1
Regionala strategier med delfokus på digitalisering
Redaktör: Junaid Rabail, Johanna Lindberg Länsstyrelsen 2016
2
Innehåll
Regionala strategier med delfokus på digitalisering ... 1
EUs digitala prioritering och digitala agenda ... 2
Datacenterstrategi och digitalisering ... 3
Kompetensutveckling och digitalisering ... 4
E-hälsostrategi och digitalisering ... 6
Klimat -och energistrategi och digitalisering ... 7
Regionalt serviceprogram Norrbottens län ... 9
Regionala innovationsstrategin ... 9
EUs digitala prioritering och digitala agenda
Digitalisering, via en ”digital inre marknad”, är en av Europeiska Kommissionens tio viktigaste mål under femårsperioden (fram till 2020). Digital Single Market eller ”digital inre marknad”
handlar om handlar om nyttjande av digitala möjligheter som internet, digitala tjänster, sakernas internet och så vidare för att kunna utveckla affärs- och lönsamhetsmöjligheter inom EU-området.
1. Sysselsättning, tillväxt och investering
2. Sammankopplad digital inre marknad
3. Energiunion
4. En fördjupad inre marknad med stärkt industribas 5. En djupare ekonomisk monotär union
6. Frihandelsavtal med USA
7. Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter 8. Ny migrationspolitik
9. Starkare global aktör 10. Demokratisk förändring
3 En digital inre marknad bygger på begreppet om ”den fjärde industriella revolutionen” där skillnader mellan fysiska, digitala och biologiska sfärer suddas ut och ersätts med integration mellan cyberfysiska system, sakernas internet, big data, och så vidare. Sådana ändringar
påverkar och förändrar samhället, arbetssätt och konsumenters beteende med mera. Digital inre marknad syftar till interoperatibilitet, fasta internet tillgång tillsammans med investeringen i research genom att riva gränserna mellan länderna och omdana till en gemensam marknad.
Målet är beroende av tre grundförutsättningar: förbättrad tillgång till kunder och leverantörer, skapande av plattformer till digitala nätverk samt innovationer att växa och maximera
utvecklingspotential till kollaborativ ekonomi och dess marknader.
EU-kommissionens digitaliseringsmål skapar bra förutsättningar för länder som Sverige: med hög kvalitet på sin nätverksinfrastruktur. Att erbjuda hela Europa som en enhetlig marknad för produkter och tjänster gynnar exportberoende ekonomier som Sverige. För närvarande leder begränsningar i nätet till att EU-invånarna inte har tillgång till alla varor och tjänster och i genomsnitt handlar endast 15 % på nätet från ett annat EU-land. En fullt fungerande digital inre marknad har potentialen att bidra till ekonomin med 415 miljarder euro per år och skapa hundratusentals nya jobbtillfällen.
En digital inre marknad är viktigt för Norrbottens län där nuvarande utmaningar, som långa avstånd, en minskande och åldrande befolkning kommer att kunna mötas med nya
affärsmetoder och virtuella affärsmodeller och nå en bredare marknad bestående av ungefär 504 miljoner kunder. Aktörer i Norrbottens län kan vara aktivt involverade i framgångsrika metoder och modeller som kollaborativ ekonomi (grunden till Uber, AirBnB med mera).
Förutsättningen är att marknad är mogen när sådana ändringar sker på EU och nationell nivå.
Norrbottens digitala agenda knyts ihop med EUs digitala inre marknad och behovet är då att utveckla nätverk, kunnande samt att uppgradera verksamhetsmodeller för att kunna dra nytta av de kommande möjligheter som EU erbjuder. Sverige är ett av de EU länder som har högst internetpenetration men tyvärr en relativt stagnerade utvecklingen jämfört med länder som Nederländerna och Danmark vad gäller utbyggnad av nätverk. Genom att arbeta för en stabil och kontinuerlig utbyggnad av nätverk samt att stöttandes av arbetet i andra parallella strategier, kan agendan hjälpa länets och dess aktörer att bättre nyttja framtida kommande förändringar via EUs digitala inre marknad.
Datacenterstrategi och digitalisering
Norrbottens datacenterstrategi infördes år 2014 som en del av den övergripande regionala utvecklingsstrategin för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) och den regionala digitala agendan (RDA). Syftet är att frambringa en ny servicenäring, det vill säga, att paketera och exportera en ”service som datacenter”. I helhet syftar strategin till att utveckla Norrbotten som en internationellt välkänd och plats för datasamling i form av stora datacenter.
Datacenterstrategin för Norrbottens län bygger på en digital transformation i samhället och i befintlig industri. Den digitala omvandlingen blir grunden till ny marknad där ”datacenter” som en servicenäring kan marknadsföras. Affärsidén är att mer och mer information blir digital i och med det papperslösa samhället, samtidigt som mängden information i samhället ökar. All denna
4 information behöver sparas i datacenter som i sin tur är beroende av stora mängder energi.
Norrbotten har med god tillgång till energi, säker eldistribution och med ett kallt klimat redan goda förutsättningar att bli en hubb till datacenter.
Utvecklingen i IKT i samband med mjukvaror, hårdvaror och tekniker kommer att framställa goda förutsättningar för etablering av nya men även för skapandet av ny forskning, nya innovationer och nya affärsmöjligheter för existerande bolag samt nya bolag.
Datacenterstrategin ligger mer vikt på omvandling till digitalt samhället och ligger ökad IKT användning av IKT för att kunna utveckla datacenter. Ökat IKT användning i samhället betyder att fler och fler aktörer i regional utveckling, som näringsliv, myndigheter, utbildning och forskning, hälsovård med mera använder digitalt teknik som minskar pappersanvändning och kräver dataförvarings platser. Utöver det behöver fokus också läggas på utveckling i nya
metoder IKT mjuk – och hårdvaror men även forskning kring smart energianvändning då energi är grund förutsättning till datacenter.
Arbete under den regionala digitala agendan är viktigt till utvecklingen i datacenter strategi. IKT relaterande processer och utvecklingen bland industrier och andra näringsliv – och
samhällsaktörer kommer att resultera i ett digitalt samhälle som behöver data förvarings center.
Digitalutveckling i andra verksamheter, exempelvis hälsovård, klimatarbete, med mera kommer att stötta datacenter behov i framtiden. Samtidigt behövs det också ändringar i
konsumentbeteende, exempelvis digital läsandet och tidningar, skicka och ta emot digitalt brev, boka tid online hos läkaren med mera kommer också att påverka näringslivs processer för att utveckla digitala tjänster. Den dramatiska tillväxten av data och datacenter blir grunden till i samhället i form av, bland andra: IKT utvecklingen och lösningar i industrier, forskningen och även arbetsmarknad.
Kompetensutveckling och digitalisering
Utvecklingen i samhället genom digital teknik är grundad på det välkända begreppet ´den fjärde industriella revolutionen´. Ständigt utvecklingen av tekniken gör att industriella processer, bland andra förändringar, involverar mer och mer teknik som kräver färdigheter i att använda digitala verktyg och tjänster i industrier. Som resultat försvinner några yrken/jobb men samtidigt skapas utrymme till flera nya.
5
Figur x En studie om detta är Frey och Osbournes (2013) prediktion över vilka arbeten som kommer att försvinna eller ersättas till följd av digitaliseringen. Arbetsmiljöverket Digital arbetsmiljö 2105:17
I regeringens rapport ´Smart industri – en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige´ ligger fokus på förändringar i de industriella verksamheterna. Rapporten visar på ett mönster i övergång av industriella processer till länder med lägre arbetsregler via outsourcing och offshore för att öka lönsamheten. Det innebar att marknader som Sverige blir mindre attraktiva för industriella verksamheter och därför behöver satsa på ny teknik att behålla lovande ekonomiska förutsättningar. Målet är att ´Industrin i hela Sverige ska öka sin konkurrenskraft och sitt deltagande i främst de högkvalificerade delarna av de globala värdekedjorna´.
