Uppföljning januari-december 2014

Tam metin

(1)

Beställning Närsjukvård

Uppföljning januari-december 2014

Bakgrund

Den 1 januari 2014 infördes den nya organisationen med två divisioner för hälso- och sjukvård, en för närsjukvård och en för länssjukvård. I samband med organisationsförändringen har landstingets styr- och planeringsprocess förändrats mot uppdragsstyrning. Det innebär att landstingsfullmäktige fastställer vision, verksamhetsidé, mål samt ett antal framgångsfaktorer i en strategisk plan. I landstingsstyrelsens plan utvecklas och preciseras den strategiska planen som sedan ligger till grund för beställningarna av hälso- och sjukvård. Beställning av hälso- och sjukvård sker via beställar- och analysenheten i samverkan med vårddivisionerna.

Allmänt

I den nya organisationen delas närsjukvården in i fem olika områden: Gällivare, Kalix, Kiruna, Luleå- Boden och Piteå närsjukvårdsområde. Beställningen av närsjukvård följs upp genom ett antal

indikatorer inom de perspektiv som återfinns i Hälso- och sjukvårdens generella villkor. Resultaten redovisas per närsjukvårdsområde och/eller närsjukvården totalt. Resultat för Vårdval primärvård presenteras i egen delårsrapport.

ACG, CNI, åldersstruktur

ACG (Adjusted Clinical Groups) är ett verktyg som kan användas såväl för att beskriva hälsotillstånd i befolkningen som för att fördela resurser efter vårdtyngd. Verktyget, som är utvecklat vid John

Hopkins University i USA, bygger på att de diagnoser som har registrerats under en tidsperiod bakåt i tiden avgör individernas sjuklighet och behovet av insatser från sjukvården.

CNI (Care Need Index) ett hjälpmedel som, med utgångspunkt från socioekonomiska förhållanden, identifierar risk för ohälsa. Uppgifterna för CNI hämtas månadsvis från Statistiska centralbyrån.

Variabler:

 Ålder över 65 år och ensamboende.

 Arbetslös eller i åtgärd 16–64 år.

 Ensamstående förälder med barn 17 år eller yngre.

 Ålder yngre än 5 år.

 Utlandsfödd (Syd- och Östeuropa men ej EU, Asien, Afrika och Sydamerika).

 Person 1 år eller äldre som flyttat in i området.

 Lågutbildad 25–64 år.

Diagram 1. Fördelning av ACG och CNI per närsjukvårdsområde från LISA listningssystem vid årsskiftet 2014/2015.

0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20

Gällivare Kalix Kiruna Luleå Boden Piteå Länet

CNI ACG

(2)

Diagram 2. Procentuell fördelning av åldersgrupper i befolkningsunderlag per närsjukvårdsområde december 2014.

Ålderstruktur samt ACG och CNI skiljer sig något mellan närsjukvårdsområdena. En större andel äldre i befolkningen ger en högre sjuklighet mätt med ACG.

Kalix närsjukvårdsområde har den högsta andelen 65 år och äldre (28 %) samt högst CNI (1,08), Gällivare har högsta ACG-kvoten med 1,10. Piteå närsjukvårdsområde har en relativt sett hög ACG- kvot i förhållande till åldersstrukturen.

Resultat

I Beställningens del två Hälso- och sjukvården generella villkor specificeras kravet på leverantören utifrån följande perspektiv:

 Patientfokuserad hälso- och sjukvård

 Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård

 Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser

 Effektiv hälso- och sjukvård

 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård

Resultaten presenteras utifrån denna indelning. Primärvården är inkluderad i resultaten per närsjukvårdsområde om inte annat anges.

Patientfokuserad hälso- och sjukvård

Palliativ vård

I den nya Patientlagen (2014:821) kapitel 3, framgår bland annat att patienten ska ges en individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd, om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns samt det förväntade vård- och behandlingsförloppet. Inom den palliativa vården förmedlas informationen om att behandlingen övergår från att vara kurativ till palliativ i ett så kallat

brytpunktsamtal. I Svenska Palliativregistret ska sjukvården rapportera in förväntade dödsfall, där den avlidne i livets slutskede fått ett informerande läkarsamtal. Registret tillåter en eftersläpning på sex månader för av inrapportering vilket gör siffrorna något rörliga, här presenteras siffor för

inrapportering under januari-december 2014. Under 2014 har det inrapporterats 569 förväntade dödsfall från närsjukvården. Täckningsgraden i länet är 58 %. För närsjukvården är andelen brytpunktsamtal till inrapporterade dödsfall 48 %.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Gällivare Kalix Kiruna Luleå Boden Piteå

85+

75-84 65-74 40-64 7-39 0-6

(3)

Diagram 3. Antal brytpunktsamtal hos inrapporterade förväntade dödsfall i Svenska Palliativregistret januari-december 2014, per närsjukvårdsområde.

