Delårsrapport Augusti 2011

(1)

Delårsrapport

Augusti 2011

(2)

Vision

Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt.

Verksamhetsidé

Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna själva, genom allmänna politiska val.

Genom aktiva förebyggande och hälsofrämjande insatser ska landstinget verka för en jämställd och jämlik hälsa hos norrbottningarna. Hälso- och sjukvård och tand- vård ska fördelas efter behov och i allt väsentligt finansieras genom skatter.

Genom aktiva regionala utvecklingsinsatser och kulturverksamhet ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling och skapa förutsättningar för ett hållbart sam- hälle och en god livsmiljö.

Av kommunallagen framgår bl a att finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten ska fastställas i budgeten och att de efterlevs, följs upp och utvärde- ras. I Landstingsplan 2011-2013 finns finansiella mål samt mål för verksamheten.

Dessa mål utgör utgångspunkten för denna delårsrapports struktur.

(3)

Omvärlden

Samhällsekonomin De senaste veckornas turbulens på de finansiella marknaderna har tillsammans med oväntat svag statistik från bland annat USA medfört att bilden av den svenska ekonomins utveckling justerats ned. Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att tillväxttakten för svensk BNP beräknas nu under inneva- rande och kommande tre kvartal hamna ner mot 1,5 procent i årstakt. Det inne- bär en halvering jämfört med tidigare beräkningar. Tillväxten för helåret 2011 blir trots denna nedjustering relativt hög.

Den höga tillväxten i fjol och under för- sta halvåret i år gör att BNP procentuellt beräknas öka med 4,5 procent 2011 jäm- fört med 2010. För 2012 begränsas till- växten till 2,0 procent.

Den ekonomiska tillväxten i USA och i stora delar av euroområdet väntas bli svag både i år och nästa år. De statsfi- nansiella problem som många länder brottas med kommer till betydande del att kvarstå. En försvagad tillväxt i om- världen bidrar till en svagare svensk ex- port. Oron i omvärlden för samtidigt med sig en tilltagande osäkerhet även i Sverige. Oron bidrar till att de svenska hushållen sparar mer och de svenska företagen investerar mindre. Därmed begränsas inte bara exporten utan också inhemsk efterfrågan. På senare tid har dock de längre räntorna fallit kraftigt vilket gör det billigare för företagen att investera. Det bidrar också positivt till hushållens ekonomi vilket håller uppe konsumtionen.

Förutsättningarna för svensk ekonomi är i flera avseenden betydligt bättre än i många andra länder. Det ger en större trygghet men innebär inte att Sverige är osårbart. Det går inte att bortse från att utvecklingen i omvärlden har stor inver- kan även på svensk ekonomi.

Landstingens ekonomi Trots att svensk ekonomi var på väg upp ur en djup svacka blev 2009 och 2010

två av de resultatmässigt bästa åren nå- gonsin för kommuner och landsting.

Förklaringen är främst tillfälligt höjda statsbidrag, sänkta arbetsgivaravgifter och en återhållsam kostnadsutveckling.

År 2011 ser ut att bli ännu ett år då kommuner och landstingen lever upp till målen för god ekonomisk hushållning enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL). Förklaringen är att prognosen för skattintäkterna reviderats upp och att landstingen varit försiktiga med att öka sina kostnader. I samband med delårs- bokslutet per april prognostiserade alla landsting förutom tre ett positivt resultat för året.

Nästa år vänder utvecklingen om beslu- tade statsbidragsramar inte förändras.

Prognosen i augusti från Sveriges kommuner och landsting för 2012 och framåt är sämre än vid tidigare prognoser.

Landstingen är inne i en period där de demografiskt betingade behoven ökar kraftigt vilket gör det svårt att klara en ekonomi i balans fram till 2015 utan att se över verksamhet och finansiering.

Befolkningsutvecklingen Länets befolkning fortsatte att minska under första halvåret med 277 personer.

Det var en mindre minskning än samma period förra året då befolkningen minskade med 387 personer. Befolkningen ökade i sju av länets fjorton kommuner – Arvidsjaur, Boden, Haparanda, Kiruna, Pajala, Piteå och Övertorneå. Tre kommuner – Kiruna, Luleå och Piteå – hade ett positivt födelseöverskott. Norrbotten hade den sista juni 248 382 invånare.

Aktuella utredningar och andra påverkansfaktorer På nationell nivå finns avslutade och pågående utredningar som på såväl kort som lång sikt kan komma att påverka landstinget. Främst kan nämnas:

 Utjämningskommitténs översyn av skatteutjämningssystemet som kommer att få stor betydelse för landstingets ekonomi.

(4)

 Utredningen om översyn av den stat- liga regionala förvaltningen kommer att få betydelse för landstingets fram- tid. Detta eftersom utredningen även har i uppdrag att hantera landets in- delning i regioner.

 Ett betänkande avseende förslag till hur kommuner och landsting kan ges stabilare planeringsförutsättningar med hänsyn till konjunkturvariationer har lämnats av den särskilda utredaren.

 Den 1 juli 2010 blev vårdgarantin lagstiftad och utvecklingen går gene- rellt mot att patientens ställning inom hälso- och sjukvården stärks på en rad områden. Diskussioner förs om att införa tillgänglighetsgaranti inom den akuta sjukvården, värdighetsga- ranti inom äldrevården och om att vårdgarantin även ska omfatta vissa undersökningar inom bild och funk- tion. För framtiden kommer fokus också att sättas på patientens väg genom hela vårdkedjan.

