Divisionernas Årsrapport
2011
Division Primärvård ...3
Stark ekonomi ...3
God hälsa och God vård ...6
Engagerade medarbetare ...11
Division Opererande specialiteter...14
Stark ekonomi ...14
God vård ...20
Engagerade medarbetare ...26
Övrigt...29
Division Medicinska specialiteter ...32
Stark ekonomi ...32
God hälsa...38
God vård ...38
Kunskapsbaserad vård ...47
Effektiv vård ...50
Miljö...52
Engagerade medarbetare ...53
Årsrapport Division Vuxenpsykiatri...56
Stark ekonomi ...56
Verksamhet ...58
Islossning ...58
Uppföljning av målområden ...59
Attraktiv region ...59
God hälsa...60
God vård ...61
Engagerade medarbetare ...77
Division Diagnostik...80
Stark ekonomi ...80
Attraktiv region ...83
God hälsa...83
God vård ...85
Engagerade medarbetare ...89
Division Folktandvård ...92
Stark ekonomi ...92
Attraktiv region ...94
God hälsa...94
God vård ...98
Engagerade medarbetare ...103
Division Kultur & Utbildning ...107
Stark ekonomi ...107
Attraktiv region ...108
Norrbottensmusiken...109
Norrbottens Museum ...110
Norrbottens länsbibliotek ...110
Norrbottensteatern ...111
Dans i Nord ...111
God hälsa...114
Engagerade medarbetare ...115
Kommentar sjukfrånvaro...116
Övrigt...117
Division Service ...118
Stark ekonomi ...118
Stark ekonomi ...121
Bra samverkan...122
Effektiv serviceorganisation ...122
Intern kontroll ...129
Engagerade medarbetare ...129
Division Länsteknik ...133
Stark ekonomi ...133
Attraktiv region ...135
God vård och hälsa...135
Medicinsk teknik...137
Kvalitetsutveckling ...137
Engagerade medarbetare ...141
Division Primärvård
Stark ekonomi
Ekonomiskt resultat
Resultatutveckling Division Primärvård
-50 -40 -30 -20 -10 0 10 20
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Mk r
Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt
Resultatmål 2011 Resultat 2011 Resultat 2010
Resultatet är korrigerat bakåt i tiden jan-mars 2011 då divisionen har överfört verksamhet och pengar till andra divisioner. En av de överförda verksamheterna är privata vårdgivarna på taxa som inte är rakt förde- lad över året.
Divisionens ram består av två delar, dels ett basuppdrag för primärvård fi- nansierat via kapitering, dels en anslagsdel för tilläggsuppdrag vid sidan av basuppdraget. Tilläggsuppdragen består till största delen av ambulans, ob- servationsplatser, ljusbehandling, bårhusverksamhet och radiologi.
Divisionen uppvisar ett negativt resultat på 41,8 mkr, vilket är 29,3 mkr säm- re jämfört med föregående år. Årets resultat är inte jämförbart med föregå- ende år eftersom verksamheter har flyttats till andra divisioner.
Resultatet har ställts mot en ny resultatmålkurva samt ett nytt nettoutfall, då divisionen har överfört anslagsfinansierade verksamheter till andra divisio- ner under april månad enligt nedan:
• till beställaren av vårdval (privatvård på taxa, Vittangi vårdcentral och beställarsektionen) från 1 januari 2011 retroaktivt
• till division medicin öppenvårdsrehabilitering Luleå och Boden från 1 april 2011
Vid årets början hade divisionen knappt 95 procent listade av länets medbor- gare och vid årets slut knappt 90 procent. Det har under år 2011 tillkommit en ny vårdcentral från mars månad i Boden och en i november månad i Gäl- livare. Det ska läggas till de tre som finns sedan tidigare, en i Luleå och två i Piteå, som startade i juli-augusti 2010. Totalt finns det nu fem privata LOV- vårdcentraler samt en LOU-upphandlad i länet, Vittangi vårdcentral. Vid årets början hade divisionen 232 382 kapiterade och vid årets slut 222 640.
Det blir ett tapp på 9 742 kapiterade under året.
Nettounderskottet på den kapiterade sidan är 35 mkr, det är 25 mkr mer än
föregående år. Det sammanhänger med minskade marknadsandelar under
året och därmed problem med att snabbt anpassa bland annat personal- och
lokalkostnader.
För att anpassa sig till den nya ramen och de ekonomiska villkoren som gäll- er i vårdvalssystemet togs en ekonomisk handlingsplan fram som divisionen under året arbetat utifrån.
Det är framför allt minskade personalkostnader genom avveckling av tillsvi- dare anställda under året, totalt 59 medarbetare, dock har användandet av vikarier ökat med 17 medarbetare. Semester- och övertidsskuldens kostnads- belastning på resultat har jämfört med 2010 ökat med drygt 8 mkr. Omställ- ningskostnaderna i form av avgångsvederlag och särskild ålderspension har under året uppgått till 6,6 mkr. Det är taget beslut under året om 10 avgångs- vederlag och 9 särskilda ålderspensioner. Omställningskostnaderna var 6,5 mkr förra året. Merkostnaden för inhyrda läkare har sjunkit med 3 mkr jäm- fört med 2010.
Några glesbygdsvårdcentraler redovisar också förhållandevis stora under- skott på den kapiterade sidan, vilket framförallt sammanhänger med läkarsi- tuationen och att inhyrd sjukvårdspersonal anlitats. De står för 12 mkr av totala nettounderskottet på 35 mkr. Det är dock en förbättring med 2 mkr jämfört med föregående år.
På den anslagsfinansierade sidan redovisas ett underskott på 6,6 mkr, det är 4,1 mkr högre jämfört med föregående år. Det beror i huvudsak på ökade kostnader för utomlänsvården samt för planering och införande av sjukvårds- rådgivningen 1177 som togs i drift i november. Divisionen har fortsatt upp- byggnaden av NEP-team under året, förstärkt patientsäkerhetsarbetet samt haft en särskilt dyr hemsjukvårdspatient.
