Foto: Petra Isaksson, Erik Holmstedt

Strategisk plan 2016-2018 Finansplan 2016-2018 Landstingsstyrelsens plan 2016-2018 Årsredovisning 2016

Delårsrapport, augusti 2016

Foto: Petra Isaksson, Erik Holmstedt

Fokus på ekonomi och primärvård 4

Kompetensförsörjning 5

Finansiell analys 6

Mål och måluppfyllelser 10

Medborgare 10

Verksamhet 14

Kunskap och förnyelse 19

Medarbetare 23

Ekonomi 26

Vårdproduktion 27

Stiftelser och bolag 28

Ekonomi 29

Fokus på ekonomi och primärvård

Vår verksamhet står inför stora utmaningar, men vi har också stora resurser att hantera dessa. Tack vare skattehöjningen inför 2016 har vi fått ett tillskott på cirka 600 miljoner. Det betyder att vi idag har ungefär 8 miljarder att röra oss med.

Strategin för att få pengarna att räcka till så mycket som möjligt kan sammanfattas med; rätt person på rätt plats och i rätt tid.

Vi behöver förändra nuvarande arbetssätt, arbetsorgani- sation och logistik. Det handlar om att ha rätt fördelning av arbetsuppgifter mellan olika personalkategorier.

På lång sikt måste vi få de resurser som är knutna till sjuk- husen att också verka utanför sjukhusens väggar. Samarbetet mellan landstingets verksamheter och kommunerna måste förbättras. Den medicintekniska utvecklingen skapar bättre förutsättningar, för både vården och patienterna, vilket gör att allt mer av morgondagens vård kommer att kunna bedrivas i hemmen eller åtminstone utanför sjukhusen.

För att förbättra vår ekonomiska situation arbetar vi vidare med riktade åtgärder för att bland annat minska kostnaderna för inhyrd personal och övertid, för att minska sjukfrånvaron

och för att öka produktiviteten. Samtidigt måste vi också få till bättre flöden, snabbare utslussning av utskrivningsklara patienter och minskade kostnader för läkemedel.

För att vården ska bli mer effektiv måste primärvården få rätt förutsättningar att arbeta med. Primärvården i den norra sjukvårdsregionen står inför stora utmaningar de närmaste åren. En tredjedel av distriktsläkartjänsterna är i dag bemannade av inhyrd personal. Vår geografi är också en utmaning. De stora avstånden kan överbryggas till viss del med hjälp av teknik, men än är inte arbetssätten anpas- sade till utvecklingen inom e-hälsa. Projektet Primärvården i fokus undersöker och kartlägger primärvårdens roll och uppdrag i det framtida hälso- och sjukvårdssystemet. Projektet ska slutrapporteras med ett förslag på hur arbetssätt kan förändras, hur digitalisering och e-hälsa kan användas och vilka kompetenser som behövs för att möta medborgarnas behov. Detta sammanfaller med vårt eget utvecklingsarbete,

”Framtidens primärvård”, som också börjat arbeta med detta

och som jobbar nära det regionala projektet för att dra maximal

nytta av erfarenheter i hela regionen.

Kompetensförsörjning

Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid

Kompetensförsörjningen är avgörande för att lands- tingets verksamheter ska nå uppsatta mål. Det innebär att vi aktivt måste arbeta med försörjningsprocessens alla delområden (attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla) för att behålla och utveckla medarbetarna samt attrahera och rekrytera nya.

Vårt chefs- och ledarutvecklingsprogram utvecklas kontinuerligt. Under våren har de första cheferna genom- gått det nya grundprogrammet, två nya grupper startas upp under hösten. Gruppcoachning, som ett led i att stärka chefs och ledarskapet, pågår under hösten 2016 och våren 2017 i Luleå/ Boden och i Gällivare. Mentorer och adepter kopplas kontinuerligt ihop i landstingets interna mentorpro- gram. Detta görs för att stärka det interna lärandet och för att ta till vara erfarna chefers kunskap. Vi har också skrivit avtal med leverantörer inom arbets- och ledningsgrupps- utveckling.

Under första kvartalet utannonserades tjänster för utbildningssjuksköterskor. Tjänsterna är nu bemannade och sjuksköterskorna har påbörjat sin specialistutbildning, totalt anställdes sex sjuksköterskor.

Vår största rekryteringbas är de studenter som kontinu- erligt utbildas inom våra olika verksamheter. Vi fortsätter att samverka med utbildningsanordnare för att få till stånd fler utbildningar relaterade till våra behovsområden. Detta samarbete har under innevarande år resulterat i en yrkes-

högskoleutbildning för Medicinska sekreterare. Utbild- ningen har startats upp i Luleå. Luleå Tekniska universitet (LTU) har i höst haft kursstart på Anestesi- och Opera- tionssjuksköterskeprogrammen. Antalet utbildningsplatser på LTU har utökats för att fler sjuksköterskor ska ut- examineras. Det gör att vår utbildningskapacitet vad gäller sjuksköterskestudenter måste förstärkas. Pilotprojekt med PEER*-pedagogik startar i höst på fyra vårdavdelningar på Sunderby sjukhus. Syftet är att testa om vi på så sätt, med befintliga handledarresurser, kan utbilda fler sjuk- sköterskestudenter och behålla god utbildningskvalitet.

Rekryteringsarbetet utvecklas kontinuerligt med kam- panjer både i Sverige och utomlands. För att standardisera rekryteringsarbetet och skapa förutsättningar för kom- petensväxling har en arbetsgrupp tillsatts för att införa kompetensbaserad rekrytering i våra verksamheter, ett pilotprojekt ska starta under november månad.

Arbetet med att skapa förutsättningar för att ta till vara de nyanländas kompetens är också högt prioriterat. Vi fortsätter vårt samarbete med migrationsverket, arbets- förmedlingen och länsstyrelsen för att hittar former och strukturer för detta arbete. Även utlandsrekrytering är ett prioriterat område.

* PEER - (översatt från engelska = jämlike) är en pedagogik som innebär att studenter

tillsammans vårdar patienter (övervakas i bakgrunden av handledare) och reflekterar

tillsammans med handledaren efteråt.

Periodens resultat

Landstingets resultat per augusti visar ett positivt resultat på 181 mkr vilket är 198 mkr bättre än motsvarande period föregående år men 112 mkr sämre än budget.

Resultat före finansiella poster visar ett positivt resultat på 166 mkr vilket är 255 mkr bättre än föregående år men 101 mkr sämre än budget.

Grafen ovan visar landstingets ackumulerade resultat före finansnetto för aktuell period 2016, helår 2015, budget 2016 samt årsprognos 2016.

Divisionernas resultat för perioden är -262 mkr vilket är 149 mkr sämre än resultatmålet för perioden och 54 mkr sämre än föregående år.

Årsprognos

Årsprognosen pekar på ett överskott med 132 mkr, vilket är 190 mkr sämre än budget. Prognosen före finansiella poster visar ett överskott på 100 mkr, vilket är 183 mkr sämre än budget.

Augustiprognosen är en försämring med 36 mkr jämfört med prognosen per april. Försämringen avser kostnader för köpt utomlänsvård (-47 mkr), inhyrd personal (-12 mkr), egen personal (-13 mkr), läkemedel (-7 mkr) och finansnetto (-20 mkr). Däremot har intäkter, skatt, statsbi- drag läkemedel ökat (+25 mkr) och diverse andra kostna- der minskat (+38 mkr) såsom IT-utveckling, privatvård mm. vilket förbättrar prognosen.

I augustiprognosen beräknas personalkostnaderna öka med 5,8 procent och övriga kostnader med 4,7 procent.

Nettokostnadsökningen beräknas ligga på 5,3 procent jämfört med budgeterade 2,7 procent i finansplanen.

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning bedöms öka med 11,8 procent medan de i budget för 2016 beräknades öka med 12,0 procent.

Finansnetto beräknas avvika negativt mot budget med 7 mkr. Rådande ränteläge gör att de placeringsmöjligheter för likvida medel som nuvarande finanspolicy tillåter i princip inte ger någon avkastning.

