Divisionernas årsrapporter

(1)

Divisionernas årsrapporter

2016

(2)

Årsrapport Division Närsjukvård

Ekonomi

Resultatutveckling

Från november månad har resultatet kraftigt försämrats och divisionen redovisar ett underskott som uppgår till 320 mkr. Det är 49 mkr sämre jämfört med föregående år. Periodens resultat avviker med minus 198 mkr mot re- sultatkravet vilket förklaras av;

• De planerade sparåtgärderna har gett effekt motsvarande 40 mkr vil- ket avviker med 108 mkr mot uppsatt mål (148 mkr).

• Utöver åtgärder i den ekonomiska handlingsplanen har divisionen lägre kostnader/högre ersättningar för ett antal poster vilket förbätt- rat resultatet med 19 mkr. En ny upphandling av pacemaker och an- giomaterial, samt en bättre vårdprocess för smärtpatienter har inneburit minskade kostnader för sjukvårdsmaterial och förbättrat resultatet med 8 mkr. Minskat köp av privatvård (besök hos privata sjuk- gymnaster och läkare) har förbättrat resultatet med 7 mkr. Hälsocen- tralerna har lyckats behålla fler listade invånare än planerat i samband med privat etablering. Det har bidragit till en resultatförbättring med 4 mkr.

• Kostnadsökningar har försämrat divisionens resultat med 109 mkr. Orsaken är främst bristen på allmänläkare på hälsocen- traler, ett fåtal bristspecialiteter inom somatisk vård samt svårigheter att rekrytera sjuksköterskor till vårdavdelningar. Divisionen har höga kostnader för övertid, vikarier, introduktion av nya medarbetare samt ersättningar för sommaravtal. Sammantaget har kostnaden för egen personal försämrat resultatet med 20 mkr

Ett antal hälsocentraler är helt utan ordinarie läkare och måste förlita sig på stafetter för att klara sitt åtagande. Även specialister inom in-

(3)

ternmedicin och psykiatri är i behov av stafetter som till stor del kommer att fasas ut under 2017. Resultatförsämringen uppgår till 39 mkr för inhyrd personal.

Under året har divisionen haft höga kostnader för vård utanför länet och underskottet (- 33,6 mkr) har dubblerats jämfört med föregående år och försämrat resultatet med 19 mkr. Den största kostnadsökning- en avser enstaka vårdtillfälle vid Akademiska sjukhuset samt ett få- tal ECMO patienter som vårdats vid Karolinska sjukhuset till en kostnad av 16 mkr. Vidare har kostnaderna vid NUS ökat inom spe- cialiteterna lungmedicin och hematologi. Kostnadsökningen är orsa- kad av att patienterna vårdats längre till en högre kostnad per vård- tillfälle.

Dyra läkemedelsbehandlingar inom neurologi och cancersjukvård har försämrat resultatet med 11 mkr. Nya preparat och behandlings- former introduceras hela tiden vilket bidrar till resultatförsämringen.

Av underskottet är 10 mkr hänförlig till kirurg-/urologpatienter som får sin behandling vid länsdelssjukhusen. Läkemedel på recept och utlämning av diabetestekniska hjälpmedel försämrar ytterligare resultatet med 5 mkr. Sammantaget är resultatförsämringen 16 mkr.

Övriga kostnader och intäkter har tillsammans försämrat resultatet med 15 mkr. Bland annat har ett antal beslut påverkat resultatet ne- gativt. Under året har regelverket och ersättningsnivån för asylsjuk- vården ändrats vilket innebar en sänkning av den fasta ersättningen och en ökad rörlig ersättning. Under året har fler hälsoundersök- ningar utförts men reducering av den fasta delen har inneburit att mixen av rörlig och fast ersättningen har försämrat resultatet med 4 mkr. Enhetliga patientavgifter har också bidragit till lägre intäkter och resultatförsämring med 6 mkr. Dessutom har divisionen haft öv- riga kostnader för ombyggnationer/omställningskostnader i samband med strukturförändringar motsvarande 5 mkr.

(4)

Utfall

Luleå-Boden: Redovisar en avvikelse med 113 mkr mot resultatkravet.

Främsta orsaken är kostnadsökningar för egen och inhyrd personal.

Sjukfrånvaron och övertid har minskat till följd av aktiva åtgärder i

schemaläggning. Under året har en ökad belastning med högt patientinflöde och långa väntetider på akutmottagningen av patientsäkerhets- och

arbetsmiljöskäl krävt ökad bemanning. Ambulansverksamheten i Luleå har utökats med en dagbil för transporter för överflyttningsuppdrag vid kusten.

Internmedicin/rehab har fortsatt behov av inhyrda läkare vid lungmedicin och PCI-verksamheten. Inhyrda sjuksköterskor har löst bemanningen på flera vårdavdelningar för att undvika stängning av vårdplatser. Inom

vuxenpsykiatrin har dock behovet av inhyrd personal minskat. Primärvården har ökade kostnader för både inhyrd och ordinarie personal. Under året har man arbetat med strukturella förändringar för att minska antalet

hälsocentraler och nyttja personalen effektivare. Primärvårdsjouren har även reducerat öppettiderna för att frigöra mer läkare på dagtid. Även kostnader för riks- och regionsjukvård har ökat och avser ett fåtal väldigt dyra vårdtillfällen under året. Kostnader för cancerläkemedel inom hematologi och lungmedicin ökar medan biologiska behandlingar vid reumtologiska och mag-tarmsjukdomar har sänkt kostnaderna genom byte till s k biosimilarer.

Kiruna: Redovisar en avvikelse med 17 mkr mot resultatkravet. Akut omhändertagande har en puckelkostnad för akutläkare i avvaktan på att ST- läkare blir färdiga specialister. Vårdplatser på HIA/IVA har reducerats på grund av brist på specialistutbildade sjuksköterskor. Dygnsbemanningen av ambulansen i Vitttangi har ersatts med dagbil för att reducera kostnaderna.

Internmedicin/rehab har reducerat vårdplatser och under hösten har vårdavdelningarna samplanerat för att samnyttja personalen. Kiruna

hälsocentral kommer att fortsätta med kvällsöppen mottagning och effektiva dagjoursteam för att få effektivare flöden och kontinuitet och för att

minimera jourbesöken på akutmottagningen.

Gällivare: Redovisar en avvikelse med 18 mkr mot resultatkravet. Under året har intensiva aktiviter pågått för att, dels behålla befintliga sjuksköters- kor, dels kunna rekrytera nya. Från sommaren har vårdavdelningarna varit sammanslagna för en bättre personalplanering. Verksamheten har det senaste kvartalet bemannats med inhyrda sjuksköterskor. Dessutom arbetar befintlig personal övertid och ambulanssjuksköterskor roterar in mot akuten.

