Revisionsrapport
Delårsrapport per augusti 2009
Norrbottens läns landsting
Oktober 2009
Anders Färnstrand, Auktoriserad revisor
Per Ståhlberg, Certifierad kommunal revisor
2009-10-07
____________________________________ __________________________________
Anders Färnstrand, Projektledare Carina Olausson, Uppdragsledare
Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor
Innehållsförteckning
1. Sammanfattning ... 1
2. Inledning ... 2
2.1 Bakgrund ... 2
2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning... 2
2.3 Revisionskriterier ... 3
2.4 Metod... 3
3. Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed ... 3
3.1 Bedömning och åtgärdsförslag ... 5
4. Måluppfyllelse ... 5
4.1 Mål för verksamheten... 6
4.2 Mål för ekonomin ... 8
4.3 Bedömning av måluppfyllelse ... 9
5. Övriga iakttagelser ... 10
5.1 Divisionerna ... 10
5.2 Budgetuppföljning och prognos ... 10
1. Sammanfattning
Komrev inom PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av landstingets förtroendevalda revisorer granskat landstingets delårsrapport för perioden 2009-01-01 – 2009-08-31. Upp- draget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för 2009.
Syftet med granskningen är att ge landstingets revisorer ett underlag för sin bedömning av om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som landstingsfullmäktige beslutat.
Revisorernas uttalande avges i den bedömning som de avlämnar till landstingsfullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlas.
Utifrån genomförd granskning gör vi följande bedömning av landstingets delårsrapport:
1. Delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed.
2. Kommunallagens krav på en ekonomi i balans uppfylls både i delårsrapportens ut- fall samt i årsprognosen.
3. En utveckling som skett är att ett flertal verksamhetsmått och -mål blivit mer kon- kreta och på så sätt mer mätbara jämfört med föregående år. Måluppfyllelsen avse- ende de verksamhetsmässiga målen för god ekonomisk hushållning visar samman- taget på en positiv trend. Vår bedömning är dock att nivån på måluppfyllelsen inte motsvarar att verksamheten fullt ut kan sägas bedrivs i enlighet med fullmäktiges mål.
4. Granskningen visar vidare att fullmäktige fastställt tre finansiella mål för 2009. Då årsprognosen pekar på att endast ett av dessa tre mål kommer att uppnås gör vi be- dömningen att landstinget under innevarande år endast delvis kommer att uppnå god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet.
5. Divisionerna har ett pågående sparprogram på 142 mnkr för att nå en ekonomi i
balans. De räknar med att klara av 99 mnkr under år 2009. Omställningskostnader-
na för att åstadkomma besparingarna beräknas till 24 mnkr, vilka kommer att åbe-
ropas som synnerliga skäl vid bedömning av balanskravet. Samtidigt ökar kostna-
derna netto med 21 mnkr på övriga områden inom divisionerna. Vår bedömning är
att beslutade sparåtgärder inte fullt ut följer fastställda tidplaner.
2
2. Inledning
2.1 Bakgrund
Landsting är enligt den kommunala redovisningslagen (KRL), skyldiga att minst en gång om året upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från årets bör- jan. Delårsrapporten ska omfatta minst sex och högst åtta månader.
I och med Kommunallagens regler om god ekonomisk hushållning så har det tillkommit en uppgift för revisorerna att bedöma hur väl delårsrapportens resultat överensstämmer med de mål med betydelse för god ekonomisk hushållning som fullmäktige fastställt:
Revisorernas bedömning av delårsrapporten ska grundas på det ekonomiska resultatet och uppfyllelsen av fullmäktiges mål för ekonomi och verksamhet.
2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning Granskningen ska besvara följande revisionsfråga:
Är resultatet i delårsrapporten förenligt med de mål fullmäktige beslutat?
Följande kontrollmål är aktuella:
Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed?
Uppfyller resultatet i delårsrapporten de av fullmäktige fastställda finansiella må- len?
Uppfyller resultatet i delårsrapporten de av fullmäktige fastställda målen för verk- samheten?
Uppfyller resultatet i delårsrapporten och prognosen de sparkrav som fastställts av fullmäktige?
