6 MAJ 2016
1
ALK arbete ALK samordnaren tar ordet
Jag vill lägga ord på vad jag anser är våra gemensamma värdegrunder våra delade övertygelser och normer och vad jag vill uppnå med mitt arbete som ALK samordnare.
Jag ser mitt arbete som kollegial ledarskap som är- som ovan annonserat - värdebaserat med delade övertygelser och normer.
Vilka då?
- Att skapa mervärde för mitt eget arbete med patienterna och med kollegorna genom att underlätta/förenkla samarbete och processerna inom vården.
- Att vi arbetar med shared care (delad vård)1.
- Att vi specialister inom allmänmedicin vet vilka människor vi möter och remitterar medan sjukhusspecialister vet vilka sjukdomar de behandlar.
- Att det finns möjligheter att påverka samarbetsproblem genom verksamheten av Allmänläkarkonsulterna därgränssnittet mellan primärvård och övrig specialistsjukvård definieras fortlöpande vid behov. Med ALK-HÖK och andra ALK dokument som resultat av detta.
Jag som ALK samordnare och varje ALK har mandat för viktiga samarbetsfrågor mellan ALK och aktuell slutenvårdsklinik, av typen remissöversyn, flöden, kvalitet etc samt initierar och medverkar i fortbildning i samband med ALK arbete.
Vi har ingen formell makt utan endast en rådgivande funktion.
Det samarbete som beslutas har mycket träffande beskrivits som ” a gentlemen´s agreement”. Strukturella förändringar avseende begränsade resursser såsom tjänster eller pengar kan ej ske.
På vilket sätt sker då mitt arbete som ALK samordnare med mandat men utan makt?
Jag ser mitt ledarskap som ett kollegialt ledarskap. Som aktivt lyssnar och efterfrågar.
6 MAJ 2016
2
Beslutet som tas för godkännande av ALK-HÖKarna är i högsta grad demokratiskt. Var och en som ska använda sig av den har möjlighet att kommentera.
Jag är en den förste bland jämställda/likvärdiga kollegor. Mitt ledarskap påverkar och förändrar genom strategier och människor. Med
idealet/visioner framför ögonen genom inspiration och motivation.
Denna intellektuella stimulering är ett viktigt komplement till landstingets ledarskap som arbetar med system och resursser.
Allmänläkarkonsulternas verksamhet baserar på ett fördelat ledarskap – och förutsättar ett inneboende ansvar hos varje arbetstagare (läkare)- ett
engagemang för reflektivt lärande, kontinuerligt fortbildning och kvalitetsförbättring. 2
Samtidigt gäller att inom en stor organisation som landstinget är team mera effektiv än individen (som tex Allmänläkarkonsulten och motsvarande sjukhusspecialist) och med arbetssättet
- att var och en kan deltar i det slutgiltiga beslutet
- att ALK HÖKarna presenteras på ALK Dagar/utbildningar finner den Allmänläkarkonsulten som utkämpar primärvårdens intressen gentemot slutenvårdsrepresentanten även stöd och inspiration.
Detta förutsätter givetvis att primärvårdskollegor är medvetna om att detta arbete sker även i deras intresse och hyser respekt för sina egna
primärvårdkollegor (!)
Drömmer jag? Låter det orealistiskt? Det är det jag tror på och strävar efter.
Jag anser att NLL är nog liten att många läkarkollegor känner varandra och kan dela dessa övertygelser och normer. Att om vi påminner varandra då och då -varför vi valde detta yrke och jobbet här inom NLL så kan vi nå det.
Varför ska vi inte kunna åstadkomma den bästa vården? 3
Vi måste dock vara tydliga med vad vi vill och vart vi står. Bara som enad kår kan vi förklara och förtydliga våra ståndpunkter kapaciteter och behov till andra.
En kollega kommenterade att: ” (icke läkare-)verksamhetschefen beslutar men tittar alltid snett upp till mig ”
Vi kan inte klaga på att vi inte har tid för …..(att läsa HÖKarna, att ha läkarmöten, att initiera/delta i interprofessionella möten på arbetsplatsen) -vi måste själv prioritera det som vi anser är viktigt.
Vi kan inte luta oss tillbaka och klaga på att chefen gör fel prioritering av vår arbetstid utan vi har själva ett ansvar för att deltar i utformning av vårt arbete, vår vardag och våra normer.
Vad innehåller primärvård? Vad ingår i allmänmedicin?
