• Sonuç bulunamadı

Projektägare Projektnamn

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Projektägare Projektnamn"

Copied!
11
0
0

Yükleniyor.... (view fulltext now)

Tam metin

(1)

Projektnamn :

Kraftsamling 2011-2015

Projektägare :

Hans Rönnkvist

1. Grundläggande information

1.1. Bakgrund

År 2011 var malmpriset högre än någonsin och det gjordes enorma

investeringar i länets gruvbrytning. Det var hög tillväxt, låg arbetslöshet, och ekonomiskt gick det bra för Norrbotten. Men ändå minskade befolkningen, som samtidigt blev äldre. Om utvecklingen fortsatte skulle det få omfattande konsekvenser för näringsliv och offentlig sektor med utebliven

kompetensförsörjning och försämrad konkurrenskraft. Fortsatt

befolkningsminskning med lägre försörjningsgrad skulle också göra det allt tyngre att upprätthålla välfärd med minskat skatteunderlag.

Landstingets vision är att norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Landstingsledningen ställde sig därför frågan hur Norrbotten skulle kunna vända befolkningstrenden och göra Norrbotten mer attraktivt. För att svara på det krävdes en bred insamling av tankar och idéer om hur länet skulle kunna utvecklas. Landstingsstyrelsen beslutade därför att kraftsamla länet (LS 2011-09-29, § 184). Projektet Kraftsamling 2011-2015 syftade till att skapa mötesplatser för norrbottningar att diskutera öppenhet, bemötande och välkomnande. Viktigt var också att projektet skulle handla lika mycket om att skapa ett attraktivt län för de som redan bor i länet, som för fler människor att vilja bo och trivas i Norrbotten.

1.2. Effekterna av projektets resultat/Verksamhetsnytta Kraftsamling är en bred insamling av värdefulla tankar och idéer - från andra idégivare än de traditionella och med en uttalad ambition att göra verklighet av de förslag som kommer fram. En mötesplats som genom initiativ, kunskap och dialog finner de mest brännande utmaningarna för länet – här bestämmer vi oss gemensamt för vilka frågor som är viktigast att lösa i en nära framtid eller på lång sikt. Resultatet och innehåll bestäms av

engagemanget hos de enskilda människorna som deltar.

Projektet Kraftsamling tar sin utgångspunkt i landstingets strävan om att via

utvecklingsinsatser och kulturverksamhet medverka till att skapa ett hållbart

samhälle och en god livsmiljö. Landstingets mål med aktivt folkstyre,

attraktiv region, samt öppenhet, mångfald och nya perspektiv har alla varit

styrande för projektet. Med den bakgrunden skulle projektet bidra till att

skapa ett öppnare län där allt fler människor vill bo och trivas. Projektets

(2)

koppling till genomförandet av den Regionala utvecklingsstrategin för Hållbar framtid i Norrbotten 2020 har därför varit tydlig.

För att uppnå resultat förväntades projektet utveckla nya samverkansformer för ökad regional och lokal samverkan, och därmed få fler aktörer att diskutera regional utveckling. Genom nya mötesplatser och fler samtal om öppenhet och goda livsmiljöer skulle också förutsättningarna för tillväxt bli bättre. Inspiration, kunskap och mötesplatser för fler var de fordrade framgångsfaktorerna som valdes för att uppnå önskvärda nyttoeffekter.

1.3. Projektorganisation – Organisationsplan Projektägare:

Hans Rönnkvist Styrgrupp:

Kent Ögren (landstingsråd 2011-2014, ordf. styrgruppen) Mats Brännström (landstingsdirektör)

Hans Rönnkvist (biträdande landstingsdirektör) Anna Källström (kommunikationsdirektör 2011-2014) Elisabeth Lax (divisionschef Kultur & Utbildning) Anna Lindberg (regional utvecklingsdirektör 2013-2015) Ingela Lekfalk (projektledare 2011-2013)

Linda Rönnbäck (projektledare 2013-2015) Peter Örn (processledare 2013-2015)

Styrgruppen ansvarade för projektets planering, kontroll och styrning av resurser och struktur. Gruppen medverkade till utformning, prövning och godkännande av projektplan, budget, och tidsplan. Delegerade ansvar, befogenheter och ställde krav.