En rutin för dokumentation av brytpunktsamtal i Vårdadministrativt system (VAS) är framtagen i Norrbottens läns landsting i syfte att säkra och underlätta informationsöverföringen för palliativa patienter vid byte av vårdenhet. Implementering av dokumentationsrutinen har pågått under året.

Under januari-december 2014 har 910 individer fått en palliativ diagnos. För samma period återfinns för närsjukvården 244, i VAS dokumenterade, brytpunktsamtal. Eftersom samma patient kan ha ett eller flera brytpunktsamtal blir andelen unika individer med palliativ diagnos som har ett i VAS dokumenterat brytpunktsamtal bara 14 %.

Diagram 4. Antal brytpunktsamtal dokumenterade i VAS januari-december 2014 per närsjukvårdsområde.

Det har skett en ökning av antalet dokumenterade brytpunktsamtal, framför allt under årets senare del.

En del av ökningen beror på att hälsocentralerna blivit bättre på att dokumentera samtalen.

Patientupplevd kvalitet

För den öppna och slutna specialistsjukvården genomförs Nationella patientenkäten, NPE vartannat år, 2014 genomfördes enkäten under våren. Enkäten skickas till patienter som haft ett vårdtillfälle i slutenvård eller ett besök i öppen specialistvård. Öppenvårdsbesöket omfattar alla vårdgivarkategorier.

Omorganisationen av vården i NLL har medfört en ny uppdelning av enheter i närsjukvård och länssjukvård. För att få jämförbara resultat, har resultaten från 2012 omfördelats till de nya divisionerna. Från närsjukvården deltog verksamheter i somatisk och psykiatrisk sluten- och

öppenvård. Resultaten från NPE redovisas i Patientupplevd kvalitet, PUK, med intervallen 0-100 där så höga siffror som möjligt är eftersträvansvärda. Ett antal frågor (indikatorer), publiceras som offentliga resultat av NPE. Dessa är Bemötande, Delaktighet, Information, Tillgänglighet, Förtroende,

0 100 200 300 400 500 600

Gällivare Kalix Kiruna Luleå Boden Piteå Närsjukvård totalt

Vet ej

Ej info till patient

Info till patient

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Gällivare Kalix Kiruna Luleå Boden Piteå

Tertial 3 Tertial 2 Tertial 1

(4)

Upplevd nytta, Helhetsintryck och Rekommendera. Närsjukvårdens resultat för indikatorerna presenteras per närsjukvårdsområde samt totalt för närsjukvården i jämförelse med riket.

Somatik

Somatisk sluten- och öppenvård bedrivs i samtliga närsjukvårdsområden. För Luleå-Boden

närsjukvårdsområde ingår de länsspecialiteter vid Sunderby sjukhus som tillhör närsjukvården i de resultat som presenteras.

Diagram 5. Patientupplevd kvalitet, PUK, för somatisk slutenvård 2014, per närsjukvårdsområde, närsjukvård totalt samt riket. N=1104, svarsfrekvens 62 %

Resultaten för sluten somatisk vård i närsjukvården ligger i nivå med eller över resultaten för riket. För närsjukvården totalt har samtliga indikatorer ökat jämfört med 2012, de indikatorer som har högst PUK-värden är Rekommendera (PUK 94) och Bemötande (PUK 92).

Det är liten variation mellan närsjukvårdsområden förutom när det gäller indikatorn Tillgänglighet där Kiruna närsjukvårdsområde har lågt PUK-värde och Kalix ligger högt med ett PUK-värde på 100.

Gällivare, Luleå-Boden och Piteå närsjukvårdsområden har förbättrat sina totala resultat jämfört med 2012.

Diagram 6. Patientupplevd kvalitet, PUK, för somatisk öppenvård 2014, per närsjukvårdsområde, närsjukvård totalt samt riket. N=1502, svarfrekvens 60 %.

