Piteå
Spelbranschen, Piteås arbete med KKN, trendspaningar, Region Norrbotten och
kommunernas roll och arbetet framöver med KKN.
Tack för senast ni som var med i Piteå. Här kommer en sammanfattning från träffen den 7-8 september.
Piteå - den fjärde träffen
DAG ETT
Tobias Andersson, VD på Turborilla berä5ade om si+
arbete och sin bakgrund i spelbranschen. Det började i Umeå på inkubatorn BIC Factory år 2007. När e+ spelet Mad Skills för motorcross för PC kom in på iPhone-plaNormen så breakade Turborilla ordentligt. Turborilla involverar
spelarna i utveckling av spelen. De har 60 betaspelare som också får vara med och göra banor. Spelen har 250 000 unika spelare per dag. Spelet är graRs a+ ladda ner. Spelarna betalar i stället för för nya applikaRoner som gör a+ man kommer fortare fram i spelet samt för a+ slippa reklam.
Reklamintäkter utgör ca 20% av totala intäkterna. Företaget har Ro anställda i Umeå, två i USA och Tobias si+er i Luleå.
Det interna arbetet sker via Skype och teamchat.
Tobias har programmerat sen han var liten, han gick på LTU i tre år, kom med i en startup med företaget Star Systems och sedan startade han Turborilla. Upphovsrä+sligt får ingen annan kalla sina spela Mad Skills, eller använda samma grafik eller kod. Turborilla skriver Rll Apple och Google för a+ de ska ta ner de spel som inkräktar på Turborillas räXgheter. Dagligen släpps ca 600 spel på App Store och i dagsläget finns tre seriösa konkurrenter.
Hur slog Turborilla igenom? Först gjordes spelet för PC plaNorm. E[er det tog e+ känt motocrossmagasin kontakt.
Spelet anpassades Rll iPhone plaNormen och då kom flera företag som Red Bull, Suzuki och GoPro in som sponsorer.
Vid lansering gäller det a+ ha e+ hårt marknadsföringsfokus de första tre dagarna för a+ hamna högt på App Store listan.
Turborilla hade 2016 en omsä+ning 18 miljoner med en vinst på 7,5 miljoner. Turborilla har två delägare, förutom Tobias själv är det även VD:n för motocrossmagasinet, som varit med på resan från början och som innehar 10% av akRerna.
Arbetsmetod är SCRUM, en metod för system utveckling.
h+ps://sv.wikipedia.org/wiki/Scrum, där man arbetar i tvåveckorssprintar. Turborilla kör regelbudet Game Jams där man brainstormar och sedan tar alla deltagare fram varsin prototyp på en vecka. Spelföretag behöver
kompetens som: programmerare, civilingenjörer, grafiker.
Forearande är spelbranschen manligt dominant. Turborilla har i dag en kvinna som projektledare.
Spelet Mad Skills genomsni+sspelare är Rll 95% män i åldern 25-35 år med cirka 35 minuters spelande per dag. Musik Rll filmen och ljud köps in externt. Turborilla har startat det nya företaget Commi+ed Gaming med två anställda, för a+
utveckla nya spel. I dagsläget söker man riskkapital Rll företaget. Det är en svår bransch vad gäller
vinstopiRmering. Det tar lång Rd a+ utveckla spel och det är oerhört svårt a+ räkna ut vad som slår. Om man som region vill stödja branschen, så kan man R+a på hur en inkubator som BIC Factory arbetar. h+ps://bicfactory.se
Konsultcheckar är också en bra Rllgång när företaget utvecklas. h+p://www.turborilla.com
Anna Mård, Affärsutvecklare på Piteå Science Park
berä+ade om Piteå Science Park som är en utvecklingsmiljö för forskning, innovaRon och företagande inom kreaRva näringar, cleantech och digitala tjänstenäringar.
Parken finns på två fysiska ställen i Piteå.
Dels Solander Park och dels AcusRcum, som ligger vägg i vägg med Campus/Piteå, Luleå tekniska universitet.
Man arbetar idag inom områden som Cleantech biobaserad industri, solenergi, kompositmaterial och platsinnovaRon.
