Delårsrapport per augusti 2010

Revisionsrapport

Delårsrapport per augusti 2010

Norrbottens läns landsting

Oktober 2010

Anders Färnstrand,

Per Ståhlberg,

Innehållsförteckning

1 Sammanfattande bedömning ... 1

2 Inledning ... 2

2.1 Bakgrund ... 2

2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning ... 2

2.3 Revisionskriterier ... 2

2.4 Metod ... 3

3 Granskningsresultat ... 3

3.1 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed ... 3

3.2 God ekonomisk hushållning... 4

3.2.1 Finansiella mål ... 5

3.2.2 Mål för verksamheten ... 5

3.3 Förvaltningsberättelsens innehåll och struktur ... 8

3.4 Resultatanalys ... 8

1 Sammanfattande bedömning

Komrev inom PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av landstingets förtroendevalda revisorer granskat landstingets delårsrapport för perioden 2010-01-01 – 2010-08-31.

Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för 2010.

Syftet med granskningen är att ge landstingets revisorer ett underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som landstingsfullmäktige beslutat. Revisorernas uttalande avges i den bedömning som de avlämnar till landstingsfullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlas.

Resultatet för perioden är positivt med 244 mnkr, vilket är 52 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Prognosen för helåret pekar mot ett överskott på 143 mnkr.

Bedömningen i delårsrapporten är att balanskravet kommer att uppfyllas.

Då landstingsstyrelsen inte avger några bedömningar avseende möjligheterna att uppnå fullmäktiges mål för verksamheten saknar vi underlag att uttala oss om utsikterna om landstinget uppnår god ekonomisk hushållning i det verksamhetsmässiga perspektivet för 2010.

Vi noterar att det inte framgår av delårsrapporten vilken landstingsstyrelsens sammantagna bedömning är av om god ekonomisk hushållning uppnås i det finansiella perspektivet.

Utifrån genomförd granskning gör vi följande bedömning av landstingets delårsrapport:

- Vi har i samband med genomförd granskning inte funnit något som tyder på att landstingets delårsrapport inte är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt.

- Kommunallagens krav på en ekonomi i balans uppfylls både i delårsrapportens utfall samt i årsprognosen.

- Av delårsrapporten framgår att tre av fem finansiella mål beräknas uppnås för 2010. Vår bedömning är att resultatet därmed endast delvis är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning.

2 Inledning

2.1 Bakgrund

Landstinget är enligt den kommunala redovisningslagen (KRL), skyldiga att minst en gång om året upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från årets början. Delårsrapporten ska omfatta minst sex och högst åtta månader.

Revisorernas bedömning av delårsrapporten ska grundas på det ekonomiska resultatet och uppfyllelsen av fullmäktiges mål för ekonomi och verksamhet.

2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Granskningen syftar till att bedöma om delårsrapporten ger svar på följande revisionsfrågor.

Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed?

Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda finansiella målen, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås?

Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås?

Uppfyller resultatet i delårsrapporten och prognosen de sparkrav som fastställts av fullmäktige?

Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om delårsrapporten i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i delårsrapporten. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda

felaktigheter kan förekomma.

2.3 Revisionskriterier

Landstingsstyrelsen är ansvarig för upprättandet av delårsrapporten som enligt 8 kap 20 a

§ KL ska behandlas av landstingsfullmäktige.

Granskningen av delårsrapporten innebär en bedömning av om rapporten följer:

Kommunallagen och lag om kommunal redovisning God redovisningssed

Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut

2.4 Metod

Granskningen har utförts genom:

- Analys av relevanta dokument

- Granska specifikationer och underlag till väsentliga balansposter i den omfattning som krävs för att i allt väsentligt säkerställa en rättvisande redovisning

- Översiktlig analys av resultaträkning samt resultatprognos för året

- Översiktlig analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige fastställda målen

- Intervjuer med berörda tjänstemän

Granskningen är inte lika omfattande som granskningen av årsredovisningen utan mer översiktlig. Granskningen är dessutom mer inriktad på analytisk granskning än på substansgranskning.

3 Granskningsresultat

3.1 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Den upprättade delårsrapporten omfattar perioden januari – augusti vilket är i

överensstämmelse med KRL där det sägs att delårsrapporten ska omfatta minst sex och högst åtta månader. Resultatet för perioden januari – augusti uppgår till 244 mnkr.

