Hälsa, levnadsvanor och social miljö i Norrbotten ur ett jämlikhetsperspektiv

Hälsa, levnadsvanor och social miljö

i Norrbotten ur ett jämlikhetsperspektiv

Baserat på nationell enkätundersökning ”Hälsa på lika villkor?”

2

3

Sammanfattning

Avsikten med denna rapport är att beskriva självrapporterad hälsa och levnadsvanor bland invånarna 16-84 år i Norrbottens län och belysa de skillnader och likheter som finns mellan grupper. Resultatet baseras på enkätundersökningen ”Hälsa på lika villkor” som utfördes våren 2014.

I samarbete med Folkhälsomyndigheten, Statistiska centralbyrån och de 14 kommunerna i länet sändes 18000 enkäter ut i Norrbotten, med en svarsfrekvens totalt på 47 procent.

I rapporten redovisas översiktligt resultaten för Norrbotten på

framförallt länsnivå med vissa exempel från kommuner som sticker ut.

Jämförelser görs mot resultaten från åren 2010 samt 2006.

Länsresultaten jämförs med rikets resultat. De bakgrundsfaktorer och grupper som framförallt lyfts fram och jämförs är kön, ålder,

funktionsnedsättning, sexuell läggning, födelseland, utbildningsnivå samt trygg ekonomi.

Självskattad hälsa

Sju av tio norrbottningar skattar sin hälsa som bra eller mycket bra. En ökning med tre procentenheter bland män och sex procentenheter bland kvinnor. Trots ökningen ligger länet och framförallt männen, signifikant lägre än riket. Det är framförallt kvinnor i åldern 45 år och uppåt som har förbättrat sin hälsa, medan männen i samma ålder är de som avviker mest negativt mot riket. Hälsotillståndet varierar inom länet och är kopplat till ålder och socioekonomiska förhållanden.

Personer med lång utbildning mår bäst. Trygg ekonomi, ung ålder, att vara utan funktionsnedsättning är därtill kännetecken som hör ihop med god självskattad hälsa i länet. Personer med finskt ursprung har sämre självskattad hälsa än födda i Sverige och födda i gruppen

”annat land” (som främst består av personer födda i Asien, Afrika och övriga Europa).

Tolv procent av männen och sexton procent av kvinnorna har nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är som vanligast i yngsta åldersgruppen där var fjärde kvinna och var åttonde man har nedsatt välbefinnande.

Var fjärde homo-/bisexuell, person med funktionsnedsättning, med otrygg ekonomi har nedsatt psykiskt välbefinnande. Besvär av ångest, oro och ängslan är också signifikant vanligare i dessa grupper. Att vara ganska eller väldigt stressad är mindre vanligt i länet än i riket. 7 procent av männen och 11 procent av kvinnorna i länet är stressade.

Det är dubbelt så vanligt att en person som är homo-/bisexuell lider av

stress än en person som är heterosexuell. Det är också vanligare bland

personer med utländsk bakgrund (exklusive Finland) samt bland

personer med funktionsnedsättning eller otrygg ekonomi.

4

Högt blodtryck och diabetes är vanligare bland män. Högt blodtryck är dessutom betydligt vanligare i länet än i riket. Tjugoåtta procent av männen och tjugofem procent av kvinnorna i länet har högt blodtryck vilket är signifikant högre än rikets tjugoen respektive tjugo procent.

Högt blodtryck har därtill ökat bland medelålders män och äldre överlag i länet. Bland män 65 år och äldre är ökningen hela elva procentenheter sedan 2006 så att mer än varannan man är drabbad år 2014. Såväl diabetes som högt blodtryck är vanligare bland personer med kort utbildning, funktionsnedsättning, bland äldre samt personer med finskt ursprung. Högt blodtryck är dessutom vanligare bland heterosexuella än bland homo-/bisexuella personer.

Kvinnor har i högre grad besvär av svår värk än män och det är vanligast i äldre åldersgrupper. Svåra besvär av smärta och värk är något vanligare i länet än i riket. Var fjärde person i länet har någon form av funktionsnedsättning vilket kan jämföras med var femte i riket. Bland män ses att det är betydligt vanligare med

funktionsnedsättning i alla åldersklasser jämfört med riket.

Tre av fyra upplever sin tandhälsa som bra eller mycket bra, men det finns stora sociala skillnader. Speciellt utsatta grupper är personer med utländsk härkomst (födelseland utanför Sverige och Finland), personer med otrygg ekonomi samt personer med kort utbildning. Kvinnor skattar sin tandhälsa bättre än män och har en ökning med 5 procentenheter jämfört år 2006. Männen förbättrar samtidigt sin självskattade tandhälsa med 2 procentenheter.

Hälsorelaterade levnadsvanor

Enkäten omfattar frågor om ett antal levnadsvanor som påverkar hälsan: rökning, snusning, riskabla alkoholvanor, fysisk inaktivitet, fetma, dåliga kostvanor (i form av för lite frukt och grönsaker), riskabla spelvanor och drogvanor. Var tredje man och var fjärde kvinna rapporterar två eller fler ohälsosamma levnadsvanor i länet.

Två av tre norrbottningar uppger att de är fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen vilket är i nivå med riket. En ökning ses bland både män och kvinnor sedan 2010. 15 procent av männen och 14 procent av kvinnorna rör sig dock så lite att de räknas ha en stillasittande fritid.

Vanligast med stillasittande fritid är det bland äldre kvinnor 65-84 år där var femte är fysiskt inaktiv. Var femte person med utländsk härkomst (utanför Sverige och Finland) har stillasittande fritid. Det är även vanligare med stillasittande fritid bland personer med kort utbildning, otrygg ekonomi, funktionsnedsättning samt

homo/bisexuella.

5

Norrbottningarna har sämre kostvanor än riket i genomsnitt. Närmare varannan man i länet har så lågt intag av frukt och grönsaker att det är kopplat till hälsorisk. Det samma gäller var fjärde kvinna. Personer med längre utbildning, personer med trygg ekonomi eller utländsk härkomst (utanför Sverige och Finland) äter överlag mer frukt och grönsaker än övriga.

Var femte man och var åttonde kvinna riskkonsumerar alkohol i Norrbotten vilket är något lägre än i riket. Riskbruket är som vanligast i yngre åldrar, men bland yngre ses även en betydande minskning av riskbruk sedan år 2006. Bland unga kvinnor16-29 år är riskbruket signifikant lägre än i riket. Förutom kön och ålder skiljer sig grupper med olika födelseland vad gäller riskbruk av alkohol. Bland män födda i Finland har närmare var fjärde man ett riskbruk att jämföra med var tionde man med övrigt utländskt ursprung (Asien, Afrika, övriga Europa mfl). Bland kvinnor ses dock inte samma samband mellan födelseland och riskbruk.

Det är vanligare att ha provat cannabis bland yngre än äldre

åldersgrupper. Det är dock mindre vanligt att ha provat cannabis bland unga i länet än det är bland unga i riket. I åldern 16-29 år har femton procent av länets män provat hasch/marijuana mot rikets tjugotvå procent och bland unga kvinnor är skillnaden tio procent i länet mot arton procent i riket.

Daglig rökning har minskat betydligt bland länets kvinnor och det är i åldersgruppen 30-64 år en kraftig minskning ses. Tolv procent av kvinnorna i länet uppger att de röker dagligen vilket är en minskning med fem procentenheter sedan år 2006. Samma minskning ses inte bland männen men då ligger män trots allt något lägre nivå, tio procent daglig rökare. Rökning är vanligare i länet bland personer med kort utbildning, utlandsfödda (inklusive Finland), personer med otrygg ekonomi samt funktionsnedsatta.

Fem procent av länets män och tre procent av länets kvinnor har ett spelriskbruk. Det är något vanligare med spelriskbruk bland män, personer med kort utbildning, personer som inte är födda i Sverige eller personer utan kontantmarginal

Övervikt och fetma är vanligare i Norrbotten än i riket. Sextiotvå procent av männen är överviktig eller lider av fetma liksom förtiofem procent av kvinnorna. I båda fallen signifikant högre siffror än i riket.

Andelen med fetma har ökat sedan år 2006 bland män i åldern 45 år

och äldre. Hela var fjärde man i åldersgruppen 45-64 år lider av fetma

i länet. Övervikt och fetma är vanligare bland personer med kort

utbildning, funktionsnedsättning, personer som är födda i Finland

samt heterosexuella personer.