 Genomförandet av den nationella cancerstrategin kommer också att på- verka landstinget, bland annat genom ett gemensamt åtagande med övriga landsting i norra sjukvårdsregionen att bilda och bygga upp ett regionalt cancercentrum (RCC).

 En nationell översyn av missbruks- och beroendevården kan komma att förändra ansvarsfördelningen mellan landsting och kommuner. Utredaren har lämnat sina förslag och dessa re- missbehandlas för närvarande.

 En fråga som är aktuell under de närmaste åren är införlivandet av EU:s patientrörlighetsdirektiv i svensk rätt, vilket kommer att ge patienterna ökade möjligheter att söka vård i ett annat EU-land. Detta kommer att öka kraven på landstingen, inte minst ekonomiskt. Direktivet har nyligen godkänts inom EU och ska implementeras i medlemsländerna senast hösten 2013.

 Socialstyrelsen avser att ersätta nu gällande föreskrift avseende patient- säkerhet och kvalitet i hälso- och sjukvården. Den nya föreskriften kan komma att leda till ett omfattande arbete för att implementera de krav den nya föreskriften innehåller.

Attraktiv region

Mål

Norrbottningarna ska känna stolthet och en stark samhörighet med sitt län samt vara delaktiga i den regionala utveck- lingen. Den enskilde norrbottningen och dennes engagemang har avgörande be- tydelse för länets utveckling.

 Norrbotten ska vara känt som en dy- namisk region.

 Norrbottningarna ska ha en positiv självkänsla.

Norrbotten ska vara ett gott län att leva i.

Mått Mål 2011- 2013

Nuläge Befolkningsut-

veckling Positiv Befolkningen har minskat med 277 personer perioden 2010- 12-31 till 2011-06-30. År 2010 var minskningen 410 personer.

Försörjnings-

kvot Oförändrad Försörjningskvoten för 2010 är 0,74 och densamma som för 2008-2009.

Sysselsättning (16-64 år), Norrbotten:

Förändring öppet arbetslö- sa

Förändring sökande i program med aktivitetsstöd

Minskning

2010/2009: -17,7 % (k) -24,2 % (m) 2009/2008: 20,1 % (k) 11,5 % (m) 2010/2009: 20,8 % (k) 9,3 % (m) 2009/2008: 68,2 % (k) 75,0 % (m) Ungdomsar-

betslöshet (18-24 år)

Minskande Utveckling andel arbetslösa mellan två år och antal öppet arbetslösa vid senaste års- skifte:

2010/2009: (k) -18,0 %, 493 st (m )-25,4 %, 756 st 2009/2008: (k) +9,3 %, 601 st (m) -8,3 %, 1013 st

(5)

Kraftsamling

Stora investeringar i tunga industrier räcker inte - Norrbottens befolkning fortsätter att minska. För att få ännu fler människor att bo och trivas i länet krävs en gemensam kraftsamling. För att lyck- as måste länet erbjuda en god livsmiljö för alla. Därför har landstinget tagit initiativ till en Kraftsamling som är en serie konferenser och aktiviteter som sträcker sig från 2011-2015.

I juni genomfördes den första Kraftsam- lingskonferensen. Totalt planeras åtta konferenser fram till 2015. Syftet med konferensserien är att få en bred insam- ling av värdefulla tankar och idéer, från andra idégivare än de traditionella och med en uttalad ambition att göra verk- lighet av de förslag som framkommer under processen.

Under konferensen genomfördes runda- bordssamtal. Samtalen handlade om de frågor som Norrbotten ska fokusera på för att skapa tillväxt – bland annat mångfald, unga människor och kultur.

På så sätt skapades en stor delaktighet hos alla deltagare på konferensen. Varje samtal genomfördes med en i förväg utsedd ordförande.

Ordförandena vid rundabordssamtalen utgör också tillsammans det sk Tillväxt- rådet. Det har till uppgift att sammanfat- ta rundabordssamtalen, dra slutsatser och ange inriktningen till nästa konfe- rens.

Öppenhet, mångfald och nya perspektiv

SERN-nätverket utsett till Årets Sverigefrämjare

Svensk-Italienska Handelskammaren Assosvezia, Sveriges ambassad och dess främjargrupp delar årligen ut utmärkel- sen ”Årets Sverigefrämjare” till en person, ett företag eller en organisation i Italien som har främjat Sverige i Italien.

På sitt årsmöte 15 mars delade Assosve- zia ut utmärkelsen till Sweden Emilia- Romagna Network (SERN).

SERN, ett bilateralt nätverk mellan norra och södra Europa, tilldelas priset för att det "syftar till att främja en hållbar utveckling, ökad konkurrenskraft och social integration. Dess aktiviteter omfattar idag ett brett och dynamiskt samarbete och erfarenhetsutbyte mellan svenska och italienska regioner, kommuner, föreningar, kooperativ och före- tag inom områden som utbildning, kultur, social välfärd, småföretagarutveck- ling, miljö och turism."

Hållbar utveckling och inomregional balans

Projektet More4nrg avslutat Interreg-projektet More4NRG som sam- lat AER (Assembly of European Regi- ons) och 11 europeiska regioner är avslutat. Projektets mål var att stärka utvecklingen av regionala strategier för förnybara energikällor och energieffek- tivitet. Detta genom att utbyta erfarenheter samt att gemensamt utveckla ett styr- verktyg för att mäta effekterna av håll- bara regionala energistrategier.

