Landstingsplan 2012 – 2014

Tam metin

(1)

24 OKTOBER 2011

Landstingsplan 2012 – 2014

Förslag till landstingsfullmäktige

den 16-17 november 2011

(2)

24 OKTOBER 2011

Omvärlden - landstinget - framtiden

Svensk ekonomi

Exporten och tillverkningsindustrin har en förhållandevis stor betydelse för den svenska ekonomin. Därför drabbades Sverige hårdare än andra länder av den finansiella oron och nedgången i världshandeln 2008-2009. När kon- junkturen sedan stärktes och världshandeln svängde upp igen växte den svenska ekonomin snabbare än ekonomin i andra länder. De offentliga finan- serna var i god ordning, hushållens ekonomi stark, banksektorn hade relativt stabil ekonomi och bostadsbyggandet var inte så högt. Sverige delade med andra ord inte de problem som många andra länder hade.

De senaste veckornas turbulens på de finansiella marknaderna har tillsam- mans med oväntat svag statistik från bland annat USA medfört att bilden av den svenska ekonomins utveckling justerats ned. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att tillväxttakten för bruttonationalprodukten (BNP) i år blir 4,4 procent att jämföra med 5,6 procent 2010. De bedömer dock att ökningen 2012 blir endast 1,8 procent på grund av oron i världen.

De bedömer även att skuldkrisen begränsas till år 2012, varför ökningstakten blir högre åren framöver.

SKL:s bedömning bygger på att den nuvarande oron inte övergår i en ännu allvarligare kris och recession, även om det senare är en uppenbar risk.

Nyckeltal för den svenska ekonomin enligt SKL oktober 2011 Procentuell förändring om inte annat anges

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

BNP* -5,3 5,6 4,4 1,8 2,7 3,8 4,0

Sysselsättning, timmar* -2,4 1,9 1,7 0,2 0,3 1,2 1,4 Öppen arbetslöshet, nivå 8,4 8,4 7,6 7,7 7,6 6,9 6,0 Timlön, nationalräkenska-

perna 2,8 1,1 3,5 2,9 2,9 3,4 3,8

Konsumentpris (KPI) -0,5 1,2 2,9 1,4 1,7 2,1 2,5

* Kalenderkorrigerad utveckling.

Skatteunderlagstillväxt

Skatteunderlagsprognosen bygger på den samhällsekonomiska bild som sammanfattas ovan.

Återhämtningen på arbetsmarknaden innebär att arbetade timmar ger ett rela- tivt stort positivt bidrag till skatteunderlaget åren 2010 och 2011, se tabell nedan. En stor del av skillnaden i arbetade timmar mellan helåren 2010 och 2011 beror på att den uppgång som skedde under senare delen av 2010 ger stort ”överhäng” in i 2011. Åren 2012 och 2013 beräknar SKL att antalet arbetade timmar ligger kvar på i stort sett samma nivå som 2011 och löneök- ningstakten väntas avta. När den automatiska balanseringen av det allmänna pensionssystemet i stort sett upphör att hålla tillbaka pensionsinkomsterna efter 2011 ger ökade pensioner ett positivt bidrag till skatteunderlaget.

(3)

24 OKTOBER 2011

Skatteunderlagstillväxt i procent 2010-2015 samt bidrag från olika komponenter i pro- centenheter

2010 2011 2012 2013 2014 2015 SKL, oktober 2011, % 2,1 2,6 3,5 3,2 4,1 4,7 BP, september 2011, % 2,3 2,3 3,3 3,8 4,8 4,4 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting oktober 2011

Höjningen av grundavdraget för personer som fyllt 65 år håller tillbaka skat- teunderlagstillväxten 2010, men framförallt 2011. Landstingen kompenseras för detta i regleringsbidraget.

I reala termer växer skatteunderlaget ändå under hela perioden, men progno- sen från SKL i oktober är en lägre utveckling än i tidigare prognoser.

Regeringens skatteunderlagsprognos är mer optimistisk än den från SKL för åren 2013-2015. Regeringen är mer optimistisk avseende ökad sysselsättning och högre löneökningar.

Landstingens och kommunernas ekonomi

Trots att svensk ekonomi var på väg upp ur en djup svacka blev 2009 och 2010 två av de resultatmässigt bästa åren någonsin för kommuner och lands- ting. Förklaringen är främst tillfälligt höjda statsbidrag, sänkta arbetsgivar- avgifter och en återhållsam kostnadsutveckling.

År 2011 försämras sektorns resultat från +18 till +2 miljarder kronor. För- klaringen är dels att prognosen för skattintäkterna reviderats ner något, dels att den låga svenska räntan höjer kommunsektorns nuvärdesberäknade pen- sionsskuld vilket försämrar resultatet.

Den ökade pensionsskulden påverkar resultaten i landstingen mest på grund av fler anställda med högre inkomst. Det gör att landstingen beräknas få un- derkott på 3 miljarder kronor 2011.

År 2012, när statens hela konjunkturstöd avvecklas beräknas sektorns resul- tat bli + 5 miljarder kronor, varav +1 miljard kronor för landstingen.

Landstingen är inne i en period där de demografiskt betingade behoven ökar kraftigt vilket gör det svårt att klara en ekonomi i balans fram till 2015 utan att se över verksamhet och finansiering.

(4)

24 OKTOBER 2011

Landstingets mål

Attraktiv region

Delmål

Hållbar utveckling och inomregional balans

Mått Mål Nuläge

Sysselsättning (16-64 år), Norrbotten

- Förändring öppet arbetslösa - Förändring sökande i pro- gram med aktivitetsstöd

Minsk- ning Minsk- ning

Kvinnor Män 2010/2009: -17,7 % -24,2 % 2009/2008: 20,1 % 11,5 % 2010/2009: 20,8 % 9,3 % 2009/2008: 68,2 % 75,0 % Ungdomsarbetslöshet

(18-24 år) Mins-

kande Utveckling andel arbetslösa mellan två år och antal öppet arbetslösa vid senaste årsskifte:

2010/2009: Kvinnor -18,0 % och 493 st Män -25,4 % och 756 st 2009/2008: Kvinnor +9,3 % och 601 st Män -8,3 % och 1 013 st 2008/2007: Kvinnor +6,2 % och 550 st Män +32 % och 1 105 st Andel som avslutar gymnasi-

um inom 4 år

Ökande och minst som riket.

Norrbotten Riket 2010: 75 % 76 % 2009: 77 % 76 % 2008: 73 % 76 % Eftergymnasial utbildning 3 år

eller längre Ökande och minst som riket.

