Landstingsstyrelsens rapport till landstingsfullmäktige den 12-13 juni 2013

(1)

Landstingsstyrelsens rapport till

landstingsfullmäktige den 12-13 juni 2013

Ur landstingsdirektörens rapport till styrelsen den 23 april och 28 maj

Tillgänglighet och vårdgaranti ... 2

Säker vård ... 7

Vårdbarometern 2012 ... 10

Uppföljning av kommunaliseringen av hälso- och sjukvård i hemmen ... 14

Införande av närsjukvård - lägesrapport ... 15

Fördjupade dialoger inom Vårdval Norrbotten... 18

Regionaliserad läkarutbildning ... 19

Åtgärder för att förbättra tillgängligheten i landstingets lokaler ... 19

Kultur och utbildning ... 21

Genomförda Årsstämmor i av landstinget ägda bolag ... 22

Möte om flygförbindelse mellan Norrbotten och Troms ... 26

AER kommitté 3 ... 26

AER kommitté 1 ... 27

Överenskommelse mellan staten och landstingen om psykisk ohälsa ... 29

Nationell Patientenkät ... 29

Avvecklingen av centraloperation vid Kiruna sjukhus ... 31

Ambulansflygplan stationeras i Luleå ... 32

Hälsoundersökning med mammografi ... 32

Läkare och sjukgymnaster verksamma enligt nationella taxan ... 35

Landstingets tandvårdsstöd... 35

Om- och tillbyggnad av Sunderby sjukhus ... 36

Kultur och utbildning ... 37

Tillväxtrådet fortsätter driva utvecklingen framåt ... 40

Fantastiskt entreprenörskap bland länets unga ... 41

Regions 4 Green Growth ... 41

Omvärldsbevakat ... 43

Ur styrelsens protokoll den 23 april och 28 maj Hälsocentraler ... 44

Sammanslagning av hälsocentraler ... 44

Delårsrapport 1 år 2013 Vårdval Norrbotten ... 45

Bättre liv för sjuka äldre i Norrbotten – gemensam handlingsplan 2013 .... 45

(2)

Tillgänglighet och vårdgaranti

Nationellt

Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens om en prestationsbaserad modell för stimulansmedel, där krav på resultat är en förutsättning för att få del av de statliga pengarna. Överenskommelsen består av två delar. Dels en nationell satsning på tillgänglighet som omfattar sammanlagt 1 miljard kronor (Kömiljarden) och dels en särskild satsning för barn och unga med psykisk ohälsa (förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin) som omfattar 214 miljoner kronor. Den senare ingår för 2013 inte i kömiljardsöverenskommelsen, utan är en del av överenskommel- sen om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa.

Överenskommelse Kömiljarden 2013

I den nationella överenskommelsen för år 2013 har 988 miljoner kronor av- satts för prestationsbaserade stimulansmedel till landstingen. Överenskom- melsen omfattar dessutom 12 miljoner kronor avsett för SKL:s arbete med att utveckla olika vårdprocesser samt vidareutveckla informationen om och inrapporteringen av väntetider.

Tidigare krav på andel väntande med minst 70 procent inom 60 dagar kvar- står, nu som ett grundkrav. Nytt är dock att prestationsersättningen kommer att baseras på andel faktisk väntetid/genomförda förstabesök respektive op- eration/behandling inom 60 dagar som också ska uppgå till minst 70 procent.

Nytt för 2013 är också att större andel av pengarna än tidigare läggs på 80 procents måluppfyllelse.

Ett nationellt projekt gällande uppföljning av återbesök ska också genomfö- ras i SKL:s regi i syfte att vid projektets avslut i augusti 2013 resultera i en kvalitetssäkrad modell för uppföljning av återbesök som landstingen sedan ska införa och för november och december månad 2013 rapportera till den nationella väntetidsdatabasen.

Till de landsting och regioner som klarar minst 70 procents måluppfyllelse fördelas 694 miljoner kronor i förhållande till landstingens storlek. Medel fördelas i två lika delar för besök respektive behandling inom den planerade specialiserade vården. Återstående 294 miljoner kronor fördelas till de landsting och regioner som når målet att minst 80 procent av patienterna har vän- tat 60 dagar eller kortare. Avstämningar görs månadsvis hela året och medel kommer att fördelas utifrån resultaten vid varje månadsavstämning.

Utbetalning sker i början av 2014 baserat på uppnådda resultat under perioden 1 januari–31 december 2013 (d v s landstingen tävlar om 1/12 varje månad). De landsting som når 80 procent, får dela på cirka 12,25 miljoner kronor varje månad samt de som når 70 procent får dela på cirka 29,9 miljoner kronor per månad, för besök respektive behandling.

Resultaten för varje månad beräknas genom att antalet genomförda första- besök respektive operation/behandling 60 dagar eller kortare (0–60) per må- nad divideras med totalt antal genomförda förstabesök respektive operation/

behandling per månad, inklusive patientvald väntan. Fördelningen mellan landstingen sker i relation till befolkningsandel.

Utfallet för perioden januari–april 2013 för besök ser ut på följande sätt:

Januari Februari Mars April

Antal landsting som 15 av 21 15 av 21 * *

(3)

Januari Februari Mars April klarat minst 70 %

Antal landsting som

klarat minst 80 % 4 av 21 6 av 21 * *

Norrbottens resultat 76 % 70 % 78,8 % 78,8 %

Pengar för 70 % 896 000 kr 896 000 kr 857 000 kr *

Pengar för 80 % 0 kr 0 kr 0 kr *

Pengar totalt: 896 000 kr 896 000 kr 857 000 kr *

*Resultatet finns ännu inte tillgängligt.

Utfallet för perioden januari–april 2013 för operation/åtgärder ser ut på föl- jande sätt:

Januari Februari Mars April

Antal landsting som

Norrbottens resultat 72 % 74,5 % 82,8 % 79,9 %

Pengar för 70 % 1 693 000 kr 1 693 000 kr 932 000 kr *

Pengar för 80 % 0 kr 0 kr 2 546 000 kr *

Pengar totalt: 1 693 000 kr 1 693 000 kr 3 478 000 kr *

*Resultatet finns ännu inte tillgängligt.

Överenskommelse barn och unga med psykisk ohälsa 2013

Villkoren är de samma som föregående år. Till de landsting som når målupp- fyllelse fördelas 214 miljoner kronor i förhållande till landstingens storlek.

Medel fördelas i två lika delar för första bedömning respektive fördjupad utredning/behandling. Kravet är, som tidigare, att minst 90 procent av barn och unga med beslut om en första bedömning inom den specialiserade barn och ungdomspsykiatrin, eller annan verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa, har fått en första bedömning inom 30 dagar. Det gäller också att minst 80 procent av barn och unga med beslut om en fördjupad utredning/

behandling inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, eller annan verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa, har påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar.

Norrbotten

När det gäller den specialiserade vården har Norrbotten valt att sätta kortare tidsgränser (än den nationella vårdgarantin som är 90 dagar) som mål. Klarar man målet om 60 dagar innebär detta också att man klarar den nationella vårdgarantin. I dagsläget klarar de flesta verksamheter vårdgarantin, förutom ett fåtal verksamheter som fortfarande har problem. I denna rapport redovisas därför endast kömiljardsuppfyllelsen för den specialiserade vården, det vill säga andel besök och behandlingar inom 60 dagar.

Primärvården – telefontillgänglighet (0:an)

I april besvarades 89 procent av alla inkommande telefonsamtal till primär- vården vilket är en liten försämring jämfört med föregående månad.

Sju av länets hälsocentraler hade 100 procents telefontillgänglighet, det vill säga alla telefonsamtal besvarades. Sämst telefontillgänglighet hade även denna månad hade Sensia Hälsocentral i Luleå med endast 54 procent besvarade samtal (som till och med är ytterligare en försämring jämfört med före- gående månad).

(4)

Telefontillgänglighet i primärvården Norrbotten, januari-april 2013

Månad Totalt antal samtal Andel besvarade samtal

Januari 64 985 91 %

Februari 58 612 94 %

Mars 57 818 91 %

April 64 400 89 %

Primärvården – läkarbesök inom 7 dagar (7:an)

I april månad fick 91 procent av länets patienter ett läkarbesök inom sju dagar i primärvården, en siffra som legat konstant under årets första fyra må- nader. På elva av länets hälsocentraler får 95 procent eller fler sitt läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar. Endast på Sandens hälsocentral fick samtliga patienter sitt läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar. Sämst tillgänglighet till läkarbesök hade Sensia hälsocentral i Piteå med 69 procent.

