Landstingets uppdrag
• Hälso- och sjukvård inklusive tandvård
• Regional utveckling
• Kultur
• Uppdraget styrs av
–Kommunallagen
–Hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen
–Kollektivtrafiklagen
Norrbotten
Politisk organisation
Landstingsdirektör
- HR-avdelning
- Kommunikationsavdelning - Verksamhetsavdelning - Utvecklingsavdelning - IT/MT avdelning
- Ekonomi- och planerings- avdelning
- Avdelning för regional utveckling
Ledningsstab
Division Kultur och
utbildning Division
Länssjukvård
Division Service Division
Närsjukvård
Division Folktandvård
Biträdande landstingsdirektör
Division Länsteknik
Organisation
LD-sekreterare Rådssekreterare
Landstingsskatten i Norrbotten är 10,18 %.
Det ger skatteintäkter på 5 miljarder kronor som utgör 62% av intäkten.
Statsbidrag och utjämning är 22% och
övriga intäkter 16%.
Skattepengarna och övriga intäkter
Landstinget i Norrbotten satsar lite mer pengar per
invånare än
riksgenomsnittet. Det beror på de extra kostnader som uppstår genom att länet är stort och glest befolkat samt
en större andel äldre än genomsnittet.
Det här går skattepengarna till
100 %
17%
Primärvård
9 % Läkemedel på
recept 9 %
Övrig hälso- och sjukvård 8 %
Specialiserad psykiatrisk
vård
50 % Specialiserad
Somatisk vård
4 % Regional utv, kultur, kollektiv
trafik 2,7 %
Tandvård (unga) 2 % Tandvård
Kostnader per invånare Primärvård 4 675
Specialiserad somatisk vård 13 638 Specialiserad psykiatrisk vård 2 036 Läkemedel på recept 2 451
Övrig hälso- och sjukvård 2 280 Tandvård 656
Regional utveckling, kultur o utb 1 248 Politik 256
---
Vad används pengarna till?
NLL
Personalkostnad 53 %
Material och tjänster
25 %
Läkemedel 10 %
Riks- och regionsjukvård 6 %
Bidrag och ersättningar 3 %
6,7 barn föds
7,7 personer avlider 1 578 läkarbesök
2 447 besök på någon av hälsocentralerna 850 tandläkarbesök
100 operationer
12 000 passagerare åker med länstrafiken 544 besök på norrbottensteatern,
länsmuseet eller en konsert med länsmusiken.
En dag i Norrbotten
Kontinuerlig sammanhållen ledning och styrning
Landstingets inriktning är att målstyrning, resursfördelning, uppföljning och utvärdering ska vara en kontinuerlig och sammanhållen process –
den röda tråden
• Visar inriktningen, hävdar de viktiga värderingarna, anger strategiska mål, framgångsfaktorer och ramar.
• Utvärderar landstingsstyrelsens styrning genom att ta del av landstingsstyrelsens uppföljning av verksamheten
• Utvecklar det regionala ledarskapet
Landstings- fullmäktige
• Beredande organ till fullmäktige
• Beställare/Uppdragsgivare
• Driftstyrelse för all verksamhet, anger mål, framgångsfaktorer, indikatorer för att uppfylla landstingsfullmäktiges strategiska mål.
• Se till att verksamheten uppfyller krav på likvärdighet, kvalitet, tillgänglighet, produktivitet och effektivitet
Landstings- styrelsen
Årshjul för styrning
Styrelsen Årsredovisning
Fullmäktige Strategisk plan Delårsbokslut Styrelsen
Landstingsstyrelsens plan
Fullmäktige Finansplan
Fullmäktige Godkänner Årsredovisning LD godkänner
divisionsplaner
Styrelsen
Godkänner beställning Delårsbokslut aug
Styrelsen
Delårsbokslut april
Förslag till strategisk plan Fullmäktige
Delårsbokslut Info om beställning
1
2 4
3
Beredningarna:
1. Dialog med L-råd och opp- råd
2. LFU fastställer LST förslag till åtgärder med anledning av beredningarnas rapporter
3. LFU fastställer kommande års uppdrag 4. Beredningarna lämnar
verksamhetsrapporter till LFU
Gemensamma Planerings- förutsättningar
Planeringsprocessen – ekonomiska ramar
Strategisk plan
Landstings styrelsens- plan
Beställ- ning
Divisions- plan
Finans - plan
LFU LST LD
Ram:
Hälso- o sjukvård Reg utveckling Kultur
Politik
Investeringar
LST
Ram:
Hälso- o sjukvård Tandvård (vårdval barn o nödvändig vård)
Div Folktandvård Div Kultur o utbildning Div Länsteknik
Div Service Näringspolitik Kommunikationer LT-gemensamt
Investeringar/division
Ersättningsbilaga:
Vårdval
Div Närsjukvård Div Länssjukvård
Ram:
Resultatbudget Ram/mål per VO
Styrdokument
• Strategisk plan
• Finansplan
• Policy, regler
• Arbetsordning
• Delegationsordning
Landstingsfullmäktige
• Landstingsstyrelsens plan
• Strategier, riktlinjer och regler
• Beställning av verksamhet (Uppdrag)
Landstingsstyrelsen
• Lämnar förslag till beställning och tecknar kontrakt med berörd divisionschef
• Divisionsplan inklusive styrkort med de 5 perspektiven och budget
Landstingsdirektören/
biträdande landstingsdirektör
Styrdokument - Uppföljning
• Årsredovisning från styrelsen
• Jämställdhet, miljö, forskning, folkhälsa, beställning
Landstingsfullmäktige
• Årsredovisning
• Uppföljning av strategier
• Uppföljning av beställning av verksamhet Landstingsstyrelsen
• Årsrapporter (uppföljning av divisionsplaner)
Landstingsdirektören/
biträdande landstingsdirektör
Landstingets styrmodell
Balanserad styrning med utgångspunkt från de fem perspektiven:
Medborgare Verksamhet
Kunskap och förnyelse Medarbetare
Ekonomi