6

Sociala relationer

Det finns ett samband mellan socialt kapital och hälsa. Socialt kapital är även starkt associerat med socioekonomiska faktorer. Bland homo-/

bisexuella i länet uppger närmare varannan person att de har svårt att lita på andra människor. Var tredje person som har otrygg ekonomi, ursprung utanför Sverige och Finland eller som skattar sin hälsa som dålig uppger också att de saknar tillit till människor överlag. Även utbildningsnivå visar samband med tillit till nackdel för personer med kortare utbildning.

Socialt deltagande är påtagligt lägre bland äldre, personer med kort utbildning, utan kontantmarginal och personer med

funktionsnedsättning. Födelseland påverkar också om en person är socialt aktiv till fördel för födda i Sverige.

Var fjärde person med ursprung utanför Sverige och Finland, med otrygg ekonomi eller homo-/bisexuell saknar någon att anförtro sig åt samt dela sina innersta känslor med. Unga män 16-29 år saknar också i högre grad emotionellt stöd jämfört med äldre män men även jämfört med kvinnor i samma åldersgrupp.

Bland unga kvinnor, 16-29 år, är känslan av otrygghet utomhus som störst och ungefär var tredje avstår någon gång att gå ut ensam på grund av rädsla för att bli överfallen. Nivån i riket är dock betydligt högre. Bland unga män är det endast var tjugonde som avstår från att gå ut ensam i länet. Var fjärde ung kvinna, homo-/bisexuell, ursprung utanför Sverige och Finland eller med otrygg ekonomi har upplevt kränkande behandling under senare tid. Det är dock överlag mindre vanligt att ha blivit kränkt i Norrbotten än i riket.

Skillnader inom länet

Det finns geografiska skillnader inom länet i hälsa, levnadsvanor och

sociala relationer. Till stor del beror dessa skillnader på åldersstruktur

och socioekonomisk sammansättning med det finns också regionala

faktorer. I kommuner där det är vanligare att befolkningen har lång

utbildning är det också vanligare att äta frukt och grönsaker, det är

också mindre vanligt med övervikt och fetma, färre som röker

dagligen och mindre stillasittande i befolkningen. Självskattade

hälsan, förekomst av smärta och värk och hälsobesvär kopplade till

hjärt- och kärlsjukdomar visar också koppling till utbildningsnivå i

befolkningen men även åldersstruktur vilket också visar sig vid

jämförelser av kommuner.

7

Innehåll

Sammanfattning ... 3

Självskattad hälsa ... 3

Hälsorelaterade levnadsvanor ... 4

Sociala relationer ... 6

Skillnader inom länet ... 6

1 Inledning ... 9

1.1 Om rapporten och tolkning av resultat ... 9

1.2 Undersökningen, urval och svaranden ... 11

2 Allmänt hälsotillstånd ... 13

2.1 Självskattad allmän hälsa ... 13

2.1.1 Kvinnor 45 år och äldre har förbättrat självskattade hälsan mest i länet ... 13

2.1.2 Norrbottningar som är födda i Finland har lägre självskattad hälsa 14 3 Psykiska besvär ... 15

3.1 Fortsatt bättre psykisk välbefinnande i länet än i riket ... 15

3.2 Nedsatt psykiskt befinnande lika vanligt hos personer med kort som med lång utbildning ... 16

3.3 Svåra besvär av ångest, oro eller ängslan är vanligare bland homo- /bisexuella ... 17

3.4 Nära en av tio unga kvinnor i länet har funderat på att ta sitt liv senaste året ... 17

3.5 Stress är vanligast bland unga kvinnor men inte lika vanligt som i riket 18 3.6 Svåra sömnbesvär vanligare bland kvinnor än män ... 20

4 Tandhälsa ... 22

4.1 Fortsatt allt bättre tandhälsa hos Norrbottningarna och framförallt bland kvinnor ... 22

4.1.1 Personer med lång utbildning och god ekonomi har bäst tandhälsa ... 23

5 Övervikt och fetma ... 24

5.1 Fetma ökar bland äldre män ... 24

5.2 Övervikt och fetma vanligast bland födda i Finland ... 25

6 Sjukdomar och besvär ... 26

6.1 Högt blodtryck har blivit vanligare bland män 45 år och äldre ... 26

6.2 Diabetes är vanligare bland män i Norrbotten än i riket ... 27

6.3 Smärta och värk ... 30

6.4 Astma och allergi ... 31

7 Sociala relationer ... 33

8

7.1 Socialt deltagande tydligt differentierat ... 33

7.2 Tre av fyra har tillit till andra människor ... 34

7.4 Socialt stöd ... 36

7.5 Mindre vanligt att vara rädd för att gå ut ensam i Norrbotten än övriga riket ... 38

7.6 Var fjärde ung kvinna har upplevt kränkande behandling senaste 3 månaderna ... 40

7.7 Mindre vanligt att varit utsatt för hot om våld bland länets unga kvinnor än i riket ... 42

8 Hälsorelaterade levnadsvanor ... 43

8.1 Allt fler rör sig minst 30 minuter om dagen... 43

8.1.1Stillasittande fritid varierar i olika grupper ... 45

8.2 Riskabelt lite frukt och grönsaker ... 46

8.3 Var femte man och var åttonde kvinna riskkonsumerar alkohol .... 48

8.4 Mindre vanligt bland unga i länet än i riket att ha provat cannabis 50 8.5 Rökning har minskat stort bland kvinnor mellan 30 och 64 år ... 52

8.5.1 Stor skillnad mellan lång och kort utbildning i hur vanligt det är att röka dagligen ... 53

8.6 Allt färre norrbottniska män snusar ... 53

8.7 Spelriskbruk vanligare bland män och utrikesfödda ... 55

9

1 Inledning

Avsikten med denna rapport är att beskriva självrapporterad hälsa och levnadsvanor bland invånarna 16-84 år i Norrbottens län och belysa de skillnader och likheter som finns mellan olika människor. Hur skiljer sig hälsa och levnadsvanor mellan olika grupper i länet? Resultaten baseras på enkätundersökningen ”Hälsa på lika villkor” 2014 och jämförs med resultaten från 2010 samt 2006. Undersökningen genomförs av Folkhälsomyndigheten och Statistiska centralbyrån i samarbete med landsting och regioner i Sverige. Syftet med undersökningen i Norrbottens län är att bidra till underlag för prioriteringar av förebyggande och hälsofrämjande insatser för en bättre och mer jämlik hälsa i Norrbotten.

Målgruppen för rapporten är tjänstemän och politiker i Norrbottens län men kan även vara till nytta för andra intresserade av hälsa och levnadsvanor.

I rapporten redovisas översiktligt resultaten för Norrbotten på

framförallt länsnivå med vissa exempel från kommuner som sticker ut.

Länsresultaten jämförs med rikets resultat. De bakgrundsfaktorer och grupper som lyfts fram och jämförs är kön, ålder,

funktionsnedsättning, sexuell läggning, utbildningsnivå samt trygg ekonomi. Logistisk regression har använts som komplement för att se betydelsen av grupptillhörighet på ett visst utfall och för att utesluta att inte en viss grupps utfall i själva verket beror av de övriga

bakgrundsfaktorerna. Den som önskar en mer detaljerad redovisning av siffror och tabeller och även på kommunnivå, hänvisas till

nll.se\halsapalikavillkor

där också bakgrundsdokument, tekniska rapporter från undersökningen, frågeformulär med mera finns tillgängliga.

1.1 Om rapporten och tolkning av resultat

Rapporten beskriver resultaten från undersökningen ”Hälsa på lika villkor” på ett översiktligt sätt och kan ses som ett uppslagsverk över de övergripande resultaten, där skillnader mellan olika grupper, geografisk spridning samt förändringar över tid beskrivs.

Datamaterialet har stor potential och innehåller många fler variabler än redovisade i denna rapport. Datamaterialet kan användas för fördjupade studier och utredningar av olika slag. Datamaterialet kan tillexempel användas för att mer ingående studera skillnader mellan kommuner och förändring över tid. På webben finns kommunresultat i form av exceltabeller och även underlaget till rapporten. Materialet kan också användas för att ytterligare jobba vidare med olika

bakgrundsvariablers betydelse för olika hälsoutfall eller levnadsvanor.