Läkarbesök i primärvården Norrbotten, januari–april 2013

Månad Läkarbesök (exkl PvV) Andel läkarbesök inom 7 dgr

Januari 14 831 91 %

Februari 13 057 91 %

Mars 12 958 91 %

April 13 157 91 %

Resultat för primärvården per hälsocentral

Primärvårdens tillgänglighetsresultat för april 2013 visas i tabellen nedan (föregående månads resultat inom parentes):

Hälsocentral Totalt antal samtal

Andel besva- rade samtal

Läkarbesök (exkl PvV)

Andel läkarbe- sök inom 7 dgr Adviva HC 1 838 (1 687) 98 % (99 %) 322 (347) 91 % (87 %) Arjeplogs HC 758 (682) 99 % (99 %) 259 (224) 93 % (98 %) Arvidsjaurs HC 1 271 (1 172) 94 % (95 %) 436 (439) 93 % (92 %) Bergnäsets HC 1 822 (1 600) 94 % (97 %) 618 (635) 98 % (98 %) Björknäs HC 2 407 (2 145) 99 % (99 %) 410 (400) 97 % (97 %) Björkskatans HC 1 093 (1 062) 97 % (97 %) 309 (325) 92 % (94 %) Cederkliniken 2 645 (2 291) 85 % (94 %) 379 (387) 94 % (97 %) Erikslunds HC 1 254 (1 222) 97 % (99 %) 231 (267) 99 % (97 %) Furunäsets HC 1 315 (1 254) 91 % (96 %) 131 (157) 85 % (92 %) Gammelstads HC 2 396 (2 223) 99 % (98 %) 665 (651) 86 % (89 %) Grytnäs HC 1 691 (1 531) 97 % (99 %) 398 (306) 88 % (87 %) Haparanda HC 2 435 (2 223) 82 % (84 %) 512 (487) 89 % (90 %) Hertsö HC 1 163 (1 088) 97 % (99 %) 186 (209) 97 % (98 %) Hortlax HC Ej deltagit* Ej deltagit* 399 (388) 98 % (99 %) Jokkmokks HC 612 (640) 100 % (100 %) 241 (205) 95 % (98 %) Kalix HC 3 143 (2 812) 100 % (100 %) 598 (530) 90 % (92 %) Malmbergets HC 1 337 (1 253) 98 % (100 %) 228 (221) 76 % (73 %) Mjölkuddens HC 1 505 (1 183) 97 % (100 %) 235 (283) 98 % (95 %) Norrfjärdens HC 1 242 (1 236) 86 % (82 %) 170 (137) 95 % (97 %) Pajala HC 1 708 (1 707) 100 % (100 %) 205 (185) 91 % (92 %) Piteå HC 2 087 (1 257) 77 % (94 %) 194 (218) 94 % (97 %) Porsöns HC 1 339 (1 104) 98 % (98 %) 422 (447) 91 % (94 %) Råneå HC 1 332 (1 120) 95 % (99 %) 267 (297) 93 % (88 %) Sensia HC, Boden 1 388 (1 124) 91 % (93 %) 290 (260) 95 % (94 %) Sensia HC; Luleå 3 640 (3 367) 54 % (57 %) 245 (292) 92 % (90 %) Sensia HC, Piteå 1 613 (1 376) 68 % (89 %) 96 (127) 69 % (80 %) Stadsvikens HC 2 988 (2 589) 89 % (96 %) 715 (693) 90 % (92 %) HC Forsen 1 354 (1 247) 99 % (99 %) 375 (308) 82 % (86 %)

(5)

Hälsocentral Totalt antal

samtal Andel besva-

rade samtal Läkarbesök

(exkl PvV) Andel läkarbe- sök inom 7 dgr HC Graniten 2 557 (2 570) 76 % (69 %) 314 (327) 83 % (82 %) HC Malmen 3 392 (2 637) 72 % (86 %) 410 (525) 81 % (79 %) HC Sanden 2 142 (2 011) 100 % (100 %) 798 (768) 100 %(100 %) Vittangi primärvård 531 (484) 100 %(100 %) 160 (121) 91 % (83 %) Älvsbyns HC 2 370 (2 137) 84 % (91 %) 484 (515) 92 % (88 %) Öjeby HC 1 875 (1 983) 83 % (72 %) 249 (230) 98 % (99 %) Örnäsets HC 1 856 (1 798) 95 % (98 %) 601 (529) 87 % (86 %) Överkalix HC 1 103 (994) 100 % (98 %) 267 (255) 77 % (83 %) Övertorneå HC 1 198 (1 009) 100 % (100 %) 338 (263) 91 % (87 %) Totalt 64 400 (57 818) 89 % (91 %) 13 157 (12 958) 91 % (91 %)

* Har inte samma telefonisystem som övriga hälsocentraler i länet.

Besök inom specialiserade vården (60)

Av de patienter som stod och väntade på ett första besök den sista april hade 80,1 procent väntat 60 dagar eller kortare. Av samtliga genomförda besök under mars månad genomfördes 78,8 procent inom 60 dagar eller kortare.

Således klarar Norrbotten den lägre måluppfyllelsen för kömiljarden.

Besök i Norrbotten, specialiserad vård, januari–april 2013 Månad Totalt antal

väntande (exkl MoV*)

Andel väntande 60 dgr och kor- tare (kömiljard, grundkrav minst

70 %)

Totalt antal genomförda

(exkl MoV*)

Faktisk vänte- tid (andel genomförda inom 60 dgr, exkl MoV*)

Januari 6 080 71,7 % 4 372 75,7 %

Februari 5 774 78,1 % 4 043 70,0 %

Mars 5 608 78,9 % 3 886 78,8 %

April 5 682 80,1 % 4 422 78,8 %

*MoV = Medicinskt orsakad väntan

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för besök för april 2013 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregående månads resultat inom parentes).

Verksamhetsom- råde:

- specialitet

Totalt antal väntande (exkl MoV*)

Andel vän- tande 60 dgr

och kortare (kömiljard, grundkrav minst 70 %)

(exkl MoV*)

Faktisk vänte- tid (andel ge- nomförda inom

60 dgr, exkl MoV*) Kirurgi totalt 3 845 (3 851) 82,9 % (81,5 %) 3 172 (2 806) 80 % (77,3 %) - Allmän kirurgi 652 (667) 94 % (94,2 %) 630 (550) 87 % (85,3 %) - Kvinnosjukvård 445 (441) 96,9 % (96,8 %) 606 (573) 92,2 % (95,5 %) - Ortopedi 749 (856) 92,3 % (84,7 %) 706 (634) 70,1 % (54,1 %) - Urologi 221 (198) 93,2 % (92,9 %) 151 (146) 88,1 % (87,7 %) - Ögonsjukvård 1 138 (1 122) 58,2 % (59,2 %) 637 (506) 64,7 % (66,4 %) - Öron-näsa-hals 640 (567) 91,4 % (90,3 %) 442 (397) 88,7 % (86,6 %) Medicin totalt 1 629 (1 573) 72 % (70,6 %) 1 027 (883) 73,9 % (80,2 %) - Allmän intern-

medicin

425 (373) 88 % (86,9 %) 241 (179) 72,6 % (89,9 %) -Barn- och ung-

domsmedicin 240 (202) 82,1 % (90,6 %) 287 (276) 94,4 % (93,5 %) - Endokrinologi 26 (21) 76,9 % (76,2 %) 16 (13) 87,5 % (61,5 %) - Hematologi 14 (14) 78,6 % (71,4 %) 1 (1) 100 % (100 %) - Hjärtsjukvård 59 (73) 71,2 % (58,9 %) 53 (62) 47,2 % (46,8 %)

(6)

Verksamhetsom- råde:

- specialitet

Totalt antal väntande (exkl MoV*)

(exkl MoV*)

60 dgr, exkl MoV*) - Hudsjukvård 203 (223) 85,7 % (87,4 %) 199 (115) 80,9 % (91,3 %) - Lungsjukvård 289 (290) 34,3 % (27,6 %) 68 (48) 32,4 % (68,8 %) - Mag- och tarms-

jukvård 94 (71) 85,1 % (83,1 %) 34 (90) 88,2 % (78,9 %) - Neurologi 122 (136) 54,9 % (54,4 %) 60 (33) 36,7 % (21,2 %) - Njurmedicin 21 (24) 76,2 % (70,8 %) 8 (4) 25 % (75 %) - Reumatisk sjuk-

vård 116 (135) 62,9 % (74,1 %) 54 (56) 57,4 % (46,4 %)

- Spec smärtmot-

tagning 20 (11) 100 % (81,8 %) 6 (6) 100 % (100 %)

Psykiatri - barn 61 (39) 98,4 % (97,4 %) 108 (94) 97,2 % (98,9 %) Psykiatri - vuxna 147 (145) 89,8 % (93,1 %) 115 (103) 70,4 % (90,3 %) Totalt 5 682 (5 608) 80,1 % (78,9 %) 4 422 (3 886) 78,8 % (78,8 %)

Majoriteteten av verksamheterna klarar grundkravet för kömiljarden, det vill säga minst 70 procent av de väntande patienterna den sista april hade väntat 60 dagar eller kortare. Verksamheter som fortfarande har problem att klara detta är lungsjukvården (34,3 procent), neurologin (54,9 procent), ögonsjuk- vården (58,2 procent) samt den reumatiska sjukvården (62,9 procent).

