Strategisk plan 2015-2017
Årsredovisning 2015 Finansplan 2015-2017
Landstingsstyrelsens plan 2015
Delårsrapport, augusti 2015
Uppmärksammat utvecklingsarbete 3
Kompetensförsörjning 5
Finansiell analys 6
Mål och måluppfyllelser 9
Medborgare 9
Verksamhet 13
Kunskap och förnyelse 18
Medarbetare 22
Ekonomi 24
Vårdproduktion 26
Stiftelser och bolag 27
Ekonomi 28
Uppmärksammat utvecklingsarbete
Vårdnära service är en aktuell fråga inom de flesta regioner och landsting i landet. Många riktar blick- en norrut eftersom Norrbottens läns landsting är ett av de landsting som kommit längst i arbetet.
I slutet av maj samlades 15 av landets 20 landsting i Luleå för att delta i Vårdnära service-dagarna som Norrbottens läns landsting ordnade. Under våren fick också Norrbottens läns landstings satsning på Vård- nära service 5,5 miljoner kronor i EU-stöd. Vårdnära service innebär att servicemedarbetare tar över uppgif- ter som måltidshantering, patienttransport och förråd- spåfyllning från under- och sjuksköterskor som får mer tid för att ägna sig åt vårduppgifter. Målet med arbets- sättet är också högre patientsäkerhet.
Arbetet med Sveriges nya regionala indelning har påbörjats
Regeringen har fattat beslut om de direktiv som ska ligga till grund för arbetet med Sveriges framtida regio- nala indelning. En kommitté ska föreslå en ny regional indelning som innebär ett väsentligt antal färre län (inklusive färre länsstyrelser) och landsting. Kommittén ska inte föreslå några uppgiftsförändringar för länssty- relserna eller landstingen, men föreslå hur ansvaret för det regionala utvecklingsansvaret kan tilldelas lands- tingen i hela landet.
AT-läkare rankar Kiruna sjukhus högt
Kiruna sjukhus hamnade på en tredje plats bland lan- dets sjukhus när Sveriges yngre läkares förening, Sylf, presenterade sin årliga AT-rankning i augusti. Även Gällivare sjukhus låg bra till i rankningen, med en placering på sjunde plats.
51 nylegitimerade sjuksköterskor
Av Norrbottens läns landstings drygt 7 000 anställda är cirka 30 procent sjuksköterskor vilket motsvarar ca 2 100 personer. I början av juni i år examinerades 46 sjuk sköterskor vid Luleå tekniska universitet. Av dessa rekryterades 36 till Norrbottens läns landsting.
Utöver detta tackade ytterligare 15 sjuksköterskor, som examinerats från andra universitet runt om i landet, ja till anställning inom landstinget.
Pris för bästa förbättrings- och utvecklingsarbete
Kompetenscentrum rehabilitering, Länsspecialitet Re- habiliteringsmedicin vid Sunderby sjukhus fick lands- tingsfullmäktiges stipendium för bästa förbättrings- och utvecklingsarbete i vården 2015. Stipendiet, som instiftats av fullmäktige, är på 100 000 kronor och kan sökas av anställda inom Norrbottens läns landsting.
Länskompetenscentrum arbetar med utredning och
rehabilitering i sluten- och öppenvårdsrehabilitering.
De har systematiskt och långsiktigt utvecklat verk- samheten och uppnått högsta kvalitetsnivå enligt den internationella kvalitetsstandarden CARF. Det innebär att man har tydliggjort vårdprocesser och skapat ännu bättre förutsättningar för ett systematiskt fortlöpande förbättringsarbete. Detta har gjort att Kompetenscen- trum och Norrbottens läns landsting har fått en stärkt position, såväl lokalt, nationellt som internationellt.
OLIN-studierna firar 30 år
OLIN-studierna firar 30 år under 2015 och med anled- ning av det arrangerades ett stort vetenskapligt sym- posium 4-5 september. Ledande professor från såväl Sverige, övriga Europa som USA talade på dagarna som besöktes av flera hundra forskare. OLIN står för Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten och forsk- ningsverksamheten inriktar sig främst på sjukdomarna astma, allergi och KOL. Studierna startade 1985 som en studie om förekomsten av astma och kronisk bron- kit. Detta blev början till forskningsverksamheten som nu pågått i 30 år och där cirka 50 000 norrbottningar i åldrarna 7-96 år medverkat fram tills nu.
Stöd till kulturutvecklingen
Statens kulturråd beviljade drygt 3 miljoner kronor till olika kulturprojekt i Norrbotten. Det motsvarar drygt 15 procent av den totala utdelningen i hela landet.
Av nio ansökningar från länet beviljades totalt åtta projekt.
Norrbottens läns landstings länsungdomsråd (LUR) anordnade i maj en helt kostnadsfri arrangörsdag för länets unga arrangörer tillsammans med Luleå kom- mun. Arrangörsdagen startade hösten 2013 och riktar sig till alla norrbottningar mellan 15-25 år.
Vårdsommaren i Norrbotten
Inför sommaren var det svårigheter att rekrytera vika- rier till landstingets vårdverksamhet. Detta ledde till att landstinget drog ned antalet vårdplatser och hade färre öppna operationssalar jämfört med tidigare år. Totalt i länet var omkring 500 vårdplatser disponibla under sommaren, vilket är cirka 50 färre jämfört med samma period 2014 och cirka 150 färre än under andra delar av året. Vårdplatsantalet minskades på samtliga sjukhus i länet utom Kiruna, som hade lika många vårdplatser igång som under förra sommaren. Trots utgångsläget är den sammanfattande bedömningen att verksamheten fungerat bra.
Sommaren föranleddes av ett intensivt planerings- arbete, vilket anses ha bidragit till att verksamheten fungerat så bra som den har gjort. Det interna samar- betet har förstärkts genom dagliga länsgemensamma avstämningsmöten, likaså har landstingets samverkan med kommunerna fungerat.
Landstingets vårddivisioner har nu påbörjat ett analysarbete av sommarens patientflöden och tillgång på vårdplatser. Det som särskilt kommer att studeras är patientflödena kring akutmottagningarna. Planeringen inför nästa sommar är redan påbörjad.
Ann-Charlotte Kassberg, förbättringsstrateg och Stefan Strids-
man, chef för Länskompetenscentrum för rehabilitering vid
Sunderby sjukhus.
Kompetensförsörjning
Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid
Grunden för att landstingets verksamheter ska nå uppsatta mål är ett effektivt och strukturerat arbete med kompetensförsörjning. Detta innebär arbete på bred front inom kompetensförsörjningsprocessens delområden attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla. Ett lyckat kompetensförsörjningsarbete gör att landstinget kommer kunna behålla och ut - veckla medarbetare samt att lyckas attrahera och rekrytera nya.
Ett antal framgångsfaktorer är identifierade i handlingsplanen för kompetensförsörjning och nedbrutna till prioriteringar på kort och lång sikt.
Utifrån dessa prioriteringar har ett antal insatser genomförts under våren och sommaren. Några av dessa kommer även att effektiviseras och utvecklas under hösten 2015.
Under våren 2015 har HR-avdelningen anordnat övergripande introduktion för nya chefer. Denna utvecklas och ska under hösten omfatta samtliga områden inom landstinget. I linje med detta utvecklas även landstingets chefsprogram för att anpassas mer
individuellt till varje chefs behov. För att ge våra chefer ytterligare stöd har en mentorsbank byggts upp och mentorer och adepter kopplats samman. Två utveck- lingsprogram för nya chefer har pågått under året och cirka 40 chefer examinerades i juni. Utvecklingspro- grammet ”Morgondagens chefer” pågår och avslutas i december 2015.
