Patientråd NO Piteå 2019-05-21
Tid och plats
2019-05-21, kl 15.00–17.00, Lokal Kustsidan, Piteå sjukhus Deltagare
Maria Eriksdotter, Neuroförbundet Margareta Kassfeldt Öberg, Demens- föreningen
Anita Berglund, HjärtLung Annika Marklund, Demensför- eningen
Britt-Marie Niemi, Reumatikerförbundet
Elisabeth Swills, Anhörigföreningen Börje Karlsson, RSMH
Tord Eliasson, Diabetesföreningen
Monica N. Björklund, Piteå funkt- ionsrättscentrum
Ing-Marie Grönlund, HRF Bittan Johansson, FSDB Nord Eva-Lena Asplund,
närsjukvårdschef Ulf Bergman, stabschef Kristin Jarneland, verksamhetsutvecklare
Dagordning
Inledning
Punkten om diabetesbehandling på medicin- och rehabiliteringskliniken ut- går från dagens möte på grund av sjukdom.
Frågor från patientorganisationerna
1. Hur är det med eftervården för de som har haft bröstcancer samt andra typer av cancer, finns det någon att samtala med?
Svar: Patienter och närstående har tillgång till kuratorssamtal hos kurators- verksamheten på Sunderby sjukhus under pågående utredning och behand- ling på Sunderby sjukhus, Piteå sjukhus samt Umeå sjukhus. Övriga yrkes- kategorier inom vården ska ge patienter och närstående information om att kuratorer finns, vilket tyvärr inte alltid sker. Kuratorerna är beroende av att annan vårdpersonal uppmärksammar patienter som de kan presentera sig för.
När en patient är färdigbehandlad på sjukhuset avslutas kontakten med sjuk- huskuratorn genom en utfasning. Om det finns behov av samtal även i efter- förloppet kan patient och närstående vända sig till respektive hälsocentral i Piteå. Medborgare är alltid välkomna att ringa kuratorerna i Sunderbyn för att få hjälpa med hänvisningar och råd.
2. Varför efterfrågas inte längre patientens närmast anhörig i samband med besök på hälsocentralen?
Svar: Verksamhetscheferna på hälsocentralerna svarar att uppgifterna bör ef- terfrågas vid besök på hälsocentralen. Att frågan inte har ställts kan bero på att informationen redan funnits angiven i journalsystemet sedan tidigare.
Även om uppgifterna finns är det bra att kontrollera så att informationen stämmer.
3. Hur har det gått med KOL-skolan via länk?
Svar: HjärtLung deltog på en närsjukvårdsdag under våren där de bland an- nat pratade om vikten av att erbjuda patienter i primärvården en KOL-skola.
Föredraget var mycket inspirerande och både Piteå och Hällans hälsocen- traler har efter det visat ett stort intresse för konceptet som HjärtLung har ta- git fram. De båda hälsocentralerna planerar nu att starta KOL-skolor under hösten. Efter uppstarten kommer KOL-skolor att kunna erbjudas via länk till Arjeplog och Arvidsjaur.
4. Fortsättning från föregående möte; bristerna i den fysiska tillgäng- ligheten till Arvidsjaurs hälsocentral.
Svar: Region Norrbotten hyr lokalen där hälsocentralen är placerad av Ar- vidsjaurs kommun. Verksamhetschefen på Arvidsjaurs hälsocentral har påta- lat bristerna för Arvidsjaurs kommun men har inte fått någon respons. Frå- gan riktas nu till patientföreningarna i Arvidsjaur; kan de lyfta synpunkterna med kommunen?
5. Handikapparkeringsplatserna vid sjukhusentrén bör byggas om. Idag finns tre platser som är för små. Förslaget är att bygga om dessa till två platser som fungerar för alla.
Svar: Frågan har lyfts tidigare men ingenting har hänt eftersom det har varit vinter. Fastighetsförvaltaren ska se över platserna under sommaren. Det har funnits en tanke om att antalet parkeringsplatser för personer med rörelse- nedsättningar inte ska minska eftersom de redan nu anses vara för få. Om parkeringsplatser försvinner måste nya hittas för att ersätta de som försvin- ner.
Följande frågor lyfts på nästa råd:
• En representant från hörcentralen kommer och berättar om en app för de som har hörapparat.
• En representant från digitaliseringsavdelningen kommer och berättar om varför man till exempel kan läsa sin journal från hälsocentralerna men inte från ett läkarbesök på Piteå sjukhus.
