Landstingsstyrelsens rapport till fullmäktige den 20-21 november

Landstingsstyrelsens rapport till fullmäktige den 20-21 november

Ur landstingsdirektörens rapport till styrelsen 31 oktober

Tillgänglighet och vårdgaranti ... 2

Säker vård ... 9

Nationell patientenkät ... 10

Utvärdering av sommaren 2013 ... 13

Samverkan i händelse av stor olycka eller kris ... 14

Gränssamverkan inom prehospital akutsjukvård ... 14

Kultur och utbildning ... 15

Nytt strukturfondsprogram för övre Norrland perioden 2014–2020 ... 19

Ny projektledare för Kraftsamling ... 19

Förlängningar i projektet Norrbotniabanan - Plattform 2011–2013 ... 20

Ur styrelsens protokoll den 31 oktober

Beställning Länssjukvård 2014 ... 20

Beställning Närsjukvård 2014 ... 21

Vårdval Norrbotten: Beställning Primärvård 2014 ... 23

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om

Uppsökande munhälsobedömning och nödvändig tandvård ... 24

- - -

Ur landstingsdirektörens rapport den 31 oktober 2013

- - -

Tillgänglighet och vårdgaranti

Nationellt

Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens om en prestationsbaserad modell för stimulansmedel, där krav på resultat är en förutsättning för att få del av de statliga pengarna. Överenskommelsen består av två delar. Dels en nationell satsning på tillgänglighet som omfattar sammanlagt 1 miljard kronor (Kömiljarden) och dels en särskild satsning för barn och unga med psykisk ohälsa (förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin) som omfattar 214 miljoner kronor. Den senare ingår för 2013 inte i kömiljardsöverenskommelsen, utan är en del av överenskommel- sen om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa.

Överenskommelse Kömiljarden 2013

I den nationella överenskommelsen för år 2013 har 988 miljoner kronor av- satts för prestationsbaserade stimulansmedel till landstingen. Överenskom- melsen omfattar dessutom 12 miljoner kronor avsedda för SKL:s arbete med att utveckla olika vårdprocesser samt vidareutveckla informationen om och inrapporteringen av väntetider.

Tidigare krav på andel väntande med minst 70 procent inom 60 dagar kvar- står, nu som ett grundkrav. Nytt är dock att prestationsersättningen kommer att baseras på andel faktisk väntetid/genomförda förstabesök respektive op- eration/behandling inom 60 dagar som också ska uppgå till minst 70 procent.

Nytt för 2013 är också att större andel av pengarna än tidigare läggs på 80 procents måluppfyllelse.

Ett nationellt projekt gällande uppföljning av återbesök ska också genomfö- ras i SKL:s regi i syfte att vid projektets avslut i augusti 2013 resultera i en kvalitetssäkrad modell för uppföljning av återbesök som landstingen sedan ska införa och för november och december månad 2013 rapportera till den nationella väntetidsdatabasen.

Till de landsting och regioner som klarar minst 70 procents måluppfyllelse fördelas 694 miljoner kronor i förhållande till landstingens storlek. Medel fördelas i två lika delar för besök respektive behandling inom den planerade specialiserade vården. Återstående 294 miljoner kronor fördelas till de lands- ting och regioner som når målet att minst 80 procent av patienterna har vän- tat 60 dagar eller kortare. Avstämningar görs månadsvis hela året och medel kommer att fördelas utifrån resultaten vid varje månadsavstämning.

Utbetalning sker i början av 2014 baserat på uppnådda resultat under peri-

oden 1 januari–31 december 2013 (d v s landstingen tävlar om 1/12 varje

månad). De landsting som når 80 procent, får dela på ca 12,25 miljoner kro-

nor varje månad samt de som når 70 procent får dela på cirka 29,9 miljoner

Resultaten för varje månad beräknas genom att antalet genomförda första- besök respektive operation/behandling 60 dagar eller kortare (0–60) per må- nad divideras med totalt antal genomförda förstabesök respektive operat- ion/behandling per månad, inklusive patientvald väntan. Fördelningen mel- lan landstingen sker i relation till befolkningsandel.

Utfallet för perioden januari–april 2013 för besök ser ut på följande sätt:

Januari Februari Mars April

Antal landsting som

klarat minst 70 % 15 av 21 15 av 21 17 av 21 15 av 21 Antal landsting som

klarat minst 80 % 4 av 21 6 av 21 14 av 21 12 av 21

Norrbottens resultat 76 % 70 % 78,8 % 78,8 %

Pengar för 70 % 896 000 kr 896 000 kr 857 000 kr 896 000 kr

Pengar för 80 % 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr

Pengar totalt: 896 000 kr 896 000 kr 857 000 kr 896 000 kr

Utfallet för perioden maj–augusti 2013 för besök ser ut på följande sätt:

Maj Juni Juli Augusti

Antal landsting som

klarat minst 70 % 16 av 21 16 av 21* 8 av 21 *

Antal landsting som

klarat minst 80 % 8 av 21 13 av 21 7 av 21 *

Norrbottens resultat 80 % 80 % 80,1 %** 67,1 %

Pengar för 70 % 882 000 kr 870 000 kr 0 kr 0 kr

Pengar för 80 % 806 000 kr 496 000 kr 0 kr 0 kr

Pengar totalt: 1 688 000 kr 1 366 000 kr 0 kr 0 kr

* Resultatet ännu ej tillgängligt.

** Klarar dock ej grundkravet 70 procent väntande 60 dagar eller kortare, därför ingen utdelning.

Utfallet för perioden september–december 2013 för besök ser ut på följande sätt:

September Oktober November December Antal landsting som

klarat minst 70 % * Antal landsting som

klarat minst 80 % * Norrbottens resultat 68,1 % Pengar för 70 % 0 kr Pengar för 80 % 0 kr Pengar totalt: 0 kr

* Resultatet ännu ej tillgängligt.

Utfallet för perioden januari–april 2013 för operation/åtgärder ser ut på föl- jande sätt:

Januari Februari Mars April

Antal landsting som

klarat minst 70 % 8 av 21 8 av 21 14 av 21 14 av 21 Antal landsting som

klarat minst 80 % 1 av 21 1 av 21 5 av 21 6 av 21

Norrbottens resultat 72 % 74,5 % 82,8 % 80 %

Pengar för 70 % 1 693 000 kr 1 693 000 kr 932 000 kr 931 000 kr Pengar för 80 % 0 kr 0 kr 2 546 000 kr 1 348 000 kr Pengar totalt: 1 693 000 kr 1 693 000 kr 3 478 000 kr 2 279 000 kr

Utfallet för perioden maj–augusti 2013 för operation/åtgärder ser ut på föl- jande sätt:

Maj Juni Juli Augusti

Maj Juni Juli Augusti Antal landsting som

klarat minst 70 % 12 av 21 12 av 21 5 av 21 *

Antal landsting som

klarat minst 80 % 4 av 21 9 av 21 5 av 21 *

Norrbottens resultat 68 % 67 % 72,4 %** 55,6 %

Pengar för 70 % 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr

Pengar för 80 % 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr

Pengar totalt: 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr

* Resultatet ännu ej tillgängligt.

** Klarar dock ej grundkravet 70 procent väntande 60 dagar eller kortare, därför ingen utdelning.

Utfallet för perioden september–december 2013 för besök ser ut på följande sätt:

September Oktober November December Antal landsting som

klarat minst 70 % * Antal landsting som

klarat minst 80 % * Norrbottens resultat 60,1 % Pengar för 70 % 0 kr Pengar för 80 % 0 kr Pengar totalt: 0 kr

* Resultatet ännu ej tillgängligt.

Överenskommelse barn och unga med psykisk ohälsa 2013

Villkoren är de samma som föregående år. Till de landsting som når målupp- fyllelse fördelas 214 miljoner kronor i förhållande till landstingens storlek.

Medel fördelas i två lika delar för första bedömning respektive fördjupad utredning/behandling. Kravet är, som tidigare, att minst 90 procent av barn och unga med beslut om en första bedömning inom den specialiserade barn och ungdomspsykiatrin, eller annan verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa, har fått en första bedömning inom 30 dagar. Det gäller också att minst 80 procent av barn och unga med beslut om en fördjupad utred- ning/behandling inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, eller annan verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa, har påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. Även för 2013 är avstämningsperioden januari–oktober.

Norrbotten

När det gäller den specialiserade vården har Norrbotten valt att sätta kortare tidsgränser (än den nationella vårdgarantin som är 90 dagar) som mål. Klarar man målet om 60 dagar innebär detta också att man klarar den nationella vårdgarantin. I dagsläget klarar de flesta verksamheter vårdgarantin, förutom ett fåtal verksamheter som fortfarande har problem. I denna rapport redovi- sas därför endast kömiljardsuppfyllelsen för den specialiserade vården, det vill säga andel besök och behandlingar inom 60 dagar.

