DIGITAL VÅRD

NORRBOTTENS LÄN NR 4 •2018

NATASJA TAPPADE ALLT HÅR

KAN JAG

TRÄNA OM JAG ÄR SJUK?

HJÄLP DITT BARN VID KRUPP

Iskalla fakta

DIGITAL VÅRD

Paniksyndrom behandlas i virtuell verklighet

tema:

2

Ring 1177 för sjukvårdsråd- givning och hjälp att hitta vård, dygnet runt. Texttele- fon: 0771-117799. Från utlan- det: +46 771 11 77 00.

1177.se Artiklar om sjuk- domar, behandlingar och läkemedel. Hjälp att hitta rätt i vården. Kontaktupp- gifter till alla mottagningar.

E-tjänster Logga in och boka tid, förnya recept eller kontakta din vårdcentral.

 facebook.com/1177- vardguidenstockholm

 facebook.com/1177- Vardguidenbarnoch- foraldrar

Ring 1177 för sjukvårdsråd - givning och hjälp att hitta vård, dygnet runt. Från utlandet:

+46 771 1177 00.

Använd 1177.se för hjälp att hitta rätt i vården. Här finns kontakt- uppgifter till alla mottagningar samt fakta om sjukdomar, behandlingar och läkemedel.

Logga in på 1177.se för att kontakta vården. Här kan du till exempel boka, om- eller avboka tider på din hälsocentral eller mottagning, förnya ditt recept och läsa i din journal.

Ring 0920-28 40 00 till Region Norrbottens växel. Hit vänder du dig med frågor om hälso- och sjukvården samt patienträttig- heter, fakturor, sjukresor och patientavgifter.

Kontakta din vårdgivare eller Patientnämnden, 020-59 90 00, om du har synpunkter på vården.

Ring 112 vid livshotande tillstånd.

1177 VÅRDGUIDEN

är en tidning från Region Norrbotten som produceras i samarbete med Stockholms läns landsting. Den delas ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet.

CHeFredAKTÖr & AnSvArig uTgivAre:

Anna Sjökvist

redAKTÖrer: Maria Fröjdh, Anna Ritter redAKTiOn nOrrBOTTen: Jonas Hansson KOnTAKT: 0920-28 46 57

[email protected] Region Norrbotten

1177 Vårdguiden

Kommunikationsavdelningen 971 89 Luleå

MediCinSK grAnSKning: Mats Weström, Region Norrbotten, samt Johan Bratt och Inger Rising, Stockholms läns landsting.

upplAgA: 132 000 Norrbottens län upplAgA: 1 085 000 Stockholms län upplAgA: 179 000 Uppsala län upplAgA: 145 000 Värmlands län OMSlAgSFOTO: Ulf Huett grAFiSK FOrM: Graffoto, Stockholm TrYCK: Roto Smeets AB, Holland Tidningen 1177 Vårdguiden distribueras även i digital form via 1177.se.

Alltmer i vårt samhälle digitaliseras: bankärenden, deklarationer, inköp av biljetter och varor. Även delar av vården blir digital. I över 15 år har du till exempel kunnat komma i kontakt med vården via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Du kan boka eller omboka tid, se dina läke medel och följa dina behandlingar via Journalen.

För många innebär tekniken stora förbättringar både när det gäller tillgänglighet och säkerhet. Det kan handla om att slippa resa 20 mil till en specialistläkare och i stället träffa läkaren via videosamtal.

Eller att ett aktivitetsarmband runt handleden mäter ditt blodtryck dygnet runt och skickar svaren direkt till läkaren. Det kan också handla om att via internet få kognitiv beteendeterapi, kbt, mot en fobi eller depression.

Med digital vård kan långt fler få vård och de personliga mötena kan sparas tills de verkligen behövs. Dessutom vittnar många kroniskt sjuka personer om hur mycket tid och oro de sparar tack vare ny teknik.

Läs om den digitala vården i det här numret av tidningen och om vilka möjligheter den kan ge, nu och i framtiden. Möt Leif som träffar sin läkare utan att behöva resa 30 mil och Patrik, pappa till lilla Molly, som tack vare ny teknik kan ägna mycket av sin tid åt annat än fysiska besök i vården.

Nu är den långa och mörka årstiden ofrånkomligen här, med förkylningar och influensa som tråkiga följeslagare.

Läs om hur du bäst tar hand om dig om du däckar eller om du tillhör dem som kanske borde vaccinera sig.

Med förhoppning om en lugn, frisk och skön vinter.

Anna Sjökvist Chefredaktör

Framtidens

vård

Också  i det här numret:

5 Inspiratören: Farah Abadi, 30 16 Här kommer vården till patienterna 20 Ta det kallt i vinter

26 Krupp – dags att komma upp ur sängen

Innehåll

8 ^Tema: Den digitala vården

E-tjänsten ger familjen trygghet och kontroll under Mollys cancerbehandling.

22 Jonny har

sköldkörtel sjukdomen hypertyreos.

17 Natasja har sjukdomen alopecia universalis:

”Inom fyra månader hade jag tappat nästan allt hår. Det var jättejobbigt.”

6 Säsong för: Influensa

4

Ett bra sätt att förbereda ditt barn inför ett läkarbesök är att för- söka ta reda på om det har några särskilda funderingar. Förbered dig själv genom att läsa på eller fråga vårdpersonalen.

– Att vara väl förberedd och infor- merad om vad som kommer att hän- da brukar göra att både du och ditt barn blir mindre oroliga, säger barnsjuksköterskan Åsa Berndtsson Aghili.

Genom att berätta hur under- sökningen eller behandlingen kom- mer att gå till hjälper du ditt barn att känna trygghet och förtroende, både för dig som förälder och för vårdpersonalen. Ditt barn får också en chans att uttrycka sina tankar och känslor.

Barn har också större möjligheter att samarbeta om de i förväg får veta vad som ska hända. Det är till

Har ditt barn ett läkarbesök inplanerat? Undersök- ningar och behandlingar brukar gå bättre om både du och ditt barn är förberedda.

Så stöttar du ditt barn

exempel bättre att barnet känner till att en spruta kan göra ont än att det kommer som en överraskning.

Var därför så ärlig som möjligt när du förbereder barnet. Vad du berät- tar anpassas efter ditt barns ålder, förståelse och mognad. Berätta i små steg, och se till att ditt barn förstår att det finns ett slut på det som ska hända.

– Försök vara lugn och trygg, det hjälper ditt barn att hålla sig lugnt, säger Åsa Berndtsson Aghili.

Yngre barn , framför allt barn under sju år, kan förbereda sig för besök i vården genom att leka. Lek det som ska hända tillsammans med barnet, kanske med dockor och mjukisdjur som hjälp.

På 1177.se kan du läsa om hur du bäst stöttar ditt barn i olika åldrar och situationer.

 1177.se/tips-infor-besoket

FOTO: EMMALI ANSÉUS

VACCIN MOT INFLUENSA OCH LUNGINFLAMMATION

Visste du att du kan vaccinera dig gratis mot lunginflammation om du tillhör en riskgrupp? Är du till exempel 65 år eller äldre, har en kronisk sjukdom eller kraftigt nedsatt immunförsvar är du extra mottaglig för bakteriell lung- inflammation som komplikation till influensan. Därför erbjuds du gratis vaccination mot pneumo- kocker, som är en vanlig orsak till lunginflammation, när du vac- cinerar dig mot influensa. Till skillnad från influensavaccinet, som bör tas varje år, behöver du i normala fall bara ta pneumo- kockvaccinet en gång.

Vacccinera dig på en hälsocen- tral eller vaccinationsmottagning.

 1177.se/influensavaccin

MER SAMISK

KOMPETENS I VÅRDEN

Kunskapen om samers hälsa behöver förbättras. Därför har landsting och regioner i norr, däribland Region Norrbotten, gått samman med Sametinget och flera samiska organisationer för att bilda ett kunskapsnätverk.

Målet är att ta fram en gemensam hälsostrategi som innebär ökad tillgång till hälso- och sjukvårds- tjänster för samer, anpassade efter språk och kultur.