Personalkostnader och arbetad tid
Antal årsarbetare
*Division Primärvård
1 100 1 110 1 120 1 130 1 140 1 150 1 160 1 170 1 180 1 190
0902-10 01 0903-1002
0904-1003 0905-10
04 0906-1005
0907-1006 0908-10
07 0909-1008
0910-1009 0911-10
10 0912-1011
1001-1012 1002-11
01 1003-1102
1004-1103 1005-11
04 1006-1105
1007-1106 1008-11
07 1009-1108
1010-1109 1011-1110
1012-1111 1101-1112
*Arbetade timmar under 12 månader/1760
Antal årsarbetare har under perioden 0902-1112 minskat med 77 medarbeta- re, det motsvarar 6,5 procent. Det fördelar sig på läkare, sjuksköterskor och övriga vårdgivare.
Uppföljning av beslutade sparåtgärder
I divisionsplanen finns upptaget flera pågående utvecklingsområden för att
nå ekonomi i balans. Det pågår fortsatt ett arbete med åtgärder i form av per-
sonalavveckling och omförhandlingar av avtal på exempelvis lokaler, städ
med mera. Vi kan konstatera att den handlingsplan som togs fram haft en positiv effekt då divisionen sänkt kostnaderna med cirka 20 mkr.
Ekonomi i balans
Helår
2009 Helår 2010 Helår
2011 Andel basenheter med ekonomi i balans 51,4% 54,3% 44,1%
Andel basenheter med underskott 0-1 mkr 20,0% 11,4% 20,6%
Andel basenheter med underskott -1 mkr - w 28,6% 34,3% 35,3%
0,0%
10,0%
20,0%
30,0%
40,0%
50,0%
60,0%
Helår 2009 Helår 2010 Helår 2011
Andel basenheter med ekonomi i balans Andel basenheter med underskott 0-1 mkr Andel basenheter med underskott -1 mkr - w
Investeringar
Investeringar (mkr) Summa
beslutade Årets investeringsutgifter
investeringar Kalkylbe-
lopp för årets utfall
Verkligt utfall
Planerade investeringar - beslut 2011 3 050 1 822 1 720 Akuta investeringar - beslut 2011 500 247 234 Övriga investeringar - beslutade före 2011, men effek-
tuerade under året 2 006 2 006 2 006
Summa 5 556 4 075 3 960
God hälsa och God vård
Även detta år har präglats av anpassning till vårdvalsreformen och att kon- kurrerande vårdcentraler nu finns på ytterligare två orter (Boden och Gälli- vare). Resultatutvecklingen för divisionens vårdcentraler har varit tämligen stabil och de flesta vårdcentraler står sig väl i konkurrensen. Svårigheten med läkarbemanning i Malmfälten är dock en försvårande faktor.
Resultaten för vårdcentralernas verksamhet redovisas i beställarsektionens årsrapport för Vårdval Norrbotten.
1 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete
Satsningen för att förstärka stödet till nyblivna föräldrar och kvalitetssäkra BHV-verksamheten har gett resultat under året. Fler hembesök är genomför- da och föräldrautbildningar bedrivs i större omfattning. En kartläggning av MHV-verksamheten är gjord under hösten och resultat och åtgärder koppla- de till denna väntas under 2012.
Arbetet kring att stödja hälsofrämjande levnadsvanor har fått stort fokus un- der året, delvis med anledning av de krav som finns i vårdvalsbeställningen.
Vi kan vid uppföljning av journalföring av levnadsvanor fortfarande se bris- ter, men förbättringar har gjorts. Vid de landstingsdrivna vårdcentralerna har det under 2011 förskrivits 1318 FaR, mer än dubbelt så många som året in- nan.
Hälsosamtal till 80-åringar/förebyggande hembesök har för flera vårdcentra- ler varit svårt att genomföra. Dels har det blivit oklart vilka som ska erbjudas då åldersgruppen ändrades från 82-åringar till 80-åringar dels uppger man svårigheter att prioritera denna verksamhet när behovet av hemsjukvårdsbe- sök är stort. Trots detta så har 19 procent av alla som fyllt 82 år under år 2011 erbjudits ett förebyggande hembesök.
2 Första bedömning
Divisionen har under året ytterliggare förbättrat och förstärkt möjligheterna för att vara första hands valet att kontakta vid behov av råd och bedömning.
Samtliga vårdcentraler är nu anslutna till sjukvårdsrådgivningen 1177 och Mina vårdkontakter.
0:an i vårdgarantin
Telefontillgängligheten prioriteras högt i divisionen och 95 procent av alla inkomna samtal besvarades under samma dag år 2011. Under 2011 så klara- de 22 av 31 vårdcentraler telefontillgänglighetsmålet, motsvarande 73 pro- cent av vårdcentralerna 1 .
1
Samtliga vårdcentraler i division primärvård har Call me med undantag för Hortlax vårdcen-
tral, som har en annan typ av Call back system. Hortlax har haft 100 procent besvarade sam-
tal vid de nationella väntetidsmätningarna som görs i mars och oktober varje år.
7:an i vårdgarantin
Tillgängligheten till läkarbesök är något förbättrad jämfört med förra året. 17 av 31 vårdcentraler, motsvarande 53 procent uppnår en tillgänglighet på 90 procent. Sammantaget får 90 procent av patienterna med behov erbjudande om ett läkarbesök inom högst sju dagar i division primärvård.
Under året har arbete gjorts för att förbättra och kvalitetssäkra registrerings- rutinerna och överföring till nationella väntetidsdatabasen.
Med anledning av minskade intäkter har beredskapstiderna och jouröppetti- derna justerats i Haparanda och Överkalix sedan december 2011.
3 Långvarig sjukdom
För de patienter med behov av stöd och behandling under en längre tid är teambaserat arbete och ”bästa effektiva omhändertagande nivå” två av divi- sionens strategier.
14 av vårdcentralerna är nu certifierade för multimodal rehabilitering och KBT-kompetens finns vid ytterligare ett antal enheter.
Fältprovet inom EU-finansierade Renewing Health har startat upp och avslu- tas i september 2012. Drygt 700 patienter med diabetes eller hjärt-
kärlsjukdom har randomiserats till test av ordinerad egenvård som stöds av
en tilläggstjänst i Mina vårdkontakter.
Läkemedel
För att främja en rationell läkemedelsförskrivning har de vårdcentraler som önskat fått besök av chefläkare och uppföljningskunniga för att se över för- skrivningsmönster vid enheten och diskutera förbättringsåtgärder. Av de mål som följs är det antibiotikaförskrivningen till äldre personer som fortfarande är för hög och kräver åtgärder under kommande år.
Med anledning av den uppmärksammade förskrivningen av beroendefram- kallande läkemedel har utbildning för läkare och sjuksköterskor genomförts under senhösten.