Faktorer som är viktiga för tolkning av resultaten:

10 Bortfall och statistisk säkerhet

I undersökningar vill man att så stor del som möjligt av ens svarspopulation ska besvara ens enkät. Detta för att få så

representativt resultat som möjligt. Alla undersökningar brottas dock idag med ett ökat svarsbortfall. Det är också inte ett jämt bortfall. Det nästan alltid högre andel kvinnor, äldre samt inrikes födda som besvarar en frågeenkät. Båda dessa typer av bortfallsproblem ger givetvis en skevhet i utfallet om inte detta tas hänsyn till. I ”Hälsa på lika villkor” används en GREG-estimator som till viss del kalibrerar detta problem. För den intresserade går det att läsa mer om detta i tekniska rapporten på webben.

Eftersom att ”Hälsa på lika villkor” är en urvalsundersökning där man drar ett urval ur befolkningen med syfte att uttala sig om hela

befolkningen, så behöver den statistiska säkerheten beräknas. Alla siffror som redovisas har 95 procentiga konfidensintervall. Det innebär att med 95 procents säkerhet ligger det sanna värdet inom intervallet och i fem fall av hundra ligger alltså det sanna värdet utanför.

Grovt gäller att om hela populationen avses, det vill säga 16-84 år uppdelat endast på män och kvinnor är konfidensintervallet ungefär +/- 1.5 från skattningen. Om befolkningen är uppdelad på kön och på fyra åldersgrupper är konfidensintervallet runt +/- 6 från skattningen.

Alla omnämnda skillnader i rapporten är statistiskt signifikanta.

Grupperingar

De grupperingar som har jämförts har skapats enligt beskrivningen som följer (se även bilaga ”Fördelning i populationen

jämförelsegrupper HLV 2014” ).

1) Kön: män och kvinnor

2) Ålder: 16-29 år; 30-44 år; 45-64 år och 65-84 år

3) Utbildning: Kort utbildning (högst grundskoleutbildning eller motsvarande); Mellan lång utbildning (högst gymnasium eller motsvarande) och Lång utbildning (eftergymnasial utbildning) 4) Kontantmarginal/”Trygg ekonomi”: Har möjlighet att vid en

oförutsedd situation skaffa fram 15000 kr på en vecka.

5) Sexuell läggning: Svaret på frågan ” Vilken är din sexuella läggning?” Homosexuell, Bisexuell, Heterosexuell eller osäker på min sexuella läggning. I rapporten grupperas enligt

1) heterosexuell samt 2) homo-/bisexuell (där även osäkra ingår)

6) Födelseland: Född i Sverige; född i Finland samt född i annat land (utgörs främst av Afrika, Asien, övriga Europa)

7) Funktionsnedsättning har definierats utifrån fyra frågor:

a. ”Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter

olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat

långvarigt hälsoproblem?” De som svarat ja på den

frågan och även svarat ”Ja, i hög grad” på följdfrågan

11

om det medför att arbetsförmågan är nedsatt eller hindrar i personens andra dagliga sysselsättningar.

b. ”Kan du utan svårigheter se och urskilja vanlig text i en dagstidning?” Personer som svarat nej, inte ens med glasögon klassas ha funktionsnedsättning.

c. ”Kan du utan svårighet höra vad som sägs i ett samtal mellan flera personer?” Personer som svarat nej, inte ens med hörapparat klassas ha funktionsnedsättning.

d. Personer med rörelsehinder. Personer som inte kan gå upp ett trappsteg utan besvär eller kan ta en kortare promenad (ca 5 min) i någorlunda rask takt eller behöver hjälpmedel eller hjälp av annan person för att röra sig utomhus.

1.2 Undersökningen, urval och svaranden

”Hälsa på lika villkor” är en nationell undersökning som genomförs årligen sedan 2004 för att följa upp folkhälsan och dess

bestämningsfaktorer. Undersökningen baseras på ett frågeformulär vilket sänds ut till ett obundet slumpmässigt nationellt urval av 20 000 personer i Sverige i åldern 16-84 år. Ungefär hälften svarar, dock med en sjunkande andel svarande varje år. 48 procent i nationella urvalet 2014 och 47 procent i Norrbotten. Undersökningen är ett fortlöpande samarbetsprojekt mellan Folkhälsomyndigheten och Sveriges

landsting och regioner och genomförs med hjälp av Statistiska Centralbyrån (SCB). Undersökningen 2014 genomfördes under mars- maj 2014 som postenkät och webbenkät med tre påminnelser. På webben fanns frågorna på svenska, engelska och finska. Det fanns också möjlighet att få frågorna upplästa med hjälp av programmet Talande Webb.

Norrbottens landsting beställer vart fjärde år sedan 2006 ett samlat stratifierat tilläggsurval utöver det nationella urvalet, för att kunna redovisa resultat på kommunnivå. Kommunerna erbjuds i sin tur att finansiera ytterligare urval för att kunna exempelvis redovisa per åldersgrupp eller på stadsdelar. Luleå, Piteå, Gällivare och Boden valde att lägga till extra urval. År 2014 beställdes totalt 18 000 enkäter i Norrbotten, 8705 svaranden. Svarsfrekvensen i kommunerna hade en spridning mellan 41 procent i Gällivare och 50 procent i Luleå och Piteå kommun. I åldern 16-44 år valde ungefär var fjärde person att besvara enkäten på webben, i åldern 45-64 år var sjätte och 65 år och äldre var det endast var tionde som besvarade enkäten på webben. I Haparanda kommun skickades enkäter ut på både svenska och finska eftersom att närmare hälften av befolkningen är födda i Finland. Även följebrev och påminnelser skickades ut på såväl svenska som finska.

Enkäten omfattar närmare 90 frågor om fysisk och psykisk hälsa,

levnadsvanor, läkemedelskonsumtion, vårdutnyttjande, tandhälsa,

12

trygghet och sociala relationer samt arbetsmiljö. Kompletterande information hämtas från folkbokföringsuppgifter från SCB:s register.

Norrbottens frågeformulär innehåller även frågor om EQ5D

(livskvalitet) . Resultatet viktas så att det kan redovisas för hela

populationen och kalibreras för att justera för bortfall (se teknisk

rapport på webben).

13

2 Allmänt hälsotillstånd

2.1 Självskattad allmän hälsa

Under detta avsnitt redovisas befolkningens självskattade allmänna

hälsotillstånd. En befolkning som skattar sin hälsa som god har också i regel längre medellivslängd. Frågan som ställs i enkäten är ”Hur bedömer du att ditt allmänna hälsotillstånd?” med svarsalternativen ”Mycket bra”, ”Bra”,

”Någorlunda”, ”Dåligt”, ”Mycket dåligt”. Måttet visar andelen i

befolkningen som uppger att deras hälsotillstånd är bra eller mycket bra. En hög siffra är önskvärd.

2.1.1 Kvinnor 45 år och äldre har förbättrat självskattade hälsan mest i länet

Utveckling andel i Norrbotten med god självskattad hälsa, fördelat på åldersgrupp och kön. Jämfört med riket 2014 (röd stapel).

Åtta år efter första större mätningen i Norrbotten, år 2006, har den självskattade hälsan ökat bland män och kvinnor med 3 respektive 6 procentenheter till 70 respektive 68 procent år 2014. Det är fortfarande betydligt lägre än riket där totalt 76 respektive 71 procent uppger hälsan som ganska eller mycket bra (en ökning med 4 respektive 5 procentenheter sedan 2006). Kvinnorna i länet knappar in något på rikets siffror medan männen i länet har förstorat skillnaden mot rikets män. Att kvinnor har en lägre självskattad hälsa än män är det vanliga mönstret. I Norrbotten är den skillnaden nu dock endast två procentenheter. Yngre befolkningen har högre självskattad hälsa än äldre. Sedan 2006 är det tydligt att äldres uppfattning om sin hälsa har förbättrats. Bland män ses en tydlig ökning i äldsta åldersgruppen 65- 84 år medan det bland kvinnor ses redan från 45 år och äldre, se diagram ovan. Män i Norrbotten 45 år och äldre har betydligt lägre självskattad hälsa än riket, en skillnad på närmare 10 procentenheter.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

16-2930-4445-6465-84Totalt16-2930-4445-6465-84Totalt

Män Kvinnor

2006 2010 2014 2014 Riket

14

Den självskattade hälsan i befolkningen skiljer sig avsevärt mellan länets kommuner. Haparanda kommuns män och kvinnor har lägst självskattad hälsa, 58 respektive 53 procent med god hälsa, medan Luleå kommuns män och kvinnor har högst med 72 procent i båda fallen.