Granskningen inriktas mot att granska vilken information som lämnas i delårsrapporten samt rutinerna vid upprättandet. Vid granskningen av rutinerna ingår att bedöma hur peri- odiseringar, värderingar, prognoser mm har hanterats. Granskningen av räkenskaperna är översiktlig i syfte att ge underlag för att bedöma utfallet gentemot de finansiella mål som fullmäktige fastställt.
Landstingsstyrelsen är ansvarig för upprättandet av delårsrapporten som enligt 8 kap 20 a
§ KL ska behandlas av landstingsfullmäktige.
2.3 Revisionskriterier
Granskningen av delårsrapporten innebär en bedömning av om rapporten följer:
Kommunallagen och lag om kommunal redovisning
God redovisningssed
Interna regelverk och instruktioner
Fullmäktigebeslut 2.4 Metod
Granskningen har utförts genom:
- Dokumentstudier av relevanta dokument
- Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige fastställda målen - Granska specifikationer och underlag till väsentliga balansposter i den omfattning
som krävs för att i allt väsentligt säkerställa en rättvisande redovisning - Översiktlig analys av resultaträkning samt resultatprognos för året - Intervjuer med berörda tjänstemän
Granskningen har utförts i enlighet med Komrevs granskningsprogram för granskning av delårsrapport av Anders Färnstrand och Per Ståhlberg, certifierade kommunala revisorer vid Komrev inom PricewaterhouseCoopers.
3. Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed
Den upprättade delårsrapporten omfattar perioden januari – augusti 2009 vilket är i över- ensstämmelse med KRL där det sägs att delårsrapporten ska omfatta minst sex och högst åtta månader.
Landstingets gemensamma regler & riktlinjer anger följande för delårsrapporten:
Per april och augusti upprättar styrelsen delårsrapport
I juni och oktober redovisas delårsrapporten för fullmäktige
Delårsrapporten ska ge återkoppling i både kvantitativa och kvalitativa termer till
mål och ramar i landstingsplanen
4
Ekonomiadministrativa föreskrifter till divisionerna finns tillgängliga via landstingets int- ranät. I likhet med tidigare år innehåller dessa tidplaner, instruktioner för periodisering, redovisning av nyckeltal, prognoser, periodjämförelser samt mallar för insamling av upp- gifterna. Föreskrifterna innehåller också anvisningar för uppföljning av, och ev åtgärder för att uppnå, en ekonomi i balans.
Landstingets delårsrapport består förutom förvaltningsberättelse av resultaträkning, ba- lansräkning, kassaflödesrapport, driftredovisning och investeringsredovisning.
Vi bedömer att landstingets föreskrifter är väl utformade och därigenom utgör en god grund för delårsrapporternas kvalitet.
Prognosen för helåret pekar på ett positivt resultat, 80 mnkr, vilket är 3 mnkr bättre än budgeterat. Prognosen före finansiella poster visar ett underskott på 3 mnkr. Avvikelsen förklaras bland annat med:
Verksamhetens nettokostnad kommer att öka med 2,8 procent, i budgeten räknades med 3,2 procent
Skatteintäkter och statsbidrag förväntas enligt senaste prognosen från SKL att öka med 7,5 procent, i budgeten räknades med 8,7 procent
Finansnettot ligger i prognosen 65 mnkr bättre än budgeterat. I finansnettot ingår en positiv värdereglering med 69 mnkr, i och med detta är hela föregående års ned- skrivning återförd. Detta betyder med andra ord att denna möjlighet till återhämt- ningen av ekonomin i den befintliga portföljen härmed är uttömd.
I nedanstående tabell redovisas utfallet för de första åtta månaderna, budget 2009, prognos för utfallet för året samt avvikelsen mot budget. Skillnaden mellan utfallet per sista augus- ti och helårsprognosen är i likhet med föregående år stor.
