kommunikationspolitisk plattform
för norrbotten
För ökad tillgänglighet och en konkurrenskraftig region
globalt perspektiv
Transportkorridorer har stor betydelse i ett globalt perspektiv. De korridorer som används idag är markerade med blått.
Fältens bredd visar hur mycket som transporteras på de olika sträckorna enligt följande:
Miljoner nettoton per bankilometer < 1
1 5
De röda pilarna visar planerade transportsträckor.
narvik
Gällivare kiruna
murmansk
kirovsk salla
rovaniemi Haparanda tornio
trondHeim
petrozavodsk
belomorsk arcHanGelsk
sundsvall
umeå
karleby
uleåborG
kajaani luleå
inleDning
det kommunikationspolitiska rådet, som består av politiker från regionen, är ett forum för strategiska diskussioner för ökad sam- syn och agerande rörande transporter och infrastruktur i Norrbotten. Syftet är att länet mer kraftfullt ska driva kom- munikationsfrågor i dialog med andra regioner, nationellt samt på EU-nivå.
Väl fungerande gods- och persontrans- porter, med förbättringar både inom väg- och järnvägsnätet likväl som bra
sjöfart och flygförbindelser, är avgörande för vår regions konkurrenskraft såväl nationellt som internationellt. Genom ett gemensamt åtagande för länets infrastruktur i ett större sammanhang ger det resultat och nyttoaspekter över region- och nationsgränser.
Vår ambition är att den politiska kom- munikationsplattformen blir utgångs- punkt i länets långsiktiga arbete för en hållbar och effektiv infrastruktur.
Dokumentet är framtaget i samverkan och fastlagd i Kommunikationspolitiska rådet 07-09-27
Karl Petersen
Kommunförbundet Norrbotten
Kent Ögren
Norrbottens läns landsting
bakgrunD
norrbotten är för närvarande inne i ett expansivt skede och näringslivet går på högvarv.
En av de mest avgörande faktorerna för en fortsatt expansion och tillväxt är tillgången av en bra infrastruktur.
Historiskt visar utvecklingen att tillgäng- ligheten till fungerande kommunika- tioner har varit avgörande för en regions utveckling och tillväxt.
En viktig grund för regional utveckling är en väl fungerande infrastruktur där sjöfart, flyg, vägar och järnvägar tillsammans bildar ett samverkande hållbart transportsystem. De långa avstånden inom länet och avstånden till viktiga marknader både inom och utanför Sverige, ställer höga krav på sam-modalitet av transportslag för såväl personer som varor. På en allt mer globaliserad marknad är bra transporter av avgörande betydelse för näringslivets konkurrenskraft. Detta gäller i synner- het regioner som Norrbotten där höga förädlingsvärden exporteras till avlägsna marknader.
Bottenvikskusten och Malmfälten har i ett europeiskt perspektiv flera viktiga industrianläggningar. Tyngdpunkten ligger på gruvor, metall- och smält- verk, massa- och pappersindustri,
sågverk samt tyngre verkstadsindustri.
Biltestverksamheten, kunskapsinten- siva tjänstenäringar växer samt inom elektronikbranschen sker en utveckling till specialisering med högt kunskaps- innehåll. Övre Norrlands inland har betydelsefulla industrianläggningar i form av gruvor med tillhörande anrik- ningsverk och pelletsverk. Alla dessa verksamheter genererar stora mängder godstransporter i förädlingskedjornas många steg från råvara till konsument.
Behovet av större arbetsmarknads- regioner som bidrar till en rörligare arbetskraft och en stärkt kompetens- försörjning för näringslivets långsiktiga konkurrenskraft kräver en förbättrad infrastruktur. Även Luleå tekniska universitets viktiga roll som förmedlare av kunskap, kompetens och forsknings- resultat stärks påtagligt genom ökad tillgänglighet.
En väl fungerande infrastruktur är en förutsättning för att näringslivet i Norrbotten fortsättningsvis ska tillskapa nya arbetstillfällen, generera export- intäkter och bidra till det gemensamma välståndet. Detta är till stor nytta för hela Sverige och bidrar till det europeiska mervärdet.
bakgrund
omvärlDsföränDringar
den ekonomiska utvecklingen kännetecknas alltmer av ökad flexibilitet och datoriserad teknologi. Allt fler strategiska allianser bildas såväl inom sektorer och bran- scher som mellan producenter och konsumenter. Förändringarna inom ekonomin innebär successiv övergång från volymproduktion till kvalitets- produktion.