2.1.2 Norrbottningar som är födda i Finland har lägre självskattad hälsa

Självskattad hälsa bland olika grupper i Norrbottens län 2014. Mått: andel av befolkningen (%)

Hur befolkningen i Norrbotten skattar sin hälsa ser olika ut bland olika grupper. Personer födda i Finland uppger sämre hälsa (58 procent god hälsa) än födda i Sverige (69 procent god hälsa), och födda i Sverige har i sin tur sämre självskattad hälsa än gruppen Norrbottningar födda övriga länder (77 procent).

Lägst självskattad hälsa bland de

jämförda grupperna ses bland personer med funktionsnedsättning där endast 39 procent skattar sin hälsa som god. Gruppen med otrygg ekonomi det vill säga som saknar kontantmarginal har också lägre självskattad hälsa, 52 procent, än övriga.

1 Logistisk regression visar att givet att personer har samma utbildningsnivå, kön, funktionsnedsättning, ekonomisk trygghet försvinner dock betydelsen av

födelseland.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

15

Faktorer som oberoende av varandra ökar chansen att ha en god självskattad hälsa i Norrbotten är bland annat: längre utbildning, yngre ålder, att vara utan funktionsnedsättning samt ha trygg ekonomi.

3 Psykiska besvär

Psykiskt välbefinnande är en del av en god hälsa. Frågeinstrumentet GHQ12 i Nationella folkhälsoenkäten avser främst att mäta just psykiskt välbefinnande, inte psykisk ohälsa. Tolv frågor används för att skapa ett index. Frågorna avser koncentration, uppskatta

vardagssysslor, sömnproblem på grund av oro, ta itu med problem, gjort nytta, beslutsförmåga, förlorat tron på sig själv, känt sig spänd, känt sig värdelös, klarat sina problem och känt sig lycklig.

Intervjupersonen får besvara hur det har varit senaste veckorna jämfört med hur det vanligtvis är. Om tre eller fler av frågorna besvaras negativt med avseende på välbefinnande visar indexet på ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är önskvärt med en låg siffra i befolkningen.

3.1 Fortsatt bättre psykisk välbefinnande i länet än i riket

Utveckling andel i Norrbotten med nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12), fördelat på åldersgrupp och kön. Jämfört med riket 2014 (röd stapel).

2 Baserat på logistisk regression med avseende på utbildningsnivå, ålder, kön, funktionsnedsättning, kontantmarginal samt födelseland.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84

Män Kvinnor

2006 2010 2014 2014 Riket

16

År 2014 hade 12 procent av männen samt 16 procent av kvinnorna i åldern 16-84 år i Norrbotten nedsatt psykiskt välbefinnande vilket är signifikant bättre (lägre) än rikets 16 respektive 21 procent. Psykiskt välbefinnande har ett direkt samband med ålder där yngre

åldersgrupper har högre andel med nedsatt välbefinnande. I alla åldergrupper ligger kvinnor lägre riket men osäkerheten i siffrorna (på grund av att det är en urvalsundersökning) gör att endast totala

gruppen 16-84 år kan sägas ligga signifikant bättre än riket, det vill säga har lägre andel med nedsatt psykiskt välbefinnande. Yngre män, 16-44 år, tenderar också att ligga bättre till än riket medan de två äldre inte skiljer sig avsevärt. Kvinnor har sämre psykiskt välbefinnande än män, med störst skillnad i den yngsta åldersgruppen där 24 procent av kvinnorna har nedsatt välbefinnande mot 15 procent av de unga männen. Könsskillnaden avtar dock med åren och i åldersgruppen 65- 84 år har den helt försvunnit.

3.2 Nedsatt psykiskt befinnande lika vanligt hos personer med kort som med lång utbildning

Jämförelse av andel i befolkningen med nedsatt psykiskt välbefinnande (%) mellan olika grupper i Norrbottens län, båda könen 2014

Var fjärde homo-/bisexuell har nedsatt psykiskt välbefinnande liksom personer utan kontantmarginal. Ingen större skillnad kan ses vad gäller längd på utbildning och inte heller någon statistisk signifikant skillnad kan ses mellan födelseland.

De faktorer som framförallt visar samband med nedsatt psykiskt välbefinnande är ung ålder, funktionsnedsättning, vara kvinna samt otrygg ekonomi.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

17

I länet pendlar andelen med nedsatt psykiskt välmående från som bäst 10 procent i Pajala och Älvsbyn till so sämst 17 procent i Haparanda.

Högst siffror hittar man bland kvinnor i Boden där var femte har nedsatt psykiskt välbefinnande. Det finns en signifikant skillnad mellan högsta och lägsta andel med nedsatt välbefinnande bland kvinnorna i länet.

3.3 Svåra besvär av ångest, oro eller ängslan är vanligare bland homo-/bisexuella

Liksom nedsatt psykiskt välbefinnande är svåra besvär av ängslan, oro eller ångest vanligast bland unga kvinnor. I alla åldersgrupper har fler kvinnor än män sådana besvär (dock ej så stora att man kan bortse från statistisk felmarginal). Minst besvär av ängslan, oro eller ångest uppger äldre män.

Fördelningen i befolkningen följer ungefär den för nedsatt psykiskt välbefinnande och det finns ett samband mellan de två områdena.

Bland unga kvinnor har 8 procent svåra besvär och 42 procent lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Bland unga män är jämförbara siffror 3 respektive 26 procent.

Bland homo-/bisexuella i Norrbotten lider 12 procent av svåra besvär av ångest, oro eller ängslan (44 procent av lätta eller svåra besvär) jämfört med 2 procent av heterosexuella (25 procent lätta eller svåra besvär) och 9 procent i gruppen utan kontantmarginal (42 procent lätta eller svåra besvär) mot 2 procent med trygg ekonomi (22 procent lätta eller svåra besvär). Bland funktionsnedsatta lider 7 procent av svåra besvär (35 procent av lätta eller svåra besvär ) jämfört med 2 procent avövriga. 8 procent av personer med utländsk härkomst exklusive Finland har svåra besvär av ångest oro eller rädsla ( 30 procent har lätta eller svåra besvär ) att jämföra med 3 procent av personer med svensk härkomst. Nivåerna för riket är ungefär detsamma

3.4 Nära en av tio unga kvinnor i länet har funderat på att ta sitt liv senaste året

Frågorna om självmordstankar och självmordsförsök har varit med i HLV sedan år 2006 men förändrades 2010 och fick då en

tidsbegränsning som avser det senaste året. Frågan som besvaras är

”Har du någon gång under de senaste 12 månaderna kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv?”. I

sammanställningen redovisas andelen som svarat ”ja, en gång” eller

”ja, flera gånger” och måttet ska helst vara så lågt som möjligt.

18 Utveckling andel i Norrbotten som haft tankar på att ta sitt liv under de senaste 12 månaderna, fördelat på åldersgrupp och kön. Jämfört med riket 2014 (röd stapel).

Observera skalan.

I totala befolkningen 16-84 år är det 4 procent som har övervägt att ta sitt liv under det senaste året bland både män och kvinnor. Ingen signifikant skillnad mot riket (röda staplar) som har 6 respektive 5 procent bland män och kvinnor. I yngsta åldersgruppen är det dock större skillnad och andelen är då som högst (5 procent bland män och 9 procent bland kvinnor) för att sedan sjunka med åldern.

Suicidtankar är vanligare bland homo-/bisexuella där 10 procent uppger att de övervägt att ta sitt liv under det senaste året

. Även bland personer utan kontantmarginal är det 10 procent som tänkt på att ta sitt liv senaste året jämfört med 2 procent bland övriga. Ingen signifikant skillnad kan ses som beror av utbildningsnivå. Det är något vanligare bland personer med funktionsnedsättning än utan att ha tänkt på att ta sitt liv.