Landstingets delårsrapport består förutom förvaltningsberättelse av resultaträkning, ba- lansräkning och kassaflödesrapport.

Vad gäller anvisningar och interna föreskrifter så går sådana ut till divisionerna. Någon sammanställd redovisning upprättas inte i delårsrapporten eftersom landstinget inte uppfyller något av villkoren i rekommendationen RKR 8.2 Sammanställd redovisning, däremot redovisas omsättning och resultat i bolag och stiftelser där landstinget är engagerade.

Utöver uppföljning av målen för god ekonomisk hushållning redovisas även en omvärldsbevakning med kommentarer kring ekonomi och befolkning i

förvaltningsberättelsen. Ekonomin analyseras på ett bra sätt och prognos lämnas också för helårsutfallet.

Bedömning

Vi har i samband med genomförd granskning inte funnit något som tyder på att landstingets delårsrapport inte är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt.

Vi har granskat ett urval av de periodiseringar som är gjorda i samband med delårsrapporten och konstaterar att väsentliga poster har periodiserats korrekt.

Vår bedömning är vidare att de föreskrifter och anvisningar som finns ger förutsättningar för att delårsrapporten ska uppfylla de krav som KRL ställer.

3.2 God ekonomisk hushållning

Av kommunallagen framgår att budgeten ska ange mål och riktlinjer för vad som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Av förarbetena till lagen framgår att målen skall vara tydliga och mätbara vilket är viktigt för att möjliggöra uppföljning och bedömning av måluppfyllelsen. Målen och riktlinjerna, som ska omfatta både verksamhet och ekonomi, ska utvärderas i förvaltningsberättelsen.

Delårsrapporten är upprättad utifrån landstingets styrmodell och utgår från perspektiven:

 Attraktiv region

 God Hälsa

 God vård

 Engagerade medarbetare

 Stark ekonomi

Under perspektivet Stark ekonomi redovisas de finansiella målen och uppföljningen av dessa medan övriga perspektiv presenteras utifrån en uppföljning av de övergripande verksamhetsmålen som landstingsfullmäktige fastställt.

3.2.1 Finansiella mål

I delårsrapporten görs en kortfattad avstämning mot kommunens fem finansiella mål som fastställts i Landstingsplan 2010-2012.

Nyckeltal/mått Följs upp i

delårsrapport

Måluppfyllelse Utfall 100831 Prognos 2010

Resultat i balans. Mål: nollresultat. Ja Ja, 244 mnkr Ja, 143 mnkr

Verksamhetens nettokostnadsandel av skatter och statsbidrag. Mål: 100 %.

Ja Ja, 94 % Ja, 98 %

Likviditet, 10 % av nettokostnaderna. Mål: 637 mnkr.

Ja Ja, 1 261

mnkr

Ja, 1 297 mnkr Alla divisioner uppnår sina resultatmål Ja Nej, 5 av 9 Nej, 3 av 9 Beslutade sparåtgärder genomförs till 100 %. Ja Nej, 79 % Nej, 48 %

Bedömning

Av tabellen i delårsrapporten framgår att tre av fem finansiella mål beräknas uppnås för 2010. Vår bedömning är att resultatet därmed endast delvis är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning.

Vi kan dock konstatera att verksamheternas budgetföljsamhet och förmåga att verkställa beslutade sparåtgärder fortfarande visar på brister. Vidare framgår inte i delårsrapporten landstingsstyrelsens sammantagna bedömning av om god ekonomisk hushållning uppnås i det finansiella perspektivet.

3.2.2 Mål för verksamheten

Förutom inriktningsmål för vart och ett av målområdena har fullmäktige fastställt delmål, strategier samt metoder för uppföljning av målen.

Attraktiv region

Inom detta målområde vill landstingsfullmäktige att Norrbotten skall vara känt som en dynamisk region och norrbottningarna ska ha en positiv självkänsla. Landstinget ska skapa förutsättningar för:

 Attraktiva livsmiljöer och mångfald

 Hållbar utveckling och inomregional balans

 Ett välmående och dynamiskt kultur- och näringsliv

I Landstingsplan 2010-2012 finns sexton mål/mätetal för att följa upp inriktningsmålet att Norrbotten ska betraktas som en Attraktiv region. I delårsrapporten följs sex av dessa sexton mål upp och av redovisningen framgår att inte något av dessa mål uppnås.

