Detta begrepp inkluderar frukt, grönsaker, bär, rotfrukter och baljväxter, men inte juice och potatis. ”Frukt och grönsaker” I bildspelet används begreppet Begreppsförklaring

(1)

(2)

Begreppsförklaring

I bildspelet används begreppet

”Frukt och grönsaker”

Detta begrepp inkluderar frukt, grönsaker, bär, rotfrukter och baljväxter, men inte juice och

potatis.

(3)

Juice

Juice räknas INTE längre in i rådet om 500 gram frukt och grönt/dag Anledningen till det är att juice ger mindre mängd fibrer och upplevs därför inte lika mättande som hela frukter och bär, men ger lika

mycket energi.

Juice bidrar med vitamin C

Juice innehåller syra som kan orsaka frätskador på tänderna och därför bör inte juice drickas direkt före tandborstning. Drick juice med måtta.

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2015/rapp-5-hanteringsrapport-slutversion.pdf

(4)

Potatis

Potatis räknas INTE in i rådet om 500 gram frukt och grönsaker/dag

Anledningen till detta är att en del kan äta större mängder potatis,

vilket då skulle ta för stor plats från ”500 g frukt & grönsaker”, och göra variationen av frukt och grönsaker för liten.

Näringsrikt baslivsmedel

Bidrar till hälsosamma matvanor och är bra ur miljösynpunkt

(5)

Rekommendation frukt och grönsaker

Barn <4 år Varje dag, gärna vid varje måltid Barn 4-10 år 400 g frukt & grönsaker/dag

Barn >10 år & vuxna 500 g frukt & grönsaker/dag

Typ av frukt och grönsaker:

•Av ovanstående mängder bör ungefär hälften utgöras av frukt och bär och hälften utgöras av grönsaker

•Grova grönsaker, som rotfrukter, kål och lök, bör ätas ofta eftersom det är bra både för hälsa och miljö

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2015/rapp-5-hanteringsrapport-slutversion.pdf https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2015/bra-livsmedelsval-2-17-rapport-11-2015.pdf

(6)

Intag av frukt och grönsaker i olika åldrar

4-åringar 225 gram

Barn i årskurs 2 239 gram Barn i årskurs 5 193 gram

Endast 10% av barnen kom upp till rekommendationen om 400 gram/dag

Barn behöver alltså äta dubbelt så mycket frukt och grönt än de gör för att få i sig mer fibrer, vitaminer och en mer välbalanserad kost.

Kostundersökningen Riksmaten barn 2003

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/kostrad-matvanor/matvaneundersokningar/riksmaten-_- barn_2003_livsmedels_och_naringsintag_bland_barn_i_sverige1.pdf

(7)

Frukt och grönsakers innehåll

• Innehåller generellt sett mycket näring – Vitaminer

– Mineraler – Antioxidanter

• Energilågt

• Fiberrikt

(8)

• Minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och vissa cancerformer som

– cancer i mun, struphuvud, matstrupe, lungor, magsäck och tjock- och ändtarm

• Förebygger övervikt

• Bidrar till en balanserad och hälsofrämjande kost

• Ger bättre förutsättning för en god tandhälsa

• Främjar järnupptaget genom C-vitamin

• Ökar intaget av B-vitaminet folat

• Låg påverkan på miljön jämfört med animalier

• Positiva hälsoeffekter kan uppnås även vid små ökningar från en låg konsumtion av frukt och grönt

Det är viktigt med frukt & grönsaker

(9)

Riskfaktorer som påverkar hälsan, 2015

(10)

Näringstäthet och energitäthet

Frukt och grönsaker är näringstäta livsmedel, dvs innehåller mycket vitaminer och mineraler i

förhållande till energiinnehåll

Godis är energitätt

dvs innehåller mycket energi men lite eller inga vitaminer och mineraler.

(11)

Exempel på näringstäthet

Så här mycket energi behöver du under en dag:

Energi

Så här mycket näring behöver du under en dag:

100%

0%

A-vitamin B₁ tiamin B₂ riboflavin B₃ niacin B₆

C-vitamin E-vitamin Kalium

(12)

Apelsin 0% 100%

Du äter en apelsin

Apelsinen bidrar till ditt energibehov:

Energi

Apelsinen bidrar till ditt näringsbehov:

(13)

Broccolin bidrar med ytterligare energi:

Du äter en portion broccoli

Energi

Broccolin bidrar med ytterligare näring:

0% 100%

Apelsin Broccoli

Med mycket frukt och grönsaker kommer du enkelt att fylla ditt näringsbehov.

(14)

Du äter en påse Ahlgrens bilar

Bilarna bidrar med ytterligare energi:

…men knappast till ditt näringsbehov:

0% 100%

Apelsin Broccoli Ahlgrens bilar

Energi

Med godis kommer du snabbt att fylla ditt energibehov utan att få mycket näring.

(15)

Hur kommer vi ihåg att äta mer?

Tänk på din hand!

Fem fingrar symboliserar 5

frukter & grönsaker om dagen

(16)

Fem om dagen – så blir det!

Ät frukt och grönsaker vid varje måltid!

