Strategisk plan 2014-2016
Årsredovisning 2014
Regler och riktlinjer 2014
Delårsrapport, augusti 2014
Finansplan 2014-2016
Landstingets uppdrag och vision Landstingen ansvarar för välfärd i samhället, i första hand hälso- och sjukvård samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större geografisk yta och kräver stora ekonomiska resurser. Norrbottens läns landsting ansvarar för
nhälso- och sjukvård inklusive tandvård
nkultur och regional utveckling. Utgångspunkt är den demokratiska uppgiften att företräda medborgarnas intressen.
Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Uppdraget avseende kollektivtrafik regleras i kollektivtrafiklagen. Landstingets engagemang i regionala utvecklings- och kulturfrågor regleras inte i lag utan fastställs av de förtroendevalda. Kultursamverkansmodellen styr hur statliga kulturmedel fördelas regionalt. Landstinget bedriver utbildning inom gymnasiets naturbruksprogram på uppdrag av kommunerna i länet. Vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt.
Verksamhetsidé Landstinget arbetar för norrbottningarnas – flickors, pojkars, kvinnors och mäns – välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna själva, genom allmänna politiska val. Genom aktiva, förebyggande och hälsofrämjande insatser ska landstinget verka för en jämställd och jämlik hälsa hos norrbottningarna. Hälso- och sjukvård och tandvård ska fördelas efter behov och i allt väsentligt finansieras genom skatter. Genom aktiva insatser för regional utveckling och kulturverksamhet ska landstinget bidra till Norrbottens utveckling. Insatserna ska skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle och en god livsmiljö. Värdegrund Landstingets värdegrund vilar på respekten för människovärdet
som bottnar i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt FN:s konvention om barns rättigheter och de andra kon-ventionerna som är ratificerade. Värdegrunden ska genomsyra allt arbete i landstinget. Värdegrunden utgår från en humanistisk människosyn.
Landstingets värdegrund:
nAlla människor - lika värdefulla - allas insatser är lika värda
n
Kreativitet, engagemang, delaktighet och ansvarstagande
nÖppenhet och samverkan
Landstingsstyrelsens plan 2014
2
Inledning . . . . 3
Omvärldsfaktorer . . . . 4
Organisationen utvecklar samarbete . . . . 5
Jämlikhet och jämställdhet . . . . 6
Kompetensförsörjning . . . . 6
Finansiell analys . . . . 7
Mål och måluppfyllelser . . . . 8
Medborgare . . . . 8
Verksamhet . . . . 12
Kunskap och förnyelse . . . . 16
Medarbetare . . . . 18
Ekonomi . . . . 20
Vårdkonsumtion . . . . 22
Stiftelser och bolag . . . . 23
Ekonomi . . . . 24
3
Mats har ordet
Det känns bra att den nya organisationen nu är i full drift. Det har tagit några månader med inkörning och att få allt på plats. Vi har hittat nya former för både arbetet och för vår sam- verkan. Däremot har vi ännu inte lyckats bryta den snabba kostnadsutvecklingen. En fråga som måste komma tydligare i fokus. Att ha ekonomin i balans är en förutsättning för all annan nödvändig utveckling.
Det är positivt med en sammanhållen hälso- och sjukvårdsorganisation med två divisioner. Möjlighe- terna att bedriva vården effektivare och hitta gemen- samma lösningar ökar. Det ger också förutsättningar för en mer sammanhållen vård för våra patienter.
Vi klarar en hel del av våra uppsatta mål men inte alla. Vi har valt att göra målen utmanande genom att koncentrera oss på områden där vi behöver förbättras. Att mäta det vi redan är bra på är ingen utmaning.
Sommaren har inneburit extra insatser av många medarbetare. Det är ofrånkomligt i vår verksamhet (liksom i många andra branscher med året-runt- öppet) att sommarsemestern är en utmaning. Vi behöver ta in många nya medarbetare som i sin tur behöver stöd av mer erfarna kollegor. I år har vi inför sommaren gjort en bättre gemensam planering än tidigare år och det ska vi fortsätta med.
Vi är mitt i ett stort generationsskifte med många nya medarbetare i våra verksamheter. Äldre, erfar- na medarbetare går i pension och ersätts av unga
människor som kom- mer från en generation unga vuxna 90-talister som nu möter arbets- livet. Det här kan vara utmanande men också spännande när yngre medarbetare för in nya tankar och idéer och fram förallt vill vara med och påverka.
Landstinget är också med och påverkar i
hela länet, och försöker attrahera den yngre gene- rationen på olika sätt. Inom division Kultur- och utbildning och även inom vår regionala utvecklings- avdelning märks i år särskilt många satsningar mot just en yngre målgrupp. Bland annat har ett ung- domsråd inrättats i länet för kulturfrågor och konfe- rensen Kraftsamling satsar särskilt för att nå en yngre publik.
Landstinget måste attrahera rätt kompetenser och ge medarbetare utvecklingsmöjligheter för att fortsät- ta vara en attraktiv arbetsgivare. Vi ser över vårt sätt att arbeta, att använda kompetenser på rätt ställe och ibland fördela om arbetsuppgifter när det behövs.
Jag ser fram mot ett fortsatt gott samarbete under hösten.
Mats Brännström Landstingsdirektör
Inledning
4
Omvärldsfaktorer
Samhällsekonomin
Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svagare än beräknat. Detta gör att Sveriges kommu- ner och landsting (SKL) skriver ned prognosen för årets BNP-tillväxt från tidigare 3,0 procent till 2,1 procent. Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 procent.
Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svens- ka exportens utveckling varit förhållandevis svag un- der början av året. Troligen ökar exporten under årets andra hälft. Den bedömningen görs mot bakgrund av den optimism som präglar bland annat konjunktur- barometern, en allt starkare tillväxt i omvärlden och den försvagning som under året skett av den svens- ka kronan. Samma faktorer talar också för att den svenska exporten kommer att växa snabbare nästa år jämfört med i år.
Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrå- gan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som inves- teringarna har vuxit i relativt snabb takt. En bidra- gande orsak är omsvängningen i bostadsbyggandet.
Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växan- de sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster ökar. Hushållens sparande ligger nu på en historiskt hög nivå. SKL förutser att konsumtionsut- gifterna framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin.
Landstingens ekonomi
Till skillnad från kommunerna förbättras landsting- ens resultat i år jämfört med föregående år. Före- gående års resultat påverkades både av effekten av sänkt RIPS-ränta och återbetalade premier från AFA Försäkring. En annan förklaring till förbättringen är ökade skatteintäkter till följd av att flera landsting inför innevarande år höjt skatten.
Landstingens prognostiserade resultat 2014 mot- svarar 1,8 procent av skatteintäkter och statsbidrag.
Trots ett samlat resultat som är nära den nivå som brukar räknas som god ekonomisk hushållning räknar Sveriges kommuner och landsting, SKL, ändå med att ungefär vart femte landsting i år inte klarar av att ha balans i sin ekonomi.
Nästa år räknar SKL med att kostnaderna i lands- tingen fortsätter att öka vilket bland annat kan härle- das till den snabba befolkningsökningen. SKL tror att den relativt snabba tillväxten i skatteunderlaget inte kommer att räcka till utan att vi får en något ökad medelskattesats samtidigt som resultatet försämras på många håll.
Befolkningsutveckling
Länet ökade sin befolkning under 2013 och ökningen
fortsätter även under det första halvåret 2014 med 43
personer. I sex av länets 14 kommuner ökade befolk-
ningen. Flyttnettot för perioden är 166 personer, dvs
fler flyttar till än från länet.
5
Organisationen utvecklar samarbete
Landstingets nya organisation är i full drift med divisionerna Närsjukvård och Länssjukvård, Folk- tandvård, Kultur och utbildning, Länsteknik samt Service.
Närsjukvårdens uppgift är att utveckla den vanligaste hälso- och sjukvården och att förbättra vården för personer med sammansatta behov. Länssjukvårdens uppgift är att utveckla länssjukvården med särskilt fokus på att stärka Sunderby sjukhus som ett kompe- tenscentrum för hela länet. De båda divisionerna har också uppdrag att samverka och samordna vården – allt för patientens bästa.
Pilotprojektet Vårdnära service innebär att service- personal tar över arbetsuppgifter som att tömma sopor, städa sängar och hantera matvagnar. Sex avdelningar på Kalix och Sunderby sjukhus har deltagit i en förstudie. Projektet startar den 1 oktober 2014.
Pilottestet Journal på nätet ger patienter möjlig - het att läsa sin journal via Mina vårdkontakter på 1177 Vårdguiden. Målet är att ge invånare och patien- ter ökad egenmakt i sin vård och i relationen med vård- och omsorgsaktörer. Satsningen väntas också
ge bättre medicinska resultat samt bättre effektivitet och ekonomi. Testet startade 2012 och pågår till och med 2014.
Kraftsamling är en satsning som landstinget gör för att samla in åsikter och idéer om vad som är viktigt för länets utveckling. Konferenserna är öppna för alla och har innehållit rundabordssamtal. Förslag från dessa samtal förs vidare till ett tillväxtråd som väljer ut vad kraftsamlingsprocessen ska fortsätta att driva.
Utvecklingsområden som deltagarna tidigt pekade ut är integration, jämställdhet, mångfald, unga samt självbild och stolthet. Kraftsamling har arrangerats sedan 2011 och i år var temat Vision och verkstad.
Resultatet från Kraftsamling hittills har samman- ställts i fem framtidsbilder som ska ge gemensam riktning och öka kraften i utvecklingen.
Kulturella rendezvous i vården är ett projekt där
kulturen bli mer tillgänglig på sjukhus och inom åld-
ringsvården via modern teknik. På studio Acusticum
i Piteå finns distributionsnätverket Digital Live Arena
(DLA) och via det nätverket sker sändningar på
tv-kanalen DLA Play på Sunderby sjukhus. Där visas
till exempel konserter, föreställningar, berättarstunder
och landskapsbilder.
6
Jämlikhet och jämställdhet
Kompetensförsörjning
Landstinget ska verka för en jämlik och jämställd hälsa hos norrbottningar. Det sker genom aktiva förebyggande och hälsofrämjande insatser. Lika- behandling ska integreras i den dagliga verksam- heten. Alla medborgare har rätt till likvärdig vård och service oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionsförmåga, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet, sexualitet och könsidentitet.
Landstingsanställda är skyldiga att motarbeta krän- kande handlingar.
I Norrbottens kulturplan framgår tydligt att kulturen ska präglas av jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Norrbottens kammarorkester med Norrbotten NEO, kom på en hedrande bronsplats med 22 procent kvinnor när statistiken för konsert- husens repertoar presenterades. Det är en direkt följd av medvetna val av verk från kvinnliga kompositörer.
Det är Föreningen KVAST, (Kvinnlig Anhopning av Svenska Tonsättare) som årligen listar könsfördel- ningen. Syftet är att premiera att verk komponeras av kvinnor, i en manligt dominerad verksamhet.
Landstinget har jämställdhetsintegrering som stra- tegi och metod. Jämställdhetsperspektiv ska finnas i beslutsfattande, planering och genomförande samt i medarbetarperspektivet.
Under 2012 lanserades webbportalen www.våldmot- nära.se. Kampanjen ”bryt tystanden” startade hösten 2013 för att lyfta frågan om våld i nära relation och öka kännedom om webbportalen. Under kampanjen hösten 2013 och våren 2014 har sidvisningarna på webbportalen nästan fördubblats. Kampanjen fortsät- ter under hösten 2014 och våren 2015.
Under hösten 2014 analyseras skillnader i 5-års- överlevnad mellan kvinnor och män med kolorektal- cancer. Andra förbättringsarbeten är att åtgärda rutiner för patienter med benskörhet, liksom infor- mationen till icke svenskatalande patienter inom BB/
förlossning. En kampanj startar under hösten för att sprida 1177 som hälso- och sjukvårdsupplysning.
Målgrupp är framför allt män samt friska mitt i livet.