– Vi vill också ta tillvara och sam ordna den samiska kompe- tens som finns inom vården, sä- ger Region Norrbottens projekt- koordinator Lotta Omma.

 norrbotten.se/samiskhalsa

FOTO: SCANDINAV

4

Inspiratören

”Första gången jag gav blod var för tio år sedan. Det var en kollega som tog med mig.

Sedan dess har jag gett blod regelbundet, med vissa pauser för när jag har varit ute och rest, varit gravid och fött barn.

För mig känns det självklart att vara med och bidra till sam- hället. Att ge blod kostar mig ingen ting, förutom lite tid. Det är så himla, himla enkelt! Den korta tid det tar är ingen stor uppoffring för mig och det betyder så mycket för den som behöver blod. Dessutom är det faktiskt rätt så mysigt. När jag kommer till blodcentralen är jag kanske lite stressad, och då är det skönt att få lägga sig ner, ta det lugnt och bara vara en stund. Plus att jag alltid blir så ompysslad av den fantastiska personalen. När det är klart brukar jag få en macka och lite fika och sedan går jag därifrån med en skön känsla i kroppen.

Att veta att jag kanske har hjälpt till att rädda livet på en annan människa är en fin känsla som får mig att må bra lång tid efteråt. Till den som läser det här och någon gång har funde- rat på att ge blod, vill jag säga:

Bara gör det!”

” Att ge blod får mig att må bra”

Farah Abadi, 30:

berättat för ANNA RITTER foto JENNY LEYMAN

6

Bäddat

för influensa

Influensasäsongen är här. Så kan du skydda dig – och så tar du hand om dig om du blir smittad.

text MARIA FRÖJDH illustration JANETTE BORNMARKER

Varje vinter kommer en ny variant av influensan till Sverige. När luften är kall och torr blir viruspartiklarna lättare och svävar längre tid i luften när någon hostar eller nyser.

– Det gör att smittan sprids lättare. Att vi är inomhus mer under vintern antas också öka smittspridningen, säger Per Follin, smittskyddsläkare.

Influensa, eller säsongsinfluensa som den också kallas, är en luftvägsinfektion som drabbar många människor varje år. Den brukar vara som mest intensiv i januari och februari.

Eftersom influensaviruset förändras mellan säsongerna fungerar inte alltid mot- ståndskraften, immuniteten, du kan ha fått från tidigare influensainfektioner.

Med olika långa mellanrum har viruset ändrat sig så mycket att en extra stor del av befolkningen blir svårt sjuk. Då kallas det pandemi och finns i flera världsdelar sam- tidigt. Senaste pandemin var svininfluensan 2009.

Influensavirus sprids främst via luften men också genom kontakt, som när du tar någon i hand. Två sätt att minska risken att bli smittad är att vara noggrann med hand- hygien och att undvika kontakt med männi- skor som du vet är sjuka.

Sjukdomen bryter ut en till tre dagar efter att du har blivit smittad. Symtomen, som ofta kommer plötsligt, är hög feber, huvud- värk, muskelvärk, sjukdomskänsla, trötthet, halsont, hosta, snuva och röda, ömmande ögon. Barn under två år kan må illa, ha diarré, kräkningar och magont.

– Ofta är det svårt att veta om det är influ- ensa eller till exempel en kraftig förkylning.

Tar det lång tid att bli frisk eller om du vet att många i din närhet har influensa är det troligen det du har.

Många känner sig rejält sjuka av influ- ensa men klarar sig ofta utan att söka vård.

– Tänk på att vila så mycket som möjligt.

Håll dig i sängen och låt bli att anstränga

dig. Eftersom du kan förlora mycket vätska är det viktigt att dricka extra mycket. Smärt- stillande och febernedsättande läkemedel kan lindra besvären, säger Per Follin.

Att ligga med huvudet högt gör det lätt- are att andas och sova. Näsdroppar eller nässprej kan minska svullnaden i näsan.

Kall eller varm dryck kan lindra hostan.

Besvären går ofta över av sig själv efter fem till sju dagar, ibland längre, men du kan vara trött i ett par veckor efteråt. Tänk på att du kan smitta andra så länge du kän- ner dig sjuk. Hosta i en pappersnäsduk som sedan slängs, eller i armvecket.

Ibland övergår influensan i en bakte- rieinfektion, till exempel bihåleinflamma- tion eller lunginflammation, som kräver behandling. Risken att bli allvarligt sjuk och få följdsjukdomar som är livshotande och kräver intensivvård är större om du tillhör en riskgrupp. Är du över 65 år, gra- vid, har en kronisk sjukdom eller kraftigt nedsatt immunförsvar tillhör du en risk- grupp (se ruta nedan) och rekommenderas att vaccinera dig varje år.

– Det är det bästa skydd vi har och är kost- nadsfritt för riskgrupper. Influensavaccinet

är säkert och beprövat och inget tyder på att det kan ge svåra biverkningar som narkolepsi.

Skyddet är inte hundraprocentigt, men blir du ändå sjuk får du ofta en lindrigare variant av sjukdomen med färre komplika- tioner.

– Säsongens vaccin ska förhoppningsvis ge ett bättre skydd än 2017/2018, då effek- ten var lägre än normalt. Det nya vaccinet är så kallat fyrvalent, vilket betyder att det innehåller skydd mot fyra virustyper istäl- let för tre, säger Per Follin.

Om du som tillhör en riskgrupp får influ- ensasymtom bör du söka vård, även om du är vaccinerad.

– Då kan du få virushämmande läkeme- del. Behandlingen är effektivast om den påbörjas tidigt, helst inom två dygn, och kan ha en skyddande effekt som är viktig för den som redan är försvagad. I vissa fall kan det vara skillnaden mellan att behöva intensivvård eller inte, säger Per Follin.

MER INFORMATION

 1177.se/influensa

 1177.se/influensavaccin

Passar något av följ- ande in på dig? Då till- hör du en riskgrupp och rekommenderas att vaccinera dig mot influensa.

• Du är 65 år eller äldre.

• Du är gravid.

• Du har en kronisk hjärtsjukdom.

• Du har en kronisk lungsjukdom, som KOL eller svår astma.

• Du har diabetes typ 1 eller diabetes typ 2.

• Du har kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling.

• Du har kronisk lever- eller njursvikt.

• Du har en neuromus- kulär sjukdom som

påverkar andningen.

• Du har flerfunktions- nedsättning.

• Du är mycket kraftigt överviktig.

Barn som tillhör någon av riskgrupperna

rekommenderas vacci- nation från sex månad- ers ålder och gravida vanligen efter gravidi- tetsvecka 16.

Vaccinationskampanjen pågår just nu.

TILLHÖR DU EN RISKGRUPP?

+ Sök vård

Kontakta en hälsocentral eller jouröppen mottag- ning om du har hög feber som inte går ner efter fyra dygn eller om du har hög feber som har gått ner men börjar stiga igen.

Det gäller också om du tillhör en riskgrupp och får influensasymtom, även om du är vaccinerad.

Kontakta en hälsocentral eller jouröppen mottag- ning genast om du plöts- ligt blir mycket sämre eller får andningsbesvär även när du vilar.

Är det stängt, sök vård på en akutmottagning.

Du kan alltid ringa tele-

fonnummer 1177 för sjuk-

vårdsrådgivning.

8

D en digitala tekniken utvecklas snabbt och erbjuder möjlighet att utnyttja hälso- och sjukvården på ett effektiv- are sätt. Den kan också frigöra resur- ser till annan vård. Dessutom efter- frågas digitala vårdtjänster av många.

Förutom att vården blir mer tillgänglig kan tjäns- terna öka delaktigheten och självständigheten för dig som användare. Inte minst för personer med kro- niska sjukdomar och täta vårdkontakter kan de spara tid och göra stor nytta.

Men nackdelarna, då? Kritiken handlar ofta om att den digitala tekniken inte lämpar sig för behandling av alla tillstånd och att de som har störst vårdbehov kanske också har svårt att använda tjänsterna. 90 procent av de digitala vårdtjänsterna används i dag av personer under 50 år, en grupp som generellt sett har större teknikvana än äldre.

