Landstingsstyrelsens protokoll

(1)

protokoll

Sammanträdet den 4 mars 2015

§ 28 – 63

Beslutande

Maria Stenberg (S), ordf Kenneth Backgård (NS) Glenn Berggård (V), vice ordf Dan Ankarholm (NS)

Anders Öberg (S) Johnny Åström (NS)

Erkki Haarala (S), ersättare Doris Messner (NS)

Agneta Lipkin (S) Mattias Karlsson (M)

Johannes Sundelin (S) Anna-Stina Nordmark Nilsson (C) Anita Gustafsson (S) Jens Sundström (FP)

Agneta Granström (MP)

Ersättare och handläggare (hela eller delar av sammanträdet) Mats Brännström, landstingsdirektör

Hans Rönnqvist, bitr landstingsdirektör

Sekreterare

Inga Gustafsson

Justerat den 12 mars 2015 Justerat den 12 mars 2015

Maria Stenberg, ordförande Jens Sundström, justerare

Bevis

Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets officiella anslagstavla den 12 mars 2015. Överklagandetiden utgår den 3 april 2015.

Inga Gustafsson

(2)

Val av protokolljusterare ... 3

Slutlig föredragningslista ... 3

Närvarorätt ... 3

För kännedom ... 3

Rapporter från styrelseledamöter ... 3

Landstingsdirektörens rapport ... 3

Årsredovisning för år 2014 ... 4

Hälsobokslut 2014 ... 9

Miljöredovisning 2014 ... 9

Årsrapporter 2014 ... 10

Ekonomi i balans ... 10

Styrelsens beredning av regionala beredningens verksamhetsrapport för år 2014 ... 19

Styrelsens beredning av hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter och verksamhetsberättelser för år 2014 ... 23

Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år 2014 ... 29

Ansökan om att bilda Region Norrbotten ... 31

Bildande av politisk styrgrupp för bildandet av Region Norrbotten ... 34

Återremitterat ärende: Bidrag till och delägarskap i Arctic Business Incubator AB ... 35

Revisionsrapport Läkemedelsförskrivning – den interna kontrollen i landstinget ... 41

Ändring i landstingsstyrelsens sammanträdesplan 2015 ... 43

Inriktningsbeslut för tillbyggnad, Sunderby sjukhus ... 43

Verksamhetsstrategi hälso- och sjukvård samt tandvård ... 46

Strategi för Patientsäkerhet ... 47

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 ... 48

Omfördelning på grund av ny hälsocentral samt ändrade avgifter ... 49

Riktlinjer för avgifter inom hälso- och sjukvård ... 51

Tillägg till regelverk för avgifter inom hälso-och sjukvård ... 52

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2014 ... 52

Privata vårdgivare enligt nationella taxan Uppföljning januari – december 2014 ... 54

Beställning Länssjukvård Uppföljning januari-december 2014 ... 55

Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-december 2014 ... 57

Investeringar 2015 ... 59

Investeringar medicinteknisk utrustning, Länssjukvård 2015 ... 61

Bidrag till Musikens Makt 2015 ... 62

Bidrag till SM i Poetry Slam 2016 ... 65

Slutrapport från projektet Regions4greengrowth ... 67

Val ... 70

(3)

§ 28 Val av protokolljusterare

Ledamoten Jens Sundström (FP) utse till att jämte ordföranden justera protokollet.

§ 29 Slutlig föredragningslista

Slutlig föredragningslista för sammanträdet fastställs.

§ 30 Närvarorätt

Beslutas att hela dagens sammanträde ska vara offentligt.

§ 31 För kännedom

Delegationsbeslut m m enligt bilaga.

§ 32 Rapporter från styrelseledamöter

Inga rapporter lämnades.

§ 33 Landstingsdirektörens rapport

Dnr 17-14

Ärendebeskrivning

Landstingsdirektörens rapport enligt bilaga.

Beslut

Rapporten läggs till handlingarna.

(4)

§ 34 Årsredovisning för år 2014

Dnr 1-15

Ärendebeskrivning

Fullmäktige formulerar de övergripande strategiska målen. Utifrån dessa identifierar landstingsstyrelsen delmål och framgångsfaktorer samt indikatorer och mått för måluppfyllelse. Dessa utgör utgångspunkten för årsredovisningens struktur och uppföljning.

Ekonomiskt resultat

Landstinget redovisar för 2014 ett negativt resultat med 37 mkr. Resultatet har dock påverkats positivt med 124 mkr av en sammantagen realisations- vinst av engångskaraktär från landstingets pensionsportfölj. Om denna post exkluderas är resultatet negativt med 161 mkr.

Landstingets divisioner redovisar ett underskott på 280 miljoner kronor, vilket är en försämring med 75 miljoner kronor sedan 2013. Utfallet för hälsocentralerna inom vårdvalet visar på ett underskott med 39 mkr.

Divisionernas resultat visar på att det inte är realistiskt att uppnå ett

nollresultat 2015. Alla divisioner och verksamheter har därför i finansplanen ett resultatkrav år 2015 som innebär att intäkterna ska ökas alternativt kostnaderna minskas med 130 mkr jämfört med prognosen per augusti 2014, vilket betyder ett besparingskrav på 1,6 procent. För 2016 bedöms

besparingskravet vara 1,6 till 1,8 procent för att divisionerna ska nå ett nollresultat 2016.

Inom landstinget finns gemensamma åtgärder, både pågående och nya, som på sikt ska ge möjlighet för divisionerna att effektivisera.

Verksamhetens nettokostnad består av verksamhetens intäkter minus

verksamhetens kostnader och avskrivningar. Nettokostnaden finansieras med skatter och generella statsbidrag. För att nå målet om en långsiktig och uthållig finansiering av verksamheten är det viktigt att verksamhetens nettokostnad över tid inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag.

Under 2014 ökade nettokostnaden med 377 mkr (5,7 %) samtidigt som skatter, statsbidrag och utjämning ökade med 78 mkr (1,2 %). I

nettokostnaden för 2013 fanns dock en engångsintäkt från AFA-försäkring med 91 mkr inkluderad. Om denna post exkluderas har nettokostnaden mellan åren ökat med 286 mkr (4,3 %).

Styrelsens samlade bedömning av måluppfyllelsen avseende fullmäktiges strategiska mål

I delårsrapporten finns mål inom respektive perspektiv sammanställda. Där uppgift finns att tillgå presenteras även en måluppfyllelse. Målen ska ses som styrande, är högt ställda och finns inom områden med förbättrings- potential. I vissa fall är målen långsiktiga vilket innebär att de sträcker sig längre fram i tid, målet ska då ses som en förväntad utveckling på sikt.

(5)

Styrelsens sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen för respektive perspektiv:

Medborgare Nöjda medborgare

När det gäller förtroendet för landstingets hälsocentraler de senaste fyra åren så ligger länet relativt stabilt på drygt 60 procent med mycket eller ganska stort förtroende. Förtroendet för länets sjukhus ligger på cirka 70 procent, vilket är i nivå med riket.