4 Komplexa behov och hemsjukvård
För patienter med komplexa behov är vårdplanering en viktig förutsättning för rätt insatser vid rätt tid. För att göra det möjligt för personal vid vårdcen- tralerna att i än större utsträckning kunna medverka vid vårdplaneringar som genomförs vid sjukhusen har distansteknik testats vid Björknäs vc. Erfaren- heterna har varit positiva och vi hoppas på att flera vårdcentraler ska få an- vända sig av detta arbetssätt. För att höja kvalitet och säkerhet på hemsjuk- vården som bedrivs i divisionens regi strävar vi efter att samtliga hemsjuk- vårdspatienter ska ha en aktuell vårdplan dokumenterad i VAS, för 2011 uppnåddes detta för 57 procent av patienterna.
Riskbedömningar och registrering i Senior Alert görs i första hand på våra hemsjukvårdspatienter och inneliggande på vårdavdelning. Ca 750 registre- ringar har gjorts av divisionen under året.
Primärvården ska ansvara för registrering i Palliativa registret av de dödsfall som inte sker på sjukhusen eller särskilt boende. 2011 gjordes ca 170 regi- streringar.
Under hösten har divisionen kommit överens med Arjeplog och Haparanda kommun om köp av 3 respektive 2 vårdplatser.
Länsenheten Särskilt stöd/Funktionshinder Länsenheten Särskilt stöd/ Funktionshinder omfattar verksamheterna Råd- givning och annat personligt stöd enligt LSS, Länsenhetens Vuxenhabilite- ring, Neuropsykiatriska vuxenteamet samt Hjälpmedelsverksamheten.
LSS verksamheten
Antalet ansökningar om Råd och Stöd enligt LSS i länet var 158 ansökningar under 2011, av dem fick 14 personer avslag på sin ansökan.
Den 1 oktober varje år gör Länsenheten en mätning av pågående ärenden inom LSS Råd och Stöd. 1 oktober 2011 var det 549 pågående ärenden inom LSS verksamheten.
Av de 549 ärendena så var 52 procent män och 48 procent kvinnor.
Behovet av hjälp är indelade i nio behovsområden som är klassificerade en-
ligt ICF. De tre största behovsområdena är stöd i förhållande till samhällsak-
törer dvs. samhällsengagemang 25 procent, sedan kommer arbete/ekonomi
18 procent och hemliv på 11 procent.
Neuropsykiatriska vuxenteamet
Under 2011 inkom 272 remisser. Under året 2011 utreddes 66 personer av neuropsykiatriska vuxenteamet.
Antal patienter på väntelista för utredning var vid årsskiftet 185 personer.
Könsfördelningen på väntelistan är män 68,6 procent och kvinnor 31,4 pro- cent.
Vuxenhabiliteringen
Uppbyggnaden av Länsenhetens vuxenhabiliteringen under 2011 har fortsatt enligt plan. Kalix, Piteå och Malmfältens vuxenhabilitering är klar. Fortsatt utbyggnad Luleå/Boden är på grund av Landstingets ekonomi ej möjlig just nu.
Hjälpmedelsverksamheten Riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten
Förslag på revideringar av landstingets riktlinjer för hjälpmedelsverksamhe- ten för 2012, i enlighet med landstingets hjälpmedelspolicy, har lämnats till landstingsledningen för beslut. Förslagen har presenterats för handikapp- och pensionärsorganisationerna som haft möjlighet att lämna synpunkter på förslagen.
Stöd till förskrivare
Rådgivning till förskrivare har gjorts bl.a. via telefon, video och patientbe- sök tillsammans med förskrivare. Samtliga patientmöten registreras i patient- journalsystemet. Under 2011 har 1205 vårdkontakter registrerats i VAS. Det är en ökning med 4 procent jämfört med 2010. Ökning av vårdkontakter har skett för kommunikationsteamet och sitteamet. För 80 procent av de regi- strerade vårdkontakterna är patienterna yngre än 65 år.
Under 2011 inkom 711 remisser till Hjälpmedelskonsulenterna. Det är en ökning med 9 procent jämfört med 2010. 52 procent av remisserna kom från länets vårdcentraler inklusive privata leverantörer. 40 procent av remisserna kom från Division medicinska specialiteter och fem procent från Division vuxenpsykiatri. Antalet remisser till kommunikationsteamet har ökat med 25 procent och antalet remisser till Sitteamet har ökat 85 procent jämfört med 2010.
Länshjälpmedelsgruppen
Länshjälpmedelsgruppen har vid de 11 mötena under året behandlat 486 pa-
tientärenden. Det är en ökning med 8 procent jämfört med 2010. 395 jour-
nalanteckningar är registrerade som särskilt beslut i Länshjälpmedelsgrup-
pen.
5 Livskraftig enhet
Divisionen har stegvis börjat implementera lean-strategier i verksamheten.
Kärnprocesserna – hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, första be- dömning, långvarig sjukdom, komplexa behov/hemsjukvård – är grunden när vi planerar och följer upp resultaten. Tester av olika metoder för visualise- ring av resultat och processer pågår. Sju vårdcentraler och all stabspersonal har genomfört lean-spel. Ytterligare aktiviteter för att både öka kunnande och användande av lean-strategier och verktyg är planerade för 2012.
E-hälsa är ett annat av divisionens strategiska områden - för att ge invånarna större möjligheter att själva interagera med vården via Internet, öka tillgäng- lighet till konsultationer mellan vårdpersonal (vc-sjukhus, vc-filial), säker informationshantering och uppföljning. Fältprovet med distanskonsultationer med hudmottagningen har fallit väl ut och vi ser fram emot ett breddinföran- de. Möten via videoteknik mellan personal har ökat och en stor del av våra interna utbildningar genomförs via video för att minska resande.
”Gränslös vård”, projekt för fruktbart samarbete i Tornedalen avslutades un- der året.
Divisionens satsning på hälsoinformatik har fortsatt och följsamheten till dokumentationsrutiner har förbättrats. Vi kan nu bättre svara på de uppfölj- ningskrav som Vårdval Norrbotten ställer och en högre patientsäkerhet vad gäller information.
Ett antal marknadsföringsaktiviteter har genomförts. Nya Utsidan har möj- liggjort ett mer enhetligt utseende och budskap från de landstingsdrivna vårdcentralerna. Annonskampanjer i dagstidningar och lokala annonstid- ningar med budskapet att ”vi finns nära dig” har genomförts på samtliga konkurrensutsatta orter.
