Sunderb y sjuk hus
Utvecklingsplan
5 februari 2009
Utvecklingsplan 2008
Inledning 5
Vision och mål Sammanfattning Uppdrag
Planeringsprocess Projektorganisation
Nationella trender inom vården 11
Sjukvården i Norrbotten 19
Befolkningsutveckling Vårdens organisation Vårdutveckling
Landstingets miljöpolicy
Sjukhusets nuläge 27
Byggnadens fysiska förutsättningar Lokaler för öppenvård
Lokaler för slutenvård
Lokaler för diagnostik och behandling Stödfunktioner
Miljöarbete
Sunderby sjukhus i framtiden 43
Övergripande slutsatser Lokalernas förändring Ny disposition plan-för-plan Vårdavdelningar
Utbildningscenter Etappindelning
BILAGOR
Nuvarande lokaldisposition och behov 63
Fastighetstekniska anläggningar 72
Historik 75
Alternativstudier 77
Logistikutredning separat dokument
Patientinventering separat dokument
Sunderb y sjuk hus
Mål
Från Landstingsplanens strategiska mål har följande mål definierats för lokalanvändning och -utformning:
1. Patientens perspektiv
Besökarna ska känna sig trygga, välkomna och omhändertagna. Viktiga miljöaspekter är bl.a val av ytskikt, belysning och utformning av lokaler och lokalsamband.
Det är viktigt att patienter och besökare på ett enkelt sätt hittar till rätt verksamhet. Lokalerna ska vara lätt tillgängliga även för besökare med nedsatta funktioner. Utblickar ger ökad möjlig- het att orientera sig i byggnaden.
2. Vårdens perspektiv
Utformning av lokalerna ska stödja vårdproces- serna för att de ska fungera väl. Vård på rätt vårdnivå som stimulerar till bra patientflöden med bibehållen vårdkvalitet är grundläggande faktorer.
Installationerna ska vara utformade så att på- verkan på verksamheten minimeras när det sker avbrott i mediaförsörjningen.
Vision och mål för Sunderby sjukhus
3. Medarbetarnas perspektiv
Arbetsplatserna ska vara attraktiva och stimu- lerande. Det ska finnas mötesplatser för såväl informella som formella möten och kunskaps- överföring.
Lokalerna ska utformas med omsorg så att arbetsplatser och pausutrymmen får dagsljus och utblickar, att bullerdämpande ytskikt används och att gångavstånden mellan frekvent utnyttjade lokaler är korta. Medarbetarna ska vara delaktiga i planering och utformning av lokalerna så att kraven på god arbetsmiljö och komfort tillgodoses.
4. Finansiellt perspektiv
Lokalerna ska utformas optimalt utifrån drift- ekonomiska synpunkter. Vårdens långsiktiga driftkostnader ska värderas, inkluderat investe- ringar och kostnader för drift av lokalerna.
5. Framtidsperspektiv
Lokalerna ska utformas för att med minimala ombyggnader kunna fungera vid medicinsktek- nisk utveckling och vid förändrad inriktning av vården över tiden. Detta kan gälla såväl högspe- cialiserad vård som hälsofrämjande behandling.
Verksamheten ska helst kunna förändras, öka eller minska, utan stora ombyggnader. Lokaler- na ska vara generella och flexibla inom ramen för det finansiella perspektivet.
Vision
”Över tiden säkra länssjukhusets roll som
kompetenscentrum och navet för länsfunktionerna.”
Utvecklingsplanen föreslår, efter analys av sjuk- husets förutsättningar och behov samt verksam- hetens utveckling, följande lokalförändringar inför framtiden.
Akutmottagningen
Lokalerna får ökad säkerhet och anpassas till ett effektivare arbetssätt.
Cytostatikamottagning
All poliklinisk cytostatika behandling samlas i en gemensam mottagning med möjlighet till specialisering och effektivisering i en patient- vänlig miljö.
Bild- och laboratoriediagnostik
Diagnostikområdet utvecklas kontinuerligt.
Lokalyta frigörs för att ge utrymme för ny tek- nik och ökade analysmängder.
