Årsredovisning 2020

(1)

Bilaga måluppfyllelse i perspektiv

(2)

Innehållsförteckning

Inledning ... 3

Sammanfattande bild av måluppfyllelse ... 4

Samhälle ... 5

Medborgare ... 29

Verksamhet ... 45

Medarbetare ... 60

Ekonomi ... 67

(3)

Inledning

I denna bilaga till Region Norrbottens årsredovisning 2020 presenteras mål och måluppfyllelse. Region Norrbotten tillämpar balanserad styrning vilket innebär att verksamheten beskrivs, planeras och följs upp utifrån fem perspektiv:

Samma modell används på alla nivåer i regionen, på så sätt skapas en tydlig logik i styrningen från politik till verksamhet.

Regionfullmäktige har inom respektive perspektiv fastställt strategiska mål.

Utifrån dessa fastställer styrelsen, regionala utvecklingsnämnden och pati- entnämnden framgångsfaktorer, indikatorer, mått och mål för måluppfyl- lelse.

Strategiska mål är strävansmål som tydliggör vad regionen behöver inrikta sig på för att nå visionen. De strategiska målen är fastställda av regionfull- mäktige som också har lyft fram framgångsfaktorer för att nå de strategiska målen. Styrmått är målsatta mätvärden som ska bidra till värderingen av de strategiska målen. Kontrollmått är kompletterande mått som ska bidra till värderingen av resultaten och utvecklingen av de strategiska målen. Dessa fastställs av regiondirektören. Den sammanfattande bedömningen av måluppfyllelsen av de strategiska målen är en samlad bedömning, vilket in- nebär att resultatet för enskilda styrmått och kontrollmått inte nödvändigtvis får avgörande genomslag på måluppfyllelsen, utan även andra faktorer på- verkar. Bedömningen av styrmåtten görs med färgmarkeringar och utveckl- ingspilar.

Samhälle Medborgare Verksamhet Medarbetare Ekonomi

(4)

Sammanfattande bild av måluppfyllelse

Den samlade bedömningen av de strategiska målen för perioden visar att två av de 20 strategiska målen helt har uppnåtts, 15 har delvis uppnåtts, två har inte uppnåtts och ett mål har inte kunnat bedömas.

(5)

Samhälle

Perspektivet Samhälle beskriver hur förutsättningar för Norrbottens utveckling tas till vara med befolkningens bästa i fokus. Här behövs samverkan med kommuner, myndigheter och andra aktörer för att uppnå målen.

Strategiskt mål Framgångsfaktor Hållbart nytt-

jande av resurser (RS, RUN)

Miljö och hållbarhetskonsekvenser är inkluderade i alla be- slutsprocesser (RS)

Minskning av klimatpåverkande utsläpp och omställning till förnyelsebara energikällor (RS, RUN)

Bidra till hållbar näringslivs- och konsumtionsutveckling i ett globalt perspektiv (RUN)

Ett samlat utbildningsutbud i länet som matchar arbetslivets behov av kompetens (RUN)

Ett brett, starkt näringsliv och civilsamhälle (RUN)

Stärka miljöer för innovationer och entreprenörskap (RUN) Civila samhället är en viktig part i samhällsutvecklingen (RUN)

God livskva- lité, jämlik och jämställd hälsa (RS, RUN)

Norrbottningar är delaktiga i samhällets utveckling (RS) Region Norrbotten arbetar efter gemensam handlingsplan med andra (RS)

Unga kvinnor och män är delaktiga i samhällets utveckling (RUN)

Goda möjligheter till jämlik och jämställd utbildning och ett livslångt lärande (RUN)

Bidrag och stöd bidrar till att förverkliga övergripande strategier och planer (RUN)

Tydligt regionalt ledarskap (RS, RUN)

Beslut på nationell och EU-nivå ska vara gynnsamma för Norrbotten (RS)

Aktiv dialog i samspel med regionala aktörer för att vara rösten för territoriet (RUN)

Norrbottens möjligheter är kända så beslut på nationell och EU-nivå blir gynnsamma för Norrbotten (RUN)

Hållbart nyttjande av resurser

Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen är att målet är delvis uppnått.

Flera satsningar görs som bidrar till en hållbar näringslivsutveckling samtidigt som Norrbotten har goda förutsättningar att komma väl ut i det nya EU- programmet för en rättvis omställning där den svenska stålindustrins värde- kedja är prioriterad. Insatser har initierats under året för att möta det ökade antalet varsel och arbetslöshet till följd av pandemin. Under året har regionen inlett processer som kopplar den regionala utvecklingsstrategin till fysisk planering. På så sätt utvecklas regionens roll inom fysisk planering.

(6)

Ett brett, starkt näringsliv och civilsamhälle

Besöksnäringen har påverkats hårt av pandemin. Regionen har med hjälp av dialog med näringslivet och våra verktyg genomfört åtgärder som har kunnat mildra effekterna. Basindustrin och dess underleverantörer har inte påverkats i samma utsträckning. Trycket på projekt- och företagsstöd har varit högt under året. Ett arbete med att ta fram en överenskommelse mellan regionen, länsstyrelsen och civilsamhället har genomförts.

God livskvalitet, jämlik och jämställd hälsa

Länsungdomsrådets arbete med att öka antalet deltagare, stärka nätverket och öka fokus på kulturfrågor stannade av till följd av pandemin. Under perioden har insatser gjorts inom området kompetensförsörjning med utbild- ningsmöjlighet för att möta situationen med ökat antal varsel och arbetslösa.

En uppföljning av regionala utvecklingsstrategin och kulturplanen visar att åtgärder vidtas som bidrar till deras genomförande.

Tydligt regionalt ledarskap

Pandemin har påverkat den politiska agendan och därmed arbetet med påver- kansfrågorna under 2020. Stockholmskontorets funktion som en mötesplats för samtal och påverkan har begränsats. Samtidigt har den nya verkligheten med en mängd digitala möten ökat tillgängligheten till arenor och beslutfat- tare. Att koppla en påverkansfråga till någon typ av händelse, egen rapport eller utredningsförslag skapar stor nytta. Samverkan med andra är även det en tydlig framgångsfaktor i arbetet med påverkansfrågor.

(7)

Strategiskt mål: Hållbart nyttjande av resurser

MILJÖ OCH HÅLLBARHETSKONSEKVENSER ÄR INKLUDERADE I ALLA BESLUTS- PROCESSER

2015 antog FN:s generalförsamling resolutionen Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan innebär att alla 193 medlemsländer i FN förbundit sig att arbeta för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Agendan innehåller totalt 17 stycken hållbarhetsmål.

Region Norrbotten prioriterar åtta mål ur hållbarhetsdimensionerna där regionen är både drivande och utförare i styrning genom den strategiska planen.

Dessa åtta hållbarhetsmål är

• God hälsa och välbefinnande

• God utbildning för alla

• Jämställdhet

• Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

• Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

• Hållbar konsumtion och produktion

• Hållbara städer och samhällen

• Bekämpa klimatförändringarna

Arbetet med att tydliggöra hur de strategiska målen bidrar till Agenda 2030- målen har påbörjats. En hållbarhetsstrategi ska tas fram istället för en miljö- plan.

FRAMGÅNGSFAKTOR:MINSKNING AV KLIMATPÅVERKANDE UTSLÄPP OCH OMSTÄLLNING TILL FÖRNYELSEBARA ENERGIKÄLLOR

Styrmått Sty-

relse/

nämnd

K/ M Mål 2020 Målupp

fyllelse Utveckl- ing

Genomsnittligt utsläpp

av personbilsparken[1] RS Minska

Tjänsteresor med flyg

(antal personmil) RS Minskning med 15 %

Verksamhetsyta RS Minska

Aktivitet: Ta fram handlingsplan för genomfö- rande av Norrbottens klimat- och energistra- tegi

RUN Handlingsplan antagen -

Aktivitet: Höja kun- skapsnivån så håll-bar- hetskonsekvenser inkluderas i be-slutsprocesser

RUN Kunskaps-höjande aktiviteter för förtroendevalda och tjänstepersoner ge- nomfört

-

(8)

Pandemin har inneburit en kraftig ökning av distansmöten och därmed har regionens utsläpp från personbilsparken minskat. Även tjänsteresorna med flyg har minskat kraftigt. Regionens verksamhetsyta har också minskat då lo- kaler lämnats.