Divisionen strävar efter att dra nytta av att vara en stor aktör. Samordning
och samnyttjande av resurser är numera en tydlig strategi. Under året har ett
antal vårdcentraler fått gemensam ledning (en verksamhetschef för två vård-
centraler eller en gemensam enhetschef).
Engagerade medarbetare
Divisionens medarbetare ska bidra till att verksamheternas mål uppfylls.
Detta förutsätter att medarbetarna ser utvecklingsmöjligheterna och är moti- verade och delaktiga i utvecklingen av det dagliga arbetet samt att de har en helhetssyn och förståelse för hur de bidrar till verksamhetsmålen genom sitt arbete.
Uppföljning av aktuella målområden
Engagerade medarbetare * 2008 2009 2010 2011 Mål kort och lång sikt Delaktighet 72,9 72,3 73,8 74,3 85 % 101231
Ledarskap 65 65 67 67.7 75 % 10231
Medarbetarskap 82,6 82,6 81,2 81,8 90 % 101231 Målkvalitet 53,3 53,3 54,7 55,7 65 % 101231 Dynamiskt fokustal 66,5 66,5 67,1 67,9 70 % 091231 Nöjda medarbetare
(OBS olika frågor – jämför ej)
91,4 82,8 81,1 82 95 % 101231 Mobbning och trakasserier ska ej
förekomma 13,7 13,3 13,9 12,6 0 % 101231
Etik, alla har lika värde 77,7 80,7 78,1 78,9 85 % 101231
Öka frisknärvaron 72 85 87 78 80 % 101231
*Målområdena följs upp i samband med medarbetarundersökningen som görs av Springlife en gång per år
Det uppsatta målet för frisknärvaro har sjunkit under målsättningen och när det gäller områdena målkvalitet, ledarskap och delaktighet samt det dyna- miska fokustalet noteras en viss ökning. Divisionens resultat i Springlifes medarbetarenkät visar att chefer och medarbetare har en arbetstillfredsstäl- lelse som uppvisar ett normalt utfall – inte högre eller lägre – i jämförelse med liknande resultat från tidigare enkätresultat.
ST-läkare inom divisionen
Division Primärvård ligger fortfarande år 2011 i toppskiktet i landet när det gäller antal ST-läkare per capita. I december 2011 har division 67 ST-läkare, placerade runtom i länet. Detta är en ökning med 3 ST-läkare i jämförelse med december 2010.
Rekryteringsbehov av distriktsläkare
Divisionen har ett fortsatt rekryteringsbehov av minst 30 distriktsläkare till
hela länet. Vårdcentralerna i Kiruna och Gällivare, Hertsöns och Mjölkud-
dens vårdcentraler är exempel på enheter där behovet av fler tillsvidarean-
ställda distriktsläkare är stort. I december 2011 hade divisionen totalt 115
tillsvidareanställda distriktsläkare på länets vårdcentraler. Totalt fanns det
182 läkare verksamma inom division Primärvård i december 2011 Till detta
kommer ett antal inhyrda läkare och AT.
Rekryteringsbehov av distriktsläkare
Divisionen har ett fortsatt rekryteringsbehov av minst 30 distriktsläkare till hela länet. Vårdcentralerna i Kiruna och Gällivare, Hertsöns och Mjölkud- dens vårdcentraler är exempel på enheter där behovet av fler tillsvidarean- ställda distriktsläkare är stort. I december 2011 hade divisionen totalt 115 tillsvidareanställda distriktsläkare på länets vårdcentraler. Totalt fanns det 182 läkare verksamma inom division Primärvård i december 2011 Till detta kommer ett antal inhyrda läkare och AT.
Under året har ett särskilt rekryteringsprojekt genomförts med primärvården i Västerbotten med inriktning att rekrytera rumänska läkare till ett antal vård- centraler i glesbygd. Pajala och Överkalix via detta projekt rekryterat läkare från Rumänien.
Kompetensutveckling
Divisionens största utbildningssatsning under 2011 har varit att utbilda fler sjuksköterskor till distriktssköterskor. Divisionen har beviljat 13 sjukskö- terskor studieförmåner under utbildningen till distriktssköterska, barnmorska samt inom akutsjukvård med inriktning mot ambulansverksamhet.
Basenheternas behov av kompetensutveckling har styrt utbildningsteman på kortare utbildningar och konferenser på områden som verksamhetens utveck- ling efterfrågat.
Hanteringen av hot- och våldssituationer
I landstingets revisorernas rapport om hur reglerna och rutinerna för arbets- platsernas hantering och dokumentation av uppkomna tillbud av hot och våld på vårdcentralerna påpekades brister. Under år 2011 har därför divisionen genomfört en riktad utbildning med fokus på dessa frågor för chefer och skyddsombud i verksamheten. Syftet med insatserna har varit att förbättra användningen av gällande rutiner och förbättra dokumentationen av upp- komna händelser. Vid allvarliga hot- och våldhändelser kommer divisionen att följa landstingets rutin att allvarliga händelser ska polisanmälas.
Andel frisk personal
Inom divisionen har 78,4 procent av de anställda inte haft en registrerad sjukfrånvaro över 5 dagar under 2011
Sjukfrånvaron
Inom divisionen har sjuktalet ökat från 3,04 procent under 2010 till 3,52 procent under 2011 av bruttoarbetstiden.
Sjukfrånvaro 2010 2011 Differens Skillnad i procent Dag 1-14 1,50 % 1,60 % + 0,10 % + 6,6 %
Dag 15-59 0,59 % 0,69 % +0,10 % + 16,9 % Dag 60-90 0,14 % 0,21 % +0,07 % + 50 % Dag 91 - 0,61 % 0,98 % +0,37 % + 60,6 % Sjukers 0,20 % 0,09 % -0,11 % - 55 % Totalt 3,04 % 3,52 % + 0,48 % +15,8 %
* procent av bruttoarbetstid
Antal anställda
I december 2011 fanns det 1 170 tillsvidareanställda inom division Primär- vård, vilket är en minskning med 59 personer jämfört med år 2010. LAS 2000 anställningar har också minskat. Minskningarna är resultatet av ett om- fattande omställningsarbete i syfte att få budgeten i balans och anpassa orga- nisationen till aktuell listning.