Under våren har Norrbottens jämställdhetspris på 50 000 kronor delats ut för första gången. Det är Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen i Norr- botten, Kommunförbundet Norrbotten samt Luleå tekniska universitet som står bakom priset. Pristaga- ren premierades bland annat i samband med Nordiskt Forum i Malmö i juni. Mässan var ett samarrang- emang i den nordiska kvinnorörelsen. Landstinget deltog med programpunkt och monter, i samverkan med flera aktörer från länet.
Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid
Norrbottens läns landsting behöver rekrytera fler och behålla medarbetare som finns i dag. För att arbeta både på kort och lång sikt krävs flexibla lösningar på hur landstinget attraherar, rekryterar, utvecklar och behåller medarbetare. Landstingets behov av nya medarbetare bedöms vara stort under kommande år och som komplement till detta behöver redan anställ- da utveckla och bygga på sin kompetens så att det motsvarar verksamhetens behov.
Landstinget arbetar ständigt med att effektivisera vård- och servicearbetet. Vårdnära service möjliggör att kompetensen används optimalt för att ge största möjliga kvalitet, nytta och nöjdhet bland medarbetare och patienter.
Här är några exempel på hur landstinget arbetar för att lösa både dagens och morgondagens behov:
Attrahera framtidens medarbetare genom ett tydligt och enat arbetsgivarvarumärke, tidiga kontakter med ungdomar och medarbetare som marknadsför landstinget som en bra arbetsgivare.
Samordnat arbete med rekryteringsinsatser, hitta nya vägar att rekrytera, förmedla en gemensam enhetlig bild av landstinget som arbetsgivare och arbeta aktivt med kompetensväxling.
Hitta optimala bemanningsstrukturer utifrån
verksamheternas behov och tillgång på kompe-
tens. Säkerställa att spetskompetens tillvaratas
och arbetar inom specialistområdet.
7
Närsjukvård Länssjukvård Folktandvård Kultur och
utbildning Service -109
-135 -47
-63
7 4 10
1 6 0
-14 -19
Länsteknik -160
-140 -120 -100 -80 -60 -40 -20 0
20 2014-08 Prognos
Resultat och prognos per division, augusti 2014 (Mkr)
Mars April
Jan Feb Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec
-150 -100 -50 0 50 100 150 200
Resultat före finansnetto (Mkr)
Utfall 2013 Budget 2014Utfall 2014 Prognos 2014
Grafen ovan visar landstingets ackumulerade resultat före finansnetto för aktuell period 2014, helår 2013 samt budget 2014.
2014-08
4 488 4 548 4 247 4 494
2013-08 0
500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000
Nettokostnader Skatter/statsbidrag
Periodens resultat
Resultatet före finansiella poster visar ett överskott på 60 mkr vilket är 96 mkr sämre än föregående år och 29 mkr sämre än budget. I utfallet 2013 är engångspost avseende återbetalning av premier från AFA Försäkring på 91 mkr exkluderad.
Resultatet under sommarmånaderna är alltid bättre än övriga perioder av året. Förklaringen är främst att kostnad för personalens inarbetade semester tas löpan- de under året och därför uppstår inte någon kostnad vid uttag av semestern. Kostnaderna är därför lägre och resultatet bättre under den del av året då största delen av semesteruttaget sker.
Landstingets resultat efter finansnetto visar ett överskott på 154 mkr, vilket är 157 mkr bättre än föregående år. I resultat för föregående år fanns dock en engångspost på 241 mkr avseende ändrad ränta på pensionsskuld inklu- derad, vilket påverkade resultatet negativt.
Landstingsdirektören har i uppdrag att teckna exter- na förvaltningsuppdrag med ett antal aktörer avseende den långsiktiga kapitalförvaltningen. Förvaltningsupp- draget innebär en fullmakt att fatta löpande placerings- beslut enligt landstingets fastställda finanspolicy. För att förvaltarna skulle få möjlighet att genomföra sitt uppdrag, samtidigt som landstingets fastställda gränser för placeringar följs, har tidigare placeringar frigjorts vilket medfört reavinster och förluster som påverkat resultatet positivt med 87 mkr. Om dessa poster exklu- deras är resultatet 67 mkr.
Divisionernas resultat för perioden är -147 mkr.
Årsprognos
Årsprognosen pekar på ett underskott på -18 mkr, vilket är 51 mkr sämre än budget. Prognosen före finansiella poster visar ett minus på 113 mkr, vilket är 132 mkr sämre än budget.
Prognosen visar att verksamhetens intäkter minskar med 7,7 procent jämfört med 2013. Det beror på att en engångspost 2013 påverkade intäkterna positivt med 91 mkr. Utan dessa poster så beräknas intäkterna vara i det närmaste oförändrade mellan åren.
I prognosen beräknas personalkostnader öka med 3,4 procent och övriga kostnader med 2,7 procent. Netto- kostnadsökningen ligger på 5,2 procent, utan engångs- intäkterna från föregående år är ökningen 3,7 %.
Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning bedöms öka med 1,7 procent medan de i budget för 2014 beräknades öka med 1,9 procent.
Divisionernas prognoser pekar på ett underskott på 262 mkr, vilket är 269 mkr sämre än budget. Lands- tingsstyrelsen antog i mars en reviderad ekonomisk handlingsplan. Målet är att divisionerna förbättrar sitt resultat 2014 med 100 mkr jämfört med föregående år och att ett nollresultat uppnås 2015. Landstingets hälsocentraler i vårdvalet ska ha en ekonomi i balans 2014. Vid denna prognos bedömer divisionerna att de uppnår kostnadsreduktioner motsvarande 29 mkr.
Prognosen för hälsocentralerna inom vårdvalet pekar på ett underskott motsvarande 21 mkr.
Nettokostnader och skatteintäkter/statsbidrag
Nettokostnaderna har ökat med 5,7 % och skatter/
statsbidrag har ökat med 1,2 %. För perioden är netto- kostnaderna 60 mkr lägre än skatteintäkterna. Samma period föregående år var nettokostnaderna 247 mkr lägre än skatteintäkterna.
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens intäkter har minskat med 101 mkr, vilket motsvarar 12,4 % i jämförelse med samma period föregående år. Exkluderat engångsposten så har intäk- terna minskat med 1,4 %.
