Landstingsdirektörens rapport Muntlig information ................................................................................ 2

(1)

Landstingsstyrelsen 11 december 2013

Landstingsdirektörens rapport

Muntlig information ... 2

Bilagor ... 2

Tillgänglighet och vårdgaranti ... 2

Säker vård ... 9

Förbättringsarbete ... 14

Vård i andra EU/EES-länder ... 16

Fördjupade dialoger inom Vårdval Norrbotten ... 16

Inhyrd personal ... 16

Hälsosamtalet i skolan ... 16

Drogvanor bland ungdomar i Norrbotten ... 17

Kultur och utbildning ... 18

Europaforum XIX Norra Sverige och NSPA-forum ... 21

Framtänk Norrbotten ... 22

Equality, Growth and Innovation ... 23

Nationell innovationskonferens ... 23

EU-Net ... 24

Regions 4 Green Growth ... 25

Norrbotten utvärderar Flevoland... 26

Omvärldsbevakat ... 26

Morgonrock ... 27

Almi och landstingets Näringslivspris 2013 ... 28

Ny VD i North Sweden Datacenter Locations AB ... 28

(2)

Muntlig information

 Landstingets forskningsbokslut 2012.

 Inhyrd personal.

 Tillgänglighet.

Bilagor

 Månadsrapport per oktober.

 Vårdval Norrbotten – Fördjupade dialoger.

Tillgänglighet och vårdgaranti

Nationellt

Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens om en prestationsbaserad modell för stimulansmedel, där krav på resultat är en förutsättning för att få del av de statliga pengarna. Överenskommelsen består av två delar. Dels en nationell satsning på tillgänglighet som omfattar sammanlagt 1 miljard kr (Kömiljarden) och dels en särskild satsning för barn och unga med psykisk ohälsa (förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin) som omfattar 214 miljoner kr. Den senare ingår för 2013 inte i kömiljardsöverenskommelsen, utan är en del av överenskommelsen om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa.

Överenskommelse Kömiljarden 2013

I den nationella överenskommelsen för år 2013 har 988 miljoner kr avsatts för prestationsbaserade stimulansmedel till landstingen. Överenskommelsen omfattar dessutom 12 miljoner kr avsett för SKL:s arbete med att utveckla olika vårdprocesser samt vidareutveckla informationen om och inrapporte- ringen av väntetider.

Tidigare krav på andel väntande med minst 70 procent inom 60 dagar kvar- står, nu som ett grundkrav. Nytt är dock att prestationsersättningen kommer att baseras på andel faktisk väntetid/genomförda förstabesök respektive ope- ration/behandling inom 60 dagar som också ska uppgå till minst 70 procent.

Nytt för 2013 är också att större andel av pengarna än tidigare läggs på 80 procents måluppfyllelse.

Ett nationellt projekt gällande uppföljning av återbesök ska också genomfö- ras i SKL:s regi i syfte att vid projektets avslut i augusti 2013 resultera i en kvalitetssäkrad modell för uppföljning av återbesök som landstingen sedan ska införa och för november och december månad 2013 rapportera till den nationella väntetidsdatabasen.

Till de landsting och regioner som klarar minst 70 procents måluppfyllelse fördelas 694 miljoner kr i förhållande till landstingens storlek. Medel förde- las i två lika delar för besök respektive behandling inom den planerade specialiserade vården. Återstående 294 miljoner kr fördelas till de landsting och regioner som når målet att minst 80 procent av patienterna har väntat 60 dagar eller kortare. Avstämningar görs månadsvis hela året och medel kommer att fördelas utifrån resultaten vid varje månadsavstämning.

Utbetalning sker i början av 2014 baserat på uppnådda resultat under perioden 1 januari–31 december 2013 (d v s landstingen tävlar om 1/12 varje månad). De landsting som når 80 procent, får dela på ca 12,25 miljoner kr

(3)

varje månad samt de som når 70 procent får dela på ca 29,9 miljoner kr per månad, för besök respektive behandling.

Resultaten för varje månad beräknas genom att antalet genomförda första- besök respektive operation/behandling 60 dagar eller kortare (0–60) per må- nad divideras med totalt antal genomförda förstabesök respektive operat- ion/behandling per månad, inklusive patientvald väntan. Fördelningen mellan landstingen sker i relation till befolkningsandel.

Utfallet för perioden januari–april 2013 för besök ser ut på följande sätt:

Januari Februari Mars April

Antal landsting som klarat minst 70 %

15 av 21 15 av 21 17 av 21 15 av 21 Antal landsting som

klarat minst 80 %

4 av 21 6 av 21 14 av 21 12 av 21

Norrbottens resultat 76 % 70 % 78,8 % 78,8 %

Pengar för 70 % 896 000 kr 896 000 kr 857 000 kr 896 000 kr

Pengar för 80 % 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr

Pengar totalt: 896 000 kr 896 000 kr 857 000 kr 896 000 kr Utfallet för perioden maj–augusti 2013 för besök ser ut på följande sätt:

Maj Juni Juli Augusti

Antal landsting som

klarat minst 70 % 16 av 21 16 av 21* 8 av 21 5 av 21 Antal landsting som

klarat minst 80 %

8 av 21 13 av 21 7 av 21 1 av 21

Norrbottens resultat 80 % 80 % 80,1 %** 67,1 %

Pengar för 70 % 882 000 kr 870 000 kr 0 kr 0 kr

Pengar för 80 % 806 000 kr 496 000 kr 0 kr 0 kr

Pengar totalt: 1 688 000 kr 1 366 000 kr 0 kr 0 kr

* Resultatet ännu ej tillgängligt.

** Klarar dock ej grundkravet 70 procent väntande 60 dagar eller kortare, därför ingen utdel- ning.

Utfallet för perioden september–december 2013 för besök ser ut på följande sätt:

September Oktober November December Antal landsting som

klarat minst 70 % 8 av 21 *

Antal landsting som

Norrbottens resultat 68,1 % 76,6 %

Pengar för 70 % 0 kr *

Pengar totalt: 0 kr *

Utfallet för perioden januari–april 2013 för operation/åtgärder ser ut på föl- jande sätt:

Januari Februari Mars April

Antal landsting som

klarat minst 70 % 8 av 21 8 av 21 14 av 21 14 av 21 Antal landsting som

klarat minst 80 % 1 av 21 1 av 21 5 av 21 6 av 21

Norrbottens resultat 72 % 74,5 % 82,8 % 80 %

Pengar för 70 % 1 693 000 kr 1 693 000 kr 932 000 kr 931 000 kr

Pengar för 80 % 0 kr 0 kr 2 546 000 kr 1 348 000 kr

Pengar totalt: 1 693 000 kr 1 693 000 kr 3 478 000 kr 2 279 000 kr

(4)

Utfallet för perioden maj–augusti 2013 för operation/åtgärder ser ut på föl- jande sätt:

Maj Juni Juli Augusti

Antal landsting som

klarat minst 70 % 12 av 21 12 av 21 5 av 21 2 av 21 Antal landsting som

klarat minst 80 % 4 av 21 9 av 21 5 av 21 1 av 21

Norrbottens resultat 68 % 67 % 72,4 %** 55,6 %

Pengar totalt: 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr

** Klarar dock ej grundkravet 70 procent väntande 60 dagar eller kortare, därför ingen utdel- ning.

Utfallet för perioden september–december 2013 för besök ser ut på följande sätt:

September Oktober November December Antal landsting som

Antal landsting som

Norrbottens resultat 60,1 % 89,8 %

Pengar totalt: 0 kr *

Överenskommelse barn och unga med psykisk ohälsa 2013 Villkoren är de samma som föregående år. Till de landsting som når målupp- fyllelse fördelas 214 miljoner kr i förhållande till landstingens storlek.