I övrigt beskrivs ett pågående, länsgemensamt utvecklingsprojekt (Invest in Norrbotten).

Vidare redogörs för extern kontra intern finansiering av ett antal EU-projekt samt ett avsnitt om ett framgångsrikt projekt kallat E-hälsa.

Landstingsstyrelsen gör ingen bedömning av om målet beräknas uppnås under 2010.

God hälsa

Inriktningsmålet säger att Norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade folkhälsa.

I landstingsplanen framgår att landstingets folkhälsoarbete ska inriktas mot att uppfylla de elva nationella folkhälsomålen och baseras på ett helhetsperspektiv, d v s de livsvillkor, levnadsvanor och miljöer som påverkar hälsan.

För att mäta den självskattade hälsan skickas en enkät till norrbottningar mellan 16 och 84 år, enkäten innehåller frågor om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Detta sker i

samarbete med Statens Folkhälsoinstitut och SCB. Den senaste enkäten är utskickad våren 2010 och resultatet presenteras senare under året. Tyvärr skickas enkäten endast ut vart fjärde år vilket omöjliggör en kontinuerlig, årlig uppföljning.

I övrigt lämnas uppgifter om antagna handlingsplaner, påbörjad planering av

rökavvänjning inför operationer, medverkan i nationellt utvecklingsprojekt för ökad samverkan mellan folkhälsa och regional utveckling m.m. Med andra ord rapportering av genomförda aktiviteter snarare än måluppföljning. Viss måluppföljning görs avseende rökning hos tonåringar samt barns övervikt/fetma.

Det går inte heller avseende detta mål att utläsa någon bedömning från landstingsstyrelsen kring hur väl de anser att målet uppnås.

God vård

Inriktningsmålet säger att norrbottningen ska utifrån behov ges rätt behandling, vid rätt tidpunkt och på rätt nivå.

Genom bland annat Vårdbarometern följer man upp landstingets service i form av hälso- och sjukvård till befolkningen. På samma sätt som övriga landsting ingår landstinget i Socialstyrelsens och SKL:s redovisning och jämförelse av hälso- och sjukvårdens kvalitet – öppna jämförelser. Landstinget har valt att sätta följande delmål inom området God vård och dessa är:

 Patientfokuserad vård

 Tillgänglig vård

 Säker vård

 Kunskapsbaserad vård

 Kvalitativt likvärdig och jämlik vård

 Effektiv vård

Landstingsplanen 2010-2012 innehåller en hel del konkreta mått och mål. Flertalet av dessa följs upp i delårsrapporten genom ett antal tabeller och grafer. Det sker både utveckling och tillbakagång när man tittar på de individuella mått i jämförelse med tidigare. Generellt kan konstateras att måluppfyllelsen är bristfällig inom området.

Ett mått som redovisas i detta avsnitt och som ger en direkt ekonomisk effekt om inte målvärdena uppnås är det mått som styr om man får del av Kömiljarden. Den första avstämningen för 2010 som gjordes per sista mars visade på att NLL nådde samtliga mål.

Landstingen har ett produktivitetsmått (DRG-poäng) genom vilka nationella jämförelser möjliggörs. Landstingets mål om att ha ett lägre snitt än rikssnittet ser ut att kräva ytterligare insatser för att nå detta mål 2010.

Engagerade medarbetare

Inriktningsmålet säger att landstingets medarbetare ska bidra till att verksamheternas mål uppfylls.

I tabellen nedan presenteras måluppfyllelsen avseende uppföljningsmålen för 2009 och 2010.

Mål Följs upp Måluppfyllelse 2009 Måluppfyllelse 2010

1. Arbetstillfredsställelse

Mål: 70 % - positiv utveckling Ja Nej, 68 % Nej, 69 %

2. Frisknärvaro

Mål: 75 % Ja Nej, 72 % Nej, 71 %

3. Sjukfrånvaro

Mål: 3 % Ja Nej, 4,6 % Nej, 3,7 %

4. Ledarskap

Mål: 70 % - positiv utveckling Ja Nej, 67 % Nej, 68 %

5. Kompetens

Mål: 75 % - positiv utveckling 6. Kursmål under VFU-kurser Mål: 70 % av studenterna ska nå kursmålen

Ja

Ja

Nej, 73 %

-

Nej, 74 %

Ja, 90 %

Som framgår når landstinget endast 1 av 6 mål 2010. Av de 5 mål som inte uppnås sker dock en marginell förbättring för 4 av dessa. Frisknärvaron sjunker däremot med en procentenhet i jämförelse med föregående års mätning.