EKONOMI I BALANS

Samtliga verksamheter har 2016 uppdrag att minska sina kostnader med 205 mkr jämfört med 2015. Hälso- och sjukvårdsdivisionerna har resultatkrav för 2016 som innebär krav på kostnadsreduktion på 178 mkr. Övriga verksamheter har uppdraget att vidta åtgärder motsvarande 1,6 procent eller 26 mkr.

Utfallet av åtgärderna är 53 mkr till och med augusti och i årsprognosen bedöms 79 mkr av de 205 mkr klaras.

Ekonomisk handlingsplan

2016 Sparkrav Utfall

2016 aug

Prognos Helår 2016

2016 aug

2016

Närsjukvård 148,4 81,6 33,1 43,1

Länssjukvård 30,8 16,8 6,5 13,0

Kultur och utbildning 3,0 2,0 2,0 3,0

Länsteknik 2,4 1,0 1,0 2,4

Service 6,5 2,7 3,9 6,5

Folktandvård 6,3 4,0 1,7 3,1

Regional utveckling 2,6 1,7 1,7 2,6

Landstingsgemensamt 5,0 3,3 3,3 5,0

Totalt 205,0 113,1 53,2 78,7

Divisionernas årprognoser pekar på ett underskott på 410 mkr, vilket är 228 mkr sämre än verksamhetens resultat- mål på 182 mkr för 2016. Jämfört med bokslutet 2015 är det en försämring med 61 mkr. Övriga verksamheters prognoser pekar på ett överskott på 99 mkr, vilket är 54 mkr bättre än resultatmålet.

Avvikelsen mot resultatmålet för divisionerna beror dels på att ekonomiska handlingsplanerna inte ger full effekt och dels att andra kostnader ökar.

Nettokostnader och skatteintäkter/statsbidrag

Nettokostnaderna för perioden har ökat med 6,2 procent vilket är 1,9 procent mer än budget. Skatter/statsbidrag har ökat med 11,9 procent från föregående år. För perioden är skatter/statsbidrag 166 mkr högre än verksamhetens nettokostnad.

Om AFA exkluderas från nettokostnader samma period föregående år så har nettokostnaderna ökat med 5,2 procent i jämförelse med föregående år.

Mars April

Jan Feb Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

-400 -300 -200 -100 0 100 200 300

Resultat före finansnetto (Mkr)

^ Utfall 2016 ^ Utfall 2015 ^ Budget 2016

 Årsprognos 2016 (augusti)

Grafen ovan visar landstingets ackumulerade resultat före finansnetto för aktuell period 2016, helår 2015, budget 2016 samt årsprognos 2016.

Finansiell analys

Närsjukvård Länssjukvård Folktandvård Kultur och utbildning

Service -3

3 -6

9 14 2 16 4 11

-6-14 -15

-131

-271

Länsteknik -300

-200 -250 -150 -100 -50 0

50 Resultat 2016-08  Resultatkrav 2016  Prognos 2016

Resultat och prognos per division, augusti 2016 (Mkr)

-122

-67

-183

-94

Verksamhetens intäkter

Verksamhetens intäkter har per augusti ökat med 39 mkr eller 5,1 procent jämfört med föregående år, eller en po- sitiv budgetavvikelse på 120 mkr. Största ökningen avser asylersättning, statsbidrag samt försäkringsersättning för oljeläckaget i Gällivare.

Verksamhetens kostnader

PERSONALKOSTNADER

Personalkostnader har ökat med 108 mkr (4,3 procent) exkl. pensioner. Av ökningen avser 59 mkr (2,4 procent) avtalsökningar och 1,9 procent avser volymökningar, ökning av övertid och ökade kostnader för sommarförmåner.

Kostnader för sommarförmåner uppgår till och med augusti till 27,6 mkr, vilket är 2,7 mkr mer än fjolåret. Ökningen förklaras med ökade kostnader för kvalificerad övertid (2,3 mkr) samt ökade kostnader för dagersättning vid helgpass (0,5 mkr).

Arbetad tid har ökat med 1,9 procent (106 årsarbetare).

Ökningen förklaras med att antalet anställda har varit fler (i genomsnitt 57 fler) samt att frånvarotiden har minskat med 2,2 procent (29 årsarbetare). Fler arbetsdagar än före- gående år har också ökat den arbetade tiden. Övertiden har ökat med 6 procent (7 årsarbetare).

PENSIONSKOSTNADER

Pensionskostnaderna har ökat med 44 mkr (11 procent) jämfört med föregående år, vilket beror på fler anställda och att fler kommer över brytpunkten 7,5 basbelopp i lön vilket gör att lönedelarna däröver kostar betydligt mer.

Kostnaden ökar från 4,5 procent till 30 procent på lönedelar över 7,5 basbelopp. Finansiella kostnaderna på pensions- skulden minskar däremot med 8 mkr på grund av lägre ränteläge.

INHYRD PERSONAL

För perioden är kostnaderna för inhyrd personal 167 mkr vilket är 6 mkr högre än samma period föregående år.

En del av ekonomiska handlingsplanen är att divisioner- na ska minska kostnaderna för inhyrd personal med 46 mkr jämfört med 2015. Årsprognosen för inhyrd personal uppgår till 233 mkr vilket är en minskning med 21 mkr jämfört med helåret 2015.

Inom Närsjukvården är detta en följd av att ett antal hälso- centraler är helt utan ordinarie läkare och måste förlita sig på stafetter för att klara sitt åtagande. Även specialister inom internmedicin och psykiatri är i behov av stafetter.

Länssjukvården har en generell ökning av inhyrda i Malmfälten både avseende läkare och sjuksköterskor.

Inhyrd personal per division (mkr)

2016-08 2015-08 För- ändring

mellan period-

erna

Års- prognos 2016

Helår 2015

Närsjukvården 131,1 125,5 +4,4% 182,3 192,7

Läkare 114,8 107,8 +6,5%

Sjuksköterska 16,3 17,7 -8,3%

Länssjukvård 36,3 36,1 +0,8% 50,3 61,5

Läkare 29,3 30,5 -4,0%

Sjuksköterska 7,0 5,6 +26,4%

Totalt 167,4 161,6 +3,6% 232,6 254,2

RIKS- OCH REGIONSJUKVÅRD

Kostnaderna för riks- och regionsjukvård är 383 mkr vilket är 37 mkr (10,7 procent) högre än samma period 2015.

Årsprognosen för riks- och regionsjukvård bedöms uppgå till 567 mkr vilket innebär en ökning med 47 mkr i jäm- förelse med föregående år och 97 mkr sämre än budget.

Ökningen avser främst kostnader på Karolinska sjukhuset.

LÄKEMEDEL

Landstingets kostnader för läkemedel per augusti är 607 mkr vilket är en ökning på 4,7 procent eller 27 mkr jämfört med samma period föregående år. Kostnaderna ökar inom receptläkemedel.

Landstinget bedöms ha högre läkemedelskostnader än riket utifrån vår befolkningsstruktur. Landstingets kost- nadsökning för läkemedel är dock större än i övriga Sverige och skillnaden mot riket bedöms för stor idag.

Målet är att skillnaden mellan länets och rikets kostnader per invånare ska vara högst 194 kr. Per augusti har skillna- den ökat till 460 kr per invånare. Orsaken till den ökade skillnaden förklaras bland annat av högre användning av nya hjärtläkemedel, cancerläkemedel och läkemedel mot inflammatoriska led- och tarmsjukdomar samt lägre takt för byte till mer kostnadseffektiva TNF-hämmare.

Prognosen för läkemedel visar på ett helårsutfall på 933 mkr vilket är 5 procent eller 48 mkr mer än utfallet 2015.

Prognosen inkluderar kostnader för läkemedel mot Hepatit C motsvarande 23 mkr.

ÖVRIGA KOSTNADER

För perioden har övriga kostnader ökat med 103 mkr eller

7,9 procent i jämförelse med föregående år. Utöver normal

prisökning avser ökningen kostnader förbrukning av

material, omstruktureringsreserv, miljösanering,

sjuktransporter, labbkostnader samt sjukresor.

SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG

Storleken på skatteintäkterna för respektive år påverkas av skattesatser, befolkningens storlek, sysselsättningsnivå, lönenivå och skattesats.

Skattesatsen har höjts med 1,16 kr vilket ökar skatteintäkten med 621 mkr jämfört med 2015.