Norrbotten

2009: Kvinnor 23 %, Män 14 % Riket

2009: Kvinnor 26 %, Män 18 % Landstingets värmeförbruk-

ning jämfört med 2009 116 kWh/m2 år 2014

2009: 125 kWh/m2

Landstingets elförbrukning kWh/m2 jämfört med 2009

95 kWh/m2 år 2014

2009: 99 kWh/m2

Tjänsteresor med bil jämfört

med 2009, km Minska 5 % till 2014

2009 864 004 km

Landstingets andel certifiera-

de ekologiska livsmedel 20 % år

2014 2011: 16 % (prognos) 2010: 6 %

Avfall kg/vårdtillfälle jämfört med 2010

Minska 5 % till 2014

2010: 46,2 kg/viktat vårdtillfälle

Infrastruktur

En väl fungerande infrastruktur där sjöfart, flyg, vägar, järnvägar och IT- kommunikation tillsammans bildar ett samverkande transportsystem har grundläggande betydelse för regional utveckling och tillväxt. De långa av- stånden inom länet och avstånden till viktiga marknader både inom och utan- för Sverige ställer höga krav på transportsystemet, bl a hög vägstandard, för såväl personer som varor.

(5)

24 OKTOBER 2011

Det europeiska arbetet med att peka ut de viktigaste gränsöverskridande kor- ridorerna är viktigt för att skapa ett fungerande transportnät för kommunika- tion inom EU och med EU:s grannländer. Därmed blir det möjligt för hela Europa att ta del av de mervärden Barentsområdet kan erbjuda.

Norrbotniabanan, kopplad till Haparandabanan är en nödvändig långsiktig investering som en del i en europeisk transportkorridor, men även för regio- nal och interregional förstoring av industri- och arbetsmarknad.

I en allt mer globaliserad värld är tillgången till goda flygtransporter direkt avgörande för näringslivets möjlighet att kunna utveckla affärskontakter på nya marknader. För inlandet som saknar alternativa transportmöjligheter med rimliga restider är flyget direkt avgörande för näringslivet och dess till- växt. Även för länets sjuktransporter är flyget och dygnetruntöppna flygplat- ser i Kiruna och Gällivare viktigt.

Den nystartade norrtågsverksamheten innebär en förbättring för tågtrafiken i form av modernare vagnbestånd och fler turer mellan Umeå-Luleå-Narvik.

Den nya kollektivtrafiklagen som träder i kraft 1 januari 2012 innebär att kommunerna och landstinget inom respektive län gemensamt är ansvariga för den regionala kollektivtrafiken. Den regionala kollektivtrafikmyndighe- ten ska upprätta och fastställa ett trafikförsörjningsprogram som anger målen för den regionala kollektivtrafiken. Myndigheten ska organiseras som ett kommunalförbund med länets samtliga kommuner och landstinget. Lands- tingets aktier i Länstrafiken i Norrbotten AB överlåts till kollektivtrafikmyn- digheten.

Strategi

• Säker, miljöanpassad och kostnadseffektiv kollektiv trafikförsörjning och ökade möjligheter till arbetspendling inom och utanför länet; bl a genom utvecklade interregionala förbindelser och regionförstoring.

• Förverkligandet av viktiga europeiska transportkorridorer, i första hand Northern axis och Botniska korridoren.

• Fortsatt utveckling av flygplatser och effektiv flygtrafik.

Mått Mål Nuläge Invånare i länet som använ-

der sig av Länstrafiken Ökande 2009: 23 %

Passagerare från länets

flygplatser Ökande 2007: 1 226 500

2008: 1 301 803 2009: 1 221 788

(6)

24 OKTOBER 2011

Stark ekonomi

Delmål

Mått Mål Nuläge

Resultat före finansiell

poster, mkr 2 % av nettokostnaden

130 mkr 2011: -20 mkr prognos oktober 2010: 186 mkr

2009: 56 mkr Verksamhetens netto-

kostnadsandel av skatt och statsbidrag, %

98 % 2011: 100 % prognos oktober 2010: 97 %

2009: 99 % Likviditet, 10 % av netto-

kostnaderna, mkr 631 mkr 2011: 1 290 mkr prognos oktober 2010: 1 380 mkr

2009: 1 261 mkr

(7)

24 OKTOBER 2011

Budget och resultat- prognos

Hur landstingets ekonomi kommer att utvecklas och vilka ekonomiska förut- sättningar landstinget har för att tillgodose medborgarnas behov beror i hu- vudsak på befolkningsutvecklingen i länet, samhällsekonomins tillväxt, sta- tens transfereringar i form av statsbidrag och utjämningssystem och lands- tingets förmåga att anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättning- arna.

Skatter, statsbidrag och utjämning

Skatteutjämning

Nuvarande utjämningssystem som trädde ikraft fr o m 2005 innebar att landstinget fick en intäktsförlust på 125 mkr per år med helårseffekt fr o m 2011.

Landstingets kostnadsutjämning förändrades från och med 2008 med dels en ny modell för strukturellt betingade löneskillnader, dels genom att modellen för hälso- och sjukvård uppdaterades årligen. När hälso- och sjukvårdsmo- dellen uppdateras inför 2012 ökar kostnadsutjämningen med 317 kr per in- vånare till 1 585 kr per invånare, främst inom området vårdtunga grupper.

Regleringsbidraget påverkas av de eventuella satsningar regeringen gör samt effekter av finansieringsprincipen mellan staten och landstingen. Om inga obundna medel tillförs landstingen innebär det att en större andel av anslaget tas i anspråk av inkomstutjämningen.

Landstingens ersättning för pneumokockvaccination upphör 2013 och mins- kar regleringsbidraget.

Konjunkturstödet som landstinget fick 2010 upphörde 2011. Däremot erhålls 24 mkr i ett tillfälligt stöd 2011 som ingår i regleringsbidraget.

Regeringen tillsatte 2008 en parlamentarisk utredning som skulle se över utjämningssystemet. När det gäller inkomstutjämningssystemet har beslut tagits av riksdagen som ska gälla fr o m 2012 där garantinivån för landsting- en höjs och finansieras via den s k regleringsposten. För Norrbottens läns landsting innebär detta en ökning av intäkterna 2012 med 8 mkr och en minskning 12 mkr 2013 och framåt.

När det gäller övriga delar har utredningen lämnat ett förslag den 27 april 2011 som föreslås träda i kraft 2013. Utredningen föreslår följande föränd- ringar:

• I kostnadsutjämningen ändras den s k hälso- och sjukvårdsmodellen, vil- ket för Norrbotten innebär ett minskad intäkt på 125 kr/invånare eller 31 mkr.

• Strukturbidraget minskas med högst 0,11 procent av det egna uppräknade skatteunderlaget, vilket för Norrbotten innebär en minskad intäkt på 194 kr/invånare eller 48 mkr.

