Regionala strategier med delfokus på digitalisering

Regionala strategier med delfokus på digitalisering

Visionärt kunskapsunderlag till den

regionala digitala agendan.

Titel Regionala strategier med delfokus på digitalisering.

Visionärt kunskapsunderlag till den regionala digitala agendan.

Författare: Rabail Junaid och Johanna Lindberg, Länsstyrelsn i Norrbottens län Omslagsfoto: Mostphotos, Stoyan Haytov

Kontaktperson: Johanna Lindberg

Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå.

Telefon: 010-225 50 00 fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se

Internet: www.lansstyrelsen.se

ISSN: 0283-9636

Titel Regionala strategier med delfokus på digitalisering.

Visionärt kunskapsunderlag till den regionala digitala agendan.

Författare: Rabail Junaid och Johanna Lindberg, Länsstyrelsn i Norrbottens län Omslagsfoto: Mostphotos, Stoyan Haytov

Kontaktperson: Johanna Lindberg

Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå.

Telefon: 010-225 50 00 fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se

Internet: www.lansstyrelsen.se

ISSN: 0283-9636

Information

Denna rapport om regionala strategier med delfokus på digitalisering är skriven på uppdrag av Länsstyrelsen som ett visionärt kunskapsunderlag till ”Digitala Agendan i Norrbottens Län” som kommer ut under hösten 2016. Syftet med den digitala agendan är att lyfta fram viktiga frågor och fastslå en handlingsplan kopplade till IKT och Norrbotten.

Johanna Lindberg

Bredbandskoordinator

Regionala strategier med delfokus på digitalisering

EUs digitala prioritering och digitala agenda

Digitalisering, via en ”digital inre marknad”, är en av Europeiska Kommissionens tio

viktigaste mål under femårsperioden (fram till 2020). Digital Single Market eller ”digital inre marknad” handlar om handlar om nyttjande av digitala möjligheter som internet, digitala tjänster, sakernas internet och så vidare för att kunna utveckla affärs- och

lönsamhetsmöjligheter inom EU-området.

Jonas Nuldén kommer med en tabell med de 10 EU målen och lägg in här.

En digital inre marknad bygger på begreppet om ”den fjärde industriella revolutionen” där skillnader mellan fysiska, digitala och biologiska sfärer suddas ut och ersätts med integration mellan cyberfysiska system, sakernas internet, big data, och så vidare. Sådana ändringar påverkar och förändrar samhället, arbetssätt och konsumenters beteende med mera. Digital inre marknad syftar till interoperatibilitet, fasta internet tillgång tillsammans med

investeringen i research genom att riva gränserna mellan länderna och omdana till en gemensam marknad. Målet är beroende av tre grundförutsättningar: förbättrad tillgång till kunder och leverantörer, skapande av plattformer till digitala nätverk samt innovationer att växa och maximera utvecklingspotential till kollaborativ ekonomi och dess marknader.

EU-kommissionens digitaliseringsmål skapar bra förutsättningar för länder som Sverige: med hög kvalitet på sin nätverksinfrastruktur. Att erbjuda hela Europa som en enhetlig marknad för produkter och tjänster gynnar exportberoende ekonomier som Sverige. För närvarande leder begränsningar i nätet till att EU-invånarna inte har tillgång till alla varor och tjänster och i genomsnitt handlar endast 15 % på nätet från ett annat EU-land. En fullt fungerande digital inre marknad har potentialen att bidra till ekonomin med 415 miljarder euro per år och skapa hundratusentals nya jobbtillfällen.

En digital inre marknad är viktigt för Norrbottens län där nuvarande utmaningar, som långa avstånd, en minskande och åldrande befolkning kommer att kunna mötas med nya

affärsmetoder och virtuella affärsmodeller och nå en bredare marknad bestående av ungefär 504 miljoner kunder. Aktörer i Norrbottens län kan vara aktivt involverade i framgångsrika metoder och modeller som kollaborativ ekonomi (grunden till Uber, AirBnB med mera).

Förutsättningen är att marknad är mogen när sådana ändringar sker på EU och nationell nivå.