En elnätsanalys för att visa på framtida behov

Under året levererades den första regionala elnätsanalysen som ett inspel tillsammans med de andra elnätsanalyser som tagits fram av länsstyrelser i södra Sverige. Rapporten berättar om förutsättningarna för elförsörjning i länet som helhet och har fått stort genomslag lokalt och nationellt.

Under hösten påbörjades steg två av den regionala elnätsanalysen i samarbete med länets kommuner. Förväntat resultat är en ökad kunskap om hur planbe- redskapen och förutsättningen för elförsörjning ser ut på kommunal nivå.

Detta blir ett planeringsunderlag till kommunerna och till arbetet med strukturbild för Norrbotten.

Temadag gröna näringar

Som ett led i att synliggöra resultat av genomförda eller pågående satsningar genomfördes ett temasammanträde med fokus på gröna näringar och ökad självförsörjningsgrad. Ledamöterna fick ta del av resultaten från arbetet med den regionala livsmedelsstrategin, satsningen gröna näringar med Grans na- turbruksgymnasium som nav samt skogs- och lantbrukarnas arbete med håll- barhetsfrågor.

Fonden för rättvis omställning

En strategi med finansiering från Fonden för rättvis omställning (Just Tran- sition Fund) tas fram av Tillväxtverket i nära samverkan med Region Norr- botten. Fonden ska underlätta för omställning av bland annat stålindustrin i Norrbotten och är en del av EU:s Green Deal. Finansieringens storlek är fort- farande osäker, liksom vilka krav som ställs på medfinansiering. Det kommer att tydliggöras under 2021.

Satsningar på solel

Det finns en stor potential för ett utvecklat och växande näringsliv inom sole- nergi. Enligt Energimyndighetens nya strategi för solel förväntas solcells- branschen i Sverige sysselsätta närmare 2 000 personer på heltid 2020. Sole- nergi är dock ett relativt outvecklat område i Norrbotten. Här finns få instal- lerade anläggningar jämfört med övriga Sverige och endast ett fåtal lokala le- verantörer som erbjuder solceller.

Region Norrbotten har därför medfinansierat ett regionalfondsprojekt som har målsättningen att öka efterfrågan på solel bland små och medelstora företag (SMF) i Övre Norrland. Det ska ske genom ökade investeringar av solel bland SMF och ökad kunskap om solel i nordiska förhållanden. Projektet ska arbeta med kunskapshöjande insatser för att säkra installationer av god kvalitet och öka efterfrågan på solel. Projektet kommer att ha ett visst fokus mot målgrup- pen kommersiella fastighetsägare och industri eftersom intresset från denna

(9)

målgrupp är stort och det finns god potential för solel på tak och fasader. Pro- jektet ska även testa nya koncept och affärsmodeller för solel, till exempel fasadmonterade och byggnadsintegrerade system och lagring.

LTU Green Fuel kan fortsätta

LTU Green Fuels är en av världens mest avancerade pilotanläggningar för förgasning av olika slags bioprodukter till syntetgas och gröna bränslen. Fokus ligger på att ersätta fossil olja med gröna bränslen. Det har funnits oklarheter kring anläggningens framtid men efter en gemensam satsning från regionen, LTU, Längmanska företagarfonden, Piteå kommun och Luleå kommun kommer anläggningen att finnas kvar under en längre period.

Energikontor Norr stärker energiarbetet på lokal och regional nivå

Energikontor Norr har som uppdrag att driva energi- och klimatfrågor på lokal och regional nivå i ett internationellt perspektiv. Bolagets mål är att verka för att öka andelen förnybara energikällor i regionen och verka för en effektivare användning av energi och naturresurser. Mycket av arbetet drivs i form av projekt där målgruppen oftast är offentliga aktörer och små och medelstora företag.

Under året har bolaget delvis fokuserat på arbetet med att minska de fossila utsläppen från transporter. Det arbetet kommer sannolikt att få en större roll framöver. Bolaget har fortsatt att ge stöd till kommunerna i deras strategiska energi- och klimatarbete för att nå de regionala energi- och klimatmålen. En energi- och klimatöversikt för länet år 2020 har tagits fram i samarbete med Länsstyrelsen i Norrbotten. Stöd har getts till mindre företag för att de ska komma igång med sitt hållbarhetsarbete, integrera det i affärsstrategi och öka konkurrenskraften. Tillsammans med ett antal regionala aktörer, med LRF som projektledare, har en insats genomförts för att öka intresset för solel bland de två nordligaste länens lantbrukare.

Strategiskt mål: Hållbart nyttjande av resurser FRAMGÅNGSFAKTOR:BIDRA TILL HÅLLBAR NÄRINGSLIVS- OCH KONSUMTIONSUTVECKLING I ETT GLOBALT PERSPEKTIV

relse/

nämnd

K/ M Mål 2020 Måluppfyllelse Utveckling

Aktivitet: Utveckla regionens roll i den fysiska planeringen

RUN Tidsplan för framtagning av regionplan

-

Norrbottens miljöpris till BD Fisk

Almi Företagspartner Nord, Region Norrbotten och Energikontor Norrs mil- jöpris på 50 000 kronor tilldelades i år BD Fisk. BD Fisk visar hur hållbar utveckling ligger i fokus i alla led av verksamheten genom tydlig kommunikation, kravställningar och certifieringar för både egen produktion och hos

(10)

sina leverantörer. Viljan att arbeta långsiktigt med systemförändringar är tydlig, och de har genomtänkta strategier för att minska både sin och sina leve- rantörers klimatpåverkan och resursanvändning.

Företaget verkar för ett hållbart samhälle ur både lokalt och globalt perspektiv genom att bidra till det globala Agenda 2030-målet om hållbar konsumtion och produktion. Bidra till det globala Agenda 2030-målet om hav och marina resurser. BD Fisk arbetar för ett hållbart vattenbruk och ett levande hav med livskraftiga fiskbestånd idag och i framtiden genom certifierade produkter.

Näringslivspriset till Local Hero

Almi Företagspartner Nords och Region Norrbottens gemensamma närings- livspris tilldelades i år Pensionatet Malmgatan AB. De har inte bara själva ställt om utan även hjälpt andra när hela världen förändrats. Norrbottens nä- ringslivspris tilldelas två handlingskraftiga eldsjälar, Lisa Hellmér och My Bergström, som startat Local Hero. Det är ett initiativ för att stötta lokala fö- retag i coronatider. Local Hero bygger på att det går att stötta den lokala han- deln på många olika sätt, genom att köpa take away-mat, en blombukett eller det där lilla extra du gått omkring och varit sugen på att köpa ett tag! Det går att lägga upp en bild och text med hashtag #localhero och din ort för att sprida inspirationen. Idag finns Local Hero-initiativ spridda över hela Sverige.

Fiske som blå näring

Region Norrbottens arbete med den blå näringen syftar dels till att öka den lokala livsmedelsförsörjningen och dels till att värna livskraftiga kust- och skärgårdssamhällen vilket i sin tur både ökar Norrbottens självförsörjnings- grad och attraktivitet. Detta syfte är även i enlighet med mål 14 b i Agenda 2030 som handlar om att säkerställa tillträde för småskaliga fiskare till marina resurser och marknader. Tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbotten och Norrbottens kustfiskares producentorganisation har ett samarbete initierats för att skapa förutsättningar för ett livskraftigt lokalt förankrat småskaligt yrkesfiske med lokal förädling av fiskeråvaran. Samarbetet har bland annat resulterat i att generaldirektören för Havs- och vattenmyndigheten besökt Norrbotten två gånger under år 2020 för att diskutera fiskets förutsättningar och framtid med regionala representanter. Under år 2020 bildades regionnätverket Håll- bart och lokalt förankrat yrkesfiske med framtidstro där Region Norrbotten är en av de drivande aktörerna. I dagsläget ingår elva av Sveriges regioner i nät- verket som bedriver ett aktivt påverkansarbete genom att anordna seminarium, svara gemensamt på remisser och anordna möten med nyckelpersoner inom fiskepolitiken och förvaltningen av fiskeresurser.