(8)

24 OKTOBER 2011

• Ett införandebidrag införs så att inget landsting förlorar mer än 250 kr/invånare och år.

• Förändringen fr o m 2013 innebär minskad utjämning med 79 mkr.

Landstinget får ett införandebidrag på 17 mkr det första året, men ska till- sammans med övriga landsting betala för finansiering av införandebidra- get åren 2013 till 2016. Dessa förändringar finns med i prognosen 2013 och framåt.

Dessutom har en av regeringen utsedd särskild utredare lämnat förslag till hur kommuner och landsting kan ges stabilare planeringsförutsättningar med hänsyn till konjunkturvariationer.

Prestationsbaserade ersättningar

Inom ett ökande antal områden avsätter regeringen prestationsbaserade er- sättningar till landsting och kommuner i syfte att stimulera huvudmännen att vidta utvecklings- och förbättringsåtgärder inom områden som regeringen bedömer angelägna inom hälso- och sjukvården. För att få del av tillgängliga medel krävs att huvudmännen uppfyller vissa grundläggande gemensamma krav och därutöver uppnår uppställda resultatkrav för identifierade indikato- rer. För år 2012 förväntas prestationsbaserade ersättningar bli aktuella inom följande områden:

• Förbättrad tillgänglighet inom hälso- och sjukvården (kömiljarden).

• Nationella patientsäkerhetssatsningen.

• Insatser för de mest sjuka äldre.

• Genomförandestrategin för nationell e-hälsa.

Åtgärder ska vidtas så att landstinget får del av sin andel av tillgängliga sti- mulansmedel.

Sammanfattning av intäktsförändringar

Procentuell förändring från föregående år om inte annat anges.

2010 2011 2012 2013 2014

Utdebitering kr/skattekrona 10,40 10,40 10,40 10,40 10,40 Skatteunderlagsutveckling, riket enligt

Sveriges kommuner och oktober 2011 2,1 2,6 3,5 3,2 4,1 Antal invånare per 1 november året innan 249 207 248 635 248 272 247 208 246 096

Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognos är underlag för bedöm- ning av nivån på skatteintäkter, statsbidrag och utjämningsbidrag.

(9)

24 OKTOBER 2011

Generella statsbidrag och utjämning Utfall Prognos Plan

2010 2011 2012 2013 2014 Landstingsskatt 4 447 4 552 4 796 4 891 5 042 Del- och slutavräkning 69 103

Summa skatt 4 516 4 655 4 796 4 891 5 042

Inkomstutjämning 451 427 609 624 637

Kostnadsutjämningsbidrag 248 315 394 403 410

Strukturbidrag 217 216 216 215 214

Förslag från utjämningskom- mittén:

Kostnadsutjämningsbidrag -31 -31

Strukturbidrag -48 -48

Införandebidrag 16 17

Regleringsavgift/bidrag 109 200 -48 -57 -83 Tillfälligt konjunkturstöd 104

Bidrag för läkemedelsförmå-

nen 653 642 635 626 626

Statsbidrag för minskning av

sjukfrånvaro 15 18

HPV vaccin -3 -3

Statsbidrag pandemi 3 Summa statsbidrag och

utjämning 1 813 1 815 1 806 1 749 1 725

Summa skatt, statsbidrag

och utjämning 6 171 6 470 6 602 6 640 6 767

Förändring, procent 2,6 2,2 2,1 0,6 1,9

Ekonomi i balans

Landstinget ska enligt kommunallagen ha en ekonomi i balans, d v s intäk- terna ska överstiga kostnaderna. Uppkommet underskott ska regleras senast tredje året efter det att underskottet uppkommit. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att sådan reglering inte ska göras.

Landstinget har inget oreglerat resultat från åren 2010 och tidigare.

Prognosen för det justerade resultatet 2011 är ett underskott på 23 mkr, som ska återställas senast 2014.

Avstämning mot kommunallagens balanskrav, mkr:

Balanskravsresultat 2009 2010 Prognos 2011

Ingående resultat -193 0 0

Resultat enligt resultaträkningen 179 193 -192 Avgår realisationsvinster -1 -2 - Synnerliga skäl, omstrukturerings-

kostnader 56 - -

Synnerliga skäl, ändrad ränta på

pensionsavsättning - - 169

Justerat resultat 41 191 -23

Utgående resultat 0 0 -23

(10)

24 OKTOBER 2011

Finansiella mål

Ekonomi i balans, d v s ett nollresultat, är inte detsamma som god ekono- misk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär att leva upp till kom- munallagens krav och för detta krävs ett positivt resultat som är tillräckligt stort för att långsiktigt konsolidera ekonomin. Det s k balanskravet anger endast en lägsta godtagbar nivå för resultatet ett enskilt år.

De finansiella målen som fastställts gäller resultatet före finansiella poster, nettokostnadsandelen av skatter, statsbidrag och utjämning och storlek på likviditeten.

Finansiella mål och utfall de två senaste åren samt prognos 2011.

Finansiella mått och mål 2009 2010 Prognos 2011 Positivt resultat före finansiella

poster, minst 2 procent av verk- samhetens nettokostnad

+56 Mål 122

+186 Mål 0

-20 *) Mål 130 Verksamhetens nettokostnads-

andel av skatt och statsbidrag, mål 98 procent

99 97 100 ’)

Likviditet, 10 procent av netto-

kostnaden, mkr 1 261

Mål 612 1 380

Mål 637 1 290 ’) Mål 631

*) Prognos per oktober

Positivt resultat

Vid bedömning av en rimlig resultatnivå tas hänsyn till följande:

• Avskrivningar på historiska anskaffningsvärden säkerställer inte möjlig- heten till reinvesteringar, därför bör en beräkning göras av återanskaff- ningsvärden för att kunna beräkna en långsiktig nivå.

• Det egna kapitalet behöver inflationssäkras.

• Resultatet bör täcka ökningen av hela pensionsåtagandet, d v s även för den del som är intjänad t o m 1997 och redovisas som ansvarsförbindelse.

Med ovanstående som grund samt tumregeln att 2 procent av skatt och stats- bidrag ska redovisas som överskott borde landstingets långsiktiga resultat- mål vara ett resultat på cirka 130 mkr.

Likviditet

För att klara tillfälliga svängningar i ekonomin ska landstinget ha en likvidi- tetsreserv på lägst 10 procent av nettokostnaderna. Med likviditet avses i huvudsak behållningen på landstingets koncernkonton. I likviditeten exklu- deras de långsiktiga placeringarna vars främsta syfte är att reservera medel för framtida pensionsutbetalningar.

