Patientråd NO Piteå 2019-09-10
Tid och plats
2019-09-10, kl 15.00–17.00, Lokal Kustsidan, Piteå sjukhus Deltagare
Maria Eriksdotter, Neuroförbundet Margareta Kassfeldt Öberg, Demens- föreningen
Anita Berglund, HjärtLung
Elisabeth Swills, Anhörigföreningen Börje Karlsson, RSMH
Tord Eliasson, Diabetesföreningen Bittan Johansson, FSDB Nord Marina Backman, Reumatikerför- eningen
Susanne Andersson, digitaliserings- avdelningen
Eva Qvist, Medicin- och rehabilite- ringskliniken
Ulf Bergman, stabschef Kristin Jarneland, verksamhetsutvecklare
Dagordning
Inledning
Presentationsrunda och genomgång av dagordningen.
Journal på nätet
Susanne Andersson, digitaliseringsavdelningen, är inbjuden för att informera om journaler på nätet samt om övriga invånartjänster. Region Norrbotten er- bjuder invånartjänster via nätet för att öka delaktigheten för medborgarna.
1177 Vårdguiden är en samlingsplats för hälsa och vård. Medborgare kan läsa sig till information om olika sjukdomstillstånd, ringa för att få rådgiv- ning samt ta del av sin journal på nätet.
Alla regionstyrda vårdgivare i landet är anslutna till 1177 och journalen som går att läsa via nätet är kopplad till besök hos vårdgivare i hela landet. Det är möjligt att läsa sin journal på nätet från att man fyllt 16 år. Journalerna som visas är de som är skrivna från 1 september 2015 och framåt. Alla verksam- heter är tyvärr inte anslutna i dagsläget. Psykiatrin och barnsjukvården är till exempel inte anslutna. Folktandvården är anslutna men anteckningar från privata tandläkare och vårdgivare går inte alltid att läsa, åtminstone inte från alla verksamheter. Ibland syns till exempel bara vaccinationer från privata vårdgivare. Vårdpersonalen kan naturligtvis läsa mer än vad som visas på nätet och det finns möjlighet att beställa journalkopior för vård från tidigare år.
Den nationella visionen är att all journalinformation ska gå att nå via nätet år 2020, vilket tyvärr inte kommer att vara möjligt. Tidigare kunde ombud läsa journalen men enligt datainspektionen är det inte längre möjligt på grund av lagstiftningen. Osignerade journalanteckningar visas direkt och användandet
av journal på nätet är idag stort i Norrbotten. Det är möjligt att kontakta pati- entnämnden direkt via 1177 efter inloggning och enkäten som skickas ut in- för hälsosamtalet går nu också att fylla i på nätet.
Språket i journalen ska alltid vara av den karaktär att alla kan läsa och förstå vad som står. Det har arbetats mycket på nationell nivå med att försöka få vårdpersonal att förenkla språket i journalerna. Journalen är dock inte endast till för patienten utan är också vårdpersonalens arbetsredskap.
För en tid sedan inkom en fråga om varför journalen efter ett besök på sjuk- huset inte finns tillgänglig på nätet. Susanne bekräftar att de uppgifterna ska synas och att om de inte gör det beror det på ett tekniskt fel. Hon uppmanar till att rapportera in sådana fel. Journalen ligger inte ”ute” på nätet utan när man loggar in så ”tittar man in” i journalen.
De tjänster som patienten kan ta del av på nätet idag är följande;
Journalanteckningar
Vårdkontakter
Vaccinationer
Läkemedelslista
Svar på blodprov
Spärrar (de spärrar man själv har angett)
Vårdplan (SIP)
Stroke-vården
Eva Qvist, enhetschef rehabiliteringsenheten, Medicin- och rehabiliterings- kliniken, meddelade att renoveringen av bassängen snart är klar. Den kom- mer troligtvis att öppna v 39. Hon har tidigare meddelat patientföreningarna att det kommer finnas en ledig badtid. Neuroförbundet och Hjärt/lung infor- merade att de tillsammans kommer enas om vem som får den tiden.
Eva informerade om den vård som erbjuds en patient efter en stroke. Den akuta vården bedrivs på sjukhuset och därefter övergår ansvaret för patienten till primärvården eller kommunen. Om patienten kan ta sig till hälsocentralen är det primärvårdens ansvar och i annat fall är det kommunens. Om patienten har behov av att träffa fler yrkeskategorier än endast en arbetsterapeut eller endast en fysioterapeut så kan denne få komma till öppenrehabiliteringen. På öppenrehab får patienterna vara inskrivna en längre tid, tills de når sina mål.
Om patienter som inte längre är inskrivna på rehab upplever att de inte gör några framsteg med sina gamla träningsprogram är de välkomna att kontakta fysioterapeuterna på sin hälsocentral för att få ett nytt.