Piteå är en musikstad med lång tradiRon från Framnäs folkhögskola och framåt med etablering av Musikhögskolan 1985, som idag är en insRtuiRon på Campus Piteå, Luleå tekniska universitet. Vad gäller gränsöverskridande arbeten ly[e Anna fram forskningsinsRtutet RISE. Det är placerat på AcusRcum med specialområden inom ljud och akusRk med industrisamarbeten med Scania kring lastbilshy+ar och ljud i elbilar. Den kreaRva näringen är vikRg för
gränsöverskridande samverkan med andra branscher och sektorer.
Det kan gälla utveckling av nya digitala tjänster och appar kring gamificaRon, ljud och musik mot vården som exempel.
h+ps://www.Ri.se.
Kring AcusRcum bygger man nu en solpark där man arbetar gränsöverskridande mellan olika branscher för a+
kombinera energi, form, design, hållbarhet och mötesplats.
h+p://www.piteasciencepark.se
Roger Norén, konserthuschef på Studio AcusDcum berä+ade om Orgel AcusRcum och Studio AcusRcum.
AcusRcums konserthus fyller i år Ro år. Roger citerade gamla kulturministern Bengt Göransson: ”Kultur är inte ny+a…
Upplysta och kreaRva människor förändrar världen.”
De har 20 000 Konsertbesökare/år + andra turister som bland annat vill R+a på den världsberömda orgeln.
h+p://www.studioacusRcum.com/
Greta Wimander, Verksamhetsledare, Go Business Greta berä+ade om Go Business och hur hon kom in i
verksamheten e[er a+ ha bo+ i Umeå. Hon var själv kreatör, och ville starta något ny+ i Piteå. Hon genomförde 26
djupintervjuer och blev som hon säger kär i de nördiga kulturarbetarna, samRdigt som hon funderade på hur man skulle få studenterna a+ stanna i Piteå e[er avslutad utbildning.
Go Business arbetar mycket med gruppdynamik där man lär sig a+ coacha sig själv och andra. Greta säger a+ man arbetar med metoden ”Ta-sig-för-skap”. Det finns en kärna av folk som man kan kalla Teamet Go Business, LTU Business är huvudman. Man har även startat Go Business Flex, en mobil variant samt en franchise i Bodens Företagsby.
Go Business har i stort se+ samma innehåll som i andra inkubatorer. Man håller workshops varje vecka i ämnen deltagarna själva valt och man arbetar med Open InnovaRon och Pitchning och bjuder in olika experter. Det är
entreprenören vi supportar. 76% har egen firma e[er Rden hos oss. 28 anställda finns inom dessa företag.
Go Flex-konceptet innebär a+ vi kan besöka andra: för inspiraRon, seminarier mm. Vår teoreRska grund är MOSAIK = Mod, Osäkerhetstolerans, Samverkan, Ansvar, IniRaRv, KreaRvitet. Carol de Dweck är en stor inspiratör som menar a+ ”det finns EN lösning och många problem - inte tvärtom”. Det handlar om a+ gilla utmaningar.
h+p://www.gobusiness.nu/
Greta berä+ar också om nätverket CreaDve North (f d CreaRve Norrbo+en) Nätverket är grundat av medlemmar som jobbar på byrå men alla inom KKN kan bli medlemmar.
Gå gärna in på nedanstående länk, läs mer och blir medlemmar. h+ps://www.facebook.com/creaRvenorr/
Daniel, affärsutvecklare, Piteå Science Park, jobbar med a+
utveckla spelindustrin och är koordinator i Piteå för EU- projektet ArcRc Game Lab. h+p://arcRcgamelab.com/en/
Den naRonella och globala spelbranschen fortsä+er a+
utvecklas kra[igt. Daniel jämför produkRonen av e+ spel med e+ katedralbygge: många talanger behövs. Han ly[er fram exemplet Skövde där 800 personer arbetar med
dataspel. 2015 startades intresseföreningen ArcRc Game Lab PÅ två år har man samlat cirka 30 spelbolag (ca 130
personer). Daniel arbetar också med utbildningssatsningar och ser Rll a+ allt flyter på inom Piteå Science Parks innovaRonssystem.
Per berä+ade om Hum.Labs/Umeå Universitets
undersökning 2015 kring trender och tendenser bland unga som studerar vid humaniora.