År 1997 avsattes 650 mkr och 2005 avsattes 100 mkr för pensioner. Dessa medel har ökat i värde och hade vid månadsskiftet augusti/september 2011 ett marknadsvärde på 1 538 mkr. Landstingets pensionsskuld uppgår till ca 6 700 mkr, inklusive förändring p g a ändrad ränta, och växer fortlöpande.

Landstingets ekonomi 2011

Årsprognosen per augusti pekar på ett nollresultat, vilket är 57 mkr under budget. Prognosen före finansiella poster visar ett plus på 3 mkr, vilket är 183 mkr sämre än föregående år.

(11)

24 OKTOBER 2011

En reviderad prognos per oktober pekar på ett underskott på 192 mkr. För- sämringen av resultatet förklaras av sänkta skatteintäkter 9 mkr, uppdaterad pensionsskuldsberäkning 14 mkr samt sänkning av diskonteringsränta som ger en engångseffekt med 169 mkr.

Prognosen i augusti visar att den totala nettokostnaden ökar med 5,4 procent jämfört med 2010 samtidigt som skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning bedöms öka med 2,4 procent. Detta förhållande visar på en ut- vecklingstakt där kostnaderna ökar mer än intäkterna vilket inte är hållbart över tid.

Prognoser från landstingets divisioner pekar på ett underskott på 203 mkr, vilket är 218 sämre än budget. Jämfört med bokslutet 2010 är det en försäm- ring med 115 mkr. Det prognostiserade negativa resultatet kan delvis förkla- ras av ökade kostnader för läkemedel, riks- och regionsjukvård, inhyrda lä- kare och sjukresor. Hög tillgänglighet, nyinrättade vårdplatser inom psykiat- rin samt minskat elevantal vid naturbruksskolorna påverkar också det pro- gnostiserade resultatet. Verksamheterna har krav på kostnadsminskningar med 68 mkr varav 26 mkr bedöms genomföras under året.

Ersättningen i vårdvalet har minskat med 2 procent 2011, motsvarande 19 mkr, vilket påverkar prognosen negativt på grund av att kostnaderna i verk- samheten inte fullt ut anpassats till minskningen av intäkter. Att landstinget ännu inte helt kunnat anpassa sina kostnader efter det att nya privata vård- centraler öppnats belastar också årets prognos. Förutom ersättningen i vård- valet så är ramarna för året oförändrade.

I prognosen för året har intäkterna för Kömiljarden beräknats till 34 mkr.

Eftersom intäkterna från Kömiljarden påverkas av hur många landsting som varje månad uppfyller de uppsatta kraven för ersättning har prognosen be- räknats utifrån landstingets utfall för januari till augusti samt en försiktig bedömning för resterande månader.

Principer för ramfördelning

Landstingsfullmäktige fördelar skatteintäkter och statsbidrag och utjämning till divisionerna samt till landstingsstyrelsen för de gemensamma kostnader- na. Under målavsnittet beskrivs vilka krav som ställs på verksamheten under perioden. De ekonomiska ramarna är den yttersta begränsningen för vilken verksamhet som kan bedrivas.

I divisionsplaner konkretiseras målen och verksamheternas åtaganden. Divi- sionsplanerna fastställs av biträdande landstingsdirektör.

Utgångspunkten för divisionernas resurser år 2012 är divisionsbudgetarna för 2011. Dessa förändras enligt principerna i följande avsnitt.

(12)

24 OKTOBER 2011

Förändring av ramar

Ramen för kapiteringen i Vårdval Norrbotten minskas med 2 procent 2012.

Sammantaget bedöms det föreligga ett behov av kostnadsminskningar på ca 400 mkr framöver p g a divisionernas underskott 2011 och föreliggande pro- gnos 2012-2014. Kostnadsminskningarna ska uppnås löpande med effekter redan år 2012, men framför allt under år 2013 och 2014.

Löne- och priskompensation

Verksamheten kompenseras för kostnadsökningar till följd av löneavtal när löneöversynen är klar. Reserv för kommande löneavtalsökningar finns bland gemensamma intäkter och kostnader. Detta gäller inte verksamheter som finansieras med intäkter eftersom de har sin intäkt som ram.

Kompensation för förväntade prisökningar tillförs divisionerna i samband med landstingsplanen. Detta gäller inte verksamheter som finansieras med intäkter.

Effekter av avtalsförändringar med större ekonomiska konsekvenser under perioden ska behandlas av landstingsstyrelsen.

Landstingsinterna intäkter och kostnader för laboratorieanalyser samt lokaler uppräknas inte inför 2012.

Procentuell uppräkning av anslag enligt nedan:

2010 2011 2012 2013 2014 Prisindex LPI, enl SKL oktober 2011

Inklusive läkemedel

Exklusive läkemedel 2,0

2,4 2,1 2,6 2,1

2,7 2,0 2,6 2,5

3,0

Läkemedel

I juni 2011 godkände Sveriges Kommuner och Landsting en ny överens- kommelse om statens ersättning till landstingen för läkemedelskostnaderna.

Överenskommelsen gäller för 2011 och landstingen erhåller 22,9 miljarder kronor. För 2010 uppgick statsbidraget till 23,2 miljarder kronor, men blev lägre till följd av vinst och förlustdelningsmodellen.

Statsbidraget fördelas till landstingen enligt en behovsmodell som är baserad på befolkningsstruktur och socioekonomi. Vidare finansieras läkemedelsbe- handlingar för vissa sjukdomar där behoven är ojämnt fördelade mellan landstingen, delvis solidariskt mellan landstingen. Norrbottens läns landsting får 31 kronor/invånare eller 7,7 mkr i den solidariska modellen. Men beräk- nas 2011 ha en kostnad på 73 mkr.

Prisnivån på befintliga läkemedel bedöms enligt Sveriges Kommuner och Landsting sjunka, men kostnaderna ökar dock vilket beror på ökade voly- mer, nya dyra läkemedel och nya behandlingsprinciper. Det gäller både för läkemedel på recept och för läkemedel i verksamheten.

Per augusti har kostnaderna för läkemedel totalt har ökat med 45 mkr jäm- fört med 2010, en ökning med 8 procent. Både receptläkemedel och läkeme- del i verksamheten har ökat, med 34 mkr respektive 11 mkr. Kostnadsök- ningen beror till stor del på ökad förskrivning av ett fåtal dyra läkemedel samt nya läkemedel med utökade användningsområden. Prognosen bedöms läkemedelskostnaderna öka med 8 procent jämfört med 2010, vilket motsva- rar 66 mkr.

(13)

24 OKTOBER 2011

I budget för 2012 avsätts en del av läkemedelsbudgeten till nya läkemedel.