Regional fysisk planering

Under 2020 har Region Norrbotten utvecklat sin roll inom regional fysiska planering och genomfört ett antal insatser för att koppla den regionala utvecklingsstrategin till fysisk planering. Nedan följer några exempel:

Samplanering: Projektet Regional strategisk samordning för hållbar tillväxt i Norrbotten har pågått mellan 2018 och 2020 och slutrapporterades i oktober.

(11)

Viktiga kunskaper och erfarenheter inom strategisk fysisk planering förvärva- des i projektet för att utveckla Region Norrbottens roll i regional fysisk planering och att knyta samman den regionala utvecklingsstrategin med de kommunala översiktsplanerna. En vägledning för Samplanering togs fram för samordning av regionala planeringsprocesser, rollfördelning planeringsaktörer och storregional aktörskartläggning av intressenter i samhällsplanering. Be- söksnäringen fungerade som case där vi studerade hur fysisk planering kan skapa förutsättningar för näringslivet. Förväntat resultat av projektet är en samverkansöverenskommelse mellan regionala planeringsaktörer och kommuner med en tillhörande handlingsplan för de närmaste åren med gemensamma insatser. Samverkansöverenskommelsen lägger grunden för processen att ta fram strukturbild för Norrbotten i samverkan med andra aktörer.

Strukturbild: Strukturbildsarbetet kommer att pågå 2020-2022 och syftar till att knyta samman den regionala utvecklingsstrategin med kommunernas över- siktsplaner. Strukturbilder är ett sätt att med hjälp av kartor visualisera strategiskt viktiga utvecklingsfaktorer i länet. Med vägledningen för samplanering som grund ska strukturbilder tas fram för Norrbotten i samverkan med länets kommuner, Länsstyrelsen, Trafikverket, Regionala kollektivtrafikmyndig- heten och Norrbottens kommuner. Till strukturbildsarbetet knyts ett antal re- ferensgrupper från viktiga intressenter, till exempel Swedish Lapland Visitors board (Besöksnäring) och Samforma (Civilsamhälle), Region Norrbottens länsungdomsråd (LUR) och Sametinget.

Satsningen Vägar till hållbar utveckling i Norrbotten har startats upp under året. Syftet med projektet är att hållbarhetsintegrera det regionala utvecklings- arbetet. Inom insatsområde 1, Hållbar strukturbild, har ett nätverk för hälso- främjande samhällsplanering etablerats. Nätverket är en samverkan mellan den regionala utvecklingsstrategin och den regionala folkhälsostrategin och innebär samverkan mellan folkhälsostrateger inom regionen och i kommunerna samt med forskare inom hälsofrämjande samhällsbyggnad vid Luleå Tekniska Universitet. Aktiviteterna inom nätverket förväntas leda fram till en regional strategi för hälsofrämjande samhällsplanering som bidrar till att upp- fylla målen 11 Hållbara städer och samhällen och 3 God hälsa och välbefin- nande i Agenda 2030. Övriga aktiviteter inom Hållbar strukturbild omfattar framtagandet av kunskapsunderlag om hur samhällsplaneringen i Norrbotten kan bidra till att uppfylla målen i Agenda 2030 samt framtagandet av hållbar- hetsanalyser av regional transportplanering. Förväntat resultat är att hitta verktyg för att integrera alla hållbarhetsperspektiv i arbetsprocesser för framtagandet av regionala planeringsunderlag såsom Strukturbild, Länstransportplan och Trafikförsörjningsprogram för en hållbar utveckling.

Regionens roll som samrådspart enligt plan- och bygglagen (PBL): Regionen har lämnat samordnade yttranden över kommunala översiktsplaner och deltagit i workshops anordnade av kommunerna inom deras arbete med översikts- planer. Det finns en stående rubriker i våra yttranden som rör hållbarhetsa-

(12)

spekter som Agenda 2030, barnkonventionen, folkhälsa, jämställdhet, håll- bara transporter samt klimatanpassning, en viktig del i att nå det strategiska målet om hållbart nyttjande av resurser.

Kunskapshöjande och nätverkande

En del i att utveckla regionens roll i den fysiska planeringen är att vara aktiv i nätverkande sammanhang för att sprida information om regionens och att lära oss av andra. Under 2020 har vi deltagit och hållit presentationer om regionens arbete med fysisk planering som regionalt utvecklingsansvarig i nätverk inom samhällsplanering. Det handlar till exempel om ÖP-samverkan Norrbotten, nätverket för samhällsplaneringschefer, Länsstyrelsens dialogmöte om bo- stadsförsörjningsprogram, Samhällsplaneringsdagarna och Tillväxtverkets er- farenhetsträffar. Regionen har även deltagit i ett antal seminarier, utbildningar och workshops med tema samhällsplanering och hållbarhet, exempelvis SKR:s nätverk för regionala planerare och utbildningar inom fysisk planering, Boverkets arbete med vägledning för kommunala arkitekturstrategier, Till- växtverkets träffar om tillväxtskapande samhällsplanering, och RegLabs Håll- barhetsnätverk.

Strandskyddsutredningen

Region Norrbotten deltog med en strateg i expertgruppen till den statliga ut- redningen Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78). Att öka bostadsbyggandet är en prioriterad fråga i den regionala utvecklingsstrategin. Förslag till åtgärder är att påverka nationell nivå att hitta flexibla möjligheter för byggande i attraktiva och strandnära lägen. Att delta i utredningen gav möjligheten att bidra med det regionala utvecklingsperspek- tivet i miljölagstiftningen.

DigiBy för ökad samhällsservice i landsbygd

Syftet med DigiBy-projektet är att, i bred samverkan mellan Region Norrbot- ten, Norrbottens alla kommuner och Luleå tekniska universitet, genomföra pi- lottester för att öka kunskapen om och tillämpningen av digitaliseringens möj- ligheter för serviceutveckling i gles- och landsbygder. Under året har en lös- ning för att enkelt kunna distribuera information från projektet, byar, kommuner med flera till varandra. Detta inkluderar en stor datorskärm med tillhö- rande utrustning. Skärmar har monterats i Soutujärvi, Morjärv, Kalix, Niemi- sel och Gunnarsbyn och projektet planerar för ytterligare ett antal installationer. För att erbjuda möjligheter för utlämning av paket och varor utanför butikernas ordinarie öppettider har en pilot för utlämningsboxar med kodlås som man kan öppna dygnet runt genomförts. Boxarna finns tre orter. Dialog pågår med PostNord, DHL och Schenker för att ta fram en lösning som möj- liggör att paket ska kunna levereras via de digitala paketboxarna. Ett av Digi- Bys pilotprojekt är att utveckla länets bokbussar till att bli rullande Digidel- Centra. På länets vägar rullar idag sju bokbussar som varje vecka möter mas- sor av låntagare i norrbottniska byar. Förutom att låna böcker ska medborgare kunna ställa frågor om användning av mobiltelefon, surfplatta eller dator. Det finns även möjlighet att få hjälp med att ladda ner en app eller få veta hur ett säkert lösenord ska se ut. Det ska även vara möjligt få stöd i att utveckla digital

(13)

delaktighet och kunskap. Både nybörjare och vana digitala användare är väl- komna och naturligtvis är alla tjänster kostnadsfria. Piloten startade upp under hösten 2020 med bokbussen i Piteå och har ambitionen att utvidga piloten till att även gälla fler bokbussar i Norrbotten. Digitala butiker, där man med elektroniskt lås och digital betalning kan handla utanför ordinarie öppettider, testas. Just nu pågår försök hos livsmedelshandlare i Moskosel och Soutojärvi.