Själva rekryteringsannonseringen har intensifierats i form av nya medieval med starkare fokus på sociala medier och digital rekrytering. Arbete pågår med att centralisera och samordna rekryteringsannonsering och kampanjer både i Sverige och utomlands. I detta ingår även att arbeta med och tillvarata kompetensen hos nyanlända, samt att skapa en systematik kring kompe- tensväxling.
En viktig del i rekryteringsarbetet är alla studenter som finns i våra verksamheter från olika utbildningar.
Av de 51 studenter från sjuksköterskeprogrammet
som gjorde sin slutpraktik i landstinget anställdes
36 stycken. Övriga som inte anställdes var hemma-
hörande på andra orter eller hade inte blivit godkända
på utbildningen.
Periodens resultat
Resultatet före finansiella poster visar ett underskott på 89 mkr vilket är 148 mkr sämre än föregående år.
Underskottet på 89 mkr är 156 mkr sämre än budget.
AFA försäkringsstyrelse har beslutat att återbetala 2004 års inbetalda premier till kommuner och landsting.
För landstingets del motsvarar det en intäkt på 44 mkr.
Den beräknade återbetalningen finns inkluderad i resultatet för perioden.
Landstingets resultat efter finansnetto visar ett under- skott på 17 mkr, vilket är 171 mkr sämre än motsvaran- de period föregående år. Exkluderas återbetalningen från AFA är underskottet 61 mkr för perioden.
Under våren har landstingets nya personalsystem tagits i drift. Uppsättning av ett personalsystem är mycket komplext. Avstämning av den ekonomiska re- dovisningen på kontonivå pekar på att landstinget kan ha för lågt redovisade personalkostnader. Utrednings- arbete och felsökning pågår. Då landstinget tillämpar försiktighetsprincipen har divisionernas och landsting- ets totala resultat korrigerats för att ta höjd för den differens avstämningen pekar på. För landstinget totalt motsvarar korrigeringen 33 mkr.
Divisionernas resultat för perioden är -213 mkr, vilket är 66 mkr sämre än föregående år.
Årsprognos
Årsprognosen pekar på ett underskott med 285 mkr.
Prognosen före finansiella poster visar ett minus på 349 mkr, vilket är 330 mkr sämre än budget.
Prognosen visar på att verksamhetens intäkter ökar med 3 procent jämfört med föregående år. Exkluderas intäkten för återbetalningen från AFA försäkring så beräknas intäkterna minska med cirka 10 mkr.
I jämförelse med föregående år pekar prognosen på att personalkostnaderna ökar med 2,9 procent och övri- ga kostnader med 4,6 procent. Nettokostnadsökningen beräknas ligga på 3,8 procent. Exkluderas återbetal- ningen från AFA-försäkring så är nettokostnadsök- ningen 4,4 procent.
Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning bedöms öka med 1,4 procent i jämförelse med före- gående år.
Ekonomi i balans
Alla landstingets verksamheter har inför 2015 upp- draget att vidta åtgärder motsvarande 1,6 procent för att anpassa verksamheterna till angivna ramar. Vid landstingsstyrelsens möte i mars och maj redovisades ett antal åtgärder inom flertal områden med en helårs- effekt på 250 mkr år 2017, varav 136 mkr avser 2015.
I årsprognosen antas att 71 mkr kommer att klaras under året.
Divisionernas årprognoser pekar på ett underskott på 292 mkr, vilket är 142 mkr sämre än divisionernas resultatmål för 2015. Jämfört med bokslutet 2014 är det en försämring med 12 mkr. Endast två av divisionerna beräknas klara resultatmålet för 2015. När alla verk- samheter inkluderas är underskottet 261 mkr.
Nettokostnader och skatteintäkter/statsbidrag
Nettokostnaderna för perioden har ökat med 4,3 % och skatter/stadsbidrag med 1,0 % från föregående år. För perioden ligger nettokostnaderna 89 mkr högre än skatter/stadsbidrag. Samma period föregående år var nettokostnaderna 60 mkr lägre än skatter/stadsbidrag.
Mars April
Jan Feb Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec
-400 -300 -200 -100 0 100 200
Resultat före finansnetto (Mkr)
Utfall 2015 Utfall 2014 Budget 2015Årsprognos aug 2015
Grafen ovan visar landstingets ackumulerade resultat före finansnetto för aktuell period 2015, helår 2014, budget 2015 samt årsprognos 2015.
Närsjukvård Länssjukvård Folktandvård Kultur och
utbildning Service
6 7 3 16 6 12 10
-15
Länsteknik -250
-200 -150 -100 -50 0
50 2015-08 Prognos
Resultat och prognos per division, aug 2015 (Mkr)
-225
-75
-190
-60
2015-08
4 681 4 592 4 488 4 548
2014-08 0
500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000
Nettokostnader Skatter/statsbidrag
Finansiell analys
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens intäkter har ökat med 60 mkr eller 8,4 % jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på 44 mkr i återbetalning från AFA försäkring.
Verksamhetens kostnader
PERSONALKOSTNADER Personalkostnader exklusive pensioner har för perioden ökat med 111 mkr eller 4,6 procent från föregående år.
Basbemanningen (basbemanning timmar omvandlat till årsarbetare) har under perioden januari till augusti ökat med i genomsnitt 155 årsarbetare och antalet an- ställda med 98 i jämförelse med samma period föregåen- de år.
INHYRD PERSONAL För perioden är kostnaderna för inhyrd personal 162 mkr vilket är 37 mkr (29,6 %) högre än samma period föregående år. Av ökningen avser 25 mkr läkare och 12 mkr övrig vårdpersonal.
Årsprognosen för inhyrd personal uppgår till 242 mkr vilket är en ökning med 43 mkr om man jämför med helåret 2014.
Vid beaktande av kostnad för inhyrd personal måste hänsyn tas till att tjänsterna normalt sett skulle vara bemannade av egen personal. För landstinget är mer- kostnaden skillnaden mellan vad det kostar att bemanna med egen respektive inhyrd personal.
Inhyrd personal per division
mkr
2015-08 2014-08 För- ändring
mellan period-
erna
Prognos Utfall 2014
Närsjukvården 126 101 25 185 161
Länssjukvården 36 24 12 57 38
Totalt 162 125 37 242 199
RIKS- OCH REGIONSJUKVÅRD Kostnaderna för riks- och regionsjukvård är 346 Mkr vilket är 13 Mkr (3,9 %) högre än samma period 2014.
LÄKEMEDEL Under två senaste åren har landstinget kunnat se en kostnadsminskning för läkemedel. Denna utveckling har vänt och den totala kostnadsökningen
för läkemedel är 8 procent, vilket motsvarar 41 mkr.
Landstingets totala kostnader för läkemedel är 580 mkr. Kostnaderna ökar både inom rekvisitions- och receptläkemedel. Kostnaden för receptläkemedel har ökat med 7 procent, vilket innebär 29 mkr. Kostnaden för rekvisitionsläkemedel har ökat med 8 procent, vilket innebär 12 mkr jämfört med föregående år.
Prognosen för läkemedel visar på ett helårsutfall på 862 mkr vilket är 28 mkr mer än utfallet 2014. Progno- sen inkluderar kostnader för nya läkemedel mot Hepatit C motsvarande 21 mkr.
Skatteintäkter och statsbidrag
Landstingets skatteintäkter bedöms 2015 ge ett under- skott mot budget på 17 mkr beroende på en sämre eko- nomisk utveckling 2014 och 2015 än vad som antogs hösten 2014.
Det generella statsbidraget och utjämningen bedöms ge ett underskott mot budget på 27 mkr. Underskottet förklaras av mindre inkomstutjämningsbidrag 4 mkr, mindre kostnadsutjämningsbidrag 5 mkr samt att reg- leringsavgiften är 21 mkr högre än vad som bedömdes inför budget 2015. Landstiget får en kompensation på 3 mkr för att arbetsgivaravgiften för unga höjs från och med augusti.