Att jobba med unga, jämställdhet, mångfald och integration är viktigt för att skapa attraktiva livsmiljöer. Det har kommit fram genom drygt 400 samtal mellan norrbottningar under satsningen ”Kraftsamling” som pågått 2011- 2015.

Resenärernas nöjdhet med kollektivtrafiken uppnår inte riktigt det uppsatta målet. Länet ligger dock högst i landet avseende resenärers nöjdhet med kollektivtrafiken.

Sveriges bästa självskattade hälsa

Målet är att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa 2020, må bra och leva ett långt liv på ett sätt som gör att medellivslängden ökar. Hälsoutvecklingen i Norrbotten är överlag positiv på så vis att

människor lever längre, dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskar, allt fler barn får en tobaksfri livsstart samt att färre ungdomar röker och dricker alkohol. Trots det så är länet långt från att nå målet om bästa självskattade hälsan i riket. Inga tecken kan ses på att länet ligger i närheten utan snarare ligger Norrbotten långt ner vid en riksjämförelse. Länets kommuner visar stora skillnader i hälsa och levnadsvanor. Utbildningsnivå har en stark koppling till levnadsvanor till de högre utbildades fördel. Viktigt att i tid arbeta med flickors psykiska hälsa som visar på negativ utveckling samt övervikt och fetma bland framförallt unga män och vuxna män.

Positivt är att landstingets arbete med hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande aktiviteter fortskrider enligt plan, bland annat erbjuds nu norrbottningarna hälsosamtal vid 30-, 40-, 50- och 60-år.

Verksamhet

En effektiv verksamhet med god kvalité

Variabler som speglar om vården är kvalitativt likvärdig och av hög kvalitet visar generellt förbättringar inom de stora folksjukdomarna även om Norrbottens resultat i många fall ligger på en lägre nivå än rikets. Sannolikt förklaras det i huvudsak av en högre förekomst av belastande riskfaktorer, det är särskilt märkbart i östra Norrbotten. Cancerområdet uppvisar däremot generellt goda resultat i nationell jämförelse. Exempel på andra starka områden är förlossningsvård och flera delar inom den kirurgiska verksamheten.

Indikatorer som speglar hur tillgänglig vården är försämrades något under året. Väntetiderna till behandling är dock kortare i Norrbotten än riket i övrigt. Samtidigt har medborgarnas kännedom om olika e-tjänster ökat.

(6)

Indikatorer som speglar en patientsäker verksamhet har inte förbättrats under året. Utvecklingen inom läkemedelsområdet tyder emellertid på vissa förbättringar. Generellt nås inte de högt ställda målen.

Sammanfattningsvis har kvalitet och effektivitet förbättrats inom många områden, med undantag för säkerhetsområdet, men det krävs ytterligare insatser för att möta medborgarnas behov fullt ut och även kunna möta de varierande vårdbehoven i länet.

Helhetsperspektiv med människan i centrum

Nöjdheten med vården har ökat generellt, män tenderar att vara något mera nöjda med bemötande, delaktighet och information än kvinnor. Norr- bottningarna är särskilt nöjda med vården vid sjukhus, det gäller dock inte den psykiatriska slutenvården. Oplanerade återinskrivningar minskar även om målen inte nås fullt ut inom området.

Sammanfattningsvis bedöms resultaten inom helhetsperspektivet vara tämligen goda men fortsatta förbättringar behövs.

Kunskap och förnyelse Konkurrenskraftig region

Landstinget arbetar långsiktigt i ett brett partnerskap med andra aktörer för att vara en konkurrenskraftig region. Basindustrin är av stor betydelse för länets konkurrenskraft men är också konjunkturberoende. Det är därför viktigt att fortsätta arbetet med att diversifiera det norrbottniska näringslivet och därmed minska sårbarheten.

Ett tecken på att regionen är konkurrenskraftig är att datacenterföretag väljer att etablera sig i länet. Länets tillgång till säker och miljövänlig el är en av konkurrensfördelarna.

Andelen norrbottningar som avslutar gymnasiet inom fyra år är relativt oförändrad under de senaste åren. Andelen kvinnor följer riket medan andelen män som avslutar gymnasiet inom fyra år är lägre än riket. Detta skapar sannolikt olika förutsättningar för framtida möjligheter till arbete.

Förutom den egna hälsan får det även konsekvenser för länets kompetensförsörjning.

Andelen med eftergymnasial utbildning ökar oavsett kön, men närmar sig inte riksnivån. Skillnaden mellan könen i andel med eftergymnasial utbildning har ökat successivt de senaste tio åren. Fler kvinnor än män i Norrbotten väljer eftergymnasial utbildning. Detta får sannolikt

konsekvenser för framtida möjligheter till arbete, risk för sämre hälsa för männen och särskilda utmaningar för en hållbar utveckling.

Norrbottens läns landsting fortsätter arbetet med att vara synliga och aktiva.

Nya digitala kanaler som facebook används som ett komplement till traditionella för att föra ut nyheter, hälsotips och lediga jobb.

Allt fler Norrbottningar känner till sjukvårdsrådgivningstjänsten 1177 Vårdguiden men länet ligger fortfarande efter de andra länen i riket.

Långsiktig förnyelse

Forskningskompetens, vetenskaplig produktion och pågående studier är exempel på indikatorer på hur delmålet om ett öppet och stödjande förhållningssätt till utveckling och förnyelse uppfylls. Antalet

forskarutbildade medarbetare har ökat, liksom antalet doktorander vilket förutsäger en fortsatt ökning av andelen forskarutbildade inom landstinget.

(7)

Bland dem som har en doktorsexamen eller är på väg att doktorera är det ungefär lika många kvinnor och män. Antalet vetenskapliga publikationer låg 2014 i nivå med resultaten för år 2013 d v s 50 - 60 artiklar. Det visar att vetenskaplig produktion av våra forskare ligger på en stabil, förhållandevis hög nivå och är ett resultat av den allt mer utvecklade akademiska miljön med ökad forskningskompetens. Någon ökning av antalet pågående läkemedelsstudier har inte påvisats men här pågår aktiviteter.

Delmålet för strategisk styrning av förnyelseinitiativ har ännu inte uppfyllts.

En strategi för förbättringsarbete och innovation håller på att utarbetas. Där kommer införande och bedömning av förnyelsealternativ att ingå.

Medarbetare Attraktiv arbetsgivare

Måluppfyllelsen är på en godkänd nivå men det finns områden där ytterligare insatser måste vidtas. Det är ett långsiktigt arbete att förbättra måluppfyllelsen inom delmålen ”Lika rättigheter och möjligheter” samt

”Hållbart arbetsliv”.

Landstinget har fastställt strategier och handlingsplaner för att strukturerat och likriktat arbeta inom områdena.