Riks- och regionsjukvård

Landstinget köper högspecialiserade sjukvårdsinsatser utanför länet framför- allt vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Vård utanför regionen köps bl a från Akademiska sjukhuset, Sahlgrenska sjukhuset och Karolinska uni- versitetssjukhuset.

Kostnaden för riks- och regionsjukvården har totalt t o m augusti ökat med 23 mkr eller 8 procent jämfört med samma period föregående år. I årspro- gnosen antas kostnaden öka med 5 procent jämfört med 2010.

Enligt avtalet för regionsjukvården beräknas prisökningen enligt lands- tingsprisindex exklusive läkemedel plus 0,1 procent. Landstingsprisindex för 2012 beräknas till 2,7 procent. Slutliga indexet för 2010 blev 0,2 procenten- heter högre än vad som beräknades i regionavtalet för 2010, varför differen- sen ökar uppräkningen för 2012. Ökningen blir därför 3,0 procent, vilket ramarna till divisionerna räknas upp med för 2012 jämfört med budget 2011.

Tandvård

För tandvårdsföretagen råder fri etableringsrätt och fri prissättning. Det in- nebär att landstinget endast kan vara kravställare när det gäller den tandvård som landstinget är ålagd att svara för, eller bedriver i egen regi.

Landstingets verksamhet ska vara konkurrensneutral. Samtidigt har lands- tinget ett ansvar för att, i områden där privata etableringar saknas eller är otillräckliga, säkerställa att invånarna erbjuds allmän tandvård.

Landstinget ska svara för:

• Att regelbunden och fullständig tandvård erbjuds barn och ungdomar till och med det år de fyller 19 år. Landstinget ska också tillgodose vårdbe- hovet hos de barn/ungdomar som inte själva efterfrågar tandvård.

• Uppsökande tandvård till äldre och funktionshindrade.

• Tandvård som ett led i en kortare sjukdomsbehandling samt nödvändig tandvård till de patienter med särskilda behov som omfattas av uppsö- kande tandvård.

• Specialisttandvård för vuxna, akuttandvård till vuxna asylsökande samt allmän tandvård för vuxna.

För finansiering av Folktandvårdens och den privata tandvårdens åtaganden anslås till landstingsstyrelsen:

• Barn- och ungdomstandvård 59,3 mkr. Det är 1,3 mkr lägre än 2011 på grund av färre antal barn och ungdomar.

Ersättning per barn och år för 3–19 år är 1 350 kr till både division Folk- tandvård och privata tandläkare, vilket är oförändrat jämfört med 2011.

• Uppsökande tandvård 24,4 mkr.

• Specialisttandvård, barn 0-2 år och övriga landstingsspecifika uppgifter till division Folktandvård 82 mkr, vilket är 15 mkr lägre än 2011 p g a ju- stering av resultatkrav.

Beslut om tandvårdstaxa tas av landstingsfullmäktige i november 2011.

(14)

24 OKTOBER 2011

Vårdval

Ersättningssystemet har följande principiella struktur:

• Fast ersättning i form av vårdpeng är den huvudsakliga inkomsten för vårdgivarna och utbetalas månadsvis i form av vårdpeng respektive lä- kemedelspeng.

• Prestationsbaserad ersättning för sjukdomsförebyggande verksamhet, en procent av vårdpengen omfördelas till detta efter beslut i landstingssty- relsen.

• Avdrag p g a för låg täckningsgrad på respektive vårdcentral.

• Rörlig ersättning i form av besöksavgifter tillfaller respektive leverantör.

Kompensation för avgiftsfria besök kan utgå enligt de villkor som fast- ställs av landstingsstyrelsen.

• Särskilda tillägg ska kompensera för socioekonomiska förhållanden samt högre kostnad p g a glesbygd respektive långa avstånd enligt de villkor som fastställs av landstingsstyrelsen.

• Leverantör hos vilken patienten är listad svarar för kostnaden för besök som görs vid andra enheter inom primärvården samt hos privatpraktise- rande sjukgymnaster och läkare. Ersättningsnivåerna fastställs av lands- tingsstyrelsen.

Ersättningsnivåer Tabell 1. Ersättningsmodell 2012 (i miljoner kr)

Totalbelopp (helår 2012) Förändring jämfört med LP 2011 inkl förändring av ändrat kostnadsansvar Kapitering

varav Vårdpeng 683,9 12,3 *

varav Läkemedelspeng 286,9 -9,2 *

Socioekonomisk ersättning 31,3 0,9

Glesbygds- och avståndsersättning 30,5 3,1 Kompensation för avgiftsfria besök 44,3

Avdrag mödra- och barnavård Kiruna -2,0

Summa vårdval 1 076,9 5,1

* Förändringen avser en neddragning p g a minskad befolkning samt besparing på 2 procent, glesbygds- och avståndsersättning, laboratorieprover, ändrat kostnadsansvar för läkemedel, sjukvårdsrådgivning i Luleå samt ökning för prisökning, delegerad sjukvård, utomläns vård och merkostnader för vaccinering Hepatit B.

Kapitering

Kapitering är det belopp som utbetalas månadsvis i förhållande till hur många invånare som är listade vid respektive vårdcentral. Ersättningen be- står av vårdpeng respektive läkemedelspeng. Ersättningen varierar med in- vånarnas ålder och baseras på retrospektiva uppgifter om vård- och läkeme- delskonsumtionens fördelning i olika åldersgrupper. I fråga om läkemedel tas även hänsyn till skillnaden mellan könen.

Beloppet för kapitering är preliminärt beräknat. Det faktiska utfallet avgörs av befolkningsutvecklingen under året.

(15)

24 OKTOBER 2011

Vårdpeng

Vårdpeng utbetalas per listad medborgare med viktning i de åldersgrupper enligt vad som framgår av tabell 2. Under år 2012 är ersättningen 2 786 kr (helår) vid 1,0 poäng.

Tabell 2

Ålder Poäng Ersättning per individ, kr

0-6 1,15 3 213

7-39 0,57 1 584

40-64 0,91 2 512

65-74 1,44 4 014

75-84 2,24 6 248

>85 2,76 7 693

Om inte landstinget beslutar annat uppgår helårsersättningen för 1,0 poäng till följande belopp under perioden 2012-2013:

• År 2013 2 730 kr vid 1,0 poäng.

• År 2014 2 675 kr vid 1,0 poäng.

Enligt gällande lagstiftning har landstingets vårdcentraler avdragsrätt för ingående moms. Motsvarande gäller inte för privata vårdcentraler som istäl- let måste kostnadsföra ingående moms. De belopp som anges för vårdpengen i tabell 2 räknas därför upp med 3 procent för leverantörer som tecknat kon- trakt med landstinget om att ingå i Vårdval Norrbotten.