Resultaten för närsjukvårdens somatiska öppenvård ligger i nivå med riket. Tre av åtta indikatorer har ökat för närsjukvården totalt jämfört med 2012. Högsta värdena återfinns för indikatorerna Bemötande (PUK 94), Rekommendera (PUK 93)och Förtroende (PUK 92).

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Gällivare - 2014 Kalix - 2014 Kiruna - 2014 Luleå Boden - 2014 Piteå - 2014

Närsjukvård totalt - 2014 Riket - 2014

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Gällivare - 2014 Kalix - 2014 Kiruna - 2014 Luleå Boden - 2014 Piteå - 2014

Närsjukvård totalt - 2014 Riket - 2014

(5)

Det är små variationer mellan närsjukvårdsområdena. Patienterna i Kalix är mest nöjda med den öppna somatiska vården.

Psykiatri

Ansvaret för den slutna och öppna psykiatriska vården i Norrbotten ligger i närsjukvårdsområdena Gällivare, Luleå-Boden samt Piteå. Piteå närsjukvårdsområde har dessutom ansvar för länets rättspsykiatri. Resultaten i nationella patientenkäten ligger genomgående lägre för den psykiatriska vården jämfört med den somatiska vården.

Diagram 7. Patientupplevd kvalitet, PUK, för psykiatrisk slutenvård 2014, per närsjukvårdsområde, närsjukvård totalt samt riket. N=66, svarsfrekvens 28 %

Resultaten för sluten psykiatrisk vård i Norrbotten ligger för närsjukvården totalt, genomgående lägre än riket. Fem av åtta indikatorer har sänkts jämfört med 2012. Största försämringen finns hos

indikatorn Bemötande som minskat med 14 PUK-enheter jämfört med 2012. Högsta resultaten återfinns för indikatorerna Bemötande (PUK 61) och Förtroende (PUK 59). Antalet svarande är lågt (66 personer) varför resultatet kan vara något osäkert.

Det är stor variation mellan närsjukvårdsområden. Piteå närsjukvårdsområde har högsta PUK-värdena, de har förbättrat samtliga indikatorer jämfört med 2012 förutom Bemötande som sänkts med tre PUK- enheter. Gällivare närsjukvård deltog inte i NPE 2012 och har låga värden för 2014. Luleå-Boden närsjukvård har försämrade resultat jämfört med 2012.

Diagram 8. Patientupplevd kvalitet, PUK, för psykiatrisk öppenvård 2014, per närsjukvårdsområde, närsjukvård totalt samt riket. N= 756, svarsfrekvens 35 %

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

2014 - Gällivare 2014 - Luleå Boden 2014 - Piteå 2014 - Riket

2014 - Närsjukvård tot

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Gällivare - 2014 Luleå Boden - 2014 Piteå - 2014 Riket - 2014

Närsjukvård tot - 2014

(6)

Resultaten för öppen psykiatrisk vård i Norrbotten är för närsjukvården totalt, bättre än för den slutna psykiatriska vården och i nivå med riket. Den psykiatriska öppenvården, har ökat sina PUK-värden i samtliga indikatorer. De indikatorer som har högsta PUK-värdena är Bemötande (PUK 84) och Upplevd nytta (PUK 77). Även för den öppna vården finns en liten variation mellan

närsjukvårdsområden och de nöjdaste patienterna återfinns i Piteå närsjukvårdsområde. Samtliga närsjukvårdsområden har förbättrat sina resultat jämfört med 2012.

Indikatorer landstingsstyrelsens plan

I landstingsstyrelsens plan 2014-2016 finns tre indikatorer utvalda för att följa över tid. Dessa är Bemötande, Delaktighet och Information.

Diagram 9. Patientupplevd kvalitet, PUK, för indikatorerna Bemötande, Delaktighet och Information. Närsjukvårdens specialistvård fördelat på verksamhetsområde, vårdform och år.

Den slutna psykiatriska vården har sänkt sina resultat gällande Bemötande från 75 till 61 PUK-värden och höjt resultatet för indikatorn Information från 46 till 51 PUK-värden. Öppen psykiatrisk vård har höjt sina resultat genomgående. Den somatiska vården har höjt sitt resultat för alla tre indikatorerna i slutenvård men sänkt resultatet för Bemötande i öppenvård.

Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård

Vårdgarantin

Inom vårdgarantin mäts andel läkarbesök samt andel patienter som får sin behandling påbörjad. För båda indikatorerna gäller i Norrbotten att 80 % av besök och påbörjad behandling ska ske inom 60 dagar.