Arbetsgrupp:

Anna Lindberg (2011 – 2015) Johan Sjöqvist (2011 - 2014) Åsa Snällfot (2011-2015) John Kostet (2014-2015)

Ingela Lekfalk (projektledare, 2011-2013) Linda Rönnbäck (projektledare, 2013-2015)

Arbetsgruppen diskuterade och utvecklade projektets innehåll kontinuerligt

tillsammans med projektledaren. Gruppen ansvarade för att projektets

riktning följde mål och projektplan, samt påtalade behov av ändrad riktning

eller andra förändringar under projekttidens gång. Gruppen bidrog med

(3)

områdes- och verksamhetskunnande genom råd, stöd, idéer och anvisningar till nytta för projektet.

1.4. Historik

Projektet Kraftsamling 2011-2015 har bestått av sju konferenser med över 400 rundabordssamtal, Tillväxtråd, samt ett antal andra aktiviteter kopplat till Tillväxtrådets åtaganden. Projektet har varit en cyklisk process med kreativa och inspirerande mötesplatser som viktiga hållpunkter. Modellen med rundabordssamtal utvecklades under projektets gång i samråd med Tillväxtrådet. Mer information om processen och modellen med rundabordssamtal redovisas under avsnitt 1.5. Processer och metoder.

1.5. Processer och metoder

Kraftsamling har bestått av en process bestående av inspiration, mötesplatser, dialog, idégenerering och insamling, samt handlingar för förändring. Nedan beskrivs delarna.

Konferenser

Konferenserna har varit ett publikt forum och mötesplats. De har varit öppna för alla att delta, fokuserat på individens roll, gett deltagarna inspiration, kunskap, nya perspektiv och nätverk. Fokus har varit inspiration. Vid de sju konferenser som genomfördes, erbjöds deltagarna en blandning av kultur och intressanta föreläsningar.

Vid den första konferensen 8 juni 2011 fick deltagarna frågan: Vilka frågor behöver länet arbeta mer med för att skapa befolkningstillväxt? Svaren blev integration, jämställdhet, mångfald, unga, självbild och stolthet. De

områdena har sedan varit genomgående teman under resterande konferenser.

Vid avslutningskonferensen lades ett stort fokus på att skapa mindre mötesplatser i form av workshops som visar på vad som är på gång i länet inom områdena men också för att mobilisera nya samarbeten och initiativ.

Rundabordssamtal

Vid varje konferens – med undantag för den avslutande – genomfördes rundabordssamtal som en metod för att samla in synpunkter och göra en behovsinventering utifrån en given frågeställning. Inför varje konferens gjordes bordsplaceringar för att få en blandad sammansättning personer vid varje bord. I varje bord fanns en ordförande som ansvarade för att hålla ihop samtalen, se till att alla fick komma till tals och att sammanfatta

diskussionerna och föra idéerna vidare. Varje bord hade en ordförande som ansvarade för dokumentationen.

Sammanfattningarna finns som filmer på: www.kraftsamling.net.

Tillväxtråd

Tillväxtrådet bestod av ordförandena för rundabordssamtalen. De har totalt under projektets gång varit ett 80-tal personer som träffats mellan

konferenserna för att diskutera och driva vidare idéer som kommit från

rundabordssamtalen. Tillväxtrådet har bidragit med idéer och förslag till

innehåll på konferenser och hur processen kan utvecklas.

(4)

Sammanställningar av samtalen efter konferenserna gjordes tillsammans med Tillväxtrådet, och utmynnade antingen i teman eller frågeställningar för nästa konferens, eller konkreta aktiviteter som medlemmar ur Tillväxtrådet tog på sig att göra verklighet av.