Dokumentation & möten
Föreslagna åtgärder löser det stora behov av lokaler som ökat krav på dokumentation och mer arbete i team gett upphov till.
Utbildningscenter
Goda lokaler för forskning, utveckling och utbildning är viktigt för såväl vårdutvecklingen inom landstinget som för rekryteringen av kandidater till den regionaliserade läkarutbild- ningen och färdiga specialister.
Hjärtmedicinsktcenter
Verksamheten samlas i större och bättre läm- pade lokaler för en effektivare och mer patient- orienterad vård.
Njurmedicinsktcenter
Genom att samla mottagning och dialysverk- samhet i entréplan skapas ett lättillgängligt center för patienterna och en förbättrad arbets- miljö.
Operation
Med en separation av planerad och akut verk- samhet kan verksamheten på operation effekti- viseras.
Patienthotell
Med en ökning till 60 rum och bemannat med vårdpersonal kan patienthotellet erbjuda en kompletterande vårdnivå i tillägg till dagens användningsområde.
Personalmatsal
En ny matsal ger personalen möjlighet att äta i avskiljdhet och inom den normala rasten.
Sterilcentral
Verksamheten ges lokaler för att kunna hantera nya kvalitetskrav och ett ökat materialflöde.
Vuxenpsykiatri
Förslaget ger förutsättningar för att samla större del av öppenvårdsmottagningen och erbjuda en bättre och säkrare dag- och slutenvård.
Vårdavdelningar
Avdelningarna byggs om för att anpassas till moderna arbetssätt, med ett samlat arbete nära patienten och en förbättrad arbetsmiljö för såväl personal som studenter.
Öppenvårdsmottagningar
Flertalet mottagningar får större lokaler. Detta är nödvändigt av såväl patientsäkerhet som arbetsmiljö och är en förutsättning för ett bra mottagande av läkarstudenterna.
Rehabiliteringscenter
Rehab/reumas mottagningsverksamhet sam-
lokaliseras med neurologimottagningen och
paramedicinsk verksamhet för en bättre pa-
tient- och arbetsmiljö samt ökad möjlighet till
tvär- och teamsamarbete.
Ny, större, sterilcentral Vårdavdelningarna anpassas till nya arbetssätt
Separation av patient- flödet inom operation Utbildningscenter
Fler vårdnivåer - patienthotell bemannat
med vårdpersonal
Njurmedicinskt center Rehabcenter
Gemensam Cytostatikamottagning
Bilddiagnostik och lab får utökade lokaler
Hjärtmedicinskt center
Effektivare och säkrare akutmottagning Öppenvården
får ökad yta
Bättre lokaler för dokumentation & möten
Ny, avskiljd, personalmatsal
Vuxenpsykiatrin om- och tillbyggnad för bef.
och inflyttad verksamhet
Sammanfattning,
”Sunderby sjukhus - Utvecklingsplan 2008”
Sunderby sjukhus har varit i drift i nio år och under den tiden har det skett både organisa- toriska och strukturella förändringar i länet.
Vården har utvecklats och ser inte likadan ut i dag som den gjorde då sjukhuset planerades.
Uppdrag
Landstingsstyrelsen beslutade (§ 96/07) mot denna bakgrund att en plan för verksamhet och lokalanvändning vid Sunderby sjukhus ska tas fram. Landstingsdirektören har givit platschef Anna Greta Öberg, Sunderby sjukhus, att i samarbete med Landstingsfastigheter genom- föra uppdraget.
Uppdraget innebär att i en plan för sjukhuset analysera och beskriva verksamheternas för- väntade utveckling. Planen ska ligga till grund för ställningstagande till de förändringar av verksamhet och lokalanvändning som kommer att krävas. Planens övergripande mål ska vara att utforma effektiva vårdprocesser i ända- målsenliga lokaler med god driftekonomi och med hög flexibilitet. Planen ska ta hänsyn till bedömd framtida utveckling och kända trender samt möjligheterna att ta till vara distansöver- bryggande tekniker. I arbetet med planen ska landstingets styrdokument, i första hand lands- tingsplanen, beaktas.