VÅRD 2.0

Kanske använder du redan digitala tjänster, till exem pel att boka tid, förnya recept eller läsa i din journal via e-tjänsterna på 1177.se. Andra exempel på vårdens digitalisering är videomöten, chattar och olika former av appar. Även robotar räknas hit, lik- som annan teknik som bygger på artificiell intelli- gens, aI.

Digitala tjänster är i dag en del av hälso- och sjuk- vården. Vilket utbud som finns beror bland annat på var i landet du bor och på vilken typ av sjukdom eller besvär du har.

Videomöte med läkare är en tjänst som har va-

rit omskriven de senaste åren, i synnerhet de som

erbjuds av privata vårdgivare. Nu pågår försök med

videomöten inom nästan alla landsting och regio-

ner. På många håll kan du ha digitala möten även

med annan personal. Till exempel kan en sjukgym-

/Case 2,3178/

Hela samhället digitaliseras och utvecklingen går allt snabbare, även inom hälso- och sjukvården. Kanske har du redan förnyat recept på nätet eller träffat din läkare via mobilen. I framtiden är det inte omöjligt att du möter en vårdrobot eller får dina röntgen- bilder bedömda med hjälp av AI, artificiell intelligens.

VÅRD 2.0

nast visa hur du tränar upp din hand efter en stroke eller operation.

Har du diabetesfotsår kan du bli bedömd av en diabetessjuksköters- ka via en dator, surfplat- ta eller mobiltelefon utan att du behöver ta dig till mot tagningen.

Reumatologmottagningen vid Akademiskt specia- listcentrum i Stockholm, som tar emot patienter från hela landet, har tillsammans med patienterna utvecklat flera digitala tjänster. Ett exempel är mobil- appen Elsa. Där kan du skriva in fysisk aktivitet, mat- vanor, symtom med mera för att se hur till exem pel smärta och trötthet påverkas.

– Våra patienter har behov av stöd i vardagen mel-

lan vårdkontakterna. Målet är att koppla ihop tjäns- terna och skapa en sammanhängande vårdprocess, säger Anna Tisäter, specialistsjuksköterska och

projektledare.

En annan tjänst som har utvecklats tillsam- mans med patienter som har en reumatisk diag- nos är Patientens egen provhantering, PeP. Där kan du själv beställa provtagning och kolla dina prov- svar när du loggar in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

Nu sprids PeP även till andra områden.

Den digitala utvecklingen har också inneburit att fler kan få avancerad specialistvård snabbt, oavsett bostadsort. Ett exempel är röntgenbilder som analy- seras av experter, ibland på andra sidan jordklotet.

När du undersöks och får behandling kan specialis-

ten delta via videolänk. »

inte detta uppslag!

FOTO ADOBE STOCK

10

L eif Johansson, 65, har nedsatt hörsel på båda öronen efter ett långt arbetsliv som snickare.

Han kommer till distansmottagningen i Kiruna för att kontrollera hörseln och få hjälp med sin hörapparat.

– Jag kommer inte riktigt överens med den, men jag försöker vänja mig, säger han med ett skratt.

I vanliga fall skulle Leif ha fått ta sig till Gällivare eller Sunderbyn, men tack vare digital teknik kan han bli undersökt på sin hemort i stället.

– Det är jättesmidigt att slippa resa hela dagen för ett läkarbesök. Till Gällivare blir det 24 mil fram och tillbaka och till Sunderbyn 60.

Undersköterskan Mari-Ann Isaksson Pirtti tar emot och visar honom in i undersökningsrummet.

Överläkaren Anette Sörlin på öron-näsa-hals-

» Artificiell intelligens, AI, låter kanske som science fiction, men har redan börjat användas inom vården.

På sjukhusen i Västerbottens län, till exempel, använder vårdpersona- len en app i mobiltelefonen när de träffar

sina patienter. Ap pen, som bygger på aI, vi- sar rött om patienten har hög risk att drab- bas av vårdrelaterade infektioner, som

urinvägsinfektion eller sepsis. Ba kom appen finns en komplicerad matemat- isk mo dell och uppgifter om den enskil- de pa tientens diagnos, behandling med mera.

Ett annat exempel på aI i vården är robotar som används för transporter och tunga lyft.

– Jag tror att vi kan ha en enorm nytta av robotar i framtiden. En robot kan till exempel hjälpa patienter med funk- tionsnedsättning att duscha eller gå på toaletten, säger robotforskaren Danica Kragíc Jensfelt, professor vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, kth.

Med artificiell intelligens kan vår- den även bli ännu bättre på att ställa diagnos, fjärrstyra komplicerade ope-

rationer eller snabbt hitta patienter som riskerar att drabbas av allvarliga infektioner.

Datorprogram kan analysera mycket större mäng- der information än en mänsklig hjärna, till exempel tusentals fallbeskrivningar av patienter med liknan- de symtom. Därför kan besluten bli säkrare än om de enbart bygger på enskilda läkares kunskap och erfarenhet.

AI innebär också nya möjligheter att behandla svåra sjukdomar och missbildningar. En spännande utveckling är 3D-bilder av organ som matas in i en 3D-skrivare. Ut kommer en modell av plast i naturlig storlek.

Lena Gordon Murkes, specialistläkare i radiologi vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, använder tekni- ken för att hjälpa kirurgerna planera komplicerade operationer. Hon visar en modell av ett hjärta med en allvarlig missbildning från en fyra dagar gammal bebis.

– En 3D-utskrift av ett organ som det här är en ovärderlig hjälp för kirurgen inför en komplicerad operation, säger hon.

MER INFORMATION

 1177.se/e-tjanster

 1177.se/video

text ULRIKA ENGLUND och MARIA FRÖJDH foto LARS THULIN

EN ROBOT – DIN FÖRSTA KONTAKT?

I framtiden kan du först få kommuni- cera med en robot när du kontaktar 1177 Vårdguiden för sjukvårdsrådgiv ning.

Roboten kommer

då att bedöma ditt

vård behov och

antingen ge dig råd

om egenvård eller

lotsa dig vidare till

en sjuksköterska

för rådgivning.

”Jag slipper resa hela dagen för ett läkarbesök”

kliniken i Sunderbyn finns med på en av bildskärm- arna. Som specialiserad inom audiologi har hon för- djupad kunskap om hörsel- och balansrubbningar.

Mari-Ann Isaksson Pirtti placerar ett digitalt oto- skop, ett instrument som samtidigt fungerar som en kamera, i Leifs öra. Hennes roll är att assistera och fungera som Anette Sörlins förlängda arm. Mötet sker i första hand mellan patienten och läkaren.

– Min uppgift är att hjälpa till med att ta fram de uppgifter som behövs, till exempel en tydlig bild av trumhinnan, säger Mari-Ann Isaksson Pirtti.

Distansvården startade som ett pilotprojekt mellan Gällivare sjukhus och Sunderby sjukhus, men ingår nu i den ordinarie verksamheten. Även Kiruna sjukhus är med idag.

Patienter med hörselproblem, yrsel eller tinnitus får en kallelse med erbjudande om att bli undersök- ta på hemorten i stället.

– Jag väljer ut dem som man kan anta har ett friskt mellanöra. Anar jag att det krävs någon åtgärd i

örat kallas patienten till ett vanligt besök, säger Anette Sörlin.

Tack vare distansmottagningen har vänte- tiderna blivit kortare.

– Det blir också en mer rättvis vård när vi gör det enklare för fler att få kontakt med en specialist. Be- dömningen av patienterna är kvalitets mässigt lika bra som om jag befinner mig i samma rum, säger Anette Sörlin.

Leif Johansson har aldrig varit med om ett videomöte tidigare men gör gärna om det igen.

– Det fungerade jättebra, tycker jag. Jag fick bra kontakt med läkaren på skärmen. Det var

ingen skillnad mot ett vanligt läkarbesök. Allt var positivt, framför allt sparade jag en massa

tid, säger han.