Aktiviteter

Flera idéer och initiativ som växte fram under Kraftsamlingskonferenserna bearbetades av Tillväxtrådet och blev till konkreta aktiviteter. Medlemmar ur Tillväxtrådet tog på sig ansvar för att genomföra olika initiativ. Det kunde vara allt från nya projekt till mer strukturella förändringar inom

ordinarieverksamhet. Flera utav aktiviteterna som initierades och genomfördes finns dokumenterat i det bifogade idéhäftet.

Framtidsbilder

Rundabordssamtalen, mötena och diskussionerna under Kraftsamling bearbetades och formades ner till ett antal framtidsbilder. Det är korta beskrivningar av hur invånarna vill ha det i Norrbotten år 2030. Deltagarna pekade ut integration, jämställdhet, mångfald och unga som fyra prioriterade områden, samt en stolt självbild som gemensam framgångsfaktor inom alla områden. Varje område har prioriterade strategier för att kunna verkliga framtidsbilderna av Norrbotten. Landstinget och flera kommuner har tagit till sig bilderna för att arbeta in dem i sina visioner och planer.

Utökade Tillväxtråd

För att skapa fler mötesplatser arrangerades under våren 2014, sju utökade Tillväxtråd på sju orter i Norrbotten; Boden, Jokkmokk, Gällivare, Pajala, Arvidsjaur, Kiruna och Kalix. Turnén var dels ett sätt att få spridning på de idéer som tidigare förts fram, men också ett sätt att skapa dialog kring Framtidsbilderna och få inspel från fler än de som deltagit tidigare.

2. Projektresultat jämfört med projektmål

2.1. Målen

Syftet med projektet var att skapa mötesplatser för att fler människor än tidigare skulle diskutera regional utveckling på ett nytt sätt och med en bredare syn på tillväxt, samt åstadkomma handling för förändring. Projektets mål var således:

 Bred insamling av tankar och idéer om förändring

 Mötesplatser för att diskutera regional utveckling

 En breddad syn på tillväxt – vad behövs för att vara en attraktiv plats

(5)

För att uppnå resultat utveckla nya samverkansformer för ökad samverkan på regional och lokal samverkan, och därmed få fler aktörer att diskutera regional utveckling. Genom nya mötesplatser och fler samtal om öppenhet och goda livsmiljöer skulle också förutsättningarna för tillväxt bli bättre.

Inspiration, kunskap och mötesplatser för fler var de fordrade

framgångsfaktorerna som valdes för att uppnå önskvärda nyttoeffekter.

Under projektets gångs tillkom målet att utifrån rundabordssamtalen ta fram framtidsbilder som beskriver norrbottningarnas bild på livet i Norrbotten för områdena unga, jämställdhet, mångfald och integration och självbilden som en röd tråd.

Även kulturinslagen fick en tydligare roll som betydande beståndsdel under projektets gång.

2.2. Utfall projektmål

Kraftsamling har varit en levande process där rundabordssamtal tillsammans med tillväxtråden kom att bli projektets kärna. Bedömningen är att projektets mål har uppfyllts då följande resultat har uppnåtts.

 Mötesplatser har skapats och fler människor har diskuterat vilka frågor

som är viktiga för Norrbotten.

 Tankar och idéer har samlats in och omsatts till konkreta handlingar.

 Bidragit till att bredda tillväxtperspektivet.

 Framtidsbilder i form av målbilder och strategier för livet i Norrbotten år

2030 har tagits fram utifrån alla rundabordssamtal.

 En modell för dialog med medborgare och kraftsamling i komplexa

frågor utvecklades.

 Nätverk etablerades och ambassadörer identifierades.

Nedan beskrivs de uppnådda resultaten.

Mötesplatser har skapats och fler människor har diskuterat vilka frågor som är viktiga för Norrbotten.

Projektet Kraftsamling arrangerade sju konferenser på tre olika platser i Norrbotten; Luleå, Haparanda och Kiruna. Totalt deltog cirka 3 000

personer. Syftet var att skapa nya och öppna mötesplatser och erbjuda person delaktighet.