Likvida medel
Landstingets likvida medel består av banktillgodo- havanden inklusive handkassor. Förändringar i likvida medel beror på nettot av de in- och utbetalningar som sker till och från landstinget. Räntan från likvida medel påverkar både landstingets resultat och saldot på likvi- da medel positivt. Om landstingets resultat före finan- siella poster är negativt kommer det på sikt innebära att tillgången till likvida medel minskar.
Medelsaldot för landstingets likvida medel exklusive pensionsfond och bolag uppgick under augusti till 857 mkr, vilket är 604 mindre än medelsaldot december 2014. Landstingets likviditetsmål är lägst 10 procent av nettokostnaden per helår, vilket motsvarar 680 mkr.
Landstingets har under året, enligt tidigare styrelse- beslut, avsatt 150 mkr till pensionsfonden samt betalt en revers på 162 mkr till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag. Detta har sammanlagt minskat de likvida medlen med 312 mkr.
Kortfristiga placeringar
Landstinget har sedan 1997 långsiktigt avsatt medel för att möta framtida pensionsutbetalningar. Under föregå- ende år tecknade landstinget förvaltningsuppdrag med ett antal aktörer avseende den långsiktiga kapitalför- valtningen. Förvaltningsuppdraget innebär en fullmakt att fatta löpande placeringsbeslut enligt landstingets fastställda finanspolicy.
Marknadsvärdet på den totala pensionsportföljen uppgår vid augusti månads utgång till 2 603 mkr. Det är 206 mkr mer än vid årsskiftet. Under perioden har 150 mkr avsatts till portföljen. Portföljen består huvud- sakligen av aktie- och räntefonder. Vid månadens slut
Övriga
kostnader* Läkemedel* Riks- och regionsjukv.* Inhyrd
personal* Pensions-
kostnader Personalkostn exkl pensioner 0
500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500
2015-08 2014-08
Prognos Helår 2014
Kostnadsutveckling per augusti 2015
* Summerar till övriga kostnader i resultaträkningen.
+2,4%
-0,1%
+7,6%
+0,8%
+3,9% +4,4% +3,3%-1,8%
+4,6%
+5,0%
+29,6%
+21,6%
uppgick räntefonderna till 79 % och aktiefonderna till 21 % av innehavet.
Den totala värdeförändringen för portföljen hittills i år är plus 2,3 procent, vilket är 0,1 procentenheter säm- re än index. Indexjämförelsen baseras på en så kallad normalportfölj med 25 procent aktier och 75 procent räntebärande papper. Värdeförändringen på aktier är plus 6,5 procent hittills i år. Värdeförändringen på rän- tebärande papper är 0,6 procent hittills i år.
Återlån av pensionsmedel
Landstingets totala pensionsförpliktelser uppgick per augusti månads utgång till 7 548 mkr. Rådet för kom- munal redovisning har definierat begreppet återlån som skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och för- valtade pensionsmedel enligt marknadsvärde. Pensions- medlen är lägre än pensionsförpliktelsen, vilket innebär att landstinget använt pensionsmedlen till investeringar och den löpande verksamheten.
Landstingets pensionsmedelsförvaltning,
mkr 2015-08 2014-08
Pensionsförpliktelse (balansräkning, avsättning) 2 343 2 170 Pensionsförpliktelse (balansräkning, avvecklings-
reserver) 3 4
Pensionsförpliktelse (ansvarsförbindelse) 5 202 5 386 Summa förpliktelser inklusive löneskatt 7 548 7 560
Pensionsfond, bokfört värde 2 528 2 231
Pensionsfond, marknadsvärde 2 603 2 352
Återlån 4 945 5 208
Pensionsfond, orealiserad avkastning 75 122
Pensionsfond, realiserad avkastning 92 100
Realiserad och orealiserad avkastning på
Pensionsfonden, % 6 9
Investeringar
Per augusti månad har landstinget investerat totalt 178 mkr. Investeringarna är fördelade på 78 mkr fastig- heter, 100 mkr i inventarier. Föregående år investerade landstinget totalt 287 mkr.
Investeringar i fastigheter i egen verksamhet uppgår till 55 mkr och för externa hyresgäster till 23 mkr. Inves-
teringar i fastigheter för egen verksamhet avser bland annat Ombyggnad Björkskatans Hälsocentral, perife- rangio-labb, urologmottagning samt reservkraftaggregat vid Sunderby sjukhus, samt nytt ställverk och personal- boende vid Gällivare sjukhus. Investeringar i fastigheter för externa hyresgäster utgörs av om- tillbyggnation av Gällivare sjukhus till äldreboende.
Investeringarna i inventarier fördelas på 43 mkr i medicinteknisk utrustning, 6 mkr i IT-utrustning, 25 mkr i hjälpmedel för funktionshindrade, 7 mkr i övriga inven- tarier samt 19 mkr i pågående arbeten som ännu inte är klassificerade till typ av investering.
Balanskravet och god ekonomisk hushållning
Landstinget ska enligt kommunallagen ha en ekonomi i balans, d v s intäkterna ska överstiga kostnaderna.
Uppkommet underskott ska regleras senast tredje året efter det att underskottet uppkommit. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att sådan regle- ring inte ska göras.
Kommunallagens balanskrav uppfylldes inte år 2014 vilket innebär att landstinget har ett underskott på 37 mkr som ska regleras senast år 2017. Prognosen för helåret 2015 pekar på att kommunallagens balanskrav inte heller för uppfylls för innevarande år.
Avstämning mot kommunallagens balanskrav, mkr:
Balanskravsutredning, mkr Prognos
2015 2014 2013
Årets resultat enligt resultaträkning -285 -37 -117 Avgår samtliga realisationsvinster från
anläggningstillgångar - - -9
Årets resultat efter balanskravsjus-
teringar -285 -37 -126
Synnerliga skäl, sänkt diskonterings-
ränta på pensionsskuld - - 241
Årets balanskravsresultat -285 -37 115
Balanskravsunderskott från tidigare år -37 - -
Summa -322 -37 115
Balanskravsunderskott att återställa -322 -37 -
Medborgare
Perspektivet MEDBORGARE avser landstingets arbete för norrbottningarnas välfärd, ett rikt och utvecklande liv.