Bedömning

Av de återrapporterade måltalen i delårsrapporten framgår att måluppfyllelsen är

bristfällig. Landstingsstyrelsen avger inte några bedömningar, varken avseende enskilda mål eller sammantaget, för landstingets möjligheter att uppnå de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten. Därmed saknar vi underlag för att uttala oss om möjligheterna om landstinget uppnår god ekonomisk hushållning i det verksamhetsmässiga perspektivet för 2010.

3.3 Förvaltningsberättelsens innehåll och struktur

I förvaltningsberättelsen redovisas viktiga händelser under perioden, ekonomisk analys av utfall och prognos. Analysen av verksamheten utgår från målområdena för god ekonomisk hushållning. Vidare presenteras en omvärldsanalys som avhandlar samhällsekonomin, landstingen samlade ekonomi, kommande och genomförda lagändringar med påverkan på landstingen samt fakta kring åldersstruktur och befolkningsutveckling i Norrbottens län.

Utöver verksamhetsbeskrivningen ovan innehåller förvaltningsberättelsen de obligatoriska avsnitten kring personalredovisning samt drifts- och investeringsredovisning. Av

investeringsredovisningen framgår att investeringar för 135 mnkr av planerade 314 mnkr har genomförts per sista augusti. Viss ekonomisk information ges avseende de bolag och stiftelser där landstinget har ett engagemang.

3.4 Resultatanalys

Prognosen för helåret pekar på ett positivt resultat uppgående till 143 mnkr, vilket är 17 mnkr sämre än budgeterat. Avvikelsen beror på:

Verksamhetens nettokostnad avviker med 66 mnkr mot budget.

Skatteintäkter och statsbidrag förväntas bli 83 mnkr högre än budgeterat.

Finansnettot ligger i prognosen 34 mnkr lägre än budgeterat. I prognosen finns eventuell utdelning från aktie- samt räntefonder inte med då de inte kan beräknas.

I nedanstående tabell redovisas utfallet för de första åtta månaderna 2010, prognos för utfallet för året samt avvikelsen mot budget.

Resultaträkning (mnkr)

Utfall

Prognos

augusti Budget Avvikelse

1008 2010 2010 mot budget

Verksamhetens intäkter 550 874 877 -3

Verksamhetens kostnader -4 406 -6 847 -6 788 -59

Avskrivningar -150 -238 -234 -4

Verksamhetens nettokostnad -4 006 -6 211 -6 145 -66

Skatteintäkter 3 030 4 539 4 423 116

Generella statsbidrag och utjämning 1 222 1 814 1 847 -33

Resultat före finansiella poster 246 142 125 17

Finansiella intäkter 16 26 67 -41

Finansiella kostnader -18 -25 -32 7

Resultat 244 143 160 -17

Skillnaden mellan utfallet per sista augusti och helårsprognosen är i likhet med föregående år stor. Tredje tertialet är av erfarenhet det dyraste, inte minst beroende på att antalet arbetsdagar är flest under hösten.

Resultaträkning NLL

antal månader

Delår 2010 Prognos Prognos Bokslut -09 Delår 2010 Progn rest Progn 2010 2010-08-31 resterande 2010 per mån per månad del av år per mån

del av året per mån

Verksamhetens intäkter 550 324 874 72 69 81 73

Verksamhetens kostnader, netto -4 406 -2 441 -6 847 -559 -551 -610 -571

Avskrivningar -150 -88 -238 -23 -19 -22 -20

Verksamhetens nettokostnader -4 006 -2 205 -6 211 -510 -501 -551 -518

Skatteintäkter 3 030 1 509 4 539 371 379 377 378

Generella statsbidrag och utjämning 1 222 592 1 814 143 153 148 151

Finansiella intäkter 16 10 26 15 2 3 2

Finansiella kostnader -18 -7 -25 -5 -2 -2 -2

Resultat 244 -101 143 15 31 -25 12

Tertial tre har de senaste åren visat underskott med mellan 28 och 54 mnkr. Prognoserna

landstingets uppföljningsrutiner och analyser är goda och att de ger förutsättningar för korrekta bedömningar.