Av de som klarar ovanstående grundkrav är det endast hjärtsjukvården (47,2 procent) samt njurmedicin (25 procent) som under april månad inte klarar att genomföra minst 70 procent av besöken inom 60 dagar eller kortare.

Operationer/åtgärder inom specialiserade vården (60)

Av de patienter som stod och väntade på en operation/behandling den sista april hade 87,1 procent väntat 60 dagar eller kortare. Av samtliga genom- förda operationer/behandlingar under april månad genomfördes 79,9 procent inom 60 dagar eller kortare. Detta är en liten försämring mot föregående månad. Eftersom siffran avrundas uppåt klarar Norrbotten även denna må- nad den högre måluppfyllelsen för kömiljarden.

Operation/åtgärd, inklusive övriga, specialiserad vård i Norrbotten januari–april 2013 Månad Totalt antal

Andel väntande 60 dgr och kor- tare (kömiljard, grundkrav minst

70 %)

(exkl MoV*)

Faktisk vänte- tid (andel genomförda inom 60 dgr, exkl MoV*)

Januari 1 726 85,1 % 1 417 71,8 %

Februari 1 868 89,3 % 1 228 74,5 %

Mars 1 926 90,3 % 1 130 82,8 %

April 2 176 87,1 % 1 273 79,9 %

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för operationer/åtgärder för april 2013 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregående månads resultat inom parentes).

(7)

Verksamhetsom-

råde: Totalt antal

(exkl MoV*)

60 dgr, exkl MoV*) Gynekologi 154 (148) 94,2 % (91,2 %) 192 (135) 84,4% (90,4 %) Handkirurgi 123 (118) 91,1 % (97,5 %) 40 (42) 87,5 % (90,5 %) Kirurgi 249 (197) 89,2 % (83,2 %) 270 (237) 88,9 % (92,8 %) Ortopedi 507 (435) 87 % (90,8 %) 225 (220) 80,9 % (75,9 %) Plastikkirurgi 19 (20) 94,7 % (90 %) 12 (6) 83,3 % (66,7 %) Ryggkirurgi 35 (23) 65,7 % (91,3 %) 1 (1) 100 % (100 %)

Thoraxkirurgi 8 (14) 62,5 % (64,3 %) 0 (0) 0 % (0 %)

Urologi 94 (95) 90,4 % (98,9 %) 57 (64) 80,7 % (96,9 %) Ögonsjukvård 710 (586) 82,1 % (87,9 %) 250 (230) 58,8 % (66,5 %) Öron-näsa-hals 277 (290) 94,6 % (94,5 %) 226 (195) 85,8 % (86,7 %) Totalt 2 176 (1 926) 87,1 % (90,3 %) 1 273 (1 130) 79,9 % (82,8 %)

Samtliga verksamheter utom thoraxkirurgin (hjärtsjukvård övriga, 62,5 procent) samt ryggkirurgin (65,7 procent) klarar grundkravet i kömiljarden, det vill säga minst 70 procent av de väntande patienterna den sista april hade väntat 60 dagar eller kortare.

Alla verksamheter som klarade ovanstående grundkrav, klarar även att under april månad genomföra minst 70 procent av operationerna/åtgärderna inom 60 dagar eller kortare.

Barn och unga med psykisk ohälsa

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för barn- och ungdomspsykiatrin när det gäller första besök samt fördjupad utredning/behandling.

Barn- och ungdomspsykiatri i Norrbotten, Faktisk väntetid, april 2013 (föregående månads resultat inom parentes):

Ovanstående resultat innebär att landstinget för april månad klarar målet för stimulansmedlen för fördjupad utredning/behandling, men inte för besök.

Säker vård

Ny tillsynsmyndighet tillträder

Den 1 juni 2013 inleder den nybildade Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sitt arbete, och tar då över tillsyns- och tillståndsverksamheten från Socialstyrelsen. Den nya myndigheten kommer att utöva tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt ansvara för tillståndsprövning inom dessa områden.

Norrbotten Besök

(måluppfyllelse stimulans- medel, minst 90 % inom 30

dgr))

Fördjupad utredn/behandl (måluppfyllelse, minst 80 %

inom 30 dgr) Totalt antal genomförda

(exkl PvV och MoV) 106 (92) 67 (54)

Genomförda inom 30 dgr

(exkl MoV) 91 (84) 60 (54)

Andel genomförda inom 30 dgr

85,8 % (91,3 %) 89,6 % (79,6 %)

(8)

Anmälningar till Patientförsäkringen LÖF

Genom Patientförsäkringen LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbo- lag) kan patienter få ersättning när de skadas i vården. År 2012 anmäldes totalt i Sverige omkring 12 900 skador. Det är en ökning med 9 procent jäm- fört med 2011.

Av diagrammet framgår landstingets anmälningar mellan 2006–2012.

Källa: Patientförsäkringen LÖF rapport 2012

I Norrbotten ses också en ökning av anmälningarna under 2012 jämfört med tidigare år. Norrbotten har, i förhållande till andra landsting, ett ganska högt antal anmälningar/1 000 innevånare. Av anmälningar som inkommit till LÖF åren 2006–2012 från Norrbotten har 42 procent beviljats ersättning.

Enligt LÖF bedöms ökningen av antal anmälningar nationellt delvis vara en följd av den nya patientsäkerhetslagen som trädde i kraft vid årsskiftet 2010/2011. Lagen innebär bland annat utökad upplysningsskyldighet från vårdgivare till patient och närstående vid vårdskada. Ett annat skäl till ök- ningen kan vara att landstingen arbetar mer och mer aktivt med patientsäker- het och vilket ökar kunskapen om försäkringen.

Nationellt ses flest skador inom opererande verksamheter. Det kan vara till- förda infektioner, blödningar, skadade kärl nerver och tryckskador. Andra vanliga skador ses på grund av försenad eller utebliven diagnos. Troligen anmäls endast en mindre andel av de skador som skulle ha bedömts som undvikbara till Patientförsäkringen LÖF.

Socialstyrelsens lägesrapport om patientsäkerhet

I april 2013 publicerade Socialstyrelsen den första samlade redovisningen av indikatorbaserade jämförelser samt granskningar av patientsäkerheten för den landstingsfinansierade vården. Redovisningen speglar och beskriver utvecklingen av patientsäkerheten och patientsäkerhetsarbetet inom den so- matiska slutenvården, den psykiatriska vården, primärvården och den öppna specialistvården, i den utsträckning som indikatorer har funnits tillgängliga.

Redovisningen visar att en påtaglig utveckling har skett när det gäller intro- duktion, spridning och användning av metoder för patientsäkerhetsarbete.

Norrbotten ligger i de flesta fall väl placerade jämförelsevis med andra

322 321

410

315

374 396

451

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

(9)

landsting och i snitt strax över riket. Goda resultat/omdömen för Norrbotten återfinns bland annat inom följande områden:

 Förmågan att förebygga allvarliga bristningar i bäckenbotten i samband med vaginal förlossning (så kallade perinealbristningar).

 Urininkontinensoperationer.

 Kvalitetskrav för städning av vårdlokaler.

 Ledningssystem för patientsäkerhet.

 Struktur och innehåll i patientsäkerhetsberättelsen.

För att förbättra patientsäkerhetsarbetet ytterligare rekommenderar Social- styrelsen att vårdgivarna arbetar mer konkret genom att bland annat:

 Öka de evidensbaserade insatserna mot förekomsten av trycksår och vårdrelaterade infektioner.

 Använda resultaten som kommer fram i olika mätningar för att upprätta handlingsplaner och sätta in lämpliga förbättringsåtgärder.

 Beskriva patientsäkerhetsabetet mer utförligt i ledningssystemen.

 Använda det nationella IT-stödet för händelseanalys.

 Öka patienters och närståendes möjlighet att delta i patientsäkerhetsar- betet.

En rad nya metoder har utvecklats under perioden som kan bidra till ökad patientsäkerhet. Exempelvis den nationella patientöversikten (NPÖ) och infektionsverktyget. Socialstyrelsen bedömer också att denna utveckling av patientsäkerhetsarbetet som har skett under åren 2011 och 2012, i stor ut- sträckning är en effekt av överenskommelserna mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om förbättrad patientsäkerhet. Socialstyrelsen framhåller att det finns ett stort behov av att utveckla metoder för att för- bättra patientsäkerheten inom den psykiatriska vården och primärvården.

Antibiotikaförskrivning

Antibiotikaförskrivningen fortsätter att minska visar resultatet för april må- nad.

Öppenvårdsförsäljningen av antibiotika (J01 exklusive metenamin), kumula- tivt sju månader (oktober–april), recept/1 000 invånare/sju månader framgår av diagrammet:

(10)

Jag instämmer helt eller delvis med om att jag har tillgång till den sjukvård jag behöver.