Mål och måluppfyllelser
Landstings full- mäktiges strategiska mål
Landstings- styrelsens delmål
Framgångsfaktorer Indikator Mått för
måluppfyllelse Måluppfyllelse
per augusti Utveckling Nöjda medborgare Högt förtroende för
verksamheten Dialog och tydlig information gör norrbottningen delaktig och ger kunskap om landstingets uppdrag, verksamhet och prioriteringar
Andel som uppger att de har tillgång till
den sjukvård de behöver Öka k i
m i
Andel med stort förtroende för hälso centraler/
motsvarande Öka k f
m i
Andel med stort förtroende för sjukhusen Öka k g
m f
Andel som uppfattar att vården ges på lika
villkor Öka k i
m i
Goda livs miljöer Medveten användning av förhåll- ningssätt som bidrar till attraktiva och hälsosamma livsmiljöer, inkluderande demokrati, gröna miljöer, kollektivtrafik, miljövänliga transporter, såväl som miljöer som bidrar till ett rikt kultur och friluftsliv och som underlättar hälsosamma levnadsvanor
Andelen ekologiska livsmedel i mat till patien-
ter och besökare i landstingets verksamheter 40 % år 2020
i
Koldioxidutsläpp från landstingets
verksamheter Minskning med 20 %
2020 jämfört med 2005 i
Andel som har lågt socialt deltagande Minska k f
m f
Resenärerna bedömer sammanfattningsvis nöjdhet med kollektivtrafiken som fyra eller fem på femgradig skala
80 %
g
Kulturinstitutionerna har verksamhet
i länets 14 kommuner 100 %
i
Sveriges bästa
självskattade hälsa En jämlik och
jämställd hälsa Hälsofrämjande förhållningssätt finns väl inarbetade i verksam- heten
Tidigt förebyggande arbete prioriteras
Fokus på barns och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor samt särskilt psykisk hälsa i befolkningen
Självskattad hälsa (kön) Sveriges bästa 2020 k f
m f
Självskattad hälsa (kön, utbildningslängd) Minskade skillnader:
Förgymnasial utbildning k i
m i
Gymnasial utbildning k i
m i
Eftergymnasial utbildning k i
m i
Psykisk hälsa (ofta ledsen, nedstämd
Gy år 1, kön) Understiga 3 % 2020 f f
p f
Andel 4-åringar med övervikt eller fetma (kön) Understiga 10 % 2020 f f
p f
Andel kariesfria 19-åringar* Nå genomsnittet i riket
flickor 67 %, pojkar 65 % f f
p f
Verksamhet riktade till barn och unga Särskilda satsningar för
att stärka unga
*dvs, inte har några kariesskador utanför tuggytorna
Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts
i Förbättring f Oförändrat g Försämring
Goda livsmiljöer
Socialt deltagande
Folkhälsomyndigheten mäter varje år socialt delta- gande. Måttet på deltagande sammanställs genom att summera det antal aktiviteter invånarna deltar i, till exempel sportevenemang, offentliga tillställningar, reli- giösa sammankomster, fackföreningsmöten, studiecirk- lar etc. Brytpunkten för lågt socialt deltagande läggs vid en aktivitet, det vill säga de som inte deltar eller bara deltar vid en social aktivitet. Landstingets mål är att minska andelen som har lågt socialt deltagande. En av fyra norrbottningar rapporterar lågt socialt delta- gande, en siffra som är stabil över tid. Något fler män än kvinnor anger lågt socialt deltagande.
Infrastruktur för kultur i hela länet
Under första halvåret har arbetet fortsatt med att bygga en långsiktigt hållbar infrastruktur som gör att kultur både kan erbjudas och skapas i alla delar av länet. De egna institutionerna har per augusti nästan nått målet om verksamhet i alla länets kommuner: Norrbottens museum (13 av 14 kommuner), Norrbottensmusiken (14 kommuner) och länsbiblioteket (14 kommuner).
Ett intensivt arbete har också pågått i form av dia- loger med de cirka 70 organisationer som ansöker om verksamhetsbidrag. Här återfinns bland annat hela folkbildningen med studieförbund och folkhögskolor, institutioner som Norrbottensteatern, Ájtte Fjäll- och samemuseum, Silvermuseet, Dans i Nord och Sámi Teáhter. Även en mängd länsövergripande kulturorga- nisationer ansöker om och mottar verksamhetsbidrag, som till exempel Norrbottens hemslöjdsförening, Folkets hus och parker med flera. Verksamhetsbidragen möjliggör för medborgarna i Norrbotten att både få ta del av och själva skapa kultur.
Turné- och arrangörsstöd utgör också en mycket vik- tig faktor för att scenkonst ska nå ut i länet, inte minst till barn och unga. Ett arbete har inletts under våren med att se över arrangörsmodellen. Det handlar om förnyelse av arrangörsledet, stärkande av arrangörers ekonomi och hur samarbete och samordning mellan arrangörer ska kunna utvecklas och förenklas. Beslut om ny arrangörsmodell tas under hösten 2015.
En jämlik och jämställd hälsa
Självskattad hälsa lägre än riket
Utöver de större folkhälsoundersökningarna som genomförs vart fjärde år gör Folkhälsomyndigheten årligen en mätning i mindre skala för att kunna jämföra länen inbördes. Jämförelserna med övriga länen i landet visar att befolkningen i Norrbotten har lägst självskattad hälsa i riket, år 2011 – 2014. Utvecklingen i Norrbotten jämfört med riket visar att länet avviker negativt vid de senaste två årens mätpunkter. Våren 2014 genomfördes en större folkhälsoundersökning i länet som visade hur utvecklingen sett ut de senaste fyra åren. Undersök- ningen visade att länets position inte förändrats. Enligt undersökningen skattade endast 68 procent av norrbott- ningarna sin hälsa som god, jämförande siffra för hela landet var då 73 procent. I en av 14 kommuner uppnår kvinnorna målnivån självskattad hälsa i nivå med rikets (Luleå). I övriga kommuner uppnås inte målnivån var- ken för kvinnor och män.
Medellivslängd
Befolkningens medellivslängd är ett mått på hur folkhälsan utvecklas. De senaste prognoserna från SCB för barn födda 2010-2014 publicerades i mars 2014.
Prognosen för medellivslängden, som baseras på hur
Sammanfattande måluppfyllelse för Medborgare
Nöjda medborgare
När det gäller förtroende för landstingets hälsocentraler de senaste fyra åren så ligger länet relativt stabilt på drygt 60 procent med mycket eller ganska stort förtroende För- troendet för länets sjukhus ligger på cirka 70 procent, vilket är i nivå med riket Tre av fyra norrbottningar upplever att de har tillgång till den vård de behöver, en siffra som är något lägre än riksgenomsnittet
Landstinget har ett mål om att minska andelen som har lågt socialt deltagande Ungefär var fjärde norrbottning rapporte- rar lågt socialt deltagande, en siffra som är stabil över tid
Vad det gäller nöjdheten med kollektivtrafiken så har resenärernas sammanfattande nöjdhet med kollektivtrafiken minskat något Målet är att 80 procent av resenärerna ska vara nöja men endast 74 procent bedömer sin nöjdhet som fyra eller fem på femgradig skala
Sveriges bästa självskattade hälsa
Målet är att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa själv- skattade hälsa 2020, må bra och leva ett långt liv på ett
sätt som gör att medellivslängden ökar Hälsoutvecklingen i Norrbotten är överlag positiv på så vis att människor lever längre Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat, allt fler barn får en tobaksfri livsstart och färre ungdomar röker och dricker alkohol Trots det så är länet långt i från att nå målet om bästa självskattade hälsan i riket
Prognosen för länets nyfödda pojkar visar att de har den lägsta förväntade medellivslängden i riket Genom föränd- rade levnadsvanor, livsvillkor samt medicinska insatser har dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskat under de senaste decennierna i riket, vilket också ökat medellivsläng- den (Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården 2013)
Norrbottens län har fortfarande ett jämförelsevis stort
utrymme för förbättring vad gäller minskad dödlighet i hjärt-
och kärlsjukdomar, framförallt bland män Kommunerna i
länet visar stora skillnader i hälsa och levnadsvanor Utbild-
ningsnivå har en stark koppling till levnadsvanor till de högre
utbildades fördel Viktigt är att i tid arbeta med övervikt och
fetma bland framförallt unga män och vuxna män som visar
en negativ utveckling
dödlig heten ser ut idag, visar att framförallt männen i länet ligger dåligt till jämfört med övriga Sverige.
Län ets nyfödda pojkar har den lägsta förväntade medellivs längden i riket.
Norrbotten är det län som har störst skillnad mellan könen när det gäller förväntad medellivslängd. Även skillnaderna inom länet är stora. Länet har flera kom- muner där männen hör till gruppen med lägst medel- livslängd i riket. Det finns utrymme för förbättring vad gäller minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, framförallt bland män. Förändrade levnads vanor, livsvillkor och medicinska insatser har bidragit till att minska dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar under de senaste decennierna i riket, det har lett till en ökad med- ellivslängd (Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården 2013). Trots den låga medellivslängden bland männen i länet jämfört med riket, har den förväntade medellivs- längden ökat för båda könen. Ökningstakten har dock varit högre bland kvinnorna i länet som under de senaste åren också knappat in på riket. För barn födda i länet år 2010–2014, minskade den förväntade medellivslängden något vid senaste mättidpunkten för båda könen.