För att kunna bemöta de tekniska utmaningarna lyfter man fram fyra fokusområden, bland annat: Industri 4.0 och Kunskapslyft.
Industri 4.0: Företag i svenskindustri ska vara ledande inom digitala utvecklingen och att utnyttja digitaliserings möjligheter. Det genomförs bland annat via: att stimulera utvecklingen, spridningen och användningen av den digitala teknik som har högst potential att leda industrins omvandling.
Kunskapslyft industri: Kompetensförsörjningssystem möter industribehov och främjar långsiktig utveckling. Det nås bland annat via: förbättra matchningen mellan industrins arbetskraftsbehov och utbildningssystemet på alla utbildningsnivåer. Förbättra
förutsättningarna för livslångt lärande.
6 För närvarande och under kommande år har svensk industri en brist på yrkeserfaren
arbetskraft inom områden som elektronik, datateknik och automation. För att kunna möta behovet måste kompetensförsörjningssystem fungera och ett stort samhälleligt ansvar ligger på både offentlig- såväl som på industriellsektor.
Kompetensutvecklingsarbete i Norrbottens län sker på både myndighets – och forskningsnivå.
På myndighetsnivå pågår flera projekt där utbildning och kompetenser matchas med industrins behov. På myndighetsnivå pågår arbete med yrkeshögskolor, distansteknik, (kartläggning?) av framtida kompetensprofiler med mera. Samtidigt finns det olika program riktade till
arbetssökande för att underlätta inträde på arbetsmarknaden, exempelvis påbyggnadskurser där arbetssökande som har några årserfarenhet eller innehar motsvarande utbildning, via praktik lär sig tekniken på arbetsplatsen. Kurser och program, som programmering, är införda i samband med industrins behov. Förutom det ökar användningen av onlineverktyg
möjligheterna för virtuella träffar mellan arbetssökande och arbetsgivare. På forskningsnivå pågår forskning kring fjärrundervisningsmöjligheter. Luleå Tekniska Universitet, i samarbete med Norrbottens kommuner leder arbete med att starta en centrumbildning Centrum för barns och ungas lärandemiljöer, CBUL. Målet är att skapa en gemensam kontakt mellan LTU och skolhuvudmännen för digital utveckling samt framtidsspaning med fokus på skolnivå.
E-hälsostrategi och digitalisering
E-hälsa, eller hälsovård med sikte på hälsotjänster, har sedan flera år varit i regeringsfokus. Den första nationella strategin för e-hälsa beslutades 2006, och uppdaterades 2010, i syfte att nå Sveriges vision för e-hälsa ”att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter fram till 2025”. Syftet är att tillföra en god och jämlik hälsa och välfärd samt att utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.
Den nationella strategin för e-hälsa bygger på begreppen ”e-hälsa, digitalisering och välfärdsteknologi”. Begreppet digitalisering i samband med e-hälsa vidareutvecklas med begreppen Informationsdigitalisering (övergång av analog information till digitalt) och Samhällelig digitalisering (ändring i större samhällsprocesser med hjälp av IKT för att ändra arbetssätt och verksamhet). Välfärdsteknologi är övergripande begreppet som betyder
användning av IKT för att ge tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande samt att använda teknik som kan bidra till ökad trygghet, aktivitet, delaktighet och
självständighet för personer som har eller löper risk att bli funktions nedsätta.
I Norrbottens län styrs arbetet med e-hälsa av Norrbottens läns lansting (NLL) samt
kommunförbundet. NLLs arbete styrs utifrån deras strategiska plan för 2016-2018, det vill säga, en god och tillgänglig vård till alla invånare i länet.
Inom strategiska planen prioriterar NLL fyra områden:
• arbetssätt, lite förklarande text för alla fyra.
• kommunikation,
• organisation
• tjänsteutbud
7 Mål NLL
Verksamheten ska aktivt arbeta för att kunna erbjuda kontakt eller vård med hjälp av e-tjänster till alla patienter. Det innefattar att jobba mot bättre kommunikation och tillstånd till invånare via tjänsten 1177.
Mål Kommunförbundet
Kommunförbundets arbete med e-hälsa är mer fokuserad på välfärdsteknologi. Genom olika projekt, jobbar kommuner med befintlig teknik för att utveckla virtuella eller distans tjänster som GPS-klocka/ GPS alarm system, medicinutdelning samt bildkommunikation mellan patienter, anhöriga och vård personal och läkare istället för individuella besök.
IKT är grunden till e-hälsoarbete i form av teknik men även med kommunikations- och marknadsförings del. En viktig fråga är den rädsla bland patienter/anhöriga så väl som vård personal som kan uppstå i samband med teknikutveckling inom e-hälsa. Tekniken kommer att ändra arbetssätten vilket troligtvis resulterar i en totalt sett minskad arbetsstyrka samtidig som viss personal kommer att behöva andra kvalifikationer för att hantera de nya verktygen.
Samtidigt känner patienter och anhöriga otrygghet kring kommunikation med teknologi istället för traditionell kommunikation ansikte mot ansikte då mindre kontakt med personal är
oundviklig. Därför kan digitalisering också bidra med informationsspridning,
kunskapsutveckling och marknadsföring av positiva delar med e-hälsa bland patienter/anhöriga och vårdpersonal.
Norrbottens län har sina särskilda geografiska såväl som demografiska utmaningar med långa avstånd i delvis glest befolkade områden. Länet har en låg befolkningsmängd jämfört med många andra län och man ser en förändring i åderstrukturen med en ökad mängd äldre
människor. IKT kan bli en lösning till de hälsoutmaningar länet står inför genom att utveckla ny teknik samt att sprida information om nya tjänster till anhöriga och skapa en ökad
nyttjandegrad inom målgruppen. Den andra viktigaste delen är en robust och jämnt nätverk. En robust och stabil infrastruktur utgör den grund som underlättar processer och bidrar till uppnående av målet för e-hälsa.
Den regionala digitala agendan kan stödja e-hälsoarbetet i länet genom att främja
kommunikation, informationsspridning och kompetensutveckling samt att tillgodose behovet av en stabil infrastruktur.
Klimat -och energistrategi och digitalisering
Norrbottens klimat- och energistrategi med sikte på 2050 innehåller ett heltäckande perspektiv i riktning mot det större globala klimatmålet såväl som det regionala målet. Strategin ger en detaljerad nulägesanalys och innefattar en mängd åtgärder för att bidra till en omställning till innovativa energisystem såväl som minskat klimatutsläpp genom en hållbar
näringslivsutveckling. Målet är ett koldioxidneutralt Sverige.
Det sker snabba förändringar i tekniken när det gäller innovativa lösningar i transportsystemet samt anpassningar till nya verksamhetsmodeller i olika industribranscher, exempelvis
introduktion av elbilar som en steg framme till vårt nuvarande transportsystem. Idag är de
8 norra delarna av landet relativt väl förberedda för elbilar då är användningen av motor- och kupévärmaruttag vanligt i länet. Samtidigt finns behovet att utveckla eller förbättra olika stödsystem som exempelvis distributions- och systemlösningar i form av snabbladdning av elbilar och biogas, nya affärsmodeller och en ökad kunskap om energimarknadens
förutsättningar. Att utveckla sådana processer är avgörande för att ha kontinuerlig omställning och skapa förutsättningar för investeringar i ny teknik och nya energisystem samt för att stimulera en ökad efterfrågan på koldioxidreducerande varor och tjänster.