• Får de som använder medicin utskriven från psykiatrin ett läkarbe- sök per år?
• Information om strokevården i Piteå.
• Information om närsjukvårdsteamets uppdrag.
Information från närsjukvårdsledningen
Ulf informerade om den patientnöjdhet som råder i Piteå närsjukvårdsom- råde. Siffror från vårdbarometern visar att medborgare har ett högt förtro- ende för hälso- och sjukvården. Befolkningen i Piteå närsjukvårdsområde har ett högre förtroende för sjukvården än vad medborgare i övriga delar av
länet har. Förtroendet för sjukhuset i Piteå är lägre än i riket men ändå högre än förtroendet för de övriga sjukhusen i länet. Det bör beaktas att det är skill- nad mellan resultaten i undersökningar av patient- och medborgarnöjdhet.
Ekonomi
Piteå närsjukvårdsområde ligger i dagsläget på ett underskott på 7 miljoner kronor. De höga kostnaderna beror till stor del på inhyrda läkare och dyra lä- kemedel. Den politiska ledningen bedriver just nu en översyn av underskot- ten.
Personal
Personalsituationen ser ovanligt bra ut. Det är svårt att bemanna intensiv- vårdsavdelningen men det ser bättre ut i sommar än tidigare år. IVAK kom- mer i år till största delen kunna bemanna verksamheten med egen personal.
Vårdavdelningarna på medicin- och rehabiliteringskliniken kommer som vanligt stänga under vissa perioder under sommaren på grund av att det är svårt att hitta legitimerade sjuksköterskor. Kliniken och hälsocentralerna har dock lyckats något bättre med att rekrytera läkare i år och det råder dessutom ett relativt gott läge vad gäller undersköterskor.
Det är brist på psykologer i Region Norrbotten men mindre brist än i länet generellt.
Arvidsjaurs hälsocentral har tappat många sjuksköterskor till kommunen och försvaret vilket påverkar verksamheten negativt då de både har ambulans och observationsplatser på hälsocentralen.
Astma/KOL
Närsjukvårdsområdet har en målsättning om att samtliga hälsocentraler ska ha en Astma/KOL-mottagning innan 2019 års utgång. Samtliga mottag- ningar ska använda symtomformuläret CAT. De patienter som blir inneligg- ande på sjukhus på grund av KOL ska få en kontaktperson på respektive häl- socentral om de önskar. En KOL-skola ska kunna erbjudas inom rimlig tid till samtliga patienter som bedöms ha behovet. Vid behov ska samverkan ske hälsocentralerna emellan.
Demens
Närsjukvården har ett mål om att patienter ska få en diagnos inom tre måna- der. En läkartid och undersökningen DT Skalle ska erbjudas inom en månad.
Närsjukvårdsteamet ska initiera och påbörja utredningen för att få ett snabb- bare flöde i utredningsprocessen. Alla som får en demensdiagnos ska få en fast vårdkontakt. Hällans hälsocentral har fått i uppdrag att formalisera sin rutin för demensutredningsprocessen eftersom de har det mest framgångsrika arbetet i dagsläget.
Depression/ångest
Inom ramen för begreppet Collaborative Care ska samarbetsformerna mellan psykiatri och primärvård utvecklas. I samband med det skapas bättre förut- sättningar för ett arbete utifrån de målsättningar som expertgruppen tagit fram. FYSAK-projektet fortsätter som planerat under 2019. Gruppbehand- lingar genomförs på distans för sömn, oro, stress samt psykologbehandling.
Det pågår ett arbete med att ta fram en gemensam arbetsgrupp för psykiatri och primärvård under hösten. Patienterna mår inte bra av att det skickas re- misser mellan instanserna. En synpunkt inkommer om att närsjukvården bör ta med en patientrepresentant i arbetet.
Ett nytt handlingsprogram för Region Norrbotten kommer ut under de närmsta dagarna. Det finns en målsättning om att ha tillgång till en psykolog på varje hälsocentral. Just nu har Piteå hälsocentral en psykolog anställd och det ska så småningom utvärderas. Eventuellt kan en psykolog bjudas in till ett kommande patientråd. Det finns två olika expertgrupper i Region Norr- botten för psykiatriska diagnoser. En för missbruk/beroende och en för de- pression/ångest.