Övervikt och fetma bland fyraåriga pojkar minskar Landstinget har som mål att andelen 4-åringar med övervikt eller fetma ska understiga 10 procent. Mät- ningar från barnhälsovården år 2014 visar att knappt 18 procent av flickorna och drygt 10 procent av pojkar- na lider av övervikt eller fetma. Pojkarnas värde har minskat över tid, medan flickornas ökat något sedan föregående mätning.
Hälsosamtal i Norrbotten
Sedan 2014 erbjuds alla 30-, 40-, 50- och 60-åringar hälsosamtal på den hälsocentral där de är listade. År 2014 får ses som ett uppstartsår då cirka 17 procent kom på hälsosamtal. Andelen genomförda samtal varierade mellan hälsocentralerna, från 50 procent till några procent. En orsak till variationen är personalbrist och prioriteringar. Flertalet hälsocentraler uppger att hälsosamtalen har prioriterats ner till följd av personal- brist. Förhoppningen är att hälsocentralerna ska nå fler under 2015.
Folkhälsocentrum har sedan starten utbildat cirka 180 personer som utför hälsosamtal, så det är inte brist på utförare av hälsosamtal som har hållit nere antalet.
Från och med 1 maj har en avgift på hälsosamtal, 200 kr, införts. Detta kan komma att påverka antalet som tackar ja till inbjudan om hälsosamtal.
Insatser för att stärka ungas hälsa
Hälsosamtal vid ungdomsmottagning har, efter att ha varit ett projekt år 2013-2014, övergått till ordinarie verksamhet under 2015. Hälften av länets tolv ung- domsmottagningar eller ungdomsmottagningsliknande verksamheter erbjuder nu hälsosamtal till unga. Här ses hälsan ur ett helhetsperspektiv på samma sätt som för de äldre åldrarna, men anpassat för unga. Även psykisk hälsa ingår, så detta är en satsning för att stärka unga på alla sätt.
SAM-projektet (Samverka, Agera, Motivera)
Den psykiska hälsan bland unga i länet har försäm- rats de senaste åren. Landstinget har därför startat ett projekt för att främja barns och ungas psykiska hälsa. Bakgrunden är resultat från mätningar i årskurs 1 på gymnasiet. De visade att så många som 16 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna skattade att de ofta eller alltid var ledsna och nedstämda. Sam- tidigt ökade självmorden i gruppen, särskilt bland flickorna.
SAM-projektet har pågått sedan 1 augusti 2014.
Ett stort arbete har lagts ned på att kartlägga sam- verkansmöjligheter i de två utvalda pilotkommunerna, Boden och Haparanda. Att lyssna och låta samtliga aktörer, inklusive ungdomarna själva, komma till tals har skapat god samverkan med, och motiverat, samt- liga aktörer till ett långsiktigt samarbete kring ungas psykiska hälsa.
En stor del av projektet handlar om att öka kompe- tensen kring frågor som rör barns och ungas psykiska hälsa. Exempel på åtgärder är utbildning i metoder som ger stöd till föräldrar, kunskapsspridning och utbild- ningssatsningar för personal som möter barn och unga, generella föräldrastödsprogram samt generella ung- domsstödsprogram och program riktat till ungdomarna själva.
Nu är grunden satt och nästa steg är dels att fortsätta hitta sätt att utvärdera insatserna, dels att på allvar dra igång arbetet mot en nollvision gällande självmord. En ny metod ska i samarbete med Karolinska institutet
Arjeplog Kiruna Haparanda Boden Piteå Övertorneå Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Pajala Gällivare Luleå Jokkmokk Överkalix LÄNET
Flickor Pojkar
Källa: SCB 70 72 74 76 78 80 82 84 86
Förväntad medellivslängd pojkar och flickor födda 2010–2014 i Norrbottens län
Övervikt pojkar Övervikt flickor Fetma
0 5 10 15 20 25
-06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14
Utveckling av övervikt och fetma bland fyraåringar i Norrbottens län år 2006–2013
Källa: Barnhälsovården, NLL
införas och testas på länets elever i åk 7-8. Samarbeten inleds med olika aktörer som möter självmordsnära människor. Hösten 2015 planeras en konferens om självmord.
Högt förtroende för verksamheten
Förtroende och tillgång till sjukvård
Medborgarnas förtroende för landstingets verksam- heter mäts sammanfattat genom att följa hur tillgänglig vården upplevs vara, hur stort förtroende befolkning- en har för hälsocentraler och sjukhus samt i vilken utsträckning man uppfattar att vården ges ”på lika villkor”.
När det gäller förtroende och hälsocentraler de se-
naste fyra åren så ligger länet relativt stabilt på drygt 60
procent med mycket eller ganska stort förtroende samt
runt 70 procent med förtroende för länets sjukhus, vil-
ket är i nivå med riket år 2014. Drygt hälften av länets
män och knappt hälften av länets kvinnor upplever att
sjukvården är jämlik och ges utifrån behov, vilket också
är i enlighet med riket. Tre av fyra norrbottningar
upplever att de har tillgång till den vård de behöver, en
siffra som är något lägre än riksgenomsnittet. Upple-
velsen av att ha tillgänglig vård skulle öka i länets norra
och östra delar om restiden var kortare, i länets södra
delar om de fick en fast läkarkontakt samt i mitten om
det var kortare väntetider.
Verksamhet
Perspektivet VERKSAMHET är inriktat på effektivitet och kvalitet i arbetsmetoder och processer.