Resultatet enligt avstämningen mot balanskravet uppgår till 143 mnkr enligt prognosen.

Med det resultat som visas i prognosen kan vi konstatera att landstinget uppfyller lagens krav på en ekonomi i balans.

3.5 Divisionernas budgetuppföljning och prognos

Prognosen för divisionernas driftredovisning 2010 visas i nedanstående tabell:

(mnkr)

Utfall mot budget

Utfall mot budget

Utfall mot budget

Utfall mot budget

Prognos mot budget

Utfall mot budget

Utfall mot budget

Utfall mot budget

1008 0908 0808 0708 1012 0912 0812 0712

Primärvård 13 17 -15 -1 -19 12 -13 -11

Opererande -33 -28 -88 -71 -50 -38 -144 -125

Medicin -30 -5 -30 -24 -45 -6 -65 -65

Vuxenpsykiatri -3 -1 7 3 -6 -2 8 4

Diagnostik -5 -6 -7 5 -2 -6 -11 4

Folktandvård 13 9 5 16 9 9 5 17

Kultur o utbildning -4 2 1 2 -4 3 4 4

Länsteknik 3 0 1 0 1 1 -13

Service 6 16 4 -12 1 6 -4 -21

S:a divisioner -40 4 -122 -82 -116 -21 -219 -206

Politik 3 3 3 3 2 3 2 3

Gem pers rel kostn 2 2 1 2 1 3 2 3

LD med stab o sekr. 1 1 2 1 1 0 3 2

Gemens.avskrivn. 5 4 7 11 4 5 9 17

Gemens. int. o

kostn. -3 977 -3 983 -3 761 -3 592 -6 103 -6 105 -5 744 -5 484

Verksamh nettokostn -4 006 -3 969 -3 870 -3 657 -6 211 -6 115 -5 947 -5 665

Skatter statsb

finansn 4 250 4 161 3 821 3 789 6 354 6 294 5 683 5 680

Totalt landstinget 244 192 -49 132 143 179 -264 15

Av tabellen framgår att divisionerna redovisar ett underskott på -40 mnkr och att det enligt prognosen kommer att öka till 116 mnkr. Sex av nio divisioner prognostiserar underskott.

Av nedanstående tabell framgår att i budget 2010 minskades ramarna exklusive sänkta arbetsgivaravgifter med 150 mnkr. Verksamheterna har ålagts krav på kostnads- minskningar med 147 mnkr, varav 71 mnkr eller 48 % bedöms genomföras under året.

Besparingar, avstämning 2010-08

^Utfall 2009

Sparkrav 2010

Prog klarat spar

2010 Ramjust just just

2

Omställn kostnader

2009

Omställn kostnader

2010

Övrig förändring

Prognos Utfall

2010

Division

Primärvård 12 39 19 -39 -9 1 16 -8 -11 -19

Opererande specialiteter -38 21 14 -27 -1 7 -2 -3 -50

Medicinska specialiteter -6 41 0 -35 1 -1 6 -5 -5 -45

Vuxenpsykiatri -2 9 3 -7 -6

Diagnostik -6 10 10 -8 -1 3 -4 4 -2

Folktandvård 9 7 5 -7 2 9

Kultur och utbildning 3 -4 -3 -4

Service 6 18 18 -18 -6 1 1

Länsteknik 1 2 2 -3 0

Summa divisioner -21 147 71 -148 -9 -7 32 -19 -15 -116

Politik 3 -1 2

Personalrelaterat 3 -2 1

LD-stab 0 -1 2 1

Gemensamma avskrivningar 5 -1 4

Summa övrigt 11 0 0 -2 0 0 0 0 -1 8

Tot divisioner o övr

verksamh. -10 147 71 -150 -9 -7 32 -19 -16 -108

övr gemensamt 29 9 -15 23

Finansieringen 160 68 228

Totalt 179 147 71 -150 0 -7 32 -19 37 143

2010-10-07

Anders Färnstrand Carina Olausson

Projektledare, Auktoriserad revisor Uppdragsledare, Certifierad kommunal revisor