PERSONALTIDNING FÖR
REGION NORRBOTTEN
5|19
Uppdukat
för operation
Nya rum ger mindre stress och bättre flöden
TEMA NYSTART FÖR
AKUTVÅRDEN I GÄLLIVARE PVKLAS – REGIONENS
EGNA DETEKTIVER KOMPETENSENHETEN FÖR NYA LÄKARE I SVERIGE
KRÖNIKÖREN ANNA LINDBERG
”Det har varit hopplöst och omöjligt många gånger förr.”
INSIKT är en personaltidning producerad vid kommunikations- avdelningen, Region Norrbotten.
Den utkommer med fem nummer per år och har en upplaga på 10 500 exemplar.
Insikt på webben:
norrbotten.se/insikt Innehållet i Insikt får gärna citeras om källan anges.
POSTADRESS: Insikt Norrbotten Kommunikationsavdelningen Region Norrbotten, 971 89 Luleå BESÖKSADRESS: Regionhuset, Robertsviksgatan 7, Luleå ANSVARIG UTGIVARE:
Anna Rosendahl, kommunikationsdirektör REDAKTÖR: Ulrika Englund 0920–28 43 64, 070–325 57 50 ulrika.englund@norrbotten.se
GRAFISK FORM: Tor-Arne Moe OMSLAGSFOTO: Simon Eliasson PRESSLÄGGNING:
10 december 2019 NÄSTA NUMMER:
28 februari 2020 TRYCK: V-TAB
ADRESSÄNDRING: Region Norr- bottens anställda ändrar adress- och personuppgifter via HR-por-
talen på Insidan, den interna webbplatsen. Övriga mejlar nya adresser, uppsägning av tidningen och andra prenumerationsären- den till insikt@norrbotten.se.
... FÖR 25 ÅR SEDAN
Gällivare är ett av få sjukhus i Sverige som har en videokon- ferensstudio. Nyligen kunde en dygnsgammal flicka med all- varligt hjärtfel få en snabb diagnos av en specialist i Lund.
”Det här öppnar fantastiska möjligheter. Med hjälp av tekni- ken kan vi använda oss av spe- cialister på andra orter”, säger initiativtagaren Anders Dim- berg, chefsöverläkare på barn- kliniken. Videocom ägs till hälf- ten av landstinget och till hälften
av Gällivare kommun. Ur Landstingstidningen nr 1 1994
... OCH FÖR 10 ÅR SEDAN
Förberedelserna inför svininfluensan, A(H1N1), tar mycket tid och kraft i an- språk. Bland annat organiseras en omfattande vaccina- tionskampanj. Infek- tionskliniken på Sun- derby sjukhus tar
i slutet av sommaren emot fem patienter med sjukdomen.
”Ingen har varit i närheten av att behöva läggas in i respirator, men en del har krävt behandling med syrgas”, berättar överlä- karen Suzanne Wendahl i september 2009.
Ur Landstingstidningen nr 6 2009 ÄR DET SÅ ATT NÅGON DU KÄNNER, eller
kanske du själv, ofta blir andfådd? Den nedsatta orken behöver inte bero på dålig kondition eller på att man blivit äldre.
I stället kan det handla om hjärtsvikt eller KOL. Det berättar överläkarna Ann Wanhatalo och Anne Lindberg, som rekommenderar den som märker av trött- het att bege sig till hälsocentralen. Primär- vården kan också bli bättre på att upp- täcka sjukdomarna, som båda är kraftigt underdiagnostiserade. Att gå omkring med KOL eller hjärtsvikt utan att veta om det kan orsaka stort personligt lidande. Dess- utom är hjärtsvikt förenat med ansenliga kostnader för Region Norrbotten, inte minst i slutenvården. Mer om detta på sid- orna 4 och 5.
FÖR NÄRVARANDE HANDLAR det mesta om pengar i regionen, eller rättare sagt bristen på dem. Allt som görs nagelfars och diskuteras. Nyligen fick jag höra talas om PENG-analysen, som används för att få fram underlag till beslut om projekt. I den första kategorin placeras insatser som gör direkt nytta, till exempel ökar intäkter eller sänker kostnader. I den andra ham- nar aktiviteter som gör indirekt nytta, men där resultatet ändå kan beräknas i kronor och ören. I den tredje samlas allt det andra, definierat som svårvärderad nytta.
Det rör sig om aktiviteter där resultatet är besvärligt att kvantifiera. Svårvärderad
nytta, ja i vården är det förstås mycket som inte går att räkna hem i reda pengar, men som ändå ska utföras. Vad gäller andra områden är det annorlunda. Till exempel hamnar en del av kommunikationsavdel- ningens insatser i den tredje kategorin.
För även om det du nyss läste om hjärt- svikt och KOL skulle få dig eller din äldre släkting att boka tid, bli utredd och sedan få en diagnos och behandling, skulle var- ken hälsovinsten eller regionens minskade kostnader kopplas samman med dessa ord.
Samtidigt vet varenda företagsledare att budskap som når fram är värd sin vikt i guld, just för att det kan få människor att ändra ett beteende eller bidra till en käns- la. Jag hoppas att det inte glöms bort nu när regionen ser över sina utgifter.
TILL SIST: För snart 20 år sedan skrev Patrik Warg sin första krönika i Lands- tingstidningen, som senare bytte namn till Insikt. Sedan dess har han levererat 122 texter till lika många nummer av tidningen; ofta humoristiska och alltid underfundiga. Nu är det dags för den sista. Tack doktor Warg för den här tiden – du har fått oss att le många gånger. God jul önskar jag dig och alla er andra!
ULRIKA ENGLUND Redaktör för Insikt
Trött och andfådd? Dags
att besöka hälsocentralen! Regionen får
790 miljoner
Det nya kostnadsutjämningssystemet för kommuner och regioner börjar gälla den 1 januari 2020. Förändringen innebär att Region Norrbotten får 199 miljoner kronor 2020, 281 miljoner kronor 2021 och 310 miljoner kronor 2022. Trots de extra intäk- terna ligger regionens beslutade kostnads- minskningar på tio procent till år 2022 fast, en neddragning som motsvarar cirka 700 miljoner kronor.
Kortare kötid till operationer
Region Norrbotten får ta del av regering- ens kömiljard, pengar som går till regioner som har kortat väntetiderna inom specia- listvården. Preliminära siffror pekar på ett tillskott på ungefär 19 miljoner kronor för september och oktober.
Det är väntetiden till första besöket och väntetiden till operation och behandling som avgör vilka regioner som får ta del av de prestationsbundna medlen. Region Norrbotten har förbättrat sig med ungefär två procent när Sveriges kommuner och regioner, SKR, jämför september 2019 med samma månad förra året.
Fernando Almeida har doktorerat
Fernando Almeida, tandlä- kare i Region Norrbotten, har avlagt odontologie doktorsexamen med sin avhandling Computed to- mography in endodontic decision making. Syftet
med forskningen har varit att bedöma om undersökning med datortomografi och då speciellt den datortomografiska tekniken CBCT, Cone beam computed tomography, påverkade val av diagnos och behandling vid sjukdomstillstånd i eller omkring tän- ders rötter, samt att få insikt i tandläkares beslutsprocess när man efterfrågar en CBCT-undersökning för dessa tillstånd.
Disputationen ägde rum i slutet av oktober vid Malmö universitet.
Minskad
klimatpåverkan
Region Norrbotten minskar sin miljö- och klimatpåverkan inom flera områden. Detta enligt rapporten Öppna jämförelser av miljöarbetet i regionerna, som Sveriges kommuner och regioner, SKR, publicerar för sjätte året i rad. Sedan ifjol har regio- nen förbättrat sina resultat inom alla om- råden utom energianvändning, som ligger kvar på samma nivå som 2018. När det gäller återvinning av avfall har Region Norrbotten förbättrat sig med 16 procent sedan förra året och 30 procent under de senaste tio åren. Förutom engagerade medarbetare beror framstegen bland annat på ökade krav på leverantörer, till exempel att förpackningar ska gå att återvinna.
VÄLKOMMEN SEN SIST ...
REGION NORRBOTTEN ...