Klimat- och energistrategin med siktet på 2050 lyfter fram IKT som en förutsättning för att behålla och öka konkurrenskraft och välfärd i Norrbotten. IKT kan bidra till utveckling av ett avancerat tjänsteutbud som kan bidra till förbättrat koldioxidsläge i länet. Exempelvis, medför långa avstånd mellan stad och landsbygd till att kommunikationer/transporter blir ineffektiva och dyra vilket ökar energiförbrukningen och ger en negativ påverkan på miljön. Idag är transportsystemet primärt beroende av privata bilar och fordon medan nya tekniker och lösningar med hjälp av IKT bland annat kan bidrar till ett väl strukturerat och fungerande transportsystem, det vill säga, Mobility Management.
Mobility management är ett komplement till den traditionell trafikplanering med syftet att främja hållbara transporter och lösningar genom en jämn överföring till en klimatsmarta transportval via förändring av attityder och beteenden. Mobility management är grundad på att användningen av mjuka åtgärder som information och kommunikation samt ändring i arbetssätt med mera för att effektivisera användandet av transporter och infrastruktur. Målet är att minska beroendet av egna bilar genom att strukturera kollektivtrafik samt förbättrade möjligheter att cykla och gå.
För att genomföra lösningar kopplat till mobility management krävs omfattande planering tillsammans med ekonomiska styrmedel i syfte att skapa frivilliga och styrda
beteendeförändringar. Här kan IKT bidra mycket med. En viktig del av omställningen är att skapa medvetenhet om det befintliga kollektiva transportsystemet genom att marknadsföring och förenklad hantering som appar och webbsidor. Samåkningssystem som Uber är ett
framgångsrikt exempel på ett kollektivt transportsystem där hela modellen är baserad på digital teknik. Sådana affärsmodeller som är baserade på delningsekonomi (en IKT baserad
affärsmodell styrs av privata personer) som Uber, Airbnb och Blocket är populära och väl antagna bland konsumenter.
Att utveckla sådana hållbara lösningar med hjälp av IKT kan bidra till:
• Utveckling av nya tjänster som underlättar styrning av kollektivtrafiken, både på offentlig -och privat nivå.
• Marknadsföring av hela resan, exempelvis dörr-till-dörr tjänster.
• Införa hållbart resande till nya målgrupper som till exempel äldre och invandrargrupper Klimat- och energistrategin säger att ”en omställning till ett resurseffektivt och hållbart
Norrbotten skapar utrymme för innovationer, nya jobb, tillväxt och välfärd.” och därför är en investering av resurser och tid i digitala tekniker och lösningar värdefull.
9
Regionalt serviceprogram Norrbottens län
Regionalt serviceprogram har följande tre fokus områden:
• Drivmedel
• Bredband
• Grundläggande betaltjänster
Bredband och grundläggande betaltjänster är direkt del av den digitala agendan. En väl
fungerande IT-infrastruktur är till stor del en överlevnadsfråga förlänets glesbygd och en viktig tillväxtfaktor för företag i inlandet. Olika typer av e-tjänster via internet kan ge glest bebyggda områden och mindre orter tillgång till tjänster som exempelvis försäkringskassa,
arbetsförmedling och bank, vilka försvinner från glesbygden då funktionerna centraliseras till större orter. Riksdagen har beslutat att alla ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga kostnader. Med betaltjänster menas uttag av kontanter, betalningsförmedling och dagskassehantering. På många orter kan digitala lösningar som t.ex. kortbetalningar och betalningar via mobiltelefoner lösa vissa av problemen men för de områden där
mobiltäckningen och internetuppkopplingen är bristfällig är dessa digitala lösningar inte ett alternativ. Lösningen är en full mobiltäckning i länet. Under 2016 har Net for mobility och Telia byggt ut för en ökad mobil täckning i länet.
För att lösa samordningsfrågor inom servicelösningar kommer det utvecklas e-tjänster för bl.a.
logistik, e-handel och digitala servicepunkter. Utveklingen av digitala servicelösningar samverkar även med utvecklingen av e-hälsa i länet.
Regionala innovationsstrategin
Vision:
Ett gott innovationsklimat lägger grunden för fler jobb och ett mer hållbart samhälle med bättre livskvalitet och med tillväxt.
Mål:
Norrbotten präglas av banbrytande idéer och nya sätt att tänka och göra för att forma framtiden i en global värld.
I den regionala innovationsstrategin är under framtagande har regionen prioriterat sex fokus- eller insatsområden:
• Teknik- och tjänsteutveckling inom industrin
• Test- och övningsverksamhet
• Energi- och miljöteknik/Cleantech
• Digitala tjänstenäringar
• Kulturella och kreativa näringar (inklusive besöksnäringen)
• Skärningspunkter mellan dessa områden
Inom dessa fokusområden förväntas regionen arbeta med en utvecklingsstrategi karaktäriserad av att:
• Tillvarata den innovativa kraften i både etablerade och nya företag
• Arbeta med öppen innovation och distansoberoende innovationssystem
• Skapa fler innovativa miljöer och mötesplatser
• Verka för ökad samordning av offentliga insatser och ett mer sammanhållet regionalt ledarskap.
Om digitala tjänstenäringar i innovationsstrategin
10 Digitala tjänster handlar om utveckling och implementering av nya produkter och tillämpningar samt system för breddad IKT-användning i syfte att dels utveckla tillgängligheten till vård, omsorg och utbildning i glest befolkade områden, dels stimulera företagande,
innovationsutveckling och samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Satsningar på ny teknik och innovationssystem i kunskapsbaserade segment ger möjligheter till utveckling av kvalificerade tjänster. Det finns exempelvis en stor potential att utveckla e-hälsa, ett område där regionen redan ligger långt framme internationellt sett. Detta ger en grund för en god och likvärdig hälso- och sjukvård samt en grund för företag att utveckla konkurrenskraftiga produkter och tjänster. Innovativa lösningar inom detta område kan också ge lösningar för de demografiska utmaningarna.
Under det nuvarande uppgraderingsarbetet av innovationsstrategin har Ltu tagit fram fem framtidsscenarios:
1. Basindustriregionen
2. Kunskap, kreativitet och kommunikation som regional drivkraft 3. Förändrat globalt klimat med nya möjligheter
4. Smart specialisering baserad på relaterad variation 5. Diversifieringsstrategin
De fyra första grundar sig på att vi fortfarande har en (1) stark basindustri och digitalisering av basindustrin har innebär ett tapp av ett stort antal arbetstillfällen p.g.a. effektivisering och automatisering. Om vi ökar (2) kunskap, kreativitet och kommunikation som drivkraft kommer vi ha en stor IKT-näring som stödjer den råvarubaserade industrin, men som även exporterar sina idéer till andra länder. Ett (3) förändrat globalt klimat kan kanske ge nya möjligheter i form av
”klimatflyktingar” och gynnsammare klimat för odling, en längre växtsässong. Kopplat till användningen av ny teknik utvecklad vid universitet kan näringen utvecklas till en modern livsmedelsindustri där högautomatiska processer bidrar till en hög och jämn kvalitet. Redan idag ser vi att Facebook valde att etablera sin första europeiska anläggning i Luleå tack vare
regionens fördelaktiga klimat, goda kommunikationer, politiska stabilitet och tillgången till billig förnybar och leveranssäker energi för kylning av företagets många servrar. (4) Smart
specialisering baserad på synergieffekter med basindustrin kan etablera kluster av stora och små företag verksamma med datalagring, molntjänster och Big Data med draghjälp från Facebooks etablering. Smart specialisering kan öka importen av välutbildad arbetskraft inom för
regionen nya områden som media, pedagogiska IKT-produkter och e-hälsa. Det sista scenariot (5) ”diversifieringsstrategin”: den regionala ekonomin har transformerats t.o.m. år 2050 och uppvisar inte längre några särskilt starka specialiseringar jämfört med riket. Överlag har en branschstruktur etablerats som i större utsträckning efterliknar riket. I
diversifieringsstrategin nämns inte digitaliseringen.