Det pågår just nu ett forskningsprojekt i hela landet med syfte att patienter som har haft en stroke ska kunna ha kontakt med fysioterapeut och arbetste- rapeut på nätet. Så småningom ska träningsprogrammen som fysioterapeut och arbetsterapeut har utfärdat kunna kopplas till 1177. I Piteå arbetar inte rehabenheten med projektet i så stor omfattning just nu.
Rehabenheten strävar efter att följa de nationella riktlinjerna kring strokere- habilitering. Riktlinjerna uppdaterades 2018 och i dessa står det bland annat att Sjukhusanknuten hemrehabilitering (SHR) och träning i hemmet har god evidens. Rehabenheten startade SHR under våren och erbjuder det till patien- ter som haft en lätt eller måttlig stroke och de kan redan nu se nyttan med in- satsen.
När patienten skrivs ut från sjukhuset skickas en remiss från sjukhuset till öppenvårdsrehabiliteringen. En uppföljning sker sedan efter tre månader och vill man skrivas in på nytt måste man skriva en egenvårdsremiss eller få en remiss från hälsocentralen.
Frågor från patientorganisationerna
1. Får de som går på medicin utskriven från psykiatrin ett läkarbesök per år?
Svar: Det är inte självklart, utan beror på patientens tillstånd. Vissa läkeme- del måste följas upp årligen och för dessa finns det rutiner. I annat fall sker uppföljning vid behov. Personer som bedöms kunna ta eget ansvar kan bli uppmanade av läkaren att själva kontakta psykiatrin om de känner sig sämre.
De årliga uppföljningar som sker genomförs ofta på sommaren. De patienter som följs upp är de med neuroleptika, stämningsstabiliserande läkemedel och de med CS-medicinering. Dessa läkemedel har en tydlig påverkan på kroppen till skillnad från antidepressiva läkemedel som inte påverkar krop- pen nämnvärt. Oavsett vilket läkemedel som skrivs ut görs alltid en uppfölj- ningsplan. Läkarna följer dessutom ofta upp patienterna via telefonsamtal.
Alla justeringar och insättningar har en plan för hur det ska följas upp.
2. Vad gör en rehabkoordinator?
Svar: Personen fungerar ofta som ”Spindeln i nätet” när denne samordnar sjukskrivningarna och är kontaktperson mot bland annat försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Rehabkoordinatorn kan fungera som ett stöd för pa- tienten och ge råd till patienter och läkare. Syftet med att ha funktionen är att sjukskrivningstalen ska minska, återgång i arbete ska underlättas och sjuk- skrivningar ska förebyggas och optimeras ur ett patientperspektiv. Alla häl- socentraler bör ha en rehabkoordinator, om ca 10-20 %.
3. Hur ska den geriatriska vården fungera nu när avdelning 2 b är stängd?
Svar: I dagsläget har behovet av slutenvård i huvudsak minskat. Tidigare kunde utskrivningsklara patienter vara inneliggande långa tider i väntan på
att kommunerna skulle planera för vården. Nu har i och med den nya sam- verkanslagen primärvården och kommunerna krav på sig att göra en plane- ring relativt snabbt och ett betalningsansvar inträder efter tre kalenderdagar istf fem vardagar i samband med en lagförändring. Lagförändringen är mycket bra då man tidigare har slösat med patienternas tid. Flödet på patien- ter som skrivs ut från sjukhuset är nu bättre och går snabbare vilket innebär att dessa platser inte längre behövs i samma utsträckning som tidigare. När- sjukvårdsledningen ser inte några fördelar med att färdigbehandlade patien- ter ligger kvar på vårdsängarna utan ser fördelar med att andra patienter som bättre behöver slutenvårdens resurser kan beredas plats. Reduceringen av platser innebär också att bemanningen på de övriga avdelningarna har ökat. I dagsläget finns dock för få vårdplatser på medicin- och rehabiliteringsklini- ken. Det optimala vore 24 platser för akutgeriatrik jämfört med 20 i dagslä- get. Det är inte optimalt att blanda patienter med demensdiagnoser med öv- riga patientgrupper.
Information från närsjukvårdsledningen Sommaren
Det har varit en bättre sommar i år än föregående år. Det beror både på ett bättre väderläge och på en bättre tillgång till sjuksköterskor än på länge. Pri- märvården annonserade dessutom och uppmanade medborgare att bland an- nat passa på att förnya sina recept innan sommaren då hälsocentralerna end- ast skulle ha möjlighet att ta emot akuta ärenden under sommaren. På psyki- atrin har det också fungerat bra under sommaren.
Rekryteringsläget inför hösten
Rekryteringsläget ser för närvarande något bättre ut. Primärvården har fått fler läkare. Läkartillgången ser även relativt bra ut på medicin/geriatrik och på akuten även om det fortfarande råder viss brist. Inom psykiatrin är läget sämre då några psykiatriker har sagt upp sig. Sjuksköterskebemanningen ser generellt sett bra ut bortsett från på Arvidsjaurs hälsocentral som har en an- strängd situation vad gäller sjuksköterskor. Bristen på sjuksköterskor i Ar- vidsjaur är så stor att det numera är svårt att klara av att driva verksamheten.