Primärvården - telefontillgänglighet (0:an)

I september besvarades 90 procent av alla inkommande telefonsamtal till primärvården, vilket är en förbättring jämfört med sommarens resultat.

Nio av länets hälsocentraler hade 100 procents telefontillgänglighet, det vill

säga alla telefonsamtal besvarades, vilket också är en förbättring. Sämst

telefontillgänglighet hade Cederkliniken med endast 46 procent besvarade

samtal (vilket är ytterligare en försämring jämfört med föregående månad), följt av Piteå hälsocentral med 74 procent besvarade samtal.

Telefontillgänglighet i primärvården Norrbotten, januari–september 2013 Månad Totalt antal samtal Andel besvarade samtal

Januari 64 985 91 %

Februari 58 612 94 %

Mars 57 818 91 %

April 64 400 89 %

Maj 60 644 93 %

Juni 53 075 90 %

Juli 59 659 87 %

Augusti 61 419 87 %

September 62 266 90 %

Primärvården - läkarbesök inom 7 dagar (7:an)

I september månad fick 90 procent av länets patienter ett läkarbesök inom sju dagar i primärvården, vilket är en försämring jämfört med föregående månad. På tolv av länets hälsocentraler får 95 procent eller fler sitt läkarbe- sök inom vårdgarantins sju dagar. Endast Hortlax kunde även denna månad ge samtliga patienter ett läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar. Sämst tillgänglighet till läkarbesök hade Älvsbyn (76 procent), Laponia (74 pro- cent), Furunäset och Graniten (78 procent). Samtliga dessa har försämrats sedan föregående månad.

Läkarbesök i primärvården Norrbotten, januari–september 2013

Månad Läkarbesök (exkl PvV*) Andel läkarbesök inom 7 dgr

Januari 14 831 91 %

Februari 13 057 91 %

Mars 12 958 91 %

April 13 157 91 %

Maj 12 759 90 %

Juni 10 695 93 %

Juli 13 183 96 %

Augusti 12 892 93 %

September 12 902 90 %

*PvV = Patientvald väntan.

Resultat för primärvården per hälsocentral

Primärvårdens tillgänglighetsresultat för september 2013 visas i tabellen nedan (föregående månads resultat inom parentes):

Hälsocentral Totalt antal

samtal Andel besva-

rade samtal Läkarbesök

(exkl PvV*) Andel läkarbe- sök inom 7 dgr Totalt 62 266 (61 419) 90 % (87 %) 12 902 (12 892) 90 % (93 %) Adviva 2 005 (1 183) 99 % (98 %) 324 (343) 95 % (91 %) Arjeplog 731 (667) 100 % (99 %) 238 (223) 92 % (94 %) Arvidsjaur 1 356 (1 164) 89 % (98 %) 402 (419) 94 % (92 %) Bergnäset 2 230 (1 197) 89 % (96 %) 502 (562) 97 % (99 %) Björknäs 2 608 (2 524) 96 % (99 %) 431 (481) 93 % (95 %) Björkskatans 1 169 (1 185) 99 % (98 %) 282 (316) 93 % (96 %) Cederkliniken 4 181 (4 213) 46 % (47 %) 406 (332) 96 % (93 %) Erikslund 1 625 (1 568) 91 % (97 %) 204 (289) 91 % (93 %) Furunäset 1 540 (931) 87 % (73 %) 195 (86) 78 % (93 %) Gammelstads 2 321 (2 230) 100 % (100 %) 679 (573) 87 % (90 %) Graniten 2 038 (1 818) 94 % (78 %) 449 (248) 78 % (91 %)

Hälsocentral Totalt antal

samtal Andel besva-

rade samtal Läkarbesök

(exkl PvV*) Andel läkarbe- sök inom 7 dgr Grytnäs 1 545 (1 518) 98 % (96 %) 423 (340) 85 % (93 %) Haparanda 2 023 (1 975) 98 % (95 %) 536 (523) 85 % (92 %) Hertsön 1 442 (1 518) 92 % (87 %) 304 (330) 99 % (98 %) Hortlax 1 613 (1 534) 100 % (100 %) 442 (419) 100 % (100 %) Jokkmokk 608 (669) 100 % (99 %) 219 (201) 96 % (94 %) Kalix 2 985 (2 907) 100 % (99 %) 517 (499) 88 % (92 %) Laponia 2 547 (1 797) 94 % (94 %) 502 (530) 74 % (81 %) Malmen 2 202 (2 725) 98 % (89 %) 525 (680) 96 % (98 %) Mjölkudden 1 696 (1 472) 91 % (99 %) 348 (236) 86 % (92 %) Norrfjärden 1 376 (889) 81 % (93 %) 188 (147) 92 % (98 % ) Pajala 1 592 (1 559) 99 % (99 %) 158 (200) 92 % (93 %) Piteå 2 448 (3 188) 74 % (75 %) 341 (428) 97 % (99 %) Porsön 1 429 (1 211) 95 % (98 %) 438 (416) 87 % (92 %) Råneå 1 171 (1 229) 98 % (96 %) 240 (284) 96 % (86 %) Sanden 2 365 (2 248) 100 %(100 %) 859 (844) 98 % (99 %) Stadsviken 3 836 (5 009) 98 % (64 %) 618 (785) 95 % (98 %) Vittangi 507 (483) 100 % (100 %) 122 (155) 89 % (91 %) Älvsbyn 2 556 (2 210) 80 % (80 %) 527 (540) 76 % (81 %) Öjebyn 1 953 (2 491) 85 % (80 %) 165 (241) 98 % (98 %) Örnäset 2 457 (2 558) 81 % (70 %) 707 (633) 85 % (89 %) Överkalix 1 052 (1 022) 100 % (100 %) 264 (229) 89 % (84 %) Övertorneå 1 059 (1 029) 100 % (100 %) 347 (360) 99 % (98 %)

*PvV = Patientvald väntan.

Besök inom specialiserade vården (60)

Av de patienter som stod och väntade på ett första besök den sista september hade 72,2 procent väntat 60 dagar eller kortare, vilket är fler än föregående månad. Av samtliga genomförda besök under september månad genomför- des 68,1 procent inom 60 dagar eller kortare. Norrbotten uppfyller således grundkravet för kömiljarden gällande besök, men klarar inte måluppfyllelsen av den faktiska väntetiden.

Besök i Norrbotten, specialiserad vård, jan-september 2013 Månad Totalt antal

väntande (exkl MoV*)

Andel väntande 60 dgr och kor- tare (kömiljard, grundkrav minst

70 %)

Totalt antal genomförda

(exkl MoV*)

Faktisk vänte- tid (andel genomförda inom 60 dgr, exkl MoV*)

Januari 6 080 71,7 % 4 372 75,7 %

Februari 5 774 78,1 % 4 043 70,0 %

Mars 5 608 78,9 % 3 886 78,8 %

April 5 682 80,1 % 4 422 78,8 %

Maj 5 250 79,7 % 4 296 79,5 %

Juni 5 351 77,0 % 3 257 80,4 %

Juli 6 014 65,1 % 2 671 80,1 %

Augusti 5 971 61,9 % 3 202 67,1 %

September 6 026 72,2 % 4 021 68,1 %

*MoV = Medicinskt orsakad väntan.

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för besök för september 2013

uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregående månads

resultat inom parentes).