Norrbottens digitala agenda knyts ihop med EUs digitala inre marknad och behovet är då att utveckla nätverk, kunnande samt att uppgradera verksamhetsmodeller för att kunna dra nytta av de kommande möjligheter som EU erbjuder. Sverige är ett av de EU länder som har högst internetpenetration men tyvärr en relativt stagnerade utvecklingen jämfört med länder som Nederländerna och Danmark vad gäller utbyggnad av nätverk. Genom att arbeta för en stabil och kontinuerlig utbyggnad av nätverk samt att stöttandes av arbetet i andra parallella

strategier, kan agendan hjälpa länets och dess aktörer att bättre nyttja framtida kommande

förändringar via EUs digitala inre marknad.

2

Datacenterstrategi och digitalisering

Norrbottens datacenterstrategi infördes år 2014 som en del av den övergripande regionala utvecklingsstrategin för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) och den regionala digitala agendan (RDA). Syftet är att frambringa en ny servicenäring, det vill säga, att paketera och exportera en ”service som datacenter”. I helhet syftar strategin till att utveckla Norrbotten som en internationellt välkänd och plats för datasamling i form av stora datacenter.

Datacenterstrategin för Norrbottens län bygger på en digital transformation i samhället och i befintlig industri. Den digitala omvandlingen blir grunden till ny marknad där ”datacenter”

som en servicenäring kan marknadsföras. Affärsidén är att mer och mer information blir digital i och med det papperslösa samhället, samtidigt som mängden information i samhället ökar. All denna information behöver sparas i datacenter som i sin tur är beroende av stora mängder energi. Norrbotten har med god tillgång till energi, säker eldistribution och med ett kallt klimat redan goda förutsättningar att bli en hubb till datacenter.

Utvecklingen i IKT i samband med mjukvaror, hårdvaror och tekniker kommer att framställa goda förutsättningar för etablering av nya men även för skapandet av ny forskning, nya innovationer och nya affärsmöjligheter för existerande bolag samt nya bolag.

Datacenterstrategin ligger mer vikt på omvandling till digitalt samhället och ligger ökad IKT användning av IKT för att kunna utveckla datacenter. Ökat IKT användning i samhället betyder att fler och fler aktörer i regional utveckling, som näringsliv, myndigheter, utbildning och forskning, hälsovård med mera använder digitalt teknik som minskar pappersanvändning och kräver dataförvarings platser. Utöver det behöver fokus också läggas på utveckling i nya metoder IKT mjuk – och hårdvaror men även forskning kring smart energianvändning då energi är grund förutsättning till datacenter.

Arbete under den regionala digitala agendan är viktigt till utvecklingen i datacenter strategi.

IKT relaterande processer och utvecklingen bland industrier och andra näringsliv – och samhällsaktörer kommer att resultera i ett digitalt samhälle som behöver data förvarings center. Digitalutveckling i andra verksamheter, exempelvis hälsovård, klimatarbete, med mera kommer att stötta datacenter behov i framtiden. Samtidigt behövs det också ändringar i

konsumentbeteende, exempelvis digital läsandet och tidningar, skicka och ta emot digitalt brev, boka tid online hos läkaren med mera kommer också att påverka näringslivs processer för att utveckla digitala tjänster. Den dramatiska tillväxten av data och datacenter blir grunden till i samhället i form av, bland andra: IKT utvecklingen och lösningar i industrier,

forskningen och även arbetsmarknad.

Kompetensutveckling och digitalisering

Utvecklingen i samhället genom digital teknik är grundad på det välkända begreppet ´den fjärde industriella revolutionen´. Ständigt utvecklingen av tekniken gör att industriella processer, bland andra förändringar, involverar mer och mer teknik som kräver färdigheter i att använda digitala verktyg och tjänster i industrier. Som resultat försvinner några yrken/jobb men samtidigt skapas utrymme till flera nya.

Figur x En studie om detta är Frey och Osbournes (2013) prediktion över vilka arbeten som kommer att försvinna eller ersättas till följd av digitaliseringen. Arbetsmiljöverket Digital arbetsmiljö 2105:17

I regeringens rapport ´Smart industri – en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige´ ligger fokus på förändringar i de industriella verksamheterna. Rapporten visar på ett mönster i övergång av industriella processer till länder med lägre arbetsregler via outsourcing och offshore för att öka lönsamheten. Det innebar att marknader som Sverige blir mindre attraktiva för

industriella verksamheter och därför behöver satsa på ny teknik att behålla lovande

ekonomiska förutsättningar. Målet är att ´Industrin i hela Sverige ska öka sin konkurrenskraft och sitt deltagande i främst de högkvalificerade delarna av de globala värdekedjorna´.