Läkemedelspeng

Läkemedelspeng utbetalas per listad medborgare enligt vad som framgår av tabell 3. Under år 2012 är ersättningen 1 168 kr (helår) vid 1,0 poäng.

Tabell 3

Ålder Poäng Ersättning per individ, kr

Män Kvinnor Män Kvinnor

0 - 4 0,18 0,17 210 204

5 - 9 0,17 0,11 204 128

10 - 14 0,22 0,21 261 245

15 - 19 0,32 0,42 376 495

20 - 24 0,24 0,31 280 360

25 - 29 0,33 0,38 384 446

30 - 34 0,38 0,43 445 498

35 - 39 0,43 0,49 498 575

40 - 44 0,51 0,70 600 822

45 - 49 0,64 0,90 742 1 047

50 - 54 0,86 1,13 1 009 1 320

55 - 59 1,12 1,42 1 305 1 660

60 - 64 1,48 1,68 1 733 1 957

65 - 69 1,84 1,95 2 144 2 275

70 - 74 2,16 2,32 2 525 2 706

75 - 79 2,47 2,64 2 885 3 086

80 - 84 2,67 2,87 3 122 3 356

85 - 89 2,83 3,07 3 311 3 585

90-94 2,78 2,93 3 250 3 418

95+ 2,99 2,85 3 498 3 325

(16)

24 OKTOBER 2011

Om inte landstinget beslutar annat uppgår helårsersättningen för 1,0 poäng till följande belopp under perioden 2013-2014:

• År 2013 1 145 kr vid poäng 1,0.

• År 2014 1 122 kr vid poäng 1,0.

Socioekonomisk ersättning

Invånare med socioekonomisk belastning har ofta större vårdbehov än andra.

Ersättningen varierar beroende på socioekonomisk belastning enligt variab- ler i CNI (Care Need Index) för respektive vårdcentrals listade patienter som beräknas av SCB. För CNI-ersättning anvisas 31,3 mkr för 2012.

Glesbygds- och avståndsersättning

Vårdcentraler i glesbygd har ett större ansvar för tillgänglighet dygnet runt samt har ett annat patientflöde dagtid. Glesbygds- och avståndsersättningen ska täcka de merkostnader som uppstår på grund av detta bredare uppdrag.

Ersättningen uppgår till 30,5 mkr, vilket är en ökning med 3,1 mkr jämfört med 2011 och fördelas enligt principer som fastställs av landstingsstyrelsen.

Kompensation för avgiftsfria besök

Vårdcentralen är skyldig att ta ut de patientavgifter som fastställts av lands- tinget. Patientavgifterna tillfaller leverantören. Vissa besök är avgiftsfria en- ligt fullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsen får fastställa regler som kom- penserar leverantörer för avgiftsfria besök. För detta ändamål anvisas 44,3 mkr. Ersättningen upphör när detta belopp uppnåtts (kostnadstak).

Besök hos vissa läkare respektive sjukgymnaster

För vid vårdcentralen listade patienters besök hos privatpraktiserande läkare med allmänmedicinsk kompetens verksamma enligt lagen om läkarvårder- sättning (LOL) görs ett avdrag från vårdpengen som är schablonmässigt be- räknat att täcka 50 procent av landstingets kostnad. Motsvarande gäller för besök hos privatpraktiserande sjukgymnaster verksamma enligt lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS). För finansiering av den del av kostna- den som inte belastar leverantör anvisas 42,7 mkr.

Anvisat belopp är preliminärt eftersom det faktiska utfallet baseras på antalet besök under året.

Verksamheter som inte omfattas av basuppdraget och gemensamma funktioner

Vid vissa vårdcentraler i länet bedrivs verksamheter som inte omfattas av basuppdraget. Ambulans-, bassäng-, bårhusverksamhet, observationsplatser, radiologi (bild- och funktionsdiagnostik) samt lönekostnader för ST-läkare är exempel på detta förhållande. Vissa läkemedelskostnader omfattas inte av leverantörs kostnadsansvar, det gäller bl a hanteringskostnad för Apo-dos, läkemedel som förskrivs enligt smittskyddslagen samt subventionerade p- piller. Inte heller LSS-verksamhet inklusive vuxenhabilitering och NEP- team ingår i vårdcentralernas kostnadsansvar.

Landstiget har under 2011 etablerat en beställarorganisation i landstingsdi- rektörens stab för att hantera landstingets beställarroll gentemot samtliga leverantörer i vårdvalet.

Under 2012 kommer fortsättningsvis ett antal primärvårdsgemensamma funktioner, som kommer alla leverantörer till godo, att finnas i division Pri-

(17)

24 OKTOBER 2011

märvård. Framförallt handlar det om resurser för ST-läkare samt gemensamt utvecklingsarbete.

Landstingsstyrelsen får i uppdrag att för 2012 fördela högst 201,8 mkr för sådana ändamål.

Utbetalning av vårdpeng

Vårdpengen utbetalas månadsvis. Läkemedelspengen betalas ut månadsvis i efterskott.

Driftkostnad för Vittangi vårdcentral

Verksamheten vid Vittangi vårdcentral drivs av Praktikertjänst AB till och med april 2013. Ersättningen är anslagsfinansierad under beställarorganisa- tionen och utbetalas enligt det driftavtal som tecknats med stöd av lagen om offentlig upphandling.

Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att fastställa nödvändiga regler i övrigt för ersättning till leverantörer inom de ramar som landstingsfullmäktige fast- ställt.

Ramar

Politisk verksamhet

Ramar för 2012 (mkr):

Utfall 2010 2011 prognos

augusti 2012 Förändring exkl prisföränd- ring jämfört med 2010 Verksamhet Budget

avv Netto-

kostnad Budget avvi- kelse

Netto-

kostnad Ram 2012 2013 2014

Landstingsfullmäktige 0,2 4,7 -0,2 5,0 5,2 Demokratiutskottet 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Landstingsrevisionen 0,0 7,3 0,0 7,6 7,8 Programberedningen * 0,7 0,3 0,6 0,5 1,1 Regionala beredning-

en * 0,3 0,5 0,3 0,6 1,0

Hälso- och sjukvårds- beredningar;

- Nord * 0,5 0,3 0,4 0,5 1,0

- Öst * 0,5 0,3 0,4 0,5 1,0

- Mitt * 0,4 0,6 0,4 0,7 1,2

- Syd * 0,5 0,4 0,2 0,8 1,1

Landstingsstyrelsen -0,3 10,1 0,3 10,3 10,4 -0,6 -0,6 -0,6

Norrstyrelsen 0,9 0,1 0,0 0,0 0

Patientnämnden 0,0 0,2 0,0 0,2 0,3

Partistöd 0,2 10,0 0,0 11,4 11,6

Politisk verksamhet 4,0 34,9 2,4 38,1 41,7 -0,6 -0,6 -0,6

* varav 0,150 mkr i omkostnadsram, i ramen för programberedningen ingår också 0,3 mkr för verksamhetsgruppen. Beredningarnas budgetar förutsätter att alla leda- möter är yrkesverksamma.