Verksamhets- område:

- specialitet

Totalt antal väntande (exkl MoV*)

Andel vän- tande 60 dgr

och kortare (kömiljard, grundkrav minst 70 %)

Totalt antal genomförda

(exkl MoV*)

Faktisk vänte- tid (andel ge- nomförda inom

60 dgr, exkl MoV*) Kirurgi totalt 4 190 (4 291) 74,8 % (64,1 %) 2 928 (2 289) 67,3 % (66,6 %) - Allmän kirurgi 748 (738) 87,3 % (75,7 %) 532 (473) 95,4 % (60 %) - Kvinnosjuk-

vård

393 (399) 95,7 % (94,2 %) 674 (519) 41,4 % (94,4%) - Ortopedi 939 (1 029) 80,7 % (64,7 %) 650 (382) 72,7% (34 %) - Urologi 284 (276) 78,9 % (72,5 %) 121 (173) 58,4% (66,5 %) - Ögonsjukvård 1 245 (1 187) 52,6 % (45,2 %) 541 (455) 66,8 % (65, 9%) - Öron-näsa-

hals

581 (662) 80,9 % (62,4 %) 410 (287) 82,8 % (71,4 %) Medicin totalt 1 665 (1 565) 63,5 % (54,2 %) 890 (765) 67,8 % (65,4 %) - Allmän intern-

medicin 450 (396) 79,1 % (67,4 %) 179 (186) 65,4 % (67,2 %) -Barn- och

ungdomsmed 178 (195) 89,9 % (75,4 %) 274 (217) 82,8 % (73,7 %) - Endokrinologi 10 (19) 70 % (47,4 %) 18 (7) 55,6 % (42,9 %)

- Hematologi 13 (6) 92,3 % (83,3 %) 0 (2) 0 (100 %)

- Hjärtsjukvård 98 (89) 49 % (38,2 %) 23 (29) 43,5 % (34,5 %) - Hudsjukvård 166 (112) 88,6 % (75 %) 145 (145) 85,5 % (80,7 %) - Lungsjukvård 370 (352) 23,2 % (18,8 %) 47 (42) 31,9 % (19 %) - Mag- och

tarmsjukvård 113 (148) 62,8 % (54,7 %) 89 (47) 44,9 % (38,3 %) - Neurologi 90 (79) 67,8 % (68,4 %) 33 (46) 57,6 % (47,8 %) - Njurmedicin 22 (33) 59,1 % (33,3 %) 18 (6) 11,1 % (83,3 %) - Reumatisk

sjukvård 136 (124) 56,6 % (62,9 %) 58 (32) 56,9 % (75 %) - Spec smärt-

mottagning 19 (12) 100 % (100 %) 6 (6) 100 % (100 %) Psykiatri - barn 45 (31) 93,3 % (80,6 %) 87 (59) 96,6 % (84,7 %) Psykiatri -

vuxna 101 (84) 99 % (86,9 %) 116 (89) 88,8 % (85,4 %) NLL totalt 6 001 (5 971) 72,2 % (61,9 %) 4 021 (3 202) 68,1 % (67,1 %)

*MoV = Medicinskt orsakad väntan.

Drygt hälften av verksamheterna klarar grundkravet för kömiljarden, det vill säga minst 70 procent av de väntande patienterna den sista augusti hade vän- tat 60 dagar eller kortare, vilket är en förbättring jämfört med föregående månad. Exempel på verksamheter som fortfarande har problem att klara grundkravet är lungsjukvården (23,2 procent), hjärtsjukvården

, njurmedicin (59,1 procent) och ögonsjukvården (52,6 procent), samtliga har dock förbättrat sitt resultat från föregående månad.

Av de verksamheter som klarar grundkravet klarar ungefär hälften att ge- nomföra minst 70 procent av besöken inom 60 dagar eller kortare under september månad.

Operationer/åtgärder inom specialiserade vården (60)

Av de patienter som stod och väntade på en operation/behandling den sista

september hade 80,8 procent väntat 60 dagar eller kortare. Av samtliga ge-

nomförda operationer/behandlingar under september månad genomfördes

drygt hälften (60,1 procent) inom 60 dagar eller kortare. Norrbotten uppfyll-

ler således grundkravet för kömiljarden gällande operation/åtgärder, men klarar inte måluppfyllelsen för den faktiska väntetiden.

Operation/åtgärd, inkl övriga, specialiserad vård i Norrbotten januari–september 2013 Månad Totalt antal

väntande (exkl MoV*)

Andel väntande 60 dgr och kor- tare (kömiljard, grundkrav minst 70 %)

Totalt antal genomförda (exkl MoV*)

Faktisk vänte- tid (andel genomförda inom 60 dgr, exkl MoV*)

Januari 1 726 85,1 % 1 417 71,8 %

Februari 1 868 89,3 % 1 228 74,5 %

Mars 1 926 90,3 % 1 130 82,8 %

April 2 176 87,1 % 1 273 79,9 %

Maj 1 980 84,9 % 1 303 68,5 %

Juni 1 824 77,2 % 1 076 66,9 %

Juli 1 964 59,8 % 776 72,4 %

Augusti 1 950 62,5 % 1 088 55,6 %

September 1 874 80,8 % 1 429 60,1 %

*MoV = Medicinskt orsakad väntan

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för operationer/åtgärder för sep- tember 2013 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (före- gående månads resultat inom parentes).

Verksamhets-

område Totalt antal väntande (exkl MoV*)

Andel vän- tande 60 dgr

och kortare (kömiljard, grundkrav minst 70 %)

Totalt antal genomförda

(exkl MoV*)

Faktisk vänte- tid (andel ge- nomförda inom

60 dgr, exkl MoV*) Gynekologi 154 (174) 90,3 % (72,4 %) 187 (156) 75,9 % (75,6 %) Handkirurgi 90 (86) 77,8 % (69,8 %) 45 (20) 68,9 % (55 %) Kirurgi 236 (250) 83,1 % (61,6 %) 287 (216) 71,1 % (66,7 %) Ortopedi 475 (465) 85,7 % (65,6 %) 262 (189) 48,1 % (45 %) Plastikkirurgi 27 (23) 70,4 % (52,2 %) 4 (3) 50 % (0 % ) Ryggkirurgi 42 (39) 61,9 % (35,9 %) 5 (2) 60 % (50 %)

Thoraxkirurgi 19 (15) 47,4 % (53,3 %) 0 (0) 0 (0)

Urologi 113 (126) 82,3 % (74,6 %) 64 (59) 59,4 % (52,5 %) Ögonsjukvård 475 (576) 70,7 % (52,6 %) 399 (285) 45,4 % (39,6 %) Öron-näsa-hals 243 (196) 90,5 % (72,4 %) 176 (158) 75 % (64,6 %) NLL totalt 1 874 (1 950) 80,8 % (62,5 %) 1 429 (1 088) 60,1 % (55,6 %)

*MoV = Medicinskt orsakad väntan

I september klarar majoriteten av verksamheterna grundkravet i kömiljarden, det vill säga minst 70 procent av de väntande patienterna hade väntat 60 dagar eller kortare.

Endast inom gynekologin, kirurgin och öron-näsa-hals klarar man att under september genomföra minst 70 procent av operationerna/åtgärderna inom 60 dagar.

Barn och unga med psykisk ohälsa

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för barn- och ungdomspsykiatrin när det gäller första besök samt fördjupad utredning/behandling.

Barn- och ungdomspsykiatri i Norrbotten, Faktisk väntetid, september 2013 (föregå- ende månads resultat inom parentes):

Ovanstående resultat innebär att landstinget för september månad klarar målet både gällande besök eller fördjupad utredning/behandling.

Det genomsnittliga resultatet till och med september månad visar att Norr- botten klarar måluppfyllelsen för stimulansmedlen gällande fördjupad utred

Säker vård

Nationell satsning för ökad patientsäkerhet

I slutet av september lämnade landstinget in underlaget för den nationella patientsäkerhetsöverenskommelsen till Sveriges kommuner och landsting samt till Socialstyrelsen. Den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet för 2013 är konstruerad i två delar: grundkrav och indikatorer. De fem grundkraven i överenskommelsen måste alla landsting uppfylla var för sig för att kunna vara med och ta del av den prestationsbaserade ersättningen (de så kallade indikatorerna). Totalt kan landstingen dela på 525 miljoner kronor extra i statligt stöd om de uppfyller det som krävs.

Underlagen kommer att gås igenom och utvärderas under oktober månad.

Finns behov av komplettering kommer landstingen att kontaktas och eventu- ella kompletteringar ska sedan vara inlämnade senast den 18 oktober. I no- vember–december lämnas besked till landstingen hur kraven och indikato- rerna är uppfyllda.

Minskad antibiotikaanvändning

I årets patientsäkerhetsöverenskommelse är målet att visa en minskning av antibiotikaförskrivningen inom öppen vård jämfört med föregående år. Det långsiktiga målet för antibiotikaförskrivningen är 250 recept/1 000 invånare.

Resultatet för landstinget visar en minskning i förskrivning av antibiotika med nio procent till och med september 2013 eller 313 förskrivna recept/

1 000 invånare.

Detta är ett resultat av den satsning landstinget gjort via den lokala Strama- gruppen under 2012–2013. Den lokala Stramagruppens uppdrag är att arbeta för en rationell antibiotikaanvändning samt följa upp och analysera det lo- kala resistensläget. Vidare har arbetet fokuserat på utbildningsinsatser av antibiotikaansvariga läkare.

Diagrammet visar antibiotika (J01 exklusive metenamin) försålt på recept, per län, alla åldrar per 1 000 invånare och 12-månadersperiod.