Möjliggörande IKT
Visionärt kunskapsunderlag till den
regionala digitala agendan.
Titel Möjliggörande IKT.
Visionärt kunskapsunderlag till den regionala digitala agendan.
Författare: Anna Ståhlbröst, Luleå tekniska universitet Omslagsfoto: Mostphotos, Olga Poltavskaya
Kontaktperson: Johanna Lindberg
Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå.
Telefon: 010-225 50 00 fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se
Internet: www.lansstyrelsen.se
ISSN: 0283-9636
Titel Möjliggörande IKT.
Visionärt kunskapsunderlag till den regionala digitala agendan.
Författare: Anna Ståhlbröst, Luleå tekniska universitet Omslagsfoto: Mostphotos, Olga Poltavskaya
Kontaktperson: Johanna Lindberg
Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå.
Telefon: 010-225 50 00 fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se
Internet: www.lansstyrelsen.se
ISSN: 0283-9636
Information
Denna rapport om möjliggörande IKT är skriven på uppdrag av Länsstyrelsen som ett visionärt kunskapsunderlag till ”Digitala Agendan i Norrbottens Län”
som kommer ut under hösten 2016. Syftet med den digitala agendan är att lyfta fram viktiga frågor och fastslå en handlingsplan kopplade till IKT och Norrbotten.
Johanna Lindberg
Bredbandskoordinator
Möjliggörande IKT
Möjliggörande IKT är teknologier som gör det möjligt för människor och maskiner att göra saker som inte var möjliga tidigare. Det kan handla om att göra saker snabbare, effektivare, med bättre precision eller roligare än tidigare och det kan även handla om att genomföra aktiviteter och tjänster på ett helt nytt sätt, alltså att tekniken möjliggjort något som tidigare inte var möjligt. Teknikens utveckling gör det idag möjligt för oss att göra både vardagliga likväl som yrkesmässiga aktiviteter på nya sätt. I detta avsnitt kommer det att presenteras ett urval av de möjliggörande teknologier som finns tillgängliga idag, men detta kommer inte att kunna omfatta alla nya informations- och kommunikationsteknologier (IKT) som finns då det är en nästan omöjlig uppgift att täcka in då utvecklingen inom området går fort och i många olika riktningar och områden.
Dagens teknologier innehåller ofta tekniska, sociala, ekonomiska, och ekologiska dimensioner vilket innebär att det är viktigt att fundera över vilka effekter och konsekvenser en implementation av ny teknologi får för miljön, samhället, organisationer eller för individer generellt. IKT används idag ofta som en möjliggörare för dagens samhällsfunktioner.
Vilka IKT och trender ser vi idag?
I processen att identifiera möjliggörande IKT och växande trender har jag dels använt mig av vetenskaplig litteratur och artiklar inom IKT-området, men även rapporter från t ex Gartner för att få stöd för kommande trender inom området.
Nedan är en bild av de teknologier Gartner tror kommer att är kommande trender.
Framtida Teknologier
Gartner har identifierat tre framtida nyckeltrender som de anser att organisationer måste hantera i framtiden:
1) Transparently immersive experiences, Teknologier kommer att fortsätta vara människorcentrerade till så grad att den kommer att vara transparant mellan människor, organisationer och saker. Denna relation kommer att bli alltmer sammankopplad då utvecklingen av teknologier kommer att vara mer adaptiva, kontextuella och flytande på arbetsplatsen, i hemmet och i interaktion med andra människor och aktiviteter. Teknologier som kan relateras till detta är: 4D printing, Hjärna-dator gränssnitt, Mänsklig augmentation (”human 2.0” som ska förbättra människans kognition och fysik som en del av kroppen, t ex proteser med mänsklig karaktäristika), volymetriska skärmar (visuella representationer av objekt i tre dimensioner), affective computing (tekniken känner av människans känslor och agerar, t ex i online undervisning), uppkopplade hemmet, nanutube electrics, augmented reality, virtual reality och geststyrda enheter.
2) The perceptual smart machine age: smarta maskiner kommer att bli den mest disruptiva teknologin i de kommande 10 åren pga. ökad datorkraft, enorma mängder data och framsteg inom neurala nätverk som kommer göra det möjligt för organisationer att hantera data för att kunna anpassa sig till nya situationer och lösa problem som ingen har stött på tidigare.
Inom detta område blir teknologi som tex: smart damm, smarta arbetsplatsen, maskinlärande, självkörande bilar, smarta robotar viktiga.
3) The platform revolution: De nya teknologierna kommer att revolutionera hur plattformar definieras och används. Det kommer att gå från att fokusera på tekniska infrastrukturer till eco-systemplattformar och på så sätt få människan och teknologin närmare varandra. Inom dessa ecosystem måste organisationer och företag definiera deras strategi för att skapa plattformsbaserade affärsmodeller. Nyckel teknologier inom detta område är tex: Blockchain, IoT plattformar, Quantum computing.
I avsnittet nedan kommer det en presentation över några av de teknologier som används idag som möjliggörare för olika aktiviteter. Dessa teknologier är idag till viss mån implementerade och används.
Möjliggörande Teknologier
IoT/sensorarkitekturer: Internet of Things är ett samlingsbegrepp för den pågående utvecklingen där maskiner, fordon, varor, hushållsapparater, kläder och andra saker samt människan förses med små inbyggda sensorer. Detta gör det möjligt att samla data om sin omvärld, att kommunicera med den och sedan kunna anpassa sitt beteende samt aktivt delta i arbetet att skapa smarta, attraktiva och stödjande miljöer, varor och tjänster. I den pågående digitaliseringen som vi har i vårt samhälle och i vår ekonomi så utgör IoT en viktig del och kan koppla samman olika enheter. Den kan även bidra till att lösa flera av de stora samhällsutmaningar som den ökade urbaniseringen medför.
Dessa utmaningar kan vara transporter, miljö, energiförbrukning, vattenförsörjning etc. Genom användningen av IoT och sensorer så möjliggörs t ex ett nytt sätt att övervaka och kontroller den omgivande miljön. (Gubbi et al., 2013)
Blockchain technology: Detta är i grunden en distribuerad databas som underhåller en ständigt växande lista av data som säkras från manipulation där varje nod automatiskt verifierar ändringar och tillägg som görs på någon av de andra noderna. Det består av block som har en tidsstämpel och en länk till ett tidigare block. Varje användare är tillåten att koppla in sig på nätverket, skicka nya transaktioner till det, verifiera transaktioner samt skapa nya block vilket gör att det är ett tillståndslöst system. Ursprunget var den elektroniska valutan bitcoins men användningen har spridit sig och ses som en självklar del av framtidens betalningssystem (Swan, 2015).
Cloud computing: Detta är en generell term för leveransen av tjänster över internet som är ständigt tillgängliga, enkla, och ger on-demand nätverksaaccess till en pool av data resurser tillgängliga för användning. Detta gör det möjligt för företag att konsumera data resurser som en tjänst – som elektricitet – snarare än att behöva bygga och underhålla data infrastrukturer inom organisationen.