3.5 Stress är vanligast bland unga kvinnor men inte lika vanligt som i riket

Stress tilldelas idag stor del av förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar samt muskeloskeletala symptom. Psykiska diagnoser (till stor del ångestsymptom och stress) ökar starkt som sjukskrivningsdiagnos

.

3 I riket hela 20 procent av homo-/bisexuella som har övervägt att ta sitt liv senaste året.

4 7 procent av personer med funktionsnedsättning har funderat på att ta sitt liv under det senaste året jämfört med 3 procent av övriga.

5 www.fk.se (statistik om pågående sjukfall per diagnos samt

socialförsäkringsrapport 2014:14 ”Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser”) 0

2 4 6 8 10 12

16-24 25-44 45-64 65-84 16-24 25-44 45-64 65-84

Män Kvinnor

2010 2014 2014 Riket

19

Stress mäts i folkhälsoenkäten via frågan ”Känner du dig för

närvarande stressad?” med svarsalternativen ”Inte alls”, ”I viss mån”,

”Ganska mycket”, Väldigt mycket”. Här redovisas andelen som svarat ganska mycket eller väldigt mycket stressad och det är alltså önskvärt med en så låg siffra som möjligt.

Utveckling av andel i befolkningen som är ganska eller väldigt mycket stressad i Norrbottens län 2006-2014, fördelat på kön och ålder jämfört med riket 2014 (röd stapel).

Ingen tydlig ökning eller minskning kan ses vad gäller stress bland länets män och kvinnor. 7 procent av männen samt 11 procent av kvinnorna i länet är ganska eller väldigt mycket stressade vilket är signifikant lägre än i riket (10 respektive 16 procent). Liksom i riket är andelen som känner sig stressade som högst i de yngre

åldersgrupperna för att sedan dala med stigande ålder. Som högst är andelen bland kvinnor i åldern 16-29 år, där hela 1 av 5 kvinnor i länet är ganska mycket eller väldigt mycket stressad, medan de lika

stressade männen i samma ålder endast är 1 av 10. Trots den höga andelen är det ändå signifikant lägre förekomst i länet än i riket där 28 procent av kvinnor i åldern 16-29 år uppger stress.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

16-2930-4445-6465-84Totalt16-2930-4445-6465-84Totalt

Män Kvinnor

2006 2010 2014 2014 Riket

20 Jämförelse av förekomst av stress i befolkningen 16-84 år i olika grupper i Norrbottens län, båda könen 2014. Mått: andel av befolkningen (%). Observera skalan

Ovanstående diagram visar att hela var femte person i grupperna homo/bisexuella samt personer med en otrygg ekonomi (utan kontantmarginal) uppger besvär av stress. Stress är också vanligare bland personer med funktionsnedsättning. Utrikesfödda (utanför Sverige och Finland) visar också en högre nivå av stress.

Av de faktorer som bildar grupper i diagrammen ovan visar följande signifikant ökad risk för stress: att ha en funktionsnedsättning, vara ung, vara kvinna, samt att ha en osäker ekonomi.

Spridningen i länets kommuner ligger bland män mellan 3 och 9 procent

med lättare eller svårare besvär av stress medan det bland kvinnor ligger mellan 7 och 16

.

3.6 Svåra sömnbesvär vanligare bland kvinnor än män

En god sömn är central för hälsan bland annat för att sömnen är livsnödvändig för kroppslig och mental återhämtning och har stark koppling till vårt psykiska välbefinnande. En mängd undersökningar har visat att det är en hälsorisk både att sova för lite och att sova för mycket

6 Pajala 3 procent, Luleå och Haparanda 9 procent.

7 Arjeplog, Haparanda 7 procent, Arvidsjaur 16 procent.

8 ”Syfte och Bakgrund till Nationella Folkhälsoenkäten”, www.folkhalsomyndigheten.se

0 5 10 15 20 25 30

21

Sömnsvårigheter redovisas här som ”Ja, svåra besvär” på frågan: ”Har du något/några av följande besvär eller symtom?” när det gäller

”Sömnsvårigheter”.

4 procent av länets män och 6 procent av länets kvinnor lider av svåra sömnbesvär, vilket ungefär är i nivå med rikets 5 respektive 7 procent.

Det är också samma nivåer som setts vid 2010 års mätning

. Andelen med besvär varierar med ålder och har en topp vid 45-64 år för att sedan sjunka något igen i åldersgruppen 65-84 år.

Personer med funktionsnedsättning samt personer med otrygg

ekonomi visar högre andel svåra sömnsvårigheter än övriga, ungefär 1 av 10.

9 ”Tabeller Norrbotten 2010 och 2006”, NLL.

22

4 Tandhälsa

Tandhälsan är viktig för livskvalitet och välbefinnande. Under de senaste decennierna har tandhälsan i den svenska befolkningen som helhet blivit avsevärt bättre. Det kvarstår dock betydande

socioekonomiska skillnader i tandhälsa. Tandhälsan är en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande

. Det är därför viktigt att följa tandvårdskonsumtionen och tandhälsans utveckling över tid.

Här redovisas resultat för självskattad allmän tandhälsa. Tandhälsa mäts i enkäten med frågan ”Hur tycker du att din tandhälsa är?”

”Mycket bra”, ”Ganska bra”, ”Varken bra eller dåligt”, ”Ganska dålig”, ”Mycket dåligt”. Måttet som redovisas är andelen i

befolkningen som uppger mycket bra eller ganska bra tandhälsa och bör vara så högt som möjligt.

4.1 Fortsatt allt bättre tandhälsa hos Norrbottningarna och framförallt bland

kvinnor

Utveckling andel i Norrbotten som upplever sig ha god tandhälsa, fördelat på åldersgrupp och kön. Jämfört med riket 2014 (röd stapel).

I Norrbotten har 7 av 10 män och 8 av 10 kvinnor en god tandhälsa enligt dem själva år 2014. Männen ligger aningen lägre än riket.

Männen har en ökning med två procentenheter och kvinnor med 5 procentenheter sedan år 2006. Kvinnornas redan positivare upplevda tandhälsa har därmed fått än större avstånd till männen. Den tydligaste förbättringen bland länets kvinnor ses i yngsta samt äldsta

åldersgruppen, 16-29 år samt 65-84 år som vardera har ökat 7

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

16-2930-4445-6465-84Totalt16-2930-4445-6465-84Totalt

Män Kvinnor

2006 2010 2014 2014 Riket

23

respektive 8 procentenheter. Även bland män i åldern 65-84 år ses en högre andel med god tandhälsa jämfört med 2006.

Spridningen i länet går från lägst i Jokkmokks kommun där 63 procent av männen samt 73 procent av kvinnorna uppger sig ha god tandhälsa, och högst i Luleå kommun där 72 respektive 81 procent uppger ha en god tandhälsa.

4.1.1 Personer med lång utbildning och god ekonomi har bäst tandhälsa

Jämförelse av självskattad god tandhälsa mellan olika grupper i Norrbottens län, båda könen 2014. Mått: andel av befolkningen (%)

Kvinnor i länet (liksom i riket) uppger en betydligt positivare tandhälsa än män, men bland båda könen ses grupper med stora skillnader. Liksom för den allmänna självskattade hälsan är det en lägre andel i grupper med kort utbildning, funktionsnedsättning samt personer med otrygg ekonomi. Födda i övriga länder har sämre tandhälsa än födda i Sverige och Finland, till motsats från den självskattade allmän hälsan

.

10Men givet att personer har samma utbildningsnivå, kön, med/utan

funktionsnedsättning samt ekonomi har födelseland inte signifikant betydelse.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

24

5 Övervikt och fetma

Övervikt är en betydande riskfaktor för dåligt allmänt hälsotillstånd, sjuklighet och dödlighet. Personer med fetma har betydligt oftare symtom som trötthet, värk och nedsatt rörelseförmåga än

normalviktiga. Om övervikten är koncentrerad som bukfetma ökar risken för högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdom, stroke och diabetes typ II.

Uppgifterna om övervikt eller fetma bygger på

självrapporterade uppgifter om längd och vikt. Med hjälp av dessa data har BMI (Body Mass Index) beräknats. Ett BMI mellan 18,5 och 25 räknas som normal vikt i förhållande till längd; ett BMI under 18,5 anger under normal vikt. Ett BMI mellan 25 och 30 anger övervikt och 30 eller mer anger fetma.