... Leif Johansson som befinner sig på distans- mottagningen i Kiruna, 30 mil därifrån.

Överläkaren Anette Sörlin på öron-näsa-halskliniken vid Sunderby sjukhus undersöker ...

Videomöte gör att Leif kan bli

undersökt på sin hemort:

12

SJÄLVTESTA DIN HÖRSEL

På hörseltestaren.se kan du göra ett enkelt hörsel- test som mäter din förmåga att uppfatta vad någon säger i en brusig ljudmiljö.

Testet är framtaget av Hör- selskadades Riksförbund i samarbete med Forsk- nings institutet Hörselbron.

Finns även som app. 

 horseltestaren.se

KBT-BEHANDLING VIA NÄTET

Du som har ångest eller långvarig smärta kan få internetbaserad kognitiv be teendeterapi, iKBT.

iKBT-behandling finns vid ett fler tal hälsocentraler i Norr bot ten och ges av vård- perso nal med utbildning i kognitiv beteendeterapi.

Den som beviljats behand- ling loggar in på 1177.se till e-tjänsten Stöd och be- handling.

AI ANALYSERAR RÖNTGENBILDER

AI, artificiell intelligens, väntas kunna användas inom många områden i vården. Självlärande dator- program kan i dag göra lika säkra bedömningar av röntgenbilder som ortoped- läkare kan göra. Det visar en studie från Karolinska Instititet i samarbete med Kungliga Tekniska hög- skolan, KTH, och Dande- ryds sjukhus.

Genom 1177 Vårdguidens e-tjänster kan du se personlig vårdinformation och kontakta vården på ett säkert sätt. Du kan till exempel förnya recept, läsa i din journal och hålla koll på dina läkemedel. Har du barn under 13 år kan du göra deras vårdärenden via din egen inloggning.

 1177.se/e-tjanster

2 MILJONER Så många inloggningar görs varje månad på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

ROBOTAR FÖR DUSCH OCH TRIVSEL

Robotar används i dag inom delar av äldrevården. I Upp sala och Karlstad, till exempel, testas en dusch robot som ska göra det lättare för personer med funktionsnedsättning att duscha utan hjälp. Andra exempel är så kallade sociala robotar, exempel­

vis robotkatter som används för att skapa lugn och trivsel på demensboenden.

FOTO: HRF

FOTO: ANNA SJÖKVIST

”Armbandet ger en bättre bild”

Sven Larsson har symtom på ångest och depression och har sökt vård på sin vårdcentral. Nu ska han bära ett aktivitetsarm- band som registrerar sömn och fysisk aktivitet.

– Om aktivitetsarmbandet kan ge mig och min läkare en bättre bild av mina besvär är det ju fan tast iskt bra, säger han.

Åkermyntans vårdcentral i Stockholm ingår i ett försök där 500 patienter får bära aktivitetsarmband kopplat till en mobilapp. Förutom att registrera sömn och fysisk aktivitet kan aktivitetsarm bandet kopplas till en blodtrycksman schett som mäter blodtrycket för patienter med högt blodtryck, eller en våg som mäter vikten för patienter med hjärtsvikt.

– Informationen från aktivitetsarmbandet och appen går direkt in i våra system och vi kan följa patientens värden.

Med digitala hjälpmedel öppnar vi en ny kommu nika tions- kanal mellan patient och läkare, säger Alex Jaranka, specialistläkare i allmänmedin och projekt-

ledare på Åkermyntans vårdcentral.

Via appen har patienterna möjlighet till videomöte och chattkontakt med sin vårdcentral.

Sven Larsson är positiv till försöket.

– Tänk vad många man kan hjälpa om det här faller väl ut. Det finns verkligen en potential i det, säger han.

FOTO: SVEN-OLOF AHLGREN/UNT

VR-teknik vid KBT-behandling

Vid traditionell behandling får deltagarna utsätta sig för det som utlöser panik- ångestattackerna, exempel- vis kollektivtrafik, varuhus eller broar, men i små doser och tillsammans med en psykolog.

– Det finns ett stort behov av den här typen av be- handling, men den är väl- digt tidskrävande eftersom man måste ta sig till de särskilda platserna tillsam- mans med sin psykolog.

En session tar ofta minst två timmar, säger Erik Hed- man, docent i klinisk psyko- logi och psykolog vid Gus- tavsbergs vårdcentral, som leder studien.

Tack vare VR-tekniken kan deltagarna i stället uppleva

miljöerna genom filmer som visas i VR-glasögon.

Platserna är filmade i 360 grader, vilket gör att de känns verkliga.

– VR kan öka tillgänglig- heten till effektiv psykolog- isk behandling för många som lider av psykisk ohälsa, säger Erik Hedman.

Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Gustavs- bergs vårdcentral, Karolin- ska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Film Stockholm.

Försök med VR pågår inte bara inom psykiatrin. Tek- niken kan också bli ett effektivt hjälpmedel inom rehabilitering, smärtlind- ring och äldrevård.

Vid Gustavsbergs vårdcentral pågår ett försök som bygger på virtuell verklig het, VR. Deltagarna får behandling med kognitiv beteendeterapi, KBT, mot ångestsyndrom.

1177 I MOBILEN

Vill du skapa en lättåtkomlig genväg till 1177.se att lägga som ikon bland dina mobil- appar? Gå in på länken nedan och se hur du gör.

 1177.se/1177-i-mobilen

BOKA TID PÅ 1177.SE

Idag erbjuder många mottagningar webbtidbokning via nätet. Senast år 2020 ska det gå att se bokade tider, och avboka eller omboka tid. På de flesta mottagningarna i Norrbotten kommer det även gå att boka tid direkt. Logga in på 1177.se för att se vilka bokningstjänster som finns hos din mottagning.

 1177.se/e-tjanster

GÖR BORSTNINGEN TILL EN LEK

Folktandvården har lanserat det digitala spelet Rocka munnen. Med hjälp av

musik och grafik ska barnen motiveras att sköta sina tänder. Spe- let går ut på att klara utmaningar, undvika sockerfällor och samla

tandpengar. Med poängen kan man sedan låsa upp nya funktioner. Det går också att enbart titta på en konsert och att borsta med bandet.

Läs hur du kommer igång på  rockamunnen.se

VR, virtuell verklighet, kan vara del i behandlingen vid agorafobi, vilket kan innebära svårigheter att åka i kollek- tivtrafik eller vistas i andra offentliga eller trånga miljöer.

Psykologen Hedda Nyman styr vad Johan Lundin ser i

VR-glasögonen.

14

M olly Bohlin, 4 år, fick diagnosen akut lymfatisk leukemi för ett och ett halvt år sedan. Tack vare e-tjänsten PeP, Patien- tens egen provhantering, har hennes för- äldrar skaffat sig kontroll över behand- lingen och kan planera vardagen på ett helt nytt sätt.

– Det började med att Molly hade en vanlig för- kylning men hon blev sämre och sämre, blekare och tröttare. När hon hade uppemot 40 graders feber och inte orkade någonting åkte vi till vårdcen- tralen, berättar hennes pappa Patrik Bohlin.

Proverna visade att Molly hade mycket hög sänka och väldigt lågt blodvärde, Hb.

– När undersköterskan stack henne i fingret var blodet ljusrosa. Vi fick åka med sjuktransport till barnakuten på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Då trodde jag fortfarande att det bara var en svår virusinfektion. Hon är mer infektionskänslig än andra barn eftersom hon har Downs syndrom.

Molly blev inlagd på Barnonkologen direkt och fick stanna i två veckor i första omgången.

– Vården var fantastisk. Personalen delade verk- ligen med sig av sin kunskap, säger Peter Bohlin.

Akut lymfatisk leukemi behandlas med flera slags

text GUNILLA ELDH foto ULF HUETT

E-tjänsten ger trygghet och kontroll under cancerbehandlingen:

”Det plingar till

i mobilen när Mollys

provsvar kommer”

cytostatika i form av tabletter, injektioner eller dropp direkt i blodet.