NUMMER 5 • 2019
DESSUTOM:
Krönikören ...13
På gång ...14
Dagens ros ...17
Krysset ...18
Doktor Warg kåserar ...19
Ur museets samlingar ...19
10
Foto: ANDERS ALM
Folksjukdomar ska fångas upp 4-5
Hjärtsvikt och KOL är två av våra folksjukdomar. ”Vi behöver öka kunskapen hos befolkningen och även utreda och diagnosti- sera fler”, säger Ann Wanhatalo, överläkare vid hjärtmottag- ningen i Sunderbyn.
Ny mottagning med akutläkare 6-9
Insikt besöker akutmottag- ningen i Gällivare, som har fått en välbehövlig upprustning. Nu har dessutom fem akutläkare anställts.
Uppdukningsrum minskar stress 12-13
Glädjen var stor vid invigningen av två nya uppdukningsrum på operationsavdelningen i Sunder- byn. Förutom minskad stress för personalen innebär rummen att ungefär 240 fler operationer kan utföras varje år.
Ett stöd för
hiv-drabbade 16-17
Björn Malmquist var med och vårdade de första som insjuk- nade i aids i Sverige. Under 30 år arbetade han sedan för orga- nisationen Noaks ark. I dag bor han utanför Kalix.
De är länets
smittspårare 20
Vi hälsar på PVKlas – gänget som spårar klamydia och go- norré. ”Vi ringer upp människor och ska få dem att berätta om det mest privata”, berättar barn- morskan Margareta Nilsson.
Introduktion för läkare
Fernando Almeida
Samarbete på nya sätt
Hälsocentraler i glesbygd börjar se den negativa befolk- ningsutvecklingen som en styrka istället för en omöjlig utmaning.
– Det har hjälpt oss att bli lösningsfokuserade och hitta nya arbetssätt, säger Elisabeth Eero, verksamhetschef vid Övertorneå hälsocentral.
REGION NORRBOTTENS hälsocen- traler i Jokkmokk och Övertorneå har fått ekonomiskt stöd från Soci- aldepartementet för att tillsam- mans med respektive kommuner utvecklas till modellkommuner i god och nära vård. Bland annat ska nya samverkansformer testas (se faktaruta).
Carina Kemppainen, enhetschef för äldreomsorgen i Övertorneå, konstaterar att det sedan länge finns ett bra samarbete mellan kommunens äldreomsorg och hälsocentralen.
– En förklaring är att vi finns i samma hus, säger hon och får med- håll av Mari Huhtanen, enhetschef på hälsocentralen.
– Vi försöker alltid gemensamt lösa de behov patienterna har, säger hon.
Elisabeth Eero beskriver sam- arbetet som en win-win-situation.
– I en liten kommun går det inte att ha parallella organisationer.
Patienterna bryr sig inte heller om det är kommunen eller regionen som hjälper dem, säger hon.
Stödet för att utveckla Övertor-
neå till ett av Region Norrbottens två modellområden ser hon som ett kvitto på att de är på rätt väg.
– Vi har inte en gemensam börs med kommunen, även om jag för egen del kan tycka att det vore idealet. Men med allt fler multi- sjuka och äldre patienter och sam- tidigt en stram budget har vi varit tvungna att tänka nytt. Exempelvis byter vi tjänster med varandra eftersom vi har samma mål och fokus – att erbjuda den bästa vår- den för de som behöver den.
Tack vare de statliga medlen blir det nu enklare att arbeta vidare med utvecklingsfrågor och dela erfarenheter med andra.
– Vi ser det som att vi går i brä- schen och att det vi gör här kom- mer att kunna skalas upp i övriga landet, först i andra glesbygds- områden, men sedan även i städer.
För att kommunerna och regio- nerna ska klara av att bedriva en god och nära vård och omsorg behöver de se till helheten och arbeta hälsofrämjande, förklarar hon.– Det innebär att det är allas ansvar och när vi pratar om nära vård är egenvården – den som patienten kan ge sig själv hemma – den närmaste vården.
ENLIGT SVERIGES kommuner och regioner, SKR, är utgångspunkten för nära vård ”individens behov och upplevelse av närhet”. För att nå dit krävs bland annat digitala lösningar. Det kan handla om allt
från nattkameror till videokon- ferenser och virtuella rum.
– Det kan också vara en dusch- robot, som testas i bland annat Kalix, eller en robot som gör att du kan gå på toaletten själv och kan- ske slipper flytta till ett äldreboen- de, säger Elisabeth Eero.
I Övertorneå finns en långvarig erfarenhet av att jobba gränsöver- skridande med Finland på andra sidan älven.
– I och med att vi redan visat att vi kan samarbeta över landsgrän- sen vore det väl märkligt om vi inte också kunde samarbeta inom kom- munen.
JONAS HANSSON
FAKTA
Stöd till
vård i glesbygd
De fyra regionerna i norra sjukvårds- regionen får under tre år regeringens stöd för att utveckla en god och nära vård i gles- och landsbygd. För 2019 är stödet sammanlagt sex miljoner kronor, pengar som ska användas för att hälsocentraler tillsammans med kommuner, privata aktörer och civil- samhälle ska kunna testa nya arbets- sätt för omställning av hälso- och sjukvården samt omsorgen. Ett antal modellområden skapas, för Region Norrbottens del i Jokkmokk och Övertorneå. Mer pengar kommer att skjutas till för åren 2020 och 2021.
Övertorneå – en av länets två modellkommuner
Elisabeth Eero, verksamhetschef, och Mari Huhtanen, enhetschef och avancerad klinisk sjuksköterska, tillsammans med Carina Kemppainen, enhetschef för äldreomsorgen i Övertorneå kommun. Foto: JONAS HANSSON
både mår bättre och lever längre, säger Ann Wanhatalo.
VID HJÄRTSVIKT FÅR MAN sämre ork, blir ofta andfådd och får svullnad på underbe- nen. För KOL-patienter är de första sym- tomen hosta, slembildning och långdragna förkylningar, medan andfåddheten kom- mer i ett senare skede.
Medicinering och egna insatser, till exempel fysisk aktivitet, innebär att patienten mår bättre. Förutom hälso- vinsten för individen finns det en ekono- misk aspekt.
– Hjärtsvikt är en av de vanligaste diag- noserna inom slutenvården. Det vi satsar ekonomiskt på förebyggande vård och insatser i primärvården får vi igen många gånger om i och med att antalet sluten- vårdstillfällen minskar, säger hon.
Ett enkelt sätt att förebygga hjärtsvikt är att upptäcka och behandla högt blod- tryck. Även astma-/KOL-mottagningar på hälsocentralerna har visat sig vara kost- nadseffektiva.
– Patienterna får tidig behandling och slipper läggas in. Men det viktigaste är att de mår bättre, säger Anne Lindberg.
VAD SKA DÅ hälsocentralerna göra för att kunna identifiera fler med hjärtsvikt och KOL?
– Man utgår alltid från en basal utredning. Genom att kontrollera EKG, blodtryck, blodprov (där NT-proBNP är en hjärtsviktsmarkör) och göra en lungfunktionsmätning med en spirometer kan man enkelt screena för båda sjuk- domarna, säger Ann Wanha- talo.
De som har fått diagnosen hjärtsvikt får stöd av en svikt- sjuksköterska.
– Vi kan ofta hjälpa dem till ett bra liv, säger Maarit Kyl- mämaa, enhetschef vid svikt- mottagningen i Sunderbyn.
OM HÄLSOCENTRALEN SER avvi- kelser på hjärtsviktsprovet eller på EKG:et remitteras patienten till sjukhus för en ultraljudsundersök- ning av hjärtat, ekokardiografi. Rör det sig om hjärtsvikt får han eller hon träffa en läkare som sätter in medicin, ofta en kombinations- behandling av två till tre hjärtstär- kande läkemedel. Nästa steg är kontakt med sviktsjuksköterskor.
Sviktmottagning i någon form finns på länets alla sjukhus. Även den som blir akut inlagd och får hjärtsvikt konstaterad följs upp på en sviktmottagning.
I Sunderbyn arbetar sviktsjuk-
sköterskorna Anette Larsson, Maria Haraldson och Maarit Kyl- mämaa. Förra året fick mottag- ningen ta emot Vårdförbundets stora pris för sitt engagerade arbe- te.– Vi träffar patienten flera gång- er för att justera medicineringen
och gradvis öka doserna. Vi infor- merar även om vad hjärtsvikt är, vad man kan förvänta sig och vad man kan göra själv. Till exempel kan man ibland må sämre av medi- cinerna i början, men ska för den skull inte sluta ta dem, säger Maarit Kylmämaa.