Medel fördelas i två lika delar för första bedömning respektive fördjupad utredning/behandling. Kravet är, som tidigare, att minst 90 procent av barn och unga med beslut om en första bedömning inom den specialiserade barn och ungdomspsykiatrin, eller annan verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa, har fått en första bedömning inom 30 dagar. Det gäller också att minst 80 procent av barn och unga med beslut om en fördjupad utredning/behandling inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, eller annan verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa, har påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. Även för 2013 är avstämningsperioden januari–oktober.

Norrbotten

När det gäller den specialiserade vården har Norrbotten valt att sätta kortare tidsgränser (än den nationella vårdgarantin som är 90 dagar) som mål. Klarar man målet om 60 dagar innebär detta också att man klarar den nationella vårdgarantin. I dagsläget klarar de flesta verksamheter vårdgarantin, förutom ett fåtal verksamheter som fortfarande har problem. I denna rapport redovisas därför endast kömiljardsuppfyllelsen för den specialiserade vården, det vill säga andel besök och behandlingar inom 60 dagar.

Primärvården - telefontillgänglighet (0:an)

Antalet inkommande telefonsamtal till primärvården har under året ökat sedan i våras. I september inkom totalt 67 385 telefonsamtal (att jämföra

(5)

med 65 950 samma månad förra året). Av dessa besvarades 93 procent vilket är en förbättring jämfört med föregående månad.

Åtta av länets hälsocentraler hade 100 procents telefontillgänglighet, det vill säga alla telefonsamtal besvarades. Sämst telefontillgänglighet hade även denna månad Cederkliniken med 69 procent besvarade samtal (vilket dock är en förbättring jämfört med föregående månad), följt av Örnäsets hälsocentral med 78 procent besvarade samtal.

Telefontillgänglighet i primärvården Norrbotten, januari–september 2013

Månad Totalt antal samtal Andel besvarade samtal

Januari 64 985 91 %

Februari 58 612 94 %

Mars 57 818 91 %

April 64 400 89 %

Maj 60 644 93 %

Juni 53 075 90 %

Juli 59 659 87 %

Augusti 61 419 87 %

September 62 266 90 %

Oktober 67 385 93 %

Primärvården - läkarbesök inom 7 dagar (7:an)

Även i oktober månad fick 90 procent av länets patienter ett läkarbesök inom sju dagar i primärvården. På tolv av länets hälsocentraler får 95 procent eller fler sitt läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar. Denna månad kunde ingen hälsocentral erbjuda samtliga sina patienter läkarbesök inom sju dagar.

Sämst tillgänglighet till läkarbesök hade även denna månad hälsocentralerna Älvsbyn (72 procent), Graniten (74 procent) och Laponia (77 procent). Av dessa har Älvsbyn och Graniten för andra månaden i rad ytterligare försäm- rat sitt resultat.

Läkarbesök i primärvården Norrbotten, januari–september 2013

Månad Läkarbesök (exkl PvV*) Andel läkarbesök inom 7 dgr

Januari 14 831 91 %

Februari 13 057 91 %

Mars 12 958 91 %

April 13 157 91 %

Maj 12 759 90 %

Juni 10 695 93 %

Juli 13 183 96 %

Augusti 12 892 93 %

September 12 902 90 %

Oktober 14 287 90 %

*PvV=Patientvald väntan.

Resultat för primärvården per hälsocentral

Primärvårdens tillgänglighetsresultat för oktober 2013 visas i tabellen nedan (föregående månads resultat inom parentes):

(6)

Hälsocentral Totalt antal

samtal Andel besva-

rade samtal Läkarbesök

(exkl PvV*) Andel läkarbe- sök inom 7 dgr Totalt 67 385 (62 266) 93 % (90 %) 14 287 (12 902) 90 % (90 %)

Adviva 2 299 (2 005) 99 % (99 %) 403 (324) 92 % (95 %)

Arjeplog 758 (731) 99 % (100 %) 214 (238) 88 % (92 %)

Arvidsjaur 1 331 (1 356) 98 % (89 %) 404 (402) 95 % (94 %) Bergnäset 2 509 (2 230) 91 % (89 %) 616 (502) 98 % (97 %) Björknäs 2 962 (2 608) 99 % (96 %) 503 (431) 92 % (93 %) Björkskatan 1 379 (1 169) 95 % (99 %) 344 (282) 93 % (93 %) Cederkliniken 3 456 (4 181) 69 % (46 %) 448 (406) 95 % (96 %) Erikslund 1 696 (1 625) 99 % (91 %) 268 (204) 94 % (91 %) Furunäset 1 646 (1 540) 88 % (87 %) 193 (195) 92 % (78 %) Gammelstad 2 640 (2 321) 100 % (100 %) 730 (679) 87 % (87 %) Graniten 2 471 (2 038) 95 % (94 %) 485 (449) 74 % (78 %) Grytnäs 1 705 (1 545) 98 % (98 %) 418 (423) 87 % (85 %) Haparanda 2 245 (2 023) 96 % (98 %) 659 (536) 90 % (85 %)

Hertsön 1 615 (1 442) 88 % (92 %) 302 (304) 99 % (99 %)

Hortlax 1 599 (1 613) 100 % (100 %) 507 (442) 99 % (100 %)

Jokkmokk 685 (608) 100 % (100 %) 260 (219) 97 % (96 %)

Kalix 3 186 (2 985) 98 % (100 %) 615 (517) 83 % (88 %)

Laponia 2 776 (2 547) 92 % (94 %) 634 (502) 77 % (74 %)

Malmen 2 697 (2 202) 97 % (98 %) 499 (525) 93 % (96 %)

Mjölkudden 1 729 (1 696) 99 % (91 %) 334 (348) 92 % (86 %) Norrfjärden 1 465 (1 376) 82 % (81 %) 234 (188) 98 % (92 % ) Pajala 1 712 (1 592) 100 % (99 %) 184 (158) 92 % (92 %)

Piteå 2 490 (2 448) 83 % (74 %) 339 (341) 96 % (97 %)

Porsön 1 590 (1 429) 97 % (95 %) 506 (438) 85 % (87 %)

Råneå 1 291 (1 171) 98 % (98 %) 250 (240) 90 % (96 %)

Sanden 2 653 (2 365) 100 % (100 %) 933 (859) 97 % (98 %) Stadsviken 4 349 (3 836) 97 % (98 %) 686 (618) 96 % (95 %) Vittangi primärvård 572 (507) 100 % (100 %) 106 (122) 91 % (89 %)

Älvsbyn 2 421 (2 556) 85 % (80 %) 569 (527) 72 % (76 %)

Öjebyn 2 273 (1 953) 81 % (85 %) 193 (165) 98 % (98 %)

Örnäset 2 732 (2 457) 78 % (81 %) 779 (707) 86 % (85 %) Överkalix 1 195 (1 052) 100 % (100 %) 290 (264) 89 % (89 %) Övertorneå 1 258 (1 059) 100 % (100 %) 382 (347) 96 % (99 %)

*PvV=Patientvald väntan.