Grundfrågor som unga vill ha hjälp med a+ komma fram Rll:
”Vem är jag? Vad vill jag? Vad står jag för?
Vad vill jag bidra med Rll världen?”
De har hög kompetens inom media i vid mening, både som konsumenter, brukare, kriRker och producenter. De har förståelse för de stora omvandlingar som sker på alla plan;
disrupRon, transformaRon. Tycker det är vikRgt a+ följa si+
hjärta (lust och moRvaRon vikRgt)
”Uppfinner” allt o[are si+ jobb – måste bygga tryggheten i sig själv. Utmaning är a+ förena mening med uthållighet/
tålamod. De behöver bekrä[else och uppmuntran från andra. Det finns en oräddhet – man vill testa saker.
Drömmer om familj, barn, e+ fint hem och e+ bra jobb Det är vikRgt a+ framRda jobb ska ge personlig
Rllfredställelse, staus och hög lön är sekundärt.
Per ly[e också fram hur speciellt Sverige är i sina värderingar i en global jämförelse.
Sedan gjorde vi bikupor och diskuterade rapporten ”What’s on 2017”, från Kairos Future
h+ps://www.kairosfuture.com/se/publikaRoner/rapporter/
whats-on-2017/
1. Verkliga verkligheten: digital eller fysisk?
2. Arbetet: hopp eller fruktan?
3. Människan: naturlig eller förbä+rad?
4. Företaget och marknaden: Star Wars eller Star Trek?
5. Kulturen: konvergens eller krig?
6. PoliRken: lyssna eller leda?
7. Folket: demokraRn eller folket?
8. Sanning: fakta eller känsla?
9. Moral: dekadens eller dygd?
10. Livshållning: opRmism eller pessimism?
DAG 2
SDna sammanfa+ade gårdagen och ly[e frågan om det är så a+ det är regionerna som är vinnarna, när vi lever i e+
upplevelsesamhälle.
I en poliRsk instabil omvärld med e+ ökat klimathot växer också e[erfrågan på långsikRg hållbarhet, innovaRoner och kreaRvitet. Kulturella och kreaRva näringar dit också turism- och besöksnäringen räknas, visar vägen Rll lösningar där hela landet behövs för a+ skapa hållbar Rllväxt och en bra framRd.
Hon pekar på de trender hon lade fram i rapporterna ”En ny näring växer fram”:
ParadigmskiRe
Digitalisering och mobiltet har förandrat hur vi lever och arbetar på go+ och ont. Arbetsmarknaden står under kra[ig förändring. När alla branscher påverkas behöver fler hjälpas åt.Hur ska vi leva och arbeta framöver?
Upplevelser i fokus
PostmaterialisRska värderingar, där man söker upplevelser i stället för prylkonsumRon ökar. Turism och besöksnäringen i norra Sverige drar ny+a av den trenden. KKN arbetar med upplevelser.
Big Data
Kampen om uppmärksamhet hårdnar med högre krav på skicklighet inom konceptualisering, kommunikaRon och spridning. “There is a war of a+enRon”. Tjänster som Trip Advisor, där vi vanliga konsumenter recenserar blir allt vikRgare. SamRdigt är de som si+er på den verkliga makten de stora globala företagen som Apple, Google,Microso[, Amazon och Facebook, som kontrollerar dataflöden och distribuRonsvägar.
Otrygg omvärld
Norra Sverige är en trygg plats se+ ur e+ globalt perspekRv.
Här finns poliRsk stabilitet, naturnära upplevelser och trygga storstäder.Är det en konkurrensfördel för norra Sverige?
EffekDva nätverk
När omvärlden blir allt mer komplex kan det vara en fördel a+ vara få, dvs om nätverket består av “rä+” personer. Det kan ge konkurrensfördelar. It´s big to be small! Man måste bygga underifrån och stabilisera uppifrån.
SDna ly[e även fram Roope Mokka från Demod i Finland, som talar om a+ ”Experiment är det nya planerandet” och ly[er fem megatrender som: Teknologi, PopulaRon, individualisering, Urbanisering och Naturresursernas begränsning. Han pratar även om”de svarta svanarna” = det vill säga händelser som egentligen inte finns eller kan inträffa, men som gör det och förändrar historien när de dyker upp, t ex Brexit och Trumps val Rll president.