Norrbotten Totalt antal genomförda (exkl PvV och

MoV)

Genomförda inom 30 dgr (exkl MoV)

Andel genom- förda inom 30

dgr

Genomsnitt andel ge- nomförda januari-sept

2013 Besök

(måluppfyllelse, minst 90 % inom 30 dgr)

83 (42) 79 (36) 95,2 % (85,7 %) 88,5 %

Fördjupad utredn/behandl (måluppfyllelse, minst 80 % inom 30 dgr)

72 (40) 62 (23) 86,1 % (57,5 %) 81,3 %

Nationell patientenkät

Nationell patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevd kvalitet inom hälso- och sjukvården. I åtagandet för nationell patientenkät finns ett antal enkäter som är obligato- riska för landstingen att genomföra. Dessa är:

 Specialiserad sjukhusvård öppenvård och slutenvård.

 Psykiatri öppenvård och slutenvård.

 Primärvård.

 Akutmottagningar.

 Barnsjukvård.

 Barn- och ungdomspsykiatri.

Samtliga obligatoriska undersökningar genomförs vartannat år i grundutfö- randet. Landstinget har dock beslutat att primärvården ska genomföra sin enkät årligen (en s k mellanårsmätning eftersom inte alla landsting genomför den).

Utöver dessa kan landstingen frivilligt bekosta ytterligare mätningar av andra verksamheter (t ex röntgen, dialys, MVC/BVC, BB/förlossning, syn- central, tandvård m m).

Så går undersökningen till

Institutet för kvalitetsindikatorer AB (Indikator) har fått i uppdrag av lands- tingen genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att genomföra undersökningen. Syftet med enkäten är att använda resultaten i det egna förbättringsarbetet.

Urvalet för enkäten görs bland de patienter som under en viss tidsperiod besökt den aktuella mottagningen eller skrivits ut från den aktuella vårdav- delningen. Av samtliga genomförda besök eller utskrivna patienter under urvalsperioden väljs ett antal patienter (ca 200 enkäter beroende på enhetens storlek) slumpmässigt. Dessa får en postal enkät hemskickad. Enkäten består av ett 50-tal strukturerade frågor. Patienterna får bland annat bedöma hur de upplevde bemötandet, delaktigheten och informationen vid sitt senaste besök eller vistelse. Det finns också möjlighet att lämna öppna kommentarer.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

Skåne Stockholm Västra Götaland Gotland RIKET Halland Västmanland Uppsala Blekinge Kronoberg Kalmar Södermanland Östergötland Värmland Västernorrland Örebro Jönköping NORRBOTTEN Gävleborg Dalarna Jämtland Västerbotten

1:a okt 2010-30 sep 2011 1:a okt 2011-30 sep 2012 1 okt 2012-30 sep 2013

Ett fullständigt nationellt resultat från hela enkäten finns tillgängligt för all- mänheten på SKL:s webbplats för nationell patientenkät,

www.skl.se/nationellpatientenkat och när det gäller primärvårdens resultat

finns det även på www.1177.se.

Aktuella mätningar

Under våren 2013 har barnsjukvården gjort mätningar: öppenvård, sluten- vård, akut (frivillig) och neonatal (frivillig). Avsikten har varit att fånga målsmans/vårdnadshavares erfarenheter av och synpunkter på vården, uti- från sitt barns perspektiv. Barn till och med 17 år ingår i mätningen.

Undersökningen genomfördes på barnmottagningar och barnavdelningar i samtliga landsting/regioner.

Under hösten 2013 gör primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin mät- ningar. Barnhabiliteringen har också valt att mäta sina verksamheter.

Resultat

Resultaten från nationell patientenkät redovisas i patientupplevd kvalitet (PUK). Detta innebär att resultatet tar hänsyn till alla svarsalternativ, det vill säga både svar av positiv karaktär och svar av negativ karaktär. PUK-värdet redovisas i intervallet 0–100, där 100 är det högsta värdet.

För de nationellt gemensamma mätningarna visas rikets svarsfrekvens inom parentes. När det gäller öppenvården har Norrbotten lägre svarsfrekvens än riket. För slutenvården är förhållandet det omvända.

NLL

Svarsfrekvens Antal utskickade enkäter

Barn-öppenvård 41,6 % (46,2 %) 905

Barn – slutenvård 60,9 % (53,4 %) 154

Barn – akut 41,1 % 254

Neonatal 46,2 % 26

Nedan redovisas resultatet för barnsjukvårdens mätningar.

Offentligt presenterad data – Indikatorer

Här nedan presenteras resultatet för ett antal frågor som även presenteras offentligt (rikets resultat visas inom parentes).

Resultat NLL (riket)

Öppenvård Slutenvård Akut* Neonatal*

Bemötande

Kände du att ditt barn blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt?

95 (94) 96 (92) 89 92

Delaktighet

Kände du dig delaktig i beslut om ditt barns vård och be- handling, så mycket som du önskade?

87 (85) 87 (82) 75 92

Information

Fick du tillräcklig information om ditt barns tillstånd?

84 (84) 83 (82) 81 79

Tillgänglighet

Vad anser du om tiden ditt barn fick vänta?

85 (84) 100 (86) 77 **

Förtroende

Kände du förtroende för den/de läkare som ditt barn

91 (90) 90 (87) 86 88

Resultat NLL (riket)

Öppenvård Slutenvård Akut* Neonatal*

träffade?

Upplevd nytta

Anser du att ditt barns aktu- ella behov av sjukvård blivit tillgodosett vid ert besök på mottagningen/under ditt barns vistelse på avdelningen?

87 (87) 90 (90) 84 **

Helhetsintryck

Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick?

78 (77) 77 (76) 67 85

Rekommendera

Skulle du rekommendera den här mottagning-

en/avdelningen till andra?

93 (91) 93 (90) 84 96

*Ej nationell mätning. **Frågan ej tillämplig i denna mätning.

Barnsjukvården får gott betyg av de föräldrar som besökte sjukhus med sina barn under våren 2013. Föräldrarna är överlag mycket nöjda och tycker att barnen blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. De flesta upp- levde att de fick tillräcklig tid hos läkaren och att de fick svar som de förstod på sina frågor. Det stora flertalet upplever också att de skulle vilja rekom- mendera mottagningen eller avdelningen till andra.

Läkemedel är ofta avgörande i barnets behandling därför är det glädjande att så många föräldrar uppger att de fått information som de förstått om varför deras barn ska ta ett visst läkemedel. Samtidigt uppger föräldrarna att de inte blivit uppmärksammade på eventuella biverkningar av sitt barns nya läke- medel. Detta tillsammans med möjligheter att påverka val av tidpunkt för vårdtillfället, och vilka varningssignaler på en försämring av hälsotillståndet som familjen/barnet ska vara observant på, är förbättringsområden som är gemensamma för samtliga undersökningsområden i mätningen.

Öppna kommentarer

Det finns också möjlighet för föräldrarna att med egna ord beskriva sina och sitt barns upplevelser i enkäten.

I mätningen för slutenvården framkommer många synpunkter om det är be-

höver finnas bättre tillgång för föräldrar att köpa mat medan de vistas med

sitt barn på sjukhuset. När det gäller barn som besöker akutmottagningen

(jourtid) framför många föräldrar synpunkter på att det bör finnas ett speci-

ellt väntrum för barn då det kan kännas obehagligt att vistas med ett litet

barn i samma rum som en berusad person, kvällstid kan det också visas

otäcka saker på TV:n som står på som inte är lämpliga för små barn. Flertalet

föräldrar uppger också att det fått vänta många timmar innan de fått hjälp,

vilket kan vara jobbigt med ett sjukt barn.

Utvärdering av sommaren 2013

Bakgrund

Under senare delen av hösten 2012 startades ett arbete med att gemensamt se över sommarplaneringen i landstinget samt att ta fram gemensamma riktlin- jer och anvisningar för hälso- och sjukvårdsdivisionerna.

En utvärdering av sommaren 2013 är nu gjord och den påvisar följande re- sultat.

Ekonomi

Kostnaden för veckoersättning har ökat med 344 000 kronor och är 43 pro- cent högre än 2012.

Kostnaderna för enstaka arbetspass under sommarförmån har däremot mins- kat med 1 788 000 kronor eller 19 procent från 2012.

Sammantaget har landstingets kostnader för sommarförmån minskat med 1 441 000 kronor eller 14 procent i jämförelse med samma period 2012.

Kostnaden för inhyrda sjuksköterskor har ökat med 1 405 000 kronor eller 79 procent jämfört med samma period 2012.

Kostnaden för vikarierande sjukvårdpersonal har ökat marginellt.