Skatterna 2016 beräknas ge ett underskott mot budget på 32 mkr på helår beroende på den senaste skatteunder- lagsprognosen från augusti. Generella statsbidrag och utjämning bedöms ge ett överskott mot budget på 26 mkr på helår. Förklaringen är dels att Norrbotten 2016 har färre invånare än vad som antogs i budget, dels att endast preliminära belopp fanns vid budgettillfället samt nytt avtal avseende statsbidrag för läkemedel från i juni 2016.

Den största negativa avvikelsen avser inkomstutjämnings- bidraget, 18 mkr och kostnadsutjämningsbidraget 4 mkr, medan läkemedelsstatsbidraget visar en positiv avvikelse på 47 mkr.

Likvida medel och kortfristiga placeringar

LIKVIDA MEDEL

Landstingets likvida medel består av banktillgodohavanden, kortfristiga räntefonder samt handkassor. Förändringar i likvida medel beror på nettot av de in- och utbetalningar som sker till och från landstinget. Räntan från likvida medel påverkar både landstingets resultat och saldot på likvida medel positivt. Om landstingets resultat före finansiella poster är negativt kommer det på sikt innebära att tillgången till likvida medel minskar.

Medelsaldot för landstingets likvida medel exklusive pensionsfond och bolag uppgick under augusti till 1 016 mkr, vilket är 27 mer än medelsaldot december 2015.

Landstingets likviditetsmål är lägst 10 procent av nettokostnaden per helår, vilket motsvarar 730 mkr.

KORTFRISTIGA PLACERINGAR

Landstinget har sedan 1997 långsiktigt avsatt medel för att möta framtida pensionsutbetalningar. Under 2014 tecknade landstinget förvaltningsuppdrag med ett antal aktörer avseende den långsiktiga kapitalförvaltningen. Förvalt- ningsuppdraget innebär en fullmakt att fatta löpande placeringsbeslut enligt landstingets fastställda finanspolicy.

Marknadsvärdet på den totala pensionsportföljen uppgår vid augusti månads utgång till 2 823 mkr. Det är 233 mkr mer än vid årsskiftet. Under året har det avsatts ytterligare 150 miljoner till portföljen. Portföljen består huvudsakligen av aktie- och räntefonder.

Den totala värdeförändringen för portföljen hittills i år är plus 3,1 procent, vilket är 0,8 procentenheter bättre än index. Indexjämförelsen baseras på en så kallad normal- portfölj med 25 procent aktier och 75 procent räntebärande papper. Landstingets portfölj består av 23 procent aktie- fonder och 77 procent räntefonder. Värdeförändringen på aktiefonder är plus 5,4 procent hittills i år. Värdeföränd- ringen på räntefonder är plus 2,2 procent hittills i år.

ÅTERLÅN AV PENSIONSMEDEL

Landstingets totala pensionsförpliktelser uppgick per augusti månads utgång till 7 372 mkr. Rådet för kommunal redovisning har definierat begreppet återlån som skill- naden mellan totala pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel enligt marknadsvärde. Pensionsmedlen är lägre än pensionsförpliktelsen, vilket innebär att lands- tinget använt pensionsmedlen till investeringar och den löpande verksamheten.

Landstingets pensionsmedelsförvaltning,

mkr 2016-08 2015-08

Pensionsförpliktelse (balansräkning, avsättning) 2 490 2 343 Pensionsförpliktelse (balansräkning, avvecklings-

reserver) 0 3

Pensionsförpliktelse (ansvarsförbindelse) 4 882 5 202 Summa förpliktelser inklusive löneskatt 7 372 7 548

Pensionsfond, bokfört värde 2 731 2 528

Pensionsfond, marknadsvärde 2 823 2 603

Återlån 4 549 4 945

Pensionsfond, orealiserad avkastning 92 75

Pensionsfond, realiserad avkastning 25 92

Realiserad och orealiserad avkastning på Pen-

sionsfonden, % 4 6

INVESTERINGAR

Per augusti månad har landstinget investerat totalt 145 mkr. Investeringarna är fördelade på 53 mkr i fastigheter och 92 mkr i inventarier. Föregående år investerade lands- tinget totalt 248 mkr.

Investeringar i fastigheter i egen verksamhet uppgår till 53 mkr och avser bland annat ombyggnad av vårdavdelningar i Gällivare sjukhus, ombyggnad av Folktandvården Öje- byn, byte av ventilation i Gällivare sjukhus och ombyggnad för dagkirurgi i Piteå Älvdals sjukhus.

Investeringarna i inventarier fördelas på 45 mkr i medicin- teknisk utrustning, 7 mkr i IT-utrustning, 27 mkr i hjälp- medel för funktionshindrade, 9 mkr i övriga inventarier samt 4 mkr i pågående arbeten som ännu inte är klassificerade till typ av investering.

Prognosen för årets utfall av investeringar pekar mot totalt

261 mkr varav 90 mkr avser fastigheter och 171 mkr avser

inventarier.

Balanskravet och god ekonomisk hushållning

Landstinget ska enligt kommunallagen ha en ekonomi i balans, d v s intäkterna ska överstiga kostnaderna. Upp- kommet underskott ska regleras senast tredje året efter det att underskottet uppkommit. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att sådan reglering inte ska göras.

Kommunallagens balanskrav uppfylldes inte åren 2014 och 2015 vilket innebär att landsti nget har ett underskott på 275 mkr som ska regleras senast år 2017 med 37 mkr och resterande 238 mkr senast år 2018. Prognosen för helåret 2016 pekar på att kommunallagens balanskrav uppfylls för innevarande år och återställer 132 mkr av underskottet och 143 mkr återstår att återställa till och med 2018.

AVSTÄMNING MOT KOMMUNALLAGENS BALANSKRAV Balanskravsutredning, mkr Prognos

2016 2015 2014

Årets resultat enligt resultaträkning 132 -240 -37 Avgår samtliga realisationsvinster från

anläggningstillgångar - - -

Orealiserade förluster i värdepapper - 2 -

Årets resultat efter balanskravs-

justeringar 132 -238 -37

Synnerliga skäl, sänkt diskonterings-

ränta på pensionsskuld - - -

Årets balanskravsresultat 132 -238 -37

Balanskravsunderskott från tidigare år -275 -37 -

Summa -143 -275 -37

Balanskravsunderskott att återställa -143 -275 -37

Årsprognosen per augusti 2016 pekar på ett överskott på 132 mkr, varav verksamheterna bedömer ett underskott på 311 mkr och finansieringen ett överskott på 443 mkr.

Verksamheterna har tillåtelse att redovisa ett underskott

på 137 mkr år 2016.

Mål och måluppfyllelser

MEDBORGARE

Perspektivet MEDBORGARE avser landstingets arbete för norrbottningarnas välfärd, ett rikt och utvecklande liv.

Landstings full- mäktiges strategiska mål

Landstings- styrelsens delmål

Framgångsfaktorer Indikator Mått för

måluppfyllelse Måluppfyllelse

per augusti Utveckling Nöjda medborgare Högt förtroende för

verksamheten Dialog och tydlig information gör norrbottningen delaktig och ger kunskap om landstingets uppdrag, verksamhet och prioriteringar

Andel som uppger att de har tillgång till

den sjukvård de behöver Öka k  

m l 

Andel med stort förtroende för hälso centraler/

motsvarande Öka k  

m l 

Andel med stort förtroende för sjukhusen Öka k l 

m l 

Andel som uppfattar att vården ges på lika

villkor Öka k  

m  

Goda livs miljöer Medveten användning av för hållningssätt som bidrar till attraktiva och hälsosamma livsmiljöer, inkluderande demokrati, gröna miljöer, kollektivtrafik, miljövänliga transporter, såväl som miljöer som bidrar till ett rikt kultur och friluftsliv och som underlättar hälsosamma levnadsvanor

Andelen ekologiska livsmedel i mat till patienter

och besökare i landstingets verksamheter 40 % år 2020

l 

Koldioxidutsläpp från landstingets

verksamheter Minskning med 20 %

2020 jämfört med 2005 l 

Andel som har lågt socialt deltagande Minska k l 

m l 

Resenärerna bedömer sammanfattningsvis nöjdhet med kollektivtrafiken som fyra eller fem på femgradig skala