Beställaravdelningen återkopplar till de hälsocentraler som inte har tillfred- ställande tillgänglighet enligt vårdgarantin. Analys och åtgärdsprogram be- gärs in och följs upp.

Besök inom specialiserade vården (60)

Av de patienter som stod och väntade på ett första besök den sista oktober hade 78,9 procent väntat 60 dagar eller kortare, vilket är fler än föregående månad. Av samtliga genomförda besök under oktober månad genomfördes 76,6 procent inom 60 dagar eller kortare, vilket är en förbättring jämfört med föregående månad. Norrbotten uppfyller således både grundkravet för kömil- jarden gällande besök, samt måluppfyllelsen av den faktiska väntetiden.

(7)

Besök i Norrbotten, specialiserad vård, januari–september 2013 Månad Totalt antal

väntande (exkl MoV*)

Andel väntande 60 dgr och kor- tare (kömiljard, grundkrav minst

70 %)

Totalt antal genomförda

(exkl MoV*)

Faktisk vänte- tid (andel genomförda inom 60 dgr, exkl MoV*)

Januari 6 080 71,7 % 4 372 75,7 %

Februari 5 774 78,1 % 4 043 70,0 %

Mars 5 608 78,9 % 3 886 78,8 %

April 5 682 80,1 % 4 422 78,8 %

Maj 5 250 79,7 % 4 296 79,5 %

Juni 5 351 77,0 % 3 257 80,4 %

Juli 6 014 65,1 % 2 671 80,1 %

Augusti 5 971 61,9 % 3 202 67,1 %

September 6 026 72,2 % 4 021 68,1 %

Oktober 6 588 78,9 % 4 406 76,6 %

*MoV = Medicinskt orsakad väntan

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för besök för oktober 2013 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregående månads resultat inom parentes).

Verksamhetsom- råde:

- specialitet

Totalt antal väntande (exkl MoV*)

Andel vän- tande 60 dgr och kortare (kömiljard, grundkrav minst 70 %)

Totalt antal genomförda (exkl MoV*)

Faktisk vänte- tid (andel ge- nomförda inom 60 dgr, exkl MoV*)

Kirurgi totalt 4 511 (4 190) 81,2 % (74,8 %) 3 164 (2 928) 75,6 % (67,3 %) - Allmän kirurgi 774 (748) 90,4 % (87,3 %) 591 (532) 80,5 % (95,4 %) - Kvinnosjukvård 424 (393) 97,9 % (95,7 %) 702 (674) 97,3 % (41,4 %) - Ortopedi 1 061 (939) 84,3 % (80,7 %) 545 (650) 65,3 %(72,7 %) - Urologi 282 (284) 86,9 % (78,9 %) 183 (121) 76 % (58,4 %) - Ögonsjukvård 1 405 (1 245) 64,6 % (52,6 %) 709 (541) 51,2 % (66,8 %) - Öron-näsa-hals 565 (581) 88,3 % (80,9 %) 434 (410) 86,2 % (82,8 %) Medicin totalt 1 918 (1 665) 71,8 % (63,5 %) 1 015 (890) 75,6 % (67,8 %) - Allmän intern-

medicin 493 (450) 85,8 % (79,1 %) 227 (179) 65,6 % (65,4 %) -Barn- och ung-

domsmedicin 210 (178) 93,3 % (89,9 %) 290 (274) 92,4 % (82,8 %) - Endokrinologi 15 (10) 73,3 % (70 %) 9 (18) 88,9 % (55,6 %)

- Hematologi 16 (13) 68,8 % (92,3 %) 1 (0) 0 (0 %)

- Hjärtsjukvård 117 (98) 57,3 % (49 %) 40 (23) 45 % (43,5 %) - Hudsjukvård 233 (166) 94 % (88,6 %) 190 (145) 93,2 % (85,5 %) - Lungsjukvård 408 (370) 26,7 % (23,2 %) 35 (47) 48,6 % (31,9 %) - Mag- och tarms-

jukvård 105 (113) 82,9 % (62,8 %) 82 (89) 64,6 % (44,9 %) - Neurologi 117 (90) 79,5 % (67,8 %) 57 (33) 59,6 % (57,6 %) - Njurmedicin 17 (22) 64,7 % (59,1 %) 11 (18) 54,5 % (11,1 %) - Reumatisk sjuk-

vård 153 (136) 76,5 % (56,6 %) 67 (58) 46,3%(56,9 %)

- Spec smärtmot-

tagning 34 (19) 100 % (100 %) 6 (6) 100 % (100 %)

Psykiatri - barn 50 (45) 98 % (93,3 %) 105 (87) 96,2 % (96,6 %) Psykiatri - vuxna 109 (101) 100 % (99 %) 122 (116) 96,7 % (88,8 %) NLL totalt 6 588 (6 001) 78,9 % (72,2 %) 4 406 (4 021) 76,6 % (68,1 %)

(8)

Tre fjärdedelar av verksamheterna klarar grundkravet för kömiljarden, det vill säga minst 70 procent av de väntande patienterna den sista augusti hade väntat 60 dagar eller kortare. Verksamheter som inte klarar grundkravet är lungsjukvården (26,7 procent), hjärtsjukvården (57,3 procent), njurmedicin (64,7 procent), ögonsjukvården (64,6 procent) samt hematologin (68,8 procent). Alla utom hematologin har dock förbättrat sitt resultat från föregående månad.

Av de verksamheter som klarar grundkravet klarar ungefär två tredjedelar att genomföra minst 70 procent av besöken inom 60 dagar eller kortare under september månad, vilket är en förbättring jämfört med föregående månad.

Operationer/åtgärder inom specialiserade vården (60)

Av de patienter som stod och väntade på en operation/behandling den sista oktober hade 89,8 procent väntat 60 dagar eller kortare. Av samtliga genom- förda operationer/behandlingar under oktober månad genomfördes 73,9 procent inom 60 dagar eller kortare, vilket är en förbättring jämfört med föregå- ende månad. Norrbotten uppfyller således både grundkravet för kömiljarden gällande operation/åtgärder, samt måluppfyllelsen av den faktiska vänteti- den.

Operation/åtgärd, inklusive övriga, specialiserad vård i Norrbotten januari–september 2013

Månad Totalt antal väntande (exkl MoV*)

Andel väntande 60 dgr och kor- tare (kömiljard, grundkrav minst

70 %)

Totalt antal genomförda

(exkl MoV*)

Faktisk vänte- tid (andel genomförda inom 60 dgr, exkl MoV*)

Januari 1 726 85,1 % 1 417 71,8 %

Februari 1 868 89,3 % 1 228 74,5 %

Mars 1 926 90,3 % 1 130 82,8 %

April 2 176 87,1 % 1 273 79,9 %

Maj 1 980 84,9 % 1 303 68,5 %

Juni 1 824 77,2 % 1 076 66,9 %

Juli 1 964 59,8 % 776 72,4 %

Augusti 1 950 62,5 % 1 088 55,6 %

September 1 874 80,8 % 1 429 60,1 %

Oktober 2 039 89,8 % 1 469 73,9 %

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för operationer/åtgärder för oktober 2013 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregå- ende månads resultat inom parentes).