Landstings- fullmäktiges strategiska mål
Landstings- styrelsens delmål
Framgångsfaktorer Indikator Mått för
måluppfyllelse Målupp- fyllelse per augusti
Utveckling
En effektiv verksamhet med god kvalité
En jämlik och kvalitativt likvär- dig verksamhet
Oskäliga skillnader i medicinska resultat beroen- de på geografi eller kön ska inte förekomma Sjukvård med hög kvalité erbjuds inom rimlig tid på rätt vårdnivå
Variabler för medicinska resultat i ÖJ jämfört
med föregående mätning
1Minskande
skillnader Variabler avseende kön och geografi för
medicinska resultat
1Minskande
skillnader
Diabetes: Andel diabetiker typ 2 (i primärvård)som når mål för blodtryck
1Öka k
m
Hjärt: Dödlighet inom 28 dagar efter infarkt1
Minska k
m
Stroke: Dödlighet inom 28 dagar efter stroke1
Minska k
m
Cancer: Andel 5-års överlevnad i kolorektal-
cancer (tjocktarmscancer)
1Öka k
m
Cancer: Andel 5-års överlevnad i kolorektal-
cancer (ändtarmscancer)
1Öka k
m
Palliativ vård: Andel brytpunkts samtal1
Öka k
m
Palliativ vård: Andel smärtskattning i livets
slutskede
1Öka k
m
Andel med minst två ohälsosamma levnads-
vanor, per kön, geografiskt område Minskade
skillnader k
m
All verksamhet är tillgänglig, anpassad efter
behov och väl kommunicerad Antal enheter som ger tid i handen Öka
Specialiserad vård, andel genomförda besök, 60 dagar eller kortare (faktisk väntetid) 80 %
g
Specialiserad vård, andel genomförda behand- lingar, 60 dagar eller kortare (faktisk väntetid) 80 %
g
Andel genomförda undersökningar - MR - 60 dagar eller kortare (faktisk väntetid) 80 %
i
Användning av 1177, telefoni (lätt att komma
fram på telefon) 90 % k
m
Användning av Mina vård kontakter (MVK), andel i befolkningen som har konto 50 %
i
Andel sjukhus med tillgång till Digital Live
Arena:s kulturutbud 100 %
f
Bred användning av distansvård Andel hälsocentraler i glesbygd där bedömning av patient inom akut omhändertagande kan ske på distans med sjukhus i länet
100 %
i
Andel akutmottagningar på sjukhus där bedöm- ning av patient kan ske på distans med annat sjukhus i länet
100 %
f
Antal kliniker på sjukhus som erbjuder möjlighet till planerad mottagning på distans
3Öka
f
En säker och kunskapsstyrd verksamhet
Verksamheterna har identifierade och dokumen-
terade huvudprocesser Antal dokumenterade processer samt målsatta
enligt vårdkompassen Öka
Andel med minst två ohälsosamma levnads-
vanor Understiga 25 %
år 2022
f
Antal läkemedelsgenomgångar per tertial Högre antal än
tertial 3 år 2013 k
m
Antal läkemedelsberättelser per tertial Högre antal än
tertial 3 år 2013 k
m
Andel 80 år och äldre med riskfyllda läke-
medelsinteraktioner per år
5Lägre än 2 % k
m Andel vårdrelaterade infektioner hos inne-
liggande patienter < 5 % k
m
Avvikelser används strukturerat för att ytterligare förbättra verksamheten
Patientsäkerhetsarbetet präglas av ett riskföre- byggande förhållningssätt
Andel vårdrelaterade trycksår hos inne liggande
patienter 0 % k
m
Antal fallskador i samband med vård och
behandling 0 k
f
m
f
Riskanalyser Ökat antal risk-
analyser
f
6 Avser endast faktiskt väntetid
g g i i g i i i g i i i i i f f
g g i i
g g
i g
g g
Landstings- fullmäktiges strategiska mål
Landstings- styrelsens delmål
Framgångsfaktorer Indikator Mått för
måluppfyllelse Målupp- fyllelse per augusti
Utveckling
Helhetsperspektiv med personen i centrum
God samverkan internt och externt
Strategiska allianser och samverkans gruppe- ringar bidrar till att utveckla kompetens, god kvalité och effektiva verksamheter
Samverkansgrupperingar J/N
Oplanerade återinskrivningar i slutenvård inom
30 dagar 10 % minskning
jämfört med
föregående år
i
Undvikbar slutenvård
2Antal branschråd på Naturbruksgymnasierna 7
i
Personcentre- rad hälso och sjukvård och kundorienterad service
Alla individer får ett gott bemötande och ges information efter behov
Patienter/närstående/kunder ska rutinmässigt involveras för att utveckla verksamheten Patienter känner sig delaktiga i sin egen vård och behandling
Nya arbetssätt som skapar mervärde tas tillvara
Variablerna nedan avseende kön och geografi:
Bemötande: Andel patienter (individer) som
upplever ett gott bemötande
4Minskade
skillnader k
f
m
f
Delaktighet: Andel patienter (individer) som
upplever delaktighet
4Minskade
skillnader k
f
m
f
Information: Andel patienter (individer) som
upplever att de fått tillräcklig information
4Minskade
skillnader k
f
m
f
1 Öppna jämförelser – period till och med 2013. Se avsnitt ”En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet” Norrbottens läns landstings årsredovisning 2014.
2 Socialstyrelsen har inte redovisat någon specificering av indikatorn 3 Projektet: Breddinförande av vård på distans inom NLL.
4 Avser nationell patientenkät primärvård (läkarbesök) hösten 2014 i jämförelse med senast föregående mätning.
För övriga mätningar se avsnitt Individcentrerad hälso och sjukvård och kundorienterad service Norrbottens läns landstings årsredovisning 2014 5 Utgår eftersom måttet ej längre finns med i Öppna Jämförelser
Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts
i Förbättring f Oförändrat g Försämring
Sammanfattande måluppfyllelse för Verksamhet
En effektiv verksamhet med god kvalitet
Augusti är den månad då tillgänglighetsmätningarna generellt visar lågt resultat Det beror på att den planerade verksamheten går på sparlåga under sommaren och vänte- tiden därmed ökar I år syns samma mönster Tillgänglighet för råd per telefon via 1177 når inte målen
Arbete med att kartlägga och målsätta de huvudsakliga vårdprocesserna fortskrider i verksamheten men det är ännu inte komplett
Antalet konton för 1177 vårdguidens e-tjänster har ökat i länet medan användningen i princip är oförändrad Därför pågår arbete för att utveckla och tillhandahålla attraktiva e-tjänster som är till nytta för invånarna, t ex Journal via nätet och tidsbokning via webb
I länet pågår också ett projekt för tillämpning av distans- överbryggande tekniska lösningar för att skapa effektiva arbetssätt i vården De hälsocentraler som deltar är Över- kalix, Haparanda och Övertorneå Även verksamheter vid flera sjukhus deltar
Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner visar en försämring jämfört med tidigare mätning, Följsam- het till basala hygienrutiner är jämn och hög Fallskador ligger ungefär på samma nivå som tidigare liksom andel- en trycksår Fler patienter får läkemedelsberättelser vid
utskrivning medan statistiken tyder på minskning av antalet läkemedelsgenomgångar
Sammantaget pekar flera variabler på att landstingets förmåga att möta medborgarnas behov utvecklas i rätt rikt- ning även om fortsatta förbättringar krävs Tillgängligheten till framförallt specialiserad vård behöver öka liksom vissa resultat inom patientsäkerhetsområdet Målen bör kunna uppnås under året
Helhetsperspektiv med människan i centrum
Mål som speglar samverkan och personcentrerad vård nås delvis De senaste mätningarna av bemötande och patient- nöjdhet i länet gjordes hösten 2014 och berörde primärvård och akutmottagningar Från och med 2015 har en ny leve- rantör av undersökningen upphandlats nationellt och med anledning av detta kommer vissa mätningar att skjutas på framtiden Nästa inplanerade mätning blir primärvården hösten 2015
Oplanerade återinskrivningar minskar även om målen inte nås inom området
Sammanfattningsvis bedöms resultaten inom helhets- perspektivet vara tämligen goda men fortsatta förbättringar behövs
Verksamhet (forts.)
En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet
Användning av 1177 och e-tjänster
1177 Vårdguiden är en nationell webbplats och telefo- nitjänst för information och rådgivning inom hälsa och vård. Webbplatsen ägs av alla Sveriges landsting och regioner gemensamt.
1177 Vårdguidens e-tjänster är en elektronisk tjänst där patienten på ett enkelt sätt kan få kontakt med vården via webben – dygnet runt. Tjänsten är personlig och kräver registrering och inloggning. Antalet konton har ökat medan användningen av e-tjänster i princip är oförändrat.
För att möta behovet av ökad tillgänglighet till vården samt för att öka förutsättningarna att aktivt kunna medverka i sin vård arbetas det för att användningen av 1177.se och elektroniska tjänster ska öka. Arbetet består i att utveckla och tillhandahålla attraktiva e-tjänster som är till nytta för invånarna samt att aktivt informera pa- tienter om fördelarna med e-tjänsterna. För närvarande sker en varumärkesändring från ”Mina vårdkontakter”
till ”1177 Vårdguidens e-tjänster”.
Norrbottens läns landsting deltar i arbetet med att utveckla nya e-tjänster. Pågående projekt är bland annat införande av Journal via nätet och tidsbokning via webb.
Tillgänglig vård
PRIMÄRVÅRDEN – TELEFONTILLGÄNGLIGHET (0:AN)
Tillgängligheten till primärvården via telefon har under perioden januari till augusti varit relativt konstant. Den genomsnittliga svarsfrekvensen för årets åtta månader var 88 procent.
PRIMÄRVÅRDEN – LÄKARBESÖK INOM 7 DAGAR (7:AN)
Under perioden januari-augusti har andelen patienter som fått sitt läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar stabilt legat på cirka 93 procent.