Exempel på mål och indikatorer
Perspektiv Medborgare
Landstingsfullmäktige; Mål - Nöjda medborgare
Framgångsfaktorer - Dialog på olika nivåer Tydliginformation
Landstingsstyrelsen;
Mål - Högt förtroende för verksamheten
Framgångsfaktorer – Dialog och tydlig information
Indikator; Andel med stort förtroende för HC/sjukhus
•Division; tid för utåtriktad verksamhet
Perspektiv Verksamhet
Landstingsfullmäktige; Mål - En effektiv verksamhet med god kvalité
Framgångsfaktorer – Verksamhet som är jämlik och kvalitativt likvärdig
Landstingsstyrelsen;
Mål - En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet
Framgångsfaktor – Oskäliga skillnader finns inte
Indikator; Cancer: Andel 5-års överlevnad i
kolorektalcancer, k/m
Indikator; Palliativ vård:
Andel brytpunkts samtal
•Division; Namngiven
kontaktsköterska o ind vårdplan för cancerpatienter
God ekonomisk hushållning
Finansiellt perspektiv:
• Motiv för ett positivt resultat
–Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångarna; hur stort resultat som krävs beror på hur stora investeringar som behövs
–Ha en buffert för dåliga tider
–Beakta alla pensionsåtaganden
• Landstingets långsiktiga mål är ett positivt resultat på 2 procent av skatt, utjämning och generella statsbidrag
God ekonomisk hushållning
Verksamhetsperspektiv
• Effektiv verksamhet där tillgänglighet, kvalitet, erfarenheter/nöjdhet och kostnader värderas i ett sammanhang.
–Person- och processorienterade med angreppssätt som gör det möjligt för människor att ta ett eget ansvar för sin hälsa och sitt välbefinnande.
• Verksamheten effektiviseras genom:
–IT-tillämpningar – mellan verksamheter och mellan verksamheter och individer.
Utmaningen är ändrade arbetssätt.
–Folkhälsa – mer riktade insatser
–Kunskapsstyrning – skapa system för att tillämpa kunskap och göra rätt saker
–Nyttja medarbetarnas kompetens rätt
Faktorer som påverkar landstingets ekonomi
Skatteutjämningsystemet Befolkningsutvecklingen
Skatteunderlaget i riket och NLL
Nettokostnadsutvecklingen
Kommunala utjämningssystemet
• Syfte:
• Skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar att kunna tillhandhålla likvärdig service oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden.
• Skillnader i skatt ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte strukturella skillnader
• Består av:
• Inkomstutjämning
• Kostnadsutjämning
• Strukturbidrag
• Införandebidrag
• Regleringspost
Inkomstutjämning
• Utjämning av skatteintäkter mellan landsting
• Landstingen garanteras 115 procent av medelskattekraften i riket
• Finansieras av staten och de landsting som har en medelskattekraft över 115 procent
• Norrbotten
–Andel av riksmedelskattekraften 101,2
–Lägsta landstingsskatten i riket
–Total skatt landsting och kommun i mitten i riket
Kostnadsutjämning
• Utjämna opåverkbara strukturella kostnadsskillnader
–Dels för att behoven är olika
–Dels för att kostnaden för att producera viss service varierar
• Finansiering – omfördelning mellan landstingen
• Består av fyra delmodeller
–Hälso- och sjukvård (6 variabler + HIV + Glesbygdstillägg + justering)
–Befolkningsförändringar (ökning)
–Lönekostnader
–Kollektivtrafik
Övriga
• Strukturbidrag och införande bidrag
–Kompenserar vissa landsting för större förändringar i utjämningsystem över åren
• Finansiering; strukturbidrag av staten och införande bidrag av landstingen
• Regleringsposten
–Reglerar att statens utgifter för utjämningssystemet hamnar på den nivå riksdagen beslutar
Förändringar i utjämningssystemet 1996-2014, mkr
Minskning per år Gäller fullt ut år
Översyn gäller från 2014 -230 2017
Översyn som gäller från 2005 -125 2011
Översyn av 1996 års utjämning -177 2005
Nytt system 1996 -184 2001
Summa -716
Befolkningsutveckling 2003-2014 samt minskade intäkter
(2014 års pris)-140 -120 -100 -80 -60 -40 -20 0
246000 247000 248000 249000 250000 251000 252000 253000 254000
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
befolkning 31.12 minskning mkr sedan 2003
Utveckling av nettokostnader och skatt och statsbidrag i procent
0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 10,0
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Nettokostnad exkl AFA Skatt, utjämning och statsbidrag Konjunktur stöd Höjd
utdebitering
Årets resultat, mkr 2004-2014
-300 -200 -100 0 100 200 300
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Resultat Resultat exkl EO
Diskonteringsränta
Balanskravsutredning
•Årets resultat enligt resultaträkningen
• Minus alla realisationsvinster på anläggningstillgångar
• +/- Eventuella synnerliga skäl
•Årets balanskravsresultat
–Underskott ska återställas inom tre år
Vad krävs
Förmåga att anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna Fokus på resultat för kund/patient
Effektiv verksamhet där detta värderas i ett sammanhang
• Erfarenheter/nöjdhet
• Kliniska resultat/resultat
• Tillgänglighet
• Kostnader
Attraktiv arbetsgivare
• Medarbetarskap
• Ledarskap