80%

 

Kulturinstitutionerna har verksamhet i länets

14 kommuner 100%

l 

Sveriges bästa

självskattade hälsa En jämlik och

jämställd hälsa Hälsofrämjande förhållningssätt finns väl inarbetade i verksam- heten

Tidigt förebyggande arbete prioriteras

Fokus på barns och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor samt särskilt psykisk hälsa i befolkningen

Sjukdomsförebyggande metoder integreras i det dagliga patient- arbetet

Självskattad hälsa (kön) Ligga i nivå med övriga

riket år 2025 k  

m  

Självskattad hälsa (kön, utbildningslängd) Minskade skillnader:

Förgymnasial utbildning k l 

m  

Gymnasial utbildning k l 

m l 

Eftergymnasial utbildning k

m Psykisk hälsa (ofta ledsen, nedstämd

Gy år 1, kön) Understiga 3 % 2020 f  

p l 

Andel 4-åringar med övervikt eller fetma (kön) Understiga 10 % 2020 f  

p l 

Andel med två eller fler ohälsosamma

levnadsvanor Mindre än 25% k l 

m  

Andel personer som deltagit i hälsosamtal 50%  

Andel kariesfria 19-åringar* Nå genomsnittet i riket

flickor 68%, pojkar 66% f l 

p  

Antal tillfrågade om våldsutsatthet i nära

relation Öka k l 

m  

Antal anmälningar till socialtjänsten vid misstanke om barn som far illa Öka

 

*dvs, inte har några kariesskador utanför tuggytorna

 Målet har uppnåtts l Målet har delvis uppnåtts  Målet har inte uppnåtts

 Förbättring  Oförändrat  Försämring

Goda livsmiljöer

Strategi för ökad arbets- och studiependling i Luleåregionen

Luleå, Piteå, Älvsbyn, Boden och Kalix har tillsammans med Trafikverket, landstinget, länsstyrelsen och regionala kollektivtrafikmyndigheten tagit fram en regional trafikstrategi.

Syftet är ökad samordning av planering för den daglig arbets- och studiependling i Luleåregionen. I trafikstrategin ligger fokus vid regionalt samarbete, utveckling av kollektiv- trafik, koldioxidsnåla transporter och klimatsmarta bilresor, gemensam mobility management* samt fysisk planering.

* Mobility Management är ett koncept för att främja hållbara transporter och kollektivt resande genom att förändra resenärens attityder och beteende.

Infrastruktur för kultur i hela länet

Under året har bygget av en infrastruktur påbörjats som ska möjliggöra att kultur kan erbjudas och skapas i alla delar av länet. Våra egna institutioner; Norrbottens museum, Norrbottensmusiken och Norrbottens länsbibliotek, är på väg att nå målet med verksamhet i länets alla kommuner.

Det området där infrastukturen för konst utvecklats mest är inom bild- och formkonstområdet. Detta har skett genom tydliga satsningar på konsthallar, ett blivande länskonst- museum i Kiruna och det privata initiativet Konsthall Torne

dalen. Insatserna på området har gjorts av Resurscentrum för konst och lokala konstföreningar. Under 2015 och 2016 har det blivit tydligt att civila samhället har en viktig roll i vår region. I samband med det stora antal flyktingar som kommit till länet är det i många fall frivilligorganisationerna som först funnits på plats och organiserat mottagandet. Alla de organisationer och föreningar som utgör civila samhället bidrar till möjligheter att utöva kultur och finns i hela länet.

En samlad information om detta finns inte idag. För att synliggöra civilsamhällets aktörer påbörjas en kartläggning hösten 2016.

TILLGÄNGLIGHET Kulturrådets mål är att skapa ett till- gängligt kulturliv. För att försäkra oss om att målet uppfylls innan årsskiftet 2016/2017 har en analys av nuläge och behov gjorts. Delmålen med arbetet är skapa handlingsplaner för tillgänglighet, identifiera och åtgärda enkelt avhjälpta hinder, information om tillgänglighet samt tillgänglig webb.

Arbetet berör alla kulturinstitutioner som mottar statsbidrag.

Även det fria kulturlivet berörs i den omfattning det kan anses vara skäligt. Från hösten 2016 och framåt inriktas arbetet mot att samtliga norrbottniska kulturinstitutioner ska uppfylla Kulturrådets kriterier för tillgänglighet. Detta är ett omfattande och långsiktigt arbete som kommer att kräva kunskapsutveckling för att metoder och goda exempel ska kunna samlas och spridas.

Sammanfattande måluppfyllelse för Medborgare

Nöjda medborgare

När det gäller förtroende för landstingets hälsocentraler har resultatet legat relativt stabilt de fyra senaste åren, drygt 60 procent anger att de har ”mycket” eller ”ganska stort förtroende”

Förtroendet för länets sjukhus ligger på cirka 70 procent, vilket är i nivå med riket Tre av fyra norrbottningar upplever att de har tillgång till den vård de behöver, en siffra som är något lägre än riksgenomsnittet

Landstinget har som målsättning att minska andelen med personer som sällan deltar i sociala aktiviteter En försiktig minskning ses vid senaste jämförelsen Knappt var fjärde norrbottning rapporterar att de sällan deltar i sociala aktiviteter Andelen kvinnor som deltar är större än antalet män

Kollektivtrafik

Kundnöjdheten för regional och lokal kollektivtrafik i länet är 77 procent Vilket gör norrbottningarna bland de nöjdaste kunderna i hela Sverige

Kundnöjdheten för Länstrafiken Norrbotten 2015 är 70 procent för regelbundna resenärer och 54 procent för personer som sällan reser med kollektivtrafiken Jämfört med 2014 är det en försämring med fyra procentenheter hos regelbundna resenärer och en förbättring med en procent- enhet för resenärer som sällan reser Målet för Norrbottens kollektivtrafik är att minst 80 procent av de som reser en gång i månaden eller mer, anser sig vara nöjda eller mycket nöjda med kollektivtrafiken i Norrbotten

Statistiken kommer från Kollektivtrafikbarometern En branschgemensam kvalitets- och attitydundersökning från Svensk Kollektivtrafik Bedömningen baseras på samma data som förra delårsrapporten

Sveriges bästa självskattade hälsa

Landstinget har som målsättning att år 2025 ska norrbott- ningarnas självskattade hälsa kommit i nivå med riket Norrbottningen ska må bra och leva ett långt liv på ett sätt som gör att medellivslängden ökar Hälsoutvecklingen i Norrbotten är överlag positiv, människor lever längre och dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat Trots positiv utveckling ligger Norrbotten, och framförallt männen i länet, betydligt efter riket vad gäller medellivslängd, själv- skattad hälsa och hjärt- och kärldödlighet Ska länet komma ikapp riket måste hälsan och levnadsvanor förbättras snabb- are än de gör idag, fler måste göra mer i Norrbotten

Prognosen för länets nyfödda pojkar visar att de har den lägsta förväntade medellivslängden i riket Den fortfarande jämförelsevis höga dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar är förklaringen till en kortare medellivslängd Det finns fler med ohälsosamma levnadsvanor i länet än i riket Norrbotten sticker negativt ut, framförallt vad gäller ohälsosamma mat- vanor, övervikt och fetma

Utbildningsnivå har en stark koppling till levnadsvanor

till fördel för grupper med lång utbildning Det finns stora

skillnader i hälsa och levnadsvanor mellan kommunerna i

länet För att uppnå en jämlik hälsa och goda levnadsvanor

behöver både länets avvikelser från riket och skillnaderna

mellan kommunerna minska Viktigt att vid sidan om arbetet

med länets vuxna befolkning också aktivt arbeta med barn

och ungas hälsa Många studier visar på att hälsa och häl-

soskillnader grundläggs redan i tidiga år

TEKNISK UTVECKLING För att barn och unga i länet ska ges möjlighet till undervisning i det instrument de önskar är viktigt att vi även använder oss av den tekniska utvecklingen inom kulturområdet. Under 2016 undersöks möjligheterna till distansundervisning för orkesterinstrument i kulturskolan.

En jämlik och jämställd hälsa

Självskattad hälsa lägre i länet än i riket

71 procent av männen och 68 av kvinnorna i Norrbotten uppskattar att deras hälsa är bra eller mycket bra (2012-2015).