Cloud computing erbjuder många olika fördelar för företag och användare och de tre främsta är: 1) Självbetjäning där användaren kan öka sin data resurser beroende på behov. 2) Elasticitet – användaren kan öka och minska sina databehov när deras krav förändras, 3) Pay-per-user: data resurs användning mäts på en detaljerad nivå vilket gör det möjligt för användaren att bara betala för de resurser och arbetsbelastning de faktiskt använder (Mell & Grance, 2011).
Augmented reality (förstärkt verklighet): Tänk dig en teknologi som gör det möjligt för dig att se mer än andra kan se, att höra mer än andra kan höra och kanske även känna, lukta och smaka saker som andra inte kan. Tänk dig att du har en teknologi som gör det möjligt för oss att uppfatta helt datoriserade element och föremål med vår verklighetsbaserade upplevelse, hela skapelser och
strukturer som kan hjälpa oss i våra vardagliga aktiviteter samtidigt som vi interagerar nästan omedvetet genom gester och tal. Detta skulle göra det möjligt för reparatörer att få instruktioner för vad de ska göra sedan även om de reparerar något för dem, okänt, kirurger kan se ultraljudsscanningar av organ medan de opererar dem etc. AR är en teknologi som gör det möjligt att skapa nästa generations verklighetsbaserade gränssnitt. (Van Krevelen & Poelman, 2010). Augmented reality används inom områden som t ex stadsplanering, spel, restaurering av historiska artefakter/miljöer, underhåll, shopping, medicin, industriell design, militären för att nämna några. Ett spel som bygger på augmented reality är t ex Pokemon Go där olika figurer kan tas tillfånga via mobilspelet.
Virtual reality: Denna teknologi har funnits sedan 1950-talet, men har på senare år fått ett uppsving då det idag kommit nya tekniska lösningar (t ex head- mounted displays som Oculus VR, HTC Vive eller OnePlus och haptic feedback) som gör det möjligt för användare att enkelt använda VR-lösningar. Användning av denna teknologi gör det möjligt för användare att kunna träna och utbilda sig genom att använda simulatorer (tex piloter eller sjukvårdspersonal), att kunna spela spel på ett nytt sätt eller att skapa konst på nya sätt. VR gör det även möjligt att kunna shoppa på nya sätt genom att användaren enkelt kan se hur, t ex en möbel från IKEA, passar in i deras hem, eller att stötta människor i behov av rehabilitering. De möjligheter denna typ av teknologi erbjuder är det bara fantasin som sätter gränser för (Earnshaw, 2014).
Gamification: Under senare år är ett ämne som gamification på stark tillväxt.
Detta område har som syfte att stötta användarmedverkan och stärka de positiva upplevelser som användare har när de använder olika tjänster. Det kan betyda att målet kan vara att användarna ska öka sin aktivitet, interagera mera med andra eller att kvalitet och produktivitet i deras aktiviteter ska öka. Det önskade utfallet ska vara en positiv, internt motiverande, spelfull upplevelse som möjliggörs genom tjänsten. Det ses som nästa generation av marknadsföring och kundupplevelse (Hamari et al., 2014). Gamification används idag inom områden som hälsobefrämjande åtgärder som viktminskning/fysisk aktivitet, kundlojalitetsprogram, lärande (tex lära sig programmera), ekonomisk planering, stimulera läsning bland ungdomar, utmaningar ( t ex lösa världsproblem som svält, fattigdom, klimat), osv.
3D printing (bio printing): Direkt digital framställning (3D printning) erbjuder nästan obegränsade möjligheter för produkt och process innovation och ses ofta som en revolution av dagens tillverkningsindustri och dess försörjningskedja.
Detta kan väl tas med en nypa salt, utvecklingen kommer mer troligt att ske stegvis. Idag förekommer 3D pritning inom områden som framställning av medicin, byggnader (tex bygga hus i krisdrabbade områden), bilbranschen, verktyg och reservdelsproduktion, matframställning, kroppsdelar till människor och djur, nanoprintning av material etc (Lipson & Kurman, 2013). Men 3D printning används även för att ta fram prototype vilket kanske fortfarande är det största användningsområdet.
Internet of everything: Detta fenomen uppstår när vi har smarta föremål, informationscentrerade nätverk och insikter baserat på automatiserade realtidsuppdatering på hur allt fungerar tillsammans. Den första pelaren, smarta föremål består av miljontals föremål som smarta och uppkopplade, det kan vara allt från wearables, till mat och medicin förpackningar, till en blandning av föremål i våra hem, på jobbet eller i tillverkningsindustrin. Framtiden ligger i skrivna elektroniska etiketter som använder organisk och ickeorganiskt bläck för att ge intelligens åt vardagsföremål. Den andra pelaren är de informationscentrerade nätverken som hanterar de begränsningar rörande säkerhet och bandvidd som finns i dagen internet. Detta betyder att vi går bort från dagens värdcentrerade eller punkt-till-punkt nätverksarkitektur. I framtiden ska informations- eller innehållscentrerade nätverksprotokoll användas vilket kommer att minska trängsel i trafiken, öka säkerheten samt göra skapandet av applikationer enklare. Den sista pelaren är den automatiserade realtidsuppdateringsinsikter som skapas av den enorma mängd data som genereras av smarta objekt och distribuerade sensorer. Att genomföra automatiserade realtidsanalyser på ett integritetssäkert sätt kommer att bli centralt. (Vandebroek, 2016).
Big Data and data analytics: Big data är ett område som växer starkt och som har sin grund i all den data vi producerar idag från sensorer, klickströmmar, uppladdat innehåll, kommentarer etc i social media eller via användning av våra bilar för att nämna några områden. När big data i sig beskrivs så brukar men använda de 3 V:na, volume, variety och velocity. Volym kopplar till storleken på datat, som 2012 ansågs skulle vara över 1 terabyte (motsvarar ca 16 miljoner Facebook foton). Men vad som anses vara big data volym varierar över tid och typen av data. Variation kopplar till den strukturella heterogeniteten som finns i ett dataset. Här kan strukturerad, semistrukturerad och helt ostrukturerad data användas vilket i sig inte är nytt, men det som är nytt är att idag kan nya datahanteringsteknologier och analysverktyg göra det möjligt att förstå datat på ett nytt sätt. Hastigheten är den takt med vilken data genereras samt den hastighet med vilken det kan analyseras och ageras på (Gandomi & Haider, 2015). Big data används idag inom områden som shopping, för att optimera organisatoriska processer, personlig kvantifiering (genom t ex wearables), hälsofrämjande åtgärder och allmänhälsa, inom elitsport för att förbättra prestationer, forskning och vetenskap, optimera maskiner (t ex bilar), för att stärka säkerhet och upprätthållande av lag, förbättra/optimera städer (tex transport och energi) samt inom finanssektorn.
Advanced machine learning: Maskinlärande är en typ av artificiell intelligens som ger datorer möjlighet att lära utan att de har blivit explicit programmerande.
Maskinlärande fokuserar på utveckling av program som kan lära sig själva att växa och förändras baserat på vilket data det exponeras för. Maskinlärande använder data för att hitta mönster i datat och anpassa programmets aktiviteter i relation till datat. Ett exempel på maskinlärande är Facebooks nyhetsflöde som individanpassar varje användares flöde. Om en användare stannar upp för att läsa eller gilla en persons inlägg så kommer nyhetsflödet visa mer av den vännens aktiviteter i tidigare i nyhetsflödet. Det är således en kombination av
statistisk analys och förutspående analys för att hitta mönster i användardata.