Det är också viktigt att få pa- tienterna att börja träna på egen hand eller med hjälp av en fysio- terapeut, trots att de till en början kan vara rädda för att anstränga sig.Är de stabila remitteras de där- efter till hälsocentralerna för fort- satt kontroll.
– Det går att leva ett bra liv med hjärtsvikt, men det är angeläget att få sin diagnos så tidigt som möjligt.
Ju sjukare de är när de kommer till oss, desto svårare är det att häva symtomen genom medicinering, säger hon.
ULRIKA ENGLUND
Så ska vården bli bättre
Det finns norrbottningar som har hjärtsvikt eller KOL utan att känna till det. Båda sjukdomarna orsakar trött- het och andfåddhet.
– Vi behöver öka kunskapen i be- folkningen och även få primärvården att utreda och diagnostisera fler, säger Ann Wanhatalo, överläkare vid hjärtmottagningen i Sunderbyn och ordförande i regionens expertgrupp Hjärtsvikt.
HJÄRTSVIKT OCH KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, räknas till två av landets folksjukdomar. Men kunskapen är låg hos allmänheten. Även på hälsocentralerna saknas ibland kännedom om vad man ska titta efter och mäta för att upptäcka de två sjukdomstillstånden, som är kraftigt underdiagnostiserade.
– De drabbade söker inte vård i den utsträckning de borde. När de väl gör det är det inte alltid de får rätt diagnos på hälsocentralen, utan förblir obehandlade, säger Ann Wanhatalo.
Hjärtsvikt förekommer hos två till tre procent av Sveriges befolkning. Statistik ur patientregister från 2018 visar att 1,6 pro- cent av norrbottningarna har diagnosen hjärtsvikt.
– Det finns således de som är sjuka i hjärtsvikt utan att veta om det. I stället kanske man tror att andfåddheten och den nedsatta orken beror på dålig kondition eller att man blivit äldre.
Vad gäller KOL är siffrorna ännu sämre – enbart en av fem norrbottningar med lungsjukdomen har fått en diagnos.
– Det är framför allt personer med mått- ligt svår eller lindrigare sjukdom som inte har identifierats, men det förekommer även att de med svårare KOL inte upp- täckts, säger Anne Lindberg, universitets- lektor vid läkarutbildningen i Sunderbyn samt överläkare vid lung- och allergimot- tagningen. Hon är dessutom ordförande i expertgruppen Astma/KOL.
ATT PATIENTERNA inte alltid fångas upp av vården har fått närsjukvårdsledningen att reagera. Beslut har fattats om en informa- tionskampanj som ska vända sig dels till befolkningen, dels till anställda i Region Norrbotten.
– Det är helt rätt med en gemensam satsning på de två sjukdomarna. Båda kan ge likartade symtom och dessutom före- kommer de ofta samtidig. För vårdperso- nalen gäller det att ha det i åtanke – en person som har hjärtsvikt kan även ha KOL och vice versa, säger Anne Lindberg.
Tidig upptäckt och behandling kan för- bättra patienternas livskvalitet och även öka överlevnaden.
– Hjärtsvikt har en lika dålig prognos som många cancersjukdomar om man inte får behandling, femårsöverlevnaden är cirka 50 procent. Det är alltså viktigt att så tidigt som möjligt få en diagnos. I dag finns det effektiva mediciner som gör att man
På uppdrag av Region Norrbotten anordnar Luleå tekniska universi- tet en kurs i omvårdnad vid astma, allergi och KOL
– Det är ett steg för att vi i fram- tiden ska ha nationellt certifierade astma-/KOL-mottagningar i länet, säger kursansvariga Caroline Stridsman, sjuksköterska och forskare.
MÅLET ÄR ATT det ska finnas en mot- tagning för astma-, allergi- och KOL- patienter på samtliga hälsocentraler i Norrbotten. För det krävs vidareutbil- dade sjuksköterskor. Utbildningen, som går på kvartsfart under ett läsår, omfattar 15 högskolepoäng. Kursen genomförs nu för andra gången;
i denna omgång deltar 27 sjuksköter- skor från hälsocentraler i Norrbotten.
– Det är jättebra att så pass många har fått möjlighet att delta. Det gör att vi kommer att kunna erbjuda en betyd- ligt bättre vård till dessa patientgrup- per, säger Caroline Stridsman, som även är ordförande i en nationell arbetsgrupp.
Det pågår ett arbete med att ta fram nya riktlinjer för certifiering av landets astma-/KOL-mottagningar. För att bli certifierad ska det förutom en sjukskö- terska med vidareutbildning finnas en ansvarig läkare. Arbetet ska baseras på interprofessionell samverkan, där patienter utifrån behov ska ha tillgång till olika yrkesspecifika kompetenser.
– Tack vare de två utbildnings- omgångarna borde vi kunna certifiera flera hälsocentraler i Norrbotten ganska så direkt, troligen under 2020, säger hon.
ULRIKA ENGLUND Caroline Stridsman gläds åt att 27 sjuk- sköterskor i Norrbotten nu vidareutbildar sig, något som kommer att förbättra vår- den för patienter med allergi, astma och
KOL. Foto: SIMON ELIASSON
Utbildning i omvårdnad av KOL- och astmasjuka
Maarit Kylmämaa och de andra sviktsköterskorna får ständiga bevis för hur mycket bättre patienter kan må med rätt
medicinering och egen träning. Foto: SIMON ELIASSON
Hjärtsviktspatienter behöver mycket information för att kunna göra det bästa av sin situation.
Vägen till ett bra liv med hjärtsvikt
Om hjärtsviktsmarkören är förhöjd eller EKG avvikande ska patienten remit- teras till ett hjärtultraljud. Vad gäller KOL-patienter kan de flesta utredas och behandlas i primärvården. Ett schema som visar vägen från utredning till behandling har tagits fram för att personalen enkelt ska veta vad som gäller (se nedan).
– Det kan visserligen vara ett trauma att få en diagnos, men det positiva är att man utöver medicinsk behandling får kunskap och verktyg att hantera det dagliga livet med sin sjukdom, konstaterar Anne Lind-
berg. ULRIKA ENGLUND
FAKTA
Hjärtsvikt och KOL
O Åtta till tio procent av den vuxna befolk- ningen har KOL. Det innebär att mellan 16 000 och 20 000 norrbottningar över 20 år har lungsjukdomen. Av dem är bara en av fem identifierade.
O Hjärtsvikt förekommer hos två till tre procent av befolkningen och är vanligare i äldre åldersgrupper. Bland 80-åringar har en av tio personer hjärtsvikt.
Anne Lindberg, överläkare och lektor.
Ann Wanhatalo, mit- ten, är en av de hjärtläkare i Sunder- byn som gör ultra- ljud på hjärtan, eko- kardiografi. Sedan tar sviktmottagning- ens sjuksköterskor över, däribland Maa- rit Kylmämaa och Anette Larsson.
Foto: SIMON ELIASSON
Ett schema har tagits fram som ska underlätta för vården att upptäcka, ut- reda och diag- nostisera pa- tienter med KOL och hjärtsvikt.
Många med obehandlad hjärtsvikt och KOL i Norrbotten
TEMA AKUTVÅRD
Det är ljust, lugnt och säkert. Akutmottagningen i Gällivare har fått en välbehövlig upprustning.
– Det blev riktigt bra, till och med bättre än jag förväntat mig, säger undersköterskan Lillemor Marklund, som ingått i ombyggnationsgruppen.
Nyrenoverat på akuten
UNDER OMBYGGNADSTIDEN har akutmot- tagningen huserat i provisoriska lokaler.
Tanken var att den nygamla mottagningen skulle tas i bruk i januari i år, men inflytt- ningen dröjde fram till i början av april.
– Det tog ett tag innan vi fick komma tillbaka, men vi är nöjda med resultatet.
Det känns bra att få vara i nya, fräscha lokaler. Vi har till och med fönster så vi får jobba i dagsljus, säger Carina Holmgren, enhetschef.
Incidenter med hot och våld på den gamla akutmottagningen var en anledning till regionstyrelsens beslut om en ombygg- nation. Sedan den öppnade i mitten på 1990-talet hade även andra brister upp- dagats.