62 procent av männen i länet lider av övervikt eller fetma och 45 procent av kvinnorna vilket är signifikant högre än rikets 57 respektive 41 procent. Kvinnorna har minskat signifikant i alla åldersgrupper, medan det bland män ser lite olika ut.

5.1 Fetma ökar bland äldre män

Utveckling andel i Norrbottens län med fetma, fördelat på kön och åldersgrupp.

Jämförelse med riket 2014 (röd stapel)

Totalt 17 procent av männen samt 15 procent av kvinnorna i länet lider av fetma vilket är signifikant högre än i riket (14 procent män samt 13 procent kvinnor). Det är vanligare bland äldre än bland yngre,

11”Syfte och Bakgrund till Nationella Folkhälsoenkäten”, www.folkhalsomyndigheten.se

12 Denna BMI-beräkning gäller för vuxna personer, när det gäller barn finns andra gränser

.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

16-2930-4445-6465-84Totalt16-2930-4445-6465-84Totalt

Män Kvinnor

2006 2010 2014 2014 Riket

25

men visar inte så stora skillnader mellan män och kvinnor förutom i åldersgruppen 45-64 år där männen har betydligt högre. Män i åldern 45-64 har högst andel med fetma i länet, där 25 procent lider av fetma.

Båda äldsta åldersgrupperna bland män visar dess utom på att ha ökat sin andel med fetma sedan 2006.

5.2 Övervikt och fetma vanligast bland födda i Finland

Jämförelse av övervikt och fetma i olika grupper i Norrbottens län, båda könen 2014 .Mått: andel av befolkningen (%)

Risken att en norrbottning är överviktig eller har fetma är något som skiljer sig beroende på grupptillhörighet. Lång utbildning och att vara utan funktionsnedsättning minskar risken betydligt att vara överviktig.

I Norrbotten kan ses att personer som är födda i Finland är överrepresenterade blad dem med övervikt och fetma och har signifikant högre andel, 63 procent, jämfört med födda i annat land (Afrika, Asien, övriga Europa mfl) som har 43 procent och även högre än födda i Sverige (54 procent).

Det är också vanligare att vara överviktig eller lida av fetma bland heterosexuella än homo-/bisexuella.

Det är stora skillnader i länet när det gäller befolkningens övervikt och fetma.. Det är vanligast med övervikt och fetma bland män i

13 Logistisk regression visar att skillnaderna i övervikt/fetma för olika födelseland inte beror av skillnader i utbildningsnivå, funktionsnedsättning, otrygg ekonomi.

Högre risk att vara överviktig om finskt ursprung.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

26

Haparanda kommun (71 procent) och minst vanligt bland kvinnorna i Luleå kommun (37 procent)

.

6 Sjukdomar och besvär

40 procent av länets män uppger långvarig sjukdom eller besvär efter olycksfall jämfört med 34 procent i riket. Bland kvinnor uppger 42 procent att de har långvarig sjukdom jämfört med 38 procent i riket. 25 procent av både män och kvinnor i länet uppger besvär så att det klassas som någon form av funktionsnedsättning vilket kan jämföras med knappt 20 procent i riket. Bland män ses signifikant högre andelar med funktionsnedsättning i alla åldersklasser från 16 år och uppåt.

6.1 Högt blodtryck har blivit vanligare bland män 45 år och äldre

Högt blodtryck mäts via frågan ”Har du något/några besvär av

följande sjukdomar?” Högt blodtryck” med svarsalternativ ”Nej”, ”Ja, men inga besvär”, ” Ja, lätta besvär ”, ”Ja, svåra besvär”.

Redovisningen avser alla som svarat ja, oavsett om hen har besvär eller inte.

Utveckling andel i Norrbottens län som uppger att de har högt blodtryck, fördelat på kön och åldersgrupp. Jämförelse med riket 2014 (röd stapel)

År 2014 uppgav 28 procent av alla män och 25 procent av kvinnorna i länet ha förhöjt blodtryck vilket är signifikant högre än i riket (21 respektive 20 procent). Andelen med högt blodtryck ökar med stigande ålder och det är framförallt vanligt förekommande i

åldersgrupperna 45 år och äldre. Bland männen i länet ses där också

14 Kvinnor i Haparanda 61 procent och män i Luleå 58 procent övervikt och fetma.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

16-2930-4445-6465-84 Totalt16-2930-4445-6465-84 Totalt

Män Kvinnor

2006 2010 2014 2014 Riket

27

en tydlig ökning sedan 2006. Män i ålder 65-84 år har ökat sin andel med 11 procentenheter sedan 2006. Från 45 år och äldre ses också tydligt att högt blodtryck är vanligare i länet än i riket.

Bland kommunerna i länet ligger Luleå och Kiruna något lägre där var femte man uppger förhöjt blodtryck, i Boden var fjärde man och i övriga kommuner ligger det på mer eller mindre var tredje man som har högt blodtryck.

I Pajala uppger fyra av tio kvinnor ett förhöjt blodtryck jämfört med två av tio i Luleå, Boden och Jokkmokk.

Jämförelse av förekomst av högt blodtryck i olika grupper i Norrbottens län, båda könen 2014. Mått: andel av befolkningen (%)

Samma grupper som lider av övervikt eller fetma sticker ut vad gäller högt blodtryck, det vill säga personer med kort utbildning, födda i Finland samt med funktionsnedsättning. Detta även om jämförelse görs där hänsyn är tagen till gruppens sammansättning. Det betyder att förklaringen till att dessa grupper sticker ut inte beror av kön, ålder, utbildningsnivå, ekonomi eller funktionsnedsättning.

6.2 Diabetes är vanligare bland män i Norrbotten än i riket

Förekomst av diabetes i befolkningen mäts via frågan ”Har du något/några besvär av följande sjukdomar?” ”Diabetes” med

svarsalternativ ”Nej”, ”Ja, men inga besvär”, ” Ja, lätta besvär ”, ”Ja, svåra besvär”. Redovisningen avser alla som svarat ”ja”, oavsett om hen har besvär eller inte.

15 Kiruna som har färre i urvalet har högre osäkerhet i siffrorna än Luleå och därför inte statistiskt signifikant lägre än övriga kommuner.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

28

Jämfört med riket är andelen män med diabetes högre i Norrbottens län. 8 procent av männen och 6 procent av kvinnorna uppger att de har diabetes (riket 6 respektive 5 procent). Samma nivå har setts vid tidigare mätningar 2010 och 2006. Diabetes blir vanligt från 45 år och uppåt för att vara som högst i åldern 65-84 år där 19 procent av männen samt 13 procent av kvinnorna har diabetes i länet (i riket 17 respektive 13 procent). Män har signifikant högre andel med diabetes än kvinnorna i länet.

Sett till den geografiska spridningen är diabetes mest förekommande i östra kommunerna. Exempelvis har männen i Övertorneå har en toppnotering i länet med 15 procent diabetes medan kvinnorna i Piteå har den lägsta andelen med endast 4 procent.

6.2.1 Övervikt och fetma nära kopplat till diabetes

Jämförelse av förekomst av diabetes bland personer med fetma respektive utan fetma (övervikt, normal, samt undervikt) år 2014 uppdelat på män och kvinnor i Norrbottens län och riket

Diagrammet ovan visar en jämförelse mellan personer med fetma mot övriga vad gäller hur vanligt det är med diabetes. Det är betydligt vanligare att ha diabetes bland personer med fetma jämfört med övriga (samma ses om jämförelse görs med övervikt). Det är också tydligt att jämför man grupper med fetma mot varandra finns ingen skillnad mellan län och rike hos något av könen. I och med att fetma är vanligare i Norrbotten än i riket (se tidigare avsnitt om fetma) skulle skillnaderna mellan län och rike vad gäller diabetes därmed till viss

16 Kvinnorna i Övertorneå kommun 7 procent samt männen i Piteå kommun 10 procent med diabetes.

0 5 10 15 20 25

Fetma Ej fetma Fetma Ej fetma

Män Kvinnor

Norrbotten Riket

29

del kunna tänkas förklaras av den högre andelen i Norrbotten med övervikt och fetma.

Jämförelse av förekomst av diabetes i befolkningen 16-84 år i olika grupper i

Norrbottens län, båda könen 2014. Mått: andel av befolkningen (%) Observera skalan.