Utfall
Prognos
augusti Budget Avvikelse
Resultaträkning (mnkr) 0908 2009 2009 mot budget
Verksamhetens intäkter 502 760 679 81
Verksamhetens kostnader -4 308 -6 626 -6 552 -74
Avskrivningar -163 -249 -252 3
Verksamhetens nettokostnad -3 969 -6 115 -6 125 10
Skatteintäkter 2 954 4 426 4 534 -108
Generella statsbidrag och utjämning 1 124 1 686 1 650 36
Resultat före finansiella poster 109 -3 59 -62
Finansiella intäkter 124 139 75 64
Finansiella kostnader -41 -56 -57 1
Resultat 192 80 77 3
Balanskravet
Utifrån lämnad resultatprognos för räkenskapsåret 2009 så delar vi landstingets bedöm- ning att kommunallagens krav på en ekonomi i balans kommer att uppfyllas innevarande år.
Justerat resultat från 2008 uppgår till -193 mnkr vilket ska regleras senast år 2011. Årets prognos, 80 mnkr, justerat för synnerliga skäl och realisationsvinster uppgår till 103 mnkr, vilket innebär att 90 mnkr återstår att reglera 2010-2011.
3.1 Bedömning och åtgärdsförslag
Vi bedömer att landstingets delårsrapport är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Vi har översiktligt granskat de periodiseringar som är gjorda i samband med delårsrapporten och konstaterar att väsentliga poster så vitt vi kan bedöma har periodiserats.
Vår bedömning är vidare att de föreskrifter och anvisningar som finns ger förutsättningar för att delårsrapporten ska uppfylla de krav som KRL ställer.
Vår samlade uppfattning är att delårsrapporten uppfyller syftet att ge LF möjlighet att an- vända den som ett underlag för styrning, ledning och kontroll av den samlade verksamhe- ten.
I den delårsrapport som presenteras saknas en redogörelse för redovisningsprinciper som ligger till grund för rapporten. Hänvisning görs enbart till att samma redovisningsprinciper som vid bokslut för år 2008 tillämpas. En kortfattad beskrivning av redovisningsprinci- perna är ett bra stöd för den som ska ta del av rapporten.
4. Måluppfyllelse
Av kommunallagen framgår att budgeten ska ange mål och riktlinjer för vad som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna, som ska omfatta både verksamhet och ekonomi, ska utvärderas i förvaltningsberättelsen. Det är sedan revisorer- na som skall bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för god ekonomisk hushållning.
Att målen skall vara tydliga och mätbara, vilket alltså framgår av förarbetena till lagen, är
viktigt för att möjliggöra uppföljning och bedömning av måluppfyllelsen.
6
4.1 Mål för verksamheten
Landstingsfullmäktige har i Landstingsplan 2009-2011 fastställt verksamhetsmässiga mål som ska ge uttryck för god ekonomisk hushållning. Landstingsplanen innehåller följande målområden:
Attraktiv region
God Hälsa
God vård
Engagerade medarbetare
Förutom inriktningsmål för vart och ett av målområdena ovan har fullmäktige fastställt delmål, strategier samt metoder för uppföljning av målen.
Attraktiv region
Inom detta målområde vill landstingsfullmäktige att det regionala utvecklingsarbetet ska skapa förutsättningar för en region med:
Attraktiva livsmiljöer
Välmående och dynamiskt näringsliv i alla delar av länet
Tydligt regionalt företrädarskap
Här presenteras bl.a. ett antal projekt med engagemang från NLL, genomförda möten samt en del befolknings- och sysselsättningsstatistik. Till viss del sker redovisningen av mål- uppfyllelsen genom en redogörelse av uppstartade och genomförda aktiviteter snarare än redogörelse för uppnådda mål. Med andra ord är mätbarheten i att skapa en Attraktiv regi-
on svår att utläsa utifrån det som presenteras i delårsrapporten. En utförligare måluppfölj-ning utlovas i årsredovisningen.
God hälsa
I landstingsplanen framgår att när det gäller området God hälsa skall landstingets folkhäl- soarbete inriktas mot att uppfylla de elva nationella folkhälsomålen (framarbetade av Sta- tens Folkhälsoinstitut) och baseras på ett helhetsperspektiv, d v s de livsvillkor, levnads- vanor och miljöer som påverkar hälsan.