Projektet har varit stöd till de medver- kande regionerna i arbetet med att ta vara på regionernas energipotential och förbättra energieffektiviteten. Det har gett upphov till förändringar i regionernas arbete med energipolitiken och på- skyndat arbetet med energiomvandling- en.

Slutresultatet är en verktygslåda inne- hållande en sammanfattning av regionala strategier, goda exempel, metoder, erfarenheter, nätverk och riktlinjer för utveckling av regionala energistrategier och handlingsplaner. Dessutom ett styr- verktyg för att mäta effekterna av regionala energistrategier.

Landstingets regionala klimat-, miljö- och energiarbete har presenterats vid två internationella konferenser. Projektet har skapat ett mervärde för landstingets verksamhet, exempelvis i form av kon- taktytor, samarbeten och verksamhetsut- veckling. Projektet har också bidragit med kunskap till den regionala plane-

(6)

ringen och arbetet med den regionala klimat- och energistrategin.

Projektet lyfts ofta fram som ett före- bildsprojekt av Joint Technical Secreta- riat (JTS) of Interreg IVC, både vad gäller arbetsprocessen och uppnådda resultat.

Landstingets deltagande i projektet har bidragit till att positionera länet som en öppen och innovativ region, som aktivt bidrar till en långsiktig hållbar utveckling av Europa. I det fortsatta arbetet på verksamhetsnivå är Norrbottens Energi- kontor AB en naturlig mottagare av pro- jektresultaten.

Välmående och dynamiskt kultur- och näringsliv

BD Pop blir bolag

Under året har aktiebolaget BD Pop bil- dats. Delägare är i dagsläget landstinget och Luleå kommun. Övriga kommuner i länet kommer att erbjudas delägarskap.

BD Pop AB ska vara ett regionalt resurs- och produktionscentrum för pop- och rockmusik i syfte att stödja lokala talanger och stärka den regionala musik- branschen, stimulera tillväxt av kreativa näringar och öka länets attraktionskraft på unga.

Bolaget ska vidare upptäcka och utveckla norrbottniska talanger inom pop och rock så att de når en större publik. Stärka såväl deras artistiska utveckling som kommersiella kompetens för att de ska kunna ha musiken som yrke eller bisyss- la.

Eftersom branschen av tradition domine- ras av pojkar och män ska flickors och kvinnliga musikers villkor särskilt upp- märksammas och insatser göras för att stödja deras ambitioner.

Den kulturella mångfald som länets mi- noritetsspråk erbjuder ska tas tillvara.

BD Pop började som ett regionalt ut- vecklingsprojekt (2006-2010) med med- finansiering från de europeiska struktur- fonderna, länsstyrelsen, landstinget, Sparbanksstiftelsen, Längmanska Före-

tagarfonden samt kommunerna Arvids- jaur, Boden, Haparanda, Jokkmokk, Ki- runa, Luleå, Pajala och Övertorneå. Pro- jektet resulterade i stora artistframgång- ar samt sexton nystartade företag.

Kultursamverkansmodellen Under det första halvåret har projektan- sökningar sammanställts avseende Kraftcentrum för ny musik i Piteå respektive Havremagasinet Boden/Resurs- centrum för konst i Luleå, det senare ett projekt under Konstmuseet i norr. Båda dessa ansökningar har mötts av ett positivt gensvar från berörda kommuner som även beslutat att satsa medel för en tre- årsperiod. Även Statens Kulturråd har beviljat medel. En ansökan till Tillväxt- verket för ytterligare medel är insänd.

Dessa projekt är följden av den nya kul- tursamverkansmodellens samarbete mellan landsting och kommuner, med ut- gångspunkter i Norrbottens kulturplan.

God hälsa

Mål

Norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa.

Självskattad hälsa utgår från hur indivi- den själv bedömer eller uppfattar sin hälsa. En allmän fråga om självskattad hälsa är hur varje individ bedömer sitt hälsotillstånd. Det är en vanlig fråga som mått på det allmänna hälsotillstån- det inom olika befolkningsgrupper. Sva- ren speglar individens föreställning om vilken hälsa hon eller han tänker sig kunna uppnå eller har i jämförelse med jämnåriga. En person kan trots långva- rig sjukdom tycka sig ha ett bra hälso- tillstånd. För att nå målet ska Norrbot- ten i jämförelse med övriga landet ha högsta andelen bland vuxna kvinnor och män som tycker att de har ett bra eller ganska bra hälsotillstånd.

I linje med att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa, ska landstinget bidra till att andelen barn och ungdomar, särskilt flickor, med psy- kisk ohälsa minskar i länet.

(7)

Mål Nuläge År 2014 tillämpas i minst 90 % av

landstingets verksamheter med patientmöten evidensbaserade metoder för att stimulera och ta tillvara patientens kraft och initiativ för sin egen hälsa.

2010: 49 % 2009: 58 %

År 2014 ger minst 90 % av landstingets verksamheter stöd till individer och grupper som lever med ökad sårbarhet.

2010: 59 % 2009: 67 %

Uppföljning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Enligt landstingsplanen ska samtliga landstingsverksamheter systematiskt integrera relevanta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aspekter i sin verksamhet och uppföljning ska ske kontinuerligt.

En av de årliga uppföljningarna följer de frågor som utvecklats inom nätverket för

”Hälsofrämjande sjukhus och vårdorga- nisationer” och som till stor del inriktar sig på processer och stödsystem. Internt inom landstinget har systemet för in- hämtning av uppgifterna utvecklats för att på ett användarvänligt sätt möjliggöra uppföljning och styrning så nära den praktiska verksamheten som möjligt.