För att kunna bemöta de tekniska utmaningarna lyfter man fram fyra fokusområden, bland annat: Industri 4.0 och Kunskapslyft.

Industri 4.0: Företag i svenskindustri ska vara ledande inom digitala utvecklingen och att utnyttja digitaliserings möjligheter. Det genomförs bland annat via: att stimulera

utvecklingen, spridningen och användningen av den digitala teknik som har högst potential att leda industrins omvandling.

Kunskapslyft industri: Kompetensförsörjningssystem möter industribehov och främjar långsiktig utveckling. Det nås bland annat via: förbättra matchningen mellan industrins arbetskraftsbehov och utbildningssystemet på alla utbildningsnivåer. Förbättra

förutsättningarna för livslångt lärande.

4

För närvarande och under kommande år har svensk industri en brist på yrkeserfaren arbetskraft inom områden som elektronik, datateknik och automation. För att kunna möta behovet måste kompetensförsörjningssystem fungera och ett stort samhälleligt ansvar ligger på både offentlig- såväl som på industriellsektor.

Kompetensutvecklingsarbete i Norrbottens län sker på både myndighets – och forskningsnivå.

På myndighetsnivå pågår flera projekt där utbildning och kompetenser matchas med industrins behov. På myndighetsnivå pågår arbete med yrkeshögskolor, distansteknik, (kartläggning?) av framtida kompetensprofiler med mera. Samtidigt finns det olika program riktade till arbetssökande för att underlätta inträde på arbetsmarknaden, exempelvis

påbyggnadskurser där arbetssökande som har några årserfarenhet eller innehar motsvarande utbildning, via praktik lär sig tekniken på arbetsplatsen. Kurser och program, som

programmering, är införda i samband med industrins behov. Förutom det ökar användningen av onlineverktyg möjligheterna för virtuella träffar mellan arbetssökande och arbetsgivare. På forskningsnivå pågår forskning kring fjärrundervisningsmöjligheter. Luleå Tekniska

Universitet, i samarbete med Norrbottens kommuner leder arbete med att starta en

centrumbildning Centrum för barns och ungas lärandemiljöer, CBUL. Målet är att skapa en gemensam kontakt mellan LTU och skolhuvudmännen för digital utveckling samt

framtidsspaning med fokus på skolnivå.

E-hälsa strategi och digitalisering

E-hälsa, eller hälsovård med sikte på hälsotjänster, har sedan flera år varit i regeringsfokus.

Den första nationella strategin för e-hälsa beslutades 2006, och uppdaterades 2010, i syfte att nå Sveriges vision för e-hälsa ”att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e- hälsans möjligheter fram till 2025”. Syftet är att tillföra en god och jämlik hälsa och välfärd samt att utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i

samhällslivet.

Den nationella strategin för e-hälsa bygger på begreppen ”e-hälsa, digitalisering och välfärdsteknologi”. Begreppet digitalisering i samband med e-hälsa vidareutvecklas med begreppen Informationsdigitalisering (övergång av analog information till digitalt) och Samhällelig digitalisering (ändring i större samhällsprocesser med hjälp av IKT för att ändra arbetssätt och verksamhet). Välfärdsteknologi är övergripande begreppet som betyder användning av IKT för att ge tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

välbefinnande samt att använda teknik som kan bidra till ökad trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet för personer som har eller löper risk att bli funktions nedsätta.

I Norrbottens län styrs arbetet med e-hälsa av Norrbottens läns lansting (NLL) samt kommunförbundet. NLLs arbete styrs utifrån deras strategiska plan för 2016-2018, det vill säga, en god och tillgänglig vård till alla invånare i länet.

Inom strategiska planen prioriterar NLL fyra områden:

• arbetssätt, lite förklarande text för alla fyra.

• kommunikation,

• organisation

• tjänsteutbud Mål NLL

Verksamheten ska aktivt arbeta för att kunna erbjuda kontakt eller vård med hjälp av e-

tjänster till alla patienter. Det innefattar att jobba mot bättre kommunikation och tillstånd till

invånare via tjänsten 1177.