Det är lägre än genomsnittet i riket där 75 respektive 70 procent uppger att deras hälsa är bra eller mycket bra. Sedan 2006 har siffrorna för kvinnorna i länet ökat något mot snittet i riket. Männen i länet har under motsvarande period istället ökat skillnaden mot rikets män. För att nå målet om att vara i nivå med riket krävs en ökningstakt som är högre än övrig takt i riket, Norrbotten behöver växla upp.

Psykisk hälsa

Landstinget följer andelen elever i årskurs ett på gymnasiet som på skolsköterskornas hälsosamtal uppger att de ofta är ledsna och nedstämda och har som mål att det högst ska vara 3 procent. Läsåret 2015/16 var andelen elever som uppgav att de ofta/alltid var ledsna eller nedstämda 5 procent bland pojkar och 18 procent bland flickor. Det innebar en fortsatt svag ökning bland flickor. Det finns ingen nationell undersökning

att jämföra med.

SAM-projektet för psykisk hälsa

Det 3-åriga pilotprojektet Samverka, Agera och Motivera (SAM) startade upp under hösten 2014 i Boden och Hapar- anda. Projektet har fokus på metoder för att främja psykisk hälsa bland barn och unga. Arbetet utvärderas kontinuerligt i syfte att ta fram en välfungerande arbetsmodell som kan spridas i länet. Under hösten kommer resultat från skol- sköterskornas hälsosamtal 2015/16 analyseras på kommun- nivå. Resultaten kommer att ge viktig information hur SAM har påverkat elevernas välmående hittills.

Andelen med två eller fler ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyg- gande metoder (2010) ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom. Metoderna grundar sig på att stödja patientens förändring av en ohälsosam levnadsvana.

De levnadsvanorna riktlinjerna tar upp är:

• Tobaksbruk

• Riskbruk av alkohol

• Otillräcklig fysisk aktivitet

• Ohälsosamma matvanor.

Norrbottens läns landsting följer andelen i befolkningen

Foto: Erik Holmsted

med två eller fler ohälsosamma levnadsvanor* , sett till dessa fyra områden med hjälp av indikatorerna: daglig rök- ning, riskbruk av alkohol, stillasittande fritid samt kost som innehåller riskabelt lite frukt och grönsaker. År 2014 var det 31 procent av männen och 25 procent av kvinnorna i länet som hade minst två av dessa risklevnadsvanor vilket var för kvinnor en minskning med två procentenheter sedan 2010.

Vanligast bland de fyra levandsvanorna, är att ha ohälso- samma matvanor som här mäts via hur mycket frukt och grönsaker en person uppger att hen äter. Frukt och grön- saker har visat sig vara en stark indikator på en persons kostvanor i allmänhet så som fett och fiberintag. Närmare varannan man och knappt var fjärde kvinna i länet har så lite frukt och grönsaker i sin kost att det är kopplat till en hälsorisk som är betydligt högre än riket i genomsnitt.

Positivt är dock att 8 av 10 norrbottningar är positiva till förebyggande behandling med fokus på levnadsvanor (Vårdbarometern 2015).

Exempel på metoder som används inom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård i Norr- botten är: hälsosamtal bland 30-, 40-, 50- och 60-åringar, resultatstyrning med inriktning på levnadsvanor hos riskgrupper, fysisk aktivitet på recept, tobaksavvänjning och kostrådgivning. Resultatstyrt levnadsvanearbete med inriktning mot riskgrupper och hälsosamtal förväntas minska sjuklighet och dödlighet genom tidig upptäckt och behandling av sjukdomar och riskfaktorer.

* Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer. Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 2–diabetes. Även den som redan är sjuk kan snabbt göra stora hälsovinster med förbättrade levnadsvanor.

Andel tillfrågade om våldsutsatthet i nära relation Hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka och identifiera våldsutsatta i nära relation. Den har också ett ansvar att stödja och hjälpa de barn, kvinnor och män som lever med våld i nära relationer. Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem som skapar ett stort lidande för den som är våldsutsatt samt kostar samhället

stora summor varje år. Hälso- och sjukvården har ett ansvar vad det gäller att upptäcka och identifiera våldsut- satta samt ge ett adekvat omhändertagande. Norrbottens läns landsting ställer frågor om våld i nära relationer bland annat i hälsosamtalet.

Landstingets mål är att det ska bli vanligare att få frågan om våldsutsatthet. Under första halvåret 2016 tillfrågades 1073 kvinnor om våldsutsatthet vilket är 103 kvinnor färre sett till jämförbar period 2015. Antalet tillfrågade män låg ungefär på samma nivå första halvåret 2016 som 2015 (+14), 378 respektive 364 män.

Högt förtroende för verksamheten

Medborgarnas förtroende för verksamheten

Medborgarnas förtroende för landstingets verksamheter mäts genom:

• Hur tillgänglig vården upplevs vara.

• Hur stort förtroende befolkningen uppger att de har för hälsocentraler och sjukhus.

• Om vården upplevs vara på lika villkor.

60 procent uppger att det har mycket eller ganska stort förtroende för hälsocentralerna i länet. Kvinnors förtroende för hälsocentralerna har minskat till 56 procent vilket är ett tapp på närmare 10 procentenheter under fyra år.

Förtroendet för länets sjukhus ligger på 70 procent, vilket ligger i nivå med riket. Drygt hälften av länets män och knappt hälften av länets kvinnor upplever att sjukvården är jämlik och ges utifrån patientens behov, vilket ligger på samma nivå med riket i övrigt.

Tre av fyra norrbottningar upplever att de har tillgång

till den vård de behöver. Vilket är något lägre än riks-

genomsnittet. Upplevelsen av att ha tillgänglig vård skulle

enligt medborgarna i länets norra och östra delar vara

bättre med kortare restid. Medborgarna i länets södra och

mittersta delar skulle uppleva bättre tillgänglighet till

vården om väntetiderna var kortare.

VERKSAMHET

Perspektivet VERKSAMHET är inriktat på effektivitet och kvalitet i arbetsmetoder och processer.

Landstings- fullmäktiges strategiska mål

Landstings- styrelsens delmål

Framgångsfaktorer Indikator Mått för

måluppfyllelse Målupp- fyllelse per augusti

Utveckling

En effektiv verksamhet med god kvalité

En jämlik och kvalitativt likvär- dig verksamhet

Oskäliga skillnader i medicinska resultat beroende på geografi eller kön ska inte förekomma

Sjukvård med hög kvalité erbjuds inom rimlig tid på rätt vårdnivå

Diabetes: Andel diabetiker typ 2 (i primärvård)

som når mål för blodtryck Öka k

m Hjärta: Dödlighet inom 28 dagar efter infarkt Minska k m Stroke: Dödlighet inom 28 dagar efter stroke

¹

Minska k m Antal införda standardförlopp enligt nationella

kriterier 15

l 

Palliativ vård: Andel smärtskattning i livets

slutskede Öka k

m All verksamhet är tillgänglig, anpassad efter

behov och väl kommunicerad Antal hälsocentraler med utökat öppethållande Minst en per när-

sjukvårdsområde l 

Specialiserad vård, andel genomförda besök, 60 dagar eller kortare (faktisk väntetid) 80%

 

Specialiserad vård, andel genomförda behandlin- gar, 60 dagar eller kortare (faktisk väntetid) 80%

 

Andel genomförda undersökningar - MR - 60 dagar eller kortare (faktisk väntetid) 80%

 

Användning av 1177, telefoni (lätt att komma

fram på telefon) 90% k  

m  

Användning av E-tjänsterna på 1177, andel

i befolkningen som har konto 50%

 

Andel sjukhus med tillgång till Digital Live Arenas

kulturutbud 100%

 

Bred användning av distansvård Andel hälsocentraler i glesbygd där bedömning av patient inom akut omhändertagande kan ske på distans med sjukhus i länet

100%

l 

Andel akutmottagningar på sjukhus där bedömning av patient kan ske på distans med annat sjukhus i länet

100%

 

Antal kliniker på sjukhus som erbjuder möjlighet till planerad mottagning på distans

¹

Öka

 