Den nya mottagningen utgörs av två breda korridorer i vinkel, med undersök- ningsrum innanför. Det är väl upplyst och väggarna är nymålade – det känns som att komma in i ett nytt sjukhus i sjukhuset, som en av medarbetarna beskriver det.
Planlösningen är förändrad jämfört med tidigare. Tidigare kunde patienter och andra gå raka vägen in på akuten, ja till och med ända in på intensivvårds- avdelningen. Dessutom låg väntrummet långt ifrån expedi- tionen.
DE SOM NU KOMMER till akuten på egen hand – inte med ambu- lans – går först in i ett rum som fungerar som sluss. Där får de
FAKTA
Nya akutmottagningen
O Ombyggnationen inleddes i januari 2018.
O De nya lokalerna togs i bruk den 3 april 2019.
O Kostnaden slutade inom den budgeterade ramen på 26 miljoner kronor.
Källa: Region Norrbotten
genom en lucka tala med någon ur perso- nalen, för att sedan släppas in i vänt- rummet. En del får komma direkt till triagerummet, där en första bedömning av vårdbehovet sker.
– Väntrummet är låst in mot mottag- ningen, men besökaren tar sig alltid ut, berättar Carina Holmgren.
Den som kommer gående från någon annan del av sjukhuset, till ena änden av en av korridorerna, måste också ringa på för att bli insläppt.
– Tidigare hade vi inte någon riktig koll på vem som vistades i lokalerna. Säker- heten har blivit betydligt bättre, både för oss och patienterna. Det är en bra känsla, förklarar Lillemor Marklund.
Den ökade tryggheten var efterlängtad.
– Vi vet vem vi släpper in. Vi ser också patienterna i väntrummet, som ligger nära vår expedition, säger Pernilla Johansson, undersköterska.
Rummet för triagering har två utgångar, för att det ska finnas en flyktväg. För att ytterligare förstärka säkerheten har
personalen numera larm på sig.
EN ANNAN FÖRDEL är att korri- dorerna är tysta.
– Planlösningen bidrar till ett lugn. Även om det är många per- soner i väntrummet och inne på
akutmottagningen så märks det inte, säger Carina Holmgren.
I och med flytten till de nya lokalerna har även arbetets upp-
lägg ändrats. Nu är personalen uppdelad i två team med en AT-läkare, en sjukskö- terska och en undersköterska i varje. Samt- liga sex personer sitter i den gemensamma expeditionen, när de inte är med patienter- na.– Tanken är god och det är bra att vi har en närhet till varandra. Men det blir myck- et ljud och kan vara rörigt ibland, konstate- rar Lillemor Marklund.
Carina Holmgren berättar att flytten tillbaka till mottagningen gick smidigt.
Däremot har det tagit tid att ”jobba in sig”
vad gäller lokaler och det teambaserade arbetssättet.
– Än har vi inte fått ordning på allt, så är det. Samtidigt är det ett lyft att vi har akut- läkare på plats, det betyder mycket för arbetsplatsen. Det blir en annan stabilitet
Expeditionen är mottagningens hjärta.
Här syns från vänster Julia Frändberg, Carina Holmgren,
Lillemor Marklund, Johanna Nilsson, Stina Mathiasson, Hanna Scott, Pernilla Johans-
son och Maria Holmström.
Foto: DANIEL OLAUSSON Akutmottagningens nya entré har en sluss som ska förhindra obehöriga att ta sig in.
Enhetschefen Carina Holmgren i det nya väntrummet. ”När- heten till expeditio- nen ger personalen bättre översikt och möjlighet att agera om någon plötsligt mår sämre”, säger hon.
Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor arbetar sida vid sida på expeditionen, däri- bland AT-läkaren Hanna Scott och sjukskö- terskan Stina Mathiasson. Till höger enhets- chefen Carina Holmgren.
Lillemor Marklund, undersköterska, har varit med i ombyggnationsgruppen där allt från planlösning till möbler och färgsättning dis- kuterats.
Sjuksköterskan Maria Holmström har hämtat en blåsskanner, en ultraljudsmätare som används för att mäta volymen urin i en urin- blåsa.
Personalen bär numera larm, för att ytterligare öka
säkerheten.
och möjlighet till utveckling, säger hon och tillägger att det även ser ljust ut på sjuk- sköterskesidan.
– När det var som tuffast hade vi bara fem sjuksköterskor, nu har vi tretton fast anställda. Det är nästan full styrka, vilket förstås är oerhört positivt.
I HÖST BLEV DET känt att Gällivare akut- mottagning har landets kortaste median- väntetid för att få träffa en läkare, 17 minu- ter. Tätt efter följer Kiruna med 18 minuter och Kalix med 20 minuter. I Gällivare fira- de man förstaplatsen med tårta.
ST-läkaren Cecilia Brehmer gläds över
statistiken som visar att patienterna så snabbt får en första läkarbedömning.
– Man kan mäta på olika sätt, men den korta väntetiden är ändå en indikator på att det görs ett bra jobb här.
Hon framhåller att väntetiden samtidigt har koppling till arbetet på andra håll i vår- den, däribland förebyggande insatser, behandling och systematiska uppföljningar av patienter med kroniska sjukdomar.
– Det kan göra att de aldrig hamnar på akuten, vilket innebär att vi bättre hinner med de som kommer till oss. Det är klart att den totala mängden patienter påverkar väntetiden, säger hon.
ULRIKA ENGLUND
Julia Frändberg, AT-läkare, tycker att det är lärorikt att arbeta på akut- mottagningen. ”Det är spännande för att det är så varierat”, säger hon.
Pernilla Johansson demonstrerar den tids- besparande nya rörposten, med vilken de skickar prover till labb. ”Det händer att vi skickar godis också, när vi vill muntra upp dem”, berättar hon.
Den nya sanerings- hallen ska användas för den som fått ke- miska preparat eller andra giftiga ämnen på sig. Även smit- tade patienter tas in den vägen.
» Vi är nöjda med resultatet.
Det känns
bra att få
vara i nya,
fräscha
lokaler. «
– Upptagningsområdet är stort och vi tar emot alla akutfall. På andra håll kan det till exempel vara uppdelat på barn och vuxna, medan vi får möta samtliga akuta patienter. Det gör att vi får den bredd som det är tänkt att en akutläkare ska ha.
En annan fördel är sjukhusets storlek.
– Det är så pass litet att vi känner våra bakjourer och personalen på avdelningar- na. Det underlättar mycket i det dagliga arbetet, säger Johanna Nilsson.
DE KÄNNER SIG VÄL mottagna, ja till och med efterlängtade.
– Alla har ju mycket att vinna på att det här ska fungera!
Till exempel arbetar akutläkarna många nätter och kvällar. Det gör att ST-läkare från övriga kliniker, som också ingår i jour- systemet, inte behöver ha jour på akutmot- tagningen lika ofta.
– Eftersom sjukhuset tar in stafettläkare för att täcka upp under jourtid innebär det i praktiken att ju fler ST-läkare vi blir på akuten, desto färre stafettläkare behövs, säger Cecilia Brehmer.
En annan fördel är att AT-läkarna på akutmottagningen numera har handled- ning på plats stor del av tiden och direkt kan diskutera olika insatser. Akutläkarna
har ett brett perspektiv och kan hjälpa till med att snäva av fråge- ställningar.
– I stället för att AT-läkaren ska ringa till två bakjourer kanske det räcker med ett telefonsamtal, det slutliga steget. Det gör att det blir mindre belastning på bak- jourerna, konstaterar Johanna Nilsson.
MED AKUTLÄKARNA FÖLJER även en förändrad syn på akut- mottagningens roll.
– Vi diagnostiserar och be- handlar fler redan på akuten än man gjorde tidigare. Vi ska bland annat kunna göra en första ultra- ljudsundersökning, till exempel
» Det är en bra grupp, vi trivs till-
sammans.
Det är enkelt att
komma överens om
saker. «
TEMA AKUTVÅRD
Akutläkare på plats
i Gällivare
Patienterna i Gällivare ska få ett ännu bättre akut omhändertagande.
– Det är speciellt att få vara med från början. Vi är med och utformar hur vi ska lägga upp arbetet, från scheman till nya rutiner, säger Cecilia Brehmer, en av fem ST-läkare i akut- sjukvård.
FÖR ETT ÅR SEDAN började den första ST-läkaren på akutmottagningen i Gälli- vare. Allt eftersom har ytterligare fyra läkare anställts och steg för steg byggs den nya organisationen upp.