Diabetes
Närsjukvården i Piteå avser att genomföra ett förbättringsarbete för patienter med typ 2-diabetes. Diabetesmottagningen på sjukhuset har valt ut tre risk- parametrar som ska följas upp; HbA1c >70, Systoliskt BT ≥ 140 och LDL ≥ 1,8. För Ischemisk hjärtsjukdom mäts BT ≥ 140 och LDL ≥ 1,8. Specialist- mottagningen ska hjälpa primärvården identifiera dessa patienter med hjälp av NDR (Nationella Diabetesregistret). Specialistmottagningen åtar sig också att instruera hälsocentralerna i hur de uppdaterar och analyserar data från den egna enheten i NDR. Ovanstående arbete görs redan idag för patien- ter med diabetes typ 1 med gott resultat. Specialistmottagningen går igenom journalerna, identifierar patienter och instruerar hälsocentralerna i hur mät- ningarna går till.
Hjärtsvikt
En gemensam hjärtsviktssjuksköterska är tillsatt för att arbeta med patienter från alla hälsocentraler. Sköterskan är placerad på sjukhuset. Det har dock visat sig vara problematiskt att få arbetet att fungera optimalt då primärvår- den inte remitterar in patienter i någon större utsträckning. Målet är att anta- let patienter som remitteras till den gemensamma sviktmottagningen ska öka under 2019. Nu anställs därför ytterligare en sjuksköterska för att öka pati- entflödet. På så sätt antar närsjukvården generellt att målsättningarna förbätt- ras. Om hjärtsviktspatienter inte får rätt läkemedel och behandling leder det
istället till att de konsumerar mycket vård och avlider i förtid. Glesbygdscen- tralerna har kunnat erbjuda sina patienter en bättre vård än vad patienter i Pi- teå tätort har fått.
Missbruk och beroende
Under 2019 ska en arbets- och ansvarsfördelning göras mellan primärvården och specialistpsykiatrin. I samband med det kommer även frågan om an- svarsfördelning vid spelberoende att regleras. Frågan om nivåstrukturering mellan läns- och länsdelsnivå inom specialistpsykiatrin ska också tydliggö- ras under året. Med ovanstående arbete skapas en arbetsorganisation som har möjlighet att se över de målsättningar som expertgruppen tagit fram. Hällans hälsocentral har påbörjat ett arbete med en översyn av patienter med läkeme- delsberoende. En ny rutin ska tas fram för detta och samtliga hälsocentraler samt mottagningen på sjukhuset ska också vidta rutinen framöver.
Stroke
Rutinerna för åtgärder vid stroke utgår från strokeregistrets viktigaste para- metrar. Strokesjuksköterskan och läkarna som är knutna till strokeenheten går tillsammans igenom rutiner och läkemedelsfrågor för att exempelvis höja andelen utförda NIHSS-bedömningar och antikoagulantia-behandlingar samt för att säkerställa att rätt läkemedel ges för förebyggande av en ny stroke.
Strokeenheten tar just nu fram en ny patientinformation som bland annat in- nehåller information om levnadsvanor. Personer som får en stroke idag in- sjuknar inte lika ordentligt som tidigare. Hälsosamtalen inom primärvård och slutenvård kan och bör öka. Sjukhusanknuten hemrehabilitering startade i slutet på februari 2019.
Levnadsvanor
Det finns evidens för att rätt uppbyggt folkhälsoarbete för vuxna har en god effekt på dödlighet och sjuktal. Dagens tillämpning av förebyggande folkhäl- soarbete har däremot inte med hälsosamtal kanske inte har den effekt som förväntas eftersom så få kommer till samtalen. Närsjukvården bör därmed inte fortsätta på samma sätt som i dag.
Piteå närsjukvård planerar att inleda ett samarbete med en kommun i gles- bygden där syftet är att se över levnadsvanor från förskoleåldern och uppåt.
Det är viktigt att medborgare ser över sitt blodtryck, samt rör på sig och ser över sin kost.
Anita från HjärtLung slår ett slag för den föreläsning om familjär hyperko- lesterolemi som hålls den 22 maj på Kyrkcenter klockan 13.00.
Övriga frågor
Patientrådet kräver att någon politiker deltar. Ulf tar med sig frågan.
Till nästa möte lyfts följande frågor;
- Vad gör en rehabiliteringskoordinator?
- Närsjukvårdsteamets nya uppdrag
- Eva Qvist svarar på frågor om strokevården
Nästa möte blir den 10 september och samtliga rådsmedlemmar är välkomna att skicka in frågor till kristin.jarneland@norrbotten.se
Vid anteckningarna:
_____________________
Kristin Jarneland Verksamhetsutvecklare