Verksamhetens kostnader
PERSONALKOSTNADER Personalkostnaderna har ökat med 3,6 % från föregående år. Ökningen består främst av avtalsökningar, pensioner och övertid.
Finansiell analys
8
Övriga
kostnader* Läkemedel* Riks- och regionsjukv.* Inhyrd
personal* Pensions-
kostnader Personalkostn exkl pensioner 0
500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000
2014-08 2013-04 Prognos 2013
Kostnadsutveckling per augusti 2014 och prognos 2014
* Summerar till övriga kostnader i resultaträkningen.
INHYRD PERSONAL Kostnaderna för inhyrd personal uppgår till 124 mkr för perioden, en ökning med 4 mkr (3 %) i jämförelse med samma period föregående år. I prognosen beräknas kostnaden för inhyrda uppgå till 185 mkr vilket är samma nivå som år 2013.
LÄKEMEDEL Kostnaderna för läkemedel är totalt 538 mkr, en minskning med 93 mkr (14,7 %) jämfört med 2013. Rekvisitionsläkemedel har ökat med 26 mkr och receptläkemedel ligger på samma nivå som samma peri- od förra året. Prognosen visar på ett helårsutfall på 805 mkr vilket är 17 mkr mer än utfallet 2013.
RIKS- OCH REGIONSJUKVÅRD Riks- och regionsjukvår- den uppgår till 333 mkr för perioden. Det är en kost- nadsökning med 39 mkr (13 %) jämfört med samma period 2013. Prognosen visar på ett helårsutfall på 499 mkr, en ökning med 35 mkr (7,5 %) jämfört med utfallet 2013.
Likviditet
Medelsaldot för landstingets likvida medel exklusive pensionsfond och bolag uppgick under augusti till 1 318 mkr, vilket är i nivå 87 lägre än medelsaldot december 2013. Landstingets likviditetsmål är 10 procent av nettokostnaden per helår, vilket mot svarar 672 mkr.
Kapitalförvaltning
Marknadsvärdet på den totala pensionsportföljen upp- går vid augusti månads utgång till 2 351 mkr. Det är 85 mkr mer än vid årsskiftet. Portföljen består av aktiefon- der, räntefonder och en hedgefond.
Den totala värdeförändringen för portföljen hittills i år är plus 3,6 procent, vilket är 0,6 procentenheter bättre än index. Indexjämförelsen baseras på en så kallad normal- portfölj med 25 procent aktier och 75 procent räntebä- rande papper. Värdeförändringen på aktier är plus 10,5 procent hittills i år. Värdeförändringen på räntebärande papper är 1,4 procent hittills i år.
Återlån av pensionsmedel
Landstingets totala pensionsförpliktelser uppgick per au- gusti månads utgång till 7 560 mkr. Rådet för kommunal redovisning har definierat begreppet återlån som skill- naden mellan totala pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel enligt marknadsvärde. Pensionsmedlen är lägre än pensionsförpliktelsen, vilket innebär att lands- tinget använt pensionsmedlen till investeringar och den löpande verksamheten.
Landstingets pensionsmedelsförvaltning,
mkr 2014-08 2013-08
Pensionsförpliktelse (balansräkning, avsättning) 2 170 1 998 Pensionsförpliktelse (balansräkning,
avvecklingsreserver) 4 1
Pensionsförpliktelse (ansvarsförbindelse) 5 386 5 667 Summa förpliktelser inklusive löneskatt 7 560 7 666
Pensionsfond, bokfört värde 2 231 1 992
Pensionsfond, marknadsvärde 2 352 2 112
Återlån 5 208 5 554
Pensionsfond, orealiserad avkastning 122 110
Pensionsfond, realiserad avkastning 100 21
Realiserad och orealiserad avkastning på
Pensionsfonden, % 9 5
Investeringar
Landstingsfullmäktige har för året beviljat en ram för investeringar på totalt 181 mkr. Investeringsutgifterna uppgick till 168 mkr per augusti. Investeringarna är fördelade på 66 mkr fastigheter, 98 mkr i inventarier samt 4 mkr immateriella tillgångar. Investeringar i fastigheter i egen verksamhet uppgår till 41 mkr och för externa hyres- gäster till 25 mkr. Investeringar i egen verksamhet avser bland annat byggnationer vid Sunderby respektive Gälli- vare sjukhus samt äldreboende för Gällivare kommunen.
Årets gjorda investeringar i inventarier fördelas på:
4 mkr immateriella tillgångar, 32 mkr i medicinteknisk utrustning, 7 mkr i IT-utrustning, 21 mkr i tekniska hjälpmedel, 11 mkr i övriga inventarier.
Balanskravet och god ekonomisk hushållning
Landstinget ska enligt kommunallagen ha en ekonomi i balans, d v s intäkterna ska överstiga kostnaderna. Upp- kommet underskott ska regleras senast tredje året efter det att underskottet uppkommit. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att sådan reglering inte ska göras.
Prognosen för 2014 pekar på att kommunallagens balanskrav inte uppfylls.
Balanskravsresultat 2012 2013 Prognos
2014
Ingående resultat - 7 - -
Resultat enligt resultaträkning 176 -117 -18 Avgår realisationsvinster på
anläggningstillgångar - -9
Synnerliga skäl, sänkt diskonterings-
ränta på pensionsskuld - 241
Utgående justerat resultat 169 115 -18
Nya och pågående åtgärder
Inom landstinget finns gemensamma åtgärder, både
pågående och nya, som på sikt ger möjlighet för divisio-
nerna att effektivisera. Exempel på detta är en nystartad
bemanningsenhet med länsuppdrag för korttidsrekryte-
ring, projektet vårdnäraservice som innebär förändring-
ar i vårdens arbetsuppgifter samt det nya patienthotellet
som ska hjälpa till att minska överbeläggningar. Inom
upphandling och avtal har tre parametrar identifierats
som viktiga för att kunna realisera besparingar och
långsiktigt arbeta kostnadseffektivt med inköp; konkur-
rensutsättning, beställning från avtal samt uppföljning
av avtal. Andra exempel på aktuella områden är effekti-
va vårdprocesser, samordning av ägande av utrustning,
transporter samt avgifter.