Det finns genereller beskrivningar av allmänmedicn4.
Men vad betyder det rent konkret för dig på din arbetsplats för ditt arbete?
Denna definition kan bara formas först och främst av dig själv och sedan i dialog med dina kollegor på arbetsplatsen. Sedan med övriga yrkeskategorier på arbetsplatsen och därifrån ut till andra primärvårdskollegor. Med detta i bakgrunden kan vi som arbetar inom primärvården som kollegor står och
6 MAJ 2016
3
definiera oss och allmänmedicin i Norrbotten gentemot sjukhusklinikerna.
Utan avgränsning finns inga specialiteter -ej heller allmänmedicin5. Detta är styrkan, konceptet och kärnan av kollegialt ledarskap och
individuellt ansvarstagande och det som bygger enighet och ”resilience” (=
motståndskraft och välmående) för en hållbar arbetsmiljö.
Att nå dit betyder att man har en fungerande dialog- på sin arbetsplats, lokalt inom kommunen med de övriga hälsocentralskollegor och inom landstinget.
Hur ser det ut på din arbetsplats?
Vet vi så noga hur de andra har det? (de andra = dina närmaste kollegor på arbetsplatsen, på de övriga hälsocentraler, de övriga yrkeskategorier på din arbetsplats) Vilka förutsättningar de har? Vilka värderingar, hur de tänker?
Med sådana arbetsredskap (dialogen/möten) som kallas för inter-/intra- professionell samarbete sker förståelse som utmynnar i förbättring av samarbete och vård.
Jag har bett mina ALK kollegor att kommentera detta är en kompletterande kommentar jag vill tillägga:
Som jag ser det handlar inte ALK HÖK om gränserna, utan om fortbildning och implementering av goda/nya exempel. Good practice kort o gott. Enormt viktigt.
Allmänmedicin innebär, för en stor andel av de fast anställda allmänläkarna, också en frihet att definiera sin egen kunskap, sina egna gränser, och det är (tyvärr) något som går stick i stäv med att tillskapa centrala riktlinjer. Vissa älskar riktlinjer, andra hatar dem...
Men det problemet kan man totalt kringgå genom att, som du, tänka att ALK är rådgivande, och att det är i DIALOGEN kring ALKarbetet som kunskapen och samarbetet utvecklas.
Dvs: det centrala är inte HÖKarna i sig, utan diskussionen som är innan och vid implementeringen och hela den kollegiala
utvecklingen.
Som ett ärligt bevis på det jag menar: jag kollar hudHÖKen ibland.
I övrigt använder jag inte ALKdokumenten eller HÖKar nästan någonsin.
Det går fint jobba ändå. Men med det sagt: utan diskussionen så hade jag behövt dokumenten mer. Och de finns om jag behöver dem. Någon annan läser bara dokument och kommer inte på ALKdagar. Man tar till sig kunskap på olika sätt, och tillämpar den på olika sätt.
Tror detta är viktigt att ha i fokus, och att man försöker skapa förståelse för det även centralt. Dvs: dokument: viktiga. Process:
viktig. Implementering via dokument och möten: viktig.
Individualitet ute i verkligheten: viktigt.
Allmänmedicin är svårt att strömlinjeforma...
6 MAJ 2016
4 Referenser
Swanwick T. Understanding Medical Education Blackwell 2014 Leadership, interprofessional education, self-based learning
1 McWhinney I. Familjemedicin Studenlitteratur 2004; s.439
2 CanMed roles -världsledande kanadensisk allmänmedicinsk intresseförening som definierade vilka roller som ingår i allmänmedicinspecialisten
http://www.cfpc.ca/uploadedFiles/Education/CanMeds%20FM%20Eng.pdf
3 Stange K. The paradox of primary care. Ann Fam Med 2009;7:293-299
“…the observation that primary care physicians provide poorer quality care of specific diseases than do specialists”
Yet primary care is associated with better health, greater equity, lower costs, and better quality of care.
This paradox shows that current disease-specific scientific evidence is inadequate.
Unraveling the paradox depends on understanding the added value of primary care that is hard to see at the level of diseases, but is readily apparent at the level of whole people and populations.
4 Euract grupp av Europeiska läkarförening WONCA som definierade allmänmedicin
http://www.woncaeurope.org/sites/default/files/documents/Definition%203r d%20ed%202011%20with%20revised%20wonca%20tree.pdf
5 Rudebeck C.E. Allmänläkaren som visste för mycket 2007; s.102