FRAMGÅNGSFAKTOR:ETT SAMLAT UTBILDNINGSUTBUD I LÄNET SOM MATCHAR ARBETSLIVETS BEHOV AV KOMPETENS

relse/

nämnd

Antal lediga jobb per arbetslös i Norr-botten

RUN Positiv trend

Varsel och arbetslöshet med koppling till corona

2020 har präglats av pandemin och många branscher och företag i Norrbotten har drabbats. För att möta detta beviljades Region Norrbotten under våren medel från EU:s socialfond för att erbjuda kompetensutvecklingsinsatser till ekonomiskt utsatta företag i projektet Samling för jobb och framtid. Projektet verkar i hela länet och insatser görs i samarbete med kommuner, universitet, Swe- dish Lapland Visitors Board och IUC Norr. Från september månad har projektet arbetat med att samla in behov, prioritera insatser, upphandla och ge- nomföra. Fram till sista december har projektet upphandlat insatser som omfattar 76 företag och 182 deltagare. Framför allt företag inom biltestnäring, besöksnäring och små och medelstora industriföretag har så här långt berörts.

Projektet löper under hela 2021.

Strategiskt mål: Ett brett, starkt näringsliv och civilsamhälle FRAMGÅNGSFAKTOR:STÄRKA MILJÖER FÖR INNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRSKAP

relse/

nämnd

K/ M Mål 2020 Målupp-fyl-

lelse Utveckling Antal inkomna ansök-

ningar och antal pro- jektägare som mått på regionalt engagemang för utveckling:

Projektstöd Företagstöd

RUN Öka

Utveckla samordning med näringslivskontor, antal företag som får stöd i jämställdhetsin- tegrering

RUN 15

Aktivitet: Utveckla

klusterprogram för RUN Program ut-

vecklas -

(14)

Norrbottens Smart Di- versifieringsområden

Fortsatt nationellt stöd till Arctic Business Incubator

Bolaget har under hösten fått klart med finansiering i Vinnovas Nationella Inkubatorprogrammet för perioden 2021-2024. Bolaget tilldelades maxbe- lopp (som en av få inkubatorer i Sverige) med 5 000 000 kr för 2021 och 2020.

Bolaget får under 2021 dessutom 1 800 000 kr i verifieringsmedel (till bolag som direkt statsstöd). Verifieringsmedel 2022 tilldelas senare. Bolaget har blivit beviljat medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden till projektet Northern Spinoff Business, i vilket man tillsammans med LTU Business och studenter från LTU ska hitta och förädla norrbottniska affärsidéer med potential att slå internationellt. De bästa idéerna vidareutvecklas och paketeras för att kunna generera nya affärer och jobb till regionen.

Almi Företagspartner Nord har stärkt innovationskraften

Med målet att stärka innovationskraften i Norrbotten och Västerbotten har Almi Nord sedan 2017 tillsammans med LTU Business drivit projektet Inno- vationskraft Nord med finansiering från Vinnova. Projektet har erbjudit pri- vatpersoner ett kostnadsfritt och effektivt innovationsstöd på upp till 50 000 kronor av erfarna rådgivare. Hela 367 idéer har fått hjälp vilket har bidragit till kommersialiseringen av 54 idéer och flera nya företag i regionen. Idéerna som kommersialiserats har haft en stor branschbredd, t ex sport- och fritids- produkter, digitala hållbarhetstjänster, cleantech samt innovativa hus- och hemlösningar.

BD Pops arbete i en pandemiutsatt bransch

Musikbranschen har berörts kraftigt av pandemin och många har fått ställa om sin verksamhet. Begränsningen av antalet människor som får samlas har i prin- cip inneburit ett näringsförbud för många aktörer i branschen och har särskilt hårt drabbat de kringnäringar som finns runt en artist: arrangörer, ljud och ljus etc. En ökning har setts i antalet musikproduktioner i studio då branschen har fått mer tid för den typen av verksamhet när hela konsertverksamheten står stilla. Bolaget testat nya verktyg och ny teknisk utrustning för att kunna arbeta med kreativt skapande på distans. Det har resulterat i att BD Pop börjat under- söka möjligheten till ett innovationsprojekt där teknik och kreativa processer möts, BD Songwriters Digital. Planen är att ta fram en kravspecifikation till en teknisk plattform där kulturella och kreativa näringar (KKN) och teknikfö- retag kan mötas och skapa en kreativ miljö där låtskrivare kan arbeta och skapa på distans. Bolaget samverkar med Centrum för Distansöverbryggande Teknik (CDT) på Luleå tekniska universitet. Tjänsteleverantörer inom den nya generationens kommunikation 5G har också visat stort intresse för projektet.

Digital premiärvisning för Filmpool Nord

Med anledning av pandemin genomförde Filmpool Nord den första digitala premiärvisningen någonsin. Norrbottningarna erbjöds tre kortfilmer hemma i

(15)

tv-sofforna, som en digital variant av Filmpool Nord på turné. En av filmerna, Vill Mer av Bo Johan Sörensen, hade Norrbottenspremiär. Cirka 200 personer såg premiären. Filmpool Nord leder ett arbete med en digital filmpedagogisk plattform där pedagoger och elever undervisas i hur man gör och kritiskt granskar film. Detta arbete görs på nationell nivå inom Filmriket.com. Sajten har kompletterats med ytterligare en modul, en play-tjänst. Där har vi bland annat satsat på filmer av nationella minoriteter. Fortsatt utvecklingsarbete på- går. Under 2020 betalade bolaget ut pengar i utveckling/förproduktion/produktion/efterproduktion eller slutbetalning till 23 produktioner med kort/do- kumentärer och 11 långfilm/tv-serier.

Investeringar i Norrbotten hittar unika affärsmöjligheter

Bolaget arbetar med att lyfta länets unika affärsmöjligheter som attraherar internationella investerare och etablerare. Regionens gemensamma utmaning är dock att paketera och nå ut med dessa affärsmöjligheter. Det finns en internationell attraktionskraft på gruv- och mineralområdet. Även våra energitill- gångar (vattenkraft, vindkraft, bioenergi) som ger förutsättningar att investera i energiintensiva affärsproduktioner nära miljövänliga energikällor med högsta driftsäkerhet lockar. Detsamma gäller demo/testverksamhet, besöksnä- ringen och gigantiska infrastrukturprojekt. Kopplat till dessa unika affärsom- råden finns forskning och utbildning i världsklass. Bolaget har under året också kommit igång inom området storskalig landbaserad fiskproduktion, ge- nom det regionala projektet Arctic Maritime Fishfarm fas 2, som drivs i sam- arbete med Hushållningssällskapet.

Kraftsamling för stärkt etableringsarbete i kommunerna

Vårens globala klimatkonferens Demo North Summit arrangerades av Inve- steringar i Norrbotten och genomfördes i Norrbotten. Demo North visade upp de förutsättningar som Norrbotten erbjuder för världsledande test- och teknik- omställningar inom flera branscher. Norrbotten är alltjämt attraktivt för etablerare och investerare. Som ett led i att stärka arbetet med etableringar följdes konferensen upp med en dag tillsammans med kommunerna och Investeringar i Norrbotten den 25 augusti. Syftet var att kraftsamla kring etablerings- och investeringsarbete tillsammans och att stärka kommunernas arbete genom att bygga lokala team med hjälp av det gemensamma bolaget Investeringar i Norrbotten.

Fortsatta insatser under pandemin

Företag i Norrbotten har under perioden kunnat fortsätta att söka finansiering hos Region Norrbotten i form av statliga medel (1:1) och EU-medel för om- ställning i sitt företag. Ett omfattande arbete har genomförts internt för att regionens administrativa system (Nyps) ska fungera på ett användarvänligt sätt för företagen. En kontinuerlig dialog förs även med kommunernas närings- livschefer för att fånga upp eventuella behov av insatser som till exempel i fallet med branden på Polarbröd i Älvsbyn. Små företag och enskilda nä- ringsidkare är hårt drabbade av pandemin. De har haft svårt att ta del av de statliga krisstöden och de lokala marknaderna har ställts in. En stor del av deras intäkter har därför försvunnit. De näringar som har gått fortsatt bra under

(16)

pandemin har i vissa kommuner fångat upp de små företagen inom besöksnä- ring och handel/hantverk med tillfällig anställning.