Aktivt medarbetarskap

Måluppfyllelsen är på en godkänd nivå utifrån medarbetarnas perspektiv men mätningarna av frisknärvaro och sjukfrånvaro visar en negativ

måluppfyllelse. Fortsatta insatser måste vidtas och ett hälsofrämjande fokus är nödvändigt för att på sikt förbättra måluppfyllelsen inom delmålen

”Dialog och samverkan” samt ”Hälsofrämjande miljö”.

Landstinget kommer att utarbeta en handlingsplan för att åstadkomma en förbättrad hälsofrämjande miljö.

Ekonomi

En ekonomi som ger handlingsfrihet

Landstinget ska enligt kommunallagen ha en ekonomi i balans, d v s intäkterna ska överstiga kostnaderna. Landstingets resultat för 2014 är negativt med 37 mkr. Divisionerna har ett sammanlagt underskott på 280 mkr. Av landstingets sex divisioner har tre negativa resultat.

Då den ekonomiska utvecklingen sedan tidigare är känd hos

landstingsfullmäktige har styrelsen tidigare fått i uppdrag att identifiera och genomföra åtgärder för intäktsökning och kostnadsreduktion inom

nedanstående områden:

 Rationalisering och effektivisering

 Riktade åtgärder

 Prioritering bland nyinvesteringar

 Genomförande av strukturella åtgärder

 Prioritering bland nya och planerade verksamheter

 Översyn av avgifter och principer för hjälpmedel Ekonomi som inte belastar kommande generationer

(8)

För att uppnå fullmäktiges mål måste landstinget ha förmåga att anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningar som gäller och samtidigt ha fokus på resultat för kund/patient. För att få en effektiv verksamhet måste kliniska resultat, tillgänglighet, kostnader, erfarenheter och nöjdhet värderas i ett sammanhang.

Inom verksamheterna pågår arbete med att beskriva och följa processer.

Inom hälso- och sjukvården finns ett stort antal dokumenterade processer som är målsatta enligt värdekompassen. Även inom övriga verksamheter finns många processer som är dokumenterade och målsatta. Arbetet med processer är ett led i att få en effektiv verksamhet.

Balanskravsutredning

Kommunallagens balanskrav uppfylls inte år 2014 vilket innebär att underskottet på 37 mkr ska regleras senast år 2017.

Balanskravsutredning (mkr) 2014 2013 2012 Årets resultat enligt resultaträkning -37 -117 176 Avgår samtliga realisationsvinster från

anläggningstillgångar - -9 -

Årets resultat efter

balanskravsjusteringar -37 -126 176

Synnerliga skäl, sänkt

diskonteringsränta på pensionsskuld - 241 - Årets balanskravsresultat -37 115 176 Balanskravsunderskott från tidigare år - - -7

Summa -37 115 169

Balanskravsunderskott att återställa -37 - -

Förslag till beslut

Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige att fatta följande beslut:

1 Årsredovisningen för år 2014 godkänns.

2 Eget kapital minskas med 37 491 099 kr.

- - -

Yrkanden och propositionsordning

Yrkande 1

Maria Stenberg (S), Anders Öberg (S), Kenneth Backgård (NS) och Mattias Karlsson (M)

 Beslutsförslaget bifalls.

Propositionsordning

Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att det bifalls.

- - -

Beslut

Enligt beslutsförslaget.

(9)

§ 35 Hälsobokslut 2014

Dnr 895-15

Ärendebeskrivning

Hälsobokslut för 2014 har utarbetats.

Förslag till beslut

Hälsobokslut 2014 godkänns.

- - -

Yrkanden och propositionsordning

Yrkande 1 Agneta Granström (MP):

1 Beslutsförslaget bifalls.

2 Hälsobokslut 2014 skickas till fullmäktige för kännedom.

- - -

Beslut

§ 36 Miljöredovisning 2014

Dnr 896-15

Ärendebeskrivning

2014 års miljöredovisning följer samma modell som de närmast föregående åren. Efter en inledande redovisning av landstingets miljöarbete ur ett regionalt perspektiv handlar miljöredovisningen om utvecklingen inom de tre huvudområdena i miljöpolicyn Energi, Transporter och Produkter.

Redovisningen avslutas med ett framåtblickande avsnitt där den fortsatta utmaning är att så långt som möjligt integrera miljöarbetet i det pågående förbättringsarbetet på alla nivåer.

(10)

En tydlig prioritering 2015 är ofrivillig exponering av kemikalier i miljöer där barn vistas. Projektet ”Hållbart barnsjukhus” ska granska allt som kan innebära ofrivillig kemikaliexponering vid barnhuset i Sunderby sjukhus.

Förslag till beslut

Redovisningen godkänns.

- - -

Yrkanden och propositionsordning

Yrkande 1 Agneta Granström (MP):

1 Beslutsförslaget bifalls.

2 Miljöredovisning 2014 skickas till fullmäktige för kännedom.

- - -

Beslut

§ 37 Årsrapporter 2014

Dnr 897-15

Ärendebeskrivning

Årsrapporter 2014 från divisionerna har utarbetats.

Förslag till beslut

Årsrapporterna godkänns.

Beslut

§ 38 Ekonomi i balans

Dnr 898-15

Ärendebeskrivning

I Finansplanen för 2015-2017 anges att årsprognosen per augusti 2014 för divisionerna är ett underskott på 262 mkr, vilket innebär att det inte är realistiskt att divisionerna redovisar ett nollresultat 2015.

(11)

Alla divisioner och verksamheter fick ett resultatkrav 2015 som innebär att intäkterna ska öka alternativt kostnaderna minska med 130 mkr jämfört med augustiprognosen 2014, vilket motsvarar ett spar på 1,6 procent och ett tillåtet underskott på divisionerna på 132 mkr. Eftersom underskottet på divisionerna blev 280 mkr år 2014 är kravet att minska kostnaderna med 148 mkr. I finansplanen anger fullmäktige att verksamheterna ska minska sina kostnader alternativt öka intäkterna 2016 med ytterligare 1,6 till 1,8 procent för att nå ett noll resultat.

Landstingsstyrelsen har även uppdrag att identifiera ytterligare åtgärder för att nå fullmäktiges mål om ett noll resultat 2015 och det långsiktiga målet ett överskott på 140 mkr. Styrelsen ska återkomma till landstingsfullmäktige under första halvåret 2015.

Landstingsstyrelsen ska identifiera åtgärder inom nedanstående områden för att nå sparkravet 1,6 procent år 2015:

 Rationalisering och effektivisering

 Riktade åtgärder

 Prioritering bland nyinvesteringar

 Strukturella åtgärder

 Prioritering bland nya och planerade verksamheter

 Översyn av avgifter och principer för hjälpmedel Arbetsgång

Divisionerna har arbetat fram åtgärder och aktiviteter för att nå en effektiv verksamhet och minska kostnaderna som redovisas på denna styrelse. Dessa åtgärder räcker inte till för att nå målet -132 mkr på divisionerna år 2015.

Det bör också betonas att åtgärderna som beskrivs nedan påverkar verksamheterna mycket, då det samtidigt är problem med

kompetensförsörjning, läkemedelskostnader som ökar liksom kostnader inom övriga områden.