Diagram 10. Andel läkarbesök inom 60 dagar, januari-december 2014.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

sv öv sv öv

Psykiatri Somatik

Bemötande - 2012 Bemötande - 2014 Delaktighet - 2012 Delaktighet - 2014 Information - 2012 Information - 2014

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Gällivare Kalix Kiruna Luleå Boden Piteå Närsjukvård totalt

2013 2014

(7)

För 2014 är det bara 70 % av närsjukvårdens specialistläkarbesök som utförs inom 60 dagar. Kiruna och Piteå närsjukvårdsområden klarar målet på 80 %.

Diagram 11. Andel åtgärd inom 60 dagar, januari-december 2014.

För 2014 klarar närsjukvården totalt målet för påbörjad behandling inom 60 dagar. Samtliga närsjukvårdsområden ligger över 80 %.

Ambulans prio 1-larm

I Norrbotten finns 15 ambulansstationer, nio av dessa är kopplade till hälsocentraler i glesbygd. I de närsjukvårdsområden som omfattar större del glesbygd är andelen längre insatstider högre, jämfört med de närsjukvårdsområden som omfattar tätorter.

Diagram12. Procentuell fördelning av insatstider för vägambulans vid prio 1-larm, januari-december 2014.

För länet totalt är 90 % av insatstiden för vägambulans vid prio1-larm inom 30 minuter. Mer än hälften (58 %) av utryckningarna tar mindre än 10 minuter från ambulansstation till patient.

Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser

Implementering av hälsofrämjande förhållningssätt i närsjukvården mäts med två indikatorer:

riskbedömning avseende levnadsvanor hos patienter med diabetes, hypertoni eller övervikt samt hos patienter med depression, ångest eller sömnstörning. Resultaten presenteras med primärvården exkluderad eftersom implementeringen där pågått under några år medan implementeringen i specialistvården är påbörjad under 2014.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Gällivare Kalix Kiruna Luleå Boden Piteå Närsjukvård totalt

2013 2014

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

>30 min 21-30 min 10-20 min

<10 min

(8)

Riskbedömning levnadsvanor vid diabetes, hypertoni eller övervikt

Av de patienter som besök specialistvård för någon av diagnoserna diabetes, hypertoni eller övervikt, har 38 % fått minst en, i VAS dokumenterad, fråga om levnadsvanor. Totalt har 3915 journalförda frågor om levnadsvana ställts i närsjukvårdens specialistvård för utvalda diagnosgrupper. Av dessa har 36 % ställts till kvinnor och 64 % till män, 7 % av frågorna är ställda inom psykiatrin och 93 % inom somatisk specialistvård.

Diagram 13. Antal frågor som ställts om levnadsvana januari-december 2014, till patienter med besök inom specialistvård med huvuddiagnos diabetes, hypertoni eller övervikt. Fördelat på kvinnor och män.

Frågan om rökning är den vanligast förekommande, följt av alkohol. För den somatiska

specialistvården är det bara i Piteå närsjukvårdsområde som frågor ställts, om än väldigt få, inom alla fyra riskområdena. Vid de psykiatriska verksamheterna i länet är det mycket få patienter som har ett besök med någon av diagnoserna diabetes, hypertoni eller övervikt. Till de patienterna har dock frågor ställts inom samtliga riskområden.

Riskbedömning levnadsvanor vid depression, ångest eller sömnstörning Inom psykiatrin förkommer diagnoserna depression, ångest och sömnstörning hos många patienter men mycket sällan i den somatiska specialistvården. Implementeringen av riskbedömning av levnadsvanor har gått snabbare inom den psykiatriska specialistvården än den somatiska.

Diagram 14. Antal frågor som ställts om levnadsvana januari-december 2014, till patienter med besök inom specialistvård med huvuddiagnos depression, ångest eller sömnstörning. Fördelat på kvinnor och män.

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000

K M K M K M K M K M K M K M K M

Psykiatri Somatik Somatik Somatik Psykiatri Somatik Psykiatri Somatik Gällivare Kalix Kiruna Luleå Boden Piteå

Alkoholvanor Fysisk aktivitet Matvanor Tobak

0 50 100 150 200 250 300 350 400

Psykiatri Somatik Somatik Psykiatri Somatik Psykiatri Somatik

Gällivare Kiruna Luleå Boden Piteå

Alkoholvanor Fysisk aktivitet Matvanor Tobak

(9)

Av de patienter som besök specialistvård för någon av diagnoserna depression, ångest eller

sömnstörning, har 56 % fått minst en, i VAS dokumenterad, fråga om levnadsvanor. Totalt har 2987 journalförda frågor om levnadsvana ställts i närsjukvårdens specialistvård till de utvalda

diagnosgrupperna. Av dessa har 95 % ställts inom psykiatrin och 5 % inom somatisk specialistvård.