Stora anspråk på projektstöd och företagsstöd

Det har varit ett högt söktryck från projektägare och företag i Norrbotten både med anledning av coronapandemin för insatser i krisande näringar men även för medfinansiering av EU-program som ERUF, ESF och Interreg. Det har medfört att prioriteringarna blivit hårdare under slutet av året där en del satsningar erhållit lägre belopp eller ingen finansiering alls. Förutom coro- nacheckar har även delfinansiering av företagens satsningar skett i tillverk- ningsindustrin, tjänsteföretag, besöksnäring och hantverk inom kulturella och kreativa näringar. Samarbetet med kommunernas näringslivskontor har fortsatt under perioden men de flesta möten har genomförts digitalt. Fysiska mö- ten har genomförts i Överkalix och Älvsbyn. Satsningen på klusterutveckling kallad Loket med finansiering från EU har startat upp efter en del förseningar på grund av coronapandemin. Ett advisory board är bildat och det kluster som är först ut i arbetet är besöksnäringen där samverkan är inledd.

Strategiskt mål: Ett brett, starkt näringsliv och civilsamhälle FRAMGÅNGSFAKTOR:CIVILA SAMHÄLLET ÄR EN VIKTIG PART I

SAMHÄLLSUTVECKLINGEN

relse/

nämnd

Aktivitet: Upprätta en gemensam överens- kommelse om gene- rella principer för samverkan mellan Region Norrbotten och civila samhället

RUN Genomför

projektet

SÖK -

Överenskommelse med civilsamhället framtagen Under året har en överenskommelse mellan Region Norrbotten, Länsstyrelsen och civilsamhället tagits fram. Ett antal kunskapsdialoger har genomförts.

Dessa har sedan legat till grund för överenskommelsen som ska fastställas under 2021. Syftet med överenskommelsen är att skapa former för en mer for- maliserad samverkan mellan Region Norrbotten, Länsstyrelsen Norrbotten och civilsamhället på regional nivå i Norrbotten. Den regionala överenskom- melsen bygger på en nationell överenskommelse som 2008 togs fram av rege- ringen, Sveriges kommuner och regioner (SKR) samt idéburna organisationer inom det sociala området. Målsättningen med den regionala överenskommel- sen är att parterna, utifrån sina unika roller, kunskaper och erfarenheter, tillsammans ska möta länets samhällsutmaningar och verka för ett livskraftigt Norrbotten. Överenskommelsen ska bidra till att skapa förutsättningar för en långsiktig samverkan och ska förtydliga förhållningssättet till varandra. Den överenskommelse som är framtagen mellan parterna bygger på sju principer som ska fungera som en gemensam värdegrund för samverkan. En gemensam

(17)

vision, syfte och gemensamma målsättningar har tagits fram. Målen med över- enskommelsen är:

• Skapa en jämbördig dialog och gemensam viljeyttring för en stärkt samverkan mellan parterna

• Stärka civilsamhället som sektor och de unika roller de idéburna organisationerna har i samhället

• Förbättra och öka samarbetet genom att utveckla arbetssätt och stärka samspelet med lokalsamhället och omvärld

Strategiskt mål: God livskvalitet, jämlik och jämställd hälsa FRAMGÅNGSFAKTOR:NORRBOTTNINGAR ÄR DELAKTIGA I SAMHÄLLETS UT- VECKLING

relse/

nämnd

Medborgardialoger RS Öka

Medborgardialoger är ett sätt för politiken att identifiera behov och åsikter hos länets invånare i frågor som rör regionens verksamheter. Dialogerna utgör ett värdefullt underlag för beslut i den politiska processen och ökar också invå- narnas kunskaper om Region Norrbottens olika verksamheter. Under 2020 har två medborgardialoger genomförts av regionfullmäktiges beredningar. Sjuk- vårdsberedningen har fört dialog om barn och ungdomars behov av stöd och hjälp från ungdomsmottagning. Uppdragsberedningen har fört dialog om hur regionen kan göra det möjligt för medborgare och aktörer i Norrbotten att ställa om till ett samhälle som är oberoende av fossila bränslen. Efter pandemins utbrott ställdes samtliga planerade fysiska dialogträffar om och genom- fördes istället digitalt. Detsamma gäller beredningarnas sammanträden. På så sätt har uppdragen kunnat slutföras och båda beredningarna lämnade sina verksamhetsrapporter till regionfullmäktige den 29 oktober 2020.

Strategiskt mål: God livskvalitet, jämlik och jämställd hälsa FRAMGÅNGSFAKTOR:REGION NORRBOTTEN ARBETAR EFTER GEMENSAM HANDLINGSPLAN MED ANDRA

relse/

nämnd

Antal kommuner där Region Norrbotten in- går i samverkan lokalt för förbättrade lev- nadsvanor

RS 2

Ett regionalt samordnat hälsofrämjande stöd Under 2020 har mycket arbete lagts på att verkställa ett samordnat regionalt hälsofrämjande stöd, uppdelat på ett basutbud som vänder sig till alla lokala och regionala aktörer, samt ett topputbud till ett urval av aktörer med störst

(18)

behov. Basutbudet presenteras som ett ”smörgåsbord” av hälsofrämjande insatser med syfte att förbättra den psykiska och fysiska hälsan bland barn/unga, vuxna respektive äldre. Insatserna är strukturella och tillhandahålls av Region Norrbotten, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå tekniska universitet, Svenska kyrkan, med flera. Arbetet har bidragit till ett utbrett samarbete över sakområden och regionala organisationsgränser med det gemensamma syftet att skapa ett mer hälsofrämjande Norrbotten. I många arbeten deltar kommuner i framtagningsprocessen och/eller som piloter för olika insatser. Alla kommuner tar idag del av en eller flera av de insatser som erbjuds.

Utbrett samarbete med kommuner men också andra regionala aktörer

Region Norrbotten fortsätter arbetet med SAM (Samverka, Agera, Motivera), en samverkansmodell för att främja barn och ungas hälsa samt förebygga psykisk ohälsa. Att ge stöd och kunskap till professioner som möter barn, unga och föräldrar är en viktig del i det förebyggande arbetet. Detta görs bland annat genom utbildning och implementeringsstöd i evidensbaserade metoder inom exempelvis mödra- och barnhälsovården, ungdomsmottagning och elevhälsa.

Samverkan har också skett med kulturskolorna i länet som har ett pågående projekt i ämnet ”psykisk hälsa”. Nämnas kan en föreläsningsdag i ämnet barn och ungas psykiska hälsa för kulturskolornas personal, spridning av kunskaps- höjande material, metoder och arbetssätt, utbildning i första hjälpen till psykisk hälsa (MHFA), samt utbildning i bildstöd för samtal med elever som har svårt att uttrycka känslor. Utvärderingar av samarbetet har visat att deltagarna är mycket nöjda då de fått ta del av evidensbaserade fortbildningar inom äm- nen som deras yrkesgrupp annars inte har tillgång till. Detsamma gäller folk- hälsoarbetet. Genom detta samarbete når folkhälsoinsatserna sammanhang där de i vanliga fall inte är vanligt förekommande. För att förbättra folkhälsan i stort, och barn och ungas psykiska hälsa specifikt, krävs främjande och före- byggande arbete på flera arenor.

Region Norrbotten har många diplomerade tobaksavvänjare som arbetar för att ge stöd till individer som vill sluta med tobak. Patienter har uttryckt en oro för sin hälsa kopplat till eventuellt insjuknande i covid-19. För att möta den efterfrågan som finns planerar Region Norrbotten ytterligare en utbildning till diplomerad tobaksavvänjare under våren 2021.