Piteå: Redovisar en avvikelse med 30 mkr mot resultatkravet.Under året har beläggningen på IVA varit hög och ett ökat antal patienter har krävt

respiratorvård. Detta har inneburit höga kostnader för personal, läkemedel och sjukvårdsmaterial. Översynen av den rättspsykiatriska verksamheten påbörjas först under 2017. Under året har särskilt vårdkrävande patienter från länet vårdats vid enheten. Lägre utomlänsintäkter för rättspsykiatriska patienter är också en orsak till att resultatmålet inte uppnås.

Förändringsarbetet inom vuxenpsykiatrin får genomslag på ekonomi först under 2017. Inom primärvården har strukturella förändringar genomförts och en förtätning av antalet hälsocentraler från fyra till tre har skett i Piteå kommun. Vid Arvidsjaurs hälsocentral har åtgärder genomförts för att öka flödeseffektivitet och sänka kostnaderna inför 2017. Verksamheten har haft en högre engångskostnad för ombyggnation för att samordna verksamhet och personal.

(5)

Kalix: Redovisar en avvikelse med 24 mkr mot resultatkravet. Akut omhändertagande samt internmedicin/rehab svarar för den största delen av underskottet. Främsta orsaken är kostnadsökningar på vårdavdelningarna samt ökade kostnader för inhyrda läkare. Under året har uppdraget för bakjouren utökats i och med att jourlinjer reducerats samtidigt som många läkare varit och utbildat sig på andra sjukhus. Översyn av bemanningsplanering har påbörjats för att bättre styra arbetstider efter patientflödet. Under året har beslut fattats om en sammanslagning av Kalix och Grytnäs hälsocen- traler. Arbetet med att flytta om inne på sjukhuset samt planera för den nya hälsocentralen har påbörjats. Kostnader för cytostatika och övriga läkemedel för hematologiska, neurologiska och infektionssjukdomar fortsätter att öka.

Divisionsgemensamt: Resultatet är 4 mkr bättre jämfört med resultatkravet.

Verksamhetens intäkter

Den landstingsdrivna primärvården ersätts med en vårdpeng utifrån andel listade medborgare. Under 2016 hade divisionen 88,9 procent av länets be- folkning.

Budgetöverskottet övriga intäkter avser medel som divisionen erhållit i form av statliga stimulansmedel, statsbidrag för Hepatit-C samt återbetalning av särskild moms för inhyrd personal. Vidare betalas bidrag ut till de verksamheter som har extremt dyra läkemedel (Vyndaqel och Soliris).

(6)

Verksamhetens kostnader

Av divisionens totala underskott är 85 procent personalkostnader.

Inhyrd personal. Kostnaden för inhyrd personal har ökat med 13 procent jämfört med 2015 och uppgår till 212 mkr. Huvuddelen 186 mkr avser inhyrda läkare. Andelen läkarkostnader på dagtid är 75 procent och 25 procent på jourtid. Kostnaden för inhyrda sjuksjuksköterskor har minskat med 6 procent jämfört med 2015 och uppgår till 26 mkr.

Personalkostnader. Kostnadsökningen förklaras till stor del av kraftigt ökade övertidskostnader samt ersättning för sommaravtal. Kostnader för övertid uppgår till 56 mkr vilket är en ökning med 9 mkr jämfört med före- gående år. Kostnader för sommaravtal uppgår till 30 mkr vilket är en ökning med 11 mkr jämfört med föregående år.

Ekonomisk handlingsplan

Utifrån direktiv från landstingsledningen har division Närsjukvård i uppdrag att vidta åtgärder som sänker kostnaderna med 148 miljoner kronor under 2016 för att klara resultatmålet på minus 122 mkr. Divisionen avviker från målet med 109 miljoner kronor.

Akut omhändertagande: Sparet avser i huvudsak en förändrad struktur på intensivvården på Kiruna sjukhus. En risk- och konsekvensanalys av föränd- rat uppdrag inom akut omhändertagande i länet ska upp till politisk ställ- ningstagande i början av 2017. Vidare pågår arbete att organisera för en gemensam samjourslösning tillsammans med primärvården. Den ekonomiska effekten blir först 2017. Ekonomiska åtgärder i Gällivare pågår men kan

Verksamhet

Sparkrav helår

2016

Utfall dec 2016

Avvik 2016

Akut omhändertagande 7,5 0,5 -7,0

Internmedicin/rehab 71,9 9,4 -62,5

Primärvård 39,7 15,2 -24,5

Vuxenpsykiatrin 23,2 12,3 -10,9

Divisionsgemensamt 4,1 1,0 -3,1

Riks- och regionsjukvård 2,0 1,4 -0,6

Totalt 148,4 39,8 -108,6

(7)

först genomföras när ombyggnationen är klar. För att kunna bedriva verksamheten i Gällivare har samplanering gjorts av sjuksköterskebemanning med vårdavdelningarna. Stor sjuksköterskebrist har lösts med inhyrd personal. Personalsituationen under hösten innebär att IVAK i Piteå inte har kunnat minska på inhyrd personal som planerat.

Internmedicin/rehab: Inom Luleå-Boden är åtgärder från 2015 års ekono- miska handlingsplan genomförda. Reuma klarar sin bemanning utan läkar- stafetter från första 1 jan 2016 och vårdhygien reducerar sina kostnader enligt plan. Reducering av vårdplatser i Kiruna är genomförd från 1 februari men på grund av höga kostnader och dyra sommaravtal har utfallet av spar- kravet reducerats.. Sommarens sammanslagning av vårdavdelningarna som ett led att minska personalkostnaderna är förlängd under resten av 2016.

Visst arbete återstår för att uppnå större ekonomisk effekt

Gällivare har minskat inhyrda sjuksköterskor men klarar inte målet under 2016. Under hösten samplaneras sjuksköterskebemanningen på vårdavdel- ningarna med akutmottagningen. Kalix redovisar ingen effekt av de beslutade sparåtgärderna. Arbetet med en effektivare bemanning på vårdavdel- ningar pågår.

Närsjukvården vid länsdelssjukhusen får idag bära hela kostnaden för kirur- gens cytostatika-förskrivning och behandling. Internmedicin har därför ej kunnat reducera läkemedelskostnaderna från maj månad som var planerat.