I landstingsplanen finns ett antal konkreta mål och mått för att följa upp bl.a. detta. Delårs-
rapportens redovisning på området berör dock endast delvis dessa mätetal. Rapporten re-
dogör för vissa faktorer hämtade ur de enkätundersökningar av hälsa och levnadsvanor
som genomförts i länet. Tyvärr är uppgifterna i flera fall från 2006 vilket minskar informa-
tionsvärdet om hur landstinget idag lyckas med sitt utvecklings-/förbättringsarbete. Nästa
liknande enkätundersökning kommer att genomföras under 2010.
I oktober väntas en rapport med resultatet av undersökningar avseende skolbarns hälsa och levnadsvanor som genomförts i samarbete mellan länets skolsköterskor och landstinget.
En majoritet av länets kommuner har deltagit och det är tredje året som undersökningen genomförs vilket betyder att man kommer få en bild av hur hälsoläget utvecklats sig över tiden.
God vård
Genom bland annat Vårdbarometern följer man upp landstingets service i form av hälso- och sjukvård till befolkningen. På samma sätt som övriga landsting ingår landstinget i So- cialstyrelsens och SKL:s redovisning och jämförelse av hälso- och sjukvårdens kvalitet – öppna jämförelser. Landstinget har valt att sätta följande delmål inom området God vård och dessa är:
Patientfokuserad vård
Tillgänglig vård
Säker vård
Evidensbaserad vård
Kvalitativt likvärdig vård
Effektiv vård
Landstingsplanen 2009-2011 innehåller mer konkreta mått och mål än den föregående pla- nen. I delårsrapporten följs dessa med något undantag och något tillägg upp. Det redovisas för en mängd statistik för att mäta och bedöma hur utvecklingen mot målet om God vård fortlöper. Resultaten som framkommer ger ingen entydig bild utan de pekar på både för- bättrade och en del försämrade värden. En förklaring till vissa försämringar (exv. vänteti- der) som förs fram är mättidpunkten som under 2009, till skillnad från 2008 till viss del inföll under semestertider.
Ett mått som redovisas och som får en direkt ekonomisk effekt om inte målvärdena upp- nås är det mått som styr om man får del av Kömiljarden. Kravet är att högst 20 % av pati- enterna fått vänta längre än 90 dagar på besök hos specialist respektive på behandling den 30 november 2009. Per augusti 2009 klarar NLL inte dessa krav. Åtgärder för att nå detta tillgänglighetsmål till sista november är insatta.
Landstinget har ett produktivitetsmått (DRG-poäng) genom vilka nationella jämförelser
möjliggörs. I sina ambitioner att minska kostnaderna har landstinget satt ett mål för 2009
på området Effektiv vård som säger att kostnaden per DRG-poäng i landstinget inte skall
överstiga snittet för övriga läns- och länsdelssjukhus. Utfallet 2008 visade att samtliga
sjukhus i Norrbotten låg över detta snitt.
8
Engagerade medarbetare
Sedan årsskiftet har personalstyrkan minskat med 141 st och uppgår per 2009-08-31 till 7 229 personer. De landstingsanställda i Norrbotten har en medelålder på 47 år och består till 81 procent av kvinnor.
Inom området Engagerade medarbetare har man valt följande delmål som följs upp:
Arbetstillfredsställelse
Frisknärvaro och sjukfrånvaro
Ledarskap
Kompetens
Landstinget har under våren 2009 genomfört den andra mätningen av de anställdas upple- velse av sin arbetsgivare, NLL. Förvaltningsberättelsen följer upp målen enligt nedan.
Mål Följs upp Måluppfyllelse 2008 Måluppfyllelse 2009
1. Arbetstillfredsställelse
Mål: 70 % - positiv utveckling Ja Nej, 66 % Nej, 68 %
2. Frisknärvaro
Mål: 75 % Ja Nej, 69 % Nej, 72 %
3. Sjukfrånvaro
Mål: 5,1 % Ja Nej, 6,0 % Ja, 4,6 %
4. Ledarskap
Mål: 70 % - positiv utveckling Ja Nej, 65 % Nej, 67 %
5. Kompetens
Mål: 75 % - positiv utveckling Ja Nej, 72 % Nej, 73 %
Som framgår når landstinget endast 1 av 5 mål 2009. Positivt är dock att på samtliga om- råden har det skett förbättringar jämfört med föregående mätning.