9
Medborgare
Perspektivet MEDBORGARE avser landstingets arbete för norrbottningarnas välfärd, ett rikt och utvecklande liv.
Landstings
fullmäktiges strategiska mål
Landstings
styrelsens delmål
Framgångs
faktorer Indikator Mått för
måluppfyllelse Måluppfyllelse
per augusti Trend
Nöjda
medborgare Högt förtroende för verksamheten
Dialog och tydlig informa
tion gör norrbottningen delaktig och ger kunskap om landstingets uppdrag, verksamhet och priorite
ringar .
Andel som uppger att de har tillgång
till den sjukvård de behöver Öka k
m
Andel med stort förtroende för
vårdcentraler/motsvarande Öka k
m
Andel med stort förtroende för
sjukhusen Öka k
m
Andel som uppfattar att vården ges
på lika villkor Öka k
m
Goda livs
miljöer Medvetet förhållnings sätt som bidrar till attraktiva och hälso samma livsmiljö
er, inkluderande demo krati, gröna miljöer, kollektivtra
fik, miljövänliga transporter såväl som miljöer som underlättar hälsosamma levnadsvanor . Bidra till rikt kultur och fritidsliv .
Antal regionala miljömål (16) som
uppnås (regionala miljömål) 6 stycken år 2020 Koldioxidutsläpp från landstingets
verksamheter Minskning med 20 %
2020 jämfört med 2005
Andel som har lågt socialt deltagande Minska k
m
Resenärerna bedömer sammanfatt
ningsvis nöjdhet med kollektivtrafiken som fyra eller fem på femgradig skala
80 %
Sveriges bästa självskattade hälsa
Jämlik och jämställd hälsa
Hälsofrämjande förhåll
ningssätt finns väl inarbe
tade i verksamheten . Tidigt förebyggande arbete prioriteras .
Fokus på barns och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor samt särskilt psykisk hälsa i befolk
ningen .
Självskattad hälsa (kön) Sveriges bästa 2020 k
m
Självskattad hälsa (kön, utbildnings
längd) Minskade skillnader
Psykisk hälsa (ofta ledsen, nedstämd
Gy år 1, kön) Understiga 3 % 2020 f
p
Andel 4åringar med övervikt eller
fetma (kön) Understiga 10 % 2020 f
p
Andel kariesfria 19åringar Nå genomsnittet i riket flickor 67 %, pojkar 65 %
f
p
Verksamhet riktade till barn och unga Särskilda satsningar för att stärka unga
Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts
Förbättring Oförändrat Försämring
Mål och måluppfyllelser
10
Goda livsmiljöer
Nöjdhet med kollektivtrafiken
Länstrafiken får högsta betyg av allmänheten/kunder- na och är bäst i landet vad gäller nöjdhet, visar kol- lektivtrafikbarometern. Det är en branschgemensam kvalitets- och attitydundersökning från serviceorga- nisationen Svensk Kollektivtrafik. Kollektivtrafikba- rometern har gjorts månadsvis sedan 2001 och för att löpande följa utvecklingen av kund- och marknads- kapitalet. I juni 2009 kompletterades Kollektivtrafik- barometern med en resvanedel där ett statistiskt urval av svenska folket intervjuas per telefon om sina res- vanor med olika färdmedel. De som intervjuas är 15- 75 år, både de som använder kollektivtrafiken och de som inte gör det. Kollektivtrafikbarometern innebär att 100 länsbor intervjuas via telefon varje månad med frågor om kollektivtrafiken.
Målet är att minst 80 procent av resenärerna ska bedöma sin sammanfattningsvisa nöjdhet med kollek- tivtrafiken som fyra eller fem på en femgradig skala.
Den sammanfattande nöjdheten för Länstrafiken i Norrbotten år 2013 är 57 procent för de som reser sällan eller aldrig, motsvarande siffra är 78 procent för de som reser regelbundet. Det är en förbättring med en respektive tre procentenheter jämfört med 2012.
Jämlik och jämställd hälsa
Sjukare inflytt till Haparanda än till övriga kommuner i länet
Landstinget har som mål att Norrbotten ska ha en jämlik och jämställd hälsa. Att det finns stora skillna- der mellan kommunerna är känt sedan tidigare vad gäller hälsa, dödlighet och levnadsvanor. Det är en utmaning att hantera.
Det har i flera år varit känt att Haparanda toppar Försäkringskassans ohälsotal (antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabili- teringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning i befolkningen). Nya siffror från Försäkringskassan visar nu att kommunen sedan länge även har en sju- kare inflytt än övriga länet och riket. De som flyttar till kommunen har i mycket högre grad sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare kallad förtidspension) än i övriga norrbottenskommuner. Ungefär 1 av 10 av de som flyttar till Haparanda har sjuk- eller aktivitets- ersättning. Genomsnittet i länets övriga kommuner är att ungefär 1 av 30 inflyttare har sjuk- eller aktivitets- ersättning.
En förklaring är att de som flyttar till Haparanda överlag är äldre än de som flyttar till övriga kommu- ner samt att cirka 30 procent är födda i Finland. Både att vara äldre samt född i Finland ökar sannolikheten att ha sjuk- och aktivitetsersättning.
Sammanfattande måluppfyllelse för Medborgare
Nöjda medborgare
Landstinget har som mål att medborgarnas nöjdhet med verksamheten ska vara ökande. Länet ligger under genomsnittet för riket vad gäller andelen som instäm- mer i att de har tillgång till den sjukvård de behöver och andelen har snarare minskat än ökat de senaste åren.
Upplevelsen av tillgång skulle öka enligt norrbottningen med bland annat kortare avstånd eller restider till vård.
Förtroende har legat på samma nivå de senaste åren och sex av tio har mycket eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården, liknande som i riket. Endast varannan norrbottning (liksom varannan i riket) anser att vården är jämlik och ges på lika villkor för hela befolk- ningen. Att vården inte uppfattas som jämlik förklarar norrbottningen med att människor inte får vård på samma villkor som andra på grund av ålder, socioekonomiska situation och var man bor (geografi). Det är inte sannolikt att målet är nått redan till årsskiftet, kopplat till de indika- torer som valts ut.