Primärvård: Avveckling av primärvårdsjour och beredskap till en gemensam samjourslösning i Kiruna är i ett första steg genomfört under helger. Arbetet är kopplat till uppdraget inom akut omhändertagande.

Den beslutade sammanslagning av Kalix och Grytnäs hälsocentraler har inte kunnat genomföras under 2016. Arbete för planering och ombyggnation på- går och påverkar flera verksamheter vid sjukhuset. Framgångsrika åtgärder under året har varit strukturförändringar i Piteå primärvård samt utvecklings- arbetet vid Arvidsjaurs hälsocentral. Arvidsjaur har hittills klarat 60 procent av det periodiserade sparet. Ombyggnation är slutförd för att kunna effekti- visera verksamheten under 2017. Kostnader för stafettläkare kommer att minska under 2017 då primärvården i Piteå har förtätat verksamheten från fyra till tre enheter.

Vuxenpsykiatrin: Effektivisering av den psykiatriska vårdprocessen i Piteå går enligt plan. Behovet av inhyrda sjuksköterskor har upphört. En ökad produktivitet i kombination med effektivare personalbemanning kommer att leda till minskade kostnader från 2017. Luleå-Boden har problem med skö- terskebemanningen inom slutenvården. Övertidskostnader för befintlig personal har ökat i större utsträckning än planerat men istället nyttjas färre inhyrda. Beroendecentrum har svårighet att bemanna och har ökat nyttjande av stafettsköterskor. Ingen ekonomisk effekt uppnås under 2016. Öppenvården inom Luleå-Boden och Kalix reducerar personalkostnaderna genom effektivare bemanningsplanering.

Divisionsgemensamt: Här finns ett antal åtgärder som berör flera närsjuk- vårdsområden. Nedläggning av bassänger kommer inte att genomföras enligt beslut av landstingsstyrelsen och spareffekten utgår. Stabsöversyn är delvis genomförd.

(8)

Riks- och regionsjukvård: Hemtagning av ätstörningsvård är till stora delar genomförd. Är till fullo utfasat när en patient avslutat sin uppföljning.

Ekonomiska effekter av åtgärder mot inhyrd sjuk- vårdspersonal

Den planerade neddragning av inhyrd personal har i stort följt plan fram till september månad. Från september har effekten avstannat och istället lett till oplanerade ökade kostnader inom primärvården. Divisionen har därför oplanerade kostnadsökningar med 39 mkr inom primärvård, akut omhänderta- gande och internmedicin. Brist på allmänläkare på vissa hälsocentraler inom Luleå-Boden, Piteå och Kalix närsjukvårdsområde har lösts med stafettbe- manning. Kostnadsökningen inom akut omhändertagande avser främst läns- delssjukhusen i Kiruna, Piteå och Kalix. Inom internmedicin orsakas kost- nadsökningen av en tillfällig frånvaro av PCI-operatörer i Sunderbyn som ersätts med stafettbolag. Även i Gällivare och Kalix saknas ordinarie läkare.

Investeringar

Kommentar Utfall 2016

Typ av investering (Mkr) Av Landstingsstyrel- sen beslutad ram 2016

Utfall be- slut före

2016 Utfall Summa

Inventarier 18,01 10,9 9,6 20,5

Totalt 18,01 10,9 9,6 20,5

Av årets tilldelade investeringsram är 14,9 mkr beslutade och godkända. Av dessa har inventarier motsvarande 9,6 mkr aktiverats i anläggningsregistret och 5,3 mkr ligger för upphandling. Det återstår att fördela 3,1 mkr från 2016 års ram

Verksamhet

Spar helår 2016

Utfall dec 2016

Avvik dec 2016

Akut omhändertagande 0,0 0,0 0,0

Internmedicin/rehab 7,9 5,1 -2,8

Primärvård 8,9 5,9 -3,0

Vuxenpsykiatrin 13,2 9,2 -4,0

Totalt 30,0 20,2 -9,8

(9)

Personal

(10)

Arbetad tid och övertid

Totalt arbetad tid fortsätter att öka liksom övertiden. Divisionen har ett stort rekryteringsbehov, främst på legitimerade sjuksköterskor och läkare. Som- marbemanningen har fungerat, men det har varit hög arbetsbelastning och sämre arbetsmiljö. Ordinarie personal har hög andel övertid.

Totalt arbetad tid omvandlat till årsarbetare har minskat i Gällivare och Ki- runa, ökat i Luleå/Boden och är oförändrad i Kalix och Piteå, jämfört med 2015.

Övertiden har ökat i Gällivare och Kalix, och minskat i Kiruna jämfört med 2015. För Luleå/Boden har övertiden minskat främst i juli och augusti och i Piteå ökade den i början av året för att sedan minska till 2015 års nivå.

(11)

Antal anställda

Totalt har antalet anställda minskat i snitt med 44 personer i divisionen jäm- fört med föregående år. Divisionen hade tidigare en resursenhet som övergått till Bemanningsenheten i Division Service under februari månad 2016.

Dessa personer är inte anställda i divisionen men arbetar fortfarande i divisionens verksamheter vilket är en förklaring till minskning av antal anställda i divisionen men inte en minskning på arbetade timmar.

Antal tillsvidareanställda per december 2016 var 3211 vilket är en minskning med 20 personer jämfört med december 2015.

Antalet visstidsanställda per december 2016 var 262 vilket är en ökning med två personer jämfört med december 2015.

• Antalet läkare har ökat med tio tillsvidareanställda och minskat med tre vikarier.

• Antalet sjuksköterskor har minskat med tio tillsvidareanställda och även vikarierna har minskat med fyra personer.

• Antalet undersköterskor har minskat med två tillsvidareanställda och ökat med 19 vikarier.

Åtgärder:

• Rekryteringsprojekt i Gällivare och Kiruna där även länssjukvården ingår. Fokus på arbetsmiljö och rekrytering.

• Effektiv bemanningsplanering och hälsosamma scheman.

• Patientnära karriärvägar för sjuksköterskor.

• Implementera strukturerat individuellt introduktionsår för sjukskö- terskor.

• Projekt oberoende av inhyrd personal.

• Kompetensväxling/uppgiftsväxling.

• Implementering av vård nära service (VNS) på fler avdelningar.

• Etik- och värdegrundsarbete pågår.

(12)

• Stödja och ge förutsättningar för enhetscheferna i sitt uppdrag.

• Utlandsrekrytering.

• Införandet av Bemanningsenheten för hela länet.

Sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron har ökat marginellt jämfört med föregående år.