Verksamhetsom-

råde: Totalt antal

Gynekologi 139 (154) 95 % (90,3 %) 213 (187) 90,6 % (75,9 %) Handkirurgi 96 (90) 91,7 % (77,8 %) 42 (45) 66,7 % (68,9 %) Kirurgi 248 (236) 96,4 % (83,1 %) 316 (287) 79,4 % (71,1 %) Ortopedi 479 (475) 87,9 % (85,7 %) 283 (262) 74,2 % (48,1 %) Plastikkirurgi 24 (27) 79,2 % (70,4 %) 9 (4) 11,1 % (50 % )

Ryggkirurgi 51 (42) 84,3 % (61,9 %) 7 (5) 28,6 % (60 %)

Thoraxkirurgi 22 (19) 77,3 % (47,4 %) 0 (0) 0 (0)

(9)

Verksamhetsom-

råde: Totalt antal

Urologi 109 (113) 86,2 % (82,3 %) 61 (64) 57,4 % (59,4 %) Ögonsjukvård 565 (475) 86,9 % (70,7 %) 300 (399) 50 % (45,4 %) Öron-näsa-hals 306 (243) 93,8 % (90,5 %) 238 (176) 90,3 % (75 %) NLL totalt 2 039 (1 874) 89,8 % (80,8 %) 1 469 (1 429) 73,9 % (60,1 %)

I oktober klarar alla verksamheter grundkravet i kömiljarden, det vill säga minst 70 procent av de väntande patienterna hade väntat 60 dagar eller kortare.

Endast inom gynekologin, kirurgin, ortopedin och öron-näsa-hals klarar man att under oktober genomföra minst 70 procent av operationerna/åtgärderna inom 60 dagar.

Barn och unga med psykisk ohälsa

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för barn- och ungdomspsykiatrin när det gäller första besök samt fördjupad utredning/behandling.

Barn- och ungdomspsykiatri i Norrbotten, Faktisk väntetid, oktober 2013 (föregående månads resultat inom parentes):

Norrbotten Totalt antal genomförda (exkl PvV och

MoV*)

Genomförda inom 30 dgr (exkl MoV)

Andel genom- förda inom 30

dgr

Genomsnitt andel genom-

förda januari-okt

2013 Besök

(måluppfyllelse, minst 90 % inom 30 dgr)

103 (83) 100 (79) 97,1 % (95,2 %) 90,1 %

Fördjupad utredn/behandl (måluppfyllelse, minst 80 % inom 30 dgr)

71 (72) 61 (62) 85,9 % (86,1 %) 81,3 %

*PvV=patientvald väntan, MoV=medicinskt orsakad väntan.

Ovanstående resultat för oktober månad innebär att landstinget vid avläs- ningen som görs per sista oktober klarar målet både gällande besök och för- djupad utredning/behandling. Det genomsnittliga resultatet januari–oktober visar att Norrbotten klarar måluppfyllelsen och därmed kommer att få ta del av stimulansmedlen både gällande besök och fördjupad utred

Säker vård

Patientsäkerhetsöverenskommelsen 2013

Överenskommelsens mål är att gradvis minska antalet vårdskador. Utvärde- ringen av 2013 års patientsäkerhetsöverenskommelse visar att landstinget har klarat både grundkraven och samtliga indikatorer, vilket innebär att landstinget kommer att få ta del av de prestationsbaserade medlen. Samtliga 21 landsting har uppfyllt alla grundkraven och 13 landsting har uppfyllt mål- värdet för alla indikatorer.

(10)

Markörbaserad journalgranskning

Markörbaserad journalgranskning ingår som ett grundkrav i patientsäkerhets överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. I landstinget har 560 journaler granskats under perioden januari–juni 2013.

Granskningen är gjord på alla sjukhus i länet samt på kliniknivå inom ki- rurgkliniken.

Resultatet av granskningen på sjukhusnivå, visar att andelen vårdtillfällen med skada är 10,8 procent. De vanligaste typerna av skador är vårdrelaterade infektioner och blåsöverfyllnad. Ungefär hälften av alla skador är lindriga, men i många fall krävs förlängd sjukhusvård. Medelvårdtiden för patienter utan skada är 5,6 vårddagar och för patienter med skada 11,8 dagar.

Antal skador per skadegrupp, granskningsperiod 2013-01-01--06-30, NLL.

Länskliniken kirurgi i Norrbotten har granskat 60 journaler på kliniknivå från Sunderby och Gällivare sjukhus. För att utläsa vilka skador som är mest förekommande krävs en längre granskningsperiod. Återinläggning förekom- mer i 10 procent av de granskade journalerna. Markör hos dessa patienter är lågt blodvärde och trolig orsak till återinläggningen.

Med resultat från mätningar av vårdrelaterade infektioner och rapporterade skador i denna granskning är ett landstingsövergripande förbättringsarbete för att förebygga urinvägsrelaterade skador förslag på en effektiv åtgärd. Det finns åtgärdsprogram baserade på vetenskapliga studier som är framtagna och kan användas för att minska vårdskadorna.

Förekomst av trycksår

I oktober 2013 genomfördes den sjätte nationella mätningen av trycksår.

Sammanlagt deltog 19 av landstingen/regionerna. I landstinget deltog 44 av Annat; 8

Blåsöverfyllnad

; 20

Fallskada; 1 Kirurgiska

skador; 9 Läkemedelsre-

laterad skada;

5 Trycksår kategori 2-4; 5

Vårdrelaterade infektioner; 20

Skador per skadegrupp

(11)

48 slutenvårdsenheter, vilket motsvarar 92 procent. Mätningen omfattade alla inskrivna patienter som är 18 år och äldre inom slutenvården samt pri- märvårdens OBS-platser. Syftet är att resultatet från mätningen ska ligga till grund för förbättringsarbetet på varje enhet för att förebygga trycksår. Målet är att ingen patient under vård och behandling ska få trycksår.

Resultatet visade att 15 procent av de inneliggande patienterna på länets sjukhus har ett eller flera trycksår. Det är en ökning jämfört med vårens resultat och Norrbotten ligger högre än riket.

Förekomst av trycksår 2011–2013.

Sammanfattningsvis är det fler kvinnor än män som har trycksår. De flesta trycksår finns på ryggslut och hälar och andelen riskpatienter som fått före- byggande insatser når fortfarande inte 100 procent. Att vidta en åtgärd är inte tillräckligt, utan till exempel avlastande madrass behöver kompletteras med lägesändringar. Vidare behöver dokumentationen förbättras gällande tryck- sår.

Förekomst av vårdrelaterade infektioner samt följsamhet till klädregler och hygienrutiner.

Mätningar av förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI), följsamhet till klädregler och hygienrutiner har genomförts under oktober månad 2013.

Mätningarna är en av indikatorerna i patientsäkerhetsöverenskommelsen.

Mätningarna av VRI visar att infektioner i urinblåsa, och lunginflammation- er är vanligast förekommande. Trenden visar att antalet vårdrelaterade infektioner fortsätter att minska och var 5,5 procent den 16 oktober 2013.

Resultatet för somatisk slutenvård, OBS-platser och vuxenpsykiatri är preli- minärt, eftersom kvalitetsgranskning pågår, och därför redovisas inte rikets resultat.