Samtidigt ändrades beräkningssystemet till att redovisa ett faktiskt värde i stället för intervaller. Detta system är fortfarande i ett inkörningsskede.

En jämförelse mellan åren 2010 och 2009 visar att landstinget som helhet förbättrat sig avseende tillämpningen av preventiva program för samtliga områ- den, dvs alkohol, tobak, mat, fysiska aktivitet och stressrelaterade problem.

Detta innefattar att dokumenterade rutiner/program finns för levnadsvaneför- ändringar, t ex rutiner för rökslutarhjälp, fysisk aktivitet på recept eller motive- rande samtalsteknik. Införandet av rökfri före operation har bidragit till ökat an- vändande av rökslutarstöd. Fler använ- der stödsystemet för uppföljning.

Tillämpning av preventiva program inom landstingets verksamheter, åren 2009 och 2010. Andel procent.

2010 2009

Tobak 72 54

Alkohol 44 35

Matvanor 63 45

Fysisk aktivitet

46 35 Stressrelaterade

problem 38 35

Målsättningen om ett utbrett användande av metoder för att tillvarata patientens egen kraft samt att ge stöd till individer som lever med ökad sårbarhet uppfylls inte i nuläget. Landstingets ambitioner om hälsofrämjande arbete fortsätter att spridas inom organisationen.

Nätverket för Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationers vision är att skapa en effektivare hälso- och sjukvård genom tydligare mål mot förbättrad häl- sa för patient, medarbetare och befolkning – så kallad hälsoorientering. From 2011 deltar hela landstinget i nätverket mot tidigare enbart Piteå sjukhus. Arbe- tet omfattar de fyra perspektiven: patient, befolkning, medarbetare och styrning/ledning. För närvarande är landstinget aktivt inom nätverket med projek- ten Livsviktigt, Hälsofrämjande väntrum och Hälsoutveckling för medarbetare.

Sjukdomsförebyggande riktlinjer om levnadsvanor

Under hösten 2011 förväntas Socialsty- relsen presentera förslag till riktlinjer om sjukdomsförebyggande åtgärder inom hälso- och sjukvården. Dessa bygger på att personer som möter hälso- och sjuk- vården får någon form av rådgivning för att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otill- räcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Dessa levnadsvanor står tillsammans för cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan i Sverige. I vissa fall kan rådgivningen kompletteras med andra hjälpmedel.

Med bakgrund av detta redovisas här vad den senaste befolkningsenkäten i Norrbotten, år 2010, visade vad gäller daglig rökning, riskabla alkoholvanor,

(8)

14 <18 12 <14 10 <12

55 <60 50 <55 45 <50

övervikt och fysisk aktivitet bland vuxna, 16-84 år, runt om i länet.

Andel som röker dagligen Andelen som röker varje dag varierar bland vuxna mellan 10 och 18 procent i länets kommuner. Kvinnorna röker mer än männen och i gruppen kvinnor mellan 45- 64 år är rökning vanligast (21 procent). Sammantaget är daglig rökning något mer utbredd i östra delen av länet medan snusning är något mer utbredd i norra delen.

Män Kvinnor

20 <25 16 <20 13 <16

12 <= 18 8 < 12 3 < 8

Förekomst av fetma

Mellan 13 och 25 procent av den vuxna befolkningen i Norrbotten har fetma.

Betydligt fler har övervikt (bmi mellan 25 och 29). Fetma är mer vanligt bland män än bland kvinnor.

Män Kvinnor

Fysisk aktivitet minst 30 minuter per dag Nuvarande rekommendation är att vara fysiskt aktiv minst 30 minuter per dag för att påverka hälsan positivt. Drygt hälften av norrbottningarna är tillräckligt fysiskt aktiva. Variationerna inom länet ligger mellan 45 och 60 procent.

Män Kvinnor

Riskabla alkoholvanor

Riskabla alkoholvanorna bedöms utifrån ett index efter hur ofta man dricker alkohol, hur mycket alkohol man dricker vid varje tillfälle och hur ofta man är berusad. Inom länet varierar riskabla alkoholvanor bland vuxna från några enstaka procent (kvinnor) upp till arton procent (männen). Yngre män (16- 29 år ) är den grupp som har flest med riskabla alkoholvanor (27 procent), följt av kvinnor i samma åldrar (24 procent).

Män Kvinnor

God vård

Mål

Norrbottningen ska utifrån behov ges rätt behandling, vid rätt tidpunkt, på rätt nivå.

I förhållande till patienterna innebär god vård att verksamheterna regelmäs- sigt ska motsvara patienternas förvänt- ningar i mötet med hälso- och sjukvår- den. Detta gäller såväl det rent profes- sionella yrkesutövandet som andra fak- torer som kan vara lättare för patienten att bedöma, t ex bemötande och infor- mation om vilka möjligheter och be- gränsningar som föreligger med hänsyn till patienten hälsotillstånd. God vård innebär även att landstinget har en ef-

(9)

fektiv organisation och verksamhetens resurser används på ett för patienterna och norrbottningarna effektivt sätt och att verksamheten grundar sig på evi- densbaserad kunskap.