4.2 Mål för ekonomin
Stark ekonomiI delårsrapporten avstäms det prognostiserade resultatet mot landstingets finansiella mål
som fastställts i Landstingsplan 2009-2011. Nedan redovisas måluppfyllelsen mot utfallet
per 2009-08-31 samt mot prognosen för 2009 års resultat.
Måluppfyllelse
Finansiella mål Följs
upp i delårs-
rapport Utfall 090831 Prognos 2009
1. Resultatmål
Landstingets resultatmål är ett positivt resultat motsvarande minst 2 procent av nettokostnader- na.
Mål 2009: 122 mnkr.
Ja Ja, (192 mnkr) Nej, (80 mnkr)2. Nettokostnadsandel av skatt och statsbidrag Högst 98 procent av skatteintäkter och stats- bidrag ska användas för att finansiera den löpan-
de verksamheten.
Ja Ja, (97 %) Nej (100 %)3. Likviditet
En likviditetsreserv motsvarande lägst 10 procent av landstingets nettokostnader.
Mål 2009: 612 mnkr
Ja Ja (1 010 mnkr) Ja (894 mnkr)
Utifrån det ekonomiska utfallet per 2009-08-31 var samtliga finansiella mål uppfyllda.
Prognosen för hur det kommer att se ut vid årsskiftet pekar på att det då endast är målsätt- ningen avseende nivån på likviditetsreserven som kommer att infrias.
4.3 Bedömning av måluppfyllelse
Vi kan i år konstatera att det skett en utveckling vad gäller uppföljningen av verksam- hetsmålen. Till exempel har ett antal delområden fått konkreta och mätbara mål vilket un- derlättar styrbarheten i måluppfyllelsen. Fortfarande finns områden som till vissa delar saknar mätbara mål och i vissa fall saknas tillgång till aktuella jämförelsesiffror.
Redovisningen av måluppfyllelsen visar på ett skiftande resultat, med andra ord både för- bättrade och försämrade mätvärden. Det kan noteras att på området Engagerade medarbe-
tare så visar samtliga mått förbättrade vården jämfört med föregående års mätning. Sam-manfattningsvis bedömer vi att måluppfyllelsen för verksamheten i stort utvecklas positivt men att den kan förbättras.
Avseende de finansiella målen för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat
om så framgår det av delårsrapporten att det prognostiserade helårsresultatet kommer re-
10
5. Övriga iakttagelser
5.1 Divisionerna
I delårsrapporten presenteras också en uppföljning av divisionernas verksamhet och eko- nomi i enlighet med landstingets ekonomistyrningsregler. Divisionernas verksamhetsbe- rättelser ska bland annat innehålla avsnitt om måluppfyllelse, resultat samt nyckeltal. Vi- dare ska divisionerna redogöra för eventuella sparkrav för att nå en ekonomi i balans.
Berörda divisioner har lämnat en beskrivning i sina verksamhetsberättelser i form av en tabell över vilka besparingar och åtgärder division ämnar vidta för att förbättra sin ekono- mi över de närmaste åren.
5.2 Budgetuppföljning och prognos
Landstinget presenterar i delårsrapporten prognos över den förväntade utvecklingen reste- rande del av året. Jämförelse görs också med föregående rapportperiods prognos. Avvikel- ser i förhållande till budgeten förklaras för landstinget totalt och för divisionerna i sam- band med driftredovisningen.