– Molly har svarat bra på behandlingen, så prog- nosen är god.

För säkerhets skull fortsätter ändå alltid behand- lingen i minst två och ett halvt år.

– Vi sköter tablettbehandlingen själva. Doserna ändras utifrån de prover som tas varje vecka. I början blev det många kontakter med läkare, eftersom man måste få remiss till varje provtagning, säger han.

När den akuta sjukdomsfasen var över fick Mollys föräldrar frågan om de ville testa e-tjänsten PeP, Patientens egen provhantering. Där kan föräldrarna själva beställa provtagning på labbet och ta del av provsvaren och nya ordinationer genom att logga in på 1177.se.

– Via PeP kan vi se Mollys värden, ofta innan sjuk- huset har hunnit se dem. Vi får sms eller mejl att

läkarens ordination om att höja eller sänka doserna finns att läsa i e-tjänsterna.

Vid lymfatisk leukemi är det många blodvärden som behö- ver mätas.

– Vi har lärt oss väldigt mycket genom att använda PeP. Det är Hb, trombocyter, leukocyter, vita och totalvita – jag har blivit som en minidoktor. Jag gillar också att få bättre överblick och kontroll, säger Patrik Bohlin.

En annan fördel med PEP är att tjänsten under- lättar planeringen.

– När vi till exempel ska resa kan jag lägga in provtagning lite tidigare.

I sjukdomens akuta fas hade familjen tät kontakt med sjukhuset.

– Då kändes det tryggt att alla remisser var bokade utan att vi behövde göra något. Allt fanns där på hennes personnummer och personalen ringde ofta.

I inledningsskedet var det bra att få prata med någon på telefon.

– Numera är vi lite mer självgående. Det plingar till i mobilen när sms:et om provsvaret kommer.

Enda nackdelen är att journalanteckningar kan vara svårtydda även för patienter och närstående som lärt sig mycket om sjukdom och behandling, tycker han.

– Många läkare skriver enkelt och tydligt om ordination och värden, men ibland har någon skrivit för mycket på läkarspråk med förkortningar som man inte förstår. Då måste man ändå ringa upp och fråga. Då kan det bli lite rörigt, som förälder vill man gärna göra rätt.

PeP, Patientens egen provhantering, finns inte i Norrbotten.

”Via PEP kan vi se Mollys värden, ofta innan sjuk­

huset hunnit se dem.”

Är digital vård lika bra?

För digitala vårdtjänster gäller samma grundkrav som för annan vård. Den ska ges efter behov och enligt veten- skap och beprövad erfaren- het. Som patient eller närstående har du också samma möjligheter att lämna synpunkter eller klaga om du inte är nöjd. 

– Det som särskiljer den digi- tala vården är de särskilda lagkraven på informations- säkerheten, säger Patrik Sundström, programansvarig för e-hälsa vid Sveriges kom- muner och landsting, SKL.

Ett videomöte, till exempel, har samma krav på säkerhet som ett fysiskt vårdbesök där du visar upp din legitimation.

För att kunna genomföra ett videomöte måste du identi- fiera dig med e-legitimation, på samma sätt som när du använder andra e-tjänster.

Jämfört med telefonkontakt är därför videomöte och även chatt via mobilapplikation, mobilapp, säkrare.

Idag finns en mängd hälso- appar att ladda ner. Hur vet vi vilka som är säkra att an- vända?

– Om det är en vårdgivare som erbjuder e-tjänsten, privat eller inte, kan du känna dig trygg. Det är väldigt hårt reglerat i lag vad vårdgivare får göra, säger Sofie Zetter- ström, vice VD på Inera som samordnar och utvecklar gemensamma digitala lös- ningar åt Sveriges kommuner och landsting.

Bakom många appar med fokus på friskvård finns kom- mersiella aktörer. De vill ofta sälja varor och använda kun- dernas personuppgifter för att marknadsföra sin produkt.

– Jag tycker att man ska kolla vem som står bakom appen och ta reda på hur informa- tionen hanteras. Vad händer om man vill hoppa av? Sparas informationen eller raderas den, säger Sofie Zetterström.

När det gäller 1177 Vårdgui- dens e-tjänster, till exempel Journalen, känner sig de flesta användare trygga, enligt återkommande enkätunder- sökningar.

– Vi investerar mycket i säker- het. Det som kan vara ett hinder är i stället att man inte hittar den information som man förväntat sig eller att tekniken inte fungerar, säger Sofie Zetterström.

För uppföljningen av kvalite- ten av vården som erbjuds i de digitala kanalerna ligger ansvaret hos landstingen och regionerna. Flera forsknings- studier pågår, men än så länge vet man inte säkert hur kvaliteten påverkas.

– Digitaliseringen av vården kan innebära en kvalitetshöj- ning genom bland annat ökad delaktighet för patienterna och effektiva beslutsstöd för personalen, säger Patrik Sundström.

Tillgängligheten är en annan viktig framtidsfråga. En halv miljon svenskar använder ald- rig internet, och många kän- ner sig mindre delaktiga i det digitala samhället.

– Vi måste se till att alla kan ta del av digitaliseringen på ett bra sätt. De som vill ska ges möjlighet att använda digitala kanaler, medan de som föredrar andra vägar självklart ska erbju- das det, säger Patrik Sundström.

Är vården som erbjuds i de digitala kanalerna

lika bra och trygg som den fysiska vården?

16

Tidigare har patienter med kro n- iska ögonsjukdomar i Kiruna kom- mun fått åka till ögonmottagningen på Gällivare sjukhus. Det innebär en resa på cirka 24 mil tur och retur om patienten är bosatt i Kiruna, och ännu längre för andra.

Nu slipper dessa patienter åka till Gällivare. I stället kommer personal från ögonmottagningen i Gällivare till en filialmottagning på Kiruna sjukhus. Den hålls öppen några dagar varje månad.

– Vintertid har det varit jobbigt att åka till Gällivare, samtidigt som jag har vant mig. Fast det känns jätte- skönt att kunna åka in på mottag- ningen här i stan i stället. Det går mycket snabbare och ökar mitt för-

troende för sjukvården, säger Håkan Hallergren, som är pensionär.

Enhetschefen Catharina Burck menar att det för många patienter, inte minst de som är äldre, kan vara jobbigt att åka på en resa som tar en hel dag.

– Nu kommer vi till dem i stället för de till oss. De kan själva droppa ögondroppar i ögonen innan de åker hemifrån så att de är redo för under- sökningen när de kommer hit. Efter cirka 20–30 minuter är de klara och kan åka hem igen eller tillbaka till jobbet, säger hon.

Liknande initiativ finns på ytterli- gare några platser i länet.

Ögonsjuksköterskan Yvonne Lundberg undersöker Håkan Hallergren.

Här kommer vården till patienten

De långa avstånden i Norrbotten kan minska genom att vården kommer närmare patienterna. Det har ögon- mottagningen på Gällivare sjukhus tagit fasta på.

FOTO: JONAS HANSSON

ILL: JANETTE BORNMARKER

MAT OCH DRYCK DYGNET RUNT

Det har blivit enklare att få tag i något att äta för dem som besöker Kiruna sjukhus. Kaféet, som lig- ger nära huvudentrén, har öpp- nat igen efter att ha hållit stängt i några månader. Dessutom har restaurangen flyttats dit.

Måndag till fredag serveras en varmrätt plus sallader och sushi.

I anslutning till Café Entré finns drycker och tilltugg i två varu- automater. Besökare kan därmed köpa något att äta och dricka även under kvällar, nätter och helger, en möjlighet som tidigare saknats på sjukhuset.

KLAMYDIATEST VIA NÄTET

Klamydia är den vanligaste könssjukdomen i Sverige. Infek- tionen orsakas av en bakterie och sprids framför allt genom slidsamlag eller analsamlag.

För att kunna få behandling och förhindra smittspridning så tidigt som möjligt är det viktigt att du testar dig om du misstänker att du har blivit smittad, även om du inte får symtom.

Alla personer från 16 års ålder som är folkbokförda i Norrbotten kan nu även beställa ett gratis klamydiatest för hemmabruk.