Det finns fortfarande osäkerhetsfaktorer som inte finns med i planerna, d v s vilket beslut et blir avseende arbetsgivaravgifter för unga, finansiering av nya läkemedel för behandling av Hepatit C och de särskilda statsbidragen avseende nationella överenskommelser. En ny läkemedelsöverenskommelse väntas vara klar i början av mars och regeringen lämnar sin vårproposition den 15 april.

Dialoger mellan landstingsråd, oppositionsråd och verksamhet pågår under mars månad där nuläge, utmaningar och behov kommer att redovisas inför planeringen för 2016.

Med tanke på att landstinget är en demokratiskt styrd organisation behövs en bra process både ur ett medborgar- och ett medarbetarperspektiv, för att genomföra strukturella åtgärder. Dessa behövs för att skapa en framtida verksamhet som den moderna norrbottningen behöver. Förslag kommer att redovisas till landstingsstyrelsen den 27 maj 2015.

Nedan redovisas åtgärder per division/verksamhet för att nå fullmäktiges beslut.

Division Länssjukvård

Divisionens resultat 2014 är ett underskott på 76,9 mkr. Resultatkravet för 2015 är fastställt utifrån det prognostiserade resultatet per augusti 2014 vilket ger ett resultatkrav på -52 mkr.

(12)

Divisionen har identifierat åtgärder/aktiviteter för motsvarande 23 mkr 2015 med helårseffekt 31 mkr som beskrivs nedan.

Rationalisering/effektivisering

Divisionen ser över sina processer och utvecklar akuta flöden i syfte att effektivisera flödena och förbättra arbetsmiljön. Operationer flyttas från jourtid till dagtid och därigenom erhålls en bättre arbetsmiljö med mindre övertid och färre inhyrda sjuksköterskor. Två operationssalar i Sunderbyn stängs för att möjliggöra detta och ny ställning tas till hösten. Personalläget på framförallt IVA har förbättrats varför kostnader för inhyrda beräknas minska. Detta beräknas netto innebära en kostnadsreduktion på 4,8 mkr 2015.

Inom verksamhetsområde obstetrik/gynekologi pågår en överföring från slutenvård till öppenvård. Fler patienter vistas på patienthotellet i stället för på vårdavdelningen, vilket innebär behov av färre disponibla vårdplatser.

Därigenom minskar kostnaderna för personal, lokaler, material och

labprover. Däremot ökar kostnaderna för inhyrda läkare på grund av brist på egna läkare framförallt i Gällivare. Detta beräknas netto innebära en

kostnadsreduktion på 3,8 mkr 2015.

Inom verksamhetsområde ortopedi har utbildning av läkare pågått under flera år och nu minskar behovet av inhyrda läkare. Även inom ortopedi reduceras antal disponibla vårdplatser för att klara den ekonomiska

situationen. Detta beräknas netto innebära en kostnadsreduktion på 3,9 mkr 2015.

På vårdavdelningarna inom verksamhetsområde allmänkirurgi råder ett besvärligt bemanningsläge. Olika åtgärder för att förbättra

bemanningssituationen förväntas minska övertiden och ge bättre arbetsmiljö.

Fortsatt arbete med översyn av vårdprocesser och akuta flöden.

Lokalkostnaderna ökar när urologimottagningen flyttar till nya ombyggda lokaler. Inom läkemedelsområdet kommer billigare läkemedel att användas där det är möjligt. Cancervården är en betydande del av divisionens

verksamhet och nya och dyra cellgifter kommer att öka kostnaderna. Detta beräknas netto innebära en kostnadsreduktion på 6,3 mkr varav 2,6 mkr 2015.

Inom bild och funktionsmedicin kommer kostnaderna för inhyrda läkare att minska och en läkartjänst i malmfälten ska vakanshållas. Förändrad

beredskapsverksamhet samt schemaplanering medför möjlighet att minska personalkostnader för övrig röntgenpersonal. Detta beräknas netto innebära en kostnadsreduktion på 7,2 mkr varav 6,3 mkr 2015.

Divisionen inför vårdplatskoordinator (tillsammans med div Närsjukvård), fler kontaktsjuksköterskor och triagesköterskor som ska underlätta arbetet.

För att möta bemanningsbehovet måste fler sjuksköterskor vidareutbildas vilket innebär ökade kostnader. Divisionen är också med och finansierar den nya bemanningsenheten som ska underlätta arbetet för chefer med

framförallt korttidsrekrytering. Detta innebär ökade kostnader med 2,5 mkr 2015.

Upphandling och avtal

Upphandling av stomimaterial beräknas påbörjas under 2015. Även helåreffekten av nytt tvätt avtal påverkar divisionen positivt.

(13)

Division Närsjukvård

Divisionens resultat 2014 är ett underskott på 195,1 mkr varav hälsocentralerna i vårdvalet redovisar ett underskott på 39 mkr.

Resultatkravet för 2015 är fastställt utifrån det prognostiserade resultatet per augusti. Divisionens resultatkrav är minus 99 mkr , varav hälsocentralerna i vårdvalet ska ha en ekonomi i balans och att kostnaderna för övrig

närsjukvård ska minska.

Divisionen har identifierat åtgärder/aktiviteter för motsvarande 83 mkr 2015 och med helårseffekt 93 mkr, exklusive strukturella åtgärder, jämfört med 2014 och som beskrivs nedan.

Divisionen har en handlingsplan på rationalisering/effektivisering motsvarande 77,4 mkr under 2015 som redovisas nedan.

Hälsocentraler i vårdvalet

Uppdraget till Primärvården är att reducera kostnaderna så att de balanserar mot intäkterna. Gemensamma uppdrag är:

Generellt uppdrag: Utifrån en analys av samtliga hälsocentralers kostnader har en övergripande bedömning gjorts över hur kostnaderna kan sänkas i jämförelse med utfall 2014. Kostnadssänkningen avser främst att minska behovet av inhyrda samt övertidskostnaderna. Respektive närsjukvårdschef har i uppdrag att ta fram förslag, processa och verkställa

kostnadssänkningen. Detta beräknas ge 26,3 mkr år 2015.

Ökad samordning sommartid: Sommaren 2015 ska en väsentligt större samordning ske och där det akuta åtagandet och tillgängligheten ska prioriteras men där patienterna däremot inte kan räkna med att besöka ”sin”

hälsocentral under sommaren i samma omfattning som tidigare. Detta beräknas ge 2,3 mkr år 2015.

Rekrytering av distriktsläkare: Den enskilt största posten som orsakar underskott i primärvården är bristen på distriktsläkare. Både utifrån det ekonomiska perspektivet, verksamhetens behov samt arbetsmiljön är frågan om kompetensförsörjning central. De åtgärder som föreslås är en

undersökning av distriktsläkarnas arbetsmiljö, utlandsrekrytering av distriktsläkare och en ökad ambition att rekrytera svenskfödda

utlandsstuderande till ST i allmänmedicin. Detta beräknas tillfälligt öka kostnaderna med 4,5 mkr.