December 2010 December 2011 Differens
Tillsvidareanställda 1196 1148 -48
Vikarie 63 80 +17
Överanställning 33 22 -11
Summa 1292 1250 -42
Vikarier
Divisionen har ökat behovet av vikarier och i december 2011 fanns det 80
personer med vikariatsanställning inom verksamheten. Det är en ökning
med 17 personer jämfört med 2010. Vikarier behövs främst inom grupperna
distriktssköterskor, sjuksköterskor, undersköterskor och läkare.
Division Opererande specialiteter
Stark ekonomi
Ekonomiskt resultat
Resultatutveckling Division Opererande Specialiteter
-70 -60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Mk r
Prognos per april Prognos per aug
Prognosbedömning okt Budgeterat resultatmål 2011
Resultatmål 2011 Resultat 2011
Resultat 2010
Divisionen redovisar ett resultat för 2011 på -53,7 mkr vilket är en avvikelse med -17,7 mkr mot definierat resultatmål (-36 mkr). Avvikelsen hänförs till följande
• divisionens verksamheter -1,5 mkr
• riks- och regionsjukvård -10,2 mkr
• sjuktransporter -6 mkr.
Divisionens verksamheter har under året utfört ett mycket bra arbete med att nå tillgänglighetsmålen. Det har medfört att divisionen har erhållit medel från kömiljarden med 30,5 mkr under 2011. För arbetet med tillgängligheten har verksamheterna haft merkostnader i storleksordningen 13 mkr i form av extra personal, övertidskostnader, inhyrd personal, materialkostnader samt externt köpta vårdtjänster. Utöver dessa merkostnader har framför allt verk- samhetsområdena akutsjukvård och ortopedi haft kraftigt ökade kostnader för personal under året för övertid, vikarier och inhyrd personal. Det gäller framför allt akutmottagningen i Sunderbyn, ambulanserna i Luleå och Bo- den, IVAK-enheterna i Gällivare, Piteå och Kalix samt ökade kostnader för inhyrda ortopeder samt anestesiläkare i Piteå. Kostnadsökningarna kan till viss del hänföras till ökade volymer besök på akutmottagningarna och fler ambulanstransporter. En annan förklaring är svårigheter att klara beman- ningen under sommaren med ökade kostnader för övertid och ej uttagen se- mester som följd.
Under året har kostnader för riks- och regionsjukvård ökat med 11,4 mkr
(6,6 procent). Ökningen hänförs till NUS. Trots färre vårdtillfällen vid NUS
har kostnaderna ökat 7 mkr och förklaras med allt högre kostnader för ett
fåtal mycket dyra vårdtillfällen, sk ytterfall (ca 5 procent av totala antalet
vårdtillfällen). Ökningen avser främst kirurgi, urologi och onkologi. Kostna-
derna för öppenvård vid NUS har ökat 4 mkr och förklaras av fler läkarbesök
och ökad volym strålbehandling.
Kostnaderna för sjuktransporter har försämrat divisionens resultat med -3,6 mkr jämfört med 2010. Antalet flygtimmar med flygambulans har ökat med 139 timmar (12 procent) eller -2,7 mkr. Antalet intensivvårdskrävande trans- porter har ökat med 14 st (13,5 procent) eller -0,4 mkr. Antalet flygtimmar med helikopter har minskat med 131 timmar (13,6 procent) vilket minskat kostnaderna med 1,5 mkr. Samtidigt har antalet transporter av utomlänspati- enter varit färre vilket minskat intäkterna med -1,6 mkr. Bränslejustering av flygpriserna har ökat kostnaderna med -1,2 mkr.
Avvikelse mot mål – per basenhet
Nettokostnad per basenhet (mkr) Utfall Utfall Avvikelse
mot mål Avvikelse mot mål 1112 1012 1112 1012
Akutsjukvård Sunderbyn -245,7 -243,1 -1,8 1,3 Akutsjukvård Kiruna -58,0 -55,5 1,0 0,0 Akutsjukvård Gällivare -85,4 -80,1 -3,0 -1,2 Akutsjukvård Piteå -86,3 -83,3 -3,7 -2,4 Akutsjukvård Kalix -50,5 -49,6 -1,0 -0,5 VO Akutsjukvård gemensamt -1,2 -0,3 -0,7 0,7
Sjuktransporter -74,5 -57,7 -6,0 -3,1
Summa Akutsjukvård -601,6 -569,6 -15,2 -5,2 Allm.kir/urologi länsklinik -193,0 -194,3 -2,3 0,6 VO Allm.kir gemensamt -12,2 -13,5 1,2 2,7 Summa Allm kirurgi/Urologi -205,2 -207,8 -1,1 3,3 Kvinnosjukvården länsklinik -125,9 -124,0 -1,3 2,3 VO Kvinnosjukv gemensamt -2,7 -3,1 0,4 0,0 Summa Kvinnosjukvård -128,6 -127,1 -0,9 2,3 Ortopedi länsklinik -141,7 -135,8 -7,3 -5,7 VO Ortopedi gemensamt -0,7 -0,6 0,0 0,0
Summa Ortopedi -142,4 -136,4 -7,3 -5,7
Ögon länsklinik -49,5 -48,3 -0,4 -1,4
VO Ögon gemensamt -8,7 -8,4 -0,7 0,1
Summa Ögon -58,2 -56,7 -1,1 -1,3
ÖNH/Käk Länsklinik -86,5 -85,8 -0,1 0,1 VO ÖNH gemensamt -0,1 -0,1 0,0 0,0 Summa Öron / Näsa / Hals -86,6 -85,9 -0,1 0,1
Privatvård -17,3 -16,4 -0,6 1,6
Divisionsstab -13,2 -13,3 -0,1 -0,5
Divisionsgemensamt 1385,6 1345,5 19,1 14,0 Riks- o regionsjukvård -185,6 -174,2 -10,2 -5,9
Vårdgaranti -0,0 -0,0 0,0 0,0
Patientens fria vårdval -0,5 -0,5 -0,0 -0,1
Projekt -0,2 0,0 -0,2 0,0
Resultat -53,7 -42,4 -17,7 2,6
Personalkostnader och arbetad tid
Antal årsarbetare (rullande 12 månader)
*Division Opererande specialiteter
1 250 1 260 1 270 1 280 1 290 1 300 1 310 1 320 1 330 1 340 1 350
0711-081 0
0801-0812 0803-090
2
0805-0904 0807-0906
0809-090 8
0812-0910 0901-0912
0903-100 2
0905-1004 0907-100
6
0909-1008 0911-1010
1001-101 2
1003-1102 1005-1104
1007-1106 1009-1108
1010-111 0
1101-1112
*Arbetade timmar under 12 månader/1760
Sedan hösten 2008 har antalet årsarbetare minskat med ca 60 årsarbetare el- ler 4,5 procent vilket har inneburit reducering av personalkostnader med to- talt 37 mkr (netto) under åren 2009 och 2010. Under 2011 har personalkost- naderna ökat med nära 10 mkr till följd av mer övertid, mer nyttjande av vikarier och mindre uttag av semester.