Vårdbarometern 2012

Inom vårdbarometern intervjuas 2 000 norrbottningar, 18 år eller äldre, varje år för att fånga medborgarnas attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård. Alla landsting/regioner är med i undersök- ningen. Denna redovisning är en sammanfattning för Norrbotten över 2012- års intervjuer. Länsdelarna redovisas efter hälso- och sjukvårdsberedningar- nas geografiska områden.

Avstått att uppsöka sjukvården vid behov

14 procent av norrbottningar hade avstått att söka vård en eller flera gånger under de senaste sex månaderna trots att de tyckte sig vara i behov av sådan.

Detta är något färre än föregående år (19 procent). Riksgenomsnittet ligger vid tretton procent. Den vanligaste orsaken till att avstå att söka vård är att avvakta sjukdomsförloppet och sedan i tur och ordning uppgavs det vara besvärligt/krångligt att söka sjukvård - orkade inte samt besvikelse på sjuk- vården.

Tillgång till den sjukvård invånarna anser sig behöva När alla intervjuade har fått ta ställning till påståendet ”Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver” visade det sig att 59 procent av norrbottningarna anser att de till fullo har tillgång till den sjukvård de behöver. Inräknat dem som tycker att detta stämmer delvis ökar siffran till 76 procent, vilket över- ensstämmer med föregående år. Variansen mellan länen/ regionerna ligger mellan 76 och 85 procent vad gäller helt eller delvis instämmande.

0 50 100 150 200 250 300 350

Recept/1000 invånare

1 okt 2010-30 apr 2011 1 okt 2011-30 apr 2012 1 okt 2012-30 apr 2013

(11)

Det är ingen noterbar skillnad mellan vad männen och kvinnorna anser om tillgång till sjukvård. De äldre är mer positiva än yngre, personer med bra hälsa eller de som inte har någon långvarig sjukdom är mer positiva än personer med sämre hälsa. Personer med lång eller kort utbildningstid är mer positiva än dem med medellång utbildning. Det är stora skillnader mellan länsdelarna. Bland invånarna i Luleå/Bodenområdet är betydligt fler nöjda med tillgången till sjukvård än i norra och östra delen av länet.

Förtroende

Vårdbarometern ger tre perspektiv kring förtroende nämligen:

1 Hälso- och sjukvården i sin helhet.

2 Vårdcentraler.

3 Sjukhusen.

1) Sex av tio personer har förtroende för hälso- och sjukvården i länet. En av tio norrbottningar har inget förtroende för hälso- och sjukvården, medan knappt tre av tio tycker varken eller. De äldre har större förtroende än yngre personer. Personer med kort utbildning större förtroende än dem med längre utbildning men inga noterbara skillnader noteras mellan män och kvinnor.

Minsta förtroende till hälso- och sjukvården finns bland invånarna i norra länet näst följt av östra länsdelen.

2) Norrbotten finns med bland de län/regioner där de intervjuade inom vård- barometern har lägst förtroende för vårdcentralerna i länet (63 procent mycket eller ganska stort). Variansen mellan alla länen/regionerna ligger mellan 62 och 74 procent.

Mellan 9 procent (Mitt) och 18 procent (Nord) inom de fyra länsdelarna uppger sig ha ganska eller mycket litet förtroende för vårdcentralerna.

3) Sju av tio personer i Norrbotten har stort/ganska stort förtroende för sjukhusen i länet. Variansen inom riket ligger mellan 64 och 81 procent. Norr- botten placerar sig bland de sex län/regioner med lägst andel med bra för- troende. Variansen inom Norrbottens länsdelar ligger mellan 60 och 75 procent vad avser stort/ganska stort förtroende. Invånarna i norra länet har mindre förtroende för sjukhusen än inom övriga länsdelarna.

Bristande förtroende för sjukhusen och vårdcentralerna anses bero på dålig kompetens hos läkare, olika läkare/personal från gång till gång, att man inte får den hjälp man behöver eller för lite dialog/lyssnande.

Andel som anser sig ha helt eller delvis tillgång till den sjukvård de behöver, 2012.

Procent

Syd Öst Nord Mitt Norrbotten Sverige

77 70 61 85 76 80

Andel med mycket/ganska stort respektive mycket litet/ganska litet förtroende till hälso- och sjukvården i länet, Norrbotten år 2012. Procent

Syd Öst Nord Mitt Norr-

botten Sverige

Stort 64 59 52 70 63 65

Litet 7 9 13 6 8 7

(12)

Jämlik vård

På frågan om man tror att vården ges på lika villkor utifrån vårdbehov oavsett till exempel kön, ålder och bakgrund svarar 53 procent av männen och 42 procent av kvinnorna i Norrbotten ja. Norrbotten är bland de län/regioner som befolkningen är mest skeptiska till att vården är jämlik. Ju längre utbildning gruppen har desto mindre anser gruppen att vården i Norrbotten är jämlik. Den enskilt största grunden för ojämlik vård anges vara personers socio-ekonomiska förutsättningar.

Vårdcentraler

Kvinnorna i Norrbotten anser det mer viktigt än männen att kunna byta vårdcentral och skillnader finns också vad som är viktigt vid val av vårdcen- tral. Männen prioriterar närhet till bostaden medan kvinnorna också anser att bemötandet är viktigt (se diagram nedan). Kvinnorna föredrar att träffa samma läkare varje gång i höge utsträckning än männen.

Bland dem som faktiskt bytt vårdcentral bland de intervjuade i Norrbotten under de två senaste åren har avståndet till bostaden varit grund för bytet i ett av tre fall. Missnöje med den gamla vårdcentralen var en mer utbredd orsak för byta bland kvinnorna (31 procent) än bland männen (23 procent).

Sju av tio intervjuade norrbottningar tycker det är viktigt för dem att kunna välja läkare vid vårdcentralen. Kvinnorna anser det mer viktigt än männen, men inga skillnader finns mellan länsdelarna.

Internet Journal via internet

Norrbotten hör till de län där befolkningen är mest skeptisk till att kunna ta del av sin journal via internet. Kvinnorna är mer positiva än männen. Under de tre år som frågan ställts till de intervjuade har inte norrbottningarna fått en märkbart mer positiv uppfattning. Uppfattningen är starkt beroende av ålder;

de yngre ser betydligt mer värde än de allra äldsta.

Andel av de intervjuades uppfattning om värdet av att kunna läsa sin journal via internet, Norrbotten år 2012 per åldersgrupp. Procent av de som svarat på frågan (1 750 personer).

<40 år 40–69 år 70 år –

Stort/ganska stort 60 43 29

Mycket/ganska litet 20 40 61

(13)

Behandlingsformer /hjälpmedel via internet

Vårdbarometern följer befolkningens syn på olika behandlingsformer eller hjälpmedel i vården. Två frågor berör användandet av internet inom behandling eller som stöd för att göra förändringar i levnadsvanorna. Generellt om- arbetades flera attitydfrågor i 2012-års intervjuer till att bli mer personligt berörda i stället för att få ett allmänt tyckande.

Om personer som inte svarat på frågan inkluderas har sex av tio länsbor inget intresse av att använda sig av hjälpprogram via internet. Bland dem som svarat på frågan är hälften inte intresserad.

Yngre länsbor uttalar ett större intresse för av att använda sig av internet som ett hjälpmedel i behandling eller annat stöd än äldre. I åldrarna under 50 år säger sig en av tre personer kunna tänka sig att använda behandlingsprogram via internet.

Specialisering av sjukhus

Påstående: ”På en del håll i sjukvården försöker man specialisera olika sjukhus. Tanken är att om vissa operationer bara görs på några enstaka sjukhus blir kvaliteten bättre. Tycker du att en sådan utveckling är bra, även om det innebär längre resor för dig? ”

Minst sex av tio länsbor svarar ja på denna fråga (66 procent), men detta varierar inom länet mellan 57 och 72 procent. Östra och norra länsdelarna är minst benägna att hålla med. Mitt-området har en mer positiv uppfattningen till en sådan utveckling.

Andel som anser att utvecklingen mot specialisering av sjukhusen är bra.

Andel i procent, 2012

Syd Nord Öst Mitt Norrbotten Sverige

69 59 57 72 66 79

Finansiering

13 procent av de intervjuade i Norrbotten uppger att de har själv eller via sin arbetsgivare tecknat en kompletterande försäkring för hälso- och sjukvård.

Hälften har tecknat den privat och övriga har fått den via arbetsgivaren.

Frågan som ställdes om vad svaranden skulle föredra om sjukvårdens resur- ser inte räcker till har stort bortfall, 17 procent (motsvarar 346 av 2000 personer). Av dem som svarat tycker sex av tio intervjuade i Norrbotten att de föredrar att inkomstskatten höjs (59 procent). De övriga alternativen att välja mellan var 1) att patientavgifterna höjs (11 procent) 2) mer av privata sjuk- försäkringar (5 procent) 3) att sjukvården upphör med vissa mindre motive- rade behandlingar (14 procent) samt 4) annat alternativ. Det finns inga noterbara skillnader mellan männens och kvinnornas uppfattning.