Prognosen för divisionernas driftredovisning 2009 visas i nedanstående tabell:
(mnkr)
Utfall mot budget
Utfall mot budget
Utfall mot budget
Utfall mot budget
Prognos mot budget
Utfall mot budget
Utfall mot budget
Utfall mot budget
0908 0808 0708 0608 0912 0812 0712 0612
Primärvård 17 -15 -1 -8 8 -13 -11 -10
Opererande -28 -88 -71 -72 -42 -144 -125 -112
Medicin -5 -30 -24 -32 -7 -65 -65 -65
Vuxenpsykiatri -1 7 3 11 0 8 4 13
Diagnostik -6 -7 5 2 -4 -11 4 3
Folktandvård 9 5 16 3 6 5 17 -1
Kultur o utbildning 2 1 2 2 4 4 4 3
Länsteknik 0 1 1 1 -13
Service 16 4 -12 4 10 -4 -21 -11
S:a divisioner 4 -122 -82 -90 -24 -219 -206 -180
Politik 3 3 3 4 2 2 3 3
Gem pers rel kostn 2 1 2 1 2 3
LD med stab o sekr. 1 2 1 3 1 3 2 6
Gemens.avskrivn. 4 7 11 9 3 9 17 14
Gemens. int. o
kostn. -3983 -3761 -3592 196 -6098 -5744 -5484 165
Verksamh nettokostn -3969 -3870 -3657 -6115 -5947 -5665
Skatter statsb fi-
nansn 4161 3821 3789 6195 5683 5680
Totalt landstinget 192 -49 132 122 80 -264 15 8
Tabellen visar att divisionerna sammantaget visar en prognos på ett negativt resultat på 24 mnkr. Största underskottet prognostiseras av division Opererande specialiteter. Inför år 2009 utökades budgetramen för Opererande specialiteter med 100 mnkr och Medicinska specialiteter med 52 mnkr. För perioden innebär det 67 respektive 35 mnkr.
Sparbeting, mnkr
Division Åtagande Bedömt utfall
Primärvård 30 29
Opererande 41 29
Medicin 49 25
Diagnostik 17 11
Service 5 5
142 99
Som framgår ovan har divisionerna pågående sparprogram på 142 mnkr för att nå en eko- nomi i balans. De räknar med att klara av 99 mnkr under år 2009. Omställningskostnader- na för att åstadkomma besparingarna beräknas till 24 mnkr, vilka kommer att åberopas som synnerliga skäl vid bedömning av ekonomi i balans. Samtidigt ökar kostnaderna netto med 21 mnkr på övriga områden inom divisionerna.
Utifrån bedömningen ovan kan vi konstatera att sparåtgärderna inte följer fastställda tid- planer.
Tertialjämförelser
Tredje tertialet är av erfarenhet det dyraste, inte minst beroende på att antalet arbetsdagar är flest under hösten. Diagrammet nedan, som visar nettokostnadsutfallet per tertial visar på att denna trend ser ut att hålla i sig även i år. Verksamhetens nettokostnad har under perioden januari till augusti i år ökat med 2,5 procent jämfört med samma period 2008.
Ökningen för helåret beräknas hamna på ca 2,8 procent.
0 500 1000 1500 2000 2500
Mkr
Tert 1 Tert 2 Tert 3
Verksamhetens nettokostnader, 4-månadersutfall
2005 2006 2007 2008 2009
12
En jämförelse över utfallet 2005-2008 och det prognostiserade utfallet för 2009 avseende tertial tre visar att under denna period har landstinget under tredje tertialet gått med mellan 29 och 54 miljoner kronor i underskott per månad.
Jämförelse över resultat för tertial 3 Prognos 2009
Utfall
2008 Utfall 2007 Utfall 2006 Utfall 2005
Verksamhetens intäkter 258 284 273 292 264
Verksamhetens kostnader, netto -2 318 -2 281 -2 205 -2 160 -2 085
Avskrivningar -86 -80 -76 -76 -78
Verksamhetens nettokostnader -2 146 -2 077 -2 008 -1 944 -1 899
Skatteintäkter 1 472 1 322 1 285 1 219 1 156
Generella statsbidrag och utjämning 562 575 598 595 585
Resultat före finansiella poster -112 -180 -125 -130 -158
Finansiella intäkter 15 -19 22 23 21
Finansiella kostnader -15 -16 -14 -7 -3
Resultat -112 -215 -117 -114 -140