Översyn av arbetsorganisation öppenvårdspsykiatri: Arbetsfördelning och organisation mellan primärvård och vuxenpsykiatri ska ses över med målsättningen att förbättra omhändertagandet av patienter med psykisk ohälsa genom en effektivare samverkan och en förbättrad arbetsorganisation.

Ingen ekonomisk effekt beräknas.

Översyn av arbetsorganisation somatisk specialistsjukvård:

Arbetsfördelning mellan somatisk specialistsjukvård ska ses över som en del i att genomföra förändringen till närsjukvård. Ingen ekonomisk effekt beräknas.

De ekonomiska effekterna av föreslagna åtgärder beräknas uppgå till 24,1 mkr för år 2015. Helårseffekten som uppnås 2016 beräknas uppgå till 29 mkr.

(14)

Anslagsfinansierad verksamhet

Uppdragen till övriga verksamheter inom de olika närsjukvårdsområdena ser lite olika ut på grund av olika utgångslägen. Inom den anslagsfinansierade verksamheten inriktas åtgärderna primärt på specialistsjukvård och stabsorganisationen. Följande åtgärder pågår:

 Inom det akuta omhändertagandet ska personalkostnader och vissa utvecklingskostnader reduceras. Detta beräknas ge 6,5 mkr.

 Inom vuxenpsykiatrin ska främst kostnader för inhyrda minska samt upphöra med tjänsteköp av kommuner. Detta beräknas ge 6,8 mkr.

 Inom somatisk specialistsjukvård ska såväl personal- som omkostnader reduceras. Detta beräknas ge 36,7 mkr.

För att kunna reducera kostnaderna arbetar divisionen systematiskt med ett antal vårdprocesser för att skapa ett effektivare flöde för patienten samt ändring av struktur på vissa mottagningar. En effektivare schemaläggning för sjuksköterskor och undersköterskor införs för att anpassa bemanningen till verksamhetens behov, därigenom kan personalkostnaderna minskas.

Även ett aktivt arbete med kommunerna om utskrivningsklara patienter för att minska trycket på vårdplatser med lägre kostnader som följd.

Inom det akuta omhändertagandet pågår arbete med kompetenshöjning och kompetensväxling i första linjens jour samt ett ökat samarbete mellan hälsocentraler och akutmottagningar.

 Vad gäller staberna ska såväl personalkostnader som omkostnader reduceras. Detta beräknas ge 3,3 mkr.

De ekonomiska effekterna av åtgärderna beräknas uppgå till 53,3 mkr för år 2015. Helårseffekten som uppnås 2016 beräknas uppgå till 60,9 mkr.

Upphandling och nya avtal avseende näringspreparat, diabetestekniska produkter, dialysfiler mm beräknas ge sänkta kostnader motsvarande 5,7 mkr. Av dessa avser 2,0 mkr hälsocentralerna i vårdvalet.

Division Folktandvård Rationalisering/effektivisering

Divisionens resultat 2014 är 7,7 mkr. Resultatkravet för 2015 baseras på prognosen per augusti 2014. Detta innebär att resultatkravet 2015 är 10 mkr.

Divisionen arbetar med ett antal områden för att uppnå sparkravet, såsom anpassning av barntandvården, senarelägger vissa utvecklingsaktiviteter samt arbetar för ökade effektivitet.

Division Kultur och utbildning

Divisionens resultat 2014 är ett underskott på 19,2 mkr. Resultatkravet för 2015 baseras på prognosen per augusti 2014. Kravet för 2015 är sänkta kostnader med 3 mkr vilket ger ett resultatkrav på -17 mkr.

Divisionen har inom kulturområdet minskat anslagen till institutionerna med 1,5 mkr. Bidragen i fördelningsbudgeten är minskade med 0,7 mkr och därutöver beräknas minskade konsulter och resor ge 0,8 mkr.

(15)

Regional utveckling Kommunikationer Sparkravet är 2 procent 2015 eller 2 mkr.

Regionala kollektivtrafikmyndigheten har äskat 66,5 mkr till Länstrafiken i Norrbotten AB. Uppdrag har getts till myndigheten att minska behovet av ägartillskott med 2 mkr.

Näringspolitik Sparkravet är 1,6 procent 2015 eller 1 mkr.

Vid fördelningen av Landstingsstyrelsens anslag har de regionala

utvecklingsmedlen minskats med 0,6 mkr. Ofördelat är tillsvidare 4,9 mkr.

Division Länsteknik

Divisionens resultat 2014 är 3,3 mkr. Resultatkravet för 2015 baseras på prognosen i augusti 2014. Detta innebär sänkta kostnader med 3 mkr och ett resultatkrav på 6,7 mkr.

Divisionen arbetar med ett flertal åtgärder, där minskade konsultkostnader genom hemtagning av viss IT-drift och förvaltning av verksamhetens informationssystem (VIS) beräknas ge störst effekt. Restriktioner gäller även för utbildning, konferenser och resor.

Division Service

Divisionens resultat 2014 är ett underskott på 0,3 mkr. Resultatkravet för 2015 baseras på prognosen per augusti 2014. Detta innebär sänkta

kostnader/höjda intäkter med 14 mkr vilket ger ett resultatkrav på 14 mkr.

Aktiviteter för att klara resultatkravet är det nya avtalet med Luleå kommun avseende kost som förbättrar divisionens resultat med 5 mkr. Därutöver planeras minskat fastighetsunderhåll med 7 mkr samt neddragning av budget inom vissa områden. Dessa är översyn är avtal livsmedel, övertid,

timvikarier och sjukfrånvaro samt fastighetsdrift och vaktmästeri. Inom samtliga processer pågår ett ständigt förbättringsarbete, som bidrar till såväl ökad effektivitet som förbättrad kvalitet. Planen är att certifiera hela

divisonen och dess processer enligt ISO9001 under året.

Landstingsdirektörens stab och uppdrag Staben har ett krav på sänkta kostander på 2 mkr.

Aktiviteter för att klar sparkravet är sänkta omkostnadsanslag till staberna vilket kräver sänkta kostander för resor, utbildning och övriga omkostnader.

Vissa befattningar återbesätts inte inför 2015.

Översyn av avgifter Förslag är framtaget till landstingsstyrelsen i januari och landstingsfullmäktige i februari.

Principer för hjälpmedel

Arbete inom detta område kommer att redovisas till landstingsstyrelsen hösten 2015.

(16)

Prioritering av nyinvesteringar

För att få en bättre kontroll över investeringar pågår en översyn av hela investeringsprocessen för medicinsk teknik och fastigheter. Ett

investeringsråd för medicinsk teknik ska bildas för att uppnå bättre samordning och styrning och en effektivare investeringsprocess.