Region Norrbotten kan inte matcha lönerna som Arvidsjaurs kommun och övriga lokala aktörer erbjuder. I övrigt har det gått bra att rekrytera sjukskö- terskor under året och det råder ingen brist på psykiatrisjuksköterskor. Det råder en brist på barnmorskor i hela länet. Bristen har varit särskilt påtaglig under sommaren när närsjukvården fick fler patienter i och med att Cederkli- nikens barnmorskor slutade. Cederklinikens blivande mammor övergick till närsjukvården via en samverkansöverenskommelse. Tillgången på underskö- terskor och skötare ser relativt bra ut, trots att närsjukvårdsområdet har många vårdplatser att bemanna. Det råder en viss brist på arbetsterapeuter och psykologer, men tillgången till fysioterapeuter och kuratorer är god.
Ett anställningsstopp är infört men det finns fortfarande möjlighet att söka dispens för att få anställa ny personal. Anställningsstoppet innebär att man- datet för att anställa har centraliserats.
Verksamheten
Tillgängligheten till primärvården är mycket god. Tillgängligheten till 0:an har aldrig sett bättre ut sedan mätningarna startade. Möjlig- het att träffa legitimerad personal inom tre dagar är också god.
Produktionen har ökat i öppenvården trots färre medarbetare.
Läget är stabilt inom slutenvården, både den somatiska och psykia- triska.
Patientnöjdhet inom Piteå närsjukvårdsområde är fortsatt god. Den senaste rapporten visar lika bra eller till och med lite bättre resultat vad gäller medborgare i södra Norrbotten och hur nöjda de är med sin vård, jämfört med i övriga delar av länet.
Ekonomi
Bilden visar närsjukvårdsområdets ekonomiska prognos i jämförelse med re- sultatet. Närsjukvårdsområdet ligger idag ca 10 miljoner sämre till än vad prognosen förutspått. Läget beror bland annat på ökade kostnader för in- hyrda, läkemedelskostnader samt bemanningssituationen. Nästa år finns ett krav på att närsjukvården ska ha en budget i balans. Närsjukvården säljer en del vård, bland annat från rättspsykiatrin, vilket räddar upp resultatet. När- sjukvårdsområdet får inte betalt från Sunderbyns sjukhus när dess patienter är inneliggande i Piteå.
Verksamhetsförändringar
• Lättakuten har nu införts på Hällan, Hortlax och Arjeplogs hälsocen- traler. Införandet av fler lättakuter i Piteås primärvård är ett resultat
av arbetet mot målet att primärvården ska klara av sitt uppdrag under dagtid.
• Det kommer ske en utökning av vårdplatserna inom den rättspsykia- triska vården.
• En gemensam mödravård har etablerats under sommaren då ett sam- verkansavtal upprättades mellan Piteå närsjukvård och Cederklini- ken.
• Det finns en ambition om att upprätta en ny slutenvårdsstruktur på sjukhuset. Den nya strukturen skulle innebära en större enhet som ligger nära akuten för att bland annat förbättra vården för de akutge- riatriska patienterna.
• Arjeplogs hälsocentral har ett gott samarbete med Arjeplogs kom- mun och snart flyttar delar av kommunens verksamhet även in i samma fastighet som hälsocentralens.
• Det finns ett krav på ekonomisk balans vid utgången av 2020. Kra- vet kommer kräva en del arbete och ett ökat samarbete mellan hälso- centralerna, bland annat för att undvika nedläggning av ytterligare hälsocentraler.
• Det finns ett särskilt krav på ett ökat samarbete mellan hälsocen- tralerna i Piteå tätort.
• Närsjukvårdsteamets uppdrag kommer att ses över och vidareut- vecklas.
• Piteå närsjukvård vidhåller vikten av ett förebyggande arbete. Bland annat kommer arbetet med levnadsvanor att fortsätta och vidareut- vecklas.
• Fokus kommer även framöver att ligga på goda vårdresultat och åt- gärder för att nå en ekonomi i balans.
Övriga frågor
Hälso- och sjukvårdsdirektören har meddelat att regionledningen helst inte ser att politiker medverkar i patientrådet. Patientrådsmed- lemmarna informerar om att de också kommer att framföra önske- målet om de träffar regionpolitiker.
Det finns ett önskemål om att de som arbetat med ett
förbättringsarbete för patienter med typ 2-diabetes ska bjudas in till kommande patientråd.
Under nästa möte ska mötestider för hela 2020 beslutas. Ett förslag på mötestider bifogas med minnesanteckningarna.
Nästa möte blir den 26 november och samtliga rådsmedlemmar är välkomna att skicka in frågor till kristin.jarneland@norrbotten.se
Vid anteckningarna:
_____________________
Kristin Jarneland Verksamhetsutvecklare