Om du skulle drabbas av t.ex. inkontinens, sömnlöshet eller spelberoende, vilket intresse skulle du ha för att delta i ett behandlingsprogram via Internet,

Norrbotten år 2012. Antal svaranden 1708 personer.

-49 år 50 -69 år 70 år -

Mkt stort/ganska stort 32 27 19

Varken eller 28 21 14

Ganska/mkt litet 41 53 67

(14)

Sammanfattning

När det gäller hur norrbottningarna upplever sig ha tillgång till sjukvård eller förtroende för sjukvården i länet har ålder och utbildningslängd betydelse.

Yngre är mer skeptiska än äldre och grupper med längre utbildning oftast mer skeptiska än gruppen med kortare utbilning. Ålder har också stor betydelse när det gäller användandet av internet som hjälpmedel. De skillnader som noteras mellan könen är att kvinnorna är något mer positiva till att använda internet, mer skeptiska till att vården är jämlik och tycker i högre grad än männen att det är viktig kunna läkare vid sin vårdcentral.

Det finns skillnader inom länet i hur invånarna ser på hälso- och sjukvården i Norrbotten. Dessa skillnader är främst synliga i hur befolkningen i de olika länsdelarna tycker sig ha tillgång till sjukvård och fötroende för hälso- och sjukvården i länet. Det är betydligt fler bland invånarna i norra och östra delen av Norrbotten än boende i andra delar av länet som inte känner sig trygg med tillgången till sjukvård eller som inte har förtroende för hälso- och sjukvården.

Uppföljning av kommunaliseringen av hälso- och sjukvård i hemmen

Den 1 februari 2013 överfördes ansvaret för all hälso- och sjukvård som utförs i hemmen upp till och med sjuksköterskenivå till kommunerna för personer 18 år och äldre. Skatteväxlingen om 22 skatteören skedde vid års- skiftet 2012/2013. För att undvika eventuella problem i samband med jul- och nyårshelgerna köpte kommunerna tjänsterna av landstinget under januari månad.

Inför övergången informerades cirka 600 personer från kommun, primärvård och slutenvård om den förändring som väntade. Projektledarna reste runt i länets samtliga kommuner och träffade berörd personal. Deltagandet från slutenvården var relativt lågt eftersom man sannolikt inte insåg vilken på- verkan förändringen skulle komma att ha för deras arbete. Bland annat av den anledningen beslutade projektledarna att genomföra ytterligare en rund- resa i länet. Under mars och april träffade projektledarna cirka 300 personer från kommuner, primärvård och slutenvård i dialogmöten kring olika frågor och gränsdragningar som behövde förtydligas. Det har varit mycket uppskat- tat och lärorikt för deltagarna, men även för projektledarna.

Den gemensamma bilden från bägge huvudmännen är att förändringen så här långt fungerat bra. Det är en stor förändring som tar tid att genomföra fullt ut. Vi måste därför alla försöka att hjälpa varandra och vara ödmjuka.

Dokumentation och informationsöverföring

Landstinget har under många år haft en sammanhållen journal för primär- vård och slutenvård, VAS. Detta har underlättat arbetet och ökat patientsä- kerheten. Kommunerna valde under hösten 2011 att säga nej till VAS, de valde i stället en sammanhållen dokumentation inom sina egna system. Detta har medfört problem vid överföring av patientinformation eftersom kommunerna inte kunnat ta del av landstingets dokumentation och vice versa.

Införandet av nationell patientöversikt (NPÖ) möjliggör att det ska gå att ta del av nödvändig information mellan huvudmännen. Innan sommaren beräk- nas alla kommuner, förutom Gällivare och Arjeplog, vara konsumenter, det vill säga kunna läsa information levererad av landstinget i NPÖ. Kommu- nerna beräknar att det kommer att ta cirka två år innan alla kommuner är

(15)

producenter, det vill säga lämnar information till NPÖ som andra kan ta del av. Det innebär att landstingets personal inte kommer att ha tillgång till den kommunala dokumentationen under ytterligare cirka två år. Lokala, manu- ella rutiner säkrar upp informationsöverföringen mellan huvudmännen i väntan på att information utbytas via NPÖ i bägge riktningarna.

Kommunaliseringen av besöken i hemmen har tydliggjort behovet av den gemensamma vårdplanering som båda huvudmännen enligt lag är skyldig att utföra. Av olika anledningar har inte denna del av vårdkedjan fungerat på ett optimalt sätt i Norrbotten. En av anledningarna är att primärvården och slu- tenvården kunnat läsa varandras dokumentation och därmed har planerna blivit något mindre utförliga än vad lagen kräver.

Informationsöverföring mellan huvudmännen sker via Meddix SVP vid ut- skrivning från sjukhus och Meddix ÖV i övriga sammanhang. Dessa verktyg säkerställer olika lagars krav på exempelvis spårbarhet och samtycke. I samband med kommunaliseringen är ett utvecklingsbehov identifierat kring upp- rättandet av samordnade individuella planer för patienterna. Detta arbete pågår och berör både kommunerna och landstinget. Förhoppningen är att utvecklingsarbetet även kommer att medföra en minskning av antalet återin- läggningar på sjukhus inom 30 dagar.

Personal

Det beräknades att 116 årsarbetare skulle byta arbetsgivare. På länsnivå handlade det om cirka 87 befattningar som distriktssköterska, 24 befattningar som arbetsterapeut och 4 befattningar som sjukgymnast. Personalöver- gången byggde på frivillighet och resultatet blev att 46 distriktssköterskor och 22 arbetsterapeuter gick över till kommunerna.

För att inte riskera att hamna i problem med övertalighet i samband med förändringen har hälsocentralerna har under 2012 arbetat med att vakans- hålla lediga befattningar inom ovanstående yrkesgrupper. Divisionen har även arbetat med att ge omställningsstöd i form av särskild avtalspension (SAP) och avgångsvederlag för att inte stå med övertalig personal efter hem- sjukvårdens överförande.

Vissa hälsocentraler har brist på personal och specifik kompetens som diabe- tessköterskor, medan andra hälsocentraler har viss övertalighet på exempelvis sjukgymnaster och arbetsterapeuter.

Arbetet med att säkra verksamhet och bemanning på lång sikt vid hälsocen- tralerna och att uppnå budget i balans har pågått under hösten 2012 och vin- tern 2013. Primärvårdens bedömning är att både verksamhet och bemanning har anpassats sig till hemsjukvårdens övergång, men att ytterligare arbete behöver göras avseendeprimärvårdens samlade ekonomi kopplat till vårdva- let.

Införande av närsjukvård - lägesrapport

Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2012 (§ 57) att införa närsjukvård och landstingsstyrelsen gavs i uppdrag att genomföra införandet av närsjukvår- den utifrån angiven inriktning och löpande rapportera till landstingsfullmäk- tige. Vidare beslutades att åtgärder som innebär strukturförändringar ska prövas politiskt.

Konkret fick styrelsen i uppdrag att arbeta för att följande förutsättningar avseende närsjukvården ska vara beslutade före sommaren 2013:

(16)

1 Koncept och förutsättningar för att starta hälsosamtal för 30-, 40-, 50- och 60-åringar.

2 En samlad länsstrategi för det akuta omhändertagandet.

3 En ny divisionsorganisation.

4 En strategi och handlingsplan för distansöverbryggande tekniska lösning- ar.

5 En länsstrategi för kompetensförsörjning.

6 Ett nytt styr- och ersättningssystem.

I denna rapport lämnas en lägesrapport avseende vart och ett av ovan an- givna områden/uppdrag.

Koncept och förutsättningar för att starta hälsosamtal

Beredning pågår. Krav och förutsättningar för utvidgning av hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar inarbetas i beställningen avseende Vårdval Norrbot- ten för år 2014.

Politiskt beslut i frågan kommer att fattas vid landstingsstyrelsens första sammanträde efter sommaren 2013.

I övrigt har bildandet av folkhälsocentrum slutförts vid årsskiftet 2012/2013.

Folkhälsocentrum har en strategisk roll när det gäller att leda och samordna landstingets samlade folkhälsoarbete såväl internt som externt.

Samlad strategi för akut omhändertagande

Beredning av strategin är i slutfasen, men ännu återstår visst utrednings- och förankringsarbete innan ett förslag är färdigt att läggas fram för politisk prövning. Styrande för arbetet har bland annat varit landstingsfullmäktiges beslut om att samtliga sjukhus i länet i perspektivet in på 2020-talet ska ha tillgång till såväl intensivvård som narkosläkare.

Bedömningen är att beslut om strategin kommer att kunna fattas vid landstingsstyrelsens första sammanträde efter sommaren 2013.

Ny divisionsorganisation

Landstingsstyrelsen fattade den 20 januari 2013 beslut om förändrad divisionsorganisation med anledning av fullmäktiges uppdrag från juni 2012.