Mål Kommunförbundet

Kommunförbundets arbete med e-hälsa är mer fokuserad på välfärdsteknologi. Genom olika projekt, jobbar kommuner med befintlig teknik för att utveckla virtuella eller distans tjänster som GPS-klocka/ GPS alarm system, medicinutdelning samt bildkommunikation mellan patienter, anhöriga och vård personal och läkare istället för individuella besök.

IKT är grunden till e-hälsoarbete i form av teknik men även med kommunikations- och marknadsförings del. En viktig fråga är den rädsla bland patienter/anhöriga så väl som vård personal som kan uppstå i samband med teknikutveckling inom e-hälsa. Tekniken kommer att ändra arbetssätten vilket troligtvis resulterar i en totalt sett minskad arbetsstyrka samtidig som viss personal kommer att behöva andra kvalifikationer för att hantera de nya verktygen.

Samtidigt känner patienter och anhöriga otrygghet kring kommunikation med teknologi istället för traditionell kommunikation ansikte mot ansikte då mindre kontakt med personal är oundviklig. Därför kan digitalisering också bidra med informationsspridning,

kunskapsutveckling och marknadsföring av positiva delar med e-hälsa bland patienter/anhöriga och vårdpersonal.

Norrbottens län har sina särskilda geografiska såväl som demografiska utmaningar med långa avstånd i delvis glest befolkade områden. Länet har en låg befolkningsmängd jämfört med många andra län och man ser en förändring i åderstrukturen med en ökad mängd äldre människor. IKT kan bli en lösning till de hälsoutmaningar länet står inför genom att utveckla ny teknik samt att sprida information om nya tjänster till anhöriga och skapa en ökad

nyttjandegrad inom målgruppen. Den andra viktigaste delen är en robust och jämnt nätverk.

En robust och stabil infrastruktur utgör den grund som underlättar processer och bidrar till uppnående av målet för e-hälsa.

Den regionala digitala agendan kan stödja e-hälsoarbetet i länet genom att främja

kommunikation, informationsspridning och kompetensutveckling samt att tillgodose behovet av en stabil infrastruktur.

Klimat -och energistrategi och digitalisering

Norrbottens klimat- och energistrategi med sikte på 2050 innehåller ett heltäckande perspektiv i riktning mot det större globala klimatmålet såväl som det regionala målet. Strategin ger en detaljerad nulägesanalys och innefattar en mängd åtgärder för att bidra till en omställning till innovativa energisystem såväl som minskat klimatutsläpp genom en hållbar

näringslivsutveckling. Målet är ett koldioxidneutralt Sverige.

Det sker snabba förändringar i tekniken när det gäller innovativa lösningar i transportsystemet samt anpassningar till nya verksamhetsmodeller i olika industribranscher, exempelvis

introduktion av elbilar som en steg framme till vårt nuvarande transportsystem. Idag är de norra delarna av landet relativt väl förberedda för elbilar då är användningen av motor- och kupévärmaruttag vanligt i länet. Samtidigt finns behovet att utveckla eller förbättra olika stödsystem som exempelvis distributions- och systemlösningar i form av snabbladdning av elbilar och biogas, nya affärsmodeller och en ökad kunskap om energimarknadens

förutsättningar. Att utveckla sådana processer är avgörande för att ha kontinuerlig omställning

och skapa förutsättningar för investeringar i ny teknik och nya energisystem samt för att

stimulera en ökad efterfrågan på koldioxidreducerande varor och tjänster.

6

Klimat- och energistrategin med siktet på 2050 lyfter fram IKT som en förutsättning för att behålla och öka konkurrenskraft och välfärd i Norrbotten. IKT kan bidra till utveckling av ett avancerat tjänsteutbud som kan bidra till förbättrat koldioxidsläge i länet. Exempelvis, medför långa avstånd mellan stad och landsbygd till att kommunikationer/transporter blir ineffektiva och dyra vilket ökar energiförbrukningen och ger en negativ påverkan på miljön. Idag är transportsystemet primärt beroende av privata bilar och fordon medan nya tekniker och lösningar med hjälp av IKT bland annat kan bidrar till ett väl strukturerat och fungerande transportsystem, det vill säga, Mobility Management.