Mått Mål

2011- 2013

Nuläge

Andel vårdrelaterade infektioner

< 5 % 2011-03: 8,2 % 2010-11: 7,8 % 2010-04: 6,2 % Andel högfrekventa

besökare på akutmot- tagningar vid sjukhus

10 % 2011-07: 20 % 2010-12: 19 % 2010-08: 19 % Väntetid vid akutmot-

tagningar, andel besök med första läkarkontakt inom 30 minuter

90 % 2011-08: 40 % 2010: 40 %

Väntetid vid akutmot- tagningar, andel besök med total handlägg- ningstid under 180 minuter

90 % 2011-08: 70 % 2010: 70 %

Andel vårdrelaterade trycksår

0 % 2011-03: 12,0 % 2010-10: 14,4 % 2010-03: 15,2 % Blodtryck/hjärtsvikt;

användning av kost- nadseffektiva blod- tryckssänkande läke- medel (andel ACE- hämmare)

75 % 2011: 01-04: 70,1 % 2011: 05-08: 70,1 % 2010: 69,5 % 2009: 69,4 %

Hjärta/kärl, diabetes, stroke; andel använd- ning av kostnadseffekti- va blodfettssänkande läkemedel (andel sim- vastatin)

80 % 2011: 01-04: 68,6 % 2011: 05-08: 67,9 % 2010-12: 70,6 % 2009-12: 71,0 %

Primärvård, telefontill- gänglighet, andel samtal som inte besvaras samma dag

0 2011-03: 4 %

2010-12: 9 % 2010-03: 4 %

Patientfokuserad vård Landstingsgemensam patientenkät om

bemötande Inom hela landstinget används en gemensam patientenkät som är tänkt att spegla patienternas upplevelse av bemö- tandet i vården. Enkäten besvaras av patienter i både öppen och slutenvård enligt sett schema som beslutas inom respektive division. Alla verksamheter med patientkontakter ska genomföra

minst en enkät per år. Resultat från en- käten kommer att redovisas i årsredovis- ningen.

Primärvården kommer under hösten att delta i en nationell patientenkät.

Patientnämndsstatistik

Ärenden fördelade på huvudkategori och kön perioden maj-augusti 2011, jämfört med samma period åren 2008- 2010

2008 2009 2010 2011 Bemötande/

Kommunikation 82 (60k 22m)

203 (140k 63m)

111 (61k 50m)

138 (80k 58m) Organisation/Regler/

Resurser 79

(42k 37m)

124 (62k 62m)

110 (64k 46m)

82 (47k 35m) Vård/

Behandling 185 (110k 75m)

149 (89k 60m)

153 (96k 57m)

131 (74k 57m)

Totalt 346

(212k 134m)

476 (291k 185m)

374 (221k 153m)

351 (201k 150m) Av tabellen framgår att antalet ärenden 2011 var något färre i jämförelse med motsvarande period föregående år. An- mälningarna gällde till 57 procent kvin- nor och 43 procent män. Under samma period föregående år var fördelningen 59 procent kvinnor och 41 procent män.

Andelen ärenden inom kategorierna vård/behandling samt organisa-

tion/regler/resurser minskade i jämförel- se med samma period 2010. Ärenden inom kategorin bemötande/kommunikation ökade både i andel och i antal.

Tillgänglig vård

Varje patient ska ha en tillgänglighet till hälso- och sjukvården som är rimlig med utgångspunkt i bedömt behov.

Den nationella vårdgarantin, som från den 1 juli 2010 regleras i lag, handlar om en god tillgänglighet för alla.

(10)

Vårdgarantin innebär att

0 – Primärvården ska erbjuda kontakt i telefon eller på plats samma dag.

7 – Om läkarbesök inom primärvården behövs ska det erbjudas inom högst sju dagar.

90 – Efter beslut om remiss/vårdbegäran ska ett besök inom den planerade specialiserade vården erbjudas inom högst 90 dagar efter beslutsdagen.

90 – Efter beslut om behandling ska denna påbörjas inom högst 90 dagar.

Primärvården – telefontillgänglighet (0:an)

Mätningen av primärvårdens telefontill- gänglighet i mars 2011 visade att vård- centralerna i länet tog emot 58 445 tele- fonsamtal, varav 96 procent besvarades.

Detta är en förbättring jämfört med mät- ningen hösten 2010 då motsvarande siffra låg på 91 procent. Mätningen inkluderar även de privata vårdcentralerna. Siff- ran för vårens mätning gällande riket var 89,9 procent.

Telefontillgänglighet i primärvården (0:an)

60%

65%

70%

75%

80%

85%

90%

95%

100%

Våren 2006 Hösten 2006

Våren 2011 Mättillfälle

Procent

Riket Norrbotten

Nästa nationella mätning av primärvår- dens telefontillgänglighet genomförs under oktober 2011.

Primärvården – läkarbesök inom 7 dagar (7:an)

Andelen patienter som får komma på läkarbesök inom sju dagar i Norrbotten har ökat jämfört med föregående mät- ning hösten 2010, från 85,1 procent till 88,4 procent. Landstinget ligger dock fortfarande under riksgenomsnittet på drygt 93 procent. Vårens mätning 2011 visar också att 63,6 procent av de patienter som hade kontaktat sin vårdcentral fick träffa en läkare samma dag. Mät- ningarna inkluderar även de privata vårdcentralerna. För hela riket var motsvarande siffra 69 procent.

Läkarbesök i primärvården inom 7 dgr (7:an)

80%

82%

84%

86%

88%

90%

92%

94%

Våren 2 008

Hösten 2008 Våren 2009

Hösten 2009 Våren 2

010 Hösten 2010

Våren 2011 Mättillfälle

Procent

Riket Norrbotten

Nästa nationella mätning av läkarbesök inom primärvården genomförs 17-28 oktober.