Division Länsteknik har sedan 2013 övertagit ansvaret för viss MT- utrustning. Detta har avlastat arbete för vården, ramavtal har tecknats, samtliga uttjänta utrustningar har utrangerats vilket innebär att man ligger i fas med investeringarna. Det har även inneburit färre modeller, ökad avtalstrohet och minskade investeringskostnader. Utbildningstiden både för vårdpersonal och teknisk personal har minskat liksom minskade kostander för underhåll.

Under 2015 fortsätter övertagandet med endoskopiutrustning, ultraljud samt övervak. Därefter planeras för mer avancerad utrustning.

Riktade åtgärder

Alla verksamheter har i uppdrag att minska resor, konferenser och konsulter.

Detta följs på landstingstotalen men beräknade effekter ingår under rubriken rationalisering/effektivisering under respektive division/verksamhet.

Gemensamma aktiviter Bemanning

En bemanningsenhet med länsuppdrag för korttidsrekrytering startas.

Målgruppen avseende samordning av kortidsrekrytering gäller framförallt sjuksköterskor och undersköterskor. Enheten frigör arbetstid för framförallt enhetschefer så att de har möjlighet att arbeta mer strategiskt i sin roll avseende kompetensförsörjning och långsiktig bemanningsplanering, arbetsmiljö, kvalité och verksamhetsutveckling. Samordningsvinster nås också via gemensam annonsering, rekrytering, urval, lönesättning och introduktion av vikarier.

Vårdnära service

Projektet vårdnäraservice med piloter på avdelningarna 53 och 33 i

Sunderbyn samt alla fyra avdelningarna på Kalix sjukhus startade i oktober 2014 som ett pilotprojekt. Piloten kommer från första dagen innebära stora förändringar i vårdens arbetsuppgifter med stödtjänster (kost, städ, förråd, transporter). Bara på avdelning 33 i Sunderbyn arbetar vårdpersonal idag 25 timmar/vecka med servicetjänster, i och med pilotstart så kan dessa timmar fokuseras uteslutande på vård istället.

Studier från andra landsting visar också att projektet vårdnäraservice, även efter en mycket kort tid, markant kommer att förändra arbetsmiljön till den bättre på arbetsplatsen i form av minskad stress, tydligare roller och ökad patientsäkerhet.

Projektet är en stor investering för landstinget på lång sikt för att nå ökad patientsäkerhet, frigjord vårdtid, fler händer i vården, bättre arbetsmiljö och kvalitetshöjningar genom alla led.

Pilotprojektet visar så här lång att på de deltagande avdelningarna har övertiden minskat och för landstinget totalt är kostnaden oförändrad jämfört med hur det var innan projektet.

Enligt tidplan ska piloten pågå till mars 2015 och sedan ska en utvärdering ske och därefter beslut om införande och finansiering eller avveckling. Det

(17)

finns förslag om breddning och förlängning av piloten för att kunna testa nya arbetssätt.

Distansvård

Styrelsen har antagit i maj 2014 en strategi för utveckling och prioritering av distansvården i länet. En handlingsplan är framtagen och ett antal

installationer beräknas 2015.

En försiktig bedömning är att effekter av införande av distansvård ger en liten effekt 2015, framförallt minskade kostader för sjukresor och sjuktransporter.

Patienthotell i Sunderbyn

Det nya patienthotellet i Sunderbyn öppnade i september och ska bedrivas utifrån ett traditionellt hotellkoncept men erbjud medicinsk service och är bemannat med vårdpersonal dygnet runt. Patienter med olika diagnoser från hela sjukhusets verksamheter kan komma ifråga.

Gäster på hotellet kan vara:

 Patienter som behöver sjukhusvård i form av undersökning, behandling och rehabilitering dygnet runt men som inte kräver specialistvård

 Patienter som har långa avstånd

 Närstående till svårt sjuka patienter

 Externa gäster med anknytning till sjukvården

Kriterierna för gästen är att klara av sin egenvård, kunna ta emot och ge instruktioner samt vara orienterade till tid och rum.

Hotellet ska ta till vara på personens egna resurser och främja hälsa och påskynda läkning. Få patienten delaktig och lära sig att hantera sin sjukdom i det dagliga livet och delta i patientskolor. Verksamheten ska även ge vård på rätt vårdnivå.

Målet är att minska överbeläggningar på vårdavdelningarna och därigenom ge en bättre arbetsmiljö för personalen.

Det påbörjade projektet Effektiva inköp går ut på att hjälpa

vårdverksamheterna att sänka kostnaderna för inköp men även göra det enklare för verksamheterna att få tillgång till varor och tjänster.

Förutom att genomföra nya upphandlingar planeras även andra aktiviteter i syfte att sänka landstingets kostnader för inköp. Genomförda analyser och förstudier visar på en stor besparingspotential då det gäller inköpsarbetet i sin helhet. Under 2014 har rekrytering av nya tjänster genomförts för att kunna utveckla inköpsprocessen och möjliggöra identifierad

besparingspotential. Kategoristyrning (analyser, strategier och uppföljning) kommer införas inom prioriterade områden för att utveckla och förbättra inköpsprocessen.

Tre parametrar har identifierats som viktiga för att kunna realisera besparingar och långsiktigt arbeta kostnadseffektivt med inköp.

 Konkurrensutsättning – täckningsgrad av upphandlade avtal inom ett område

 Beställning från avtal – köptrohet utifrån tecknade avtal

 Uppföljning av avtal – prisutveckling och kvalitet för köpta varor och tjänster.

(18)

Konkurrensutsättning: Ytterligare ramavtal för produkter till vården planeras bli klara 2015, såsom näringspreparat, diabetstekniska produkter,

inkontinensmaterial, material för sårvård och suturer, stomimaterial samt IVA och anestesiprodukter.

Beställning/avrop från ramavtal: Under hösten 2014 startades ett arbete för att styra köp mot avtalat sortiment. Prioriterade avtalsområden är de vars artiklar beställs via Länsservice förråd. Under våren 2015 drar projektet e- handel i gång. Syftet är att göra det enkelt att beställa varor från upphandlade avtal. E-handel innebär att både beställning och betalning sker elektroniskt.

Genom införande av e-handel kan landstinget uppnå hög avtalstrohet och säkerställa att betalning sker utifrån upphandlat pris.

Uppföljning av avtal: Ett projekt har pågått under sommaren 2014 med att analysera prisutveckling av avtal inom ett urval av förbrukningsavtal som grund för ett utvecklat arbete i området.

Möjligheten att realisera potentiella besparingar är starkt beroende av takten för genomförandet av inplanerade aktiviteter. Bedömningen är dock att besparingen är betydande och vissa effekter finns redan för 2015 redovisade under divisionerna.