SRna nämner också a+ processarbetet kring Framsyn 2050 inom RegLab som värt a+ R+a på. h+p://www.reglab.se/
wp-content/uploads/2017/05/Arskonferens-2017.pdf I gruppdiskussionerna ly[es bland annat vikten av a+ bygga struktur och trygghet kring exprimenterande för a+ på e+
bra sä+ kunna ta Rllvara erfarenheter och dela med dem Rll andra.
Monica Leijon, strateg på Region Norrbo5en berä+ar om förslag från Region Norrbo+en som man vill få inspel på. Det övergripande målet är a+ över Rd och konkret ge stöd och hjälp åt de som vill göra ansökningar för a+ utveckla regionens projektkvalitet.
Utbildningsinsatser för a5 rigga, ansöka och driva utvecklingsprojekt:
Tanken är a+ kunna samla olika typer av deltagare och gemensamt diskutera projektutveckling och ansökningar.
Kanske ska man ha en person som gör det prakRska arbetet med a+ skriva ansökningar? Kanske ska man ordna
informaRonsträffar och där bolla idéer innan man börjar med ansökan? Många upplever projektansökningar som krångliga, inte minst kring ekonomin, därför vikRgt med utbildningsinsatser.
Kanske kan det vara bra a+ si+a i en kreaRv miljö där det finns kompetens och erfarenheter. Kanske också en fysisk miljö – typ som ProjektLab i Borås, där man arbetar med Open InnovaRon. Det är svårt a+ hi+a kompetenta
projektledare och dukRga huvudmän, kanske behöver man skap utbildning i projektledning och huvudmannaskap.
Region Norrbo+en har tagit fasta på gruppens synpunkt a+
man ska ta hjälp av varandras kompetens inom och mellan länets kommuner. Det kan också vara bra a+ ha e+ nätverk av konsulter som kan hjälpa Rll med olika sakkunskaper.
Creative Talks arrangörerna 2016
Kanske skulle Region Norrbo+en kunna e[erlysa inspel på förstudier kring en viss satsning och så skulle man
gemensamt i grupp kunna diskutera hur en sådan skulle kunna se ut.
CreaDve Talks som möte och metod
Två gånger om året planerar Region Norrbo+en a+
genomföra så kallade CreaRve Talks, enligt den metod som redan prövats. Där kan man diskutera projekt (se Rdigare punkt), få omvärldsbevakning och trendspaning inom KKN naRonellt och internaRonellt, få ta del av utlysningar (se nedan), öka kunskapen om olika finansieringskällor, vidga si+ nätverk och utbyta erfarenheter och ideer. Det är vikRgt a+ göra en bred inbjudan. SamRdigt måste inbjudan göras riktad och i olika versioner så man Rlltalar den icke
homogena målgruppen som KKN utgör. Avsändaren vid inbjudan är vikRg. Kanske ska man också ställa krav på projektägare a+ delta på dessa sammankomster?
Utlysning av projektmedel
Två gånger om året planerar Region Norrbo+en a+ utlysa projektmedel inom vissa teman eller områden. För styrda kriterier kan hämma kreaRviteten, så därför strävar man e[er a+ kunna erbjuda mer öppna calls. Genom de återkommande CreaRve Talks mötena är tanken a+ även kunna fånga upp ideer och förslag Rll kommande
utlysningar. Det finns önskemål om mer riktade utlysningar mot kulturutövare/konstnärer specifikt. En del av medel för utlysningar planeras a+ avsä+as för förstudier i form av piloter/tester, för a+ sänka trösklarna Rll a+ driva större projekt. Det är vikRgt med spetskompetens i bedömnings- grupperna. Bedömning av konstnärlig kvalitet är vikRgt likaså sakkunskap för varje delbransch inom KKN.