Måluppfyllelse 2011 för Kömiljarden Regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har genom överens- kommelse enats om villkoren för de pre- stationsbaserade ersättningarna avseende tillgänglighetsarbetet i hälso- och sjuk- vården som ska gälla för 2011.

Kraven har skärpts i årets överenskom- melse och förutsättningarna för att få ta del av medlen är att minst 70 procent av patienterna i landstinget har väntat 60 dagar eller kortare på besök hos specia- list respektive på behandling inom planerad specialiserad vård. Till de landsting som klarar minst 70 procents mål- uppfyllelse fördelas 800 miljoner kr i förhållande till landstingens storlek.

Medel fördelas i två lika delar för besök respektive behandling inom den planerade specialiserade vården.

Återstående 200 miljoner kr fördelas till de landsting/regioner som når målet att minst 80 procent av patienterna i landstinget har väntat 60 dagar eller kortare på besök respektive behandling. Av- stämningar görs månadsvis hela året och medel kommer att fördelas utifrån resultaten vid varje månadsavstämning. Me- del kommer att utbetalas efter regering- ens beslut under januari 2012.

Besök inom specialiserade vården (90)

Som vanligt uppvisade maj månad årets hittills bästa siffror, för att sedan försäm- ras ganska drastiskt från juni och framåt, den sk sommareffekten då produktionen av planerad vård minskar, eftersom så- väl personal som patienter önskar se- mester. Ändå väntade betydligt färre

(11)

patienter för länge (dvs längre än vård- garantins tidsgräns) denna sommar jäm- fört med tidigare somrar. Norrbotten hör också fortfarande till de landsting som har de kortaste väntetiderna för besök.

I augusti 2011 fanns det totalt 5 884 väntande patienter till ett första besök.

Av dessa hade 207 patienter själva valt att vänta längre än 90 dagar.

83,4 procent av patienterna fick sitt första besök inom vårdgarantins 90 dagar. Andelen som väntat kortare än 60 dagar var för samma månad 61,9 procent.

Månad Totalt antal väntande (exkl PvV och MoV*)

Andel väntat 90 dgr och kortare (målupp- fyllelse vårdga- ranti)

Totalt antal väntande (inkl PvV, exkl MoV*)

Andel väntat 60 dgr och kortare (måluppfyl- lelse kömil- jard, minst 70 %) Jan 5 564 89,8 % 5 689 68,1 % Feb 5 323 91,8 % 5 466 76,1 % Mar 5 446 94,2 % 5 563 84,3 % Apr 5 376 94,5 % 5 475 85,2 % Maj 5 004 95,9 % 5 065 87,1 % Jun 5 218 95,2 % 5 289 85,2 % Jul 5 764 91,8 % 5 884 66,4 % Aug 5 658 83,4 % 5 865 61,9 %

*PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan

Operationer/behandling inom specialiserade vården (90) Även när det gäller behandling uppvisade maj månad årets hittills bästa siffror, men också här ses en tydlig sommaref- fekt där resultaten försämras ganska drastiskt från juni och framåt.

I augusti 2011 väntade 2 050 patienter i Norrbotten på behandling. Totalt hade 55 patienter själva valt att vänta längre än 90 dagar.

82 procent av patienterna fick sin behandling utförd inom vårdgarantins tids- gräns. Andelen patienter som väntat 60 dagar eller kortare på behandling var för samma månad 64,9 procent.

Operation/åtgärd, inklusive övriga, i Norrbot- ten januari-augusti 2011

Månad Totalt antal väntande (exkl PvV och MoV*)

Andel väntat 90 dgr och kortare (målupp- fyllelse vårdga- ranti)

Totalt antal väntande (inkl PvV*, exkl MoV)

Andel väntat 60 dgr och kortare (måluppfyl- lelse kömil- jard, minst 70

%)

Jan 2 284 94,1 % 2 345 63,5 % Feb 1 953 94,4 % 1 993 80,1 % Mar 1 912 98,0 % 1 948 89,1 % Apr 1 872 97,6 % 1 920 87,6 % Maj 1 503 98,1 % 1 525 88,3 % Jun 1 545 94,9 % 1 557 85,2 % Jul 1 715 88,6 % 1 738 60 % Aug 1 977 82,0 % 2 032 64,9 %

*PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan

Säker vård

Vårdskador ska förebyggas genom aktivt riskförebyggande arbete. Målet är att eliminera förekomsten av vårdskador dvs de skador som går att förhindra.

Till och med augusti har arbetet fokuse- rats på att förankra och nå hög följsam- het till patientsäkerhetslagen. Det inne- bär att ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet är uppdaterat.

Mätning av landstingets patientsäker- hetskultur genomfördes under maj må- nad, svarsfrekvensen var 35 procent.

Områden som fungerar bra är återföring och kommunikation kring avvikelser.

Det finns en relativt bra säkerhetsmed- vetenhet samt en icke straff- och skuld- beläggande kultur. Områden som måste förbättras är viljan att rapportera avvikelser, information mellan vårdenheter samt högsta ledningens betydelse för arbetsklimat som främjar hög patientsä- kerhet. Trots låg svarsfrekvens har resultatet betydelse för arbete som förbättrar patientsäkerhetskulturen.

Nationella punktprevalensmätningar som mäter förekomsten av vårdrelatera- de infektioner och trycksår samt följ- samhet till hygienpolicy och klädregler fortsätter.

(12)

Vårdrelaterade infektioner Andelen vårdrelaterade infektioner mäts sedan 2008 vid två tillfällen per år och ingår i det nationella arbetet för ökad patientsäkerhet.