GENOMFÖRDA BESÖK INOM SPECIALISERADE VÅRDEN (60)
Från juni till augusti i år har andelen genomförda besök inom vårdgarantins 60 dagar i den specialiserade vården minskat något under sommarmånaderna i jämförelse med föregående år.
För augusti månad har andelen genomförda besök inom 60 dagar och kortare ökat från 57,9 procent föregående år till 60,4 procent i år.
OPERATIONER/BEHANDLING INOM SPECIALISERADE VÅRDEN (60)
När det gäller operation och sjukhusberoende behand- ling visar statistiken för perioden juni-augusti att antalet patienter som får tillgång till detta inom 60 dagar minskar. Av de genomförda operationerna och behand- lingarna under augusti hade 48,0 procent av patienterna väntat 60 dagar eller kortare. Detta är en försämring jämfört med föregående år då andelen genomförda operationer och behandlingar, inom vårdgarantins 60 dagar, för samma månad var 66,6 procent.
Införande av vård på distans inom NLL
För att främja god hälsa och erbjuda tillgänglig och jämställd vård för länets invånare oavsett vart man bor, pågår ett projekt med att införa vård på distans. Både landstinget och patienterna vinner på en ökad använd- ning av distansvård. I projektform arbetas det med att tillämpa distansöverbryggande tekniska lösningar för att skapa effektiva arbetssätt i vården.
Tillämpningar inom akut omhändertagande och planerad verksamhet ska utvecklas och succesivt införas under 2015 och 2016.
Mars April
Januari Februari Maj Juni Juli Augusti
0 20000 40000 60000 80000
Telefontillgänglighet i primärvården Norrbotten, januari-augusti 2015
Totalt antal samtal
Andel besvarade samtal
0 4000 8000 12000 16000
Läkarbesök i primärvården Norrbotten, januari-augusti 2015
Läkarbesök (exkl PvV*)
Andel läkarbesök inom 7 dgr
Mars April
Januari Februari Maj Juni Juli Augusti
0 1500 3000 4500 6000
Besök i Norrbotten, specialiserad vård, januari-augusti 2015
Totalt antal genomförda (inkl PvV, exkl MoV*)
Andel genomförda, 60 dgr och kortare
Mars April
Januari Februari Maj Juni Juli Augusti
* PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan
0 500 1000 1500 2000
Operation/behandling (inkl. övriga), specialiserad vård i Norrbotten, januari-augusti 2015
Totalt antal genomförda (inkl PvV, exkl MoV*)
Andel genomförda, 60 dgr och kortare
* PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan Mars April
Januari Februari Maj Juni Juli Augusti
Under våren har projektet arbetat inom området akut omhändertagande. Deltagande verksamhet är Kalix Närsjukvårdsområde (Överkalix, Övertorneå, Hapa- randa Hälsocentraler samt Kalix akutmottagning).
Arbetet har omfattat behovsanalys av teknisk utrust- ning, framtagande av arbetsinstruktioner, installation av teknisk utrustning samt utbildningsinsatser. Använd- ning av dessa lösningar kommer att fortgå under hösten för att sedan utvärderas och beslutas om breddinförande inom landstinget.
Under hösten planeras införande av distansvård för planerad mottagning. De hälsocentraler som ska delta i projektet är Överkalix, Haparanda och Övertorneå. Vil- ka sjukhus och sjukhuskliniker som ska delta är under planering.
Säker och kunskapsstyrd verksamhet
Dokumenterade vårdprocesser
Inom Närsjukvården har flera av verksamheterna börjat kartlägga sina vårdprocesser och identifiera mång dimensionella mått och mål för att leda och styra processerna. Verksamheterna har kommit olika långt med det arbetet. Divisionens verksamhetsutvecklare har utbildats för att kunna ge rätt stöd till verksamheterna, men det har också skett utbildning av ledningsgrupper och medarbetare på olika nivåer och befattningar samt coachning av processledare och -team. Journaldoku- mentationen har förbättrats och det har skett översyn av vissa rutinbeskrivningar i syfte att underlätta arbete i processer.
Divisionen har valt att ta ett gemensamt grepp kring vårdprocessen KOL-patienter. Varje närsjukvårdsom- råde har i uppdrag att göra en processkartläggning, där journalgranskning av ett urval patienter pågår för att identifiera nuläge.
VÅRDRELATERADE INFEKTIONER. Andelen vårdrelatera- de infektioner (VRI) mäts i landstinget sedan 2008.
Senaste punktprevalensmätning (PPM) för VRI och följsamhet till hygienpolicy genomfördes mars 2015.
Resultatet av vårens mätning visade en ökning av andelen VRI i landstinget.
Det är fler män än kvinnor som drabbas av en vård- relaterad infektion vilket överensstämmer med rikets resultat.
Kirurgiska ingrepp och antibiotikabehandling är de områden där risken för att drabbas av en vårdrelaterad infektion är störst. I resultatet för somatisk slutenvård ses även två riskområden där Norrbotten ligger högre än riket i övrigt. Det är vårdrelaterade infektioner i sam- band med urinkatetrar och centrala venkatetrar.
En VRI kan överföras till patienter via personalens händer och kläder. För att minska denna risk mäts följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler varje månad sedan 2009. Landstinget deltar även i de nationella punktprevalensmätningarna (PPM-mätning- en) som genomfördes under våren. Mätningarna omfattade följsamheten vid handtvätt, handdesinfek- tion, användning av handskar och användning av plastförkläde/skyddsrock/stänkskydd.
Resultatet av mätningar visade att landstinget har en god följsamhet och håller ett resultat på drygt 70 procent för alla stegen. Desinfektion före rent arbete eller före handskanvändning är det moment som behöver förbättras.
Andelen verksamheter som rapporterat in följsam- hetsdata varje månad har sjunkit under första halvåret.
Folktandvården har påbörjat följsamhetsmätningar under 2015 i form av ett pilotprojekt som förväntas bli permanent och omfatta hela Folktandvården.
VRI är den största gruppen av vårdskador i lands- tinget och skadegruppen har inte minskat jämfört med 2013 och 2014. Varje VRI orsakar lidande för patienten och beräknas förlänga vårdtiden med i genomsnitt 4-5 extra vårddygn. Resultatet i årets PPM-mätning över- ensstämmer med de resultat som framkommit i markör- baserad journalgranskning. För att nå framgång och vända trenden i det förebyggande arbetet mot VRI är en framgångsfaktor att ledningen på alla nivåer efterfrågar och följer upp resultat, att arbetet pågår systematiskt och att verksamheten får utrymme att arbeta med förbättringsarbeten. I landstinget finns i handlingspla- nen för patientsäkerhet mål satta för VRI och patient- säkerhetsrådet har utarbetat en speciell handlingsplan för VRI. Förbättringsarbete pågår i verksamheterna
VT 2008 HT 2008 VT 2009 HT 2009 VT 2010 HT 2010 VT 2011 HT 2011 VT 2012 HT 2012 VT 2013 HT 2013 VT 2014 HT 2015
0 2 4 6 8 10 12
14 NLL Riket
PunktPrevalensMätning Vårdrelaterade infektioner PPM-VRI 2008–2015 Somatisk slutenvård, OBSplatser (%)
Källa: SKL:s databas 2015
PPM-BHK HT10 PPM-BHK VT11 PPM-BHK HT11 PPM-BHK VT12 PPM-BHK HT12 PPM-BHK VT13 PPM-BHK HT13 PPM-BHK VT 14 PPM-BHK VT 15
Klädregler Korrekt alla steg
Hygienregler Målvärde
0 20 40 60 80 100 120
Resultat för PPM-mätning basala hygienrutiner, klädregler och korrekt alla steg (%)
Källa: SKL:s databas 2015
VT15 VT14
Riket Norrbotten
0 20 40 60 80 100
Andel med korrekta hygienrutiner och klädregler (%)
för att motverka vårdrelaterade urinvägsinfektioner och blåsöverfyllnad. Verktyg för att göra det lätt för verksam- heterna att rapportera in resultat är också åtgärder som underlättar det systematiska förbättringsarbetet.