Förslag till beslut

Landstingsstyrelsen noterar beskrivningen av vilka åtgärder som vidtas i divisionerna/verksamheterna för att nå fullmäktiges sparkrav på 1,6 procent och även att dessa åtgärder inte räcker för att nå målet -132 mkr på

divisionerna 2015. Styrelsen beslutar att:

1 Landstingsdirekören ska löpande återrapportera resultat och effekter av åtgärderna.

2 Landstingsdirektören ska till landstingsstyrelsen 27 maj återkomma med förslag på strukturella åtgärder.

- - -

Yrkanden och propositionsordning

Yrkande 1 Maria Stenberg (S) och Kenneth Backgård (NS):

 Beslutsförslaget bifalls med följande ändring av beslutspunkterna:

1 Rapporten läggs till handlingarna.

3 Landstingsdirektören ska till landstingsstyrelsen 27 maj återkomma med förslag på åtgärder för att nå en ekonomi i balans.

Yrkande 2 Mattias Karlsson, (M):

 Beslutsförslaget bifalls.

Ordföranden ställer proposition på yrkandena 1 och 2 och finner att de bifalls.

- - -

(19)

Beslut

1 Rapporten läggs till handlingarna.

3 Landstingsdirektören ska till landstingsstyrelsen 27 maj återkomma med förslag på åtgärder för att nå en ekonomi i balans.

§ 39 Styrelsens beredning av regionala beredningens verksamhetsrapport för

år 2014

Dnr 35-14

Ärendebeskrivning

I enlighet med den av landstingsfullmäktige fastställda planerings- och upp- följningsprocessen lämnade regionala beredningen sin verksamhetsrapport för 2014 till fullmäktige 14 oktober 2014. Fullmäktige beslutade att överlämna rapporten till landstingsstyrelsen för beredning.

Förslag till yttrande och beslut

Landstingsstyrelsen föreslås lämna följande yttrande och beslutsförslag till fullmäktige.

Inledning

Regionala beredningen har till uppgift att öka fullmäktiges kunskaper inom området regional utveckling. Utgångspunkten är landstingets roll som det enda folkvalda organet på regional nivå och det ansvar det medför.

Under 2014 har regionala beredningen arbetat med uppdraget morgondagens livsmedelsproduktion i länet. Fokus låg på att belysa frågan om

livsmedelsproduktion i länet samt att studera självförsörjningsgraden av livsmedel i länet. Beredningen skall även belysa vilka möjligheter och hinder som finns för livsmedelsproduktion i länet. En fungerande

livmedelsproduktion i länet är viktigt för förverkligandet av landstingets vision att norrbottningarna ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt.

Utöver den vanliga kunskapsinhämtningen med dialoger har Regionala beredningen tagit initiativet till att tillsammans med bland andra

Länsstyrelsen och LRF genomfört konferensen Nära Mat 24 april 2014.

Styrelsen avser att i det fortsatta svaret på beredningens rapport lämna kommentarer och synpunkter på beredningens förslag. Svaret följer rubriksättningen i beredningens rapport.

Livsmedelsfrågor rör flera av landstingets verksamheter – upphandling, naturbruksgymnasierna samt regional utveckling.

(20)

Lokalproducerat, kravodlat och ekologiskt

Regionala beredningen diskuterar begreppet lokalproducerat i sin rapport och konstaterar att definitionen av vad som är lokalproducerat är

problematiskt och att det råder viss begreppsförvirring. Branschen har lyft frågan om en branschdeklaration om lokalproducerat för att tydliggöra för konsumenterna. De konstaterar vidare att konsumenterna väljer

lokalproducerad mat på grund av närhet, småskalighet, miljö- och klimathänsyn, kvalitet, samt främja landsbygdsutveckling.

Landstingstyrelsen anser att en branschdeklaration skulle gynna såväl konsumenter som producenter och att en branschdeklaration kan vara förmånlig för såväl producenter som konsumenter.

Frågor kring lokalproducerat eller kravodlat/ekologiskt har under ett antal år varit en ofta diskuterad fråga och frågan kan ofta delas in i två olika

perspektiv. Ena perspektivet förespåkar lokalproducerat före

ekologisk/kravodling bland annat på grund av att Sverige har höga krav på djurhållning samt ur ett miljöperspektiv på grund av korta transporter. Det andra perspektivet menar dock att ekologisk- och kravodling är att föredra då den är garanterat giftfri. Värt att notera är att det för producenten medför kostnader för att övergå till ekologisk- och kravodling. Landstinget är medvetet om komplexiteten i frågan och anser att prioriteringar ska utgå från länets producenters och konsumenters behov och förutsättningar.

Division service har som mål i sin divisionsplan att bedriva och utveckla verksamheten för att uppnå minsta möjliga miljöbelastning och målet är att andelen ekologiska livsmedel ska skall uppgå till 25 procent. Nuläget är 18 procent.

Livsmedelsproduktionen är viktig för länets landsbygd och produktionen av livsmedel är betydande. Landstingets arbete med regional utveckling inrymmer området landsbygdsutveckling och där medverkar landstinget i landsbygdsrådet som är ett forum för landsbygdsutveckling under ledning av länsstyrelsen. Under 2014 har landsbygdsrådet medverkat i framtagandet av Landsbygdsprogrammet för perioden 2014-2020. I programmet prioriteras kompetensutveckling inom områdena lokal livsmedelsförädling och

ekologisk produktion. Programmet ska godkännas av Jordbruksverket innan det träder i kraft.

Självförsörjningsgrad

Regionala beredningen konstaterar i sin rapport att lantbruket är en viktig näring för länets landsbygd med mjölk- och köttproduktion som ekonomisk ryggrad. Produktionen av livsmedel är betydande. Jordbruket har stor betydelse för sysselsättningen, landskapet, miljön och för bevarandet av landskapets natur- och kulturmiljövärden i länet.

Landstinget driver två naturbruksskolor, Grans naturbruksgymnasium i Öjebyn och Kalix naturbruksgymnasium. Grans Naturbruksgymnasium utbildar gymnasielever i Naturbruksprogram, inriktningar Djur och Lantbruk och Kalix Naturbruksgymnasium utbildar gymnasielever i

Naturbruksprogram, inriktning Skog. Utbildningsutgångarna är

skogsmaskinförare, skogsskötsel, skog/jakt och träindustri/lastmaskiner.

Naturbruksgymnasierna är ett viktigt instrument för landstingets att skapa förutsättningar för att länet på sikt ska kunna öka antalet lokala producenter och skapa gynnsamma förutsättningar för livsmedelsproduktion i länet.

(21)

Grans naturbruksgymnasium driver ett eget lantbruk som används för utbildning av skolans elever, skolan har även nära samarbete med

livsmedelsbranschen i och fungerar som ett nav för kompetensutveckling i länet. Grans naturbruksgymnasium arbetar även med det så kallade återbruket vilket innebär att skolan levererar styckningsdetaljer till Landstingets restaurang Solsidan samt naturbruksgymnasiernas egna restauranger. Syftet med återbruket är att stimulera en ökad efterfrågan på närproducerade och ekologiska livsmedel.

Beredningen konstaterar vidare att en fungerande infrastruktur och näringslivsstruktur är avgörande för tillväxten i länet. I framtiden kommer det att krävas stora satsningar på utvecklingen av länets vägar, järnvägar och sjöfart samt fortsatta satsningar för att utveckla näringslivet i länet.