Effektiv hälso- och sjukvård

Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar

Indikatorn mäter oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar efter utskrivning, per tertial. Målet för indikatorn är en minskning med 10 % jämfört med motsvarande tertial 2013. Första tertialen klarade närsjukvården målet, andra tertialen uppnåddes inte en 10 % minskning. Tredje tertialen 2014 måste närsjukvården minska de oplanerade återinskrivningarna i slutenvård från 17,5 % till 15,75 % för att uppnå målnivån. Närsjukvården minskade till 16,79 % och klarar därmed inte målet.

Diagram 15. Andel oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar efter utskrivning, januari-november 2013 och 2014 för närsjukvården totalt.

För helåret 2014 har närsjukvården minskat sina oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar från 17,53 % till 17,05 %.

Diagram 16. Andel oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar efter utskrivning, januari-november 2013 och 2014, per närsjukvårdsområde.

Resultaten skiljer sig åt mellan närsjukvårdsområdena, Kalix, Luleå Boden och Piteå närsjukvårdsområde har minskat sina återinskrivningar medan de övriga har ökat. Kiruna

närsjukvårdsområde har den lägsta andelen oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar i länet, trots sin ökning 2014 jämfört med 2013.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

2013 2014

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

18%

20%

Gällivare Kalix Kiruna Luleå Boden Piteå Närsjukvård totalt

2013 2014

(10)

Undvikbar slutenvård

Indikatorn undvikbar slutenvård omfattar vårdtillfällen orsakade av ett antal utvalda diagnoser som väl skötta i öppenvård, bedöms kunna undvikas inom slutenvården. Måttet avser att mäta kvaliteten i den öppna vården och finns i Öppna jämförelser. I Uppföljning av beställning närsjukvård 2014 är diagnoserna satta som huvuddiagnoser där det inte uttryckligen anges att även bidiagnos ska ingå.

Detta för att inte exempelvis en vanlig sjukdom som diabetes som bidiagnos, ska påverka resultaten så att de blir orimliga. Resultaten i uppföljningen kan därför skilja sig från de resultat som presenteras i Öppna jämförelser.

Diagram 17. Andel undvikbar slutenvård fördelat på närsjukvårdsområde.

Av närsjukvårdens vårdtillfällen under perioden januari-december 2014 är 14,8 % undvikbar slutenvård. Det är en förbättring jämfört med samma period 2013 då andelen var 15,2 %.

Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos Måttet är detsamma som i föregående indikator men appliceras på personer med ett tidigare slutenvårdstillfälle med psykiatrisk diagnos (F-diagnos) som huvuddiagnos de senaste fem åren.

Diagram 18. Antal undvikbara slutenvårdstillfällen per månad för personer med ett tidigare slutenvårdstillfälle med F-diagnos som huvuddiagnos de senaste fem åren.

Det är ett fåtal personer som skrivs in med undvikbar slutenvård inom denna patientgrupp. För att se om den psykiatriska diagnosen slår igenom som huvuddiagnos för denna patientgrupp har stickprov på individnivå utförs. Dessa visar att huvuddiagnosen för inskrivning är kopplad till den somatiska åkomman och inte den psykiatriska diagnosen. För perioden januari-december har antalet undvikbara slutenvårdstillfällen minskat med 28 % mellan åren 2013 och 2014.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

Gällivare Kalix Kiruna Luleå Boden Piteå Totalt

2013 2014

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 10 12

2013 2014

(11)

Beläggningsgrad observationsplatser

Observationsplatser finns vid hälsocentralerna i Arjeplog, Arvidsjaur, Haparanda, Jokkmokk, Pajala, Överkalix och Övertorneå.

Diagram 19. Beläggningsgrad obs-platser, per tertial 2014.

Beläggningsgraden skiftar i länet, för 2014 varierar den genomsnittliga beläggningen från 67 % i Pajala till 94 % i Övertorneå.