(Mohri et al., 2012)
Autonomous agents and things – t ex självkörande bilar: Självstyrande agenter är en mjukvara som utför vissa aktiviteter med någon grad av oberoende och när den gör det så hjälper den användaren att uppnå sina mål. En intelligent agent är ett system som kan lösa uppgifter på ett flexibelt sätt beroende på målet. Den ska vara känslig, proaktiv och social vilket innebär att den ska kunna interagerar med andra artificiella agenter och människor för att kunna lösa deras egna situation. Exempel på autonoma agenter är t ex Apples Siri, Google Now och Microsoft Cortana. Dessa blir alltmer intelligenta och ger användare en förstärkt upplevelse. (Emanuel et al., 2016)
Adaptiva säkerhetsarkitekturer: Vi står idag inför många säkerhetshot som ställer allt högre krav på dagens system. När organisationer använder molnbaserade lösningar och öppna API:er för att deras kunder och partner ska kunna interagera med deras system så behövs en ökad säkerhet. Det krävs därför mer adaptiva säkerhetsarkitekturer i system så att de kan skydda sig själva.
(Covington et al., 2002) Wearables:
Wearables kan översättas med kroppnära teknik. Det betyder att det är datorbaserad teknik som är inbyggd i olika produkter som bärs på kroppen. Det kan vara kläder, armband, smycken, kontaktlinser eller glasögon. Det är många som använder sig av wearables och detta skapar stora möjligheter för nya typer av tjänster då tekniken samlar data som ligger människan nära, det kan röra sig om hjärtfrekvens, temperatur, rörelsemönster eller det vi tittar på. Dessa teknologier har som syfte att göra vårt vardagliga liv både enklare och roligare.
De används inom sport och välmående, hälsa och rehabilitering, mode, för barnsäkerhet eller för att mäta solens strålning på huden.
Smart fashion/clothing – Wearables rör sig nu bortom handleden utan vill idag även inkludera hela kroppen. Företag som Under armor t ex har börjat utveckla sportbehåar som mäter hjärtfrekvens (MyZone), shorts som mäter löpardata som mäter rytm, studs, kontakt med marken, etc (LumoRun),. Hexoskin är en annan populär smart tröja som mäter hjärtfrekvens, andningsfrekvens och även kan säga hur mycket sömn du fått samt hur intensiv workouten har varit.
(Chunyan & Hu, 2015). Men detta område rör inte bra kläder för sport etc, utan det kan även vara kontaktlinser som gör det möjligt att fånga bilder och projicera bilder direkt in i bärarens öga. Idag pågår arbete hos bl a Google, Samsung och Sony för att ta fram dessa.
Automation och det smarta hemmet
Ambient användarupplevelser (Automatisk organisation): Devicer och sensorer kommer i framtiden vara så smarta att de kan organisera vårt liv utan att vi ens upptäcker att de gör det. Det handlar om att devicer synkroniserar och samarbetar samt använder kontextuell data för att skapa en så enkel och anpassad upplevelse för användare som möjligt
Automation/robotisering: Automatisering och användning av robotar har funnit ganska länge inom industrin men nu börjar robotar även finnas för hemmet (domotics). Det finns idag robotdammsugare, robotgräsklippare och hemrobotar som kan interagera med sin omgivning, en sådan robot är t ex Zenbo. Denna robot kan ge påminnelser, läsa upp recept, spela musik, dansa, fotografera, berätta interaktiva berättelser samt lära barn nya saker. Det är även möjligt att sköta det smarta hemmet via roboten som kan tända lampor, justera värmen, låsa upp dörrar och andra IoT enheter. Det är även möjligt att roboten kan identifiera en person som har ramlat och då kan larma anhöriga. Roboten kan även fungera som en telenärvarorobot som t ex kan övervaka hemmet när man är bortrest. Idag är det inte möjligt för robotar att t ex sortera in tvätt i skåpar, plocka ur diskmaskiner eller att plocka undan från matbordet. Det är alltför avancerat för en robot att prioritera och skilja på olika varor och tallrikar tex samt var de olika sakerna ska vara, ungefär som ett barn. Det som däremot är möjligt i framtiden är att olika robotar kan dela erfarenheter och kunskaper med varandra världen över och på så sätt kan en robot snabbare lära sig hur det ska fungera. (Mondada et al., 2016)
Trender
Nedan kommer en kort beskrivning av några trender som kan påverka de möjliggörande teknologier som kommer och vad de kan möjliggöra för oss människor.
Mobile-first – ett beteende som transformerar webben: Hela webben kommer att bli omformad för en mobile-first and mobile-only värld som är skärm, lokalisering, kontext och målmedveten. Detta kommer radikalt att förändra syftet med webben så att den måste bli mer dynamisk, personlig och användbar i en tids era där vi tvingas att sluta med den traditionella informationsspridningen, sid/formulärbaserade och nyckelordsbaserade värld.
Allting från websidor till appar och handel kommer att kräva en översyn för att möta de nya behoven av realtids- individanpassat engagemang.
Live! Streaming! Även om live streaming har funnits ett tag så fortsätter detta område att ge en speciell möjlighet att prata på distans närsomhelst, det går att engagera sig i t ex sport, spel, konserter, händelser, TV, diskussioner på ett nytt sätt där innehåll, dess värd och deltagare har nya möjligheter att bli
”weblebrities”. Detta sätter press på Youtube, Vine, Facebook, Snapshap att börja tänka över sina filmalgoritmer och samt deras betalnings- och annonsplattformer. Med streamade tjänster tvingas en åtskillnad fram mellan traditionella prenumerationskanaler och den mer demokratiska innehållsproduktionen och distributionen där konsumenter omdefinierar programinnehåll samt omformar definitionen av vad som är TV.
Device mesh (den mobila anställda och multidevice användaren) – refererar till användningen av många olika devices som smart phones, smarta klockor, iPads, datorer och olika wearables som innehåller sensorer (IoT) och hur de behöver kopplas samman och kommunicera med varandra för att vi ska uppleva dem
som användbara och nyttiga. Detta kommer att ha effekter på både organisationer och individer då det kommer att påverka hur organisationer kan bedriva sin verksamhet samt förändra hur anställda har tillgång till, samt kan agera på digital information oberoende av tid och plats. Anställdas arbetsupplevelse kommer att bli mer kontextualiserad och teknologier behöver stötta den mobilitet som anställda har med användarvänliga system. Det kommer även att påverka hur individer i sin vardag använder teknologi och skapar mönster i vår vardag som kan tolkas av andra. Här är personalisering och customisering viktiga begrepp.
Tjänstifiering: Det pågår en tjänstifiering av produkter och varor idag där dessa inte längre ses som en vara som säljs till en kund som sedan får klara sig själv.
Idag säljs många varor som en tjänst istället där det är tjänsten som är i fokus.
Flygplansmotorer säljs t ex med driftstimmar istället för en motor. I detta ingår då service av motorn, reservdelar etc under avtalstiden. Detta leder till att det kan skapas ett större värde för kunderna och leverantören då de får en långsiktig relation som bygger på kommunikation och tilltro till varandra. Det finns idag olika former av tjänstifiering. Det kan vara en produkter med tjänster som en
”add-on”, till tjänster med fysiska varor som en ”add-on” och som levereras genom en kundcentrerad strategi för att erbjuda det utfall som kunden önskar.