Diagrammet ovan visar att liksom många andra

levnadsvanesjukdomar är även diabetes 2 vanligare bland personer med kort utbildning. Det är även vanligare bland personer med funktionsnedsättning samt personer med finskt ursprung.

17 Födelseland, utbildningsnivå, funktionsnedsättning, samt otrygg ekonomi påverkar risken att ha diabetes oberoende av varandra.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

30

6.3 Smärta och värk

Svåra besvär av värk i rygg, höft, ischias, nacke, skuldror, axlar, händer, armbågar, ben eller knän i befolkningen 16-84 år i Norrbotten jämfört med riket fördelat på kön och ålder 2014

Värk i kroppen är vanligare i länet än i riket, bland kvinnor än bland män samt vanligare med stigande ålder. I äldsta åldersgruppen uppger var fjärde kvinna i länet svåra besvär av värk jämfört med var femte man. Även jämfört med riket är det signifikant vanligare med värk bland länets äldre kvinnor.

Jämförelse av andel med svåra besvär av värk i nacke, rygg, knä eller hand i olika grupper i Norrbottens län, i befolkningen 16-84 år båda könen 2014. Mått: andel av befolkningen (%)

Det skiljer stort mellan olika grupper i länet hur vanligt det är att ha svåra besvär av värk. Det är vanligast bland funktionsnedsatta där hela 40 procent

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0

16-29 30-44 45-64 65-84 Totalt 16-29 30-44 45-64 65-84 Totalt

Män Kvinnor

Norrbotten Riket

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

31

uppger svåra besvär av värk mot 8 procent av övriga. Värken kan i sig ha lett till att många klassas som funktionsnedsatt vilket gör att det är naturligt att det är hög andel med värk i den gruppen. Det är även relativt vanligt att ha svåra besvär av värk bland gruppen som är född i Finland liksom gruppen med otrygg ekonomi (som saknar kontantmarginal) – var fjärde person.

Personer med kort utbildning har markant högre andel med värk än personer med lång utbildning. Även när hänsyn tas till gruppers sammansättning med avseende på jämförda bakgrundsvariabler så är kort utbildning,

funktionsnedsättning, vara kvinna, äldre ålder samt otrygg ekonomi något som höjer risken för att ha svåra besvär av värk. Även födelseland Finland visar ett signifikant samband om än något svagare

.

Bland länets kommuner sticker Haparanda ut negativt där hela en av fyra invånare mellan 16-84 år har svåra besvär av smärta och värk medan det i Gällivare gäller knappt en av tio.

6.4 Astma och allergi

Astma och allergi är idag en av de vanligaste folksjukdomarna. Att vara allergisk innebär att vara överkänslig mot ett eller flera ämnen och kan yttra sig i rinnande snuva, svårt att andas, kliande ögon eller hudutslag

. Astma är en sjukdom i luftvägarna som gör att man ibland får svårt att andas. Det är vanligast att man får astma i barndomen, men man kan få sjukdomen i alla åldrar. Allergi kan speciellt bland barn vara orsaken till astman medan det bland vuxna är vanligare att det är fysisk ansträngning, parfym eller tobaksrök eller kall luft.

I folkhälsoenkäten mäts astma och allergi via frågan ” Har du något av följande sjukdomar?” med svarsalternativ ”nej” samt ja med olika grad av besvär. Alla ja-svarsalternativ slås här samman och redovisas.

18 p=0,036,

19 Haparanda: män 23%; kvinnor 26%. Gällivare: män 8%; kvinnor 9%.

20 www.1177.se

32 Förekomst av astma som andel i befolkningen, i Norrbottens län 2010 samt 2014, fördelat på kön och ålder jämfört med riket 2014 (röd stapel).

12 procent av männen i länet och 16 procent av kvinnorna i

Norrbotten har astma. Det är vanligare bland kvinnor än bland män och vanligare i länet än i riket (8 respektive 11 procent har astma bland rikets män och kvinnor). Astma är vanligast bland unga kvinnor, 16-24 år som också visar signifikant högre andelar än riket (19

procent i länet mot 13 procent i riket). Jämfört med

folkhälsoundersökningen 2010 samt 2006 ses inga signifikanta skillnader och nivån är densamma

.

Spridningen mellan länets kommuner ligger för män från lägst 8 procent till högst16 procent och för kvinnor från lägst 13 procent till högst 20 procent (ligger inom statistiska felmarginalen, det vill säga ingen säkerställd skillnad mellan kommunerna)

.

Var tredje norrbottning har någon form av allergi. Något vanligare bland kvinnor än bland män och på samma nivå som i riket.

Spridningen mellan länets kommuner ligger i spannet 22 och 34 procent för män och 32 och 42 procent för kvinnor (ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan kommunerna).

21 ”Tabeller Norrbotten 2010_2006” Folkhälsocentrum, NLL

22 Män 8 procent med astma i Haparanda och Luleå samt 16 procent i Boden och Jokkmokk. Kvinnor 13 procent med astma i Arvidsjaur och Övertorneå samt 21 procent i Jokkmokk.

23 22 procent allergi bland män i Överkalix samt 34 procent i Arvidsjaur. 32 procent allergi bland kvinnor i Älvsbyn, Pajala, Övertorneå, Kalix samt 42 procent i Arjeplog. Inga statistiskt signifikanta skillnader bland kvinnor. Bland män på gränsen till signifikant.

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0

16-29 30-44 45-64 65-84 16-84 16-29 30-44 45-64 65-84 16-84

Män Kvinnor

Norrbotten Riket

33

7 Sociala relationer

7.1 Socialt deltagande tydligt differentierat

Socialt deltagande mäts via fråga om deltagande i olika aktiviteter.

Om en person har deltagit två eller fler av aktiviteterna de senaste 12 månaderna räknas man som att ha socialt deltagande. Har man deltagit i färre än två aktiviteter räknas man som inaktiv. Aktiviteterna avser:

• Studiecirkel/kurs på arbetsplats eller fritid

• Fack- eller föreningsmöte

• Teater eller bio

• Konstutställning

• Religiös sammankomst

• Sporttillställning

• Insändare i tidning

• Demonstration

• Nattklubb/danstillställning

• Större släktsammankomst

• Privat fest

Frågan mäter därmed inte att ha social samvaro i form av en fika/promenad/besök hos granne eller vänner.

Givet detta sätt att mäta socialt deltagande visar Norrbottens län ett lägre deltagande i sociala aktiviteter.

Andel med visst antal sociala aktiviteter senaste 12 månaderna bland befolkningen 16- 84 år, Norrbottens län jämfört med riket 2014

0 5 10 15 20 25

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Andel, %

Antal aktiviteteter

Norrbotten Riket

34

Jämfört med riket visar Norrbottens län på ett lägre deltagande i sociala aktiviteter, 72 procent bland män samt 77 procent bland kvinnor vilket är 7 respektive 4 procentenheter lägre än riket. Kvinnor deltar i sociala aktiviteter mer än män (två eller fler aktiviteter). Den äldsta åldersgruppen deltar i minst utsträckning i angivna aktiviteter där män 65-84 år deltar i minst utsträckning, 52 procent.

Det är stora skillnader mellan länets kommuner. Varannan man och nära varannan kvinna i Pajala kommun uppger ett lågt socialt deltagande vilket kan jämföras med endast var femte man/kvinna i Luleå kommun.

Jämförelse av andel med socialt deltagande i olika grupper i Norrbottens län, i befolkningen 16-84 år båda könen 2014. Mått: andel av befolkningen (%)

Diagrammet ovan visar på markanta skillnader utifrån utbildningsnivå vilket delvis kan tyda på att listan med aktiviteter framförallt täcker in viss typ av socialt deltagande som är högre bland personer med längre utbildning. Socialt deltagande i förekomna aktiviteter är också lägre bland funktionshindrade, personer utan kontantmarginal samt med Finland som födelseland.

7.2 Tre av fyra har tillit till andra människor

Tillit mäts via frågan ” Tycker du att i allmänhet att man kan lita på de flesta människor?” och andelen som svarat ”Ja”. Frågan om man kan lita på de flesta människor avser att indikera interindividuell tillit och har varit med i HLV alla år. Interindividuell tillit har visats ha

samband med till exempel självskattad hälsa, tillfredsställelse med

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

35

livet, funktionell hälsa och mortalitet.