Patientsäkerhet

Uppföljningen av patientrelaterade avvikelser under sommarmånaderna juni till augusti visar en minskning av antalet avvikelser jämfört med samma tid 2011 och 2012. Flest antal avvikelser ses inom omvårdnad, följt av doku- mentation, fall och informationsöverföring.

Källa; Synergi 4 sep 2013.

En negativ händelse är en händelse som medfört vårdskada eller allvarlig vårdskada. Uppföljningen av antalet negativa händelser sommaren 2013 visar att flest vårdskador återfinns inom området vård- och rehabprocessen samt inom omvårdnad.

Verksamhet

Hur ansträngd sommaren har varit varierar mellan olika verksamheter. Av de tillfrågade cheferna som besvarat en enkät uppgav 77 procent att sommaren fungerat som planerat. En avgörande fråga i många fall har varit tillgången på vikarier. Det finns goda exempel på en klok och samordnad planering som löst en hel del problem. Ett antal chefer är positiva till att landstinget har

0 50 100 150 200 250 300 350 400

Negativ händelse Tillbud Risk

Negativ händelse/tillbud/risk

2011 JUN-AUG 2012 JUN-AUG 2013 JUN-AUG

tagit ett helhetsgrepp över sommarplaneringen med tydligare gemensamma riktlinjer.

Arbetsmiljö

Beträffande arbetsmiljön svarar en övervägande del av de chefer som besva- rat enkäten att arbetsmiljön har varit god och hanterbar. I mindre omfattning svarar cheferna att sommaren har varit stressig, arbetsam och påtagligt tuff.

Fortsatt utvecklingsarbete inför sommaren 2014

En gemensam annonskampanj och rekrytering planeras inför kommande sommar. Regelverk, verktyg och stöd till chefer kommer att ytterligare ses över. Den påbörjade informationsstrategin för att säkerställa att rätt sorts information når ut till chefer, medarbetare och allmänhet vid rätt tidpunkt kommer att fortsätta. Tidig och kontinuerlig dialog/information till fackliga företrädare är en annan prioriterad fråga i det fortsatta arbetet.

Samverkan i händelse av stor olycka eller kris

Dokumentet Regional överenskommelse 2013 - om samverkan i händelse av stor olycka eller kris undertecknades den 7 oktober 2013 av de deltagande parterna i länets Regionala råd för krisberedskap och skydd mot olyckor.

Länsstyrelsen håller samman rådet som arbetar för att utveckla och stärka såväl beredskapen som förmågan att hantera kriser i samhället. Arbetsformer och rutiner för denna samverkan regleras numera i styrdokumentet – Sam- verkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län, Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor.

Överenskommelsen är ett resultat av en årslång gemensam utvecklingspro- cess inom rådet. Medlemmarna i rådet utgörs av ett stort antal aktörer som aktiveras vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län. Bland aktörerna som undertecknade samverkansavtalet finns bland andra landstinget, länsstyrel- sen, kommunerna, polismyndigheten, försvarsmakten och Vattenfall.

Överenskommelsens inverkan på landstinget

Generellt kan sägas att den dagliga verksamheten inte direkt kommer att påverkas nämnvärt. Däremot kommer förutsättningarna för Norrbottens to- tala förmåga att samverka samt samordna övningar och insatser att öka. På landstingets regionala nivå kommer beredskapsfunktionen med bland andra TiB (Tjänsteman i Beredskap) och kommunikationsavdelningen att involve- ras i ökad grad. På lokal nivå kommer främst närsjukvårdens lokala samver- kan och beredskap påverkas positivt.

Gränssamverkan inom prehospital akutsjukvård

Den 30 september genomfördes ett möte inom ramen för avtalet om gräns- samverkan inom prehospital akutsjukvård. Avtalet reglerar hur det akuta omhändertagandet ska ske i gränszonen för att optimera samtliga länders resurser. Knutet till avtalet finns ett pågående projekt som löper mellan 2012–2014 med en svensk projektledare på halvtid. Jag var värd vid mötet och representanter för Helse Nord och sjukhusledningarna vid Kemi och Rovaniemi var på plats.

Inledningsvis informerade smittskyddsläkaren om det möte som ska genom-

föras i november och som ska vara starten på ett nätverk över gränserna för

att öka samverkan vad avser att kunna utbyta erfarenheter, men även inform-

ation tidigt om direkta hot av smitta.

Därefter avhandlades den rapport som projektledaren för gränssamverkan utarbetat och som är en lägesrapport för projektet. Projektledaren redovisade bland annat genomförda utbildningar och övningar samt fakta och statistik vad avser hur ofta ländernas mark- och luftburna ambulanser genomfört uppdrag över landgräns år 2012:

Ambulansresursernas körriktning Antal Statistik från Finsk ambulans till Sverige 154 SOS Alarm, Sverige Finsk ambulans till Norge 0 AMK, Norge Norsk ambulans till Finland 21 Häke, Finland Norsk ambulans till Sverige 10 SOS Alarm, Sverige Svensk ambulans till Finland 30 Häke, Finland Svensk ambulans till Norge 0 AMK, Norge

Projektledaren tydliggjorde ländernas ledningsmodeller och ambulansresur- ser och gav exempel på både goda och mindre goda omhändertaganden i gränszonen. Många av de problem som uppstår vid larmning över landgräns är att två eller fler larmoperatörer ska samarbeta och det är också här de flesta utmaningarna finns när det till exempel gäller utlarmning från en ope- ratör till en annan operatör, kartmateriel, sambandsmöjliheter mellan olika länders resurser och möjligheten för utlarmande central att leda och följa egen eller annat lands resurs i gränszonen.

Det finns tekniska lösningar för det och behovet måste tydliggöras. Som ett led i detta så undertecknade jag och sjukhusledningarna i Kemi och Rovani- emi en gemensam skrivelse till MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) samt dess motsvarighet i Finland angående ett antal förbättrings- punkter som måste prioriteras. Mötet gav projektledaren i uppgift att utöka sin verksamhet kopplat till de aktuella larmoperatörerna.

Efter detta presenterade landstinget den svenska synen och hanteringen av EU:s patientrörlighetsdirektiv som följdes av en presentation där respektive deltagare presenterade sin verksamhets aktuella läge. Bland annat konstate- rades att norska staten lyfter medel till kommunerna och dess primärvård från sjukhusen och slutenvården. Hösten 2014 kommer det att baseras en ny ambulanshelikopter i Bodö/Harstad. I Finland står de inför stora centrali- seringar mot sjukhusen av bland annat apotek, psykiatri-, laboratorie- och ambulansverksamhet, men samtidigt en reducering av antalet vårdplatser.

Detta bedömdes resultera i stora kostnader de närmaste åren.

Efter lunch presenterade landstinget den svenska synen och lagstiftningen på patientsäkerhetsområdet. Landstingets patientsäkerhetssamordnare fick efter det kontaktpersoner på bägge sidor om gränsen för att bland annat kunna hitta rätt vid utredningar som berör vårdgivare i annat land. Avslutningsvis diskuterades hur ambulansuppdragen ska ersättas till respektive land och frågan kommer att fortsatt utredas inom landstinget.

Mötet präglades av stor öppenhet, diskussionsvilja och en samstämmighet vad avser behovet av ett fortsatt gränsöverskridande arbete. Ett nytt möte planeras att genomföras i Bodö under våren 2014.

Kultur och utbildning

Divisionsgemensamt

Kulturberedningen hade sammanträde den 6 september och fastslog den nya

Kulturplanen för 2014–2016. Versionen har skickats ut på remiss till Norr-

bottens kommuner, Norrbottens bildningsförbund och de nationella minori-

teternas organisationer. Den har också lagts ut på webben för synpunkter.

Den 7 september invigde divisionschefen den stora Dansfesten i Piteå med bland annat en världspremiär av koreografen Helena Franzén. Divisionsche- fen medverkade också vid kulturkonferensen i Gällivare den 2 oktober.

Divisionen har under september presenterat verksamheten för Länshandi- kapprådet, Länspensionsrådet och landstingets revisorer.

Divisionens chefer genomförde en chefsdag den 13 september med genom- gång av organisationsförändringarna, nya planeringsförutsättningar och ny kulturplan.

Den 17 september genomfördes, på Havremagasinet i Boden, ett av årets möten med kommunernas kulturchefer/kultursekreterare.

Divisionen medverkade vid ett JWGC-möte (Joint Working Group on Cul- ture) den 18–20 september i Bodö.

Den 20 september genomfördes ett rådslag gällande naturbruksgymnasiernas situation vid vilka branschföreträdare och kommuners presidier medverkade (Piteå, Kalix, Älvsbyn och Överkalix) samt divisionens företrädare tillsam- mans med samtliga landstingsråd och oppositionsrådet Stefan Tornberg.