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

18%

PPM v 12, 2011

PPM v 40 2011

PPM v 10, 2012

PPM v 40 2012

PPM V10 2013

PPM v 40 2013

Norrbotten Riket

(12)

Tydliga målsättningar med uppföljning, medvetenheten om förekomst av vårdrelaterade infektioner, beteendeförändringar och uthållighet i patient- säkerhetsarbetet måste fortsätta för att ge förbättrade resultat.

Mätning av följsamheten till SOSFS 2007:9 (Basal hygien inom hälso- och sjukvården) genomförs varje månad i landstinget. Två gånger per år genom- förs en nationell mätning. Sammanställning av resultaten pågår och siffrorna är preliminära.

I landstinget är det 94 procents följsamhet till klädregler och 78 procent föl- jer rutinerna för handhygien, handskar och plastförkläde i vård och behand- lingssituationer. Målet är hundra procents följsamhet och detta gäller alla yrkeskategorier som deltar i patienters vård och behandling. Underskrift av hygienpolicy vid medarbetarsamtal, resultattavlor och uppföljning från högsta ledningen är framgångsfaktorer. Det är en hög följsamhet totalt i landstinget, men arbetet fortsätter för att förbättra resultaten inom några yr- kesgrupper.

0 2 4 6 8 10 12 14

VT 2008

HT 2008

VT 2009

HT 2009

VT 2010

HT 2010

VT 2011

HT 2011

VT 2012

HT 2012

VT 2013

HT 2013

NLL Riket

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Korrekt arbetsdräkt, NLL

VT 2013 HT 2013

(13)

Antibiotika förskrivning fortsätter minska

I den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet ingår att minska antibio- tikaförskrivningen och resultatet för oktober visar en fortsatt nedgång för riket. Etappmålet för i år har varit att förskrivningen av antibiotika skulle minska jämfört med förra året. Det långsiktiga målet är 250 recept per 1 000 invånare. Samtliga landsting klarade att minska antibiotikaförskrivningen så mycket att de nådde årets etappmål. Resultatet för Norrbotten visar på en stadig nedgång i förskrivningen av antibiotika som en effekt av det systema- tiska arbetet.

Diagrammet visar öppenvårdsförsäljning av antibiotika (J01 exkl metena- min), kumulativt 1 månad (oktober) och recept/1 000 invånare/1 månad.

10%0%

20%

30%40%

50%60%

70%

80%90%

100%

Basala hygienrutiner, NLL

VT 2013 HT 2013

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Stockholm Skåne Uppsala Västra Götaland Blekinge RIKET Halland Kalmar Kronoberg Södermanland Östergötland Västmanland Gotland Västernorrland Örebro Värmland NORRBOTTEN Jönköping Gävleborg Dalarna Jämtland Västerbotten

okt-10 okt-11 okt-12 okt-13

(14)

Infektionsverktyget

Vårdrelaterade infektioner som felaktiga eller onödiga antibiotikaordinationer hör till de största patientsäkerhetsproblemen i dagens hälso- och sjukvård.

År 2010 fattades ett beslut om att utveckla och införa en nationell lösning för registrering, bearbetning och återkoppling av information om vårdrelaterade infektioner och antibiotikaordinationer - Infektionsverktyget. Syftet med införandet av infektionsverktyget är att minska förekomsten av vårdrelate- rade infektioner (VRI) och att motverka felaktiga antibiotikaordinationer.

Målet är att infektionsverktyget ska vara ett stöd för registrering och analys av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaordinationer. Införande av infektionsverktyget förväntas ge ökad följsamhet till rutiner för förebyggande åtgärder och till rekommendationer om antibiotikaordinationer.

I september startade landstinget de första ”piloterna” i infektionsverktyget.

Pilotprojektet omfattar ortopedi, kirurgi/urologi i länet. Införandet har gått bra och endast tre incidenter har rapporterats, där läkare har haft problem med att genomföra antibiotikaordination. Däremot har problemen med att ta ut rapporter på en för verksamheten intressant nivå ännu inte lösts. Rapporter kan tas ut på avdelnings- och mottagningsnivå, men då vissa avdelningar och mottagningar är gemensamma för flera verksamheter kan rapporter inte tas ut på ett för verksamheten tillfredsställande sätt. Detta kommer troligen att minska intresset för användning av verktyget. Positivt är dock att infektionsverktyget och HSA-förvaltningen på nationell nivå har fått upp ögonen för problemen och påbörjat ett samarbete, vilket självfallet borde ha gjorts i ett tidigare skede.

Inspektionen för vård och omsorgs (IVO:s) tillsynsåterföring Den 14 november besökte tillsynsmyndigheten IVO region nord, Norrbotten och bjöd in kommuner och landsting till återföringsseminarier och dialog.

Mötet riktade sig till ansvariga politiker och tjänstemän.

Tre tillsynsrapporer som genomförts inom den kommunala verksamheten återkopplades, Den ena handlade om ”Nationell tillsyn av vård och omsorg om äldre 2010–2012” och den andra var en frekvenstillsyn av vård och omsorg till barn och ungdomar enligt socialtjänstlagen.

IVO återkopplade även erfarenheter från de enskilda klagomålen och Lex Maria-ärenden som inkommit. Anmälningar om fel i vården handlar mycket dåligt bemötande, patienters och närståendes önskemål samt frågor om val av behandling och händelser som medfört eller kunnat medföra vårdskada eller allvarlig vårdskada. Det tillsynmyndigheten noterat är att en stor andel av klagomålsärendena bottnar i brister i informationen och kommunikation- en samt att många problem finns i vårdens övergångar.

Under mötets diskuterades även former för samverkan och tillsynåterföring till kommunerna och landstingen fortsättningsvis.

Förbättringsarbete

Stipendium till Elisabeth Holmgrens minne

Lars Jacobsson har fått ta emot landstingets stipendium till minne av Elisa- beth Holmgren. Stipendiet gick till honom för hans forskningsprojekt ”Long- term outcome after traumatic brain injury”. Stipendiet delades ut vid Luleå tekniska universitets årliga promoveringshögtid i november.

En jury av sakkunniga har bedömt ansökningarna utifrån fastställda kriterier.

Personen ska vara anställd inom landstinget. Personen ska ha deltagit i ett

(15)

forskningsprojekt eller gjort ett examensarbete på magisternivå med anknyt- ning till Luleå tekniska universitet. Arbetet ska på ett tydligt sätt bidra till förbättring av verksamheten och vara till nytta för patienten.

Juryns motivering var följande: Forskningsprojektet ”Long-term outcome after traumatic brain injury” är ett tydligt exempel på hur samverkan mellan universitet och landsting kan bli till nytta för patienten och vården. Studien baseras på ett patientcentrerat förbättringsarbete med fokus på kvalitet i re- habiliteringen av personer med traumatisk hjärnskada. Arbetet visar på betydelsen av att binda samman vård, utbildning och forskning för att uppnå resultat för patienternas och medborgarnas bästa. Forskningen som bedrivits vid Institutionen för Hälsovetenskap visar på betydelsen av ett långsiktigt arbete med forskning och utveckling som en integrerad del av vården.

Som landstingsdirektör arbetade Elisabeth Holmgren för att bygga broar mellan akademin och landstingets verksamhet inom områdena förbättrings- kunskap, utbildning och forskning. Syftet med stipendiet är att stimulera till kunskapsutveckling i samverkan mellan landstinget och Luleå tekniska universitet. Stipendiet är på 25 000 kronor.