Exempelvis saknar var tredje norrbottning som har dålig självskattad hälsa tillit till andra människor jämfört med var femte bland övriga

. Tillit är oftast även en viktig delkomponent i operationaliseringar av socialt kapital som i sin tur påverkar hälsan.

Tillit till andra människor, i Norrbottens län 2010 samt 2014, fördelat på kön och ålder jämfört med riket 2014 (röd stapel).

Överlag litar Norrbottningen något mer på andra människor än man gör i riket, ett mönster som har sets även tidigare år. Tilliten är som lägst bland unga för att öka med åldern.

Skillnaderna mellan länets kommuner är stora bland framförallt kvinnor med en spridning från som lägst var femte kvinna som saknar tillit till andra människor i Övertorneå till som högst var tredje kvinna i Boden. Bland män sträcker sig andelarna mellan 19 och 28 procent som inte litar på människor i allmänhet.

I Luleå och Boden har männen signifikant lägre tillit än männen i Pajala.

24 ”Syfte och Bakgrund till Nationella Folkhälsoenkäten”, www.folkhalsomyndigheten.se

25 Pearson chisquare= 54.6 p=0.000 mellan dålig hälsa samt tillit.

26 19 procent saknar tillit till andra människor i Pajala och 28 procent i Älvsbyn. Ej signifikanta skillnader. 27 procent män i Luleå samt 26 procent saknar tillit till andra människor bland män i Boden.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

16-2930-4445-6465-84Totalt16-2930-4445-6465-84Totalt

Män Kvinnor

.

2010 2014 2014 Riket

36 Jämförelse av andel som litar på människor i allmänhet mellan olika grupper år 2014 i Norrbottens län

Det är tydligt att sexuell läggning, ekonomisk trygghet samt födelseland har betydelse för hur vanligt det är med tillit till andra människor.

Homosexuella, bisexuella eller osäkra på sin sexuella läggning visar lägre andel personer som anser att man kan lita på andra människor, 56 procent jämfört med 78 procent bland heterosexuella

. Endast 60 procent av personer födda i annat land än Sverige eller Finland litar överlag på andra människor, vilket kan jämföras med 82 procent av födda i Finland. 80 procent av människor med trygg ekonomil litar på andra människor jämfört med 60 procent av gruppen utan

kontantmarginal. Människor med längre utbildning tenderar också att lita på andra människor i högre grad än kortare utbildning.

7.4 Socialt stöd

I HLV ligger fokus på de kvalitativa aspekterna av socialt stöd:

emotionellt respektive instrumentellt (praktiskt) stöd. Den första frågan avser att indikera emotionellt stöd och den andra frågan

indikerar instrumentellt stöd. ”Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt?” med svarsalternativ ”Ja” eller ”Nej”

respektive ” Kan du få hjälp av någon/några personer om du har

27 För få svaranden i gruppen Homo-/bisexuella för att kunna utesluta att resultat beror av övriga karakteristika i gruppen (ex vis utbildningsnivå, ålder, födelseland etc). Pearson chisqare test visar dock ett samband mellan sexuell läggning och tillit till andra människor χ²=29,5.

28 Logistisk regression visar att kortare utbildning, funktionsnedsättning, yngre ålder, född i övrigt land än Sverige el Finland samt att ha otrygg ekonomi ökar risk att vara utan tillit till andra människor (kontrollerat för gruppens sammansättning)

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

37

praktiska problem eller är sjuk?” med svarsalternativ ”Ja, alltid”, ”Ja, för det mesta”, ”Nej, för det mesta inte”, ”Nej, aldrig”.

Vanligare bland unga män än unga kvinnor att sakna emotionellt stöd

I länet är det 14 procent av männen och 10 procent av kvinnorna som saknar någon att prata med om innersta känslor. Det är samma nivå som riket och även samma nivå som tidigare år. Bland kvinnor ses ingen skillnad mellan åldersgrupperna medan det bland män ses att det är vanligast att inte ha någon att anförtro sig åt bland unga för att sedan bli bättre bland äldre män. I åldersgruppen 16-29 år har 17 procent av de unga männen inte någon att anförtro sig åt vilket är signifikant högre än 10 procent bland de unga kvinnorna liksom 10 procent bland män 65-84 år. Även sett till män i riket är det vanligast bland unga att sakna emotionellt stöd (19 procent).

Var femte man i Haparanda, Pajala och Övertorneå uppger att de saknar någon att anförtro sig åt och prata med om innersta känslor vilket är vanligare än i exempelvis Piteå eller Boden där endast drygt var tionde man saknar emotionellt stöd. Bland kvinnor ligger

spridningen mellan 7 och 14 procent men utan signifikanta skillnader.

29 7 procent av kvinnorna i Kalix saknar emotionellt stöd och 14 procent av kvinnorna i Arvidsjaur kommun.

38 Jämförelse av andel som saknar någon att anförtro sig åt och prata med om sina innersta känslor, mellan olika grupper i Norrbottens län, båda könen 2014

De största grupperna som saknar emotionellt stöd hittar man dock bland personer födda i annat land än Sverige och Finland, bland homo-/ bisexuella samt personer med otrygg ekonomi. Drygt en av fyra i dessa grupper saknar någon att anförtro sig åt. Ingen skillnad ses vad gäller avsaknad av emotionellt stöd beroende på utbildningsnivå.

6 procent av männen i Norrbotten saknar praktiskt stöd vilket är signifikant högre än 4 procent bland kvinnor. I riket ses samma nivåer.

7.5 Mindre vanligt att vara rädd för att gå ut ensam i Norrbotten än övriga riket

Otrygghet utomhus utgår ifrån enkätfrågan: ”Händer det att du avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad?” med svarsalternativen ”Nej”, ”Ja, ibland”, ”Ja, ofta” med presentation av sammanslagning av andelarna som svarat ibland samt ofta.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

39 Andel som ibland eller ofta avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallen, i

Norrbottens län 2010 samt 2014, fördelat på kön och ålder jämfört med riket 2014 (röd stapel).

Kvinnor känner sig betydligt otryggare att gå ut ensam än män.

Jämfört med riket är dock otryggheten att vistas ensam utomhus mindre i Norrbottens län bland både män och kvinnor. Jämfört med år 2006 är otryggheten mindre bland kvinnor år 2014 (samma ses i riket).

Bland unga kvinnor, 16-29 år, är känslan av otrygghet som störst där ungefär var tredje någon gång avstår att gå ut ensam på grund av rädsla för att bli överfallen.

Känslan av att det är tryggt att vistas utomhus i länets kommuner varierar stort bland kvinnor. I Arjeplog har endast 9 procent av kvinnorna någon gång avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallen vilket kan jämföras med hela 40 procent av kvinnorna i Bodens kommun

Bland män varierar andelen som avstått från att gå ut mellan 1 och 8 procent.

30 Bodens kvinnor ligger signifikant högre än i riket vad gäller avstått från att gå ut.

31 1 procent av männen i Jokkmokk har avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallen och 8 procent i Boden.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

16-2930-4445-6465-84Totalt16-2930-4445-6465-84Totalt

Män Kvinnor

2006 2010 2014 2014 Riket

40 Jämförelse av andel som känner sig otrygg utomhus, mellan olika grupper i

Norrbottens län, båda könen 2014. Mått: andel av befolkningen (%)

Tydligast skillnad mellan grupper ser man mellan män och kvinnor.

Ungefär 1 av 4 av länets kvinnor uppger att det händer att de avstår från att gå ut ensam på grund av rädsla att bli överfallen, vilket kan jämföras med endast 1 av 20 män. Även födda i annat land än Sverige och Finland visar högre otrygghet liksom personer med otrygg

ekonomi.

7.6 Var fjärde ung kvinna har upplevt kränkande behandling senaste 3 månaderna

Frågan om kränkande bemötande i HLV är tänkt att vara en indikator på diskriminerande beteende. Frågan lyder ”Har du under de senaste tre månaderna blivit behandlad/bemött på ett sätt så att du känd dig kränkt?” där svaren ”Ja, någon gång” och ”Ja, flera gånger” redovisas som kränkande bemötande. En låg andel i befolkningen är därmed önskvärd.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100