Beslutet innehöll:

1 En principiell grundorganisation.

2 Uppdrag till landstingsdirektören att senast den 1 januari 2014 införa den förändrade divisionsorganisationen samt att inför detta genomföra de redovisade utestående processerna och uppdragen och fortlöpande redovisa till landstingsstyrelsen.

Beslutet är överklagat till förvaltningsrätten och de klagande hävdar att beslutet borde ha fattats av landstingsfullmäktige eftersom beslutet rör ett ärende av principiell beskaffenhet eller av större vikt för landstinget. Det är i dagsläget inte känt när förvaltningsrätten kan komma att avgöra överklagan- det. Hittills har förvaltningsrätten avvisat ett yrkande om inhibition, det vill säga förbud att verkställa beslutet.

Införandet av den beslutade organisationen innebär att förberedelser behöver vidtas avseende ett antal verksamhetsfrågor i syfte att leva upp till att när- sjukvård ska innebära en förbättring ur ett patientperspektiv. Därför är arbe- ten inledda inom de blivande divisionerna Närsjukvård och Länssjukvård inom bland annat följande områden:

(17)

Närsjukvården

 Vårdtunga/multisjuka.

 Riskbruk/Missbruk/Beroende.

 Psykisk ohälsa/psykisk sjukdom.

 Palliativ vård.

 Hälsofrämjande/Sjukdomsförebyggande/Rehabilitering.

 Barn och unga.

Länssjukvården

 Cancer.

 Kärl.

 Infektion.

Inriktningen av arbetet är att identifiera utvecklingsbehov inom respektive område samt bedöma om det krävs förändrad organisation/ansvar för att säkerställa en positiv utveckling inom vart och ett av områdena.

Därutöver identifieras successivt ytterligare en rad frågor av verksamhets- mässig och ekonomisk karaktär som behöver lösas innan den nya organisationen träder i kraft den 1 januari 2014.

Förändrat administrativt stöd

Förändringen av divisionsorganisationen innebär även att det samlade administrativa stödet i landstinget behöver ses över och förändras. Förändringarna berör främst landstingsdirektörens stab samt de nybildade divisionerna När- sjukvård och Länssjukvård. I översynen ska även landstingsstyrelsens beslut om att kostnaderna för administration ska minskas med 7,5 miljoner kr på årsbasis verkställas.

Arbetet med att forma den framtida administrativa organisationen pågår.

Hittills har rekryteringen av chefer för divisionerna Närsjukvård och Läns- sjukvård slutförts. Rekrytering av närsjukvårdschefer på lokal nivå pågår liksom rekrytering av avdelningschefer till landstingsdirektörens stab.

Kommande steg i rekryteringsarbetet är att anställa chefer i staberna för divisionerna Närsjukvård och Länssjukvård samt chefer till de chefsområden som kommer att fastställas inom avdelningarna i landstingsdirektörens stab.

Parallellt med genomförande och planering av redovisade rekryteringar på- går också arbete för att fastställa kravprofiler och dimensionering av avdelningarna i landstingsdirektörens stab samt divisionsstaberna. När detta är genomfört kommer bemanning av stabsorganisationen att genomföras under hösten 2013.

Strategi för distansöverbryggande teknik

En viktig del i införande av närsjukvård är att utveckla den systematiska användningen av distansöverbryggande teknik för att:

1 Säkerställa att kompetens kan ställas till lokalt förfogande.

2 Minska behovet av att patienter förflyttas för att få vårdbehov tillgodo- sedda.

3 Breddinföra tillgänglig teknik som visat sig tillförlitlig men som inte nyttjas systematiskt.

Arbetet med att ta fram en strategi för detta område behöver ske integrerat med arbetet med att förändra driftorganisationen. Ett uppdrag har därför

(18)

nyligen formulerats och arbete med strategin inleds inom kort. Förslag till strategi beräknas kunna läggas fram under hösten 2013 för beslut.

Utöver en strategi för distansöverbryggande teknik behöver även en övergri- pande strategi för landstingets utveckling mot e-samhället tas fram. Detta arbete är mer långsiktigt och kommer att påbörjas när den nya stabsorganisationen är klar.

Strategi för kompetensförsörjning

Det interna arbetet med att formulera en strategi för den framtida kompetens- försörjningen har kommit långt.

Enligt min bedömning är kompetensförsörjningen en av de mest strategiska frågorna för landstinget. Mot den bakgrunden har jag gett ett uppdrag att genomföra en intervjustudie för att identifiera såväl styrkor som brister i landstingets nuvarande arbete med kompetensförsörjningen.

Avsikten är att använda de synpunkter som kommer fram i intervjuerna för att skärpa den strategi för kompetensförsörjning som är under framtagande.

Det handlar om att kunna beskriva både inriktningen men framför allt for- merna för hur ett framgångsrikt arbete med kompetensförsörjningen ska utformas i framtiden.

Jag bedömer att ett förslag till strategi för kompetensförsörjning kan läggas fram för beslut i styrelsen under hösten 2013.

Styr- och ersättningssystem

Utvecklingen av landstingets planeringsprocess har inletts i arbetet med den Strategiska planen för år 2014–2016 som landstingsfullmäktige fattar beslut om i juni. Planen innehåller bland annat en beskrivning av hur planerings- processen är utformad på olika nivåer i landstinget.

En viktig del av den framtida ledningen av landstinget är att utveckla styr- och ersättningssystemen. Det arbetet har inletts genom att principerna för resursfördelning föreslås ändras i samband med beslutet om den Strategiska planen. Utvecklingen av styr- och ersättningssystemen kommer att ske i steg under de närmaste åren för att säkerställa att de förändringar som föreslås med hög sannolikhet är utformade så att de styr mot önskade resultat. Det innebär även att politiska beslut om förändringar kommer att fattas successivt.

En viktig utgångspunkt i arbetet med översynen av det administrativa stödet är att stärka kompetensen och kapaciteten att utveckla och förbättra landstingets planeringsprocess, införa uppdragsstyrning samt utveckla styr- och ersättningssystemen.

Fördjupade dialoger inom Vårdval Norrbotten

Beställaravdelningen har i enlighet med fullmäktiges uppdrag utvecklat ett koncept för fördjupade dialoger inom Vårdval Norrbotten samt genomfört sex dialogmöten under februari och mars i år.

Dialogmötena syftar till att i dialog med berörd hälsocentral kontrollera ef- terlevnaden till Beställning Primärvård samt diskutera och tydliggöra speci- fika förbättringsområden på berörd hälsocentral.

De fördjupade dialogerna har uppskattats av samtliga hälsocentraler och det finns också en efterfrågan av att utveckla dialogen mellan beställare och utförare. Beställaravdelningen kommer därför att genomföra ytterligare sex dialogmöten under 2013.

(19)

Se även bilaga till min rapport.

Regionaliserad läkarutbildning

Nu är terminerna 6–10 av den från Umeå universitet regionaliserade läkarut- bildningen i gång vid Sunderby sjukhus. Det innebär att endast termin 11 återstår innan den regionaliserade läkarutbildningen är fullt utbyggd. Det sker till hösten, och därmed kommer de första regionaliserade läkarstuden- terna att i januari 2014 utexamineras vid Sunderby sjukhus. Det blir samtidigt tre år sedan den regionaliserade läkarutbildningen invigdes.

Under mars har de sista två universitetslektorerna anställts inför termin 11, en i gynekologi/obstetrik samt en i barn- och ungdomsmedicin, vilket är de ämnen man läser under den sista terminen på läkarprogrammet. Vid den senaste utvärderingen från Umeå universitet konstaterades det i rapporten att inga absoluta hinder föreligger för att starta upp den sista terminen och fort- sätta övriga terminer vid Sunderby sjukhus.

Det konstaterades också att neurologiavsnittet på termin 9 fortsatt måste göras i Umeå på grund av för litet antal specialister i neurologi vid Sunderby sjukhus, samt att bemanningen inom dermatologi (hudsjukdomar) är snäv och därmed sårbar, vilket kräver nyrekrytering för att utbildningen i dermatologi på termin 8 på sikt ska fungera. Problemet inom neurologin bedöms upphöra inom något år, då det rekryterats ett antal specialister utomlands, men dessa behöver en inkörningsperiod innan de kan förväntas att också ska kunna bidra med att undervisa på läkarutbildningen. I det stora hela fungerar den regionaliserade läkarutbildningen bra vid Sunderby sjukhus, och de stu- denter som deltar i den uppger att de trivs vid sjukhuset och på studieorten.

Åtgärder för att förbättra tillgängligheten i landstingets lokaler

”Den fysiska tillgängligheten till landstingets lokaler, oavsett verksamhets- ändamål, är viktig för länets medborgare. I det följande redovisas konkreta åtgärder som genomförts för att förbättra tillgängligheten. Det kanske viktig- aste är dock att frågorna om fysisk tillgänglighet numera utgör en självklar fråga i samband med ny-, om- och tillbyggnationer av landstingets lokaler.”