• Minskning på Landstingsstyrelsen avser omkostnadsram för oppositions- råd för ny mandatperiod som gavs 2011.

(18)

24 OKTOBER 2011

Landstinget totalt

Ramar för 2012 (mkr):

Utfall 2010 2011 prognos

augusti 2012 Förändring exkl prisförändring jämfört med 2011 LP Verksamhet Budget

avv Netto-

kostnad Budget

avvikelse Netto-

kostnad Ram* 2012 2013 2014

Primärvård -12,0 278,6 -38,4 238,2 201,8 -74,3 -74,3 -74,3 Opererande specialiteter -42,0 1 393,5 -61,2 1 441,2 1 403,0 7,4 7,4 7,4 Medicinska specialiteter -42,0 1 730,2 -105,2 1 832,0 1 761,4 11,7 11,7 11,7 Vuxenpsykiatri -3,0 344,2 -18,1 366,6 365,8 13,9 13,9 13,9

Diagnostik -2,0 229,1 0,3 228,9 231,9 2,2 2,2 2,2

Folktandvård 7,0 86,2 0,7 93,7 81,8 -14,9 -14,9 -14,9

Kultur och utbildning -2,0 96,3 -1,0 98,3 107,0 8,0 7,1 5,1

Service 1,0 259,3 4,1 260,4 269,4 -0,1 -0,1 -0,1

Länsteknik 1,0 121,4 0,0 124,3 123,4 -3,8 -3,8 -3,8

Summa divisioner -94,0 4 538,8 -218,8 4 683,6 4 545,5 -49,9 -50,8 -52,8 Politisk verksamhet 4,0 34,9 2,4 38,1 41,7 -0,6 -0,6 -0,6

Kommunikationer 0,0 63,0 0,0 73,5 79,0 5,5 5,5 5,5

Näringspolitik 0,0 54,0 0,0 67,0 73,2 5,5 5,5 5,5

Landstingsgemensamt ** 28,9 1 312,5 34,7 1 381,1 1 422,7 38,5 20,6 1,3 Varav förändringar:

- Vårdval, kapitering -1,3 1 069,2 1 076,9 -15,6 -34,9 -54,2 - Privatvård inom primär-

vård och beställarfunktion

65,3 65,3 65,3 65,3 65,30

- Barntandvård 0,1 60,5 59,3 -1,3 -1,3 -1,3

- Forskning, förbättrings-

arbete 1,0 3,0 2,0 2,0 2,0

- Framnäs hälsokälla 3,6 0,8 -2,9 -3,6 -3,6

- Projekt skanning av

journaler 8,0 0,0 -8,0 -8,0 -8,0

- Läkarutbildning 12,6 16,8 4,2 6,7 6,7

- Navelsträngsblod 0,4 0,4 - -0,4 -0,4

- LÖF, sänkt premie 23,8 -4,0 -4,0 -4,0

- Närsjukvård 1,2 0,0 -1,2 -1,2 -1,2

Landstingsgemensamt, personal

2,9 17,9 1,8 18,1 20,1 0,1 0,1 0,1

LD med stab och sekre-

tariat 0,4 44,0 -0,2 49,6 49,7 2,8 2,8 2,8

Gemensamma avskriv-

ningar 5,0 56,7 1,4 60,3 82,6 20,9 20,9 20,9

Gemensamma intäkter

och kostnader 55,0 21,4 4,9 119,1 229,4 -12,1 -12,1 -12,1 Verksamhetens netto-

kostnad 2,2 6 143,2 -173,8 6 490,4

*** 6 543,9 10,8 -8,0 -29,3

*Ram betyder budget för nettokostnaden (landstingsbidrag) per division/verksamhet.

** Inklusive ram för folkhälsa 2 mkr, jämställdhet 1 mkr och samordningsförbund 1 mkr

*** Inklusive uppdaterad pensionsskuldsberäkning 14 mkr

(19)

24 OKTOBER 2011

Landstingsstyrelsen bemyndigas att fördela anslaget till kommunikationer, näringspolitik och landstingsgemensamt övrigt samt att besluta om budget- tekniska förändringar.

Specifikation av förändring av landstingsbidrag exklusive prisförändringar:

• Division Primärvård; Minskning för 50 procent privatvård enligt taxa 43 mkr, Vittangi vårdcentral 22,3 mkr, dag- och hemrehablitering i Luleå och Boden 4,4 mkr, beställarfunktion 2,5 mkr, utomlänsvård 6,1 mkr, samt VIS 0,3 mkr. Ökning för sjukvårdsrådgrivning 3,6 mkr och arbets- givaravgifter 0,7 mkr.

• Division Opererande specialiteter; Minskning för VIS 0,4 mkr. Ökning för helikopter- och flygambulansavtal 1,6 mkr, arbetsgivaravgifter 5,0 mkr samt läkemedel 1,2 mkr.

• Division Medicinska specialiteter; Minskning för VIS 0,4 mkr. Ökning för dag- och hemrehabilitering i Luleå och Boden 4,4 mkr, läkemedel 2,5 mkr och arbetsgivaravgifter 5,2 mkr.

• Division Vuxenpsykiatri; Minskning för VIS 0,2 mkr. Ökning för ökat antal vårdplatser och lagkrav 12,4 mkr samt arbetsgivaravgifter 1,7 mkr.

• Division Diagnostik; Minskning för VIS 0,2 mkr. Ökning för strålskydd 0,9 mkr och arbetsgivaravgifter 1,5 mkr.

• Division Folktandvård; Minskning 15,0 mkr för justering av resultatkrav, VIS 0,1 mkr och labpriser 0,2 mkr. Ökning för arbetsgivaravgifter 0,4 mkr.

• Division Kultur och utbildning: Minskning för VIS 0,1 mkr. Ökning tea- ter 0,5 mkr, bidragsmedel m m 1,2 mkr, projektmedel 4,9 mkr, engångs- medel för digitalisering 1,2 mkr samt arbetsgivaravgifter 0,3 mkr.

• Division Service; Minskning för VIS 0,1 mkr, sjukresor 2,5 mkr och ök- ning 0,3 mkr städ p g a dialys Kiruna år 2013, halvårseffekt 2012. Ökning för arbetsgivaravgifter 1,1 mkr.