En säker och kunskapsstyrd verksamhet

Verksamheterna har identifierade och

dokumenterade huvudprocesser Antal dokumenterade processer samt målsatta

enligt vårdkompassen Öka Närsjv l 

Länssjv l 

Avvikelser och händelser ska fångas och användas strukturerat för att upptäcka, analysera och förebygga risker samt åtgärda brister i verksamheten

Andel läkemedelsberättelser för patienter

75 + per tertial 70% k  

m  

Patientsäkerhetsarbetet präglas av ett

riskförebyggande förhållningssätt Andel undvikbara vårdskador Mindre än 5%

 

God samverkan internt och externt

Strategiska allianser och samverkans grupperingar bidrar till att utveckla kompetens, god kvalité och effektiva verksamheter

Samverkansgrupperingar J/N

l 

Oplanerade återinskrivningar i slutenvård inom

30 dagar Minskning med

10 % i jämförelse  

Helhetsperspektiv med personen i centrum

Alla individer får ett gott bemötande och ges information efter behov

Patienter/närstående/kunder ska rutinmässigt involveras för att utveckla verksamheten Patienter känner sig delaktiga i sin egen vård och behandling

Nya arbetssätt som skapar mervärde tas tillvara

Variablerna nedan avseende kön och geografi:

Respekt och bemötande

²

Minskade

skillnader Delaktighet och involvering

²

Minskade

skillnader

Information och kunskap

²

Minskade

skillnader Kontinuitet och koordinering

²

Minskade

skillnader

Tillgänglighet

²

Minskade

skillnader

Emotionellt stöd

²

Minskade

skillnader

Helhetsintryck

²

Minskade

1 Projektet: Breddinförande av vård på distans inom NLL.

2 Ny nationell patientenkät vilket innebär att vi inte har mått att mäta resultaten med. Patientenkät genomförd inom specialistvården vården 2016, resultaten av denna enkät, se avsnitt Verksamhet.

 Målet har uppnåtts l Målet har delvis uppnåtts  Målet har inte uppnåtts

 Förbättring  Oförändrat  Försämring

VERKSAMHET

Perspektivet VERKSAMHET är inriktat på effektivitet och kvalitet i arbetsmetoder och processer.

Landstings- fullmäktiges strategiska mål

Landstings- styrelsens delmål

Framgångsfaktorer Indikator Mått för

måluppfyllelse Målupp- fyllelse per augusti

Utveckling

En effektiv verksamhet med god kvalité

En jämlik och kvalitativt likvär- dig verksamhet

Oskäliga skillnader i medicinska resultat beroende på geografi eller kön ska inte förekomma

Sjukvård med hög kvalité erbjuds inom rimlig tid på rätt vårdnivå

Diabetes: Andel diabetiker typ 2 (i primärvård)

som når mål för blodtryck Öka k

m Hjärta: Dödlighet inom 28 dagar efter infarkt Minska k m Stroke: Dödlighet inom 28 dagar efter stroke

¹

Minska k m Antal införda standardförlopp enligt nationella

kriterier 15

l 

Palliativ vård: Andel smärtskattning i livets

slutskede Öka k

m All verksamhet är tillgänglig, anpassad efter

behov och väl kommunicerad Antal hälsocentraler med utökat öppethållande Minst en per när-

sjukvårdsområde l 

Specialiserad vård, andel genomförda besök, 60 dagar eller kortare (faktisk väntetid) 80%

 

Specialiserad vård, andel genomförda behandlin- gar, 60 dagar eller kortare (faktisk väntetid) 80%

 

Andel genomförda undersökningar - MR - 60 dagar eller kortare (faktisk väntetid) 80%

 

Användning av 1177, telefoni (lätt att komma

fram på telefon) 90% k  

m  

Användning av E-tjänsterna på 1177, andel

i befolkningen som har konto 50%

 

Andel sjukhus med tillgång till Digital Live Arenas

kulturutbud 100%

 

Bred användning av distansvård Andel hälsocentraler i glesbygd där bedömning av patient inom akut omhändertagande kan ske på distans med sjukhus i länet

100%

l 

Andel akutmottagningar på sjukhus där bedömning av patient kan ske på distans med annat sjukhus i länet

100%

 

Antal kliniker på sjukhus som erbjuder möjlighet till planerad mottagning på distans

¹

Öka

 

En säker och kunskapsstyrd verksamhet

Verksamheterna har identifierade och

dokumenterade huvudprocesser Antal dokumenterade processer samt målsatta

enligt vårdkompassen Öka Närsjv l 

Länssjv l 

Avvikelser och händelser ska fångas och användas strukturerat för att upptäcka, analysera och förebygga risker samt åtgärda brister i verksamheten

Andel läkemedelsberättelser för patienter

75 + per tertial 70% k  

m  

Patientsäkerhetsarbetet präglas av ett

riskförebyggande förhållningssätt Andel undvikbara vårdskador Mindre än 5%

 

God samverkan internt och externt

Strategiska allianser och samverkans grupperingar bidrar till att utveckla kompetens, god kvalité och effektiva verksamheter

Samverkansgrupperingar J/N

l 

Oplanerade återinskrivningar i slutenvård inom

30 dagar Minskning med

10 % i jämförelse  

Helhetsperspektiv med personen i centrum

Alla individer får ett gott bemötande och ges information efter behov

Patienter/närstående/kunder ska rutinmässigt involveras för att utveckla verksamheten Patienter känner sig delaktiga i sin egen vård och behandling

Nya arbetssätt som skapar mervärde tas tillvara

Variablerna nedan avseende kön och geografi:

Respekt och bemötande

²

Minskade

skillnader Delaktighet och involvering

²

Minskade

skillnader

Information och kunskap

²

Minskade

skillnader Kontinuitet och koordinering

²

Minskade

skillnader

Tillgänglighet

²

Minskade

skillnader

Emotionellt stöd

²

Minskade

skillnader

Helhetsintryck

²

Minskade

1 Projektet: Breddinförande av vård på distans inom NLL.

2 Ny nationell patientenkät vilket innebär att vi inte har mått att mäta resultaten med. Patientenkät genomförd inom specialistvården vården 2016, resultaten av denna enkät, se avsnitt Verksamhet.

En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet

Jämställd och jämlik verksamhet

Arbetet med att uppmärksamma och sprida länets goda jämställdhetsarbeten fortsätter. Till priset för bästa jäms- tälldhetsarbete har totalt har 29 ansökningar lämnats in, 6 stycken är verksamheter från landstinget. Priset delas ut i september.

Tillsammans med Luleå Basket och Luleå Hockey fortsätter landstinget att sprida kunskapen om 1177/vård- guiden. Samverkan sker för att minska skillnaden mellan kvinnor och män om kännedom om 1177. I arbetet ingår jämlik informationsspridning om hälso- och sjukvårdsråd- givning.

Medborgare i Norrbotten har låg i kännedom om 1177 i förhållande till övriga län/landsting. Under 2016 testas en certifiering av bemötande utifrån ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Ett 20-tals verksamheter inom hälso- och sjukvård genomgår certifieringen och genomför ett förbättringsarbete. Efter godkännande får verksamheten sin bemötandecertifiering.

Arbetet med att identifiera våldsutsatta för att ge råd och stöd fortsätter i ett projekt som drivs av folkhälsocenter.

I juni HBT-certifierades kliniken för obstetrik och gyneko- logi. Klinikledningen deltog på Luleå Pride tillsammans med andra landstingsverksamheter. Inom ramen för nyan- lända genomförs ett stort förbättringsarbete som innefattar både rutiner, processer och information.

Användning av 1177 på telefon och e-tjänst

1177/Vårdguiden är nationell sjukvårdsrådgivning via internet och telefon. Genom 1177s e-tjänster kan patient enkelt logga in och kontakta vården - dygnet runt. Det nationella målet är att 50 procent av invånarna någon gång loggat in i e-tjänsterna som finns. Andelen norrbottningar som har loggat in till e-tjänsterna ökar stadigt och motsvarar cirka 22 procent.

Landstinget försöker öka användandet av 1177.se och dess e-tjänster för att vara tillgängliga mot invånare. För att nå satta mål behövs information till invånare och utveckla e-tjänsterna på 1177.