Kommunerna, Region Norrbo5en och handlingsplanen för KKN Region Norrbo+en vill fortsa+ använda det nätverk och dess kompetens som ly[s fram under kompetensutbildningen inom KKN. Det finns e+ stort värde i de personliga relaRoner som etablerats och den kännedom man få+ om varandras yrkesroller och villkor. Det har också blivit tydligt hur olika kommunernas förutsä+ningar, resurser och planer kring KKN ser ut. Med den grund som är nu är lagd så finns goda förutsä+ningar a+ fortsä+a dialog, samsyn och samverkan inom området. Det Region Norrbo+en ska bidra med
gentemot kommunerna är en övergripande sammanhållning och stö+ning, via återkommande CreaRv Talks/
dialogmöten, utlysningar och en handlingsplan.
Fortsa+a funderingar a+ hantera är Rll exempel;
• Behov av kluster kring vissa frågor och kanske gemensamt driva projekt.
• Tydliggörande av respekRve kommuners kompetens och arbete inom KKN samt samlande enkelt register.
• Teman kring KKN som man återkommande bör hantera är hur man kan få de professionella a+ vilja stanna och/eller återvända Rll regionen.
• Hur man kan sRmulera e+ holisRsk tänkt som inkluderar kulturen från barnsben och uppåt Rll förhoppningsvis en näringsverksamhet inom KKN.
• Hur kan man verka för utbildningar på olika
utbildningsnivåer samt involvera arbetsgivare i dessa frågor.
• Vikten av kompetensutbildning för poliRker.
• Vikten av kreaRva och återkommande mötesplatser i kommunerna och regionen.
• Hur kan privata och offentliga aktörer i högre grad samverka samt korsbefrukta och dra ny+a av varandras verksamheter.
• Det finns stora skillnader i befolkning och resurser mellan kust och inlandskommuner, hur kan man samarbeta bä+re för e+ mer sammahållet Norrbo+en.
• ArcRc Game Lab iniaRvet som en möjlig temaRsk och samlande kra[.
• Kan region Norrbo+en iniRera och stödja studieresor Rll andra länder och platser som arbetar med KKN, för inspiraRon, för a+ lära och för a+ kopiera? Kanske kan kontaktar ute i Europa leda Rll samarbeten, projekt och starkare finansiering för KKN.
Monica berä+ade också a+ man inom Region Norrbo+en arbetar med a+ se över hur kulturplanen och handlings- planen för KKN ska kunna samverka. Kanske kan kulturen fortsa+ ha en egen och kreaRva näringar en egen, idag överlappar de varandra Rll vissa delar.
Man arbetar även med a+ tydliggöra KKN:s roll i RUS (Regional utvecklings strategi) arbetet.
Tillväxtverket och staDsDk
SRna berä+ade om Tillväxtverket som arbetar med a+ ta fram naRonell och regional staRsRk kring KKN.
Förhoppsningsvis blir de+a i form av en öppen databas som gör a+ varje kommun själv kan använda databasen som kunskapsunderlag.
Sista träffen fly5as Dll 21 november
Monica och SRna föreslog sedan, vilket gruppen sade ok Rll, a+ den sista träffen( planerad Rll 12-13 oktober i Luleå) fly+as Rll den 21 november. Dagen ska starta 10.00 på Clarion Sense och avslutas 16.00. Middag 19.00 för KKN kompetensutbildningsgruppen + överna+ning för de som behöver. Inget program dagen därpå.
Förslaget innebär även a+ den sista träffen samRdigt blir starten av Region Norrbo+ens arbete med CreaRve Talks och utlysningarna.
Handlingsplanen för KKN kommer a+ presenteras, likaså Tillväxtverkets staRsiRska arbete. Nedanstående kommuner får 10 minuter var a+ presentera si+ fortsa+a arbete inom KKN. Formen för presentaRonen kan vara Pecha Kucha om man vill. h+p://www.pecha-kucha.se/_dl/
PKN_angered_workshop_docs_A+B.pdf
Region Norrbo+en kommer ev. a+ presentera en utlysning för projekt. Handlingsplanen kommer a+ diskuteras i grupper samt några andra frågor. Ev. kommer regionens olika resurs och kompetenscentra bjudas in för a+ ly[a deras specifika utmaningar.
Vecka 41 kommer en inbjudan a+ gå ut Rll denna grupp samt Rll de som Rdigare varit med på CreaRve Talks.
Den 14 november kommer Region Norrbo+en a+ skicka ut Handlingsplanen för KKN, Rll de anmälda så a+ den kan diskuteras den 21 november i Luleå.