Arbetet med ”Tobaksfri duo”, en vetenskapligt utvärderad metod som an- vänds även nationellt för att främja tobaksfrihet hos barn och unga, har drivits av Folkhälsocentrum och folktandvården tillsammans sedan 2009. Metoden är skolbaserad och bygger på kontraktsskrivning mellan elev och en vuxen- partner (exempelvis en familjemedlem, släkting eller lärare) där båda lovar att hålla sig tobaksfria. Normalt sett erbjuder folktandvården introduktion av metoden till samtliga årskurs 6 i länet. I år har detta inte kunnat genomföras på grund av covid-19, då ingen utåtriktad verksamhet har genomförts för skole- lever. Under 2020 skrev 92 elever i Norrbotten kontrakt i årskurs 6 om att

(19)

hålla sig tobaksfria genom högstadiet, vilket är en betydligt lägre siffra än tidigare år. 2019 skrev 559 elever kontrakt i Norrbotten.

Strategiskt mål: God livskvalitet, jämlik och jämställd hälsa FRAMGÅNGSFAKTOR:UNGA KVINNOR OCH MÄN ÄR DELAKTIGA I SAM- HÄLLETS UTVECKLING

relse/

nämnd

Få fler unga och en breddad representation från fler kommuner delaktiga i LUR

RUN 20 personer/

12 kommuner

Arbetet med folkbildningen försenas

Studiecirkelmaterialet Norrbotten för alla, som arbetades fram under 2019 tillsammans med Norrbottens Bildningsförbund, har uppdaterats. Satsningen syftar till att få fler att diskutera och delta i viktiga delar som rör Norrbottens utveckling. Den breda lanseringen har emellertid försenats av den pågående pandemin. Ny lansering och spridning av materialet planeras till början av 2021.

Länsungdomsråd och Ungt samråd för ökad delaktighet

Länsungdomsrådets (LURs) arbete har under året påverkats märkbart av coronapandemin. Aktiviteter och projekt har ställt in eller skjutits på framtiden.

Arbete som kunnat genomföras är etablering av samarbete med Arrangörer i Norr för utbildning och aktiviteter av länets unga arrangörer och den rekryte- ringskampanj som är framtagen för spridning under 2021. Ungt samråd, initi- erat av den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra, startade upp i juni 2020 och där var LUR var inbjudna. Ungt Samråd består av representanter från alla nationella minoriteter och har fokus på nationella minoritetsfrågor ur ett ungt perspektiv. Länsungdomsrådet höll tre möten under året, varav ett fysiskt. Deltagandet på årets Almedalen och ett seminarium tillsammans med Ungt samråd under Barnkonventionens dag i november ställdes in på grund av pandemin och rådande restriktioner. Planerade aktiviteter för att nå styrmått 2020 har flyttats fram. Målet att få fler deltagare och en breddad representation från fler kommuner i LUR har därför inte kunnat uppfyllas.

Strategiskt mål: God livskvalitet, jämlik och jämställd hälsa FRAMGÅNGSFAKTOR:GODA MÖJLIGHETER TILL JÄMLIK OCH JÄMSTÄLLD UT- BILDNING OCH ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

relse/

nämnd

Andel gymnasieelever

med examen RUN K Öka

M Öka

(20)

Kommunernas lärcentra har stärkts

En avgörande faktor för tillgång till jämlik utbildning och livslångt lärande är att det finns väl utvecklade lärcentrum i varje kommun i länet. Därför var det mycket glädjande då Skolverket i februari beviljade 17 miljoner kronor för 2020 till det gemensamma projektet Utveckling lärcentrum som berör alla 29 kommuner i Norrbotten och Västerbotten. Projektet har koordinerats av de båda regionala organisationerna och lagt grunden för en ny samverkan mellan kommuner i en större geografi. Varje enskilt lärcentrum har under året tillde- lats resurser för uppgradering av teknik. Utifrån behov och förutsättningar har varje lärcentrum kunnat utveckla nya utbildningar för fjärr- och distansunder- visning, e-vägledning, gemensamma utbildningswebbar samt att personal kunnat ta del av kompetensutveckling. Arbetet har skett i samverkan mellan kommuner, både inom länet men även länsöverskridande. Samma gruppering har sökt och beviljats statsbidrag fortsatt 2021 och kan därmed fortsätta den utveckling och samverkan som påbörjats. Exempel på områden som kommer adresseras särskilt under 2021 är stöd till studerande på plats samt tillgång till högre utbildning.

Andelen flickor med gymnasieexamen minskar något medan andelen pojkar ökar. Totalt är det fler flickor som har gymnasieexamen.

Valideringsfunktion har utvecklats

Validering är ett viktigt verktyg för att bedöma, värdera och erkänna vuxnas kunnande. Validering kan förkorta en utbildningsinsats eller resultera i ett be- vis som öppnar upp för inträde på arbetsmarknaden. Projektet Valideringscen- trum Norr har drivits av Region Norrbotten under 2020 med målet att kunna implementera en regional valideringsfunktion som kan bistå länets vuxenut- bildningar och arbetsmarknaden utifrån behov. Målet har inte kunnat nås under året då både pandemin och den interna omställningen försvårat arbetet.

Vikten av att skapa regionala strukturer för validering inom ramen för livs- långt lärande betonas mer än tidigare från nationellt håll. Region Norrbotten kommer under 2021 att ingå i ett nationellt projekt för att ta fram verktyg och metoder som kan bistå regioner i arbetet med att bygga upp dessa strukturer.

Strategiskt mål: God livskvalitet, jämlik och jämställd hälsa FRAMGÅNGSFAKTOR:BIDRAG OCH STÖD BIDRAR TILL ATT FÖRVERKLIGA ÖVERGRIPANDE STRATEGIER OCH PLANER

relse/

nämnd

Aktivitet: Kartlägga och utveckla rutiner och arbetssätt gällande handläggning av bidrag och stöd

RUN Kartläggning genomförd, rutiner och ar- betssätt in- förda

-

Regionala utvecklingsstrategin har fått en bra start

En uppföljning av det första året med Regional utvecklingsstrategi Norrbotten 2030, har genomförts. Den visar att mer än 85 procent av föreslagna åtgärder

(21)

är påbörjade med aktiviteter. Alla åtgärder inom insatsområde Hög livskvalitet i attraktiva livsmiljöer och Hållbara transporter och tillgänglighet är påbör- jade. Inom flexibel och väl fungerande kompetensförsörjning är 69 procent påbörjade och inom smarta, hållbara innovationer och entreprenörskap är 68 procent påbörjade. Det är dock möjligt att det finns fler pågående aktiviteter i länet som andra aktörer har påbörjat eller genomfört.

När det gäller målsättningar och indikatorer visar utvecklingen på ett antal utmaningar. En av dessa är befolkningsutvecklingen, där Norrbotten har minskat varje år sedan år 2017. Dessutom visar befolkningsframskrivningen från SCB att Norrbotten ska minska till 238 900 personer år 2030. Detta visar att arbetet med länets attraktivitet behöver fortsätta och prioriteras.

En annan utmaning är målsättningen att Norrbotten ska ställa om transpor- terna för ett mer hållbart samhälle, där indikator andelen lastat/lossat gods med lastbil ska minska och överföras till järnväg och sjöfart. Statistik visar att mängden gods på lastbil har ökat med omkring 41 procent (13 604 000 ton) sedan 2017. Gods på järnväg har ökat med 5,1 procent (3 546 00 ton) och med sjöfart i Norrbotten har ökat 1,47 procent (132 000 ton). Här kan det bland annat vara en global trend med ökad e-handel som bidragit till den kraftiga ökningen av gods på lastbil under perioden. Den nationella emissionsdataba- sen visar dock att växthusgasutsläpp från inrikes transporter fortsätter att minska.