(17)

Vuxnas frukt- och grönsaksvanor

 Endast 17 % av vuxna i Sverige uppfyller rekommendationen om att äta 500 gram frukt & grönt per dag!

 Kvinnor äter i snitt 350 g/dag

 Män äter i snitt 300 g/dag

I Norrbotten är det

 12% av männen som äter frukt och grönsaker minst 3 gånger/dag

 29% av kvinnorna som äter frukt och grönsaker minst 3 gånger/dag

 45 % av männen som äter RISKABELT LITE frukt och grönsaker/dag

 23% av kvinnorna som äter RISKABELT LITE frukt och grönsaker/dag

Riksmaten vuxna 2010-2011

Hälsa på lika villkor, 2014

(18)

Skillnader

 Barn till föräldrar med lång utbildning konsumerade mer frukt och grönt

 Barn till föräldrar med utländsk bakgrund åt mer frukt och grönt

 Bland barn med föräldrar med kort utbildning har andelen barn som äter ohälsosamt fördubblats (från 12%

till 24%)

 Bland barn med föräldrar med hög utbildning är det färre som äter ohälsosamt (från 14% till 10%) https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/kostrad-

matvanor/matvaneundersokningar/riksmaten-_-barn_2003_livsmedels_och_naringsintag_bland_barn_i_sverige1.pdf

The Nordic Monitoring System 2011–2014, Nordiska Ministerrådet

(19)

Faktorer som påverkar barns frukt- och grönsaksintag

• Föräldrars konsumtion

• Att barn tidigt får smaka på frukt och grönsaker

• Tillgänglighet

• Åtkomlighet (ex prissättning)

• Ålder, kön

• Socioekonomi

• Studier visar att barn som äter mycket frukt och grönsaker äter mindre söta och feta produkter

Källa: Föräldrastöd till hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet – en kunskapsöversikt, Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:29

Källa: Enghardt Barbieri H, Pearson M, Becker, W. Riksmaten barn 2003.

Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket 2006.

(20)

Hälsosam mat - kostnad

Rydén Petra, Haglund, Linda: Diet cost, diet quality and socio-economic position: how are they related and what contributes to differences in diet costs? 2011

 Ett hälsosamt ätande är associerat med en högre matkostnad hos svenska barn

 Orsaken är delvis priset mellan hälsosamma och mindre hälsosamma livsmedel

 Billigast och mest ohälsosam mat återfanns hos de barn vars föräldrar hade kortast och lägst utbildning

(21)

(22)

Konsumtion av godis

År 2011: 267 gram godis och choklad/vecka 13,9 kg/ person och år

55 % sockerkonfektyr 45 % choklad

Jordbruksverket; Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll

År 2015: 15 kg choklad per person och år 50 % ökning sedan 1980

Delfi - marknadsinformation för dagligvarubranschen, 2012

(23)

Många kanske tycker att de blir glada av godis.

Det kan vara sant – med det kommer surt efter. Inte bara i munnen, utan även i humöret.

Varför gör godis dig sur?

(24)

OPTIMAL NIVÅ

Blodsockernivå Om du äter mycket sötsaker, så kommer din blodsockernivå att svänga mer. Då kan ditt humör påverkas, och du kan bli sur, grinig och okoncentrerad.

Om du äter frukost, lunch och middag samt bra mellanmål, som inte innehåller så mycket socker, så blir ditt blodsocker jämnare och du mår bra!

(25)

Utrymmesmat – vad är det?

Ett samlingsnamn på livsmedel som innehåller mycket energi samt fett och/eller socker, men lite av andra näringsämnen, exempelvis:

•Godis

•Läsk

•Snacks

•Bakverk

(26)

Utrymmet är litet

• Sockerrika livsmedel som godis, läsk, kakor och

bakverk bör begränsas så att tillsatt socker inte ger mer än 10 procent av rekommenderat dagligt energintag för någon åldersgrupp

• Barn behöver näringstät mat för att växa och

utvecklas, och därför bör inte utrymmet vara större än nedan

Max tillsatt socker/dag per ålder:Ålder Socker (gram) Energi (kcal)

2 år 25-27 g 99-107

6 år 37-39 g 146-156

12 år 52-56 g 209-225

(27)

Men barn äter för mycket…

Enligt Livsmedelsverkets kostundersökning får barn i åldrarna 4, 8 och 11 år hela 25 % av energin från s k utrymmesmat dvs godis,

läsk, snacks och bakverk

Källa: Riksmaten – barn 2003

(28)

Max utrymmesmat per vecka

2 år 1 kanelbulle 1 glas läsk 80 g lösgodis

6 år 1 kanelbulle 5 dl läsk

1 hg godis 2 piggelin 1 mariekex

12 år 1 kanelbulle 5 dl läsk

1½ hg godis 1 daimstrut 1 piggelin

(29)

Budskap vi förmedlar i denna kampanj

- Ät mer frukt och grönsaker - 5 om dagen - Gör frukt och grönsaker lättillgängliga och

utrymmesmaten svårtillgänglig

- Även små förändringar, är bra förändringar!

- Servera bra mellanmål

- Minimera utrymmesmaten, tänk lördagsgodis!

- Undvik småätande

- Borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll

(30)