Cecilia Brehmer och Johanna Nilsson är två av dem som gör sin specialiserings- tjänstgöring, ST, på akutmottagningen.
Båda är nöjda, både med valet av speciali- tet och med arbetsplatsen. Däremot har de senaste månaderna varit minst sagt hekt- iska.
– Det har krävts en hel del för att få det att fungera. Vi har fått börja från början med allting, säger Cecilia Brehmer.
Under våren genomfördes en trauma- revision av LÖF, Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag. Dessutom övertog Gälli- vare läkarjourerna från Pajala och Jokk- mokk på vardagskvällar och nätter. I april flyttade akutmottagningen tillbaka till de nya, upprustade lokalerna.
– Det har varit mycket annat, så man kan säga att vi fortfarande är i uppstarten vad gäller akutläkar- organisationen. Nu är det ändå något lugnare, vilket gör att vi har mer tid att inrikta oss på vår utbild- ning och komma fram till hur vi ska jobba framöver.
De beskriver med värme sina ST-kollegor.
– Det är en bra grupp, vi trivs till- sammans. Det är enkelt att komma överens om saker, säger Johanna Nilsson.
GÄLLIVARE SJUKHUS ÄR ett bra ställe för blivande akutläkare, anser de.
av hjärtan, lungor och njurar. När patien- ten kommer till avdelningen ska det finnas en plan för de närmaste 24 timmar, berät- tar Cecilia Brehmer.
Att behandlingen redan är påbörjad underlättar för sjukhusets övriga verksam- heter. En del patienter behöver aldrig läg- gas in utan behandlas på akuten och skick- as sedan hem, med fortsatt uppföljning av exempelvis primärvården.
Innebär det här att patienterna i Gällivare får en bättre akutvård?
– Ja, på sikt betyder det att vi kan er- bjuda en mer kvalificerad akutsjukvård.
Tidigare har det enbart varit AT-läkare på akuten under dagtid. Även om de är jätte- duktiga blir det en successiv kompetens-
Totalt har sex ST-läkare i Sverige klarat samtliga delprov som rekommenderas i basutbildningen till specialist i akutsjukvård. Tre av dem arbetar i Kiruna.
AKUTSJUKVÅRD BLEV EN tilläggsspecialitet 2008 och en basspe- cialitet år 2015. För att bidra till läkarens utveckling under specia- liseringstjänstgöringen, ST, har ett omfattande kunskapstest ska- pats. Detta efter beslut av Swesam, Svensk förening för akutsjuk- vård. Specialisttentamen består av sex delmoment och 118 fall- studier.
Trots att det inte finns något formellt krav är tanken att samt- liga ST-läkare i akutsjukvård i Norrbotten ska genomföra de sex delproven. I dag pågår ST-utbildning i akutsjukvård vid alla sjuk- hus i länet, utom i Sunderbyn.
– När jag tillträdde för två år sedan uttryckte jag min starka uppfattning att delmomenten ska vara obligatoriska för länets ST-läkare, säger Mikael Grumstedt, studierektor.
Syftet med specialisttentamen är att bekräfta att akutläkarna verkligen har för- värvat den förväntade kompetensen. De detaljerade kompetenskraven är också ett sätt att synliggöra den relativt unga basspe- cialitetens innehåll.
EN RAPPORT GJORD av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys visar att akutsjukvårdens utmaningar är likartade, oavsett om det handlar om ett stort eller litet sjukhus. Det skiljer sig inte heller åt mellan norr och söder, huvuddragen i utmaningarna är desamma.
– Det är därmed viktigt att akutläkare har samma basutbildning och kompetens, oavsett var de gjort sin ST, konstaterar han.
Delproven bedöms av en extern examinator. Bland annat ges tillfälle att tentera under akutläkardagarna, som i år anordnas i Kalix.
Att ST-läkarna Hanna Sjöstedt, Emilia Tiala och Robert Berling i Kiruna så pass tidigt har klarat samtliga sex delprov anses vara en viktig ”godkänd-stämpel” på utbildningen.
– Det här är bra för oss i Kiruna, för länet och för hela den svenska akutsjukvårdsläkarorganisationen, säger Mikael Grum-
stedt. ULRIKA ENGLUND
Kirunas ST-läkare tidigt ute med prov
» Det här är bra för oss i Kiruna, för länet… «
Tre av Kirunas ST-läkare i akutsjukvård har klarat samtliga sex delprov. Från vänster Emilia Tiala, Hannah Sjöstedt och Robert Berling.
höjning i och med att det nu finns läkare här som specialiserar sig inom akutsjuk- vård, säger hon.
Hur många ST-läkare behöver ni vara?
– Vi ska bemanna dygnet runt och då räcker det inte med att vara fem som i dag. Man ska komma ihåg att vi under vår ST-tid är två till två och ett halvt år på annan ort. Till det ska läggas semester, föräldraledighet och annat. För att få ihop ett schema över tid behöver vi vara totalt åtta till tio ST-läkare i Gällivare.
Finns det möjlighet att anställa fler just nu?
– Rent praktiskt ja, men det handlar förstås om budgetramar också. Det blir troligen så att man anställer fler alltefter-
som man hittar de som har intresse för akutsjukvård.
Vad betyder det för akutmottagningen i Gällivare att ha en akutläkarorganisa- tion?
– På sjuksköterske- och undersköter- skesidan har det alltid funnits fast perso- nal – nu finns det även fast anställda läka- re med intresse att utveckla kliniken. Till- sammans kan vi bygga upp något som gör det ännu bättre för patienterna, säger Cecilia Brehmer. ULRIKA ENGLUND Hanna Scott och de övriga AT-läkarna har numera tillgång till handledning av ST- läkare. Här diskuterar hon ett patientfall med Johanna Nilsson.
”Det känns spän- nande att få vara med från början”, säger Johanna Nilsson, ST-läkare i akutsjukvård sedan mars. Cecilia Breh- mer, till höger, bör- jade sin ST-tjänst- göring i januari i år.
Johanna Nilsson och Cecilia Brehmer är två av fem ST-läkare i akutsjukvård
på Gällivare sjukhus.
”Det är en bra början, men vi behöver bli fler”, säger
Cecilia Brehmer.
Foto: DANIEL OLAUSSON
För läkare utbildade i ett annat land är det en ynnest att få närma sig den svenska sjukvården med hjälp av kunniga och engagerade handledare. Rena lyxen, som Miriam Hofmann från Tyskland uttrycker det.
Hon är en av tre allmänläkare som just nu deltar i utbildningsprogrammet på den nystartade Kompetensenheten.
et råder brist på allmänläkare i Sve- rige. I Norrbotten räknar man med att upp till 70 pro- cent av alla dist- riktsläkartjänster är vakanta.
Ett sätt för Region Norrbotten att försöka komma tillrätta med problemet och skapa en hållbar struktur för rekryteringsarbetet är bildandet av Kompetensenheten, som sedan augusti i år bedriver utbildning på Berg- näsets hälsocentral i Luleå.
– Att vi hamnade här beror på att de har lämpliga lokaler och att de var intresserade av att husera verksamheten, säger Monica Steinwall, distriktssköterska och samord- nare.
Det är tidig måndagsmorgon och runt bor- det i konferenslokalen har tre utbildnings- läkare tagit plats. Om en stund ska de träffa dagens första patienter, men först ska de gå igenom veckans studieuppgifter tillsammans med sina handledare, allmänläkarna Anna Beck och Linda Beckert. De hinner också prata lite om helgen som gått.
– Vi har åkt pulka, berättar Miriam Hof- mann entusiastiskt.
Det är ingen liten detalj i sammanhanget.
Efter uppväxten i södra Tyskland och utbild- ningen till läkare i Hamburg var det ett med- vetet val för Miriam Hofmann och hennes familj att söka sig till norra Sverige, till snön och den vinter som de nu för första gången får möta på riktigt.
SEDAN ANKOMSTEN i maj har hon lärt sig tillräckligt mycket svenska för att kunna delta i Kompetensenhetens utbildning.
Under fyra månader, från augusti och fram till början av december, arbetar hon och hennes utbildningsläkarkollegor tre dagar i veckan på Bergnäsets hälsocentral tillsam- mans med sina handledare. En dag i veckan jobbar var och en på den hälsocentral de är anställda på, för att sedan ägna den femte dagen åt teoretiska studier.