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård

Diagnossättningsgrad

Att sätta diagnos på sjukdomstillstånd är viktigt för att underlätta kommunikation mellan vårdnivåer och för att kunna följa upp vårdens resultat och kvalitet. I SOSFS 2008:14. Socialstyrelsens

föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården, framgår att dokumentation av patientuppgifter ska ske med hjälp av nationellt fasställda begrepp, termer och klassifikationer. ICD-10 är den klassifikation som ska användas för diagnossättning. För

närsjukvården totalt är diagnossättningsgraden för läkargruppen 90 % och för övriga vårdgivarkategorier 77 %.

Diagram 20. Andel diagnossatta besök/vårdtillfällen fördelat på läkare och övriga vårdgivarkategorier, januari-december 2014.

Diagnossättningsgraden varierar mellan specialiteter och mellan vårdgivarkategorier. Generellt sett är täckningsgraden högre för läkargruppen än andra vårdgivarkategorier. Inom psykiatrin är 95 % av läkabesöken diagnossatta, för den somatiska vården är siffran 90 %. För övriga vårdgivarkategorier är resultaten bäst inom psykiatrin där 90 % av besöken är diagnossatta medan enbart 69 % av besöken till övriga vårdgivarkategorier diagnossätts inom den somatiska vården.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2014-1 2014-2 2014-3

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Psykiatri Somatik Somatik Somatik Psykiatri Somatik Psykiatri Somatik Psykiatri Somatik

Gällivare Kalix Kiruna Luleå Boden Piteå Totalt Närsjukvård

Läkare Övriga

(12)

Antibiotikaförskrivning

Antibiotika ska användas så att spridning och utveckling av resistens förhindras. Överbehandling och onödig behandling med antibiotika försämrar patientsäkerhet och samhällsekonomi. De tilltagande problemen med antibiotikaresistenta bakterier utgör ett hot mot patientsäkerheten. Förutom väl fungerande hygienrutiner, är rationell antibiotikaanvändning en av de viktigaste komponenterna i arbetet med att motverka antibiotikaresistens.

Antibiotikaförskrivningen visas per närsjukvårdsområde samt totalt för närsjukvården. Det bör noteras att inom närsjukvårdsområdet Luleå-Boden återfinns några länsspecialiteter, bland annat infektion och lungmedicin, som påverkar mängden förskrivna antibiotika. Målet är 250 varurader per 1000 invånare per år i Norrbotten.

Diagram 21. Antal varurader för antibiotika/1000 invånare.

Närsjukvården hamnar på 215,9 varurader per 1000 invånare för 2014 och har därmed ökat användningen av antibiotika under året jämfört med 2013. Ökningen finns i samtliga närsjukvårdsområden utom Gällivare som har minskat förskrivningen.

Antibiotikaförskrivning till äldre

Hög ålder medför en ökande risk för sjukdom, mindre marginaler att klara sjukdom, mindre lokala och mer allmänna symtom vilket leder till en större förskrivning av antibiotika jämfört med populationen som helhet. Det är av stor vikt att hålla nere förskrivningen av antibiotika hos äldre, därför finns även en indikator som mäter förskrivningen av antibiotika i gruppen 80 år eller äldre.

Diagram 22. Antal recept till personer 80 år eller äldre, uthämtade på apotek, per 1000 invånare 80 år eller äldre i närsjukvårdsområdet, period januari-december.

För närsjukvården totalt har förskrivningen minskat från 679,2 till 675,1 uthämtade recept per 1000 invånare 80 år eller äldre, för 2014 jämfört med 2013. Kalix och Piteå närsjukvårdsområde har minskat förskrivningen medan övriga har ökat.

0 50 100 150 200 250

Gällivare Kalix Kiruna Luleå Boden Piteå Närsjukvård totalt

2012 2013 2014

0 100 200 300 400 500 600 700 800

Gällivare Kalix Kiruna Luleå Boden Piteå Närsjukvård totalt

2012 2013 2014

(13)

Läkemedel med risk för beroendeutveckling

Det är i dagsläget inte möjligt att ta ut statistik per närsjukvårdsområde för indikatorn. Indikatorn används under 2014 för att kartlägga förskrivningsmönstret i Norrbotten. Totalt för närsjukvården har förskrivningen ökat med 6,4 % 2014 jämfört med 2013, ökningen är 0,1 % högre hos kvinnor jämfört med män.

Diagram 23. Antal individer, totalt i närsjukvården, som hämtat ut läkemedel med risk för beroendeutveckling.

Den psykiatriska vården står för knappt 8,5 % av den totala förskrivningen 2014. Av de som hämtat ut läkemedel med risk för beroende är ca 60 % kvinnor och 40 % män. Bland kvinnorna är det en större andel som hämtat ut läkemedel i den äldsta åldersgruppen än hos männen.