Punkt Prevalens Mätning - VRI 2008-2011 NLL 13

8,17 9,5

4,4 6,4

7,8 8,2

11,3 11

9,5 8,9 9,6 9,4 9,2

0 2 4 6 8 10 12 14

VT 2008 HT 2008 VT 2009 HT 2009 VT 2010 HT 2010 VT 2011

Procent

NLL Riket

Källa: Databasen för SKL:s punktprevalensmäning VRI 2011

Resultatet visar att fortsatta insatser för att bekämpa vårdrelaterade infektioner är nödvändiga. Nationella åtgärdspaket inom samtliga områden ska användas.

I arbetet med att bekämpa vårdrelaterade infektioner är 100 procentig följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler absolut nödvändigt.

Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 2010-2011 Norrbottens läns landsting

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2010 Augu sti

Se ptember

Ok tober

Novemb er

December 2011 Januari

Februari Mar

s April Maj

Juni Juli Augu

sti Septembe

r Ok

tober November

Decemb er

Andel korrekta BH rutiner Andel korrekta klädregler Målvärde

Källa: Databasen för SKL:s punktprevalensmätning VRI 2011

Resultatet visar en stabilisering. Varia- tionen kan till viss del förklaras med att nya enheter tillkommit i mätningen.

Dessa har ofta sämre följsamhet vid de första mätningarna.

Trycksår

Ingen patient under vård och behandling ska få trycksår. Landstinget har på eget initiativ genomfört två punktprevalens- mätningar 2010. Mätningarna omfattar alla inskrivna patienter som är 18 år och äldre.

I mars 2011 genomförde Sveriges kommuner och landsting (SKL) den första nationella punktprevalensmätningen avseende förekomst av trycksår.

PPM trycksår Norrbotten/Sverige

0%

4%

8%

12%

16%

20%

mars 2010 okt 2010 mars 2011

%

Norrbotten Riket Linjär (Norrbotten)

Källa: Databasen för SKL:s punktprevalensmätning 2011

Förekomsten av trycksår minskar i Norrbotten och resultatet är cirka fyra procentenheter lägre än rikets genomsnitt. Ungefär hälften av trycksåren i Norrbotten avsåg den lägsta kategorin dvs hudrodnad.

Fall och fallskador

Under året har hittills 246 patienter fallit i samband med vård och behandling, av dessa ådrog sig 39 patienter en vårdska- da. För att förebygga vårdskador i samband med fall ska alla verksamheter föl- ja obligatoriska åtgärder enligt SKL:s åtgärdspaket.

Antal fall och fallskador fr o m 2009 t o m 31 aug 2011 700

600

500

Antal400

Fall Fallskada 300

200

100

0

År 2009 År 2010 År 2011

Källa: Landstingets databas för vårdavvikelser, Synergi 2011

Målet är att alla patienter som är 65 år och äldre och som kommer i kontakt med hälso- och sjukvård ska riskbedö- mas för trycksår, fall och undernäring.

Vid identifierad risk ska åtgärder sättas in. Cirka 90 procent får åtgärder insatta.

Det innebär att var tionde patient inte får någon åtgärd insatt. Detta kan i förläng- ningen leda till vårdskador och ökade kostnader.

Kvalitetsregistret Senior Alert Att delta i kvalitetsregistret Senior alert innebär att införa ett förebyggande ar- betssätt i syfte att undvika fall, trycksår och undernäring. SKL och staten har tecknat en överenskommelse för 2010-

(13)

2012, där prestationsersättning utbetalas till landsting och kommuner där relevanta enheter registrerar i registret. Samtliga landsting deltar i Senior Alert och Norr- bottens läns landsting är den tredje bästa i landet att registrera.

Antal identifierade, registrerade och analyserade vårdskador 1 jan - 31 aug 2011, Norrbottens läns landsting

70 60 50

Antal04

Antal vårdskador 30

20 10

Säker läkemedelshantering ⁰ Ej

I den nationella satsningen för ökad pa- tientsäkerhet ingår att förebygga läke- medelsproblem och läkemedelsfel i vår- dens övergångar. År 2010 var antalet avvikelser inom läkemedelshantering 331 och hittills i år 191. Flest avvikelser finns inom ordination, administration och dokumentation. Det saknas kultur att skriva avvikelser inom läkemedels- området därför torde mörkertalet vara stort.

För att höja patientsäkerheten i läkeme- delsprocessen har en avdelning vid Sun- derby sjukhus infört apotekare som kompetensstöd för läkare och sjukskö- terskor. Förbättringsarbetet har upp- märksammat brister i läkemedelsproces- sen som innebär en hög patientsäker- hetsrisk. Med apotekare som kompe- tensstöd i läkemedelsprocessen minskar förskrivningen av olämpliga och riskabla läkemedel. Detta minskar även risken för akuta inläggningar orsakade av lä- kemedel och risk för vårdskador. Plane- ring för apotekare i fler verksamheter pågår och startar under hösten.

Avvikelsehanteringsprocessen Landstingets övergripande mål för säker vård är att ”eliminera förekomsten av vårdskador”.

Definition vårdskada: ”lidande, kropps- lig eller psykisk skada eller sjukdom som kunnat undvikas om adekvata åt- gärder hade vidtagits vid patients kontakt med hälso- och sjukvård. Allvarlig vårdskada är skada som är bestående och inte ringa, eller har lett till att patienten fått väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit”.