De över 400 rundabordssamtalen kokades så småningom ner i framtidsbilder

för hur norrbottningarna vill ha det i Norrbotten 2030. Framtidsbilderna är

en slags vision som kan ligga till grund för planering och riktning för fortsatt

utvecklingsarbete. Men visionen i sig var inte målet, utan det var istället de

personliga och engagerade mötena med tillhörande diskussioner som ledde

dit.

(6)

För att skapa fler mötesplatser arrangerades under våren 2014, sju utökade Tillväxtråd på sju orter i Norrbotten; Boden, Jokkmokk, Gällivare, Pajala, Arvidsjaur, Kiruna och Kalix. Turnén var dels ett sätt att få spridning på de idéer som tidigare förts fram, men också ett sätt att skapa dialog kring Framtidsbilderna och få inspel från fler än de som deltagit tidigare.

Tankar och idéer har samlats in och omsatts till konkreta handlingar.

Målet att åstadkomma handling har diskuterats flitigt under projektets gång, men målet har både kvarstått och uppnåtts. Vad handling eller verkstad egentligen betyder råder det delade meningar om, och definitionen verkar högst personlig. Projektets fokus om att själv göra skillnad, och att förändring måste utgå från individen har därför passat bra och öppnat för flera olika initiativ. Många idéer sprungna ur projektet Kraftsamling har därför lett till faktisk skillnad.

Exempelvis tog landstinget initiativ till riktad medfinansiering till projekt av och för unga. Totalt avsattes fyra miljoner kronor i regionala

utvecklingsmedel under 2012 och 2013, vilka fördelades genom två utlysningsomgångar med syfte att skapa gränsöverskridande möten, öka sammanhållningen i länet, minska utanförskapet, främja demokrati och samhällsengagemang, samt stärka ungas inflytande och delaktighet.

Initiativ med anknytning till Kraftsamlings aktiviteter:

 Politikerakademien – kompetensutveckling för yngre förtroendevalda

genomfört 2013-2014

 Mötesplatser för unga med idéer

 Ung Scen Norr – strukturfondsprojekt

 Policypåverkan med text om mångfaldens betydelse för tillväxten i den

regionala utvecklingsstrategin

 Två riktade utlysningar på området unga

 Face of Gällivare

 Mångväxt

 Kommuner som jobbar med framtidsbilderna är Jokkmokk, Piteå och

Älvsbyn

Fler aktiviteter finns dokumenterat i det bifogade idéhäftet.

Bidragit till att bredda tillväxtperspektivet.

Unga, jämställdhet, mångfald och integration har under projektets gång fått större uppmärksamhet i det regionala utvecklingsarbetet och ses som viktiga förutsättningar för utveckling. Bland annat har frågornas betydelse skrivits in i den regionala strategin för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS).

Regionala utvecklingsfrågor som rör integration, jämställdhet, mångfald och

unga anses efter projektets genomförande som viktiga förutsättningar för

tillväxt. Det har skett en påtaglig förändring i befintliga forum där tillväxt

diskuteras.

(7)

Målet för projektet att bredda synen på tillväxt kan således uppfattas som uppnått. Detta är givetvis inte en effekt av Kraftsamling alena men Kraftsamling har varit rätt i tiden med sina mötesplatser och aktiviteter.

Antalet projekt inom områdena som söker regional medfinansiering har ökat.

Ytterligare ett tecken på att frågorna tillskrivs en större betydelse är att medfinansiärer (landstinget och länsstyrelsen) uppmanar projektägare att beskriva hur projektet behandlar jämställdhet, mångfald och integration.

Framtidsbilder i form av målbilder och strategier för livet i Norrbotten år 2030 har tagits fram utifrån alla rundabordssamtal.

Rundabordssamtalen, mötena och diskussionerna under Kraftsamling bearbetades och formades ner till ett antal framtidsbilder. Det är korta beskrivningar av hur invånarna vill ha det i Norrbotten år 2030. Deltagarna pekade ut integration, jämställdhet, mångfald och unga som fyra prioriterade områden, samt en stolt självbild som gemensam framgångsfaktor inom alla områden. Varje område har prioriterade strategier för att kunna verkliga framtidsbilderna av Norrbotten. Landstinget och flera kommuner har tagit till sig bilderna för att arbeta in dem i sina visioner och planer.