Resenärernas nöjdhet med kollektivtrafiken uppnår inte riktigt det uppsatta målet. Länet ligger dock högst i landet avseende resenärers nöjdhet med kollektivtrafiken.
Sveriges bästa självskattade hälsa
Hälsan i befolkningen mäts med långsamt rörliga mått som inte ändras under ett år eller två. Norrbotten har inte Sveriges bästa självskattade hälsa och förväntas inte hel- ler ha det under de närmaste åren. Däremot kan de insat- ser som pågår göra att läget förbättras avsevärt på sikt.
Den självskattande hälsan bland länets män och kvinnor är idag lägst eller bland de lägsta i landet. Norrbotten har dessutom den lägsta förväntade medellivslängden bland männen på grund av den höga dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar. Hur länet har rört sig sedan 2010 kommer resultatet av folkhälsoundersökningen 2014 att redovisa i december. Medellivslängd, psykisk hälsa, förekomst av ohälsosamma levnadsvanor, övervikt/ fetma skiljer sig tydligt mellan kön, personer med hög och låg utbildning.
Det finns även avsevärda skillnader mellan de olika kom- munerna länet. Målen avseende självskattad hälsa och jämlik och jämställd hälsa förväntas inte vara nådda till årsskiftet. Dessa och flera av delmålen är tidssatta till år 2020. Folkhälsoarbetet har intensifierats under de senas- te åren och förväntningen är att läget sakta men säkert ska förbättras även om många gemensamma utmaningar återstår för länets regionala och lokala aktörer.
0 2 4 6 8 10 12
Andel av inflyttade i kommunen med sjuk- och aktivitetsersättning 2010-2013, %
Haparanda Övertorneå Kalix Överkalix Älvsbyn Jokkmokk Pajala Arvidsjaur Arjeplog Gällivare Boden Piteå Luleå Kiruna
Källa: Försäkringskassan
11 Högre dödlighet i hjärt och kärlsjukdomar bland
personer med låg utbildning
Liksom tidigare år är hjärt- och kärlsjukdomar den vanligaste dödsorsaken både i länet och riket. Det visar Socialstyrelsens siffror på dödsorsaker år 2013.
Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskar bland både män och kvinnor i Norrbotten, men det finns fortfarande en stor förbättringspotential fram- förallt bland männen.
Det är stor skillnad i dödlighet bland olika utbild- ningsnivåer. Personer med lägre utbildningsnivå har oftare hjärt- och kärlsjukdomar som dödsorsak. Det framgår av analyser på riket från 1992 och framåt.
Lungcancer orsakar fortfarande flest dödsfall
Tumörsjukdomar är den näst vanligaste dödsorsaken 2013 liksom tidigare år. Norrbotten har något lägre dödlighet än riket. Även dödligheten i tumörsjuk- domar uppvisar skillnader beroende på utbildnings- nivå, med lägre dödlighet bland personer med högre utbildning.
Tumörer matsmältningsorganen är den vanligaste formen av cancer som orsakar dödsfall både bland män och kvinnor. Den enskilt vanligaste tumörsjuk- dom som dödsorsak är dock lungcancer och har varit så under lång tid både i länet och riket. Under de senaste femton åren har lungcancer som dödsorsak minskat bland män, men det finns en tendens till ökning bland kvinnor. Trenden ser lika ut för länet som för riket.
Hälsofrämjande insatser – TobaksfriDuo testas på gymnasiet
Tobaksfri Duo är en lyckad satsning i årskurs 6 till 9 för att få ungdomar att avstå från tobak. Resultatet är sjunkande användande av snus och cigaretter under högstadiet.
Vissa tecken finns dock att man i stället skjuter upp debuten till gymnasiet. Därför startar nu en pilot i Boden där man inför Tobaksfri Duo även där. Gym- nasieeleverna har möjlighet att skriva på ett kontrakt som lovar tobaksfrihet under skoltiden. Den stora skillnaden mellan gymnasiesatsningen och tidigare insatser på högstadiet är att på gymnasiet skrivs kon- traktet tillsammans med en klasskamrat och inte med en förälder eller liknande.
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Dödliget i lungcancer i Norrbotten jämfört med riket, 1997-2013 (antal per 100 000 invånare hänsyn taget till åldersstruktur)
Kvinnor Norrbotten
Män Norrbotten Kvinnor riket
Män riket
-97 -98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500
Vanligaste dödsorsakerna år 2013 bland kvinnor och män i Norrbotten jämfört med riket, 2013 (hänsyn taget åldersstruktur)
Hjärt- och kärlsjukdomar Tumörer Psyk.sjukdomar (demens ingår här) Andningsorganens sjukdomar
Sjukdomar i nervsystemet Hjärt- och kärlsjukdomar Tumörer Andningsorganens sjukdomar Psyk.sjukdomar (demens ingår här) Yttre orsaker (skador etc)
Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen
Kvinnor Män
Norrbotten Riket
12
Verksamhet
Perspektivet VERKSAMHET är inriktat på effektivitet och kvalitet i arbetsmetoder och processer.
Landstings
fullmäktiges strategiska mål
Landstings
styrelsens delmål
Framgångs
faktorer Indikator Mått för
måluppfyllelse Måluppfyllelse
per augusti Trend
En effektiv verksamhet med god kvalité
En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet
Oskäliga skillnader i medicinska resultat beroende på geografi eller kön ska inte förekomma . Sjukvård med hög kvalité erbjuds inom rimlig tid på rätt vårdnivå . All verksamhet är tillgänglig, anpassad efter behov och väl kommunicerad .