Kent Ögren deltog tillsammans med Elisabeth Lax, Eva Jonsson och Tommy Carlsson från divisionen vid Sveriges Kommuners och Landstings kultur- konferens i Stockholm den 6–8 oktober.

Kulturens värden i Norrbottens län

Vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 12 april 2012 redovisades sty- relsens beredning av regionala beredningens rapport. Uppdraget till region- ala beredningen gällde frågor gällande kulturen i Norrbotten, men också kulturens betydelse för tillväxten i länet. Då rapporten inte innehöll någon sådan redovisning och detta påpekades i det svar som gavs till landstings- fullmäktige framfördes önskemål om att en sådan redovisning borde göras.

Beslutet som formulerades löd som följer: bevaka huruvida, och i så fall i vilken utsträckning, kulturen har betydelse för tillväxten.

Uppdragets omfattning var mycket stort och någon användbar studie eller mätning av området har aldrig tidigare genomförts i Norrbotten. Av den anledningen anlitades det kulturekonomiska kunskapsföretaget Volante, med erfarenhet och stor kunskap om området kulturekonomi och kulturella och kreativa näringar, att genomföra en första studie av ämnet.

Utredningen slutfördes i maj månad och kommer att vidare presenteras vid kulturkonferensen den 5 november i Kalix. Många intressanta slutsatser dras i utredningen, som trots detta, bara kan sägas utgöra början på ett stort behov av djupare kunskap inom ämnet sett ur ett norrbottniskt perspektiv.

Flera slutsatser är intressanta. En slutsats är att kulturens betydelse för till- växten har både direkta och indirekta effekter. Direkt effekt kan mätas ex- empelvis genom omsättningen av kulturella och kreativa näringar som i Lu- leå och Piteå utgör sammanlagt 1,6 miljarder kronor. Flera av kopplingarna är dock av kvalitativ karaktär och svårare att mäta, exempelvis attraktivitet, marknadsföring av länet och innovationskraft. Icke-brukarvärde diskuteras också i utredningen och ges ett stort ekonomiskt värde. Rapporten påpekar även det väsentliga i att fortsätta utveckla samarbetet mellan offentlig verk- samhet och näringslivet. Se mer i bilagan till rapporten.

Norrbottensmusiken

Den årliga utbudsdagen för spelåret 2014 hölls 5 september med ett hundra-

BANG, där abonnenter på jazzserien och deltagarna på utbudsdagen var inbjudna. De serverades musik framförd av Jonatan Lundberg, Cecilie Norby, Martina Lundberg och Mikael Rickfors tillsammans med Norrbotten Big Band.

Norrbotten Big Band gjorde en turné med Mikael Rickfors och Trio X från Musik i Uppland. Nio av länets kommuner fick ett besök. I Överkalix var det publikrekord med drygt 100 personer i publiken.

Norrbottens Kammarorkester gjorde en turné i länet tillsammans med den fransk-algeriske violinisten Giles Apap. Publiken i Luleå, Arjeplog, Hapa- randa och Piteå bjöds på musik komponerad av Kreisler, Bartók, Janáček och Vivaldi.

Norrbotten NEO deltog i Klusterfestivalen som hölls i Luleå för tredje året.

NEO framförde musik av Steve Reich, Marcus Fjellström och Juhani Nuor- vala. I samband med festivalen släppte Norrbotten NEO en CD med verk av den prisbelönte kompositören Steve Reich.

Piteå Kammaropera besökte Warszawa i samband med Autumn International Contemporary Music Festival med A laugh to cry.

Barn och ungdomsavdelningen bjöd på produktionerna Fjärilseffekten, Bal- kanrazzian och the Naima Train. Susanna Lindmark och några körmedlem- mar från kören Arctic Light har hållit workshop med lokala körer på fem orter i länet.

Norrbottens Kammarorkester och Norrbotten NEO har fått en topplacering vid organisationen Kvasts ranking av Svenska orkestrar beträffande andel spelade verk av kvinnliga tonsättare.

Norrbottens länsbibliotek

Arbetet med upphandling av ny webbportal fortsätter.

Kungliga biblioteket och länsbiblioteken träffades den 13 september för fortsatt arbete med uppföljning av folkbibliotekens biblioteksplaner.

Länsbiblioteket ska besöka länets folkbibliotek för att möta biblioteksperso- nalen på hemmaplan och få en bild av läget för biblioteksarbetet i respektive kommun. Först ut var Älvsbyn den 3 september där diskussioner fördes om att från och med i höst även bemanna skolbiblioteken i kommunen. Persona- len har också i uppdrag att planera och beställa föreställningar till allmänkul- turen.

Planeringen av Barnboksveckorna (veckorna 43–46) under temat Mysterier pågår för fullt. Målet är att nå en tredjedel av länets barn med aktiviteter på biblioteken.

Alla biblioteksenheter ska lyfta fram även ovanliga deckare som inte faller inom normen utan innehåller kvinnliga deckarfigurer, personer med utländsk bakgrund, funktionsnedsättning etcetera.

Tillgänglighetsaspekten ska beaktas genom att lyfta fram talböcker, ljud- böcker, taktila böcker och tipsa om deckare som finns via egen nedladdning.

En tipsbank med olika mysterieaktiviteter har arbetats fram gemensamt av barnbibliotekspersonalen i länet.

Länsbiblioteket deltog vid Norrbottensmusikens utbudsdag den 5 september

för att presentera Poesimelodi för kommunerna, detta med anledning av att

Norrbottensmusiken i samverkan med kulturskolorna ska tonsätta, arrangera

och sedan genomföra skolkonserter i länet.

Länets hållbarhetsvecka, 16–22 september, genomfördes på alla bibliotek i länet med medieutställningar. Några bibliotek hade anordnat särskilda arran- gemang om eco-driving, ekologisk odling, hållbar ekonomi via JAK (Jord Arbete Kapital) och workshops med återbruksslöjd.

Den länsgemensamma turnén med författaren Tove Alsterdal startade under september månad då invånarna i Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk och Älvs- byn fick tillfälle att samtala med författaren om hennes bok I tystnaden be- gravd. Resterande kommuner får besök under oktober månad. Turnén är en del i den läsfrämjande aktiviteten Norrbotten läser.

Merparten av personalen besökte Bok- och biblioteksmässan i Göteborg för inspiration, kompetensutveckling och omvärldsbevakning.

Kalix Naturbruksgymnasium och Grans Naturbruksgymnasium

Skolledare vid naturbruksgymnasierna i norra Sverige träffades i Burträsk den 23–24 september. Information gavs om dagsläget på naturbruksgymna- sierna och förklaringar om orsaken till det stora underskottet vilket i huvud- sak beror på betydligt färre elever än förutsett.

Ett stort samtalsämne var de låga antagningssiffrorna. Det gäller alla, vilket innebär att det är stora utmaningar för alla skolor att få ekonomin i balans.

Huvudmännen har olika inställning/tålamod.

I enlighet med ett beslut i våras att dels genomföra en branschanalys och dels anordna en träff med branschföreträdare inom naturbruk och kommunled- ningarnas au och landstingsledningen genomfördes ett rådslag på Sunderby folkhögskola den 20 september. Information gavs om dagsläget på natur- bruksgymnasierna och förklaringar om orsaken till det stora underskottet, vilket i huvudsak beror på betydligt färre elever än förutsett.

Skola Antal års- elever 2007–2008

Prognos inför 2014

-30 %

Utfall inför 2014

Ytterligare elevminsk-

ning

Verklig minskning

i %

Grans 245 175 133 -42 46

Kalix 158 110 63 -47 61

Totalt 403 285 196 -89

Om elevantalet följt prognosen hade detta inneburit en ekonomi i balans för skolorna, men det verkliga prognostiserade elevantalet för 2014 är 196, vil- ket innebär 89 färre elever. Omräknat till pengar innebär det ett underskott på cirka 15,5 miljoner kronor (snittpris per elev ca 175 000).

Branschföreträdarna fick möjlighet att ge sin syn på behovet av naturbruks- utbildningarna i länet samt kompetensnivå och antal. Deras inlägg stämde överens med den branschanalys som genomförts och som även presenterades under rådslaget.

Sammanfattningsvis uttrycktes ett starkt stöd till utbildningarna och att de måste finnas kvar i nuvarande omfattning och innehåll.

Kent Ögren uttalade tydligt att avsikten med mötet inte var att frånhända sig huvudmannaskapet för naturbruksgymnasierna utan att hitta lösningar till det prekära ekonomiska läget för att kunna fortsätta att ta ansvar för verksam- heten.

