• Sonuç bulunamadı

PunktPrevalensMätning Vårdrelaterade infektioner PPM-VRI 2008-2014 Somatisk slutenvård, OBSplatser och vuxenspsykiatri

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "PunktPrevalensMätning Vårdrelaterade infektioner PPM-VRI 2008-2014 Somatisk slutenvård, OBSplatser och vuxenspsykiatri "

Copied!
19
0
0

Yükleniyor.... (view fulltext now)

Tam metin

(1)

Patientsäkerhetsöverenskommelsen

2014

(2)

PPM VRI 2008-2014

0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0

PunktPrevalensMätning Vårdrelaterade infektioner PPM-VRI 2008-2014 Somatisk slutenvård, OBSplatser och vuxenspsykiatri

NLL

Riket

(3)

Patientsäkerhetsöverenskommelsen 2014:

Grundkrav 1. Patientsäkerhetsberättelse Grundkrav 2. Nationell patientenkät

Grundkrav 3. Handlingsplaner för patientsäkerhetskulturen Grundkrav 4. Strukturerad journalgranskning

Grundkrav 5. Nationell patientöversikt

Indikator 1. Basala hygienrutiner och klädregler Indikator 2. Antibiotikaanvändning

Indikator 3. Läkemedelsanvändning Indikator 4. Trycksår

Indikator 5. Överbeläggningar

Indikator 6. Infektionsverktyget

(4)
(5)

Uppföljning AB

Hälsocentral: Uppföljning avser 2014:

Kontaktperson (namn, tel. nr. och e-postadress):

1. Har ni tagit ut uppgifter på förskrivare på förskrivarnivå? Ja/Nej

2. Om ja, på hur många är detta gjort?

3. Har ni försett era förskrivare med en översikt av deras personliga förskrivning?

4. Har ni på er hälsocentral genomfört några åtgärder/dragit några slutsatser relaterat till uppgifterna av förskrivning av AB på förskrivarnivå? Om så är fallet beskriv vilka åtgärder/slutsatser ni kommit fram till.

5. Beskriv kort om ni vidtagit några åtgärder relaterat Åtgärd

2.1 På ett strukturerat sätt satt förskrivningarna i relation till vårdenhetens förskrivningar 2.2 På ett strukturerat sätt satt förskrivningarna i relation till länets förskrivningar

2.3 På ett strukturerat sätt satt förskrivningarna i relation till lokala behandlingsrekommendationer 2.4 Vidtagit utbildning inom antibiotikaområdet för sin personal

(6)

Uppföljning

Vi ser att vi inte alltid

förskriver som vi tror. Vi har fått hjälp att förstå vilka preparat vi behöver tänka till kring gällande både ökad och minskad

förskrivning.

Vi har även sett att vi till stor del följer rekommendationer och skiljer oss åt men har även mycket stora likheter i vår

förskrivning.

Vi jämförde förskrivningen med vad som är

rekommenderat och såg att ibland avvek det och då diskuterade vi det och igenom riktlinjer

Vi har också haft

utbildningstillfällen för all

personal

(7)

Uppföljning

Vi har kallat in kommunapotekaren som dels haft utbildning, genomgång med alla våra läkare och sjuksköterskor. Samt hon har hjälpt oss att titta på statistiken, vad ärdet som drar upp våra siffror (2013).

Det som kom fram då var Hiprex som såg ut att vara en stor post. Hiprex är ju inget antibiotikum. Vår reflektion är att det inte är rätt att den är med. Där efter har vi i alla fall satt ut Hiprex där vi sett att det står kvar. Vi har en diskussion hela tiden angående antibiotika

förskrivning över lag och vi tycker att vår ordinarie

personal är väl medveten och välutbildad i frågan.

(8)

Uppföljning

Vi följer förskrivningen på basenhetsnivå och har haft diskussion i läkargruppen. En läkare på båda HC är antibiotikaansvarig, deltar i möten och informerar kollegorna

Mycket personrelaterat men vi har gått igenom förskrivning individuellt och relaterat till kollegor på hc samt relaterat till länet. Dessutom fokuserat på STRAMA, alla har gått

igenom rekommendationerna

(inkl. sköterskor som sitter i

telefonrådgivning)

(9)

På initiativ från oss har vi startat ett samarbete med

kommunen/särskilda boenden. Vi ser att man där på små eller inga indikationer tar urinprov på boenden. Med följden att de flesta visar sig ha bakterier i urinen och det lätt kan resultera i förskrivning av antibiotika. (50% av alla kvinnor 80 år och äldre har bakterier i urinen, utan

symtom.) Här vill vi skapa en rutin som sjuksköterskorna på boendena ska följa. Förebyggande åtgärder i första hand;

Ex vätskelista, rikligt med dryck, c-vitamin rik dryck, god intimhygien. Tanken är att istället för att som första åtgärd ta ett urinprov, ska dessa punkter först tillgodoses, kvarstår behov av att kontrollera urinprov pga sådan symtombild, så görs detta som steg två. Vår tanke är att vi följer upp antibiotika förskrivningen och ser om det blir skillnad (ex efter en 6 månaders period) Får detta ett bra utslag så kommer vi att utvidga detta till att även omfatta

hemsjukvårds/hemtjänstpersonal i kommunen.