Variabler för medicinska resultat i ÖJ jämfört
med föregående mätning Minskade
skillnader Variabler avseende kön och geografi för
medicinska resultat Minskade
skillnader Diabetes: Andel diabetiker, typ 2 (i primärvård)
som når mål för blodtryck** Öka k
m
Hjärt: Dödlighet inom 28 dagar efter infarkt** Minska k
m
Stroke: Dödlighet inom 28 dagar efter stroke** Minska k
m
Cancer: Andel 5års överlevnad i kolorektal
cancer (tjocktarmscancer)** Öka k
m
Cancer: Andel 5års överlevnad i kolorektal
cancer (ändtarmscancer)** Öka k
m
Palliativ vård: Andel brytpunktssamtal** Öka k
m
Palliativ vård: Andel smärtskattning i livets
slutskede Öka k
m
Andel med minst två ohälsosamma levnadsva
nor, per kön, geografiskt område Minskade skillnader Antal enheter som ger tid i handen Öka Specialiserad vård, andel genomförda besök inom 60 dagar (faktisk väntetid) 80%
Specialiserad vård, andel genomförda behand
lingar inom 60 dagar (faktisk väntetid) 80%
Andel genomförda undersökningar MR
inom 60 dagar (faktisk väntetid) 80%
Användning av 1177, telefoni (lätt att komma
fram på telefon) 90% k
m
Andel /Antal invånare med kontot i Mina
vårdkontakter Öka
En säker och kun
skapsstyrd verksamhet
Verksamheterna har identifierade och dokumenterade huvudpro
cesser
Avvikelser används strukturerat för att ytterligare förbättra verksam
heten
Patientsäkerhetsarbetet präglas av ett riskförebyggande förhållnings
sätt
Antal dokumenterade processer samt målsatta
enligt värdkompassen Öka
Andel individer med minst två ohälsosamma
levnadsvanor Understiga 25
% år 2022 Antal läkemedelsgenomgångar per tertial Högre antal än
nuläget k
m
Antal läkemedelsberättelser per tertial Högre antal än
nuläget k
m
Andel 80 år och äldre med riskfyllda läke
medelsinteraktioner per år Lägre än 2 % k
m
Andel vårdrelaterade infektioner hos inne
liggande patienter < 5 %
Andel vårdrelaterade trycksår hos inne
liggande patienter 0%
Antal fallskador i samband med vård och
behandling 0
Genomförda riskanalyser Ökat antal risk
analyser
Helhetsper
spektiv med människan i centrum
God samver
kan internt och externt
Strategiska allianser och samver
kan bidrar till att utveckla kom
petens, god kvalité och effektiva verksamheter .
Samverkansgrupperingar J/N
Oplanerade återinskrivningar i slutenvård inom
30 dagar 10 % minskning
jämfört med
föregående år
Individcentre
rad hälso och sjukvård och kundoriente
rad service
Alla individer får ett gott bemötan
de och ges information efter behov . Patienter/närstående/kunder ska rutinmässigt involveras för att utveckla verksamheten . Patienter känner sig delaktiga i sin vård och behandling .
Nya arbetssätt som skapar mer
värde tas tillvara .
Variablerna nedan avseende kön och geografi:
Bemötande: Patienters betyg av det upplevda
bemötandet* Minskade
skillnader k
m
Delaktighet: Patienters betyg av upplevd
delaktighet* Minskade
skillnader m k
Information: Patienters upplevelse av att ha
fått tillräcklig information* Minskade
skillnader m k
* Avser kön
** Öppna jämförelser – period till och med 2012 Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts
Förbättring Oförändrat Försämring
13
En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet
Användning av 1177 och Mina vårdkontakter
Det finns behov av ökad tillgänglighet till vården samt förbättrade förutsättningar att aktivt medverka i sin vård. Landstinget verkar därför bland annat för att öka användandet av 1177.se och Mina vårdkontakter.
Landstinget deltar också i arbetet med att utveckla nya invånartjänster/e-tjänster t ex Journal på nätet.
Tillgänglighet
PRIMÄRVÅRDEN – TELEFONTILLGÄNGLIGHET (0:AN)
Under perioden januari-augusti har telefontillgänglig- heten i primärvården varierat något. Andelen besva- rade telefonsamtal har minskat fram till juni. Därefter ökar andelen besvarade samtal igen, för att i juli uppgå till 90 procent.
PRIMÄRVÅRDEN – LÄKARBESÖK INOM 7 DAGAR (7:AN)
Under sommaren har andelen patienter som får sitt läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar ökat något, för att sedan från augusti sjunka igen till 94 procent.
GENOMFÖRDA BESÖK INOM SPECIALISERAD VÅRD (60). Perioden januari-augusti visar att ande- len patienter som genomför sitt första besök i den specialiserade vården inom 60 dagar har ökat fram till mars och därefter har andelen successivt minskat för att i augusti nå lägsta siffran i år. Av de genomförda besöken under augusti hade 57,9 procent av patienter- na väntat 60 dagar eller kortare.
OPERATIONER/BEHANDLING INOM SPECIALISERAD VÅRD (60). När det gäller operation/behandling visar perioden januari-augusti att andelen patienter som får sin operation/behandling genomförd inom 60 dagar ökade fram till april, för att därefter successivt minska (med undantag för juli då färre operationer/behand- lingar genomfördes, men andelen inom 60 dagar öka- de). Av de genomförda operationerna/behandlingarna under augusti hade 66,6 procent av patienterna väntat 60 dagar eller kortare.
Mars April
Januari Februari Maj Juni Juli Augusti
0 20 000 40 000 60 000 80 000
Telefontillgänglighet i primärvården Norrbotten, januari-augusti 2014
Totalt antal samtal
Andel besvarade samtal
0 4 000 8 000 12 000 16 000
Läkarbesök i primärvården Norrbotten, januari-augusti 2014
Läkarbesök (exkl PvV*)
Andel läkarbesök inom 7 dgr
* PvV = Patientvald väntan
Mars April
Januari Februari Maj Juni Juli Augusti
0 1 500 3 000 4 500 6 000
Besök i Norrbotten, specialiserad vård, januari-augusti 2014
Totalt antal genomförda (inkl PvV, exkl MoV*)
Andel genomförda, 60 dgr och kortare
* PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan Mars April
Januari Februari Maj Juni Juli Augusti
Sammanfattande måluppfyllelse för Verksamhet
En effektiv verksamhet med god kvalité
Indikatorer som speglar huruvida vården är jämlik och kva- litativt likvärdig har försämrats när det gäller tillgänglighet.
Väntetiderna har generellt ökat.