Tillfälle gavs till grupparbete om frågeställningen om att hitta kraftfulla åt-

gärder till att få en ekonomi i balans. En rad förslag framkom som måste

bearbetas inför kommande beslut. Skolchefen medverkade också vid lands-

tingets möte med kommunernas presidier den 2 oktober för att presentera

Grans naturbruksgymnasium har inlett ett projekt med att leverera livsme- delsråvaror internt inom landstinget. Första leveransen består av lamm.

Grans har fått medel ur landsbygdsprogrammet till en förstudie om regional kraftsamling för lönsam och hållbar, lokal livsmedelsproduktion och matens betydelse för miljön.

I samband med Hållbarhetsveckan i september ordnade Lantbrukarnas riks- förbund (LRF) arrangemanget Jorden och skogen i stan på Grans natur- bruksgymnasium. Skolelever från mellanstadiet i hela länet bussades till Grans för att få uppleva en rad aktiviteter inom naturbruket. Även på Kalix naturbruksgymnasium arrangerades en liknande dag för högstadieelever i Kalix.

Landstingets skolchef Bo Wiberg har utsätts till ansvarig för information och marknadsföring i Naturbruksskolornas förening. Sedan tidigare är han även ansvarig för projekt som föreningen driver både nationellt och internation- ellt.

Nytt strukturfondsprogram för övre Norrland perioden 2014–2020

Inför den nya strukturfondsperioden 2014–2020 har ett operativt program för investeringar i tillväxt och sysselsättning i övre Norrland 2014–2020 tagits fram. Tilldelningen till övre Norrland, det vill säga Norrbotten och Väster- botten blev 1,9 miljarder kronor under 2014–2020. Det var bättre än väntat då en minskning var aviserad. Förra perioden tilldelades övre Norrland 2,3 miljarder kronor.

För EU-kommissionen är strukturfonderna ett viktigt medel för att uppnå Europa 2020-strategin som står för smart, hållbar och inkluderande tillväxt.

Elva insatsområden pekades ut med särskilda anvisningar till medlemslän- derna. På detta sätt ska en ökad fokusering åstadkommas. Övre Norrland har valt att fokusera på följande fem tematiska mål att:

 Stärka forskning, teknisk utveckling och innovationer.

 Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och

kommunikationsteknik.

 Öka små och medelstora företags konkurrenskraft.

 Stödja övergången till en koldioxidekonomi inom alla sektorer.

 Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruk-

tur.

Programmet har nu lämnats till regeringen. Under oktober förs dialog och avstämning med näringsdepartementet och eventuella kompletteringar görs.

Regeringskansliet bereder sedan programmen under november och decem- ber. I januari väntas regeringsbeslut om det operativa programmet som sedan lämnas till EU-kommissionen. Då blir det också klart hur de 1,9 miljarder kronorna fördelas.

Ny projektledare för Kraftsamling

Den 19 september 2013 arrangerades Kraftsamling i Kiruna. Temat för kon-

ferensen var att bygga vidare på tillväxtrådets arbete mot vision 2030, med

fem utpekade områden; mångfald, integration, jämställdhet, unga, självbild

och stolthet. Alla deltagare fick en sammanställning av de frågor och svar

som kommit fram under tidigare konferenser, med uppdraget att prioritera de områden som ska vara kvar och eventuellt tillföra nya.

I och med konferensen i Kiruna, lämnade projektledaren Ingela Lekfalk över ansvaret för Kraftsamling till Peter Örn som kommer att fortsätta driva pro- cessen framåt tillsammans med Linda Rönnbäck. Peter Örn är ledarutveck- lare, programrådsordförande i Vinnovas Innovationsråd, samt ordförande i Hållbara städer. Linda Rönnbäck har flera års erfarenhet av att arrangera evenemang och kommer närmast från Luleå Expo där hon arbetar som pro- jektkoordinator. Nästa kraftsamlingskonferens äger rum den 11 februari 2014 på Kulturens hus i Luleå, och är ett samarbete med ungdomsmässan

"Utbildning och framtid" på Luleå Energi Arena.

Förlängningar i projektet Norrbotniabanan - Plattform 2011–2013

Landstingsstyrelsen beslutade den 9 februari 2011 (§ 30) att medfinansiera projektet Norrbotniabanan - Plattform 2011–2013 med totalt 342 100 kronor.

Projekttiden tar slut den 31 december 2013 och projektägaren Piteå kom- mun/Norrbotniabanegruppen ansöker om att förlänga projekttiden till 30 september 2014 med kvarstående medel.

Övriga medfinansiärer är positiva till förlängningen, som godkänts av Till- växtverket. Även landstinget beviljar ansökan om förlängd projekttid med kvarstående medel.

- - -

Ur landstingsstyrelsens protokoll den 31 oktober 2013

- - -

Beställning Länssjukvård 2014

Inför 2014 har landstingets styr- och planeringsprocess förändrats. Lands- tingsfullmäktige fastställer landstingets vision, verksamhetsidé samt strate- giska mål med framgångsfaktorer inom fem perspektiv. Varje framgångsfak- tor konkretiseras av landstingsstyrelsen med mål, framgångsfaktorer och indikatorer. Landstingsstyrelsen har fullmäktiges uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. I den strategiska planen fastställer landstingsfullmäktige vision, verksamhetsidé samt två strategiska mål för respektive perspektiv samt ett antal framgångsfaktorer. I landstingsstyrelsens plan utvecklas och preciseras den strategiska planen. Landstingsstyrelsen har i sin plan;

 Utifrån fullmäktiges framgångsfaktorer beslutat om mål och framgångs-

faktorer för att nå fullmäktiges strategiska mål. Indikatorer med mått, nu- läge och mål har tagit fram som stöd för bedömning att verksamheten ut- vecklas i önskvärd riktning.

 Fördelat anslag till respektive område

 Redovisat plan för uppföljning

 Angett direktiv för landstingsdirektören

Uppdragsstyrning går ut på att skilja mellan att formulera uppdrag och att

producera tjänster. Uppdragsgivaren är den som bestämmer vad som ska

samheten skall drivas – till lägsta möjliga kostnad. Samverkan mellan upp- dragsgivare och vårdleverantör är viktig för att uppnå balans mellan genom- förande och resultat.

Landstingsfullmäktige beslutade i den strategiska planen att respektive be- ställning för år 2014 ska beslutas av landstingsstyrelsen i oktober. Från och med beställningarna för år 2015 tas beslut i landstingsstyrelsen i september året innan. Med utgångspunkt i landstingsstyrelsens plan har förslag till Be- ställning Länssjukvård tagits fram. Beställningen redovisas i bilagorna.

Beställning Länssjukvård består av följande delar:

1 Kontrakt Division Länssjukvård

2 Hälso- och sjukvårdens generella villkor 3 Uppdrag Division Länssjukvård

4 Ersättning Division Länssjukvård 5 Uppföljning Division Länssjukvård

Ersättningsbilagan är ej slutgiltig utan innehåller ett antal viktiga områden som ännu inte är färdigutredda, därför föreslås att landstingsstyrelsen ger i uppdrag till landstingsdirektören att slutligt fastställa ersättningsbilagan för år 2014.

Uppföljning är en viktig del i uppdragsstyrningen och syftar till att jämföra uppnådda resultat med de krav som ställts på verksamheten. Uppföljningen skall ligga till grund för framtida beslut. Uppföljningsplanen skall färdigstäl- las senast 2013-12-31 och förslaget är att landstingsstyrelsen ger i uppdrag till landstingsdirektören att fastställa uppföljningsplanen.

Förslag till beslut

1 Beställning Länssjukvård 2014 godkänna med följande innehåll:

 Kontrakt Division Länssjukvård

 Hälso- och sjukvårdens generella villkor

 Uppdrag Division Länssjukvård

 Ersättning Division Länssjukvård

2 Landstingsdirektören uppdras att slutligt fastställa ersättningsbilagan 3 Landstingsdirektören uppdras att fastställa uppföljningsplan för 2014 4 Beslutet gäller under förutsättning att landstingsfullmäktige fastställer ny

divisionsorganisation.

Beställning Närsjukvård 2014

Inför 2014 har landstingets styr- och planeringsprocess förändrats. Lands-

tingsfullmäktige fastställer landstingets vision, verksamhetsidé samt strate-

giska mål med framgångsfaktorer inom fem perspektiv. Varje framgångsfak-

tor konkretiseras av landstingsstyrelsen med mål, framgångsfaktorer och

indikatorer. Landstingsstyrelsen har fullmäktiges uppdrag att verkställa

fullmäktiges beslut. I den strategiska planen fastställer landstingsfullmäktige

vision, verksamhetsidé samt två strategiska mål för respektive perspektiv

samt ett antal framgångsfaktorer. I landstingsstyrelsens plan utvecklas och

preciseras den strategiska planen. Landstingsstyrelsen har i sin plan;

 Utifrån fullmäktiges framgångsfaktorer beslutat om mål och framgångs-

faktorer för att nå fullmäktiges strategiska mål. Indikatorer med mått, nu- läge och mål har tagit fram som stöd för bedömning att verksamheten ut- vecklas i önskvärd riktning.