Det pågår ett projekt med två hälsocentraler där invåna- re kan boka tider till hälsocentralerna via webben. I juni 2016 startade landstinget den nationella e-tjänsten Journal via nätet. Där kan vuxna ta del av journalanteckningar upprättade från 1 september 2015 samt vårdkontakter och vaccinationer via 1177.se.

Tillgänglig vård

PRIMÄRVÅRDEN- TELEFONTILLGÄNGLIHGET (0:AN) Den tekniska lösningen för återuppringning har bytts ut och detta har lett till brister i överföringen till Datalagret. Vi kan därför inte redovisa tillgängligheten till primärvården via telefon för perioden maj-augusti.

Sammanfattande måluppfyllelse för Verksamhet

En effektiv verksamhet med god kvalitet

Det finns tio färdiga standardiserade vårdförlopp Införandet av standardiserade vårdförlopp inom cancer fortsätter Ytterligare åtta diagnosområden förväntas vara klara till 30 oktober Det innebär att landstinget uppnår det nationella målet att införa 13 nya vårdförlopp 2016

Arbetet med att kartlägga och utveckla välfungerande vårdprocesser har ökat under året Division Närsjukvård har kartlagt 26 vårdprocesser och tio till är på gång Medarbe- tarna inom hälso- och sjukvårdsdivisionerna ges utbildning i processledning för att arbeta med vårdprocesser

Landstinget har ett högre mål för tillgänglighet till besök och behandling inom specialiserad vård än vårdgarantin, dvs 80 procent ska få komma inom 60 dagar Vi kan konsta- teras att landstinget inte uppnår målnivån för tillgänglighet Från maj till augusti i år hade 68,2 procent genomfört besök inom 60 dagar Det är en svag förbättring (67,7 procent) för samma period föregående år

Landstinget arbetar mot målet att 50 procent av med- borgarna ska använda e-tjänster hos 1177 Målet ska vara uppnått senast december 2017 I dagsläget har 22 procent av medborgarna använt e-tjänsterna Införandet av e-tjänsten Jornalen förväntas uppmuntra fler personer att använda 1177 I höst genomförs en pilot på två hälsocentraler i länet där patienter har möjlighet att boka, omboka och avboka besök via webben

Ett koncept för akut och planerad vård på distans som har tagits fram i östra Norrbotten Konceptet kommer att breddinföras under i hösten

Andelen vårdskador minskar, även fast målet inte upp- nåtts Förbättringsarbeten mot vårdrelaterade infektioner och blåsöverfyllnad har gett resultat

Helhetsperspektiv med människan i centrum

Landstinget har deltagit i Nationella patientenkäten för somatisk* vård Enkäten är gjord för att mäta patienternas upplevelse inom bland annat områden: Helhetsintryck, bemötande, respekt och delaktighet

Landstinget uppvisar ett något sämre resultat i jämförelse med riket Helhetsintryck och bemötande får högt betyg Lägst resultat upplever patienterna i delaktighet Män är mer positiva än kvinnor, förutom när det handlar om delaktighet och involvering Personerna med universitets- utbildning är positiva när det gäller helhetsintryck, kontinuitet, respekt och bemötande Personer med gymnasieutbildning är mer kritiska i Norrbotten jämfört med riket Landstinget har ett sämre resultat jämfört med riket

En handlingsplan för att öka patientmedverkan inom hälso- och sjukvård är under arbete Planen tas fram till- sammans med Norrbottens kommuner och förväntas vara klar i höst

Sammanfattningsvis konstateras att landstinget har lagt grunden för att bättre ta tillvara patienters synpunkter och involvera dessa i förbättrings- och utvecklingsarbeten

*Sjukvård som handlar om den fysiska kroppen (motsats är psykisk).

PRIMÄRVÅRDEN – LÄKARBESÖK INOM 7 DAGAR (7:AN)

Under perioden maj-augusti har andelen patienter som fått sitt läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar legat på ett snitt på 93,7 procent. Detta är ungefär samma snitt som föregående år samma period.

LÄKARBESÖK I PRIMÄRVÅRDEN NORRBOTTEN, MAJ-AUGUSTI 2016

Månad Läkarbesök

totalt (exkl PvV) Andel läkarbe- sök inom 7 dgr

Maj 12 501 90,7 %

Juni 11 895 93,3 %

Juli 11 287 96 %

Augusti 12 907 95,1 %

GENOMFÖRDA BESÖK INOM SPECIALISERADE VÅRDEN (60) Från maj till augusti har antalet genomförda besök inom vårdgarantins 60 dagar i den specialiserade vården i snitt varit 68,2 procent. Det är en svag förbättring av snittet (67,7 procent) för samma period föregående år. Av de pa- tienter som besökte specialiserad vård under augusti hade 59,7 procent väntat 60 dagar eller kortare. Föregående år i augusti hade 60,4 procent väntat 60 dagar eller kortare.

Månad Antal besök inom 60 dagar i Norrbotten

Norrbotten Riket

Maj 2875 69,6 % 75,6%

Juni 2582 70,2% 77,3%

Juli 1425 73,3% 78,9%

Augusti 1776 59,7% 66,9%

OPERATIONER/BEHANDLING INOM SPECIALISERADE VÅRDEN (60) Från maj till augusti har antalet operationer/

behandlingar i snitt varit 58,6 procent. Det är en svag försämring mot föregående år samma period då snittet var 60 procent. Under augusti månad i år hade 53,6 procent fått operation/behandling inom 60 dagar. Detta är en förbättring mot föregå-ende år i augusti då 48 procent fick operation/behandling inom 60 dagar.

Månad Antal Operationer/

behandlingar i Norrbotten

Norrbotten Riket

Maj 898 54,6 % 69,5 %

Juni 871 62,3 % 74,8 %

Juli 426 63,9 % 82,8 %

Augusti 671 53,6 % 62,1 %

Vård på distans

För att bidra till god hälsa och för att ge länets invånare, oavsett bostadsort, tillgång till jämställd och jämlik vård införs vård på distans. Både patient och verksamhet vinner på distansvård.

Maj 2015 infördes distansvård för akut omhändertagan-

de som projekt. Hälsocentralerna i Haparanda, Överkalix och Övertorneå samt Kalix sjukhus var med i projektet.

Syftet var att ge likvärdig akutvård för patienter i glesbygden som patienter på sjukhus. Projektet delades in i två delar.

Under 2015 undersöktes vilken teknik och vilka utbild- ningsinsatser som behövdes. Under kvartal ett och två 2016 infördes vård på distans i de utvalda hälsocentralerna och Kalix sjukhus. Projektet avslutades juni 2016 och ska nu utvärderas för beslut om det kan införas på alla hälso- centraler och sjukhus i länet. Slutrapporten blir klar under augusti/september och beslut förväntas under hösten 2016.

Två kliniker på länets sjukhus kommer att erbjuda planerad mottagning på distans. Patient kan då få tillgång till specialistbedömningar från sjukhuskliniker via sin hälsocentral. De hälsocentraler som deltar är: Överkalix, Haparanda och Övertorneå. Klinikerna som deltar är kompetenscentrum för rehabilitering och ortopedikliniken vid Sunderby sjukhus. Fram till idag har ett fåtal distans- möten, planerad mottagning, genomförts mellan reha- bilitering och hälsocentral. Under hösten förväntas fler planerade möten.

Införande av standardiserade vårdförlopp

Landstinget har fram till augusti 2016 infört 10 standardiserade vårdförlopp (SVF) och lämnat in en handlingsplan hur ytterligare SVF kan införas under 2016. Landstinget har fått ekonomiskt stöd för att införa processerna.

Att införa SVF kräver stora informations- och arbets- insatser. Det har tagits fram en sida på nll.se om standar- diserade vårdförlopp. Där finns information om rutiner, instruktioner och kontaktuppgifter. Informationstillfällen har genomförts i tre av fem närsjukvårdsområden. Insatserna kommer att fortsätta under hösten. Etablering av nätverk för kontaktsjuksköterskor är påbörjat.

FÖLJANDE STANDARDISERADE VÅRDFÖRLOPP ÄR IDAG INFÖRDA I LANDSTINGET.