Källa; Landstingets databas för vårdavvikelser, Synergi 2011

Under perioden har 123 vårdskador identifierats, registrerats och analyserats av verksamheten som avvikelser. Av dessa betraktas 62 som inte behand- lingskrävande men där patienterna upp- levt obehag. 10 allvarliga vårdskador har rapporterats och 51 bedöms inte ge be- stående men. Däremot har dessa krävt behandlingsinsatser.

Kunskapsbaserad vård Grunden för kunskapsbaserad vård finns i principerna för systematiskt, lärande- styrt förbättringsarbete där fakta- och evidensbaserade uppgifter tas till vara.

Vården ska bygga på vetenskap och do- kumenterad beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt.

Inom landstinget pågår ett arbete för att skapa strukturer och ta fram rutiner för systematisk kunskapsspridning och im- plementering av främst nationella riktlinjer, vårdprogram samt andra över- gripande styrdokument och riktlinjer för vården.

Inom landstinget har ett flertal vårdpro- gram och handlingsöverenskommelser (HÖK) fastställts, vilka används som underlag till förbättringsarbete. Exempel på detta är den utveckling och förbätt- ring av diabetesvården samt strokevår- den som pågår och där de nationella rikt- linjerna ligger som grund. Förbättringar i vården av patienterna har uppmärk- sammats inte bara i länet utan nationellt.

Andra områden där förbättringsarbeten pågår utifrån nationella riktlinjer är hjärtsjukvård, demensvård samt depres- sion och ångest.

Dödsfall Behandlingskrävande Behandlingskrävan skada UTAN de bestående men

skada MED bestående behandlingskrävande

men skada

(14)

Kvalitativt likvärdig och jämlik vård Landstinget ska erbjuda likvärdig vård till flickor och pojkar, kvinnor och män.

Oavsett var i länet patienten bor ska vår- den tillhandhållas och fördelas på jäm- ställda villkor. Sjukvården ska också ges på jämlika villkor oavsett könsöver- skridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosupp- fattning, funktionshinder, sexuell lägg- ning eller ålder. Skillnader i hälsoläge och skillnad i tillgång till hälso- och sjukvård mellan kvinnor och män, personer med olika socioekonomiska för- hållanden liksom utbildningsnivå ska utjämnas. Arbetet mot våld i nära rela- tion, som är en del av det jämställda arbetet, intensifieras under året. Nya rutiner för att säkerställa trygg vård i utsatta situationer är under process.

Statistik som nyttjas för jämförelser och förbättring av verksamheter ska vara ålders- och könsuppdelad. Jämförelser ska ske systematiskt och med förslag på åtgärd vid ev. omotiverade skillnader.

Hälso- och sjukvården ska använda resultat från öppna jämförelser i förbätt- ringsarbetet bland annat för syftet skapa en likvärdig vård för patienterna. Flerta- let av verksamheterna är också med i relevanta kvalitetsregister där data från registren är värdefullt i förbättringsarbe- tet. Arbetet med att öka registreringsfre- kvensen fortgår och intensifieras vid nytillkomna register.

I syfte att sprida kompetenshöjande insatser i förbättringsarbete kopplat mot jämställd och jämlik vård genomförs seminarie- och konferensdagar för att engagera ledare och medarbetare i för- bättringsarbete.

Effektiv vård

Tillgängliga resurser ska nyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamhet och ekonomi.

Effektiva vårdprocesser kännetecknas av god medicinsk kvalitet, god produktivitet och kostnadseffektivitet, utvecklad samverkan, hög tillgänglighet och hög patienttillfredsställelse.

KPP (kostnad per patient) är en metod för beräkning av sjukvårdskostnaden för varje enskild patient och vårdkontakt.

DRG innebär förenklat en viktning av olika åtgärder/sjukdomstillstånd för att kunna göra jämförelser mellan olika verksamheter. Tillsammans utgör KPP/DRG ett instrument för överskådlig verksamhetsbeskrivning som alltmer används inom sjukvården för att, på ett överskådligt sätt, visa vad man ”produ- cerar” och till vilken kostnad men även visa resursförbrukningen för enskilda patienter, olika patientgrupper, diagnos- grupper etc.

Målet i Landstingsplan 2011 är att kostnaden per DRG-poäng i landstinget inte ska överstiga kostnaden i den nationella KPP-databasen för läns- och länsdels- sjukhus i riket.

Kostnaderna per DRG poäng för 2010 per sjukhus framgår i nedanstående graf.

Fyra sjukhus har lägre kostnad/DRG- poäng jämfört med 2009 vilket förklaras med att fler vårdtillfällen har produce- rats till en låg kostnadsökning. I Kalix har kostnad per DRG-poäng minskat 10 procent till följd av att antalet vårdtillfäl- len ökat med 9 procent med låg kost- nadsökning. Med en total kostnadsök- ning i slutenvården på 15 mkr (1,0 procent) har antalet producerade vårdtillfäl- len ökat med 1,5 procent. Den genom- snittliga vårdtyngden har ökat med 2,9 procent, huvudsakligen på grund av bätt- re medicinsk kodning och färre dyra vårdtillfällen, sk ytterfall. Totalt har detta medfört en ökad produktivitet i slu- tenvården med cirka 51 mkr.

Kostnad per DRG-poäng för slutenvård (exkl ytterfall och psykiatri), genomsnitt per sjukhus

0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000

Gäll Kali Kiru SY Pite NLL

kronor/DRG-poäng

2009 2010

Snittkostnad per DRG-poäng för läns- och länsdelssjukhus i den nationella