Juryn består av Mai Lindström och Staffan Sarbäck, Luleå tekniska universitet, Lars Olofsson, Karin Zingmark, landstinget samt jag som också är juryns ordförande.

Akut förbättring

En konferens med fokus på förbättrade patientflöden vid akutmottagningar ägde rum i Stockholm 24–25 oktober. Resultatet av projektet ”Akut förbätt- ring” redovisades. Projektet har pågått sedan sommaren 2012 och har enga- gerat akutmottagningar på 27 akutsjukhus av skiftande storlek. Medarbetarna har själv granskat sina egna arbetsmetoder och rutiner, identifierat förbätt- ringsområden och genomfört konkreta förändringar. Analyserna och arbetet har skett med ett patientperspektiv.

Projektet visar att det går att förbättra kvaliteten, patientsäkerheten och ar- betsmiljön, samtidigt som väntetiderna minskar och patienterna känner sig både bättre informerade och delaktiga i den egna vården. Det har skett klara förbättringar och en av anledningarna är kliniköverskridande samarbeten på sjukhusen. De flesta har också initierat samarbeten med aktörer utanför sjuk- husens väggar. Andra framgångsfaktorer har varit specialistläkare i första ledet, teamarbete, standardiserade arbetssätt och checklistor, omfördelning av arbetsuppgifter samt patientinformation.

Konferensen hade lockat cirka 550 deltagare varav flera från Norrbotten.

Ledarutveckling

Inom ramen för landstingets ledarutvecklingsprogram har seminarier om förbättringskunskap och förbättringsarbete genomförts. Deltagarna har varit chefer från olika verksamheter i landstinget, morgondagens chefer samt ST- läkare. Seminariet om förbättringsarbete är ett av sex kunskapsseminarier.

Syftet med seminariet är att deltagarna ska få kunskaper i förbättringsarbete för att leda och stödja förbättringsarbetet i den egna verksamheten och i samverkan med andra. Som ledare handlar det om att gå före, ge förutsätt- ningar, få igång ett systematiskt förbättringsarbete i vardagen och följa upp resultat.

(16)

Vård i andra EU/EES-länder

Den 1 oktober 2013 trädde nya lagar i kraft som dels innebär att rätten att få ersättning för vård i andra EU/EES-länder lagregleras och dels att landstingen fått kostnadsansvaret för viss hälso- och sjukvård och tandvård i dessa länder.

Försäkringskassan bereder ansökningar om antingen förhandstillstånd eller ersättning i efterhand och fattar beslut, medan landstingen betalar för vården.

I början av december har landstinget fått elva ärenden som är under hand- läggning. Tre av dessa avser ansökan om förhandstillstånd och åtta ersätt- ning i efterhand. Ärendena fördelar sig på en förlossning, en magnetkamera- undersökning, ett slutenvårdstillfälle (inkl ambulanstransport), en operation och sju läkarbesök (inkl vissa undersökningar.). Tio av ärendena avser vård i Finland och ett Tjeckien. Det är sex kvinnor och fem män som ansökt om ersättning för vård.

Fördjupade dialoger inom Vårdval Norrbotten

Beställaravdelningen har i enlighet med fullmäktiges uppdrag utvecklat ett koncept för fördjupade dialoger inom Vårdval Norrbotten och genomfört ytterligare fem dialogmöten under oktober i år. Med vårens sex dialogmöten har nu sammanlagt elva fördjupade dialoger genomförts under 2013.

Dialogmötena syftar till att i dialog med berörd hälsocentral kontrollera ef- terlevnad till Beställning Primärvård samt diskutera och tydliggöra specifika förbättringsområden på berörd hälsocentral. De fördjupade dialogerna har uppskattats av samtliga hälsocentraler och det har också funnits en efterfrå- gan av att utveckla dialogen mellan beställare och utförare.

Se vidare rapporten Vårdval Norrbotten - Fördjupade dialoger.

Inhyrd personal

Landstingets sammanlagda kostnad för inhyrd sjukvårdspersonal är 154,0 miljoner kronor till och med oktober månad. Prognosen för 2013 är 175,4 miljoner kronor.

Divisionerna har under 2013 deltagit i rekryteringsmässor, rekryteringsresor, studentmöten både inom och utom Sverige.

Nya ST-block inom glesbygdsmedicin har utlysts inom primärvården, och division Medicinska specialiteter har lyckats med en rekrytering av ett 20-tal nya läkare.

Division Opererande specialiteter arbetar med studieförmåner till sjukskö- terskor som vidareutbildar sig och har satt tydliga mål för rekrytering. Divi- sion Vuxenpsykiatri satsar också på rekrytering.

Det arbete som genomförs av divisionerna sker på både kort och lång sikt.

Effekterna av nyrekryteringarna beräknas inte komma förrän 2014.

Hälsosamtalet i skolan

Hälsosamtalet i skolan är en årlig enkätundersökning som görs i samband med skolsköterskans ordinarie hälsosamtal med elever i förskoleklass, års- kurs 4, 7 och gymnasiets första år. Datamaterialet gör det möjligt att följa utvecklingen av barns hälsa, levnadsvanor och välmående i länet och är resultatet av ett samarbete sedan några år tillbaka mellan landstinget och skol- sköterskorna i Norrbottens kommuner. En årlig rapport publiceras av landstinget med sammanställningar på läns- och kommunnivå. Skolorna har dess-

(17)

utom tillgång till resultat på skolnivå. Avsikten med en sammanställning av hälsosamtalen är att ge skola, kommun och län ett redskap som underlättar kunskapsbaserade beslut i det hälsofrämjande arbetet bland barn och unga på olika nivåer.

Från hela länet bidrog 8 500 elever läsåret 2012/2013 till underlaget, vilket motsvarar 80 procent av alla inskrivna elever i de aktuella årskurserna. Lik- som tidigare år visar resultatet på att de allra flesta elever mår bra och trivs i skolan. Mer än nio av tio har en vuxen att prata med om det som är viktigt för dem, de allra flesta äter frukost, lunch och middag varje skoldag och vi ser dessutom en positiv utveckling vad gäller bruk av alkohol och tobak (något som ytterligare stärks av resultatet från CAN undersökningen 2013, se avsnittet nedan).

Från hälsosamtalet 2012/2013 finns framförallt tre gemensamma utmaningar för länet att ta med sig:

1 Det psykiska välmåendet bland flickor i gymnasiet som visar på en oro- väckande utveckling som inte verkar avta.

2 Pojkarnas stadigt ökande fetma och läskdrickande.

3 Den stora andelen elever i gymnasiet som spenderar hög tid vid TV, dator eller mobil på sin fritid vilket på sikt kan ge hälsokonsekvenser.

Det finns variationer i utfallet som är beroende på om det är äldre eller yngre årskurser samt skillnader som beror av könsmönster. Flickor och pojkar visar i regel relativt lika resultat i årskurs fyra och de största skillnaderna i de äldre årskurserna. Vid jämförelser av hur kommunerna förhåller sig till varandra blir det tydligt att det kan betyda mycket vilken årskurs det handlar om samt vilket frågeområde. Otvetydigt är dock att vissa kommuner åter- kommande hamnar bland de topp tre mest positiva resultaten samt att vissa återkommande hamnar bland de tre kommuner med minst positiva resultat.