Parallellt med denna utveckling har ekonomins globala drag förstärkts som en följd av att strömmarna för varor, tjänster, människor, kapital och information över nationsgränserna har
liberaliserats. Genom högre grad av marknadsintegration har företagens marknader i många fall vuxit, men så har även konkurrensen. Utrymmet för makroekonomiska ingrepp som inverkar på de fria marknadskrafterna har minskat. Betydelsen av nationell och regional konkurrenskraft som medel för att nå välstånd och ekonomisk utveck- ling har därför ökat i betydelse. Vinnarna i den globala ekonomin är de länder och regioner som lyckats anpassa sig till de nya förutsättningarna genom att skapa tillväxt baserat på egna omfattande reinvesteringar i produktionskapital, humankapital, FoU och infrastruktur.
norrbotten –
en konkurrenskraftig region
tillväxten inom den svenska gruv- och mineralindustrin med närliggande sektorer är för när- varande mycket stark. De omfattande investeringar som sker i Norrbotten och inom hela Barentsområdet ger bety- dande tillväxtmöjligheter, för framtiden och för Norrbotten att utvecklas till en framgångsrik region i Sverige och Europa. Det är av avgörande betydelse att den så kallade Botniska korridoren blir en prioriterad strategisk länk i det europeiska transportsystemet TEN-T och därmed får en gränsöverskridande koppling till den Pan-Europeiska trans- portkorridoren Northern Axis. Gruvnärin- gen och anknytande näringar har stor betydelse för landets totala produktions- värde. I en beräkning utförd av SCB och ÅF-infraplan 2007, är produktionsvärdet för gruvor, utvinningsindustri, stål- och metallindustri samt maskinindustri ca 400 miljarder kr per år. En stor del av råvaruproduktionen går på export inom EU, drygt 90 procent. Därmed bidrar länets råvarutillgångar till uppfyllandet av den gemensamma Lissabonstrategin.
Marknaden för skogs- och timmer- industrin från Norrbotten och Väster- botten omfattar i princip bygghandel och träindustri i hela världen. Kraven på en
fungerande transportlogistik är mycket höga, eftersom 99 procent av kunderna befinner sig söderut och dessutom ofta på stora avstånd. Ökad global konkurrens gör att företag idag för sin lönsamhet inte längre har någon egent- lig egen lagerhållning. Detta gör dem mycket beroende av leveranssäkerhet, flexibilitet och korta ledtider för att kunna upprätthålla sin egen produktion. I vissa fall kan logistiken väga lika tungt vid bedömningen av en ny affär som upp- gifter om kund och pris tillsammans.
De logistiska problemen med transporter från övre Norrland kan alltså verka direkt hämmande på de berörda företagens möjligheter att utveckla och utvidga sina marknader. Prioriterade satsningar på järnvägsnät, sjöfart och vägnät med strategiska placeringar av kombiterminaler förbättrar godstransporternas effektivitet och företagens marknadsandelar stärkts samtidigt som miljöbelastningen minskar.
En förbättrad infrastruktur innebär van- ligtvis också en bättre regional funktion och en bättre balanserad befolknings- utveckling. Detta innebär att befintliga samhällsinvesteringar kan nyttjas bättre, vilket också innebär minskat tryck på storstadsregionerna.
Norrbottens geografiska förutsättningar och avstånden till viktiga marknader ställer höga krav på sam-modalitet där flygförbindelser har en avgörande betydelse. Genom att förbättra möjligheterna till pendling kan människor lättare hitta intressanta arbeten, samtidigt som företagen får tillgång till ett större utbud av utbildad arbetskraft. Inflöde av ny kunskap och nya människor är en avgörande faktor till utveckling och förnyelse för att skapa en bärkraftig och attraktiv region.
Investeringar i en väl utbyggd infra- struktur möjliggör förutsättningar för regionförstoring vilket inte bara medför en större och differentierad arbets- marknadsregion utan även en ökad specialisering av näringsliv och utbildning samt stärkt kompetens- försörjning, vilket har stor betydelse för näringslivets långsiktiga konkurrenskraft.
vision
Utveckla ett långsiktigt samhällsekono- miskt hållbart transportsystem och skapa förutsättningar för säkra och effektiva gods- och persontransporter till lands, luft och sjöss.
Det innebär väl fungerande trafiklösnin- gar där sjöfart, flyg, vägar och järnvägar tillsammans bildar ett funktionellt transportsystem som en förutsättning för Norrbottens tillväxt och konkurrens- kraft. Det geografiska läget och de långa avstånden till viktiga marknader både
inom och utanför Sverige, ställer höga krav på resurssnåla transporter för en minskad energi- och miljöbelastning.
En kostnadseffektiv utveckling av flygplatser och flygtrafik samt kollektiv- trafik är av avgörande betydelse för att kunna bo och verka i Norrbotten.