De variabler som speglar medicinska resultat är de- samma som förra tertialet. Först i slutet av 2014 kommer nya resultat från kvalitetsregister och Öppna jämförelser.
Bedömningen från förra tertialet kvarstår att flertalet indi- katorer kommer att förbättras till slutet av året. Det pågår större utvecklingsarbeten inom flera delar, bl a diabetes och den palliativa vården.
Indikatorerna som speglar en säker och kunskapsstyrd verksamhet når inte målen. Till årets slut bör emellertid re- sultaten inom patientsäkerhetsområdet kunna förbättras.
Dock bedöms inte de högt ställda målen nås till årets slut.
Samma förhållande gäller inom de flesta landsting i landet.
Sammanfattningsvis har kvalitet och effektivitet för- bättrats inom många områden men det krävs ytterligare insatser för att möta medborgarnas behov fullt ut.
Helhetsperspektiv med människan i centrum Målen för indikatorer som speglar god samverkan och individcentrerad vård nås inte. Resultat för oplanerade åter- inskrivningar har försämrats något. Nöjdheten med vården har däremot ökat generellt men fortfarande tenderar män att vara något mera nöjda med bemötande, delaktighet och information än kvinnor.
Sammanfattningsvis bedöms resultaten inom helhets- perspektivet vara tämligen goda men fortsatta förbättringar behövs.
0 500 1 000 1 500 2 000
Operation/behandling (inkl. övriga), specialiserad vård i Norrbotten, januari-augusti 2014
Totalt antal genomförda (inkl PvV, exkl MoV*)
Andel genomförda, 60 dgr och kortare
* PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan Mars April
Januari Februari Maj Juni Juli Augusti
14
Säker och kunskapsstyrd verksamhet
Patientsäkerhetsarbetet fokus ligger för närvarande på att uppnå målen i patientsäkerhetsöverenskommel- sen mellan staten och Sveriges Kommuner och Lands- ting samt att utifrån resultaten arbeta med åtgärder för förbättringar.
TRYCKSÅR. Trycksår är en av de vanligaste orsakerna till vårdskada och måste förebyggas med alla medel.
Ett trycksår orsakar stort lidande för patienten, för- längda vårdtider och stora kostnader för behandling.
Ingen patient som vårdas på slutenvårds avdelning ska drabbas av ett undvikbart trycksår under sin vårdtid. Utifrån resultaten av de nationella punktpre- valensmätningarna (PPM) har beslut tagits att under hösten 2014 starta ett divisionsövergripande förbätt- ringsarbete för att förhindra trycksår. En enkät har skickats till alla verksamheter för att inventera tryck- sårsavlastande madrasser, rutiner och utbildnings- behov. Utbildning och semiarier kommer att starta under hösten. Det är mycket viktigt att alla yrkeskate- gorier – oavsett var vården äger rum – har rutiner för att snabbt identifiera personer som är i riskzonen för trycksår och att göra förebyggande insatser.
VÅRDRELATERADE INFEKTIONER. Andelen vårdre- laterade infektioner (VRI) mäts i landstinget sedan 2008 och ingår i den nationella patientsäkerhetsöver- enskommelsen. Landstingets långsiktiga mål är att VRI hos inneliggande patienter ska understiga fem procent. Senaste punktprevalensmätning (PPM) för VRI och följsamhet till hygienpolicy genomfördes i mars 2014. Resultatet av vårens mätning visade en ökning av andelen VRI. Utifrån mätningarna och
journalgranskningar har landstinget under våren star- tat ett förbättringsarbete för att stoppa vårdrelaterade urinvägsinfektioner. En handlingsplan med åtgärder håller på att tas fram.
Varje VRI orsakar lidande för patienten och beräknas förlänga vårdtiden med i genomsnitt fyra vårddygn.
En av orsakerna till VRI är att infektioner kan överföras till patienter via personalens händer och kläder. För att minska denna risk mäts följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler varje månad i landstinget.
Resultatet av vårens mätningar visar ett försämrat resultat för första halvåret 2014. Andelen verksam- heter som rapporterat in följsamhetsdata har också sjunkit och påverkar det övergripande resultatet. För att nå framgång och vända trenden är en framgångs- faktor att ledningen på alla nivåer efterfrågar och följer upp resultat, att arbetet pågår systematiskt samt att evidensbaserade åtgärder används i den patient- nära vården.
FALL OCH FALLSKADOR. Landstingets långsiktiga mål är att det inte ska vara några fallskador i sam- band med vård och behandling. Under årets första halvåret 2014 har 51 patienter skadats i samband med fall under vård och behandling och 137 tillbud har in- träffade. Fler kvinnor än män skadas i samband med fall inom vården. Uppföljningen visar att fallskador minskat något jämnfört med föregående år. Bland de viktigaste åtgärderna för att förhindra fall och fallska- dor är att bedöma risken för att en patient ska falla och vidta förebyggande åtgärder.
T1
2010 2011 2012 2013 2014
T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2
Fallskada Tillbud/fall Risk/fall
0 50 100 150 200 250 300 350
Fallskada, tillbud/fall, risk/fall 2010-2014
Källa: Databasen Synergi, augusti 2014
T1 T2 T3 T1 T2 T3
VT-08 HT-08 VT-09 HT-09 VT-10 HT-10 VT-11 HT-11 VT-12 HT-12 VT-13 HT-13 VT-14 0
2 4 6 8 10 12
14 NLL
Riket
PunktPrevalensMätning Vårdrelaterade infektioner PPM-VRI 2008-2014 Somatisk slutenvård, OBSplatser och vuxenspsykiatri, %
Källa: SKL:s databas punktprevalensmätning trycksår, april 2014
0 20 40 60 80 100
Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 2011-2014 NLL, %
Andel korrekta basala hygienrutiner
Andel korrekta klädregler
HT10 VT11 HT11 VT12 HT12 VT13 HT13 VT14
Målvärde
v12, 2011 v40, 2011 v10, 2012 v40, 2012 v10, 2013 v40, 2013 v10, 2014 0
2 4 6 8 10 12 14 16 18
NLL Riket
Källa: SKL:s databas punktprevalensmätning trycksår, april 2014