INBJUDAN MED ANMÄLNINGSLÄNK TILL SISTA TRÄFFEN I LUELÅ DEN 21 NOVEMBER KOMMER INOM KORT
Kommunernas tankar inför sina presentaDoner samt övriga synpunkter inför den 21 november
Kiruna: Vi behöver börja från scratch och R+a på
förutsä+ningarna och vad ska vi göra prakRskt. Vi ska utgå från de företag och kulturarbetare som finns.
Piteå: Vi bygger vidare från vår Science Park. Vi kommer fortsa+ a+ arbeta vidare med gräns- och
branschöverskridande klusterbildningar och försöka involvera y+erligare aktörer framöver.
Jokkmokk: Vi upplever inte a+ vi är given förebild (även om många framhåller Jokkmokk som e+ föredöme). Vi har arbetat med vår parallella process en Rd nu och det finns en outline vad gäller målgrupp och aktörer som vi ska göra acRon Rllsammans. Näringsliv och kultur ska ses som posiRva samverkande delar, det är givet med överlappning mellan de två. Vi vill också stö+a folk a+ starta eget. Kanske också skapa kontaktar ute i Europa om leder Rll samarbeten, projekt och pengar. Och vi behöver veta vilka kunskaper vi behöver för a+ förstå och bli bä+re. ”Hur bygger vi vårt eget lilla ekosystem i vår lilla kommun?” Vi vill nå fler och sänka trösklar.
Haparanda: Om regionen har en handlingsplan så är det lä+are a+ förankra fortsa+ KKN-arbete i kommunen. Och om Rllväxtkontoret i kommunen tar fram en plan så är det lä+are för oss inom kultur. Man kan förverkliga saker med små medel. Goda exempel hos oss är metoder hur vi involverar konstnärer. Mod och gerillaverksamhet, inte minst genom Jy+es strategier och arbetsmetoder.
Gällivare: Det är vikRgt a+ bredda de arenor och nätverk vi har. Den samiska näringen med sin kreaRva mötesplats Valljé/ Utvecklingsnod Sápmi är vikRg. Vi ska ha e+
seminarium om KKN i vår kommun i oktober, då presenteras också en aXtydundersökning. Vi har få+ en förståelse för a+ KKN betyder mycket för en kommun, men man bör vara försikRg med definiRonen av KKN (känslan av a+ Rllhöra/
inte Rllhöra). Vi ska bygga e+ kulturhussom vi hoppas ska bli en mötesplats för allt möjligt i kommunen (demokraRsk involvering).
Luleå: Vi stödjer mycket men det känns som a+ vi får kriRk vad vi än gör som säger a+ vi satsar på fel saker. Det finns en problemaRk kring prioriteringar och synpunkter från alla håll det vi gör. Vi har jobbat mycket med fokusgrupper, vi har en god uppfa+ning kring vad näringen vill ha och vad vi vill
fortsä+a a+ göra på ”listan”. Vi är stolta över satsningen på Ebeneser och a+ det har blivit en succé. Kanske beror det på a+ det är föreningsdrivet utofrån e+ bo+om-up perspekRv.
Hanna/ för gruppen konstnärer: Vet inte om de vill jobba med näringslivet? Man kan ly[a konsten som en del av en a+rakRvare region med det finns en nedärvd skepsis mot företagande. Man måste arbeta med målgruppsanpassad kommunikaRon, för a+ nå målgruppen.
LÄNKAR vi refererade Dll för omvärldsbevakning utöver de som redan nämnts.
h+ps://www.weforum.org/agenda/2017/08/global-shapers- survey-2017-5-things-we-learned/
h+ps://www.kairosfuture.com/se/publikaRoner/rapporter/
the-end-of-the-beginning/
h+p://som.gu.se/digitalAssets/1649/1649642_32-svenska- trender-1986-2016.pdf
h+p://cfoworld.idg.se/2.13965/1.676850/upptack-de- svarta-svanarna
h+p://www.tragedyo[hehorizon.com/All-Swans-Are-Black- in-the-Dark.pdf
h+p://trender.net/om-oss/om-foretagframRd/
Stina Almkvist och Per Holm, kursledare ”Regional utveckling med hjälp av kulturella och kreativa näringar”