Sjukfrånvaron är 5,8 procent varav korttidssjukfrånvaro är 2,1 procent och långtidssjukfrånvaro 3,7 procent.

Den totala sjukfrånvaron är högre under maj, juni och oktober och betydligt lägre under mars, juli och augusti jämfört med föregående år.

I Gällivare/Kiruna har både korttids- och långtidssjukfrånvaron ökat jämfört med föregående år. Det man kan se är att stressrelaterade sjukdomar har ökat. I Luleå-Boden har långtidssjukfrånvaron ökat med 0,3 procent medan korttidssjukfrånvaron är densamma som föregående år. En anledning kan vara hög arbetsbelastning men i de flesta fall är sjukskrivningarna inte ar- betsrelaterade. I Kalix och Piteå närsjukvårdsområde är sjukfrånvaron densamma som föregående år.

Åtgärder:

• Utbildning för chefer i organisatorisk och social arbetsmiljö.

• Samarbete med företagshälsovården pågår för att minska sjukfrånva- ron.

• Uppmana medarbetare att nyttja friskvårdsbidraget mera.

• Arbeta fram konkreta åtgärder för anpassning tillbaka till sitt ordinarie arbete.

• Arbeta mer aktivt med rekrytering till bristyrken och ta fram åtgär- der för att behålla erfarna medarbetare i högre utsträckning än idag.

• Arbeta med hälsofrämjande arbetsmiljö där arbete med hälsosamma scheman ingår.

(13)

• Ett aktivt arbete pågår med att förbättra rehabiliteringsprocessen med tidiga insatser i syfte att minska sjukfrånvaron.

• Arbetsrelaterad handledning av psykolog inom psyktiatrin.

• Uppgradering av hot- och våldsutbildning pågår inom psykiatrin, för att ytterligare öka trygghet och säkerhet för medarbetare.

.

Verksamhet Produktion

Införandet av akutkliniker from 1 mars 2016 har påverkat statistiken mellan somatiskt vård och primärvård, vilket försvårar jämförelsen mellan åren.

(somatiken ökar med en motsvarande minskning för primärvården). Överlag ökar antalet besök både för kategorin läkare och för övriga vårdgivare.

Inom primärvården minskar antalet vårdtillfällen med 10,8 procent. Antalet vårdtillfällen för utskrivningsklara patienter inom primärvården har under samma period minskat med 9,6 procent. Inom somatiken minskar antalet vårdtillfällen med 1,9 procent, samtidigt minskar antalet vårddagar med 2,5 procent. Den största ökningen av antalet vårdtillfällen sker i Kalix med 7,9 procent och den största minskningen i Kiruna med 17,6 procent. Inom psykiatri är det Rättspsykiatrin i Piteå och psykiatrin i Sunderbyn som ökar antalet vårdtillfällen.

(14)

Tillgänglighet

Divisionen når inte tillgänglighetsmålet för nybesök till läkare inom 60 dagar. Andelen väntande för ett nybesök är i snitt 46 procent vilket är något lägre än helår 2015 (53 procent) Andelen faktiskt genomförda besök ligger i nivå med föregående år, 59 procent. Den sista december var det totalt 3 004 patienter som väntade på ett första besök till läkare.

Luleå Boden: Produktionsplanering pågår vid de flesta enheter vid Sun- derby sjukhus. Ett arbete som kommer att intensifieras under 2017.

KC Hjärtsjukvård har förbättrat tillgängligheten avsevärt och ligger nu nära målet. Detta beror på förbättrad bemanning och ändrade arbetssätt bland annat med större rondområden för läkarna på avdelningarna. Detta för att frigöra kraft till heldagsmottagning, snabb bedömning av remisser, längre

(15)

kardiologkonsult som gör en snabb bedömning av remisser och även tar högprioriterade besök.

KC Infektion/Hud/Lunga/Reuma lyckas inte uppnå kraven på god till- gänglighet. Det är främst inom lungsjukvården väntetiderna är långa och där även den största volymen av patienter finns. Andelen väntande har ökat med 22 procent jämfört med föregående år. Bristen på lungläkare är främsta orsaken. Enheten jobbar aktivt med rekrytering och har under hösten introducerat såväl en utlandsrekryterad färdig specialist som en ST-läkare. Inom reuma- tologin har läkare anställts och sektionen är därigenom oberoende av inhyrd personal. Även inom hudsektionen finns stora volymer väntande, drygt 440 patienter i december. Hudmottagningen har infört så kallade kortmottag- ningar för att förbättra tillgängligheten för mindre komplicerade åkommor.

KC Intermedicin/Geriatrik (njur-, gastro-, tarm-, endo-, neuro-, hema-) har en tillgänglighet motsvarande föregående år. För neurologi pågår kökortning samt förtydligande av samarbetet med primärvården för att tydliggöra uppdrag och ansvar. Sektionen har inrättat en allmänläkarkonsult, ALK och även startat produktions- och kapacitetsplanering. Inom gastro råder det brist på läkare, vilket påverkar tillgängligheten. Endo- och neurosektionerna har växlande tillgänglighet för nybesök beroende på små volymer och fördelning mellan typ av besök/verksamhet. Hema har förbättrat tillgängligheten under 2016 och når nu målet för faktiskt väntetid.

KC Rehabiliteringsmedicin. Smärtenheten har en förändrad struktur för bedömning. Förändringen innebär en fortsatt hög produktionsvolym men färre antal besök och färre teambesök för patienterna vid smärtutredning.

Under året har det pågått ett förändringsarbete inom vuxenpsykiatrin. Arbe- tet har berört Luleå närpsykiatris organisation och arbetssätt. En översyn av fördelningen av personalresurser har gjorts och ökade krav på produktion för samtliga närpsykiatrier. Under 2017 ska närpsykiatrin i Boden och Kalix följa efter och se över arbetssätt och arbetsorganisation.

Allmän internmedicin Kiruna når målet under hela tertial tre.

(16)

Allmän internmedicin Gällivare når inte målet. Huvudorsken är att endast två överläkartjänster är besatta. Kliniken har för närvarande fyra ST-läkare, som just nu inte ingår i produktionen på grund av randningar. Läkarbristen gör att jour- och slutenvårdsarbete prioriterats. Verksamheten har det senaste halvåret ökat antalet veckor med inhyrda specialistläkare, främst kardiolo- ger, för att bemanna mottagningen.

Vuxenpsykiatrin Gällivare: Klarar tillgängligheten under årets alla måna- der.