Ditt prov testas både för klamy- dia och den ovanligare sjukdo- men gonorré. Du får provsvaret efter ungefär en vecka.

 1177.se/klamydia

* Håravfall

”Peruk är inget för mig”

text ANNA RITTER foto ULF HUETT

Att tappa håret, helt eller delvis, är vanligt och ofta förknippat med starka känslor.

Natasja Biasi har sjukdomen alopecia universalis, vilket

innebär att hon har tappat allt hår på kroppen.

18

O mkring 200 000 svenskar har någon form av alopecia, håravfall. För många växer håret ut igen, andra måste, precis som 40-åriga Natasja Biasi, vänja sig vid ett hårlöst liv.

– Min mamma upptäckte den första kala fläcken i min nacke när jag var 15 år. Den var liten och syntes knappt under mitt långa hår.

Håret växte ut igen, och åren gick. När Natasja hade fyllt 30 år dök det upp nya fläckar i hårbotten. Hon fick diagnosen alo- pecia areata, fläckvis håravfall.

Efter ett par år började fläckarna växa i storlek. 2013 var ett omtumlande år. Natasja fick barn och hennes egen pappa blev svårt sjuk och avled. Det var också då som de

kala fläckarna spred sig över hela huvudet.

– Det gick väldigt snabbt. Inom fyra måna- der hade jag tappat nästan allt hår. Det var jättejobbigt, även om jag hade annat än mitt hår att tänka på just då.

Natasja bestämde sig för att själv ta bort det lilla som återstod av håret på huvudet.

– Även om det var traumatiskt att raka skallen så innebar det att jag tog kontrollen över mitt hår, inte tvärtom. Det var en stor lättnad.

Natasja började även tappa ögonbrynen och ögon fransarna och fick diagnosen alo- pecia universalis. Den innebär att allt kroppshår försvinner för gott. I början bar Natasja mössa jämt, även inomhus.

– En dag satt jag på ett fullsatt kafé och svettades i min varma mössa och kände bara att nej, nu tar jag av mig den. Och det gick hur bra som helst. Sedan dess har jag aldrig försökt dölja mitt kala huvud.

Natasja beställde en peruk men använde den aldrig.

– Det är inget för mig. Jag har inget behov av peruk utan skulle i så fall ha det för andra männi skors skull. Och då är det av fel anledning.

Natasja hade långt hår och älskade att fixa med olika frisyrer. Att tappa allt hår har inneburit att hon på sätt och vis känner sig som en annan person.

– Det jobbigaste är att vuxna människor stirrar. Att barn gör det har jag en helt an- nan förståelse för.

Natasja är kontaktperson för patientorga- nisationen Alopeciförbundet. Hon har ock- så startat en sluten Facebookgrupp som i dag har över 1 000 medlemmar, där personer som har alopecia och deras anhöriga kan utbyta erfarenheter och stötta varandra.

– Många som tappar håret mår väldigt dåligt och får en sorts identitetskris, en del skäms och försöker dölja sjukdomen. Alope- cia är relativt outforskat, och det är vanligt med motstridiga besked kring behandling- ar och vad man kan förvänta sig. Det ska- par oro och osäkerhet, säger Natasja.

Natasjas råd är att vara så öppen som möjligt och prata med omgivningen.

– Det kan låta provocerande, men för mig har det hjälpt mycket att tänka att det trots allt bara är mitt hår det handlar om. Jag mår ju bra och är frisk i övrigt.

+ Sök vård

Kontakta en hälsocentral om:

Du upptäcker kala fläckar i hårbotten eller om du tappar mer hår än vanligt.

Din hårbotten är röd och känns irriterad.

Du har håravfall som du tror kan bero på något läkemedel du tar.

Du är kvinna, tappar mer hår än vanligt och sam- tidigt får mensrubbning och mer hår på kroppen.

”Även om det var traumatiskt att raka skallen så innebar det att jag tog kontrollen över mitt hår, inte tvärtom.

Det var en

stor lättnad.”

Ärftligt håravfall är något som så gott som alla männi - skor råkar ut för, även om det varierar hur mycket hår man tappar och i vilken ålder. Ärftligt håravfall är van- ligt hos män och börjar ofta med att håret försvinner vid tinningarna så att hårfästet förflyttas bakåt. Uppe på hu- vudet blir det en kal fläck, som blir större med tiden. Hos kvinnor kommer ärftligt håravfall vanligtvis i klimakte- riet, då håret blir tunnare uppe på huvudet.

Behandling med receptfria läkemedel med minoxidil, som försätter håret i en permanent tillväxtfas, har visat sig kunna hämma ärftligt håravfall.

– Behandling med minoxidil kan göra att du behåller det hår du redan har men det gör inte att håret växer ut igen, säger Lars Norlén, docent och överläkare på hud- kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Näst vanligast är stressutlöst håravfall. Det orsakas av sjukdomar, infektioner, psykiska eller fysiska påfrest- ningar, stress eller järnbrist. Vissa läkemedel kan också göra att du tappar håret. Stressutlöst håravfall är till ex- empel vanligt en tid efter en stor fysisk påfrestning som förlossning eller operation.

– Håret växer oftast tillbaka igen inom ett halvår. Vissa personer får dock tillbaka denna typ av håravfall flera gånger under livets gång, när de upplever nya påfrest- ningar.

Fläckvis håravfall, alopecia areata, är den tredje van- ligaste sortens håravfall.

– Det är med största sannolikhet en autoimmun sjuk- dom och gör att kroppens eget immunsystem angriper hårsäckarna så att de slutar fungera, säger Lars Norlén.

Alopecia areata orsakar oftast kala fläckar i hårbotten, men kan även uppstå på andra delar av kroppen. Håret växer ofta, men inte alltid, tillbaka.

– Om du har fått diagnosen alopecia areata och hår- växten inte kommit tillbaka efter ett halvår kan dCP-be- handling bli aktuell, säger Lars Norlén.

dCP är en lösning som penslas på de kala fläckarna. Då

skapas en lokal kontaktallergi i hårsäckarna, vilket kan få igång hårväxten igen.

Det finns även andra former av alopecia som innebär att du tappar allt kroppshår för gott. I dag finns inget botemedel, men om du får remiss till en specialistläkare kan ni gå igenom möjliga behandlingsalternativ.

En del personer som har alopecia väljer att bära peruk.

Har du fått en diagnos kan du vara berättigad till ett eko- nomiskt bidrag från regionen för att köpa peruk.

De flesta av oss tappar håret eller blir mer tunnhåriga med åldern. Vid plötsligt eller fläckvis håravfall är det viktigt att få en diagnos eftersom det ökar möjligheten till behandling.

Visste du att…

… vi normalt tappar ungefär 100 hårstrån varje dag.

– I dag är perukerna av så hög kvalitet att de är väldigt bekväma att bära och extremt verklighetstrogna. Det är så gott som omöjligt att upptäcka att det är en peruk.

Lars Norlén möter många patienter som lider av att ha tappat håret.

– Håravfall kan orsaka försämrad livskvalitet och käns- lor av nedstämdhet och ångest. Ofta är det en lättnad att få veta varför man tappar hår, att få en korrekt diagnos.

Tappar du mycket hår plötsligt och oförklarligt, eller om du märker av rodnad och inflammation i hår- botten, ska du söka vård på en hälsocentral. Det typiskt ärft liga håravfallet behöver du inte söka vård för. Vid alla andra former av håravfall bör du inte försöka behandla själv innan du fått en diagnos.

– Att experimentera på egen hand kan fördröja diagno- sen och göra att det är för sent att sätta in behandling.

Lars Norlén varnar också för att de många behandlingar som erbjuds på den privata marknaden ofta har ingen, eller väldigt liten, tillfällig effekt.

– Ofta handlar det om rent kvacksalveri i syfte att tjäna pengar på människor som lider av att tappa håret.

MER INFORMATION

 1177.se/haravfall

HÅRAVFALL

20

JOBBIGT ATT ANDAS?