Undervisningen anpassas utifrån behov och erfarenhet och omfattar allt från medi- cinska bedömningar till rättstavning och grammatik. Centralt är förstås bemötandet av patienterna och kunskaper om hur svensk primärvård fungerar.
Den största skillnaden jämfört med sjuk-
Nytt utbildningsprogram ska ge en bättre start som ny i Norrbotten
Här lotsas läkare in i vården
möjligheterna till kompetensutveckling och utbildning. Så det finns alltid något att för- bättra om vi vill säkra tillgången på duktig personal, säger hon.
MARIANNE SÖDERBERG
FAKTA
Kompetensenheten
O Startade i augusti 2019 och vänder sig till allmänläkare som söker arbete i Norrbotten och som fått sin utbildning i andra länder.
O Pågår under fyra månader (augusti till december, januari till maj).
O Upp till fem utbildningsläkare kan få sin kompetensutveckling samtidigt.
O Intervjuer inför kursstarten i januari har genomförts. Ett 15-tal läkare har sökt.
vården i Tyskland är enligt Miriam Hofmann teamarbetet tillsammans med sjuksköter- skorna.
– Här är sköterskorna så välutbildade, vil- ket märks tydligt i det dagliga arbetet, säger hon.
DET ÄR SAMORDNAREN Monica Steinwall som kallar patienterna, som hämtas från hälsocentralens ordinarie kö. Varje kallelse följs av information om Kompetensenheten och att besöket kan komma att ta lite längre tid än vanligt.
– Det är nästan ingen som tackar nej. Just nu är vi också i färd med att samla in enkäter med frågor om hur patienterna upplevt besö- ket hos våra utbildningsläkare. Att döma av de svar vi hittills fått in ser det mycket posi- tivt ut, berättar hon.
Till skillnad från sin tyska kollega har Habeeb Lliah Raji från Nigeria redan hunnit uppleva svensk vinter. Han var här på ett kort besök i januari för att söka jobb.
– Det var minus 30 grader kallt och jag hade ingen mössa och inga vantar, berättar Habeeb-Lliah Raji, som studerat medicin i Ungern.
Under månaderna på Kompetensenheten har han lärt sig mycket.
– Den ungerska läkarutbildningen är väl- digt teoretisk och som student träffar man sällan några patienter. Bland annat fick vi lis- tor med frågor som vi skulle ställa till varje patient. Här har jag lärt mig att det är bättre att låta patienterna tala för sig själva för att jag som läkare ska förstå hur de tänker och hur de upplever situationen. Det är en stor skillnad.
TROTS HANDLEDNING, fint mottagande och goda intentioner finns det förstås inga garan- tier för att de läkare som kompetensutveck- las inom regionen kommer att stanna kvar i Norrbotten. I handledarteamet finns en viss kunskap om vad det är som till slut fäller avgörandet – alla tre har de flyttat hit som vuxna.
Anna Beck är den mest långväga av dem.
2004 kom hon från Tyskland till Kalix för att arbeta som AT-läkare. Det bemötande hon fick av sina kollegor den gången betydde mycket för hennes val att bli bofast i länet.
– Det handlar om att man ska hitta ett bra sammanhang, både på och utanför jobbet.
Men sedan är ju arbetsmiljön viktig, liksom Anna Beck, handle-
dare, är själv utbildad till läkare i Tyskland.
För henne betydde kollegorna i Kalix mycket för beslutet att stanna kvar i lä- net.
Monica Steinwall, distriktssköterska, är samordnare för Kom- petensenheten och den som kallar pa- tienterna, som häm- tas från hälsocentra- lens kölista.
Linda Beckert, hand- ledare, ser arbetet på Kompetensenheten som ett sätt att skapa en hållbar struktur för rekrytering av all- mänläkare i Norrbot- ten.
Som snöälskare ser Miriam Hofmann fram emot att bo och leva i Norrbotten. Hon uppskattar också teamarbetet tillsammans med sjuksköterskorna, som skiljer sig mot för hur det fungerar i hennes hemland Tyskland.
Anna Beck och Habeeb Llah Raji träffar patienten Elin Se- ger. Från början sitter handledarna ofta med under besö- ken, för att längre in i programmet i stället finnas tillgäng- liga för konsultationer och genomgångar.
Något av det viktigaste som läkaren Habeeb Llah Raji lärt sig under
fortbildningen är att lyssna till patienternas egna berättelser om hur de upplever sina besvär.
Foto: ANDERS ALM
Stipendium för psykiatriforskning
Patienter inom rättspsykiatrin vet vad de be- höver för att må bra och vill vara mer delaktiga i sin vård. Det framgår av forskning gjord av specialistsjuksköterskan Terese Wahlroos, vars examensarbete är del av ett forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet, LTU. Nu belönas hon med 2019 års stipendium till minne av före detta landstingsdirektören
Elisabeth Holmgren. Pris- summan är 35 000 kronor.
Just nu arbetar Terese Wahlroos 70 procent inom Psykiatrin länsgemensamt i Öjebyn och 30 procent med att undervisa på sjuksköterskeutbild- ningen, LTU.
– Det handlar om att bygga broar mellan akademien och regionen, precis som Elisabeth Holmgrens minnesstipendium syftar till. Att få priset till hennes minne känns ärofyllt. Det känns även bra att kunna vara ett språkrör för patienterna, säger hon.
Berggren utsedd till hedersdoktor
Åke Berggren, specialistläkare inom obstetrik och gynekologi, har utnämnts till hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten vid
Umeå universitet. Åke Berggren har vid sidan av sin profession som läkare vid Piteå sjukhus och Sunderby sjukhus sedan decennier bedrivit lokalhisto- risk forskning av mycket hög kvalitet. Intresset för historia väcktes under 1970-talet och har
resulterat i flera böcker och ett stort antal artik- lar samt föredrag om allt från sjöfart och fiske till sjukvård, bebyggelse och personhistoria.
Pitebygdens historia är den röda tråd som för- binder olika teman i böcker och artiklar, samti- digt som hans arbete tillför kunskap om Norr- bottens och Västerbottens tidiga historia i stort.
Färre trycksår med ny madrass
Sjuksköterskan Kristina Ulander har av Luleå tekniska universitet tilldelats priset Årets inno- vatör, studenter. Hon belönas med 10 000 kro- nor för sin idé om en rörelseregistrerande madrass som kan hjälpa till att förebygga tryck- sår hos patienter. Den bygger på att sensorer registrerar patientens tryck och
rörelser, data som vårdpersonal kan läsa av för att se om det föreligger risk för trycksår.
Juryns motivering: ”Kristina har visat på kreativt tänkande i kombination med entreprenör- skap vilket lett till en produkt som bidrar till att förebygga ett stort problem inom vården. Genom
att kombinera ny teknik med hälsovetenskaplig kunskap har hon tagit fram en lösning som minskar patienters lidande, främjar vården och minskar vårdkostnader. Hennes lösning har po- tential att märkbart förbättra framtidens vård och omsorg.”
– Det känns fantastiskt att få detta pris, jätteroligt, säger Kristina Ulander, som i dag är anställd på avdelning 63, Hematologi och pallia- tiv vård, i Sunderbyn.
Terese Wahlroos
BerggrenÅke
Kristina Ulander
F
ör någon helg sedan anordnade vår basketklubb en cup. Under en hel dag skulle 21 lag med barn födda 2008 spela basket. Tio i åtta på lördags- morgonen stod vi arrangörer utanför sporthal- len för att ta oss in och ställa i ordning inför matcherna och försäljningen. Men taggarna som låser upp till sport- hallen fungerade inte. Vi kom inte in och ingen svarade på journumret. Det var nämligen en röd dag denna lördag.Där stod vi och ville verkligen att cupen skulle bli av.
Förutom att många barn får möjlighet att spela basket ger cuper ett stort tillskott till reskassan för arrangerande förening. Så nu började ett febrilt arbete med att hitta en lösning. Kan vi göra si eller så?
Någon kände någon som nog antagligen hade nyckel till badhuset som gränsar till sporthallen och kommer man bara in där så borde det ordna sig. Kontakt etablerades och denna någon satte sig i bilen och åkte till jobbet för att hämta nyckel och sedan ut till oss. Under tiden började spelare och föräldrar komma till sporthallen för den första matchen.