Redovisning
Projektgruppen har kontinuerligt redovisat arbetet till styrgruppen. Beslut som rörande projektets inriktning, avgränsningar och mål har fattas av styrgruppen och besluten har dokumenterats. En remissutgåva var klar tredje kvartalet 2008 och ett färdigt slutdokument redovisas i december 2008.
Arbetsgång
Omfattning och avgränsningar
Sjukvårdsstrukturens utveckling i länet belyses och de profilområden som sjukhuset har lyfts fram. Verksamheternas krav på lokaleffektivitet, flexibilitet, samband och flöden för patienter, personal och material har så långt som möjligt tillgodosetts. Utredningen av lokalsituationen ska bland annat:
Ge en genomlysning av nuläge, framtida be- hov, samt tänkt utveckling avseende verksam- heter kopplade till Sunderby sjukhus.
Beakta redan kända utvecklingsbehov inom sjukhuset.
Beakta konsekvenserna av den kommande regionaliseringen av läkarutbildningen och övriga vårdutbildningars behov.
Presentera förslag till disposition och ytdi- mensionering av verksamheterna så att bästa samband bibehålls och bästa förutsättningar finns för ett kvalitativt optimalt omhänderta- gande av patienterna kopplat till kostnadsef- fektiv drift.
Innehålla förslag till lösningar som innebär att framtida förändringar kan genomföras utan alltför omfattande investeringar.
Ge vägledning för behovet av investeringar och bedömningar av konsekvenser av att inte genomföra investeringar.
Ge underlag till kostnadskalkyler samt prioritering av ordningsföljden av föreslagna investeringar.
Ge förslag på skedesplan för utförande av de alternativ som föredras.
•
•
•
•
•
•
•
•
Inventering Analys Koncept Remiss Slutsats
sept. 2007 2007 | 2008 dec. 2008
Framtid
En vision för Sunderbyn.
- Hur tror vi att vi kommer att arbeta?
- Hur kan byggnaderna utvecklas för att stödja framtida verksamhet?
Nuläge och behov
Byggnadens förutsättningar - Hur används lokalerna idag?
- Vad fungerar bra/mindre bra?
- Var finns möjligheter till om- och tillbyggnad?
Verksamhetsutveckling - Nuvarande verksamhet!
- Framtida lokalbehov?
Omvärldsanalys
Vad händer inom vården?
- ny teknik - nya behandlingar - nya vårdformer Vad händer i Norrbotten?
- befolkningsutveckling - vårdens uppdrag - vårdens organisation
Planeringscykelns innehåll
Planeringsprocess
Sjukhusbyggnaden utgör den fysiska ramen för sjukvården. Utvecklingsplanen strävar efter en övergripande förståelse för byggnadens förut- sättningar att möta verksamhetens behov - nu och i framtiden. Frågan angrips från två håll:
Hur är vården organiserad - kan andra arbets- sätt lösa lokalbrister?
Vilka om- och tillbyggnadmöjligheter finns och hur bör dessa utnyttjas?
Arbetet har, framförallt i de inledande ske- dena, präglats av ett ”helikopterperspektiv” där helhetssyn på verksamheten och byggnadens förutsättningar varit i fokus.
Som slutsats finns en formulerad vision för Sunderby sjukhus och ett förslag till hur denna ska nås.
•
•
Projektgruppen har bestått av representanter för sjukvården och förvaltaren, samt externa konsulter. Deltagarna från sjukvården har i gruppen representerat alla vårdenheter. Grup- pen har träffats regelbundet under hösten 2007 - hösten 2008. Styrgruppen och övriga verk- samheter har informerats regelbundet.
Planeringsprocessen finns illustrerad nedan och
representerar en cyklisk arbetsmetod. Projektet
inleddes med en inventeringsfas som resultera-
de i ett antal grundläggande utvecklingsförlag,
dessa har sedan analyserats och vidarebearbetats
till det resultat som presenteras i denna rap-
port.