 Fördelat anslag till respektive område

 Redovisat plan för uppföljning

 Angett direktiv för landstingsdirektören

Uppdragsstyrning går ut på att skilja mellan att formulera uppdrag och att producera tjänster. Uppdragsgivaren är den som bestämmer vad som ska produceras. Vårdleverantören är den som får i uppgift att avgöra hur verk- samheten skall drivas – till lägsta möjliga kostnad. Samverkan mellan upp- dragsgivare och vårdleverantör är viktig för att uppnå balans mellan genom- förande och resultat.

Landstingsfullmäktige beslutade i den strategiska planen att respektive be- ställning för år 2014 ska beslutas av landstingsstyrelsen i oktober. Från och med beställningarna för år 2015 tas beslut i landstingsstyrelsen i september året innan. Med utgångspunkt i landstingsstyrelsens plan har förslag till Be- ställning Närsjukvård tagits fram. Beställningen redovisas i bilagorna.

Beställning Närsjukvård består av följande delar:

1 Kontrakt Division Närsjukvård

2 Hälso- och sjukvårdens generella villkor 3 Uppdrag Division Närsjukvård

4 Ersättning Division Närsjukvård 5 Uppföljning Division Närsjukvård

Ersättningsbilagan är ej slutgiltig utan innehåller ett antal viktiga områden som ännu inte är färdigutredda, därför föreslås att landstingsstyrelsen ger i uppdrag till landstingsdirektören att slutligt fastställa ersättningsbilagan för år 2014.

Uppföljning är en viktig del i uppdragsstyrningen och syftar till att jämföra uppnådda resultat med de krav som ställts på verksamheten. Uppföljningen skall ligga till grund för framtida beslut. Uppföljningsplanen skall färdigstäl- las senast 2013-12-31 och förslaget är att landstingsstyrelsen ger i uppdrag till landstingsdirektören att fastställa uppföljningsplanen.

Förslag till beslut

1 Beställning Närsjukvård 2014 godkänns med följande innehåll:

 Kontrakt Division Närsjukvård

 Hälso- och sjukvårdens generella villkor

 Uppdrag Division Närsjukvård

 Ersättning Division Närsjukvård

2 Landstingsdirektören uppdras att slutligt fastställa ersättningsbilagan.

3 Landstingsdirektören uppdras att fastställa uppföljningsplan för 2014.

4 Beslutet gäller under förutsättning att landstingsfullmäktige fastställer ny

divisionsorganisation.

Vårdval Norrbotten:

Beställning Primärvård 2014

Landstingsfullmäktige fastställde vid sitt sammanträde den 17-18 juni 2009 (§ 47-09) den principiella inriktningen för Vårdval Norrbotten. Enligt regel- verket ska landstinget besluta om aktuella villkorsförändringar, inklusive ersättningsnivåer, som ska träda i kraft den 1 januari påföljande år. Det inne- bär att landstingsstyrelse och landstingsfullmäktige tidigare år i maj-juni beslutat om förutsättningar inför nästa år. Landstingsfullmäktige beslutade i den strategiska planen att beställningen skall beslutas av landstingsstyrelsen, vilket är en förändring i jämförelse med tidigare år. Beställning Primärvård 2014 beslutas i oktober, vilket är en förändring i och med införandet av upp- dragsstyrning även inom närsjukvården och länssjukvården, för att beslut om beställningarna skall tas vid ett och samma tillfälle. Från och med beställ- ningarna för år 2105 tas beslut i landstingsstyrelsen i september året innan.

I den strategiska planen framgår att målet är att resultat i högre utsträckning ska påverka ersättningen samt att det hälsofrämjande och förebyggande arbe- tet ska stärkas, bl.a. genom att utöka hälsosamtalen till att omfatta 40-, 50-, och 60-åringar. Ersättningen inom vårdvalet ökas till följd av detta med 2 mkr. Ytterligare krav är förbättrad kontinuitet samt arbetet med fast vårdkon- takt och förstärkning av arbetet med samordnade individuella planer. Vidare ska den sedan tidigare beslutade fördelningen av vårdpeng gälla:

 Ålder 65 % (ändras till 40 % år 2015)

 ACG 25 % (ändras till 40 % år 2015)

 CNI 10 % (ändras till 20 % år 2015)

I förslaget till Beställning Primärvård 2014 har ovanstående beaktats och beställningen redovisas i sin helhet i bilaga; Beställning Primärvård 2014. I korthet föreslås följande viktiga förändringar inför 2014:

 Förtydliganden gällande krav på leverantörens tekniska och yrkesmässiga

kapacitet samt ekonomiska stabilitet.

 Vårdtunga individer lyfts fram som en särskilt prioriterad grupp.

 Tydliggörande av hemsjukvårdsuppdraget.

 Förtydligande gällande krav på god läkarkontinuitet.

 Förtydligande gällande öppettider.

 Beställningen har kompletterats med de förändringar som tidigare poli-

tiskt beslutats om gällande geografiska upptagningsområden.

 Beställningar har kompletterats med ett förtydligande gällande filialer.

 En utökning av antalet fördjupade dialoger till minst 12 per år.

 Strukturen för Beställning Primärvård har omarbetats.

 Ersättningen inom vårdvalet har justerats enligt följande:

 Indexjustering av vårdpeng, läkemedelspeng, glesbygdsersättning

samt mål och prestationsbaserade ersättningar.

 Läkemedelspengen har justerats med motsvarande 21,9 mkr med an-

ledning av förändring av kostnadsansvar gentemot specialistvården.

 Vårdpengen utökas med 4,3 mkr med anledning av prioriteringen av

gruppen vårdtunga samt införandet av avdrag för oplanerade återin- skrivningar inom 30 dagar.

 Vårdpengen har minskats med 0,6 mkr med anledning av att kostna-

derna för Nationella patientenkäten ej kommer att belasta de enskilda hälsocentralerna.

 Avdrag införs för oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar.

 Avdraget för täckningsgrad tas bort.

 Ersättning för hälsosamtal utökas till att även omfatta 40-, 50- och 60-

åringar.

 Ersättning till vårdleverantörerna utbetalas i efterskott.

Styrelsens beslut

1 Beställning Primärvård 2014 godkänns.

2 Landstingsdirektören uppdras att fastställa uppföljningsplan för 2014.

3 Beslutet gäller under förutsättning att landstingsfullmäktige fastställer ny divisionsorganisation.

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om Uppsökande munhälsobedömning och nödvändig tandvård

Munhälsan har en viktig roll medicinskt, socialt och för välbefinnandet.

Förmågan att kunna tugga, svälja och uppleva smak är viktigt för välmåen- det. Landstinget har from 1 januari 1999 enligt 8 § i tandvårdslagen (SFS 1998:554) ansvar för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård för vissa äldre och personer med funktionsnedsättning. Genom införande av 12

§ i tandvårdsförordningen föreskrivs att kommunen är skyldig att ge lands- tinget uppgifter som behövs för den uppföljning av verksamheten som ges till personer som omfattas av reformen.

Den uppsökande tandvården omfattar dem med ett varaktigt och omfattande behov av vård- och omsorgsinsatser, såväl i ordinärt boende som i särskilt boende samt dem som omfattas av lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I dagsläget sköts den uppsökande tandvården av division Folktandvård.

Under 2012 genomförde revisionen en granskning och pekade på ett antal områden som bör diskuteras för att utveckla landstingets uppsökande vård så att den är säker för de patienter och/eller vårdtagare som är berättigade av den. Ett av dessa områden var påpekandet om att driva frågan gällande över- enskommelse mellan landstinget och länets kommuner om ansvarsförhållan- den för den uppsökande tandvården klargörs och förverkligas.

 Överenskommelsen syftar till att tydliggöra kommunernas respektive

land-

 stingets ansvar gällande uppsökande munhälsobedömning och nödvändig

 tandvård, samt stärka samverkan och samarbetet mellan de berörda par-

terna.

 Överenskommelsen har behandlats av Länsstyrgruppen, vilken också har

 tagit beslut om att godkänna överenskommelsen.

Styrelsens beslut

Överenskommelsen mellan Norrbottens läns landsting och länets samtliga kommuner godkänns.

1 Landstingsdirektören uppdras att underteckna överenskommelsen.