(Roy et al., 2009)
Smart cities/smart regions: En annan tydlig trend som snabbt växer fram och som är beroende av möjliggörande teknologi som t ex IoT är smart cities, den smarta staden eller den smarta regionen. Det är många städer runt om i världen som arbetar för att utveckla kommunikationsinfrastrukturer (både traditionella (transport) och moderna (ICT)) som bidrar till att skapa en attraktiv livsmiljö för sina invånare. En smart stad delas oftast in i smart styrning, smart energi, smarta byggnader, smart mobilitet, smarta infrastrukturer, smart teknologi, smart hälsovård och smarta invånare. Det handlar i grunden om att använda resurserna som staden har på ett effektivt sätt, t ex transportsystem som samordnas, eller byggnader som används på ett effektivare sätt samtidigt som staden stödjer en hållbar utveckling från ett socialt, ekonomiskt, ekologiskt och kulturellt perspektiv. (Yin et al., 2015)
Self employment
Crowdsourcing: En annan pågående trend i samhället är crowdsourcing vilket ofta innebär att t ex ett företag hyr in en extern arbetstagare för att utföra en väldefinierad arbetsuppgift, men det förekommer även många andra initiativ där te x människor tillsammans hjälps åt i katastrofsituationer som vid tsunamin i Japan. Generellt sett så består crowdsourcing av tre delar, det är en crowd av frivillig arbetskraft, en mediator som matchar behov, och en behovsägare som behöver arbetskraft. Crowdsourcing kan ske inom många olika områden som tex design (ex. 99designs), programmering (ex. Topcoder), översättning (ex.
freelancer), tester (ex. testbats), finansiering (ex. kickstarter), samskapande (ex Quirky), forskning (ex. Zooniverse), avancerad problemlösning (ex. Innocentive) eller samhällsengagemang (ex. StandbyTaskForce) för att nämna några områden.
Detta sätt att koppla samman crowden med sina behov (kan vara att tjäna pengar, hjälpa till, tävla eller att samarbeta med andra) och behovsägare med
sina behov (att få ett problem löst, att få arbete löst eller att få tillgång till något hen behöver (foton, boende etc) möjliggörs med olika typer av tekniska plattformar som matchar dessa med varandra. (Orlikowski & Scott, 2015).
Delningsekonomi/On demand economy/self-employment: Delningsekonomin handlar i stora drag om att människor delar med sig av sina resurser så att andra som har behov kan använda dem. Det vanligaste exemplet här är Airbnb där privatpersoner hyr ut rum, lägenheter eller hus till andra privatpersoner. Detta skapar en win-win situation där både uthyrare och den som hyr tjänar pengar på situationen. Men delningsekonomin finns även inom områden där människor t ex byter varor eller tjänster med varandra (ex. klädbiblioteket), ger bort saker ( ex.bortskänkes.se), delar på saker (ex. sambil) eller bara lånar ut saker (ex.
toolpool). (Hamari et al., 2015)
Delningsekonomin har funnits några år, och nu börjar fenomen som ”on-demand- economy” växa fram. Med detta menas de tjänster som via digitala marknadsplatser (oftast mobila) möjliggör för användare att få tillgång till varor eller tjänster direkt behovet uppstår. Det kan t ex röra sig om att boka rum via Booking.com, att du behöver tillfälligt lagringsutrymme (ex. Spaceway) eller att få något levererat (ex. doorman). (Maselli et al., 2016)
Dilemman med möjliggörande IKT
IKT möjliggör inte bara positiva saker, utan det finns även en baksida med användningen av IKT. Nedan kommer några av de baksidor som finns att nämnas, men listan kan göras väldigt lång med allt från den digitala åtskillnaden mellan unga/gamla, fattiga/rika till barn som har svårt att knyta an till sina föräldrar för att de är för upptagna av deras IKT användning. Det kan även omfatta mobbing och kränkningar online, till människor som dör för att de skulle ta en udda selfie som de kan ladda upp på instagram eller annan social media och på så sätt få många likes (det är faktiskt fler som dör när de tar en selfie än i hajattacker). Det är viktigt att tänka över de konsekvenser en IKT-lösning kan möjliggöra både från ett positivt och negativt perspektiv för att på så sätt kunna utveckla system som hanterar detta på bästa sätt.
Individers personliga integritet: Med den tekniska utveckling som sker idag så finns det även hot mot individers personliga integritet och säkerhet. Idag samlas väldigt mycket data (från surfhistorik, keystrokes, telefonanvändning, IoT sensorer, uppladdat innehåll etc) in om människor vilket medför att det är relativt lätt att få en ganska heltäckande bild över en människa, var hen jobbar, vad hen gör på dagarna, vilken hens barn är, om hen är sjuk osv. Dessa möjligheter att få så stor inblick i människors privatliv ställer stora krav på system som idag måste designas på ett sådant sätt att så lite personlig data/information sparas osv. När vi är online idag så vet vi inte hur mycket data som sparas, inte heller vilken data som sparas. Det är svårt att få en överblick över de spår vi lämnar efter oss och vilka möjligheter vår data skapar för andra, som kanske inte alltid har ärliga avsikter. Detta gör att fenomen som t ex identitetsstölder blir allt vanligare, phishing lurar oss att avslöja lösenord och
ökar risken för intrång i våra banker eller key logging gör det möjligt att spåra hur vi använder tangentbordet vilket möjliggör att lösenord etc kan spåras och användas av obehöriga.
The deep web och the darknet: Det finns källor som säger att deep web och dark net utgör ca 96% av hela internet. Deep web är allt det som inte är synligt för sökmotorerna vi har. Dessa sidor kräver att du loggar in. På deep web så finns darknet som är ett krypterat när där en stor mängd gömda sajter finns och som bara kan nås med speciella programvaror. För att användare ska få tillgång hit måste de vara helt anonyma. Programvaran som möjliggör ”darknet”
utvecklades av den amerikanska flottan för att de skulle kunna vara helt anonyma när de arbetade, men används nu för att kunna surfa helt anonymt på deep web eller darknet (programvaran heter Tor). Det finns även goda sidor med Tor och det är att t ex Sida har kunna använda den för att hjälpa människorättsaktivister i diktaturländer. Men då det finns en möjlighet att vara anonym så samlas inte bara den goda sidan, utan även droghandlare, terrorister och pedofiler. Det är möjligt att få tillgång till vapen och droger och det går även att hitta personer som kan avrätta människor. Darknet består av pornografi, svarta marknader och kriminella nätverk. (Rudesill et al., 2015)
Billig arbetskraft: Med hjälp av de tekniska plattformar som möjliggör crowdsourcing, delningsekonomi och ”on-demand” ekonomi så finns det även en risk att människor blir utnyttjade som billig arbetskraft. De tekniska plattformarna gör det möjligt att inkludera en global arbetsmarknad vilket gör att t ex människor fattiga länder, immigranter och flyktingar får en möjlighet till en inkomst, och det är ju bra. Men oftast är den inkomst de får är så liten att det inte finns någon möjlighet för dem att klara sig på den även om de arbetar heltid.
Som arbetskraft blir de även betygsatta, så det blir även viktigt för dem att göra ett så bra arbete som möjligt på så kort tid som möjligt för att de ska få bra betyg och få nya uppdrag. Denna arbetsform skapar inte någon långsiktig trygghet för arbetskraften då de inte vet hur deras arbetssituation ser ut från dag till dag, vilket i sin tur leder till att de inte kan teckna försäkringar för sjukvård, arbetslöshet, pension etc. Dessa arbetsformer ger fördelar för köparen av tjänster som sätter ett pris på vad hen är villig att betala utan att ta någon större risk. De behöver inte heller riskera att de betalar för obelagd arbetstid då de bara köper arbetstid för den precisa arbetsuppgiften. (Durward et al., 2016)
Information overload: Vi blir idag översköljda med information från många olika kanaler, det är Messenger, Facebook, LinkedIn, e-mail, TV, on-line media, etc, etc.