Förkortningar
I detta dokument har följande förkortningar använts:
adm Administration
BUP Barn- och Ungdomspsykiatri disp. Disponibla (=lediga) lokaler
FoUU Forskning, Utveckling och Utbildning omkl. Omklädningsrum
Vo Verksamhetsområde rec. Reception
vpl Vårdplatser
Organisation
Projektgrupp
Anna Greta Öberg, ordf. Platschef, Sunderby sjukhus Michael Dahlberg Vo-chef, kirurgi/urologi Karin Hellsten (hösten -08) tf Vo-chef, rehab/reuma Håkan Hällgren Vo-chef, akutsjukvård Birgitta Lauri Vo-chef, medicin Anna Pohjanen Vo-chef, kvinnosjukvård Anders Sundelin Vo-chef, ortopedi Sven Söderberg (->juli -08) Vo-chef, rehab/reuma Åsa Lekvall, sekreterare Funktionsplanerare, LF Claes Ljunghager Projektledare, LF Anders Melin Arkitekt, Sweco Helena Fernberg Carlsson Arkitekt, Sweco Adjungerade
Anna Holm Logistikutredare, Sweco
Dan Sundén Förvaltare, LF
Sven-Erik Sundqvist Projektchef, LF
Åke Wiklund Arkitekt
Styrgrupp
Elisabeth Holmgren Landstingsdirektör Britta Wallgren Divisionschef, medicin Hans Rönnqvist Divisionschef, opererande Bo Westerlund Divisionschef, primärvård Ylva Sundkvist Divisionschef, diagnostik Stefan Bergström Divisionschef, psykiatri Göran Wallo Divisionschef, service Richard Lif Fastighetschef, LF Adjungerade
Anna Greta Öberg Platschef, Sunderby sjukhus Anders Melin Arkitekt, Sweco
Sven-Erik Sundqvist Projektchef, LF
Sunderb y sjuk hus
Nationella trender
inom vården
Nationella trender inom sjukvården
Sjukvården förändras i snabb takt. Inom den Svenska hälso- och sjukvården finns en mängd utvecklingtendenser beskrivna.
Utvecklingen berör i olika utsträckning Norr- botten och Sunderby sjukhus och utgör en av förutsättningarna för planeringsarbetet.
PATIENTER Ökat antal äldre och multisjuka.
Ökat antal bärare av antibiotikaresistenta bakterier, typ MRSA och VRE.
Förändrad patientroll, med ökad kunskap och påverkansmöjlighet - även vid val av vårdgivare.
Kunskap medför krav Ökad anhörigmedverkan Patientens ökade valmöjligheter.
Ökad fokusering på patientens egenvård och egna initiativ.
ORGANISATION Mer sjukvård inom den öppna vården.
Nya vårdformer, t.ex. i form av mer dagsjuk- vård och hemsjukvård.
Centralisering av specialiserade resurser, såväl komptens som utrustning.
Krav på ökad tillgänglighet p.g.a. 24-timmars samhället, speciellt för närsjukvården och akutmottagningar.
Ökade produktivitetskrav med allt större del av vården öppen dygnet runt.
Vårdmodeller som t.ex. ”patientnärmare vård” påverkar utformningen av vårdavdel- ningarna.
Nya arbetsformer t.ex. teamarbete, ställer nya krav på möteslokaler.
•
•
•
– – –
•
•
•
•
•
•
•
•
MEDICIN & TEKNIK
Oförändrade eller något minskade vårdtider.
Minskat antal vårdplatser.
Snabb medicinsk utveckling.
Ökad sub-specialisering.
Ökad integration mellan olika speciali- teter.
Utveckling av nya läkemedel och teknisk utrustning.
Ökade krav på medicinsk dokumentation på olika nivåer.
Datajournaler och IT som ett viktigt hjälp- medel i vården.
PERSONAL
Ökade krav på arbetsmiljö och flexiblare arbetstider.
Ökade behov av lokaler anpassade för utbild- ning och forskning.
•
•
• – – –
•
•
•
•
Allmänt om vårdlokaler
Lokaler för vård ska inriktas på att skapa yttre och inre miljöer för patienterna som inger trygghet och stimulerar till ett snabbt tillfrisk- nande.