Tjugo minuter innan den skulle starta kommer vi in efter att denna någon kunnat öppna via badhuset. Snabbt behövde hallen ställas i ordning men det var inget pro- blem för alla hjälpte till. Även föräldrar från andra klubbar högg i.
SÅ HÄR ÄR DET både i privatlivet och arbetslivet. Vi har planer och kosan inställt på ett mål med en given riktning.
Men så händer något som gör att vi måste stanna upp, revidera planer, lösa uppkomna problem och ändra inrikt- ning. Jag tänker att det är så här för många som jobbar i offentlig sektor i Sverige idag. För oss på regionen hand- lar det om den omställning vi nu är inne i då pengarna inte räcker till allt vi vill göra. Men det handlar också om en omställning till ett mer hållbart samhälle.
Vi behöver tänka om och tänka nytt, men framför allt göra på ett annat sätt. Ibland känns det oöverstigligt men det är då vi behöver lita på processen, på vår förmåga att lösa de problem som uppstår. Någon sa en gång att det har varit hopplöst och omöjligt många gånger förr men värl- den har ännu inte gått under. Det är i sådana här situatio- ner som kreativitet uppstår och människor hugger i och engagerar sig och tar ansvar. Vi människor har en fantas- tisk förmåga att hantera utmaningar och lösa problem som uppstår.
TILLBAKA TILL LÖRDAGEN i början av november. Det blev en bra dag med många matcher och flickor och pojkar som spelade basket. Vi kokade kaffe och sålde fika, korv och klämmackor hela dagen. Allt tack vare mångas engage- mang och vilja att hjälpa till.
Tänka om
och göra nytt
ANNA LINDBERG är regional utvecklingsdirektör i Region Norrbotten. December har varit en hektisk månad för hennes del, både vad gäller jobb och fritid. Nu längtar hon till jul- och nyårshelgen, då hon ska landa och ladda upp inför det nya året.
KRÖNIKÖREN ANNA LINDBERG
Fler operationer
& mindre stress
Två nya uppdukningsrum gör att fler operationer hinns med i Sunderbyn.
Samtidigt förbättras både arbets- miljön och patientsäkerheten.
– Det här innebär ett lyft för verk- samheten, säger Jeanette Viklund, vårdchef för anestesi, operation och intensivvård.
NÄR SUNDERBY SJUKHUS invigdes för 20 år sedan var det ovanligt med uppduk- ningsrum för steril kirurgisk utrustning, medan det numera är en självklarhet när man bygger nytt. Önskemål om uppduk- ningsrum har funnits på avdelningen i flera år och så småningom lyckades man också övertyga regionpolitikerna. Efter en sommar med byggstök var det i september dags för den efterlängtade invigningen.
– Tillgång till uppdukningsrum innebär mindre stress för personalen, ett effektiva- re utnyttjande av lokaler och möjlighet att operera fler patienter, summerar Andréa Kristoffersson, sektionsansvarig på orto- pedisidan.
Att duka upp inför en operation tar mel- lan 15 och 45 minuter, beroende på typ av
ingrepp och hur rutinerad sjuksköterskan är. Det har tidigare skett inne i operations- salen.
– Ofta har annan personal stått och vän- tat för att få komma in och börja förbereda patienten för narkos eller bedövning. Nu kan man i lugn och ro duka upp i ett annat rum, vilket är bra inte minst för nya opera- tionssköterskor som behöver lite mer tid på sig, säger hon.
I OCH MED ATT uppdukningen kan ske utan tidspress minskar dessutom riskerna för infektioner och smittspridning.
Anna Leidö, enhetschef, gläds också över förändringen.
– Uppdukningen är inte längre stress- fylld och operationssalen är tillgänglig när narkospersonalen behöver komma in med patienten, säger hon.
Varje rum ska serva tre operationssalar.
Det förbättrade flödet innebär att cirka 240 fler operationer kan göras per år.
Kostnaden för fastighetsinvesteringen får regionen igen genom att färre behöver skickas för vård utanför länet, till exempel för bråck- och ryggoperationer.
TILL YTAN ÄR upp- dukningsrummet cirka 20 kvadrat- meter. Ett genom- räckningsskåp gör att man kan ta in material och instru- ment utan att öppna dörren. Detta för att inte i onödan störa den specialbyggda ventilationen, som har till uppgift att mini- mera inflödet av mikroorganismer och samtidigt rena luften.
– Just ventilationen är nyckeln, det som gör att den sterila miljön kan behållas, berättar vårdchefen Jeanette Viklund.
Per Berglund, divisionschef Länsjuk- vård, lyfter i sitt invigningstal fram perso- nalens engagemang.
– Vi jobbar mycket med att få till bra flö- den i regionen. Det här är ett exempel på att idéer som är riktigt bra ofta kommer från dem som jobbar i verksamheten, säger han innan det är dags att klippa det blå- gula bandet – med en förbandssax förstås.
ULRIKA ENGLUND Per Berglund, divi-
sionschef Länssjuk- vård, agerar band- klippare när det är dags för invigning av de efterlängtade uppdukningsrum- men.
Operationsavdel- ningens medarbetare har mött upp för att delta i invigningen. Närmast i bild
enhetschefen Anna Leidö och divisionschefen
Per Berglund.
Foto: SIMON ELIASSON
”Det här är en glädjens dag”, säger Andréa Kristoffersson,
sektionsansvarig. Här i samspråk med opera- tionssjuksköterskorna Marie Styrman och
Ellen Hedman.
Conny Sällström, under- sköterska, dukar upp in- strument och lakan...
Andréa Kristoffersson visar genomräcknings- skåpet, som ökar möjligheten att behålla en steril miljö.
I och med att stressen minskar ökar patient- säkerheten, menar Malin Wennberg, enhetschef, Jeanette Viklund, vårdchef och Anna Leidö, enhetschef.
... och hjälper sedan opera- tionssjuksköter- skan Tea Berg- ström på med
den sterila skyddsdräkten.
Foto: DARYOUSH TAHMASEBI
JÄRNFRAMSTÄLLNING PÅ NYTT Onsdag den 18 december berättar Jannica Grimbe, arkeolog på Norrbottens museum, om det järnframställningsförsök som ge- nomfördes i Vivungi i augusti i år. Plats:
Norrbottens museum, Luleå. Tid: 18.00 ARBETSMILJÖ I FOKUS
Arbetet med att förbättra arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar. För att få den kun- skap som krävs ska chefer och skyddsom- bud i Region Norrbotten genomgå den in- ternt anordnade arbetsmiljöutbildningen Bättre arbetsmiljö i samverkan, BAS-utbild- ningen. Det är önskvärt att chef och skydds- ombud från samma arbetsplats deltar.
Under 2020 anordnar Företagshälsan sex utbildningsomgångar, varav tre i Luleå under första halvåret: 5, 6 och 13 februari, 11, 12 och 19 mars, 29, 30 april och 7 maj.
Mer information och anmälan, se kurs- och utbildningskalendern, Insidan.
DISKRIMINERING OCH OHÄLSA I föreläsningsserien Ojämlikhetens pris utforskas de konsekvenser som bristen på lika rättigheter och möjligheter har för vår hälsa och hur diskriminering och ohälsa hänger samman. Den 20 februari klockan 11.30-13:00 har lunchföreläsningen rubri- ken Ojämlika villkor – funktionsrätt och hälsa. Medverkar gör Maria Johansson, ord- förande för FQ, Forum, Kvinnor och funk- tionshinder. Plats: Ebeneser, Luleå. Den 19 mars klockan 11:30-13:00
föreläser Linda Moestam, folkhälsostrateg, under rub- riken HBTQ+personers hälsa och livsvillkor – fokus norr. Färska siffror visar hur målgruppen mår. Anmälan, se kurs- och utbildningska- lendern, Insidan.
KUNSKAP OM KOL
Den 31 mars anordnas länsdagen för astma, allergi och KOL. Den ska bland an- nat handla om standardiserade vårdförlopp för KOL, något som förbättrar patienternas livskvalitet. Arrangör är expertgruppen Ast- ma/KOL. Mer information och anmälan, se kurs- och utbildningskalendern, Insidan.
REGIONAL UTVECKLING
Norrbotten ska bli Sveriges mest välkom- nande och nytänkande län. Temat under 2020 är kompetensförsörjning, en av utma- ningarna för länets utveckling och tillväxt.