Har du astma eller KOL kan det vara jobbigt med andningen när kylan slår till. Kall luft gör att luft- rören drar ihop sig. Rusa inte ut i kylan. Andas lugnt genom näsan tills luftvägarna vant sig vid temperaturen.

Svep en sjal eller halsduk runt mun och ansikte.

Det finns också särskilda masker att köpa som värmer upp inandnings- luften.

Undvik helst att träna i kall luft om du har ansträngningsastma, eftersom astman för- värras av kylan.

OM DU FÅR EN KÖLDSKADA

Det första tecknet på köldskada är att huden blir kall och får vita eller ljusare fläckar. Du kan få en stickande smärta i huden, men känseln försvinner fort.

En köldskada ska värmas upp omedelbart för att inte bli allvarlig. Ta dig inomhus eller i skydd från vind och blåst, och börja en långsam upp- värmning av huden, helst hud mot hud. Du kan till exempel värma ditt barns händer i din armhåla.

Om huden är hård, kall, vitgul eller vit med ett blåtonat mönster kan du ha fått en djup köld skada.

Ett annat tecken är att huden inte får tillbaka normal färg och känsel efter 30 minu ters upp- värmning. Kontakta alltid vården så fort som möjligt om du tror att du har fått en djup köld skada.

En köldskadad kroppsdel kan lätt bli köldskadad igen. Var extra försiktig med kyla tills skadan har läkt helt.

 1177.se/koldskador

KYLA KAN GE NÄSSELUTSLAG

Köldurtikaria är nässel- utslag på hud som utsatts för kyla, vind och väta, oftast i ansiktet och på händerna. Besvären kan hålla i sig i många år och beror inte alltid på sträng kyla utan på själva ned- kylningen, till exempel när man badar utomhus.

 1177.se/nasselutslag

VAR RÄDD OM …

… hudens naturliga fett- lager. Tvätta eller raka inte ansiktet på morgo- nen. Smörj heller inte in ansiktet innan du går ut.

Vattnet i krämen kan ge skador vid kyla.

Gå som en pingvin!

Minska risken för halka – ta god tid på dig och gå som en pingvin. Ta korta steg, sätt ner hela fötterna och behåll tyngdpunkten rakt ner.

GREPP PÅ ISEN

Går du på hala gator, skaffa ett par bra brod- dar eller vinterskor med inbyggda dubbar. De bästa broddarna är de som täcker hela foten.

Testa först att de är lätta att sätta på och ta av – annars blir de lätt ligg- ande i byrålådan.

Is, halka och kyla. Vi har samlat goda råd för hur du ska klara vintern bättre.

text ANNA RITTER

Ta det kallt!

Blåst har en kylande effekt som gör det kallare än termometern visar. Räkna ut

vindkyletemperaturen på:

 smhi.se/kunskapsbanken/meteoro- logi/vindens-kyleffekt

Kyla + vind =

Brrr!

Löst sittande kläder i flera tunna lager värmer bättre och är lättare att reglera än ett enda tjockt lager. Välj material som transporterar bort fukt från kroppen, som ull eller vissa syntet material.

Yttersta lagret bör vara i ett vindtätt material.

Skydda ansiktet med ansiktsmask, så kallad balaklava eller ”rånar-

luva” i fleece eller ull.

Välj fodrade, vatten- avstöt ande skor

med bra grepp.

20 000 fotgängare skadas varje vinter i fallolyckor

på snö och is.

KLOKA KLÄDER FÖR HUNDVÄDER

SOVA UTE?

Barn som ligger nerbäd- dade i barnvagn ligger mer skyddade än barn som sitter upp.

Känn med handen i nacken för att av- göra om barnet är för kallt eller varmt.

Du kan också använda en termometer för att hålla koll på temperatu- ren inne i vagnen. En åkpåse som ger värme även under ifrån är bra, liksom att barnet har mössa. Låt inte barnet ligga ute för långa stun- der och håll uppsikt.

FOTO: ADOBE S

22

Den sitter på halsens framsida och gör inget väsen av sig så länge den fungerar som den ska.

Sköldkörteln, tyreoidea, producerar hormoner som styr ämnesomsättningen i cellerna och påverkar därmed nästan alla kroppens funktioner.

Ibland producerar sköldkörteln för lite eller för mycket hormon, vilket kan leda till en rad besvär.

Underproduktion av sköldkörtelhormon kallas hypo- tyreos och överproduktion hypertyreos.

Är sköldkörteln förstorad kallas det struma. Vid knölstruma, den vanligaste formen, bildas knölar i sköldkörteln som kan synas utanpå halsen. Då är hormon produktionen oftast normal.

Hypotyreos, underproduktion av sköldkör- telhormon, innebär att kroppen går på lågvarv. Du kan känna dig trött, deppig, frusen och gå upp i vikt.

Hypotyreos utvecklas ofta långsamt med diff usa be- svär. Ibland är sköldkörteln förstorad.

Sjukdomen är betydligt vanligare bland kvin nor än bland män. Symtomen kommer ofta under eller efter klimakteriet. Nyförlösta kvinnor har också högre risk att få hypo- tyreos men den kan gå över av sig självt.

Hypotyreos beror oftast på att immunför- svaret har orsakat en kronisk inflammation i sköldkörteln. I många länder kan jodbrist vara en orsak till hypotyreos. Jod finns natur- ligt i bland annat grundvattnet, fisk och skal- djur och tillsätts i Sverige i bordssalt för att förebygga bristsjukdomar. Livsmedelsverket rekommenderar att välja salt med tillsatt jod.

Hypotyreos behandlas med syntetiskt fram- ställt sköldkörtelhormon. Med behandling mår de flesta bra, men för en del fortsätter be- svären, särskilt i början av behandlingen.

– Man måste ha tålamod eftersom det kan ta tid innan behandlingen ger effekt, säger Ingrid Dahlman, överläkare och specialist i endokrinologi, läran om kroppens hormon- system. Symtomen kan finnas kvar en tid ef- ter att hormonnivåerna har normaliserats.

Det kan ofta ta månader för patienten att återhämta sig, i enstaka fall kan det ta år.

Gravida som får läkemedelsbehandling för hypo- tyreos behöver i regel höja dosen. Kontakta din läk- are så snart du vet att du är gravid. Behandlingen har inga kända biverkningar för fostret och du ska fort- sätta ta hormonersättningen även när du ammar.

Innan de moderna läkemedlen kom fanns bara ex trakt av torkad sköldkörtel från grisar och kor.

Sådana extrakt används även idag av personer som inte tycker att läkemedelsbehandlingen hjälper. Det är något som Ingrid Dahlman inte rekommenderar.

Även Läkemedelsverket avråder eftersom extrakten kan ge biverkningar och göra provsvar svårtolkade.

Hypertyreos, överproduktion av sköldkörtel- hormon, gör tvärtom att kroppen går på högvarv.

Symtomen kan vara diffusa och svåra att skilja från andra besvär, men viktnedgång, svettningar, muskelsvaghet, hjärtklappning och trötthet är vanligt.

Hypertyreos, som ibland kallas giftstruma trots att sköldkörteln inte alltid är förstorad, kan vara ärftlig. Sjukdomen behandlas med operation, radioaktivt jod som slår ut sköld- körtelns hormonproduktion eller läkemedel som hämmar hormonproduktionen. Följden blir ofta att man i stället får hypotyreos och behöver ta hormonersättning resten av livet.

Även hypertyreos är vanligare bland kvinnor än bland män.

Ett blodprov kan visa om du har under- eller överproduktion av sköldkörtelhormon.

– Blodprovet är tillförlitligt. Om provsvaret visar normala värden har du inte sköldkörtel- sjukdom, säger Ingrid Dahlman.

Om provet visar att du, trots olika besvär, har normala nivåer av sköldkörtelhormon är det viktigt att komma vidare med utredningen för att se om dina symtom orsakas av en an- nan sjukdom.

+ Sök vård

Kontakta en hälsocentral om du har symtom som du tror kan bero på sjuk- dom i sköldkörteln. Har du en växande knöl på halsen bör du boka tid direkt. Detsamma gäller viktnedgång, oklar feber och oregelbunden hjärtrytm.