Visioner och strategier för länets utveckling är inget nytt. Men

framtidsbilderna har en annan karaktär, och består av norrbottningarnas framtidssyn på livet i Norrbotten år 2030. Det handlar om mellanmänskliga värden, klimat och attityder mellan människor.

Framtidsbilderna anger en riktning för beslut och satsningar. Landstinget använder framtidsbilderna i sitt utvecklingsarbete och de har legat till grund för framtagningen av en ny vision för landstinget.

Projektet Kraftsamling har bidragit till en ökad medvetenhet om att frågorna unga, jämställdhet, mångfald och integration är viktiga delar i arbetet med regional och lokal utveckling. Konferenserna och det processinriktade arbetssättet har bidragit till ökad kompetens och medvetandegjort frågorna unga, jämställdhet, mångfald och integration, både i länet och inom landstinget. Framtidsbilderna finns med i förslag till landstingets

planeringsprocess, vilket det ska fattas beslut om i fullmäktige under våren 2015.

En modell för dialog med medborgare och kraftsamling i en komplex fråga utvecklades.

Projektet Kraftsamling har med sina rundabordssamtal utvecklat en

användbar modell för medborgardialog där samtalet och individen är i fokus.

Det är ett bra sätt att samla in synpunker och belysa frågor från flera perspektiv.

Nätverk etablerades och ambassadörer identifierades.

Tillväxrådets medlemmar anser att projektet Kraftsamling gett dem ökad

kunskap, mod och fler argument att driva frågorna. Det gav dem också nya

nätverk och kontakter. Flera vittnar om att de vågar ta diskussioner och stå

upp för frågorna i betydligt större utsträckning nu än tidigare.

(8)

Kraftsamling blev en plattform för eldsjälar, individer med olika roller och bakgrund som ville göra skillnad och delta i utvecklingen av länet.

De personer som ingått i Tillväxtrådet fungerar som ambassadörer och garanter för att frågorna unga, jämställdhet, mångfald och integration är viktiga för att utveckla regionen.

Under slutet av 2013 gjordes en förändring i bemanningen i samband med byte av projektledare. Funktionerna projektledare och processledare skildes åt och fördelades på två personer. Processledaren hade i uppdrag att

stimulera och uppmuntra till större engagemang och fokus på individens betydelse för att kunna göra skillnad. Projektledarens roll renodlades till projektledning.

2.3. Tidplan

Projektet har följt den ursprungliga aktivitets- och tidsplanen utan några större anmärkningar eller förändringar ned undantag för att antal konferenser minskades från åtta till sju stycken, samtidigt som det istället genomfördes utökade Tillväxtråd i länet. Se Processer och metoder för mer information.

2.4. Budget

Landstingsstyrelsen beslutade 2011 att avsätta en budget för Kraftsamling på 6 000 000 kr under projekttiden 2011-2015. Projektet har genomförts inom givna ekonomiska ramar.

2.5. Uppföljning effektmål

Att mäta effekter och se resultat under projekttiden och i direkt anslutning av projektet slut är inte alldeles enkelt då det är långsamma processer.

Samtidigt är frågor om unga, jämställdhet, mångfald och integration aktuella frågor i dagens samhällsdebatt. Det borgar för att frågorna även

fortsättningsvis kommer att finnas med på agendan när utveckling diskuteras. Framtidsbilderna har goda förutsättningar att fungera som underlag för organisationer och kommuner som vill formulera strategier och målbilder inom områdena unga, jämställdhet, mångfald och integration.

Uppföljning av framtidsbildernas användning/implementering görs inom ramen för landstingets arbete med regional utveckling. Frågorna unga, jämställdhet, mångfald och integration är prioriterade i landstingets verksamhet och omfattas av uppföljningssystemet.