Den 23 april anordnar Region Norrbotten en heldagskonferens, som inleds med mingel och middag kvällen före. Plats:
Arvidsjaur, Hotell Laponia. För mer informa- tion, se kalendariet på norrbotten.se.
PÅ GÅNG
URPREMIÄR 28 SEPTEMBER I KIRUNA Spel- och turnéperiod: 28 sept – 20 dec.
Spelas på Norrbottensteaterns scen 1 i Luleå och på turné i Överkalix, Pajala, Gällivare, Jokkmokk, Kalix, Övertorneå, Boden och Umeå.
DIREKTÖREN
FÖR DET HELA
Översättare: Ninna Tersman, Colombine Teaterförlag.
Förlag: Nordiska ApS-Köpenhamn
av Rasmus Lindberg
KLOSSARNA
”Publiken är med på noterna och igenkän- ningsfaktorn är hög. Vem har inte velat ha klossen som någon annan har?”
(NORRBOTTENS-KURIREN)
NYBERGS MEKANISKA VERKSTAD
Musikaliskt drama med text av Erik Norberg och musik av Tomas Isacsson. Baserat på verkliga händelser.
Lars von Triers klassiska komedi i Jack McNamaras sceniska version.
SPELAS T O M
14 dec
SPELAS T O M
20 dec
SPELAS T O M
28 dec
SPELAS
17-19
DEC
”Hänförande.” (NORRBOTTENS-KURIREN)
”En föreställning som har allt.” (NSD)
”Genialt framfört” (NSD) ”Martin Sundbom i huvudrollen besitter verkligen komikens ABC.”
(NORRBOTTENS-KURIREN)
(Kan innehålla spår av jul)
BILJETTER
www.norrbottensteatern.se, tel 0771-45 46 00, Norrbottensteatern och Kulturens hus
PS.
Ett litet smakprov ur nästa års utbud: Vårt storband välkomnar P2 Jazz- katten-vinnande Johan Lindström som ny huskompositör. Vår kammarorkester uppmärksammar Beethovens 250 års- jubileum tillsammans med efterfrågadeamerikanska dirigenten Ruth Reinhardt. Under året kan man också höra Bach ackompanjera streetdance i prisbelönad föreställning eller få lära sig om aktuella barnkonventionen – två exempel av alla våra barn- och ungdomsföreställningar som ska ut på turné i länet.
Mer om detta, och om våra andra ensembler och konserter, hittar du på vår hemsida. Välkommen till oss på
www.norrbottensmusiken.se
. Under året . Under året . Under året Ett litet smakprov ur nästa års
Ett litet smakprov ur nästa års Ett litet smakprov ur nästa års Ett litet smakprov ur nästa års
Titta in i vår skattkammare
Storgatan 2, Luleå. 0920-24 35 02. FRI ENTRÉ.
Ti 10-16, on 10-20, to-fr 10-16, lö-sö 11-16. www.norrbottensmuseum.se
ARKEOLOGI I NORRBOTTEN
En utställning om länets förhistoria och historia
Ta del av de senaste decenniernas arkeologiska upptäckter som drastiskt förändrat bilden av vårt län.
I utställningen visas föremål från arkeologiska utgrävningar i länet och ur våra samlingar. Se intervjuer med arkeologer. Här finns knep och knåp för barn. Detta och mycket, mycket mer.
Välkommen!
Linda Moestam
Guldkassetten 2019 till regionens taltidning
Ett vindlande livsöde kantat av musik blev årets vinnare av priset Guldkas- setten för bästa taltidningsreportage.
Mats Nilsson. Musikälskaren som för- lorade synen som 25-åring är gjort av Eva Marie Svensson, Norr- bottens taltidning Insyn.
Priset delades ut vid Taltid- ningsproducenternas fören- ings konferens i Västerås i november.
”Som Bibelns Job drabbas Mats Nilsson av olyckor,
skador, missbruk och motgång. Men hopp och humor överger honom inte.
En lysande intervju mellan skratt och tårar” skriver juryn i sin motivering.
– Jag känner mig omtumlad och är så glad för Mats Nilssons skull.
Det är viktigt att höra andra synskadade för att kunna identifiera sig. Och man får skratta med honom, säger Eva Marie Svensson.
Taltidningar ger blinda, per- soner med synnedsättning
eller annan läsnedsättning vidgade vyer och större delaktighet i sam- hället. Region Norrbottens taltidning Insyn produceras av kommunikations- avdelningen och distribueras till syn- skadade i Norrbotten.
Aktuella och tidigare avsnitt finns att lyssna till på webben, norr- bottenstaltidning.se/.
Det går också bra att ta del av Insyn via appen Norrbottenstaltidning, som laddas ner från App store eller Google play.
Fyra norrbottniska konstut- övare har tilldelats Rubus Arc- ticus, ett av Sveriges största kultur- och utvecklingsstipen- dier.
– Det här är en skjuts i rätt riktning så att jag kan satsa mer helhjärtat, säger Anna- Sofia Monroy, sångare och låt- skrivare.
DE FYRA RUBUS ARCTICUS-stipen- diaterna får 100 000 kronor var.
– Stipendiet är en enorm bekräf- telse på att det jag gör har betydelse och skapar mening. Att arbetspro- cessen då jag pendlar mellan själv- tvivel och hybris har sin funktion och ger frukt, säger skådespelaren, manusförfattaren och teaterprodu- centen Charlotte Lindmark, Luleå.
Bildkonstnären Anders Sunnas politiska konst skildrar samisk his- toria och exploateringen av Sápmi.
Från sin bas i Jokkmokk arbetar han med både nationella och inter- nationella uppdrag. Närmast väntar utställningar i Alta i Norge och på Göteborgs konsthall.
– Det blir lite längre resor men i det stora hela funkar det bra att ha sin bas här, att komma bort från storstadshetsen, säger han.
ANNA-SOFIA MONROY, 20 år och bosatt i Luleå, syntes först i tv-pro- grammet Idol och släpper snart sin fjärde singel.
– Det känns som om jag nu hittat rätt i mitt artisteri, där jag vill blan- da det svenska minimalistiska norr- bottniska med den andra halvan av mig som är det mexikanska.
Författaren Daniel Åberg är från Sandviken och har efter år i Uppsa- la, Stockholm och Berlin bosatt sig i Vittangi, varifrån han skriver be- rättelser som utspelar sig i Kiruna- trakten och Tornedalen. För honom är Rubus Arcticus-stipendiet ett kvitto på att han accepterats som norrbottning.
– Under de snart sju år jag bott här har jag försökt att rota mig i regionen, engagera mig inom litte- raturen här och skriva utifrån det jag ser från fönstret. Då är det roligt att se att det bär frukt.
UNDER DEN HÖGTIDLIGA ceremo- nin vid regionfullmäktiges sam- manträde i november presentera- des även ytterligare tre stipendia- ter. Ralph Lundsten från Ersnäs, Luleå, föräras Heders- och för- tjänststipendiet på 50 000 kronor för sin mångåriga konstnärliga gär-
ning. Han är framför allt känd som kompositör av elektronisk musik, men har även verkat som regissör, författare och bildkonstnär.
Idrottsstipendiet på 50 000 kro- nor går till brottaren Henna Johansson, Gällivare. Hon har käm- pat sig tillbaka efter en svår skada och tog i september ett VM-brons i brottning.
Årets idrottsledarstipendium på 30 000 kronor går till Roland Jans- son, engagerad ledare inom Älvsby IF:s orienteringssektion med många år som ordförande, ung- domstränare och tävlingsledare bakom sig.
FAKTA
Rubus arcticus
O Rubus Arcticus inrättades 1995 av Norrbottens läns landsting och är ett av Sveriges största kultur- och utvecklingsstipendier.
O Stipendiets syfte är att premiera professionella kulturskapare med norrbottnisk anknytning inom dans, bild- och formkonst, film, fotografi, litteratur, musik, teater samt övriga konstnärliga uttryck.
Källa: Region Norrbotten
Eva Marie Svensson
Rubus – för kulturens skull
Årets kulturstipendiater och en idrottledarprofil. Från vänster skådespelaren Charlotte Lindmark, konstnären Anders Sunna, sångaren Anna-Sofia Monroy, orienteraren Roland Jansson och författaren Daniel Åberg. Foto: ANDERS ALM