Målsättningen stärkt entreprenörskap och företagande, där indikatorn är minst 1 700 nya företag per år, är en annan utmaning. Statistik visar att antalet nystartade företag i Norrbotten minskat med 9,5 procent från 1 484 år 2016 till 1 343 år 2019, Norrbotten följer förhållandet till riket som också minskar under året.

Coronapandemin under 2020 har haft en stor inverkan på utvecklingsinsat- serna inom kultur, näringsliv och samhällsplanering. Från april och framåt har en stor del av arbetet fokuserats på att ställa om utifrån rådande omständig- heter, med inställda och framflyttade aktiviteter och med nya arbetssätt och lösningar. Hur pandemin påverkat verksamheternas möjlighet att nå långsik- tiga mål och att arbeta i linje med den regionala utvecklingsstrategins förslag till åtgärder är i dagsläget svårbedömt.

Fortsatt arbete med hållbara projektstöd

Arbetet med att utveckla hållbarhetsbedömningar i samband med prioritering av projektstöden har fortsatt under perioden. Anvisningar för bedömning av projekten har utvecklats och implementerats. Vid prioritering av projekt görs en bedömning om projektets insatser leder till en miljömässig, social och ekonomisk utveckling. Under den pandemi som näringslivet har blivit drabbad av har även en avvägning gjorts mellan akuta insatser till näringslivet och mer långsiktiga satsningar som kan stärka näringslivet efter att krisen har bedarrat något.

(22)

Uppföljning Kulturplan och ny handläggningsplattform

En uppföljning av arbetet med Norrbottens kulturplans 100 utvecklingsinsatser under 2018 och 2019 har genomförts med fokus på Region Norrbottens kulturverksamheter. Kartläggningen visade vad som gjorts hittills och vilka insatser som ska prioriteras resterande planperiod. Då analysen visade på en hög genomförandegrad indikerar detta att de regionala kulturverksamheterna i hög grad arbetar enligt kulturplanens utvecklingsinsatser och intentioner.

2020 har kulturenheten fortsatt arbetet med fokus på att utveckla processerna kopplat till handläggning och sökande av stöd samt en översyn av de bidrag som fördelas. Kulturdatabasen som varit det system som kulturenheten använt för att bereda olika typer av projekt och insatser stängdes vid 2020 års utgång ned. En ny sök- och handläggningsplattform behöver anskaffas kopplat till kulturstöden. Våren 2020 inleddes ett arbete med Tillväxtverket för att bygga och implementera en kulturanpassning av deras sök- och handläggningsplatts- form Min Ansökan/ NYPS. Planen är att ha anpassningen på plats våren 2021.

Innehållet i det nya systemet är framtaget genom intern utvärdering och analys baserat på det tidigare systemets styrkor och svagheter utifrån både använda- res och handläggares behov och synpunkter.

Strategiskt mål: Tydligt regionalt ledarskap

FRAMGÅNGSFAKTOR:AKTIV DIALOG I SAMSPEL MED REGIONALA AKTÖRER FÖR ATT VARA RÖSTEN FÖR TERRITORIET

relse/

nämnd

Kännedom om Norr-

botten RUN Öka

Regionens arbete inom Conference of Maritime and Peripherial Regions (CPMR)

Region Norrbotten är medlem i Conference of Maritime and Peripherial Reg- ions (CPMR) som är ett nätverk av maritima och perifera regioner i Europa.

Arbetet är uppdelat i geografiska kommissioner och Norrbotten är en del av Östersjökommissionen. Under året har regionen valt att lyfta frågor inom bland annat grön omställning och hållbara transporter.

På initiativ av Region Norrbottens inkluderar Östersjökommissionens posit- ion om grön omställning nyttan med aktivt skogsbruk, möjligheterna med gröna vätgasteknologier och behovet av finansiering för att bygga strukturer som kan genomföra klimatåtgärderna. Östersjökommissionens årsmöte den 21 oktober 2020 antog en resolution för året som var i linje med Region Norr- bottens ställningstaganden angående regionernas centrala roll i EU:s åter- hämtningsplan och EU:s budget; EU-strategi för Östersjöregionen; Grön åter- hämtning; Ökad tillgänglighet och hållbara transporter samt hållbar turism.

(23)

Region Norrbotten har haft ansvaret för CPMRs Östersjökommission tillsammans med Region Västerbotten sedan 2015 med målet att Östersjökommiss- ionens sekretariat ska vara självfinansierad av sina medlemsavgifter och att placeringen ska vara i Bryssel. Genom extern rekrytering och placering i Brys- sel har organisationen attraherat fler medlemmar, blivit en känd Östersjölob- byaktör och kunnat höja medlemsavgifterna så att organisationen var självfi- nansierad vid överlämnandet halvårsskiftet 2020.

Ordförandeskap Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) Region Norrbotten har innehaft ordförandeskapet i nätverket Northern Spar- sely Populated Areas under år 2019 och 2020. I nätverket produceras och antas gemensamma positioner inom olika politikområden med fokus på regional utveckling och svar skrivs på vissa av Europeiska Unionens samråd. Ett aktivt påverkansarbete sker genom möten med nyckelpersoner och organisationer på Brysselarenan. Under år 2020 har exempelvis representanter för nätverket haft möten med Europeiska Unionens nya arktiska ambassadör och kabinettet hos den ansvariga kommissionären för regionalpolitik. Ordförandeskapet har gett regionen möjlighet att påverka vilka frågor som sätts på agendan och bidragit till att kunskap om Norrbottens förutsättningar synliggörs. Under år 2020 har frågan om Europeiska Unionens sammanhållningspolitik inför nästa programperiod 2021-2027 dominerat. För nätverket har en viktig fråga varit att säker- ställa att gleshetsallokeringen bibehålls för Europas glesbefolkade områden i norr. Andra för regionen viktiga frågor är att ge en nyanserad bild av vikten av ett aktivt skogsbruk och hållbar utveckling i Arktis samt att visa på den roll som de glesbefolkade områdena i norr har för den gröna omställningen.

FRAMGÅNGSFAKTOR:BESLUT PÅ NATIONELL OCH EU-NIVÅ SKA VARA GYNN- SAMMA FÖR NORRBOTTEN

relse/

nämnd

Följa ärenden till reg- ionstyrelsens internationella beredning.

RS Följa utvecklingen

Aktiviteter genomförs så att påverkansfrå- gorna drivs framåt.

RS Följa utvecklingen

Regionens engagemang i internationella nätverk som Assembly of European Regions (AER) och Conference of Maritime and Peripherial Regions (CPMR) har fortlöpt och kontinuerligt avrapporterats i styrelsens internationella beredning. Där har även positioner och ställningstaganden diskuterats. Regionens ordförandeskap i Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) avslutas 2020.

Ordförandeskapet har bidragit till att sprida kunskap om Norrbottens förut- sättningar. Under år 2020 har frågan om Europeiska Unionens sammanhåll- ningspolitik inför nästa programperiod 2021-2027 dominerat. För nätverket har en viktig fråga varit att säkerställa att gleshetsallokeringen bibehålls för Europas glesbefolkade områden i norr. Andra för regionen viktiga frågor är

(24)

att ge en nyanserad bild av vikten av ett aktivt skogsbruk och hållbar utveckling i Arktis samt att visa på den roll som de glesbefolkade områdena i norr har för den gröna omställningen.

Pandemin har påverkat den politiska agendan och därmed arbetet med påver- kansfrågorna under 2020. Stockholmskontorets funktion som en mötesplats för samtal och påverkan har begränsats. Samtidigt har den nya verkligheten med en mängd digitala möten ökat tillgängligheten till arenor och beslutfat- tare. Under året har vi sett nyttan med att koppla påverkansfrågorna till någon typ av händelse, egen rapport eller utredningsförslag. Samverkan med andra är även det en tydlig framgångsfaktor i arbetet med påverkansfrågor. De be- slutade påverkansfrågorna har bäring på förutsättningar att genomföra regionens uppdrag, på uppdrag och mandat som regionen bör ha, samt hur tillväxt- villkor och investeringar kan främjas. Under året påbörjades ett samarbete mellan de fyra nordligaste regionerna kring ett antal påverkansfrågor.