Läkemedel hjärta/diabetes/stroke

En stor del av befolkningen lider av sjukdomar som gör att blodfettsänkande läkemedel är en del av behandlingen. Det finns olika typer av preparat med olika prisbilder inom samma läkemedelsgrupp.

För att minska kostnaderna för läkemedel rekommenderar läkemedelskommittén att andelen

Rosuvastatin av lipidsänkare hamnar under 6 procent. För närsjukvården totalt är andelen Rosuvastatin 7,1 % för 2014 jämfört med 6,8 % för 2013.

Diagram 24. Andel förskrivet Rosuvastatin av lipidsänkare, 2012-2014.

Andelen förskrivna Rosuvastatin av lipidsänkare varierar i länet. Största andelen förskrivs i Kalix närsjukvårdsområde. Det är endast Gällivare närsjukvårdsområde som når målet att komma under 6 procent för 2014.

0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000 50000

2012 2013 2014 2012 2013 2014

Kvinna Man

65+ år 30-64 år 0-29 år

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

Gällivare Kalix Kiruna Luleå Boden Piteå Närsjukvård totalt

2012 2013 2014

(14)

Läkemedelsgenomgång och Läkemedelsberättelse

SOSFS 2012:9 innebär en ändring i föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvård. I Kvalitetshandbok för läkemedelshantering i Norrbottens läns landsting, finns en

länsövergripande tillämpning av ändringsförfattningen. Riktlinjerna innehåller grundläggande krav för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse vid ordination, informationsöverföring och

uppföljning i länets öppen- och slutenvård. De omfattar patienter 75 år eller äldre, som är ordinerade minst fem läkemedel. Syftet med riktlinjerna är att det ska finnas en fullständig och korrekt

läkemedelslista för patienten samt att patient och sjukvårdande verksamheter ska veta syfte och mål med läkemedelsbehandling och eventuella ordinationsändringar.

För resultaten januari-december 2014 har en ny konstruktion av rapporterna gjorts på grund av att det är en stor mängd indata att följa på individnivå. Resultaten för läkemedelsgenomgång har delats upp mellan primärvård och specialistvård.

Läkemedelsgenomgång ska erbjudas berörd patientgrupp minst en gång per år eller vid behov. Av resultaten kan man utläsa att det är en mycket låg andel patienter som fått en läkemedelsgenomgång i öppenvård. De flesta läkemedelsgenomgångarna sker förmodligen vid särskilda boenden.

Diagram 25. Andel patienter 75 år eller äldre med fem eller fler läkemedel som har en dokumenterad läkemedelsgenomgång i primärvård eller specialistvård 2014.

För närsjukvården totalt är det 9 % av den definierade patientgruppen som haft en

läkemedelsgenomgång i primärvård och 7 % som fått det i specialistvård under 2014. Piteå närsjukvårdsområde har den högsta andelen för både primärvård och specialistvård.

Läkemedelsberättelse ska delges patienten skriftligt vid utskrivning från vårdavdelning vid sjukhus eller observationsplats. Resultaten för 2014 visar en ökning av andelen av personer 75 år och äldre med fler än fem läkemedel, som fått en läkemedelsberättelse med sig hem vid utskrivning från sjukhus. För närsjukvården som helhet är det 36 %.

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

18%

Prim Spec Prim Spec Prim Spec Prim Spec Prim Spec Prim Spec Gällivare Kalix Kiruna Luleå Boden Piteå Närsjukvård

totalt

(15)

Diagram 26. Andel patienter 75 år eller äldre med fem eller fler läkemedel och ett vårdtillfälle inom närsjukvården 2014, som har en dokumenterad

läkemedelsberättelse under samma period.

Det närsjukvårdsområde som lyckats bäst med läkemedelsberättelse är Kiruna som ligger på 83 %, det område som ökat mest jämfört med 2013 är Piteå som gått från 25 % till 47 %.

Sammanfattande resultat

Patientfokuserad hälso- och sjukvård

 14 % av patienter med palliativ diagnos 2014 har fått, ett i VAS dokumenterat, brytpunktsamtal.

 Resultaten i Nationella patientenkäten för sluten somatisk specialistvård i närsjukvården ligger i nivå med eller över riket, samtliga indikatorer har höjts. Resultaten för öppen somatisk specialistvård i närsjukvården ligger i nivå med riket, tre av åtta indikatorer har höjts.