Inventeringar med tillhörande åtgärder av den fysiska tillgängligheten för i första hand funktionshindrade har gjorts inom division Service verksamheter.

Lokaler och utemiljöer

Av sammanställningarna framgår vad som gjorts från 2003 fram till nu.

Område År Aktivitet

Landstinget 2003 Uppdrag om översyn

Luleå 2004-

2005 Inventering och åtgärder Arjeplog, Arvidsjaur 2005 Inventering och åtgärder Kiruna, Gällivare, Kalix, Piteå

sjukhus och vårdcentraler 2005-

2006 Inventering och åtgärder

Hela länet 2007 Fortsatta åtgärder av enkelt avhjälpta hinder.

Samverkan med HSO

Hela länet 2008 Större åtgärder genomförda inom ramen för byggprojekt kombinerat med enklare åtgärder.

Piteå sjukhus 2009 Förbättringar av tillgängligheten i anslutning till ombyggnationer

(20)

Område År Aktivitet

Hela länet 2009-

2010 Ny inventering av enkelt avhjälpta hinder för att kontrollera om åtgärder från första inventeringen gjorts och om det finns nya behov samt åtgärder.

Privata vårdcentraler 2010- 2012

Inventering i Luleå, Piteå och Boden Hela länet 2012 - Sakkunnig på tillgänglighet anlitad vid större

byggprojekt. Tillgänglighet beaktas rutinmässigt i alla typer av byggprojekt.

Exempel på åtgärder för att öka tillgängligheten till landstingets lokaler Rullstolstoaletter:

Inventering och åtgärder avseende kallelsesignalsystemen, låsvred, toalettsitsar, klädkrokar, skyltar med relief och taktil skrift, kontrastmarkeringar, hylla för stomipatienter, pappershål- lare m m flyttats, hänvisningsskyltar, i vissa fall har ombyggnation gjort.

Utvändigt och i entréer:

Exempel på åtgärder som genomförts är nivåskillnader, handikapparkeringar tillskapats, motorvärmare satts upp, entréer kontrastmarkerats, belysning bytts ut eller kompletterats, dörröppnare bytts ut eller kompletterats med dragsnören, dåliga ytor har asfalterats eller plattytor lagts om.

Hissar:

Fronter byts ut från slagdörrar till skjutdörrar och vissa hisskorgar byts ut.

Allmänt:

Exempel på åtgärder är kontrastmarkering har setts över, vissa dörrpartier har bytts ut mot bredare, talsyntes i hissar i Sunderbyn och Kalix, komplettering med dörröppnare, på pati- enthotellen har olika åtgärder gjorts, helt nya toaletter på bland annat Sunderby sjukhus, lokaler har kompletterats med hörslinga, skyltningar har kompletterats.

Detta är några exempel på åtgärder som är utförda. Tillgänglighet är idag en självklar del av om-, till- och nybyggnationer. Som exempel kan nämnas att under projekteringen för det nya patienthotellet på Sunderby sjukhus kommer en sakkunnig på tillgänglighet att delta.

Restauranger

Samverkan med Synskadades riksförbund har etablerats med Sunderby sjukhus som pilot. För att förbättra tillgängligheten för synskadade ska utrustning som brickor och tallrikar i starka färger, som är i kontrast med maten, bestäl- las till alla sjukhus och Landstingshuset.

I samband med planering av Navet i Sunderbyn kommer anpassning för funktionshindrade i olika avseenden att vara beaktas. Dessutom kommer tillgängligheten avseende öppettider i kiosk, café och restaurang samt recept- ion att förbättras. Nya logistiklösningar för funktionshindrade samt för all personal i sjukhuset för att förenkla och lättare ta sig fram.

I anslutning till ombyggnationen av köket vid Piteå älvdals sjukhus ska an- passningar i restaurangen för att underlätta för funktionshindrade göras.

Förändringar i restaurangen på Kiruna sjukhus skall göra det lättare för funktionshindrade i matsalen. Start maj 2013.

I restaurangen vid Kalix sjukhus pågår ett arbete för att förbättra tillgänglig- heten för alla gäster.

(21)

Kultur och utbildning

Divisionsgemensamt

Den 3-4 april deltog landstingsstyrelsens ordförande och divisionschefen i ett möte i Göteborg i Sveriges Kommuners och Landstings regi gällande utvecklingen av kultursamverkansmodellen.

Den 9 april kom beslut om utvecklingsmedel från Statens Kulturråd. Norr- bottens län tilldelades 2 730 000 kronor som fördelas mellan Projekten Kraftcentrum för ny musik, Konstmuseet i Norr, till kulturarvsportal på webben, dansutveckling och som del av länsteatrarnas samverkansprojekt för Umeå 2014.

Under perioden har utredning slutförts som rör en kommande länsdansin- stitution i Norrbotten. Materialet är egentligen två utredningar som gäller dels lokaler och teknik, dels grundförutsättningar utifrån kommunikationer, befolknings- och publikunderlag, redovisning av andra dansinstitutioner med mera. Kommunerna Piteå och Luleå har anmält sig intresserade och villiga att finansiera en ny konstnärlig dansinstitution, vilket också skapat mass- medial uppmärksamhet.

Då Norrbotten har ett regionalt ordförandeskap i Barentsrådet och därmed också i Joint Working Group on Culture (JWGC) deltog divisionschefen i möte gällande arbetet med kulturfrågor i Barentsområdet. Bland annat redo- visades läget i det stora, gemensamma ENPI-projektet och diskuterades den vidare utvecklingen av ett Barents Kulturpris.

Ett särskilt möte har hållits med Bodens kommun gällande Havremagasinet och möjligheterna till utveckling mot ordinarie verksamhet och lösande av hyresfrågan. Sammanfattningsvis har landstinget och Bodens kommun haft en konstruktiv dialog i frågan.

Samråd med nationella minoriteter gällande kulturutveckling har hållits.

Frågor som var uppe till behandling var ett allmänt samråd med landstings- ledningen gällande aktuella frågor, inte enbart kulturfrågor tillsammans med representanter för de nationella minoriteterna, information, webböversätt- ningar och formulerad strategi för samverkan.

Ett nytt projekt gällande vårdhundsutbildningar är under förarbete och en konferens kommer att hållas den 3 juni. Ett arbete om kravproduktion av kött och av grönsaker gällande Grans pågår.

Norrbottensmusiken

Norrbotten Big Band (NBB) genomförde en konsertserie tillsammans med Ebbott Lundgren. NBB ska, tillsammans med jazzpianisten Django Bates, spela i London på Royal Albert Hall under The Proms den 28 augusti. NBB blir den enda jazzkonserten under konsertserien som främst består av klas- sisk musik. och konserten framförs som hyllning till altsaxofonisten Charlie Parker Bird.

Arctic Light har tillsammans med världsmusikgruppen Tetra genomfört fem konserter i Piteå, Skellefteå, Uppsala, Stockholm och Sundsvall.

Barn- och ungdomsavdelningen har genomfört ett antal produktioner. Bal- longen framfördes i 18 förskoleföreställningar och en familjeföreställning, Trio Marandis gjorde fyra låg- o mellanstdiekonserter, en Lunchbit på Kul- turens Hus och en kvällskonsert på Krokodil i Piteå. On the road med stu- denter från rockmusikerlinjen på Musikhögskolan gjorde två konserter i Arvidsjaur.

(22)

Norrbotten NEO tillsammans med Kjell-Peder Johansson gjorde 16 före- ställningar med Hur många toner ryms i ett rum, där publiken genom Kjell- Peders Tage Taktlös lotsades runt med musik från klassiska verk. Balkanraz- zia hann med 50 oannonserade klassrumsbesök, fler besök väntar i maj och september. Det Norrbottensbaserade bandet Chickpeas avslutade sin turné för högstadie- och gymnasieelever med nio konserter.

Den första presskonferensen inför festivalen New Directions hölls i Piteå och Kraftcentrums hemsida lanserades under april. Festivalen har uppmärk- sammats i lokala medier och det visas även intresse från riksmedia eftersom Kaija Saariaho, Composer in Residence under festivalen erhållit årets Polar- pris.

Stockholms Konserthus har valt Norrbotten NEO till Artists in Residence för hösten 2013 och 2014. NEO kommer att göra en konsertserie på Konserthu- set under perioden med ett antal konserter utspridda under perioden.