Allmän internmedicin Piteå når inte målet för väntande och genomförda nybesök till läkare. Antalet väntade har ökat till 306 under året, vilket är mer än en dubblering av antalet väntade. Kliniken jobbar med kompetensutveckl- ing av sjuksköterskor för att kunna ta över vissa läkaruppgifter, som en- doskopi och hjärtekokardiografi. Planer finns även att kompetensutveckla en sjuksköterska för att utföra pacemakereko. En årsplanering för och sche-

(17)

maläggning av öppenvårdsbesök på medicin- och rehabiliteringsklinken har gjorts för att möta behovet under 2017.

Vuxenpsykiatrin Piteå har nått tillgänglighetsmålen under året med mindre bemanning men ökad produktivitet.

Allmän internmedicin i Kalix når målet för andel väntande medan andelen genomförda nybesök till läkare ligger på 68 procent. Arbete har skett med produktionsplanering, kompletterat med inhyrd kardiologkompetens samt kompetensväxling. Verksamheten planerar att utbilda en sjuksköterska som ska ansvara för pacemakerkontroller. Verksamheten räknar med att på ett hållbart sätt klara vårdgarantin sommaren 2017 när randande läkare är åter.

(18)

Genomförda behandlingar inom hjärtsjukvården vid Sunderby sjukhus är högre än tillgänglighetsmålet i stort sett hela året.

Oplanerade inskrivningar

Oplanerade återinskrivningar, primärvård

Andel oplanerade återinskrivningar påverkas av många faktorer, till exempel har samverkan mellan socialtjänst, kommunal- och landstingsdriven hälso- och sjukvård samt vårdkvalitet betydelse i sammanhanget. Under året har andelen återinskrivningar av personer listade vid de landstingsdrivna hälso- centralerna minskat något (knappt 2 procent). Tre av fem närsjukvårdsom- råden står för minskningen. Kiruna är det närsjukvårdsområde som har lägst

(19)

andel oplanerade återinskrivningar, i snitt elva procent under året, jämfört med länssnittet som ligger på 13,5 procent.

Inget tydligt samband ses mellan andelen oplanerade återinskrivningar och följsamheten till samordnad individuell plan, SIP.

Oplanerade återinskrivningar, slutenvård

Det har skett en marginell minskning av andelen oplanerade återinskrivning- ar av patienter som skrivits ut från vårdavdelningar i slutenvård. Skillnader- na mellan närsjukvårdsområdena har minskat jämfört med 2015 och andel återinskrivna ligger i snitt på mellan 15 och 18 procent. Både patientinformationen vid utskrivning (pinf) och följsamheten till förstärkt utskrivning för- väntas påverka återinskrivningsfrekvensen på sikt, men går inte att säker- ställa på basis av aktuella resultat.

(20)

Medborgare

Sammanfattning

Ambitionen är att norrbottningarna ska ha ett stort förtroende för närsjukvår- dens verksamhet och målet är att förtroendet ska öka. Ett nytt sätt att mäta år 2016 gör att det inte går att jämföra med tidigare år.

Divisionen arbetar integrerat med jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet.

Perspektiv som beaktas i allt större omfattning i patientsäkerhetsarbetet.

Drygt hälften av divisionens medarbetare har genomgått jämställdhetsutbild- ning.

Riskbedömningar av levnadsvanerelaterade sjukdomar fortsätter och inom tre av fem diagnosområden har det skett en ökning av antalet riskbedöm- ningar.

Landstingsfullmäktiges strategiska mål

A Nöjda medborgare B Sveriges bästa självskattade hälsa

Landstings- styrelsens mål

Divisionens mål Indikator Mått för målupp fyllelse

Mål- uppfyl lelse

Utveckl ing

A1 Högt förtro- ende för verksamheten

Norrbottningarna har högt förtroende för vår verksamhet

Förtroende >90 % Nytt

mått B1 En jämlik

och jämställd hälsa

Divisionens verksamheter har kunskap och arbetssätt för att uppnå en jämlik och jämställd hälsa

Sjukdomar som är rela- terade till levnadsvanor har minskat

Antal enheter där medarbetarna deltagit i webutbildningen ”Jäm- ställdhet, genus och vård”

100 % 55 %

Andel verksamheter som tar hänsyn till jämställdhetsperspekti- vet i patienssäkerhets- arbetet

100 % 86 %

Andel verksamheter som tar hänsyn till jämlikhetsperspektivet i patienssäkerhetsarbetet

100 % Inget aktuellt värde Riskbedömning avse-

ende levnadsvanor vid depression, ångest och sömnstörningar

60 % 35 %

Riskbedömning avse- ende levnadsvanor vid ischemisk hjärtinfarkt

60 % 53 %

Riskbedömning avse- ende levnadsvanor vid akut stroke

60 % 59 %

Riskbedömning avse- ende levnadsvanor vid diabetes, hypertoni och övervikt

60 % 51 %

Riskbedömning avse-

ende levnadsvanor vid 60 % 60 %

(21)

schizofreni, schizotypa störningar och vanställ- ningssyndrom. För- stämningssyndrom

Färgsymboler enligt divisionens gradering av måluppfyllelse:

Målet har uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Utveckling från utgångsläge i divisionsplan Förbättring Oförändrat Försämring

Högt förtroende för verksamheten

Trots att en övervägande del av norrbottningarna anser att de har tillgång till den vård de behöver och har förtroende för hälso- och sjukvården, är den samlade bedömningen att målet om nöjda medborgare inte är uppnått. Över- lag ligger länet sämre till än riket i de flesta förtroendemått. Ett nytt sätt att mäta år 2016 gör att jämförbarhet med tidigare år inte är möjligt och det går därmed inte att dra slutsatser om utvecklingen. Målet är dock att förtroendet ska öka vilket kommande mätningar kommer ge information om.

Årets mätning visar att drygt varannan norrbottning har mycket eller ganska stort förtroende för hälsocentralerna i länet och ännu fler har förtroende för sjukhusen. En knapp majoritet av norrbottningarna anser dock att vården inte ges på lika villkor vilket främst har förklarats av skillnader i socioekono- miska/ekonomiska förutsättningar, var man bor geografiskt och ålder. År 2017 års mätningar kommer ge vidare information om hur utvecklingen ser ut.

En jämlik och jämställd hälsa

Målet är att alla medarbetare i division närsjukvård ska genomgå webbut- bildningen ”Jämställdhet, genus och vård”. Hittills har 55 procent av medarbetarna gått jämställdhetsutbildning i någon form, antingen webbutbildning- en ”Jämställdhet, genus och vård” eller annan jämställdhetsutbildning.