3. Överlämning av projekt

Projektet har drivits nära verksamheten på avdelningen för regional

utveckling. Frågorna unga, jämställdhet, mångfald och integration har under

projektets gång kommit att integreras i avdelningens verksamhet och är nu

(9)

naturliga delar i det strategiska utvecklingsarbetet för attraktiva livsmiljöer.

Projektet har varit en insats för att uppnå en strategisk position i frågorna.

Rundabordssamtal kan i framtiden komma att användas som metod för medborgardialog i för landstinget strategiskt viktiga utvecklingsfrågor som kräver bred förankring, eller för att diskutera andra viktiga frågor kopplade till landstingets utmaningar.

Landstinget ska fortsätta att skapa mötesplatser och tillfällen för kunskapsuppbyggnad inom områdena unga, jämställdhet, mångfald och integration.

Flera av de projekt som erhåller regional medfinansiering från landstinget bidrar till utveckling av frågorna då framtidsbildernas prioriterade strategier ligger till grund för beredning, och projekt som kan bidra till förverkligandet ska prioriteras.

4. Erfarenheter och observationer

Regional utveckling handlar mycket om att skapa bättre regionala

förutsättningar för entreprenörskap och innovationskraft. I Norrbotten har det ofta använts en förklaringsmodell med tre fundament som avgörande för det förutsättningskapande arbetet. Det första fundamentet är länets

tillgångar, vilket traditionellt- och ekonomiskt sett är Norrbottens största styrka. Det andra fundamentet för utveckling är länets aktörers förmåga till samhandling, vilket projektet till stor del har bidragit till att förbättra. Det tredje och kanske viktigaste fundamentet för utveckling är människors värderingar, kultur och attityder, vilket varit projektets huvudfokus. Med den förklaringsmodellen kan det därför konstateras att projektet Kraftsamling 2011-2015 har bidragit till att förbättra grunden för regional utveckling avseende förutsättningar för samhandling.

I början av projektet var ambitionen att få igång aktiviteter inom de utpekade områdena för att få verkstad. Det gjordes inom ramen för tillväxtrådets arbete och flera aktiviteter startade. Några av aktiviteterna blev verkstad och andra stannade på idéstadiet. En erfarenhet från projektet är svårigheten att uppmunta till engagemang och aktiviteter samtidigt som projektet inte blir ansvariga att ta tag i alla idéer och utföra dem. Det var en utmaning för projektledning och projektägarna att balansera mellan egen

aktivitetsinitiering och samtidigt motivera fler att ta egna initiativ och eget ansvar. Möjligtvis kunde det ha framgått tydligare att deltagarna själva varit mottagare och också ansvariga att förverkliga de idéer som växte fram.

Konferensernas blandning med kulturinslag, inspiration, kunskap och diskussion var en bra kombination för att väcka nyfikenhet, öppenhet och engagemang hos deltagarna. Kulturen har brutit barriärer, gett nya perspektiv och samtidigt fått deltagarna att känna stolthet.

Projektet har pågått under en lång period på nästan fem år. Det har varit en

styrka och en utmaning. Fördelen är att det har funnits en långsiktighet i

frågorna och attitydförändringar tar tid. Utmaningen var att bibehålla och

fördjupa engagemanget över tid. Därför var det av betydelse att byta

projektledning efter tre år och att även anlita en extern processledare. Det

(10)

tillförde ny energi i processen. Processledaren kunde fokusera på processen och projektledaren på att uppnå målen inom givna ramar.

5. Förslag till förbättringar

Erfarenheten från detta projekt är att tydligt skilja på rollerna som

projektledare och expert/sakkunskap. Då skapas bästa förutsättningar för att uppnå projektresultat inom givna tids- och ekonomiska ramar.

6. Kommentarer från projektet

I en film om Kraftsamling svarar några från Tillväxtrådet på frågan om Kraftsamling har gjort skillnad. Filmen finns att se på www.kraftsamling.net.