FRAMGÅNGSFAKTOR:NORRBOTTENS MÖJLIGHETER ÄR KÄNDA SÅ BESLUT PÅ NATIONELL OCH EU-NIVÅ BLIR GYNNSAMMA FÖR NORRBOTTEN

relse/

nämnd

Aktivitet: Framta- gande av handlingsplan för genomföran- det av påverkansfrå- gor som faller inom ramen för Främja till- växtvillkor

RUN Säkerställa att handlingspla- ner är etable- rade

-

Regional förnyelse bidrar till ökad kunskap

Regionen har tillsammans med länsstyrelsen och Luleå Tekniska Universitet ett samarbete om att ta fram regionala analyser och rapporter i frågor som är viktiga för länets utveckling och för arbetet med att skapa förstående för länets förutsättningar. Under 2020 har tre rapporter tagits fram:

• Definition och kartläggning av Skogsnäringen i Norrbottens län till och med 2030: I och med de förändringar sin sker inom användningen av de norrbottniska skogarna, behöver skogsnäringen undersökas. Flerta- let skogliga värden är exkluderade från dagens definition av skogsnä- ringen, men inkluderas i det nationella skogsprogrammets mål om mång- bruk. Rapporten undersöker vilka aktiviteter som bör ingå i Norrbottens definition av skogsnäring, samt kartlägger aktiviteterna fram till och med 2030. Rapporten är tänkt att fungera som ett kunskapsunderlag om sko- gens värden idag och i framtiden.

• Norrbottens roll i samhällsekonomin: Rapporten ger en övergripande bild av Norrbotten som ett produktivt län som har haft hög tillväxt i sysselsättningen och som ökat sitt bidrag till BNP under 2000-talet. Det är särskilt gruvindustrin som har varit en viktig tillväxtmotor och denna

(25)

sektor har också en viktig nationell betydelse på en rad olika sätt, till exempel som betydande del av landets export.

• Agenda 2030: Rapporten ska ge en ökad förståelse för hur ett regionalt anpassat ramverk för uppföljning av regionala aktörers hållbarhetsarbete samt hur Agenda 2030 potentiellt kan utformas och vilka utmaningar som finns kring att göra detta.

Kännedom om Norrbotten

Jokkmokk Arctic Talks genomfördes i samband med Jokkmokks marknad, som arrangeras första helgen i februari varje år. Jokkmokk Arctic Talks är ett samarrangemang mellan Jokkmokks kommun, Luleå tekniska universitet, Sparbanken Nord, Vattenfall och Region Norrbotten. Syftet är att sätta viktiga utvecklingsfrågor för Norrbotten på den nationella agendan och sprida kunskap om länets förutsättningar och utmaningar. Detta år handlade om Bilden av Norrbotten och hur vi når visionen från den regionala utvecklingsstrategin – Norrbotten ska vara Sveriges mest välkomnande och nytänkande län. Det globala intresset för Arktis var ett annat ämne som togs upp samt frågan om framtida elkraftsbehov i kombination med den gröna omställningen. Arrangö- rerna för Almedalsveckan på Gotland meddelande i början av april att Alme- dalsveckan ställs in. Region Norrbotten hade påbörjat planeringen av Norr- botten i Almedalen och hunnit med ett uppstartsmöte där intresserade aktörer deltog. Som en följd av Almedalsveckans beslut ställdes även Norrbotten i Almedalen in.

Morgonrock ersattes av Let’s talk

Seminarieserien Morgonrock arrangerade två seminarier i början på året innan pandemin resulterade i inställda seminarier.

• Film som vittnar om historia och nutid: Dokumentärfilmaren Gunilla Bresky berättar om hur bild- och filmarkiven kan användas för att göra historien begriplig

• Hållbarhet som drivkraft för utveckling i länet: Ida Wanhatalo och Maria Palo Isaksson talar om arbetet med att samordna de energi- och klimatpolitiska målen

För att nå ut med kunskap och information om utvecklingen i Norrbotten då Morgonrock inte kunde genomföras utvecklades plattformen Let´s talk med podcasts, webbinarium och seminarium. Under året producerades sex podcasts:

• Hur tar vi vara på kompetens och skapar snabbare vägar till jobb:

Projektledare Dusanka Catak vid Valideringscentrum i norr berättar om validering som metod och om sina personliga erfarenheter.

• Biltestnäringen – hemligheter som omsätter 1 miljard: Ordförande för biltestföretagens samverkansorganisation i Norrbotten Robert Gran- ström, talar om testverksamhet, elbilar och visionen om Norrbotten som ett skyltfönster för hållbara innovationer.

• Så skapades en internationell spelsuccé i Boden: Affärsutvecklare Emil Sandberg vid Boden Business Park berättar om utbildningen som

(26)

etablerats i Boden. Den har skapat en ny näring som lockar unga nya ta- langer till länet.

• Norrbotten en vinnare i den nya rymdåldern: Johanna Bergström Roos, projektledare för RIT (Rymd för innovation och tillväxt) talar om de möjligheter som finns i den växande rymdnäringen i Kiruna.

• Tornedalskulturen ger röst åt de tystade: Chefen och grundaren av Tornedalsteatern Erling Fredriksson berättar om språkets betydelse för identiteten och kulturen i Tornedalen.

• Naturturismen en vinnare i pandemins spår: Den tillträdande VD:n Annika Fredriksson talar om trender inom turism och vad det kan betyda för Norrbotten.

Nordkalottrådet vill främja och öka samarbetet

Alla regioner och fylken på Nordkalotten har drabbats hårt av den pågående Coronapandemin. Det gränsöverskridande samarbetet har skadats hårt av stängda gränser. Nordkalottrådet, som arbetar för att främja och öka samarbetet i frågor som är viktiga för medlemsregionerna och gränskommunerna, anser att de nordiska länderna behöver jobba mer tillsammans för att säker- ställa att hanteringen av framtida kriser inte får allvarliga konsekvenser i gränsregionerna. Det behövs att en grundläggande miniminivå av gränsöver- skridande samarbete bibehålls även i kristider. Detta för att säkerställa grän- söverskridande offentliga tjänster. Nordkalottrådet ska undersöka hur regionerna arbetar för att utveckla regional resiliens, som blivit aktuellt under pandemin.

Grön, hållbar utveckling på Nordkalotten - det är genomgående tema i Nord- kalottrådets nya handlingsprogram för åren 2021-2024. Handlingsprogram- met är reviderat efter Nordiska ministerrådets nya samarbetsprogram för regional utveckling. Handlingsprogrammet betonar vikten av att satsa på projekt som är kopplade till grön tillväxt och hållbarhet. Nordkalottrådet ska speciellt satsa på projekt som gynnar utvecklingen på landsbygden och där man kan se konkreta resultat. Man ska också satsa på barn och ungdomar, till exempel genom ungdomsrådens verksamhet. En bättre integrerad gränsöverskridande arbetsmarknad och en ökad arbetsrörlighet över gränserna är viktiga målsätt- ningar på Nordkalotten. Nordkalottrådet ansvarar för arbetet vid Nordkalott- tens gränstjänst. Målet är att utveckla gränstjänsten till att bli en nationell och regional erkänt sakkunnig i gränsrelaterade frågor. Nordkalottrådet ska också undersöka möjligheterna att ta fram en gemensam mineralstrategi för Nord- kalotten.

Europaforum Norra Sverige har varit aktiva

Europaforum Norra Sverige (EFNS) är en mötesplats och kunskapsarena där EU:s politik analyseras och diskuteras i de avseenden den berör norra Sverige.

EFNS bevakar europeiska frågor för att påverka EU:s lagstiftning, EU:s strategier, handlingsprogram och EU:s budget. Under 2020 har EFNS antagit sex- ton positioner vars syfte är att tillvarata och främja norra Sveriges intressen både på den europeiska arenan och i förhållanden till den nationella nivån i frågor med ett tydligt europeiskt perspektiv.