Kontakta också en hälso- central om du tidigare haft en lätt förstorad sköldkörtel som börjar bli större, eller om den börjar kännas mer ojämn eller knölig. Är symtomen mer ospeci fika och lätta kan du vänta någon vec- ka och se om de går över.

Du kan alltid få sjuk vårds- rådgivning på telefon- nummer 1177.

Över 450 000 svenskar har en diagnos som innebär onormal sköldkörtelfunktion. Både för mycket och för lite sköldkörtelhormon kan kräva livslång behandling.

Sköldkörteln

– liten men viktig

Å ren efter 50 blev motiga för Lisbeth Sjöberg. Hon kände sig ofta trött, svullen och gick upp i vikt.

– Många går ju upp lite i den åldern. Jag är utbildad kostrådgivare och vet vad jag ska äta, men det är ju inte alltid som vi gör rätt trots att vi har kunskapen, säger hon.

Tröttheten höll i sig och hon kände sig ofta ned- stämd men tänkte att det

Sköldkörteln

– liten men viktig

nog berodde på hormon- omställningen under kli- mak teriet.

– När jag började tappa hår också gick jag till vård- centralen. De tog blodprov för att bland annat kont- rollera mina värden av sköldkörtelhormon. Tack vare regelbundna hälso- kontroller visste jag att jag haft normala värden tidi- gare.

Proverna tydde på hypo- tyreos, underproduktion av sköldkörtelhormon.

Hypo tyreos kommer ofta smygande under klimak- teriet.

Läkaren ordinerade läke medel med syntetiskt sköldkörtelhormon, som är standardbehandlingen.

– Men jag tyckte inte att det gjorde så stor skillnad.

Känslan av svullnad fanns kvar efter flera månader.

Eftersom jag också kände mig lite nedstämd föreslog läkaren att jag kunde pröva antidepressiva tabletter »

text GUNILLA ELDH foto SUSANNE KRONHOLM

Lisbeth, 59, har hypotyreos:

”Jag tänkte att det berodde på klimakteriet”

SYMTOM HYPOTYREOS

Trötthet Nedstämdhet

Frusenhet

Viktuppgång

24

» men det ville jag inte.

Att det i vissa fall kan ta så lång tid som ett år innan behandlingen får värdena att normaliseras var inget Lisbeth kände till då. Ändå stretade hon på och tog en dag i sänder – tills det en dag sa stopp.

– När jag sökte igen tyckte läkaren att jag skulle pröva med dubbelt så hög dos.

Ett halvår senare ökades dosen ytterligare men då fick jag yrsel, svullna fötter och en allmänt olustig känsla så jag gick tillbaka till den dos som jag hade före sista höjningen, säger Lisbeth.

Efter en tid fick hon re- miss till en specialistläkare på en endokrinologmottag- ning.

– Där tog de nya prover och då var värdena bra. Se- dan dess går jag dit på årlig kontroll.

Hypotyreos beror ofta på att kroppens immunför- svar attackerar sköldkör- telns hormonproducerande celler. Sjukdomen är delvis ärftlig.

– Min bror har också hypo tyreos och har fått börja med läkemedel. Han är 54 år, lika gammal som jag var när jag sökte vård.

Besvären påverkade hen- nes livskvalitet negativt, men i dag mår hon mycket bättre.

– Som jag ser det fanns inget alternativ till läke- medelsbehandlingen. Ett tag var jag med i en Face- bookgrupp som handlade om sköldkörtelproblem.

Men jag kände att det gjorde mig ännu sjukare att ta del av alla diskussio- ner, säger hon.

”I augusti 2016

badade jag

i havet med min

fru och märkte

att jag bara

kunde hålla

andan under

vattnet några

sekunder. Då

åkte vi in till

akuten.”

S nart ligger Jonny Bramstång, 27, på operationsbordet.

Då ska han änt- ligen bli av med den körtel som orsakat problem under så många år. Redan 2011 sökte han vård för symtom som han då trodde berodde på dia- betes.

– Jag kissade ofta och åt mycket sötsaker. När det visade sig att det inte var diabetes undersökte de om jag hade astma eftersom jag lätt blev andfådd och hostade mycket.

Men besvären berodde inte heller på astma. Det skulle dröja fem år innan Jonny fick rätt diagnos.

Under den tiden blev han alltmer orkeslös och mus- kelsvag. Han var lättirri- terad och minnet försäm- rades.

– I augusti 2016 badade jag i havet med min fru och märkte att jag bara kunde hålla andan under vattnet några sekunder. Då åkte vi in till akuten.

Vid undersökningen hade Jonny en vilopuls på 144. En normal vilopuls ligger ofta mellan 60 och 80 slag per minut.

– Jag frågade specifikt om de kunde ta prover för att se om jag hade hyper- tyreos, för det hade min

granne sagt att det kunde vara. Kroppen gick ju alltid på högvarv, jag svettades på vintrarna trots att jag bara hade T-shirt och shorts på mig utomhus, säger han.

När provsvaren kom blev han inlagd på sjukhu- set och fick träffa en specia- listläkare i endokrinologi.

– Han ställde diagnosen hypertyreos, överproduk- tion av sköldkörtelhormon, direkt. Jag fick börja ta läkemedel som stänger av hormonproduktionen så att den får vila.

För att kompensera den hormonbrist som uppstår av behandlingen fick Jonny också börja ta samma typ av hormonersättning som personer med hypotyreos får ta.

– I början ändrade de dosen efter varje provtag- ning, sedan stabiliserade det sig. Jag fick även beta- blockerare för att sänka pulsen men de hade så

liten effekt så dem slutade jag med.

En följd av behandlingen är att Jonny tänker mer på vad han äter.

– Förr kunde jag äta hur mycket och vad som helst, utan att gå upp i vikt. En annan sak som jag har märkt är att jag fått bättre minne.

När sköldkörteln har fått vila i 18 – 24 månader kan behandlingen avbrytas för att testa om sköldkörtelns funktion har normaliserats.

– Men mina värden var inte tillräckligt bra, så där- för ska jag opereras. Antag- ligen tar de bort hela sköld- körteln. Alternativet är behandling med radioaktivt jod men det är inte aktuellt eftersom jag har småbarn som inte får utsättas för den strålningen.

Efter operationen får han stanna på sjukhuset över natten och blir sedan sjukskriven i några veckor.

– Jag kommer att få ta hormonersättning resten av livet men det är inget problem. Jag ser fram emot att få känna mig sval- are, inte vara lika lättirrite- rad som nu, och att orka ta hand om min familj.

MER INFORMATION

 1177.se/hypotyreos

 1177.se/hypertyreos Jonny, 27, har hypertyreos:

”Min kropp gick alltid på högvarv”

SYMTOM HYPERTYREOS

Trötthet Svettningar Hjärtklappning

Viktnedgång

text GUNILLA ELDH foto ANNA VON BRÖMSSEN

26

27 Låt det sitta i din

famn eller stå.

Låt det andas in sval luft.

Försök att själv vara lugn – det skapar trygghet.

Alla som har hört krupphosta känner igen det typiska, skällande ljudet. Barnet, som ofta är mellan sex månader och tre år gammalt, vaknar med hosta, heshet och en ansträngd andning. Anfallen kan komma plöts- ligt och vara mycket skrämmande, både för barn och föräldrar.

Krupp orsakas av luftvägsvirus och är vanligast höst och vinter. Be- svären brukar komma efter några dagars förkylning och beror på att slemhinnan i luftvägarna under stämbanden svullnar. Rösten blir hes och andningen, särskilt inand- ningen, kan bli ansträngd. Ofta hörs ett väsande, visslande ljud.

När ditt barn vaknar med hård, skällande hosta och väsande andning kan det vara svårt att behålla lugnet. Men lugn är precis vad barnet behöver för att kunna må bättre.

text MARIA FRÖJDH foto SUSANNE WALSTRÖM

Dags att komma upp!

KRUPP?