Rapporten med tabellbilaga finns att läsa på www.nllplus.se/folkhalsa

Drogvanor bland ungdomar i Norrbotten

Varje år genomför CAN (Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupp- lysning) en rikstäckande skolundersökning vad gäller ungdomars konsum- tion av alkohol, tobak och narkotika. Ungefär vart fjärde år köper Norrbot- tens län in extra enkäter för att kunna göra sammanställningar för länet och kommuner. Våren 2013 besvarade 1 800 elever i årskurs 9 i länet CAN:s drogvaneenkät, vilket motsvarar dryga 70 procent av alla inskrivna elever.

Jämfört med resultaten från år 2009 och även tidigare år ses en mycket positiv utveckling i länet och i riket inom flera områden:

1 År 2013 har den lägsta andelen unga som dricker alkohol sedan mätning- arnas start.

2 Rökningen fortsätter att minska.

3 Snusningen minskar.

Vad gäller narkotikabruk i årkurs 9 ligger det kvar på ungefär samma nivå som tidigare. Sniffning förekommer fortfarande i länet och speciellt före- kommande i vissa delar.

Överlag är skillnaderna mellan hela landet och Norrbotten små. Andelen alkoholkonsumenter är dock något lägre i Norrbottens län jämfört med riks- genomsnittet. Norrbottenseleverna visar även lägre andel elever som inten- sivkonsumerar alkohol (elever som dricker en viss mängd alkohol minst en

(18)

gång i månaden), lägre andel som använt narkotika de senaste 12 månaderna samt lägre andel rökare (även om dessa skillnader är små). Exempel på om- råden där niondeklassarna i Norrbotten tvärtom visar något högre siffror är andelen snusare.

Den positiva utvecklingen i länet har många tänkbara förklaringar. Delvis följer länet med i rådande trender i samhället i stort, då en liknande utveckling även ses för riket. En förklaring kan delvis finnas i att kommunerna har ett aktivt förebyggande arbete samt att både regionala aktörer och polisen arbetar förebyggande i dessa frågor.

Rapporten med tabellbilaga finns att läsa på www.nllplus.se/folkhalsa

Kultur och utbildning

Divisionsgemensamt

Representanter från divisionen har genomfört kommunbesök i Kiruna den 15 oktober och i Älvsbyn den 21 oktober. Intressanta diskussioner följde efter en inledande presentation av läget i kultursamverkan och för ny kulturplan i respektive kommun.

Årets gemensamma divisionsdag för alla divisionens medarbetare genom- fördes på Nordkalotten den 4 november. Thomas Fogdö höll ett uppskattat föredrag. Dagen ägnades i huvudsak åt arbete med den gemensamma värde- grunden engagerad, berikande, öppen, professionell och definition av respektive begrepp. Detta skedde genom interaktiv teater, grupparbeten och redovisningar i storgrupp.

Den 5 november genomfördes en välbesökt, gemensam kulturkonferens mellan Kommunförbundet och landstinget i Kalix. Konferensen innehöll redovisning av rapport om Kultursamverkansmodellen av direktören för Myndigheten för Kulturanalys, Clas-Uno Frykholm, liksom av rapporten om Kulturens betydelse för tillväxt i Norrbotten av kulturekonomen Tobias Niel- sén. Dessutom skedde en genomgång av den nya kulturplanen 2014–2016.

Grupparbeten, redovisningar av dessa samt paneldiskussion avslutade dagen.

Den 6 november hölls en kommun- och landstingsträff med Norrbottens kommuners kulturchefer/kultursekreterare på inbjudan av division Kultur och Utbildning. Det var den femte för året.

Norrbottensmusiken

Sveriges Radio P2 har sänt en repris av det fyra timmar långa radioprogram som spelades in vid arrangemanget New Directions våren 2013.

Norrbotten Big Band (NBB) gav konsert i Luleå under ledning av sångers- kan Lina Nyberg. Vid konserten skedde uruppförande av Nybergs komposit- ion The Sirenads. Konserten gavs även vid Stockholms Jazzfestival 19 oktober och sändes direkt i SR P2.

Vid landstingets 150-års jubileum spelade NBB med Mikael Rickfors som gästartist i landstingshusets foajé.

Med barnproduktionen Kul djur i dur gav NBB under månaden fem skolkon- serter. Den 28 oktober gavs familjekonsert i Stockholms konserthus tillsammans med Sara och Georg Riedel, Jens Lindvall och med Örjan Fahlström som dirigent. I samband med konserten släpptes skivan Emil, Pippi, Karls- son & Co.

(19)

Norrbotten NEO gav konsert med New Sweden-materialet i Grünewaldsalen i Stockholms konserthus och i Västerås. Konserten i Stockholm var den första i en serie på Stockholms Konserthus som sträcker sig över två år.

Norrbotten NEO höll i en workshop på Kungliga Musikhögskolan i Stock- holm och framförde verk som studenterna skrivit.

Den 10 oktober var det Sverigepremiär för Piteå Kammaroperas uppsättning A laugh to cry i Piteå. Operan, som är ett samarbetsprojekt med portugisiska Miso Ensemble, gavs även i Pajala, Umeå och Sundsvall.

Barn- och ungdomsavdelningen gav fem konserter och en offentlig föreställ- ning i Arjeplog tillsammans med loopartisten the Naima Train.

Vinterresan, en föreställning med sång och tal både på svenska och på meänkieli, framfördes för 16 olika barngrupper.

Cirka 60 ungdomar från Norrbotten och Västerbotten samlades en helg i slutet av månaden på Framnäs folkhögskola för ett läger med Norrbottens Ungdomssymfoniker. Lägret avslutades med en konsert i Älvsbyn med mu- sik av Wolfang Amadeus Mozart, Lars-Erik Larsson, Leonard Bernstein och Arturo Márques.

Projektet Music on Top anordnade i Uleåborg Women in jazz med deltagare från Sverige, Norge och Finland.

Norrbottens länsbibliotek

Länsbibliotekschefen deltog vid bibliotekschefsmötet den 9 oktober där Kungliga bibliotekets projektledare för bibliotekssystemet Libris deltog.

Länets bibliotek har beslutat att gå in i Libris tidigast från 2015.

Styrgruppen för bibliotekssamarbetet i länet, där länsbibliotekschefen igår, höll uppföljningsmöte med samordnarna för de sju arbetsgrupperna; system- förvaltning, katalog, medier/transporter, kommunikation, läsluststrategi, Bibblo.se samt Polarbibblo.se.

Upphandlingen av ny portal för Bibblo.se inleddes. Anbud kan lämnas fram till den 9 december.

Bokbusspersonal i länet samlades i Luleå för erfarenhetsutbyte samt diskussioner om bokbussarnas erfarenheter av att ingå i ett gemensamt datasystem och mediesamarbete.

Barnboksveckorna under temat Mysterier inleddes. Målsättningen är att nå en tredjedel av länets barn. Mediebevakningen har hittills varit god med inslag i länets tidningar och radio.

I kampanjen Norrbottens läser avslutades den länsgemensamma turnén med författaren Tove Alsterdal vid arrangemanget Bok och Bild i Luleå.

Länsbibliotekschefen och Luleås bibliotekschef besökte Troms fylke för att föreläsa om bibliotekssamarbetet i Norrbotten för fylkets bibliotekschefer.