(10)

Lägesrapport inom

patientsäkerhetsområdet 2014

• Socialstyrelsen anser att det är angeläget att landstingen fortsätter att arbeta för en rationell

antibiotikaanvändning, det vill säga att rätt preparat ges i rätt dos till rätt patient vid rätt tillfälle och under rätt be-handlingstid. Därmed undviks onödig

antibiotikaanvändning vilket minskar risken för

resistensutveckling.

(11)

Uppdaterad Sverigekarta mars 2014

(12)
(13)

Ja, helt Delvis Nej

Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Region Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östertland

Väsentliga steg har tagits för att införa Infektionsverktyget i hela landstinget Resultaten förbättras kontinuerligt inom området antibiotikaförskrivning

Resultaten förbättras inom området VRI Resultaten förbättras inom området BHK

Resultaten förbättras inom området trycksår Arbetar inom hela landstinget med strukturerad journalgranskning

Arbetar inom hela landstinget med riskbedömningar

Arbetar inom hela landstinget med händelseanalyser Arbetar inom hela landstinget med

läkemedelsavstämningar

Genomför riskbedömningar för trycksår, fall och nutrition inom hela landstinget

Arbetar med resultaten från patientkulturmätningen inom hela landstinget

Följer upp patientsäkerhetsarbetet via patientsäkerhetsronder/dialoger Arbetar med SBAR inom hela landstinget Kan påvisa exempel på hur patienter och närstående involveras i patientsäkerhetsarbetet

2013 Mar s 20 13 4

Gula områden

• Väsentliga steg för införande av infektionsverktyget

• Förbättrat resultat VRI och trycksår

• Kan påvisa ex på hur patienter och närstående involveras i PS-arbetet

Frågor att ställa

Vad är det som i slutändan gjort att vi hamnat på denna nivå på Sverigekartan?

Vad är det som just nu står i vägen för oss att ta oss till nästa nivå, dvs. vilka

tre prioriterade åtgärder skulle vi behöva genomföra för att förbättra oss

till nästa nivå?

(14)

Framgångsfaktorer för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner

En nationell studie för att minska vårdrelaterade infektioner

• Ett projekt initierat av SKL

tillsammans med sexton landsting våren 2914

• Syfte; att hitta framgångsfaktorer och strategier för att förebygga

infektionerna.

• Omfattar fem steg

– identifiera landsting och sjukhus som uppvisar goda respektive sämre resultat när det gäller vårdrelaterade infektioner – analys av kvantitativa samband

– genom intervjuer identifiera och analysera förklaringsfaktorer

– göra en syntes av framgångsfaktorer – en rapport att publiceras med

återkoppling till deltagande landsting

(15)

PPM VRI 2014

(16)

Kostnadsberäkning för skador och vårdskador

• Beräkningarna i rapporten baseras på 19 141 granskade vårdtillfällen inom somatisk slutenvård under 2013.

• 34 länsdelssjukhus

• 22 länssjukhus

• 7 universitetssjukhus

• Rapporten omfattar

• Vårdskadekostnader

• Extra vårddygn pga vårdskada

• Rapporten bygger på nationella källor och databaser från SKL och Socialstyrelsen.

• Nationella databaser som ligger till grund för analysen

• Markörbaserad journalgranskning

• PPM-mätningar av

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

(17)

Kostnader

• 11,5 miljarder kr/år kostar skador/vårdskador

• Varv vårdskador* beräknas kostar 8,5

miljarder kr/år

(18)

Extra vårddygn på grund av vårdskada

• I genomsnitt förlängs vårdtiden med 6,8

vårddygn på grund av en vårdskada.

• 9,6-13,1 procent av alla vårdplatser beläggs av patienter som drabbats av en eller flera

vårdskador

• 1-1,5 miljoner extra

vårddagar/år på grund av

skada/vårdskada

(19)

Preliminär data för NLL 2013

• 1090 journaler granskades under 2013

• Medelvårdtiden för patienter utan skada var 5.6 vårddagar, för patienter med skada varden 11,8 dagar.

• Andelen vårdtillfällen med skada var 10,8%

efter sex månader och efter 12 månader 11,1

%.

• Vanligaste skadetypen är VRI

Referanslar

Benzer Belgeler

För att ligga inom detta intervall bör dosering hos vuxen av fenoximetylpenicillin vid infektioner orsakade av pneumokocker, t ex akut mediaotit, akut rhinosinuit

• Underlag till SKL för slutlig bedömning senast

Vid flytt till annan boendeform eller om patienten avlider ansvarar enhetens personal eller lokalvårdare för desinfektion och rengöring av rum, hygienutrymme, all utrustning och allt

Huvudmännen har sedan tidigare flera överenskommelser och handlingspla- ner med innehåll som berör psykisk ohälsa bland annat inom ramen för Bätt- re liv för sjuka äldre,

 skapa förutsättningar för löpande rapportering till linjen och länsstyr- gruppen avseende samverkan mellan specialiserad vård, primärvård och kommunerna i länsdelarna.. 

När kulturella och kreativa näringar samverkar med andra branscher och akademin kan förutsättningar för nya innovationer skapas, med nya produkter, tjänster, arbetssätt, metoder

-Varför har den politiska ledningen i Region Norrbotten avstått från att lyfta frågan om avveckling av Vårdnära service till den politiska nivån där beslut om Vårdnära

- Det görs ett fördjupat och utvecklat arbetet för att kunna möta och identifiera svårbedömda patienter i team som fastställer diagnos och ger behandling i