Mobility management är ett komplement till den traditionell trafikplanering med syftet att främja hållbara transporter och lösningar genom en jämn överföring till en klimatsmarta transportval via förändring av attityder och beteenden. Mobility management är grundad på att användningen av mjuka åtgärder som information och kommunikation samt ändring i arbetssätt med mera för att effektivisera användandet av transporter och infrastruktur. Målet är att minska beroendet av egna bilar genom att strukturera kollektivtrafik samt förbättrade möjligheter att cykla och gå.

För att genomföra lösningar kopplat till mobility management krävs omfattande planering tillsammans med ekonomiska styrmedel i syfte att skapa frivilliga och styrda

beteendeförändringar. Här kan IKT bidra mycket med. En viktig del av omställningen är att skapa medvetenhet om det befintliga kollektiva transportsystemet genom att marknadsföring och förenklad hantering som appar och webbsidor. Samåkningssystem som Uber är ett framgångsrikt exempel på ett kollektivt transportsystem där hela modellen är baserad på digital teknik. Sådana affärsmodeller som är baserade på delningsekonomi (en IKT baserad affärsmodell styrs av privata personer) som Uber, Airbnb och Blocket är populära och väl antagna bland konsumenter.

Att utveckla sådana hållbara lösningar med hjälp av IKT kan bidra till:

• Utveckling av nya tjänster som underlättar styrning av kollektivtrafiken, både på offentlig -och privat nivå.

• Marknadsföring av hela resan, exempelvis dörr-till-dörr tjänster.

• Införa hållbart resande till nya målgrupper som till exempel äldre och invandrargrupper

Klimat- och energistrategin säger att ”en omställning till ett resurseffektivt och hållbart Norrbotten skapar utrymme för innovationer, nya jobb, tillväxt och välfärd.” och därför är en investering av resurser och tid i digitala tekniker och lösningar värdefull.

Regionalt serviceprogram Norrbottens län

Regionalt serviceprogram har följande tre fokusområden:

• Drivmedel

• Bredband

• Grundläggande betaltjänster

Bredband och grundläggande betaltjänster är direkt del av den digitala agendan. En väl

fungerande IT-infrastruktur är till stor del en överlevnadsfråga förlänets glesbygd och en

viktig tillväxtfaktor för företag i inlandet. Olika typer av e-tjänster via internet kan ge glest

bebyggda områden och mindre orter tillgång till tjänster som exempelvis försäkringskassa,

arbetsförmedling och bank, vilka försvinner från glesbygden då funktionerna centraliseras till större orter. Riksdagen har beslutat att alla ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga kostnader. Med betaltjänster menas uttag av kontanter, betalningsförmedling och dagskassehantering. På många orter kan digitala lösningar som t.ex. kortbetalningar och betalningar via mobiltelefoner lösa vissa av problemen men för de områden där

mobiltäckningen och internetuppkopplingen är bristfällig är dessa digitala lösningar inte ett alternativ. Lösningen är en full mobiltäckning i länet. Under 2016 har Net for mobility och Telia byggt ut för en ökad mobil täckning i länet.

För att lösa samordningsfrågor inom servicelösningar kommer det utvecklas e-tjänster för bl.a. logistik, e-handel och digitala servicepunkter. Utveklingen av digitala servicelösningar samverkar även med utvecklingen av e-hälsa i länet.

Regionala innovationsstrategin

Vision:

Ett gott innovationsklimat lägger grunden för fler jobb och ett mer hållbart samhälle med bättre livskvalitet och med tillväxt.

Mål:

Norrbotten präglas av banbrytande idéer och nya sätt att tänka och göra för att forma framtiden i en global värld.

I den regionala innovationsstrategin är under framtagande har regionen prioriterat sex fokus- eller insatsområden:

• Teknik- och tjänsteutveckling inom industrin

• Test- och övningsverksamhet

• Energi- och miljöteknik/Cleantech

• Digitala tjänstenäringar

• Kulturella och kreativa näringar (inklusive besöksnäringen)

• Skärningspunkter mellan dessa områden

Inom dessa fokusområden förväntas regionen arbeta med en utvecklingsstrategi karaktäriserad av att:

• Tillvarata den innovativa kraften i både etablerade och nya företag

• Arbeta med öppen innovation och distansoberoende innovationssystem

• Skapa fler innovativa miljöer och mötesplatser

• Verka för ökad samordning av offentliga insatser och ett mer sammanhållet regionalt ledarskap.