Listan av kanaler som vi möter dagligen är lång och den blir allt längre. Detta gör att vi människor får allt svårare att sovra i den information vi möter. Vad är viktigt, vad är sant, vad är nytt, vad kan jag lita på och vad behöver jag för information egentligen? Termen information overload myntades på 1970-talet av Alvin Toffler och det avsåg den svårighet som personer möter när de ska ta beslut baserat på för mycket information. Information overload sker när användare misslyckas med att processa mer information på grund av dess storlek och volym. Effekter vi kan se idag på basis av den informationsexplosion som skett är: 1) även om vi har stora datamängder tillgängliga så verkar människan generellt sett veta mindre, 2) för mycket information leder till ”brain
freeze” vilket medför att användare undviker information. 3) informationsberoende där vi hela tiden söker mer och mer information, 4) sämre koncentrationsförmåga, 5) Långsiktigt tänkande slutar för all information finns tillgänglig från många olika källor, 6) Informationen blir förorenad vilket kan leda till felaktigt beslutsfattande. (Hoq, 2016)
För vår region innebär dessa möjliggörande teknologier många nya möjligheter för invånare i länet. Om man ser dessa teknologier ur ett socialt perspektiv så ger dagens teknik stora möjligheter för människor att t ex komma varandra närmare genom att vi kan interagera med varandra både med ljud och bild på ett enkelt sätt. Detta gör att människor i större utsträckning kan kommunicera med varandra oberoende av tid och plats gällande både arbetsliv och privatliv, t ex som patient, mormor eller någon att dela min hobby med. Sett ur ett ekonomiskt perspektiv så blir det t ex möjligt att bedriva affärer online med hela världen som potentiell marknad där aktörer kan sälja sitt hantverk, sina tjänster eller annat via olika kanaler som når en bred marknad. Det kan även handla om att själv erbjuda sina resurser på en marknad och på sätt kunna få extrainkomster för att någon t ex kan behöva hjälp med översättning av en text, fotografering av en viss vy eller lagning av ett klädesplagg. Genom de olika tekniska plattformar som finns, skapas nya sätt att tjäna pengar på där bara fantasin sätter gränser.
Detsamma gäller den automatisering som sker i samhället. Mycket av denna automatisering kommer aldrig att nå mer glesbefolkade områden i länet, men viss automatisering kommer att göra det. Ett område där robotar och sensorer kommer att bli viktig är inom hälsovården och då kanske främst inom hemsjukvården där det är viktigt att känna trygghet i hemmet och att det kan övervakas på ett bra sätt utan att det blir intrång i människors personliga integritet.
Vår region möter idag många möjligheter och utmaningar där IKT kan fungera som en möjliggörare för förändring och utveckling.
Referenser
Chunyan, Q. and Hu, Y. (2015). The Review of Smart Clothing Design Research Based on the Concept of 3f+ 1i. International Journal of Business and Social Science, Vol. 6, No. 1.
Covington, M. J., Fogla, P., Zhan, Z. and Ahamad, M., (2002). A Context-Aware Security Architecture for Emerging Applications. In proceedings of Computer Security Applications Conference, 2002. Proceedings. 18th Annual, 1327, pp.249- 258
Durward, D., Blohm, I. and Leimeister, J. M. (2016). Is There Papa in Crowd Work?-a Literature Review on Ethical Dimensions in Crowdsourcing. Vol., No.
Earnshaw, R. A. (2014). Virtual Reality Systems: Academic press.
Emanuel, L., Fischer, J., Ju, W. and Savage, S., (2016). Innovations in Autonomous Systems: Challenges and Opportunities for Human-Agent Collaboration. In proceedings of Proceedings of the 19th ACM Conference on Computer Supported Cooperative Work and Social Computing Companion, 1328, pp.193- 196
Gandomi, A. and Haider, M. (2015). Beyond the Hype: Big Data Concepts, Methods, and Analytics. International Journal of Information Management, Vol.
35, No. 2, pp.137-144.
Gubbi, J., Buyya, R., Marusic, S. and Palaniswami, M. (2013). Internet of Things (Iot): A Vision, Architectural Elements, and Future Directions. Future Generation Computer Systems, Vol. 29, No. 7, pp.1645-1660.
Hamari, J., Koivisto, J. and Sarsa, H., (2014). Does Gamification Work?--a Literature Review of Empirical Studies on Gamification. In proceedings of 2014 47th Hawaii International Conference on System Sciences, 1322, pp.3025-3034 Hamari, J., Sjöklint, M. and Ukkonen, A. (2015). The Sharing Economy: Why People Participate in Collaborative Consumption. Journal of the Association for Information Science and Technology Vol. Forthcoming, No.
Hoq, K. M. G. (2016). Information Overload: Causes, Consequences and Remedies-a Study. Philosophy and Progress, Vol. 55, No. 1-2, pp.49-68.
Lipson, H. and Kurman, M. (2013). Fabricated: The New World of 3d Printing:
John Wiley & Sons.
Maselli, I., Lenaerts, K. and Beblavý, M. (2016). Five Things We Need to Know About the on-Demand Economy. Ceps Essay No. 21/8 January 2016. Vol., No.
Mell, P. and Grance, T. (2011). The Nist Definition of Cloud Computing. Vol., No.
Mohri, M., Rostamizadeh, A. and Talwalkar, A. (2012). Foundations of Machine Learning: MIT press.
Mondada, F., Fink, J., Lemaignan, S., Mansolino, D., Wille, F. and Franinović, K.
(2016). Ranger, an Example of Integration of Robotics into the Home Ecosystem.
In New Trends in Medical and Service Robots: Springer.
Orlikowski, W. J. and Scott, S. V. (2015). The Algorithm and the Crowd:
Considering the Materiality of Service Innovation. MIS Quarterly, Vol. 39, No. 1, pp.201-216.
Roy, R., Shehab, E., Tiwari, A., Baines, T., Lightfoot, H., Benedettini, O. and Kay, J.
(2009). The Servitization of Manufacturing: A Review of Literature and Reflection on Future Challenges. Journal of Manufacturing Technology Management, Vol. 20, No. 5, pp.547-567.
Rudesill, D. S., Caverlee, J. and Sui, D. (2015). The Deep Web and the Darknet: A Look inside the Internet's Massive Black Box. Woodrow Wilson International Center for Scholars, STIP, Vol. 3, No.
Swan, M. (2015). Blockchain: Blueprint for a New Economy: " O'Reilly Media, Inc.".
Van Krevelen, D. and Poelman, R. (2010). A Survey of Augmented Reality Technologies, Applications and Limitations. International Journal of Virtual Reality, Vol. 9, No. 2, pp.1.
Vandebroek, S. V., (2016). 1.2 Three Pillars Enabling the Internet of Everything:
Smart Everyday Objects, Information-Centric Networks, and Automated Real-Time Insights. In proceedings of 2016 IEEE International Solid-State Circuits Conference (ISSCC), 1324, pp.14-20
Yin, C., Xiong, Z., Chen, H., Wang, J., Cooper, D. and David, B. (2015). A Literature Survey on Smart Cities. Science China Information Sciences, Vol. 58, No. 10, pp.1- 18.
IT i skolan
Visionärt kunskapsunderlag till den
regionala digitala agendan.
Titel IT i skolan.
Visionärt kunskapsunderlag till den regionala digitala agendan.
Författare: Peter Parnes, Parnes Labs AB & Agneta Hedenström, Agneta Labs AB Omslagsfoto: Peter Parnes
Kontaktperson: Johanna Lindberg
Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå.
Telefon: 010-225 50 00 fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se
Internet: www.lansstyrelsen.se
ISSN: 0283-9636
Titel IT i skolan.
Visionärt kunskapsunderlag till den regionala digitala agendan.
Författare: Peter Parnes, Parnes Labs AB & Agneta Hedenström, Agneta Labs AB Omslagsfoto: Peter Parnes
Kontaktperson: Johanna Lindberg
Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå.
Telefon: 010-225 50 00 fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se
Internet: www.lansstyrelsen.se
ISSN: 0283-9636