Under 2015 kommer landstinget att delta i framtagandet av en regional transportstrategi initierad av Trafikverket. I det arbetet ska förutsättningar för god tillgänglighet till transporter för såväl personer som varor beaktas.

Upphandling

2011 fick landstinget fick ta emot upphandlingspriset ”Handslaget” för sitt arbete med upphandling med motiveringen ”för sin banbrytande

upphandling som underlättat för små- och medelstora företag att lämna anbud”. Regionala beredningen har uppmärksammat att många kommuner och organisationer har börjat använda sig av landstingets modell för att stärka de lokala producenterna och kvalitén på råvarorna som serveras. Att skapa förutsättningar för länets regionala producenter är viktigt för att länet ska kunna få fler nya producenter och tillgodose den ökande efterfrågan på lokala livsmedel.

Statliga myndigheter, kommuner och landsting i Sverige gör varje år upphandlingar för mer än 600 miljarder kronor. Men de leder inte i

tillräcklig utsträckning till nya och bättre varor och tjänster. Ett viktigt steg är att offentliga aktörer tar en mer aktiv roll som pådrivande för nytänkande och innovation, när inköp och upphandlingar görs för att förse medborgarna med samhällsservice.

Landstingets upphandling av lokalproducerade och ekologiska råvaror är ett bra exempel för att stimulera ett gott samarbete mellan upphandlande myndigheter och leverantörer i tidigt skede. Det behövs ett tydligt politiskt ledarskap och ökad kunskap om möjligheterna för att myndigheter,

kommuner och landsting ska efterfråga nya lösningar när de upphandlar. En offentlig upphandlingsstrategi som innehåller åtgärder som stimulerar och underlättar innovationer och nytänkande, skapar en god grund för nya och växande företag i länet. Det möjliggör även för att skattebetalarnas pengar kan användas på bästa sätt för tillväxt, jobb och ökad välfärd.

Landstinget anser således att det är strategiskt viktigt att fortsätta arbetet med hållbar upphandling med fokus på ekologiska råvaror.

Försöksgården i Öjebyn

På trädgårdsförsöksstation i Öjebyn bedrivs forskning och fältförsök med trädgårdsväxter i det ljus- och temperaturklimat som råder i norra Sverige.

Beredningen anser att arbetet på försöksgården i Öjebyn är en viktig del för länets konsumenter och producenter av livsmedel på sikt. Det är viktigt att forskningen finns kvar i länet då andra försöksstationer inte har samma

(22)

förutsättningar. Flera arter har visat sig lämpliga för vårt klimat efter forskning.

Landstinget har beviljat förstudiemedel för att undersöka möjligheterna att utveckla och förbättra förutsättningarna för innovation inom den regionala livsmedelsproduktionen vid försöksstationen i Öjebyn. Målet är att skapa ett kreativt nav där aktörer kan mötas för samverkan kring utveckling av nya innovationer och stärka hela innovationskedjan: forskning, utveckling, ny kunskap och företagsamhet för lantbruk – och trädgårdsnäringar.

Verksamheten sker i nära samverkan med näringen i regionen.

Frågan om det behövs en nationell livsmedelsstrategi ställdes av regionala beredningen till landstingsfullmäktige och frågan debatterades. På nationell nivå pågår idag arbetet med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi. En regional strategi skulle kunna vara en naturlig följd av det och ett bra sätt att främja länets livsmedelsproduktion. I dagsläget finns dock inga planer kring en regional livsmedelsstrategi. Landstinget följer arbetet med såväl nationell som regional livsmedelsstrategi.

Uppdrag

Mot bakgrund av det redovisade avser landstingsstyrelsen att vidta följande åtgärder:

 Inom ramen för Naturbruksskolorna säkerställa att det i länet finns utbildningsmöjligheter som främjar produktionen av lokalproducerade och ekologiska livsmedelsråvaror.

 Skapa förutsättningar så att små- och medelstora företag ges möjlighet att delta vid upphandling av livsmedel.

 Följa upp och rapportera regionala utvecklingsprojekt inom området livsmedelsproduktion med finansiering från landstinget.

 Rapportera hur perspektivet transport av livsmedel tillgodoses i den regionala transportstrategin som ska upprättas under 2015.

 Följa upp och rapportera utvecklingen av den nationella strategin för livsmedel och en eventuell regional livsmedelsstrategi.

Uppföljning

Landstingsstyrelsen kommer att följa upp och rapportera vidtagna åtgärder i de frågor som regionala beredningen aktualiserat.

Förslag till beslut

Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige att fatta följande beslut:

Landstingsstyrelsens hantering av regionala beredningens rapport för år 2014 godkänns.

Beslut

(23)

§ 40 Styrelsens beredning av

hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter och

verksamhetsberättelser för år 2014

Dnr 35-14

Ärendebeskrivning

I enlighet med den av landstingsfullmäktige fastställda planerings- och upp följningsprocessen lämnade hälso- och sjukvårdsberedningarna sina verksamhetsrapporter för år 2014 till landstingsfullmäktige den 14 oktober 2014. Fullmäktige beslutade att överlämna verksamhetsrapport och verksamhetsberättelser till landstingsstyrelsen för beredning.

Förslag till yttrande och beslut

Landstingsstyrelsen föreslås lämna följande yttrande och beslutsförslag till fullmäktige:

Inledning

Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppdrag under verksamhetsåret 2014 har varit ”Vad är medborgarnas behov av tandvård?”.

Verksamhetsrapporten är uppdelad efter de fyra uppdragsavgränsningarna:

 Förtroende och förväntningar

 Förebyggande tandvård

 Fri etablering

 Fri prissättning

Beredningarna har lämnat en gemensam verksamhetsrapport som redovisar behov som framkommit kopplat till uppdraget. Därutöver har varje

beredningarna var för sig lämnat en verksamhetsberättelse där det gavs möjlighet att under rubriken ”Beredningens egen bedömning” ytterligare fördjupa sig i frågorna, eller lyfta annat av vikt som framkommit under arbetets gång.

Styrelsens uppdrag är att besvara hur landstinget ska kunna möta de behov som beredningarna uppmärksammat hos befolkningen utifrån

verksamhetsårets uppdrag. Styrelsens inriktning är att behandla

beredningarnas iakttagelser samlat och inriktningen är att frågor ska ses och behandlas i ett länsperspektiv.

Styrelsen övergår härefter till att lämna sina kommentarer och synpunkter på hälso- och sjukvårdsberedningarnas förslag. Svaret följer rubriksättningen i beredningarnas verksamhetsrapport, även om flertalet att beredningarnas förslag ”går in i varandra”. Eftersom fullmäktige också beslutat att även verksamhetsberättelserna ska beredas kommer beredningarnas separata iakttagelser inom uppdraget att kommenteras. Utöver det kommenteras verksamhetsberättelserna kort under rubriken ”Övrigt”. Vissa frågor i verksamhetsberättelserna har dock inte ett medborgarperspektiv och faller