Om digitala tjänstenäringar i innovationsstrategin

Digitala tjänster handlar om utveckling och implementering av nya produkter och tillämpningar samt system för breddad IKT-användning i syfte att dels utveckla

tillgängligheten till vård, omsorg och utbildning i glest befolkade områden, dels stimulera företagande, innovationsutveckling och samverkan mellan privata och offentliga aktörer.

Satsningar på ny teknik och innovationssystem i kunskapsbaserade segment ger möjligheter

till utveckling av kvalificerade tjänster. Det finns exempelvis en stor potential att utveckla e-

hälsa, ett område där regionen redan ligger långt framme internationellt sett. Detta ger en

grund för en god och likvärdig hälso- och sjukvård samt en grund för företag att utveckla

8

konkurrenskraftiga produkter och tjänster. Innovativa lösningar inom detta område kan också ge lösningar för de demografiska utmaningarna.

Under det nuvarande uppgraderingsarbetet av innovationsstrategin har Ltu tagit fram fem framtidsscenarios:

1. Basindustriregionen

2. Kunskap, kreativitet och kommunikation som regional drivkraft 3. Förändrat globalt klimat med nya möjligheter

4. Smart specialisering baserad på relaterad variation 5. Diversifieringsstrategin

De fyra första grundar sig på att vi fortfarande har en (1) stark basindustri och digitalisering av basindustrin har innebär ett tapp av ett stort antal arbetstillfällen p.g.a. effektivisering och automatisering. Om vi ökar (2) kunskap, kreativitet och kommunikation som drivkraft kommer vi ha en stor IKT-näring som stödjer den råvarubaserade industrin, men som även exporterar sina idéer till andra länder. Ett (3) förändrat globalt klimat kan kanske ge nya möjligheter i form av ”klimatflyktingar” och gynnsammare klimat för odling, en längre växtsässong. Kopplat till användningen av ny teknik utvecklad vid universitet kan näringen utvecklas till en modern livsmedelsindustri där högautomatiska processer bidrar till en hög och jämn kvalitet. Redan idag ser vi att Facebook valde att etablera sin första europeiska anläggning i Luleå tack vare regionens fördelaktiga klimat, goda kommunikationer, politiska stabilitet och tillgången till billig förnybar och leveranssäker energi för kylning av företagets många servrar. (4) Smart specialisering baserad på synergieffekter med basindustrin kan etablera kluster av stora och små företag verksamma med datalagring, molntjänster och Big Data med draghjälp från Facebooks etablering. Smart specialisering kan öka importen av välutbildad arbetskraft inom för regionen nya områden som media, pedagogiska IKT- produkter och e-hälsa. Det sista scenariot (5) ”diversifieringsstrategin”: den regionala ekonomin har transformerats t.o.m. år 2050 och uppvisar inte längre några särskilt starka specialiseringar jämfört med riket. Överlag har en branschstruktur etablerats som i större utsträckning efterliknar riket. I diversifieringsstrategin nämns inte digitaliseringen.

Regionalt serviceprogram Norrbottens län

Regionalt serviceprogram har följande tre fokusområden:

• Drivmedel

• Bredband

• Grundläggande betaltjänster

Bredband och grundläggande betaltjänster är direkt del av den digitala agendan. En väl fungerande IT-infrastruktur är till stor del en överlevnadsfråga förlänets glesbygd och en viktig tillväxtfaktor för företag i inlandet. Olika typer av e-tjänster via internet kan ge glest bebyggda områden och mindre orter tillgång till tjänster som exempelvis försäkringskassa, arbetsförmedling och bank, vilka försvinner från glesbygden då funktionerna centraliseras till större orter. Riksdagen har beslutat att alla ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga kostnader. Med betaltjänster menas uttag av kontanter, betalningsförmedling och dagskassehantering. På många orter kan digitala lösningar som t.ex. kortbetalningar och betalningar via mobiltelefoner lösa vissa av problemen men för de områden där

mobiltäckningen och internetuppkopplingen är bristfällig är dessa digitala lösningar inte ett

alternativ. Lösningen är en full mobiltäckning i länet. Under 2016 har Net for mobility och

Telia lovat xx % yttäckning i länet.