Sedan hösten 2010 visar ovanstående kurva en ökning av antalet årsarbetare med ca 14 st. Antalet anställda har dock inte ökat. Däremot har den genom- snittliga arbetstiden per anställd ökat. Hälften av ökningen (ca 6 årsarbetare) förklaras med att antalet vardagar varit fler under år 2011. Fler vardagar un- der en månad innebär att personalen arbetar fler timmar. Övrig ökning för- klaras med att uttag av semester har minskat jämfört med 2010.
Antal anställda div Opererande
1300 1350 1400 1450 1500 1550 1600 1650 1700 1750
9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
2008 2009 2010 2011
Tillsvidareanställda Totalt antal anställda
Uppföljning av sparåtgärder
Uppföljning av sparåtgärder 2011 Division Op
0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000
1101 1102 1103 1104 1105 1106 1107 1108 1109 1110 1111 1112
Progn april Progn august i Progn okt ober Ut f all 2011 Def inierat sparmål 2011
Enligt divisionsplanen för 2011 krävs sparåtgärder motsvarande 55 mkr för att nå ekonomi i balans. Divisionsledningen har beslutat om sparåtgärder motsvarande 18 mkr under 2011 av vilka 14 mkr är definierade. Sparåtgär- derna har följt planen fram till och med april men har därefter inte gett plane- rad effekt. Totalt har endast 7,4 mkr effektuerats under 2011. Förklaringen är bl a höga kostnader för vikarier och övertid under sommaren men även un- der hösten. Det har varit svårt att få genomslag av planerade kostnadsredu- ceringar samtidigt som verksamheten arbetat för fullt med att nå tillgänglig- hetsmålen. Det gäller framför allt materialkostnader inom verksamhetsområ- de ortopedi. Ögonverksamheten har inte kunnat effektuera sitt spar på läke- medel vilket var hänförligt till utgången av ett patent.
Akutsjukvården i Kiruna samt verksamhetsområde allmänkirurgi/urologi har klarat sina sparmål.
Mkr Beslutade
sparåtgärder enligt divi-
sionsplan 2009
Effekt av sparåt- gärder
2009
Beslutade sparåtgärder
enligt divi- sionsplan 2010
Effekt av sparåtgär-
der 2010
Beslutade sparåtgärder
enligt divi- sionsplan 2011
Effekt av sparåt- gärder
2011
VO Akutsjukvård 17,8 14,7 7,1 3,4 6,0 3,8 VO Allmänkirur-
gi/urologi
10,4 7,7 2,8 3,0 2,0 2,1
VO Kvinnosjukvård 4,0 3,3 2,2 2,5 2,0 0,7
VO Ortopedi 5,4 5,3 5,2 0 4,0 0,0
VO ögon 1,5 2,3 1,0 1,3 0,5 0,0
VO ÖNH/Käk 2,1 2,0 0,8 2,3 1 0,8
Sjuktransporter - - 1,5 2,6 2,5 0,0
Summa 41,2 35,3 20,6 15,1 18,0 7,4
Ekonomi i balans
Divisionen har inte en ekonomi i balans. Trots ramförstärkning med netto 71,3 mkr (2009 +100 mkr, 2010 -28,7 mkr) uppgår underskottet till -53,7 mkr. Underskottet hänförs till riks- och regionsjukvård -43 mkr, sjuktrans- porter -4,4 mkr samt divisionens verksamheter -6,3 mkr.
Underskottet för riks- och regionsjukvård är hänförligt till kraftigt ökade
kostnader under år 2009 (19,4 procent eller 27,6 mkr) och 2011 (6,6 procent
eller 11,4 mkr). Länscheferna gör bedömningen att kostnaderna kommer att
fortsätta att öka. Landstingsledningen har beslutat om ett gemensamt arbete
på landstingsnivå för att påverka kostnadsutvecklingen för regionsjukvård.
Under 2009 och 2010 har divisionens kärnverksamheter genomfört kost- nadsminskningar motsvarande ca 48 mkr varav personaleffektiviseringar utgör den största delen (minskat antalet årsarbetare med ca 60 st). Under 2011 har personalkostnaderna ökat med ca 10 mkr, främst mer övertid och vikarier. Flera av divisionens chefer uttrycker att bemanningen har nått
”smärtgränsen” för nuvarande struktur. Divisionen arbetar dock vidare med att söka hitta nya lösningar för bemanning av sommaren för att, om möjligt, minska kostnaderna.
Stängningen av operationsenheten i Kiruna fr o m 1 september 2011 innebär reducering av kostnaderna med ca 4 mkr på årsbasis. Förslaget att stänga operationsenheten i Kalix innebär ytterligare kostnadssänkningar med ca 7 mkr.
Divisionens arbete med kostnadseffektiva vårdprocesser räcker inte för att nå en ekonomi i balans. Det krävs prioriteringar i storleksordningen 20 mkr.
Investeringar
Investeringar (Tkr) Summa
beslutade Årets investeringsutgifter
investeringar Kalkylbelopp
för årets utfall Verkligt utfall
Planerade investeringar - beslut 2011 33090 15069 13694 Akuta investeringar - beslut 2011 3360 1993 1981 Övriga investeringar - beslutade före 2011, men effek-
tuerade under året 19153 19153 19153
Hjälpmedel 1700 1762 1762
Summa avseende div ram 57303 37977 36590
Investeringarna följer plan
Kostnadseffektiv produktion
Ett viktigt mått som används nationellt för att jämföra produktivitet inom sjukvården är kostnad per DRG-poäng. Kostnaden per DRG-poäng uttrycker hur kostnadseffektivt produktionen utförs.
En analys av 2008 års kostnadsnivå visade att divisionens verksamheter hade en kostnadsnivå som var 28 mkr högre i slutenvård än genomsnittet i riket.