Jämställdhetsperspektivet beaktas i allt större omfattning i patientsäkerhets- arbetet i närsjukvården. Totalt är det 86 procent som beaktar jämställdhets- perspektivet i patientsäkerhetsarbetet jämfört med 78 procent 2015.

I patientsäkerhetsberättelsen 2016 under rubriken ”vad är man stolt över”

lyfter ett par verksamhetschefer fram arbetet med jämlikhet- och jämställd- hetsperspektivet.

Arbetet med frågan om ”våld i nära relation” är viktig och Norrbottens jäm- ställdhetsspris 2016 gick till Hortlax hälsocentral för det framgångsrika arbete hälsocentralen bedriver i denna fråga.

Generellt sett jobbar division närsjukvård integrerat med jämställdhets- och jämlikhetsfrågor och verksamheterna har därför svårt att dela upp detta.

Nästa år kommer patientsäkerhetskulturenkäten innehålla en fråga som om- fattar både jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv.

Riskbedömningar av levnadsvanerelaterade sjukdomar fortsätter och inom tre av fem diagnosområden har det skett en ökning av antalet riskbedöm- ningar. Utbildning och informationsinsatser genomförs och arbeten med att se över att rätt sökord används och hur dokumentation ska ske fortsätter.

(22)

Verksamhet

Sammanfattning

Divisionen når målet för vårdgarantins läkarbesök inom sju dagar, dock inte målet för telefontillgängligheten. Andelen som nås av vägambulans inom 30 minuter vid prio1-uppdrag ligger konstant kring målsättningen. Tillgänglig- heten inom den specialiserade vården har successivt försämrats och ligger nu under målet för läkarbesök och en bra bit över målet för behandlingar.

Divisionen följer vårdprocessernas resultat ur flera perspektiv med värde- kompass som verktyg. Fem vårdprocesser har målsatts under året och divisionen har genomfört utbildningsinsatser för nya processledare.

Enligt nationell PPM-mätning har andelen trycksår ökat jämfört med föregå- ende år. Förekomsten av vårdrelaterade infektioner ligger i nivå med föregå- ende år enligt PPM-mätningen. I den markörbaserade journalgranskningen hade antalet vårdskador halverats.

För att uppnå en säker och kunskapsbaserade verksamhet följs även andelen genomförda läkemedelsberättelser och läkemedelsgenomgångar. Divisionen har haft som mål under året att hälften av alla listade patienter i målgruppen ska ha minst en registrerad läkemedelsgenomgång det senaste året. Andelen genomförda läkemedelsberättelserna har ökat med 20 procent ligger nu på 60 procent.

Under året har en knapp ökning skett av antalet samordnade individuella planer (SIP). Två närsjukvårdsområden, Kalix och Kiruna står för ökningen.

Det finns behov av förbättringar i sättet att arbeta för att patienterna ska upp- leva att de ”får vara delaktiga’. Ungefär hälften av patienterna vill vara mer delaktig i besluten beträffande sin vård/behandling. Informationen till patienterna har förbättrats vilket är positivt. Ytterligare ett förbättringsområde är en fungerande rutiner som gör att patienterna i förväg får information om och kan godkänna eller avböja studenters närvaro.

Patienterna uppger att de är mycket nöjda med personalens bemötande och man känner förtroende för personalen.

Landstingsfullmäktiges strategiska mål A En effektiv verksamhet med god kvalité

B Helhetsperspektivet med personen i centrum

Mål- uppfyll else

Utveck ling

A1 En jämlik och kvalitativ likvärdig verksamhet

Vi uppfyller vårdgaran- tin och fokuserar på flödeseffektivitet

Specialiserad vård:

Andel väntade be- sök/behandlingar, 60 dagar eller kortare

80 % Besök

80 % Behandl.

46 %

100 %

Andel mottagningar som uppfyller divis- ionsmålet (80%) för väntande till be- sök/behandling

100% 1/17

(23)

Genomförda be- sök/behandlingar inom 60 dagar

Andel patienter som får besök inom den planerade specialiserade vården inom 60 dagar/

Andel patienter som får behandling/operation påbörjad inom 60 dagar

80 % Besök

80 % Behandl.

59 %

83 %

Andel mottagningar som uppfyller divis- ionsmålet (80%) för genomförda be- sök/behandling

100% 2/17

Telefontillgänglighet, PV (0:an)

Andel patienter som får kontakt med hälsocen- tralen via telefon samma dag

95% 85 %

Läkarbesök inom sju dagar, PV (7:an) Andel patienter som bedöms behöva träffa läkare och som får göra detta inom sju dagar

90 % 92 %

Ledtider akutmottag- ning:

Tid till triage

15 Nytt

mått dec 2016

Tid till läkare 30 Nytt

mått dec 16

Totala vistelsetiden 180 Nytt

mått dec 16 Andelen som nås av

vägambulans inom 30 min vid prio 1-uppdrag

90 % 90 %

A2 En säker och kunskapsstyrd verksamhet

Vi har identifierade och dokumenterade vård- processer

Antal dokumenterade vårdprocesser målsatta enligt värdekompassen

5 5

Läkemedelsgenomgång primärvård

Andel listade patienter 75år eller äldre, med fem eller fler uthämtade läkemedel under senaste 12 månaderna, som har en journalförd lä- kemedelsgenomgång under samma period

50 % 17 %

(24)

Vårdskador som kan undvikas har eliminerats

Plan för medicintek- niska produkter

Läkemedelsgenomgång specialiserad vård Andel patienter 75år eller äldre, med fem eller fler uthämtade läkemedel under senaste 12 månaderna, som har en journalförd lä- kemedelsgenomgång under samma period

50 % 11 %

Andel patienter 75år eller äldre, med fem eller fler uthämtade läkemedel och ett vård- tillfälle inom närsjuk- vården under senaste 12 månaderna, som har en journalförd läkeme- delsberättelse under samma period

70 % 60 %

Andel inneliggande patienter som drabbats av vårdskador, trycksår

0 % 14,8%

Vårdrelaterade infekt-

ioner <4 % 9%

5%

Vårdrelaterade urin-

vägsinfektioner 0 %

B1 God samverkan internt och externt

Vården för patienter med omfattande behov är samordnade

Antal samordnade individuella vårdplanering- ar (SIP) för patienter

> 65år

Öka 333 st

Andel där patien-

ten/anhörig deltagit i vårdplaneringen

80 % 51 %

B2 Personcen- trerad hälso- och sjukvård och kundorien- terad service

Patienten är delaktig i sin vård

Delaktighet

Dimensionen avser att belysa huruvida patienten upplever sig invol- verad och delaktig i sin vård och i beslut rö- rande densamma

>80 % ÖV 81 %

SV 75 %

Information

Dimensionen avser att belysa hur väl patienten upplever att vården förmår infor-

mera/kommunicera på ett sätt anpassat utifrån individuella förutsätt- ningar och på ett porak- tivt sätt.