FALL OCH FALLSKADOR. Under första halvåret 2015 har 65 patienter skadats i samband med fall under vård och behandling och 81 tillbud har inträffat. Uppföljningen visar att fallskadorna ligger på ungefär samma nivå som föregående år. Bland de viktigaste åtgärderna för att förhindra fall och fallskador är tidig riskbedömning och att vidta förebyggande åtgärder. Chefen har ett stort ansvar att följa upp och arbeta med förbättringar samt visa resultat i arbetsgrupperna på enheterna.
TRYCKSÅR. I Norrbottens läns landsting är trycksår den tredje näst vanligaste vårdskadan och utgör 13 procent av upptäckta vårdskador. Landstinget deltar i de årliga nationella punktprevalensmätningarna (PPM-mätning) och granskar journaler enligt metoden markörbaserad journalgranskning för att mäta förekomsten och under- söka bakgrund/orsaker till att patienter drabbas av trycksår.
Resultatet av 2015 års PPM-mätning av trycksår visade att många patienter hade fler än ett trycksår. Äldre personer drabbas i större utsträckning och flest trycksår återfanns i kategori 1-2 vilket tyder på att de uppkommit under sjukhusvistelsen. Hälar och sittbensknölar är de vanligaste ställen där trycksår uppstår. Samtidigt ses att hälavlastning, en av de förebyggande åtgärderna, har minskat i landstinget (39 procent) samt att endast 40 procent av riskpatienterna riskbedömts inom 24 timmar.
Att identifiera riskpatienter, riskbedöma och doku- mentera riskpatienter i ett tidigt skede samt att sätta in
förebyggande åtgärder i tid är avgörande för det fortsatta arbetet. Positivt är att andelen riskpatienter som omfat- tats av förebyggande åtgärder har ökat jämfört med 2014, men de uppsatta målen i handlingsplanen för trycksår uppnåddes inte trots förbättrade resultat.
Mål 2015 2014 2015
1. Minst 60 procent av patienter över 70 år och på dem som är sängliggande/rullstolsburna/
sittande en stor del av dygnet eller av annan anlednings har ökad trycksårsrisk, ska en do- kumenterad riskbedömning vara gjord inom 24 timmar efter inläggning
30 % 40 %
2. Minst 80 procent av riskpatienter ska ha minst två relevanta och dokumenterade förebyggande
åtgärder insatta 66 % 74 %
I landstinget pågår ett förbättringsarbete som fokuse- rar på trycksår och att implementera de evidensbaserade åtgärdspaket som finns. Resultaten följs extra noga under 2015 och 2016. I det förebyggande arbetet är det av stor vikt att i verksamheten ända ned på enhetsnivå identifie- ra och analysera alla sjukhusförvärvade trycksår för att ta reda på vad som orsakade trycksåret samt att arbeta vidare med att förebygga och tidigt upptäcka. Viktigt är också ledningens engagemang att följa upp och fråga efter resultat samt att skapa utrymme för förbättringsarbete.
Personcentrerad hälso- och sjukvård och kundorienterad service
Nationell patientenkät
Den patientupplevda kvaliteten av hälso- och sjukvården mäts varje år i det som kallas Nationell patientenkät (NPE). Undersökningen genomförs samtidigt av samt- liga landsting och regioner och koordineras av Sveriges Kommuner och Landsting.
De senaste mätningarna i länet gjordes hösten 2014 och berörde primärvård och akutmottagningar. Från och med 2015 har en ny leverantör av undersökningen upphandlats och med anledning av detta kommer vissa mätningar att skjutas på framtiden. Nästa inplanerade mätning blir primärvården hösten 2015.
2011 2012 2013 2014 2015
T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2
Fallskada Tillbud/fall Risk/fall
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200
Antal fallskador/tillbud och risk för fall registrerade som avvikelse
Källa: Databasen Synergi, augusti 2015
v12, 2011 v40, 2011 v10, 2012 v40, 2012 v10, 2013 v40, 2013 v10, 2014 v10, 2015 0
2 4 6 8 10 12 14 16
18 NLL Riket
Källa: SKL:s databas 2015
PPM-mätningar trycksår NLL och riket, %
Kunskap och förnyelse
Perspektivet KUNSKAP OCH FÖRNYELSE är inriktat på hur landstinget som regional aktör och inom den egna organisationen arbetar med utveckling, innovation och långsiktig förnyelse.
Landstings- fullmäktiges strategiska mål
Landstings- styrelsens delmål
Framgångsfaktorer Indikator Mått för
måluppfyllelse Målupp- fyllelse per augusti
Utveckling
Konkurrenskraftig
region Strategisk hållbar
utveckling Regionens förutsättningar, behov och utmaning- ar är kända och styr utvecklingsarbetet Det regionala strategiarbetet bidrar till att mål på nationell och europeisk nivå uppfylls Socialt ansvarstagande (CSR) ur såväl eko- nomiskt, miljömässigt som socialt perspektiv genomsyrar verksamheten
Andel som avslutar gymnasium inom 4 år Ökande och minst
som riket k
f
m
f
Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre Ökande och minst
som riket k
f
m
f
Regionen är
synlig och aktiv Strategisk kommunikation
Systematiserat arbete med omvärldsbevakning och påverkan nationellt och internationellt utifrån regionens och verksamheternas prioriteringar Med kulturens hjälp stärka, synliggöra och utveckla det som finns i Norrbotten
Goda läsvärden och omdömen i mätningar av olika insatser/kanaler såsom nya tidningen Utsikt, fler som läser och gillar på Facebook, m m
i
Antal positionsdokument (Politiska samrådsbe- redningen för vård, omsorg och skola, Regionala partnerskapet, TVB, KPR, EFNS, NSPA m fl)
Bibehållen nivå
eller öka
f
Antalet inbjudningar till politiker att delta i pane- ler och föreläsningar (internationell nivå) Öka
g
Antalet politiker med internationella nyckel-
positioner Bibehållen nivå
f
Andel som känner till 1177 telefoni 90 % k
i
m
f
Andel som känner till 1177 web 90 % k
i
m
i
Långsiktig
förnyelse Ett öppet förhållningssätt till utveckling och förändring
System för långsiktig förnyelse och uppföljning av verksamheten men också för lärande och ständiga förbättringar Förbättringsarbete och innovationer- med hållbarhetstanken i fokus - uppmuntras och införs. Kreativa miljöer och mötes- platser för interaktioner med flera aktörer.
Samverkan regionalt, nationellt och internatio- nellt inom utbildningar
Forskarutbildade, antal Öka k
i
m
i
Forskarutbildande chefer, antal Öka k
f
m
f
Utvecklings- och innovationsprojekt:
Regionala och nationella Öka
i
Internationella* Öka
f
Forskningsprojekt:
Kliniska forskningsprojekt Öka
f
Läkemedelsstudier Öka
f
Tydlig styrning av
förnyelseinitiativ Kunskap och ledning för att åstadkomma förändringar hos individer, team, organisationen och samhälle – förändringsledning. Välfungeran- de struktur för bedömning och införande av ny kunskap och nya metoder.
Struktur för bedömning och införande Ja
i
Kompetensstege för medvetet nyttjande av
akademisk kompetens
f
* Landstinget är mitt emellan två programperioder när det gäller EU projekt. Därför är antalet projekt nu lågt.
Ansökningar håller på att skrivas för nästa programperiod och att beviljas under hösten 2015, våren 2016.