Länsbibliotekschefen och en bibliotekarie från Piteå stadsbibliotek besökte Umeå berätta om samarbetet mellan biblioteken i Norrbotten för Umeåreg- ionens bibliotekspersonal.

Biblioteken i Norrbotten genom Gällivare bibliotek visade upp sig under Bokmässan i Malmberget. Länsbibliotekets redaktör för Polarbibblo.se fanns också på plats.

Förslaget till ny bibliotekslag har antagits av riksdagen. För regional biblio- teksverksamhet innebär det att uppdraget anpassas till hur länsbiblioteken har utvecklats de senare åren, från att ha haft fokus på kompletterande me-

(20)

dieförsörjning till att arbeta med strategisk biblioteksutveckling med folk- biblioteken i länen.

För folkbibliotekens del förstärks det läsfrämjande uppdraget särskilt gente- mot barn och ungdomar. Ett nytt uppdrag är att de ska bistå människor i att tillgodogöra sig information och litteratur via digitala kanaler.

Med den nya lagen ska både kommuner och landsting anta biblioteksplaner.

Från och med 2014 ska även kommunerna delta i uppföljningsarbetet av hur biblioteksplanerna utformats och använts.

Länsbibliotekschefen deltog vid ett möte med föreningen Sveriges Länsbib- liotekarier. Kulturrådet presenterade sitt nya uppdrag att initiera, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse.

Ett förslag till Norrbottens Regionala Digitala Agenda har formulerats.

Biblioteken omnämns som en part för att minska det digitala utanförskapet.

Norrbottens museum

Arkivkväll på hölls på Björkskatan den 10 oktober på temat foto.

Gymnasieelever och lärare gjorde studiebesök vid Norrbottens minne den 18 oktober. Temat för besöket var källkritik.

Deltagare i en regional arkivarieträff, arrangerad av landstingsarkivarien Margarita Korenkova, gjorde ett studiebesök vid Norrbottens minne den 24 oktober av

Vernissager har hållits på på Iron - en utställning om Överkalixmålet, på utställningen Gruvarbetarnas strejkkonst från 1969 i ett samarbete med Gäl- livare museum, på utställningen Protest Art Gallok och på utställningen Lapptäcken i samarbete med lokala föreningen Lapprutorna.

Norrbottens museum stod som värd för ett gemensamt möte för chefer och pedagoger från Norrbottens museum, Silvermuseet i Arjeplog, Försvarsmu- seum i Boden, Gällivare museum, Ájtte i Jokkmokk och Piteå museum.

Inom bebyggelseavdelningen har ett uppdrag med kommunantikvariska tjänster och arbete med DIVE-analys etapp 2 av Kirunas kulturmiljö inför flytten påbörjats och beräknas fortgå till slutet av januari.

Ett antal skogsärenden (utmärkning av fornlämningar) och en schaktöver- vakning i Piteå har utförts. Vidare har en arkeologisk utredning i Myllyjoki, Pajala kommun och en arkeologisk besiktning i Kypasjärvi kommun utförts.

Naturbruksskolorna

På initiativ av Hushållningssällskapet har ett rådslag genomförts om Sveri- ges Lantbruksuniversitets (SLU:s) framtid i Öjebyn. Rådslaget kom även att handla om hela branschens framtid och då framförallt om lantbruk och träd- gård.

Tillsammans med Hushållningssällskapet genomfördes en konferens om integration på Grans naturbruksgymnasium. Medverkade gjorde arbetsför- medling, länsstyrelse, några kommuners lärare i Svenska för invandrare (SFI) samt några andra organisationer. Syftet med konferensen var att diskutera möjligheter för invandrare att integreras på landsbygden och kompe- tensutvecklas inom de områden där det finns arbete och då framför allt inom naturbrukssektorn.

Piteå Biogas AB, som Grans och därmed landstinget är intressent i, har haft sitt första myndighetssamråd. Detta som ett led i miljökonsekvensbeskriv- ning för anläggningen.

(21)

Projekt Återtag på Gran har tagit ett första steg under månaden genom att de första lammen är levererade för slakt och återtagits till landstingets egna verksamheter och hamnat på menyerna bland annat på restaurang Solsidan.

Europaforum XIX Norra Sverige och NSPA-forum

Europaforum anordnades den 23–25 oktober i Umeå med NSPA (Northern Sparsely Populated Areas)-forum i direkt anslutning. Runt 200 personer var anmälda till konferenserna, ytterligare 100 personer deltog via webbsänd- ningen. Det utökade arbetet med kommunikation kring Europaforum har gett resultat i ett ökat antal gilla på Facebook och femdubblat antal följare på Twitter. Ett annat exempel på framgång är att Europaforum nämndes i SVT:s morgonsoffa.

Annika Ström Melin, med en mångårig bakgrund som journalist, författare och bevakning av EU-politik, inledde Europaforum med att koppla europas historia till händelser idag. Hon avrundade sin, möjligtvis något dystra, be- rättelse med att lyfta fram det hopp som finns med den europeiska integrat- ionen och EU som institution. Hon menade att Europaforum Norra Sverige (EFNS), där lokala och regionala aktörer samlas för att diskutera EU-frågor och söka möjligheter att påverka, är betydelsefull för den framtida proces- sen. Men då är det viktigt att inte bara diskutera infrastruktur, strukturfonder och annat handfast, utan också ständigt återkomma till den betydelse och möjlighet som EU har för att säkra och utveckla frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Europaforum har en arbetsgrupp för attraktiv livsmiljö och demografi men har svårt att hitta fokus då området är så brett. EFNS mandat är att påverka EU nivån. Kopplingen till EU finns genom målen i Europa 2020 men är en fråga som hanteras mycket på nationell nivå. Vad vill EFNS bidra med för att förbättra social sammanhållning? Kan vi arbeta för att göra Europeiska Socialfonden (ESF) mer strategisk, ett instrument för att regionerna ska få mer inflytande över frågorna?

Europaforum har under året antagit flera positionsdokument kopplade till det kommande forskningsprogrammet Horizon. Arbetet som sker nu är att följa upp dessa dokument och få dem att bli verklighet. Aktörer från norra Sverige därför inom flera områden samlat sig i nationella plattformar för att påverka teman på utlysningar från 2016. Teman släpps vartannat år. Parallellt med Europaforum skedde en samordning med landstingspolitiker från de fyra nordligaste länen kring biobanker.

Positionsdokumentet som Europaforums rapportörsmöte antog tidigare i höst om stöd till flygplatser och flygbolag har använts som bas till Conference of Peripheral Maritime Regions (CPMR:s) och Assembly of European Regions (AER:s) skrivningar. EFNS infrastrukturgrupp bevakar kommissionens för- slag på verktygslåda för att underlätta industrins anpassning inför ikraftträ- dande av svaveldirektivet.

Kommissionens direktiv om NOX har skjutits på framtiden. NOX är ett sam- lingsnamn för de oxider av kväve som uppstår vid förbränning vid höga temperaturer, särskilt i förbränningsmotorer.

Bottniska korridoren är med på TEN-T kartan som antogs i parlamentet den 19 november. Kartorna som visas är godskorridorer vilka slutar i Helsingfors och Stockholm. Länken till kartan finns på:

http://ec.europa.eu/transport/themes/infrastructure/doc/ten-t-country- fiches/ten-t-corridor-map-2013.pdf