>80 % ÖV 84 %

SV

78 %

(25)

Målet har uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Utveckling från utgångsläge i divisionsplan Förbättring Oförändrat Försämring Primärvården 0:an och 7:an

Tillgängligheten inom primärvården handlar dels om andel patienter som får kontakt med hälsocentralen via telefon samma dag, dels andel patienter som bedöms behöva träffa läkare och som får göra detta inom sju dagar. Sju av 27 hälsocentralerna når målsättningen att 95 procent av samtalen besvaras samma dag och ytterligare fem hälsocentraler besvarar 90-95 procent av samtalen samma dag.

20 av 27 hälsocentraler klarar divisionsmålet (90 %) att erbjuda läkarbesök inom sju dagar.

Akut omhändertagande

Andelen som nås av vägambulans inom 30 minuter vid prio1-uppdrag ligger konstant kring 90 procent. Skillnaderna mellan ambulansstationerna har att göra med schemaläggning, befolkningskoncentrationen samt belastningen på ambulansresurserna i respektive kommun. Antalet prio1- uppdrag har ökat med 16,5 procent jämfört med 2015.

Antal dokumenterade vårdprocesser målsatta enligt värdekompassen Under året har divisionen utbildat 46 processledare. Under hösten har samtliga processledare fått en uppmaning om att komma in med processledarrap- port. Totalt har 22 processledarrapporter inkommit per 201612.

Divisionen har under året haft målsättning att dokumentera fem vårdproces- ser enligt värdekompassen; diabetes, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, KOL och stroke.

Gällivare NO har analyserat och förbättrat flödet och vårdövergångarna inom vårdprocesserna psykos, stroke och palliativ vård. I Piteå NO har vård- processarbetet fokuserat på hjärtsvikt.

Vårdskador som kan undvikas har eliminerats

Följsamhet till basala vårdhygienregler och klädkod i närsjukvården är 76 procent, vilket inte är optimalt. Det har sett likadant ut vid de senaste årens mätningar. Möjligen ses en svag förbättring, men den är marginell. Egna månadsmätningar görs på vissa enheter, men uppföljningsinstrumentet vilket vi väntar på, är fortfarande inte på plats. Det kommer att blir klart under 2017 och innebär att observatörer registrerar sina mätningar direkt på web- ben och kan där även ta ut statistik till sina styrtavlor. Satsningar på breddut- bildning av personalen i vårdhygienpolicyn pågår via Vårdhygien. När upp- följningsinstrumentet är klart kommer utbildning att ges till dem som ska vara observatörer till hur policyn följs.

VRI

Närsjukvården har under 2016 deltagit i PPM-mätning gällande förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Förekomsten av vårdrelaterade infektionen ligger i nivå med 2015 års mätning, 9 procent.

Trycksår

Den enda mätningen av trycksår som gjorts under året är den nationella PPM mätningen. Där deltog alla utom tre enheter i närsjukvården.

(26)

365 patienter deltog i mätningen varav 71 procent var över 70 år. Trycksår identifierades hos 54 patienter. Många patienter hade fler än ett trycksår. Ser man till de förebyggande åtgärder som genomförts, så har 100 procent av alla riskpatienter fått minst två förebyggande åtgärder. Under 2017 kommer trycksår att vara ett fokusområde eftersom vi ser att resultaten har försäm- rats. Stor vikt kommer att läggas på att patienter blir riskbedömda för vård- skador vid inläggning och att förebyggande åtgärder sätts in.

VUVI

I den markörbaserad journalgranskning som genomfördes under våren av 648 journaler i närsjukvården, hittades 33 vårdskador (5 %) med vårdrelate- rad VUVI.

Läkemedelsgenomgångar primärvård

Divisionen har haft som mål under året att 50 procent av primärvårdens patienter i målgruppen ska ha minst en registrerad läkemedelsgenomgång det senaste året. Jokkmokk hälsocentral har som första hälsocentral uppnått må- let och har ett resultat på 58 procent i december.

Länssnittet ligger på knappt 17 procent. Om målet ska uppnås behöver årliga strukturerade läkemedelsgenomgångar genomföras både vid mottagningsbe- sök och på kommunala boenden. För att öka patientsäkerheten, då flera aktö- rer är inblandade i patientens vård, är det viktigt att alla dokumenterar enligt fastställd rutin. Inom Gällivare NO har man kommit längst med detta. Pajala hälsocentral har tagit det största klivet av samtliga hälsocentraler och ökat andel läkemedelsgenomgångar med 200 procent under året.

Många hälsocentraler avser att ensa dokumentationen och har påbörjat eller planerar att starta ett samarbete med apotekare under 2017. Något som för- väntas medföra att fler närsjukvårdsområden kommer att ta stora språng under 2017.

Läkemedelsgenomgångar specialiserad vård

I den specialiserade vården finns det fortfarande en del brister i dokumentationen av läkemedelsgenomgångar för målgruppen och ett behov av att ut- veckla en bättre struktur.

Läkemedelsberättelser

Läkemedelsberättelserna ökar stadigt. I år var ökningen 20 procent för hela divisionen vilket innebär ett snitt på 60 procent. Både Kiruna och Piteå NO uppnådde målet att 70 procent av patienterna i målgruppen ska ha en

journalförd läkemedelsberättelse. Gällivare NO ligger längst ifrån målet men har gjort den största förbättringen under året genom att gå från 14 procent till 35 procent. Följsamhet till rutinen för läkemedelsberättelser innebär även att patienterna i samband med utskrivning från sluten vård får en skriftlig pati- entinformation (pinf) där läkemedelsberättelsen ingår. Både patienter, när- stående och andra vårdgivare ger uttryck för att ”pinfen” är värdefull för dem.

Samordnade individuella vårdplaneringar (SIP)

Under året har en knapp ökning skett av antalet samordnade individuella planer, registrerade i Meddix ÖV, för personer listade vid de landstingsdrivna hälsocentralerna. Två närsjukvårdsområden, Kalix och Kiruna står för ökningen som uppgick till tre procent. Kalix NO är i särklass och ligger

(27)

nomförts för patienter 65 år och äldre och drygt 413 SIP totalt, alla åldrar inräknade.