Under åren 2009 och 2010 har divisionen genomfört besparingsåtgärder som inneburit kostnadsreduceringar med ca 48 mkr. Kostnadsreduceringarna till- sammans med ökade volymer vårdtillfällen, besök och behandlingar har ökat produktiviteten i slutenvård med 26 mkr under 2009 och ytterligare 20 mkr under 2010. Även i öppenvård har produktiviteten ökat under dessa år.
En analys av 2010 års kostnadsnivå visar att divisionens verksamheter har en genomsnittlig produktionskostnad som är i nivå med eller lägre än de sjuk- hus som finns representerade i den nationella KPPdatabasen, se diagram nedan. Verksamheterna i Gällivare har fortfarande en högre kostnadsnivå.
Divisionen arbetar vidare med olika alternativa åtgärder för att få en kost-
nadseffektivare vård även i Gällivare.
Kostnad per DRG-poäng för slutenvård 2010 jmf KPPdatabasen (exkl ytterfall)
0,0%
20,0%
40,0%
60,0%
80,0%
100,0%
120,0%
140,0%
160,0%
Kir Kvi Ort Öron Kir Uro Kir Kir Kvi Käk Uro Ögon Öron Kir Uro Orto Gäll Gäll Gäll Gäll Kali Kali Kiru SY SY SY SY SY SY Pite Pite SY+På
NLL div Op 2010 NLL div Op 2009 NLL div Op 2008
Effektiva vårdprocesser
Vårdprocesserna i divisionen ska uppfylla målen inom områdena: patienttill- fredsställelse, kostnader, kliniskt status, funktionellt hälsostatus. Först då är processerna effektiva. Divisionens verksamheter har påbörjat arbetet med att kartlägga sina huvudprocesser och identifiera mångdimensionella mått och mål för att leda och styra processerna. Målen i vårdprocesserna ska vara ut- manande och när målen inte nås ska konkreta förbättringsåtgärder vidtas. Ett mål är att kostnaden per DRG-poäng inom de mest betydande vårdproces- serna ska ligga i nivå med läns- och länsdelssjukhus i den nationella KPP- databasen.
En analys av de största vårdprocesserna (DRG med högst totalkostnad) inom slutenvård visar att flertalet har en kostnadsnivå som är i nivå med eller till och med lägre än de sjukhus som finns representerade i den nationella KPP- databasen, se diagram nedan. I Gällivare är produktionskostnaderna fortfa- rande högre inom några av dessa DRG vilket förklaras av att kostnaderna fördelas på relativt låga produktionsvolymer.
Kostnad per vårdtillfälle år 2010 jmf KPPdatabasen för vårdprocesser med högsta totalkostnad
0%
20%
40%
60%
80%
100%
120%
140%
Höft-/knä plastiker Höft-/knä plastiker Op höft / lår ej stor led Op höft / lår ej stor led Op fotled underben öarm Op fotled underben öarm Vaginal förlossning Vaginal förlossning Kejsarsnitt Kejsarsnitt Obesitas (sjuklig fetma) Coloncancer Lapgallor
Ort Ort Ort Ort Ort Ort Kvi Kvi Kvi Kvi Kir Kir Kir
SY+På Gäll SY Gäll SY+På Gäll SY Gäll SY Gäll SY SY SY+Kx
NLL opererande specialiteter Läns-/länsdelssjukhus KPPdatabas
Obesitas (sjuklig fetma) är en volymmässigt stor process inom verksamhets- område kirurgi och utförs sedan 2011 endast i Sunderbyn. Kostnaden för en obesitasoperation har sjunkit med 10 tkr från år 2009 till år 2010. Produkti- viteten har ökat i hela processen; operationstiderna har minskat, materialkos-
KPPdatabas läns-/länsdelssjukhus
tanderna har sjunkit och vårdtiden har minskat. En genomgång av vårdpro- cessen har medfört förkortad vårdtid på postoperation vilket ytterligare kom- mer att sänka kostnaderna med ca 10 tkr/vårdtillfälle. Divisionens verksam- heter fortsätter arbetet med att nå kostnadseffektiva vårdprocesser under 2012.
Kostnadsutveckling, Obesitas
56 023
50 387
0 20 000 40 000 60 000 80 000
Sunderbyn KPP-databas
kr
2008 2009 2010
God vård
Verksamhetsvolymer Oplanerade läkarbesök
De oplanerade läkarbesöken ökar. I division Opererande är ökningen tydli- gast inom allmänkirurgin vid Sunderby sjukhus. Huvuddelen av de oplane- rade besöken sker via akutmottagningen.
Antalet besök till akutmottagningarna har ökat vid samtliga sjukhus. Jämfört med år 2010 är den procentuella ökningen störst i Gällivare och Piteå medan den antalsmässigt är störst vid Sunderby sjukhus. Samtliga akutmottagningar signalerar problem med att hantera det ökande antalet besök.
Antalet besök vid akuten i Sunderbyn ökade med drygt 2000 st jämfört med året innan vilket motsvarar drygt 5 patienter fler per dag. Sedan år 2006 upp- går ökningen till + 5460 besök eller 23 procent. Varje besökare stannar i snitt ca tre timmar på akutmottagningen vilket innebär en kännbar belastning för personal, lokaler, patientflöde och andra omgivande verksamheter.
Antal besök akutmottagning
0 5000 10000 15000 20000 25000 30000
2006 2007 2008 2009 2010 2011
Gällivare
Kalix
Kiruna
Piteå
Sunderbyn
Cirka 70 procent av ökningen vid Sunderby sjukhus sedan år 2006 består av patienter från Luleå/Bodenområdet. Störst är ökningen under jourtid. En mindre del av ökningen (ca 15 %) kan kopplas till strukturella förändringar inom kirurgin i och med att kirurgbakjouren vid Piteå sjukhus avvecklats.
Antalet besök från Piteå-älvdal har ökat med ca 880 st sedan år 2006 (+ 480 sedan år 2010). Den ökningen håller sig inom ramen för vad som beräknades i förväg.
För patienter från Luleå-Boden är det främst klinik medicin som ökat, ca 1500 av totalökningen på ca 3700 patienter. Därefter är det klinikerna kirurgi (+1000), ortopedi (+350) och barn (+100) som ökat mest.
Om man tittar på ålderssammansättningen bland patienterna vid akutmottag- ningen i Sunderbyn är det tydligt att den största ökningen skett i gruppen 20 – 29 år samt i den allra äldsta gruppen som är 80+. Där har inflödet ökat med ca 35 procent. Ökningar återfinns dock i alla åldersgrupper.