• Division Länsteknik; Ökning för VIS 1,9 mkr samt arbetsgivaravgifter 0,4 mkr, minskning strålskydd 0,9 mkr samt 5,2 mkr p g a ökade intäkter för IT-verksamhet.

• Kommunikationer; Ökning för tågtrafik 5,5 mkr.

• Näringspolitik; Minskning för projekten utveckling av IKT-sektorn 1,4 mkr, Attraktiv region 1,0 mkr, Invest in Norrbotten 0,8 mkr. Ökning för verksamhets-/ägarbidrag och projekt 8,7 mkr.

Landstingsgemensamt övrigt, förändringarna specificeras i tabellen ovan.

(20)

24 OKTOBER 2011

Resultatprognos

Resultatprognosen grundar sig på antagandena ovan och SKL:s uppräkningsfaktorer

mkr Utfall Prognos Budget

2010 2011 2012 2013 2014 Verksamhetens intäkter 910 950 944 944 944 Verksamhetens kostnader -6 814 -7 208 -7 240 -7 422 -7 623

Avskrivningar -239 -232 -247 -267 -267

Verksamhetens nettokostnad -6 143 -6 490 -6 543 -6 745 -6 946 Skatteintäkter 4 516 4 655 4 796 4 891 5 042 Generella statsbidrag och utjämning 1 813 1 815 1 806 1 749 1 725 Resultat före finansiella poster 186 -20 59 -106 -179

Finansiella intäkter 34 50 50 52 52

Finansiella kostnader -27 -222 -95 -81 -94 Varav ändrad ränta pensionsskuld -169

Årets resultat * 193 -192 14 -134 -221

Underskott på divisionerna (-203) -120 -87 0 Resultat inklusive divisionernas

underskott -106 -221 -221

Behov av åtgärder för att nå fullmäkti-

ges mål 236 351 351

Resultatmål 130 130 130

*) I årets resultat -192 mkr år 2011 ingår divisionernas underskott 203 mkr enligt prognosen i augusti, samt engångskostnad för ökad pensionsavsättning p g a ändrad ränta 169 mkr be- slutad i oktober 2011. I åren framöver ingår inte divisionernas underskott i årets resultat. Ut- jämningsutredningens förslag fr o m 2013 ingår.

Utveckling av nettokostnader respektive skatt, statsbidrag och utjämning:

procent 2010 2011 2012 2013 2014

Nettokostnadsutveckling, procent * 0,5 5,7 2,7 2,5 1,7 Utveckling skatt, statsbidrag och ut-

jämning, procent 2,6 2,2 2,1 0,6 1,9

- Varav skatt 1,5 3,1 3,0 2,0 3,1

- Varav utjämning och statsbidrag 5,3 0,1 -0,5 -3,2 -1,4

*) I nettokostnadsutvecklingen 2012- 2014 ingår divisionernas bedömda underskott. Engångs- kostnaden för ökad pensionsavsättning ingår inte.

(21)

24 OKTOBER 2011

Investeringar

För planperioden 2012-2013 ökas investeringsnivån, ökningen avser främst investeringar i Sunderby sjukhus. (mkr)

mkr 2010 2011 2012 2013 2014

Ram:

Överföring från tidigare år 31 182

Investeringsnivå, inkl investeringar för externa hyresgäster, exkl finansiella investeringar

314 415 355 447 367

Investeringsnivå, finansiella invester- ingar

1 1 1 1

Total ram exkl finansiella invester-

ingar 314 447 538 448 368

Beslutat av Landstingsstyrelsen: 283 265 *)

*) beslutat av Landstingsstyrelsen t o m september 2011

Landstingsstyrelsen bemyndigas att besluta om investeringar upp till denna nivå.

Upplåning

Landstingsstyrelsen bemyndigas att uppta långfristiga lån upp till 500 mkr under perioden.

Budget

Utdebitering

Utdebiteringen för 2012 är 10,40 kr per skattekrona.

Resultatbudget 2012

De totala intäkterna och kostnaderna ger följande resultatbudget för landstinget (mkr):

Verksamhetens intäkter 944

Verksamhetens kostnader -7 240

Avskrivningar -247

Verksamhetens nettokostnad -6 543

Skatteintäkter 4 796

Generella statsbidrag och utjämning 1 806

Resultat före finansiella poster 59

Finansiella intäkter 50

Finansiella kostnader -95

Årets resultat 14

Divisionernas underskott 2012 -120

Resultat -106

(22)

24 OKTOBER 2011

Finansieringsbudget

Finansieringsbudget för landstinget med utfall 2010 samt prognos 2011-2014 (mkr):

Resultatet 2012 – ej hänsyn taget till behov av ytterligare åtgärder

2010 2011 2012 2013 2014 Den löpande verksamheten

Årets resultat 193 -192 14 -134 -221

Bedömt resultat 2012-2014, divisioner -120 -87 0 Justering för

- Avskrivningar 239 232 247 267 267

- Gjorda avsättningar och långfristiga skulder 121 282 99 101 92 - Ianspråktagna avsättningar/långfristiga skulder -14 -17 -16 -15 -15 - Pensionsfond (Kortfristiga placeringar) -89 -22 -23 -24 -25 - Ökn/minskn kortfristiga fordringar och skulder -142 -113 112

Verksamhetsnetto 308 170 313 108 98

Investeringar

Inköp av materiella anläggningstillgångar -225 -250 -537 -447 -367 Inköp av finansiella anläggningstillgångar -1 -1 -1 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 93

Investeringsnetto -132 -250 -538 -448 -368

Ökning långfristiga fordringar -113 4 3 3 3 Förändring av likvida medel 63 -76 -222 -337 -267 Likvida medel vid årets början 1 371 1 434 1 358 1 136 799 Likvida medel vid årets slut 1 434 1 358 1 136 799 532

Balansbudget

Balansbudget för landstinget 2012 inkl divisionernas bedömda underskott och om inga åtgärder vidtas, samt årsprognos 2011, utfall 2010 (mkr):

2010-12-31 2011-12-31 2012-12-31

Tillgångar

Anläggningstillgångar 2 014 2 043 2 331

Omsättningstillgångar 3 283 3 214 3 016

Summa tillgångar 5 297 5 257 5 347

Skulder och eget kapital

Eget kapital 2 342 2 522 2 330

Justering av tidigare års resultat -13

Årets resultat 193 -192 -106

Avsättningar 1 324 1 605 1 693

Långfristiga skulder 44 41 36

Kortfristiga skulder 1 407 1 277 1 394

Summa skulder och eget kapital 5 297 5 257 5 268 Soliditet enligt blandmodellen, procent 48 44 42

Şekil

Updating...

Referanslar

Updating...

Benzer konular :