Nedan några kommentarer från involverade personer:

Anders Nygårds, näringslivschef i Jokkmokk och deltagare i Tillväxtrådet:

”Under den här Kraftsamlings-processen som vi har jobbat med nu i Norrbotten och i Jokkmokk, så har det hänt väldigt mycket. Vi har jobbat väldigt mycket i Jokkmokk med attityder, värderingar och förhållningssätt på olika sätt… Vi har fått upp ögonen tack vare Kraftsamling.”

Petra Pihl, projektledare Sverigefinska folkhögskolan i Haparanda säger;

”Gemensamt har vi i Kraftsamling satt en agenda för vad vi pratar om i samhället idag. När vi är flera krafter som pratar om samma saker, det är då vi faktiskt kan nå en skillnad.”

Processledare Peter Örn beskriver sin upplevelse av processen:

”Det är förändring på djupet, inte endast på ytan. En förändring som bygger på insikten att värderingar som jämställdhet och mångfald är viktiga för länets utveckling och tillväxt även om de inte kan mätas med ekonomiska mått.”

”Arbetet med Kraftsamling 2011-2015 berör också på ett annat sätt: jag har

aldrig förr varit med om en så öppen inbjudan till samtal, överläggningar

och arbetsmöten med länets medborgare om nuet och framtiden. Många

deltar med erfarenheter och kunskaper från olika bakgrunder. Många kan

berätta om pågående projekt som bidrar till att utveckla bilden av länet. Och

alla – inte enbart beslutsfattare och experter - har möjlighet att bidra med

sina drömmar och bilder av framtiden.”

(11)

Bilaga: Aktiviteter Kraftsamling 2011- 2015

2011

Kraftsamlingskonferens 2011-06-08, Luleå Tillväxtråd 2011-10-05

Undersökning: Därför flyttar man till Norrbotten, 2011-12-08

2012

Tillväxtråd 2012-01-12

Kraftsamlingskonferens 2012-02-14, Luleå

Kraftsamlaren (hushållstidning om Norrbottens möjligheter och utmaningar) 2012-05-01

Tillväxtråd 2012-05-07

Kraftsamling 2012-09-11, Haparanda

2013

Tillväxtråd 2013-01-23

Kraftsamlingskonferens 2013-02-12, Luleå Tillväxtråd 2013-03-20

Tillväxtråd 2013-06-04

Kraftsamlingskonferens 2013-09-19, Kiruna Tillväxtråd, digitalt

Uppföljning Aktiviteter

2014

Tillväxtråd 2014-01-15

Kraftsamlingskonferens 2014-02-11

Utökade tillväxtråd i Arvidsjaur, Boden, Gällivare, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Pajala under våren 2014

Tillväxtråd 2014-09-03

2015

Tillväxtråd 2015-01-13

Kraftsamlingskonferens 2015-02-10, Luleå

Referanslar

Benzer Belgeler

Politiska samverkansberedningen beslutade 2020-09-11 att uppdra till Länsstyrgruppen att ta fram förslag till process för framtagande av gemensam övergripande plan för Nära vård

Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och om den enskilde samtycker till att den

För att de barn som vårdas utanför hemmet ska säkerställas samma goda vård som sina jämnåriga och för att socialtjänsten ska kunna uppfylla de lagkrav som ställs på dem

Syftet är också att genom insatser inom den nära vården för barn och unga med psykisk ohälsa avlasta den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).. I enlighet med

Det samlade resultatet av arbetet inom områdena läkemedel, demensvård, palliativ vård, vårdprevention ger viktiga förutsättningar för att uppnå en mer sammanhållen vård

Denna projektansökan är inlämnad i utlysningen av regionala utvecklings- medel till unga, mångfald och integration med ansökningstid mellan 2012- 02-14 och 2012-06-01.. Projektet

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) inbjuder härmed styrelserna för landsting och regioner att utse kontaktpersoner inför det förestående arbetet med ny regional indelning och

Säkerställa att den folkhälsopolitiska strategin bidrar till jämlik hälsa för barn och unga i länet och att samverkan med andra