Under 2017 kommer mycket fokus att läggas på SIP utifrån den nya lagstiftningen "Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjuk- vård" som föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Lagen innebär även att regleringen av kommunernas betalningsansvar flyttas från Meddix SVP till SIP. Under näst år kommer Meddix systemet att ersättas av Lifecare och an- passas till den nya lagstiftningen.

Patienternas upplevelse av den öppna och slutna somatiska specialist- vården

Den öppna somatiska specialistvården i division närsjukvård har ett sämre resultat än snittet i riket. Däremot är resultatet för den slutna somatiska spe- cialistvården något bättre än snittet i riket. Eftersom 2016 års mätning är gjord av ett annat företag så går det inte att göra en detaljerad jämförelse med resultaten för 2014.

Sämst resultat är det som handlar om ”beskrivning av att få vara delaktig’.

Ungefär hälften av patienterna uppgav att de ville vara mer delaktig i besluten beträffande sin vård/behandling. Det gäller både kvinnor och män. Upp- levelsen av att de inte får tillräcklig information om varningssignaler och hur sjukdomen/hälsotillståndet påverkar vardagen, påverkar resultatet för delaktighet.

Tittar man på resultatet generellt för avsnittet ”information” som tidigare varit det område som fått det sämsta resultatet är det nu något bättre. Det pågår ett arbete med att förbättra patientinformationen i VAS som går att skriva ut till patienterna. Frågan om man får ”information om förseningar” är också ett stort förbättringsområde både inom den öppna och slutna somatiska specialistvården.

Ytterligare ett förbättringsområde är en fungerande rutiner som gör att patienterna i förväg får information om och kan godkänna eller avböja studenters närvaro. Det är viktigt för studenterna att lära sig, och träning ger resultat och trygghet.

Patienterna uppger att de är mycket nöjda med personalens bemötande och man känner förtroende för personalen.

Kunskap och Förnyelse

Ett öppet förhållningssätt till utveckling och förändring

Divisionen har under året målsatt och dokumenterat fem vårdprocesser enligt värdekompassen. Utifrån analysen, från bland annat kvalitetsregistren, blir arbetet strukturerat och leder till ständiga förbättringar.

Divisionen har även startat ”Ledarskapsprogram inom Patient- och flödeso- rientering” vilket kommer att pågå under våren 2017. Först ut är verksamhetschefer och nästa steg blir enhetschefer och medicinsk rådgivare, MR och därefter all personal.

(28)

A Konkurrenskraftig region B Långsiktig förnyelse

Utveck ling

B1 Ett öppet förhållningssätt till utveckling och förändring

Alla verksamheter arbetar systematiskt med ständiga förbättringar Gällande behandlings- riktlinjer och handlägg- ningsöverenskommelser respekteras

Är en organisation som bedriver forskning och utveckling

Andelen enheter som arbetar strukturerat med ständiga förbättringar

Nytt

Antalet genomförda förbättringsarbeten utifrån analys av resultat i kvalitetsregistren.

Nytt

Medarbetare

Sammafattning

Att arbetsplatserna är attraktiva, jämställda och jämlika följs upp varje år.

Jämställdhetsindex (JÄMIX) har försämrats något jämfört med föregående år.

Divisionens chefer anger att deras förutsättningar att lägga sin tid på rätt saker har förbättrats men målet är inte nått ännu. Divisionen har sex chefer som har fler än 35 direkt underställda, ett resultat som är oförändrat jämfört med föregående år.

Det har genomförts en rad åtgärder för att öka medarbetarnas delaktighet och engagemang. Kompetensväxling är ett område som fortsätter att utvecklas där traditionella läkaruppgifter överförs till andra yrkeskategorier som fysio- terapeuter och specialistsjuksköterskor. Verksamheterna använder sig av resultaten i medarbetarundersökningen och tar upp arbetsmiljöfrågor regel- bundet vid arbetsplatsträffar och planeringsdagar.

A Attraktiv arbetsgivare B Aktivt medarbetskap

Utveck ling

A1 Lika rättig- heter och möj- ligheter

Arbetsplatserna är attraktiva, jämställda och jämlika

Jämställdhetsindex

(JÄMIX) 124 108

A2 Hållbart Vi har tydligt och resul- Chefs bedömning av 67 66

(29)

arbetsliv tatinriktad ledarskap sin tid på rätt saker

Antal chefer med >35

direkt underanställda 0 6

Andel inhyrda timmar (ordinarie tid/kategori) i förhållande till totala arbetade timmar (ordinarie tid/kategori)

Minska 1,4 %

15,8 %

Övertid i förhållande

till total arbetad tid <2 % 2,6 %

B1 Delaktiga och engagerade medarbetare

Medarbetarna är stolta över att arbeta i divisionen.

Medarbetarindex (To-

tal) 75 74

JÄMIX

Divisionen har inte nått målet att öka JÄMIX under året. År 2015 var värdet 120 och för år 2016 blev värdet 108. Under året har många aktiviteter för jämställdhets- och jämlikhetsintegrering genomförts eller påbörjats. Det handlar om värdegrundsarbete, utbildning i organisatorisk och social arbets- miljö samt utbildning för chefer för att öka medvetenheten och ge verktyg för att främja mångfald. Ett fortsatt arbete med kompetens-/uppdragsväxling mellan yrkesgrupper. Divisionen har även startat ett utvecklingsprogram för sjuksköterskor, Patientnära karriärvägar. Nya lönekriterier som är könsne- utrala är implementerade i verksamheten. Alla chefer ska samråda om lön vid anställning med HR-parter, målet är att inga oskäliga löneskillnader ska förekomma.

Vi har inlett dialog med företagshälsovården för att samverka i ett tidigare skede i rehabiliteringsprocessen. Vi fortsätter att främja en kultur som bidrar till lika förutsättningar för kvinnor och män att ta ut föräldraledighet och vård av barn. Vi erbjuder heltidsanställning i samtliga fall där så är möjligt för verksamheten.

Chefsbedömning av förutsättningar att lägga sin tid på rätt saker Divisionens chefer anger i medarbetarundersökningen att deras förutsätt- ningar har förbättrats på alla fyra punkter; organisatoriska förutsättningar att utöva ledarskap, stöd från stabsfunktionerna, befogenheter överensstämmer med ansvar och att förutsättningar att lägga sin tid på rätt saker finns. Divis- ionen har ett chefs- och ledarskapsprogram som erbjuds samt arbetar aktivt på olika områden för att underlätta chefers vardag. Ytterligare åtgärder be- hövs även fortsättningsvis.