 Resultaten i Nationella patientenkäten för sluten psykiatrisk vård ligger lägre än riket, fem av åtta indikatorer har sänkts. Resultaten för öppen psykiatrisk vård ligger i nivå med riket, samtliga indikatorer har höjts.

 Tre indikatorer i NPE, Bemötande, Delaktighet och Information, följs över tid. Den somatiska vården har höjt sitt resultat för alla tre indikatorerna i slutenvård men sänkt resultatet för Bemötande i öppenvård. Den slutna psykiatriska vården har sänkt resultatet för Bemötande och höjt värdet för Information, öppen psykiatrisk vård har höjt resultaten för alla tre indikatorerna.

Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård

 Målet för vårdgarantin i Norrbotten, 80 % inom 60 dagar, uppfylls för påbörjad behandling (92 %) men inte för läkarbesök (70 %).

 För länet totalt är 90 % av insatstiden för vägambulans vid prio 1-larm inom 30 minuter. Mer än hälften av utryckningarna tar mindre än 10 minuter från ambulansstation till patient.

Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser

 Av de patienter som besök specialistvård för någon av diagnoserna diabetes, hypertoni eller övervikt, har 38 % fått minst en, i VAS dokumenterad, fråga om levnadsvanor.

 Av de patienter som besök specialistvård för någon av diagnoserna depression, ångest eller sömnstörning, har 56 % fått minst en, i VAS dokumenterad, fråga om levnadsvanor.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Gällivare Kalix Kiruna Luleå Boden Piteå Närsjukvård totalt

2014-1 2014-2 2014-3

(16)

Effektiv hälso- och sjukvård

 Närsjukvården klarar inte målet att minska oplanerade återinskrivningarna inom 30 dagar med 10 % för tertial 3.

 För helåret 2014 har närsjukvården minskat sina oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar från 17,53 % till 17,05 %.

 Av närsjukvårdens vårdtillfällen under 2014 är 14,8 % undvikbar slutenvård. Det är en förbättring jämfört med samma period 2013 då andelen var 15,2 %. Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos har minskat med 28 %.

 Beläggningsgraden skiftar i länet, för 2014 varierar den genomsnittliga beläggningen från 67% i Pajala till 94 % i Övertorneå.

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård

 Diagnossättningsgraden i närsjukvården totalt är 90 % för läkare och 77 % för övriga

vårdgivarkategorier. Inom psykiatrin är 95 % av läkabesöken diagnossatta, för den somatiska vården är siffran 90 %. För övriga vårdgivarkategorier är 90 % av besöken diagnossatta inom psykiatrin och 69 % inom den somatiska vården.

 Antibiotikaförskrivningen i närsjukvården har ökat för 2014 (215,9 varurader/1000 invånare) jämfört med 2013 (211,9 varurader/1000 invånare).

 Antal recept till personer 80 år eller äldre uthämtade på apotek, har minskat från 679,2 till 675,1 uthämtade recept per 1000 invånare 80 år eller äldre, jämfört med 2013.

 Av de som hämtat ut läkemedel med risk för beroende är ca 60 % kvinnor och 40 % män.

Under 2014 sker en 6,4 % ökning av förskrivningen av läkemedel med risk för beroende jämfört med 2013, ökningen är 0,1 % högre hos kvinnor jämfört med män.

 Andelen Rosuvastatin av lipidsänkare, har ökat till 7,1 % för 2014 jämfört med 6,8 % för 2013. Största andelen förskrivs i Kalix närsjukvårdsområde. Det är endast Gällivare närsjukvårdsområde som når målet att komma under 6 procent för 2014.

 I närsjukvården är det under 2014, 9 % av personer 75 år och äldre med fler än fem läkemedel som haft en läkemedelsgenomgång i primärvård och 7 % som fått det i specialistvård. Piteå närsjukvårdsområde har den högsta andelen för både primärvård och specialistvård.

 Resultaten visar en ökning av andelen av personer 75 år och äldre med fler än fem läkemedel, som fått en läkemedelsberättelse vid utskrivning från sjukhus. För närsjukvården som helhet är det 36 %. Det närsjukvårdsområde som lyckats bäst med läkemedelsberättelse är Kiruna som ligger på 83 %, det område som ökat mest jämfört med 2013 är Piteå som gått från 25 % till 47 %.

Şekil

Updating...

Referanslar

Updating...

Benzer konular :