Den pågående samhällsutvecklingen mot större regionindelningar förutsätter även kraftfulla satsningar på infra- struktur ur ett demokratiskt perspektiv.
Visionen är ett politiskt ställningstagande för hur vi vill arbeta för att åstadkomma en konkurrenskraftig region.
prioriteringar
• Agera för att Norrbotniabanan ges högsta prioritet.
• Säkerställa goda flygförbindel- ser som en viktig förutsättning för dagpendling till, från och inom Norrbotten.
• Satsa på moderna tåg och fler mötesstationer Kiruna – Luleå.
• Verka för att North Sweden Seaport ges status som prioriterad nationell hamn.
• Satsa på ökad bärighet på vägnätet anpassat efter närings- livets behov.
• Verka för interregionala förbin- delser samt regionförstoring för ökad tillgänglighet och attraktiv- itet för alla grupper i samhället.
• Stödja Pan-Europeiska transportkorridorer (t ex Northern Axis) för ökad global konkurrenskraft.
• Säkerställa infrastrukturella satsningar vid utvinning av råvaror i hela länet.
”vi politiker ska arbeta med att utveckla länets infrastruktur för en ökad tillgänglighet och konkurrenskraft...”
Vi politiker ska arbeta med att utveckla länets infrastruktur för en ökad tillgänglighet och konkurrenskraft, vilket ska uppnås genom följande strategiska vägval.
strategier
• Arbeta politiskt för att hitta alterna- tiva finansieringsmöjligheter (OPS) för Norrbotniabanans förverkligande.
• Agera för dessa politiska prioriteringar som utpekade huvudstråk;
– Norrbotniabanan
– Flygplatser (Luleå, Arvidsjaur, Kiruna, Gällivare, Pajala)
– North Sweden Seaport – Europavägar – E 4 och E 10
• Påverka att investeringar i den Botniska korridoren prioriteras i den nationella infrastrukturplanen.
• Verka i strategiska allianser/nätverk för att den Botniska korridoren blir prioriterad i EU kommissionens revidering av TEN-T.
• Fastställa prioriteringar för effektiva sam-modalitetsinsatser av transport- systemet för att främja en konkurrens- kraftig region.
• Undersöka möjligheter till bolagsbild- ning som en möjlighet att tidigarelägga investeringar i länets vägnät.
• Påverka den nationella nivån för ökade anslag till infrastrukturinvest- eringar.
• Säkerställa medel till ökad bärighet på vägnätet.
”vi politiker ska kraftfullt agera för att resurser tillförs nationellt och internationellt...”
Vi politiker ska kraftfullt agera för att resurser tillförs nationellt och internationellt samt att prioriterade insatser görs för bättre och effektivare nyttoanvändning.
visste Du att...
60 procent av landets gods- transporter på järnväg går på norra stambanan.
Från Luleå är det närmare till Murmansk än till Stockholm. I regionen Murmansk finns tolv städer, 20 mindre orter, 1,6 miljoner människor, varav 64 procent i arbetsför ålder.
Norrbotten har fem flygplatser med reguljära förbindelser utanför länet.
Norrbotten har hög flygbenä- genhet per 1 000 invånare – Kiruna 7 000, Luleå 4 850 och Arvidsjaur 3 400.
Norrbotniabanan ger tillbaka upp till 1,45 på varje satsad krona och medför en minskad miljöpåverkan med 80-90 000 ton koldioxid/år enligt Banverkets beräkning.
Kostnaden för Norrbotniabanan motsvarar endast 16 veckors produktionsvärde för den närmast berörda regionen.
Luleå Hamn är Sveriges största för torrbulk och en av de fem största totalt.
Piteå Hamn är Sveriges näst största hamn för skogsindustri- varor.
Malmbrytningen i Sverige ger ett sammanlagt värde årligen av drygt 22 miljarder kr varav järnmalmsbrytningen i Kiruna och Gällivare står för
12,6 miljarder kr.
Norrland har över 99 procent av den svenska mineral- produktionen. Norrbotten och Västerbotten står för mer än 90 procent av EU:s järnmalms- produktion.
Industriella produktionsvärdet i Norrbotten och Västerbotten motsvarar 80 miljarder kr/år.
Dessa är i sin tur förutsättning för produktionsvärden i efterföl- jande förädlingssteg i sydligare delar av landet vilket motsvarar 600 miljarder kr/år.
Massa och pappersindustri- erna Billerud Karlsborg, SCA Packages två anlägg- ningar samt Smurfit Kappa omsätter årligen närmare 9,3 miljarder kr.