För att lösa samordningsfrågor inom servicelösningar kommer det utvecklas e-tjänster för bla logistik, e-handel och digitala servicepunkter. Utveklingen av digitala servicelösningar samverkar även med utvecklingen av e-hälsa i länet.

Regionala innovationsstrategin

Vision:

Ett gott innovationsklimat lägger grunden för fler jobb och ett mer hållbart samhälle med bättre livskvalitet och med tillväxt.

Mål:

Norrbotten präglas av banbrytande idéer och nya sätt att tänka och göra för att forma framtiden i en global värld.

I den regionala innovationsstrategin är under framtagande har regionen prioriterat sex fokus- eller insatsområden:

• Teknik- och tjänsteutveckling inom industrin

• Test- och övningsverksamhet

• Energi- och miljöteknik/Cleantech

• Digitala tjänstenäringar

• Kulturella och kreativa näringar (inklusive besöksnäringen)

• Skärningspunkter mellan dessa områden

Inom dessa fokusområden förväntas regionen arbeta med en utvecklingsstrategi karaktäriserad av att:

• Tillvarata den innovativa kraften i både etablerade och nya företag

• Arbeta med öppen innovation och distansoberoende innovationssystem

• Skapa fler innovativa miljöer och mötesplatser

• Verka för ökad samordning av offentliga insatser och ett mer sammanhållet regionalt ledarskap.

Om digitala tjänstenäringar i innovationsstrategin

Digitala tjänster handlar om utveckling och implementering av nya produkter och tillämpningar samt system för breddad IKT-användning i syfte att dels utveckla

tillgängligheten till vård, omsorg och utbildning i glest befolkade områden, dels stimulera företagande, innovationsutveckling och samverkan mellan privata och offentliga aktörer.

Satsningar på ny teknik och innovationssystem i kunskapsbaserade segment ger möjligheter till utveckling av kvalificerade tjänster. Det finns exempelvis en stor potential att utveckla e- hälsa, ett område där regionen redan ligger långt framme internationellt sett. Detta ger en grund för en god och likvärdig hälso- och sjukvård samt en grund för företag att utveckla konkurrenskraftiga produkter och tjänster. Innovativa lösningar inom detta område kan också ge lösningar för de demografiska utmaningarna.

Under det nuvarande uppgraderingsarbetet av innovationstrategin har Ltu tagit fram fem framtidsscenarios:

1. Basindustriregionen

2. Kunskap, kreativitet och kommunikation som regional drivkraft 3. Förändrat globalt klimat med nya möjligheter

4. Smart specialisering baserad på relaterad variation

5. Diversifieringsstrategin

10

De fyra första grundar sig på att vi fortfarande har en (1) stark basindustri och digitalisering

av basindustrin har innebär ett tapp av ett stort antal arbetstillfällen p.g.a. effektivisering och

automatisering. Om vi ökar (2) kunskap, kreativitet och kommunikation som drivkraft

kommer vi ha en stor IKT-näring som stödjer den råvarubaserade industrin, men som även

exporterar sina idéer till andra länder. Ett (3) förändrat globalt klimat kan kanske ge nya

möjligheter i form av ”klimatflyktingar” och gynnsammare klimat för odling, en längre

växtsäsong. Kopplat till användningen av ny teknik utvecklad vid universitet kan näringen

utvecklas till en modern livsmedelsindustri där högautomatiska processer bidrar till en hög

och jämn kvalitet. Redan idag ser vi att Facebook valde att etablera sin första europeiska

anläggning i Luleå tack vare regionens fördelaktiga klimat, goda kommunikationer, politiska

stabilitet och tillgången till billig förnybar och leveranssäker energi för kylning av företagets

många servrar. (4) Smart specialisering baserad på synergieffekter med basindustrin kan

etablera kluster av stora och små företag verksamma med datalagring, molntjänster och Big

Data med draghjälp från Facebooks etablering. Smart specialisering kan öka importen av

välutbildad arbetskraft inom för regionen nya områden som media, pedagogiska IKT-

produkter och e-hälsa. Det sista scenariot (5) ”diversifieringsstrategin”: den regionala

ekonomin har transformerats t.o.m. år 2050 och uppvisar inte längre några särskilt starka

specialiseringar jämfört med riket. Överlag har en branschstruktur etablerats som i större

utsträckning efterliknar riket. I diversifieringsstrategin nämns inte digitaliseringen.