Inflödet till akutmottagningen i Sunderbyn har nu nått en kritisk punkt. Var- ken lokaler eller bemanning är anpassat efter det patientflöde som enheten nu hanterar. Det är nödvändigt att fatta ett antal landstingsövergripande och strategiska beslut för att vända utvecklingen. Divisionen har framfört förslag kring detta till landstingsledningen.
Planerade nybesök till läkare
Nybesöken har ökat i divisionen jämfört med tidigare år. Ökningen är störst inom ÖNH vid Sunderby sjukhus. Ortopedin är det enda verksamhetsområ- det där nybesöken minskat sedan förra året.
Återbesök
Återbesöken till läkare minskar något, störst är minskningen inom ögonsjuk- vården; - 8 procent. Det beror framförallt på att många återbesök förts över till sjuksköterskor. Ortopedin är det enda verksamhetsområden där återbesö- ken har ökat (ca 6 procent). Det beror i hög grad på ett ökat akut inflöde som innebär operationer som sedan kräver återbesök.
Operationer på operationsavdelningar
Antalet operationer vid länets operationsavdelningar har ökat något. Ök- ningen består i planerade öppenvårdsoperationer inom framförallt ögonsjuk- vården. Det är både ökningar av kataraktkirurgi samt den nya behandlings- metoden med injektioner mot åldersförändringar i gula fläcken, som är orsa- ken. De planerade operationerna har även ökat inom kvinnosjukvården, uro- login och ÖNH. Övriga ligger på ungefär samma nivå som tidigare år.
Vårdtillfällen
Antalet vårdtillfällen är totalt sett detsamma i divisionen men inom ÖNH noteras en minskning och inom ortopedin en ökning. Totalt sett i länet har det skett en minskning inom kirurgin vilket till stor del förklaras av struktur- förändringarna i Malmfälten där Kiruna inte längre har någon centralopera- tionskrävande kirurgi. Antalet vårdtillfällen har minskat där, dock har det inte skett någon ökning i Gällivare.
Vid Sunderby sjukhus ökar antalet vårdtillfällen överlag i divisionen. Det
har aldrig varit så många vårdtillfällen vid Sunderby sjukhus som tertial 3
2011.
Utveckling vårdtillfällen Sy
3200 3400 3600 3800 4000 4200 4400
Tert 1 2006
Tert 2 2006
Tert 3 2006
Tert 1 2007
Tert 2 2007
Tert 3 2007
Tert 1 2008
Tert 2 2008
Tert 3 2008
Tert 1 2009
Tert 2 2009
Tert 3 2009
Tert 1 2010
Tert 2 2010
Tert 3 2010
Tert 1 2011
Tert 2 2011
Tert 3 2011
Ökningen inom allmänkirurgi/urologi vid Sunderby sjukhus fortsätter. Även ortopedin har ett ökat antal vårdtillfällen i Sunderbyn, i synnerhet i slutet av året. Förklaringen kan vara det ovanligt stora akuta patientinflödet.
Till skillnad från när det gäller ökningen till akutmottagningen är ökningen av vårdtillfällena inom kirurgin måttlig för patienter hemmahörande i Luleå- Bodenområdet (5 procent). En av huvudorsakerna till det ökade antalet vård- tillfällen i Sunderbyn är den pågående nivåstruktureringen/medicinska ut- vecklingen som leder till koncentration av tyngre kirurgi till Sunderby sjuk- hus.
Förlossningar
Antalet förlossningar var 2432 st under 2011 vilket är ungefär lika många som året innan. I Gällivare ökade antalet förlossningar med 32 st (motsv 6 procent) medan Sunderbyn ligger på ungefär samma nivå som förut; 1902 st.
Mål och mått
Mål
Div Op tertial 3 2011
Resultat
0 50 100
Telefon mott inga avvisade
Väntande till besök inom 60 dgr Väntande till op inom 60 dgr
Tidsytterfall ambulans
Akutmott läkarkontakt inom 30 min
Akutmott handläggn.tid inom 180 min
Följsamhet hygienregler
Öka antalet avvikelser Synergi
Ärenden avslutas inom 4 mån
Diagnossättning vtf inom 7 dgr
Diagnossättning läkarbes inom 7 dgr Op höftfraktur inom 24 h män
Op höftfraktur inom 24 h kvi Nyttjad tid/tilldelad Pe
Nyttjad tid/tilldelad Kx Opstart utsatt tid v 42 Högfrekv bes akutmott - män < 10%
Högfrekv bes akutmott - kvi < 10%
Hög arbetstillfredsställelse Bra ledarskap Medarbetarsamtal
Målkvalitet Frisknärvaro Sjukfrånvaro < 4,5 %
Resultatmål Sparåtgärder Beläggning vårdavd**
Patient
• 1.1.1 Patienterna ska bli väl bemötta och vara nöjda/mycket nöjda med sitt besök.
Resultat: Ingen generell patientenkät har genomförts i divisionen ef- tersom den nationella patientenkäten är under införande.
• 1.2.2 Vårdgarantin. Diagrammet visar resultat för tillgänglighet till första läkarbesök och behandling per den 9 januari 2012. Divisionen följer upp tillgängligheten varje vecka. Målen för kömiljarden som innebär att minst 70 procent av de väntande ska ha väntat kortare än 60 dagar, uppfylldes under större delen av 2011. Undantaget var sommarmånaderna juli och augusti.
Tillgängligheten till behandling i Norrbotten tillhör de absolut bästa i hela riket.
Andel väntande < 60 dgr division Opererande
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
3 jan -11 10-jan-11
17-jan-11 24-jan-11
31-jan-11 07-feb-
11
14-feb-11 21-feb-11
28-feb- 11
07-ma r-11 14-ma r-11 21-mar-11
28-ma r-11 04-apr-11
11-apr 18-apr
25-apr 02-maj
09-maj 16-maj
23-maj 30-maj
06-jun 13-jun04-jul
18-jul 01-aug
08-aug 15-aug
22-aug 29-aug
05-sep 12-sep
19-sep 26-sep
03-okt 10-okt
17-okt 26-okt-11
31-okt-11 07-nov-11
14-nov-11 21-
nov-11 28-nov-11
05-de c-11 12-dec-11
19-dec 26-dec
02-jan-12 09-jan