Norrbotten NEO tilldelades tillsammans med Norrbottensteatern LKAB:s kulturpris. LKAB:s motivering:

”Norrbotten NEO är en modern röst som sticker ut på den svenska musik- scenen. Ensemblen startades i januari 2007 av Petter Sundqvist och Kjell Englund och är en del av Norrbottens Kammarorkester. Norrbotten NEO vill nå ut med samtida konstmusik till en bred publik där både nykomlingar och erfarna lyssnare finns. De är en spetsgrupp som sätter Norrbotten på kartan i Sverige. Kammarensemblen finns i det ordinarie programmet på Stockholms konserthus under 2013. Musikensemblen består av sju heltidsanställda musi- ker och har Studio Acusticum i Piteå som hemmabas. Ensemblen framför verk av välkända kompositörer som exempelvis Igor Stravinsky. Norrbotten NEO berikar och breddar kultur- och musiklivet i Norrbotten och bidrar till att bygga ett attraktivare Norrbotten. Det ser LKAB som en viktig ingrediens för en ökad attraktionskraft i regionen.”

Stipendiet från LKAB till Norrbotten NEO var på 50 000 kronor.

Genomförda Årsstämmor i av landstinget ägda bolag

Filmpool Nord AB

Filmpool Nord AB höll årsstämma den 2 april. Landstingets ombud på stämman var Johan Sjökvist. Styrelsen och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet. Styrelsen består efter årsstämman av Jan Palo (ordfö- rande), Eva Quist, Sonia Harr, Clas Gunnarsson och Staffan Ling.

Bolagets nya VD Susann Jonsson tillträdde 1 augusti 2012 och under året har bolaget flyttat till nya lokaler i centrala Luleå.

Långfilmsproduktionen är den stora bärande verksamhetsdelen i bolaget och under 2012 hade de fem Norrbottenspremiärer: Isdraken, Hypnotisören, Miss Blue Jeans, Dom över död man samt Flimmer. Bolaget ingår som helt eller delvis samproducent i åtta långfilmer: I lodjurets timma, Eskil och Trinidad, Mig äger ingen, Ömheten, Hypnotisören, Flygparken, A Christ- moose story samt Krakel Spektakel.

Filmkulturell verksamhet utför bolaget i länets samtliga kommuner. Inom den filmkulturella sidan ligger tyngdpunkten på barn- och ungdomsverk- samheten, där bolaget bedriver pedagogisk verksamhet inom skolan samt driver och samarbetar kring ett flertal projekt.

(23)

På kort- och dokumentärfilmssidan har bolaget en historia med över 200 kortfilmer och 200 dokumentärfilmer. Påtagligt är att de kvinnliga kreatörer- na är i majoritet i denna genre.

Branschträffen Filmkonventet arrangerades för nionde året. Filmkonventet bidrar till att positionera och exponera Norrbotten gentemot den svenska filmbranschen och evenemanget fortsätter att vara en uppskattad mötesplats för att mötas och diskutera angelägna frågor inom den svenska filmpolitiken och branschen.

Bolaget ägs tillsammans av landstinget (32,86 %) och tolv av länets kommuner (Luleå 16,18 %, Kiruna och Piteå vardera 9,09 %, Boden, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Pajala, Älvsbyn och Övertorneå vardera 4,54 % samt Ar- jeplog och Överkalix vardera 0,5 %).

Bolagets resultat visar ett underskott på 173 575 kronor, på grund av en re- servering för befarad kundförlust på 600 000 kronor. Totalsumman för balanserade vinstmedel uppgår till 277 009 kronor. Stämman beslutade att bolagets vinst balanseras i ny räkning, enligt förvaltningsberättelsen.

Norrbottens Energikontor AB

Norrbottens energikontor AB höll årsstämma den 2 april. Landstingets ombud på stämman var Kent Ögren. Styrelsen och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet. Styrelsen består efter årsstämman av Erik Sandberg (ordförande), Kenneth Backgård, Stefan Lundmark, Ingrid Nohlgren, Ellinor Rönnkvist, Kristina Ek, Tony Sundberg och Sari Ekblom.

Bolagets huvudsakliga uppdrag är att fungera som en kompetens- och sam- verkansresurs i energi- och klimatfrågor, initiera och samordna projekt, fungera som ägarnas expertorgan och hålla sig uppdaterad med omvärldsanalys.

Verksamheten drivs i linje med regionala strategier och planer och målgrup- pen för verksamheten är främst kommuner och näringsliv.

Bolaget driver totalt 22 projekt och uppdrag inom energieffektivitet, förny- bar energi, hållbara transporter och hållbar näringslivsutveckling och budget för pågående projekt är på knappt 23 miljoner kronor (3 månader–3 år). Den största delen kommer från EU-medel, näst största delen från Energimyndig- heten och landstinget står för den tredje största delen.

Bolagets övriga uppdrag handlar bland annat om att på uppdrag av Energi- myndigheten utbilda kommunala energirådgivare i rådgivning till företag, att samordna kommunala energi- och klimatrådgivare i Norrbotten och Väster- botten samt att utföra informationsaktiviteter till företag om energikartlägg- ningscheck. Vidare deltar bolaget i det regionala utvecklingsarbetet vid bland annat framtagandet av regionala strategier och handlingsplaner, delta- gande i Europaforums arbete samt som remissinstans.

Norrbottens Energikontor AB är EU:s nordligaste energikontor med totalt 13 anställda. Bolaget har huvudkontoret i Luleå samt ett projektkontor i Jokk- mokk och ett i Umeå.

Bolaget ägs av landstinget tillsammans med länets samtliga kommuner.

Ägarna finansierar verksamheten med 1 miljon kronor från landstinget och totalt cirka 0,5 miljoner kronor från kommunerna (2 kr/invånare), resten av verksamheten är till största del projektfinansierad.

Under 2012 gjorde bolaget en vinst på 224 085 kronor och totalsumman för balanserade vinstmedel uppgår därmed till 3 606 366 kronor. Stämman beslutade att bolagets vinst balanseras i ny räkning, enligt förslaget i förvalt- ningsberättelsen.

(24)

BD Pop AB

BD Pop AB höll årsstämma den 2 april. Landstingets ombud på stämman var Johan Sjökvist. Styrelsen och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet. Styrelsen består efter årsstämman av Jan Palo (ordförande), Erik Has- selqvist, Anna-Karin Gullberg, Gry Holmgren Hafskjöld och Hampus Kivi- mäe.

Bolagets nya vd Pär Soini tillträdde 1 januari och under året har bolaget flyttat till nya lokaler i centrala Luleå.

Utifrån uppdraget fokuserar bolaget på fyra insatsområden, i syfte att utveckla branschen i länet. Det första området är produktion, där inspelnings- studion fungerar som ett nav. Bolaget har skapat ett nätverk av certifierade studiotekniker, som utgör en studiokompetens som gynnar teknikers och producenters verksamhet i länet.

Nästa utvecklingssteg är distribution. Bolaget erbjuder Digi North, som handlar om digital distribution. Det finns många artister som inte har avtal med skivbolag, men som trots allt önskar få ut sin musik och ser den digitala kanalen som en stor möjlighet, men tyvärr delar de ofta då ut sin musik gra- tis. Digi North är en tjänst som möjliggör för artisten att sprida sin musik digitalt och samtidigt få betalt för detta.

Bolaget har också börjat titta på det tredje steget, promotion. När musiken är skapad och finns tillgänglig för köp, så vill man utveckla artisten till att pla- nera för ett steg till - att synliggöra musiken och artisten i bruset, till exempel genom att nyttja sociala medier, press och agerande i livesituationer.

Det fjärde utvecklingssteget handlar om en spetssatsning med management.

Ett fåtal av artisterna vill och kan satsa fullt ut och för dessa går bolaget in i en samproduktion för att utveckla karriären, till exempel för att genom ett management få tillgång till en kontaktyta ut i världen för marknadsföring, spelningar och sponsring.

Andra aktuella verksamhetsaktiviteter är Länet Live som syftar till att utöka spelningstillfällen genom att utveckla arrangörskap och teknik på tio spel- platser i länet. Vidare arrangerar bolaget Popkollo, som är ett musikkollo för tjejer 12–18 år. Detta har funnits i Sverige i tio år och genomförs nu i Norr- botten för första gången.

Bolaget ägs av landstinget och kommunerna Boden, Jokkmokk, Luleå, Pa- jala, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå.

Stämman beslutade att den ansamlade vinsten på 28 279 kronor balanseras i ny räkning.

Almi Företagspartner Nord AB

Genom Almi verkar landstinget för att främja utveckling av konkurrenskraf- tiga små och medelstora företag. Verksamheten ska stimulera nyföretagande för att skapa tillväxt och förnyelse i länets näringsliv. Det sker genom råd- givning och finansiering. Almi lånar ut pengar till små och medelstora före- tag. Almis arbete ska vara marknadskompletterande och utformas och till- lämpas så att snedvridning av konkurrensen undviks.

Almi Företagspartner Nord AB höll årsstämma den 11 april 2013. Ombud på stämman var Kent Ögren. Styrelsen och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet. Styrelsen består efter stämman av Folke Spegel (ordförande), Erik Bergkvist, Stina Almqvist, Linda Frohm, Pär Lärkeryd, Yvonne Löv- brand, Andreas Löwenhöök, Anna Hallberg och arbetstagarrepresentanten Ann-Louise Wester.