Införda under 2015

AML

Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Huvud- och halscancer

Matstrups- och magsäckscancer Prostatacancer

Införda under 2016

Lymfom

Bukspottkörtelcancer Tjock- och ändarmscancer Lungcancer

Äggstockscancer

FÖLJANDE STANDARDISERADE VÅRDFÖRLOPP ÄR PÅBÖRJADE OCH BERÄKNAS VARA INFÖRDA 30 OKTOBER 2016.

Påbörjade under 2016

Myelom Levercancer Gallblåsecancer

Allvarliga ospecifika symtom CUP

Hjärntumör Bröstcancer Hudcancer

En säker och kunskapsstyrd verksamhet

Dokumenterade vårdprocesser, Division Närsjukvård Division närsjukvård har kartlagt hur många vårdprocesser närsjukvården använder sig av. Det finns 26 olika processer och ytterligare 10 planeras att starta under hösten. Alla processledare ska rapportera hur arbetet går till divisions- ledningen under hösten.

Utbildningar sker regelbundet för att öka förståelsen kring arbetet med vårdprocesserna. Totalt har 18 medarbe- tare utbildats och ytterligare 36 processledare ska utbildas under hösten.

Alla närsjukvårdsområden kommer arbeta med vård- processen för stroke. Strokepatienter är en av de mest

resurskrävande. För att förbättra vårdprocessen gällande stroke har kvalitetsregistret Riksstroke använts. Registret ger kunskap om hur behandling fungerar och kan påverka livskvaliteten.

För diagnoserna stroke, KOL, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och diabetes har divisionen tagit fram gemensamma mål och mått för att förbättra vården. Framförallt när det gäller patienternas tillfredsställelse med rehabilitering.

Säker vård

Landstingets mål är att andelen vårdskador ska minska till under 5 procent. Vårdskador i Norrbotten har minskat till 7,3 procent. Nationella studier visar att andelen vårdskador har minskat i riket.

Vårdskador

En vårdskada är när en patient drabbas av lidande, fysiskt eller psykiskt. Vårdskador är även sjukdomar och döds- fall som hade kunnat undvikas om rätt saker hade gjorts när patient varit i kontakt med hälso- och sjukvård. En vårdskada innebär lidande för patienten och kostnader för landstinget.

Vårdrelaterade infektioner och följsamhet till basala hygienföreskrifter

Vårdrelaterade infektioner (VRI) är den vanligaste vårdskadan i landstinget och i riket som går att undvika.

Vårens mätning visade en minskning av VRI jämnfört med förra året. Målsättningen att VRI skulle vara mindre än 4 procent uppnådes inte.

Vanligaste VRI är urinvägsinfektioner, vilka är tydligt

kopplade till urinkateter. Årets resultat visade en minsk- ning av andelen urinvägsinfektioner. Resultatet kan direkt kopplas till det förbättringsarbete som pågår och riktats mot urinvägsinfektioner och blåsöverfyllnad. Även om in- fektioner i urinblåsa har minskat jämfört med förra året är urinvägsinfektioner och lunginflammationer de vanligaste typerna av VRI i landstinget. Det är fler kvinnor än män som drabbas av VRI. Speciellt utsatta är patienter med immunsuppressiv terapi och antibiotikabehandling.

Vårdpersonal kan via händer, men även kläder, föra smittämnen mellan patienter. Hur bra medarbetarna följer basala hygien- och klädföreskriften har minskat från 93 till 85 procent. Desinfektion innan rent arbete och användning av plastförkläde är förbättringsområden. Landstinget har bra rutiner för hygien- och kläder men arbetar ständigt med förbättring i området. Bland annat genom månads- visa uppföljningar av hur medarbetarna följer rutinerna för hygien. I år var första gången som tandvården och patienthotellet deltog i mätningarna. Deltagarantalet i månadsmätningarna minskar, vilket försämrar kvalitén på mätningarna.

Vårdskador registrerade som avvikelser

Vårdskadorna uppdelas i fyra skadeområden beroende på hur allvarliga vårdskadorna är. Vårdskador som lett till pa- tientens död klassas som den allvarligaste. Antalet vårdska- dor med dödlig utgång har minskat. Patienter som har begått självmord, och varit i kontakt med sjukvården fyra veckor före dödsfallet, är den patientgrupp som är mest represen- terad i kategorin. Antalet registrerade vårdskador från maj till mitten av augusti är 158 stycken. Totalt för 2016 är det 435 registrerade vårdskador, vilket är ungefär i samma nivåer som tidigare år.

FALLSKADOR Fallskador är en vanlig orsak till att äldre personer skadar sig och konsekvenserna bli ofta allvarliga.

Trots åtgärder skadas patienter allvarligt i samband med fall på sjukhus. Under maj fram till mitten på augusti finns 20 avvikelser där patienter skadadats i samband med fall under vård och behandling. Totalt har 72 patienter drabbats av en fallskada under 2016. Sju av fallskadorna är lex Maria anmälda. De viktigaste åtgärderna för att förhindra fallska- dor är att direkt bedöma och åtgärda risken för fallskador hos patienten.

SAMMANFATTNING I landstinget har antalet vårdskador minskat. Förbättringsarbeten mot vårdrelaterade urinvägs- infektioner och blåsöverfyllnad har gett resultat. Landstinget behöver förbättra det proaktiva säkerhetsarbetet med risk- bedömningar och förebyggande åtgärder, exempelvis inom områdena trycksår och fall.

Framgångsrika landsting arbetar på flera nivåer för att nå goda resultat. Det är viktigt med ett tydligt budskap och återkoppling. Det är också viktigt att ledningen agerar aktivt och avsätter resurser för att tillämpa beprövade metoder i det dagliga arbetet. Ett bra exempel är patient- säkerhetsronder. Där ledningen besöker verksamheter och har en dialog kring patientsäkerhetfrågor. Samarbete är en framgångsfaktor för att skapa en patientsäkerhetskultur där medarbetarna får goda förutsättningar att utföra ett bra patientsäkertsarbete. Det krävs också att patientsäkerhets-

arbetet pågår hela tiden utan avbrott i den dagliga verk- samheten.

Personcentrerad hälso- och sjukvård och kundorienterad service

Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016

Norrbottens läns landsting har något sämre resultat än riket i övrigt. Helhetsintryck och bemötande får högt betyg.

Lägst resultat upplever patienter i delaktighet och invol- vering. Män är generellt mer positiva än kvinnor, förutom i kategorin delaktighet och involvering. Patienter med universitetsutbildning är mer positiva när det gäller helhets- intryck, kontinuitet, koordinering, respekt och bemötande.

Patienter med gymnasieutbildning är mer kritiska i Norr- botten än i riket.

Nationell patientenkät 2016

Värdet anges i procent(%)

NLL Specialiserad Öppen vård

NLL

Mål Riket NLL

Specialiserad Sluten vård

NLL Mål Riket

Helhetsintryck 88 100 90 75 100 78

Respekt och

Bemötande 88 100 89 84 100 84

Delaktighet

och involvering 79 100 81 73 100 73

Information

och kunskap 80 100 82 78 100 78

Kontinuitet

och koordinering 83 100 85 85 100 86

Emotionellt stöd 82 100 84 87 100 87

Tillgänglighet 87 100 88 89 100 88

Svarsfrekvens för årets enkät är dålig, vilket gör resultaten svårbedömda. 44,8 (öppen specialiserad vård) och 47,3 (sluten specialiserad vård) procent av de tillfrågade svarade på enkäten. Högst svarsfrekvens finns i åldergrupperna 30, 40 och 50-talister. Personer födda 1980-90 har lägst delta- gande och är mer missnöjda än äldre generationer.

Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupp- levelser inom hälso- och sjukvård. Sedan 2009 deltar alla landsting och regioner i NPE. Arbetet samordnas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). På webben är enkäten även översatt till arabiska, engelska, farsi, finska, franska och spanska.

Norrbottens läns landsting Öppenvård Slutenvård

Antal utskickade enkäter 8550 2980

Könsfördelning utskickade enkäter

K: 52,13% K: 50,37%

M: 47 87% M: 49,63%

Antal inkomna svar 3827 1416

Könsfördelning inkomna svar

K: 52,94% K: 50,28%

M: 47,06% M: 49,72%

Svarsfrekvens 44,8% 47,3%