Personalen ska uppleva arbetsplatsen som trivsam och säker. Lokalerna ska stimulera till positiva miljöer och till en ständig utveckling av det kreativa kunskaps- och kompetens- centrum de utgör.
För att skapa de bästa och långsiktigt mest hållbara lokalerna för vård, förutsätts erfaren- hets- och kunskapsutbyte om den medicinska-, tekniska- och samhällsutvecklingen, både i ett kort och längre perspektiv t. ex:
De allt kortare vårdtiderna har medfört att behovet av slutenvårdsplatser minskat, samtidigt som behovet av öppenvårdsresurser ökat, t. ex antalet mottagningsbesök, behov av dagvårdsplatser och möjlighet att snabbt kunna starta rehabilitering.
Ny teknik för kirurgiska ingrepp har inne- burit en förskjutning från öppen kirurgi i slutenvård till titthålskirurgi med korta vård- tider och i ökande omfattning polikliniska ingrepp.
IT-utveckling och införandet av datajourna- ler, liksom ökade krav på dokumentation av ett stort antal yrkesgrupper, ställer krav på lokalerna samtidigt som möjligheterna till kunskapsöverföring inom sjukhuset och mel- lan olika vårdgivare ökar.
Den allt snabbare utvecklingen ställer nya krav på kunskapsöverföring som innebär krav på lokaler för planerade och spontana möten.
Ny teknik ger möjligheter att förbättra mil- jön för patienter och personal.
Politiska beslut om förändringar och omför- delning av vårdens resurser påverkar behovet av lokaler.
•
•
•
•
•
•
Vårdplatsutveckling
Mellan 1998 och 2006 minskade antalet vård- platser i Sverige med 6 900 st. 2006 fanns det totalt ca 26 350 vårdplatser, varav 21 900 var somatiska.
Under samma tid har medelvårdtiden i Sverige för specialiserad somatisk vård minskat från 5,7 dagar till 5,1 dagar (Medicin 5,2, Kirurgi 4,1 och Geriatrik 16,5).
Den medicinska utvecklingen förväntas ytterli- gare minska behovet av slutenvårdsplatser dock med en utplanad kurva.
Källa: SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) rapport ”Patienter i slutenvård 2006”, december 2007.
Vårdavdelningar
Vårdavdelningarnas standard, utformning och placering påverkar i stor utsträckning sjukhu- sets utveckling. Det är därför viktigt att när- mare analysera deras förutsättningar.
De svenska vårdavdelningarna som byggts under senare hälften av 1900-talet har bestått av avdelningsstorlekar på 24-30 vårdplatser för att få en så optimal personalbemanning som möjligt.
I Sverige och internationellt har andelen 1-pa-
tientrum ökat markant under senare år. Orsa-
ken till detta är bland annat krav från patien-
terna på ökad integritet och ökade hygienkrav
för att minska infektioner och smittspridning.
Under senare år har vårdmodeller beskrivna som ”patientnärmre vård”, ”vårdlag” m.m.
blivit vanliga. Ett gemensamt drag i dessa vård- modeller är att vårdavdelningarna bryts ned i mindre ”självstyrande” enheter. Vårdformerna har patienten i centrum i större utsträckning än tidigare och med den vårdande personalen i direkt närhet. Vid ”patientnärmre vård”, där denna utveckling drivits längst, kan detta ske genom att det till varje vårdavdelning finns en samordningsfunktion i form av en reception.
Patienterna delas upp i grupper om ca 6-9 pa- tienter och till varje vårdgrupp hör utrymmen för administrativt arbete. Vården blir effektivare genom mindre onödigt spring och vårdpersona- len kan i större utsträckning ägna sig åt det som de är bra på - vård och omvårdnad. Modellen lämpar sig även för ökad sub-specialisering av de enskilda vårdgrupperna.
Oavsett vårdmodell har det ökade kravet på dokumentation och införandet av datajournaler medför ett behov av fler administrativa arbets- platser på vårdavdelningarna. Detta ökade lo- kalbehov kan leda till att vårdavdelningarna blir orationella med långa avstånd. Det är därför viktigt att prioritera de lokaler som krävs för patienttillsynen i närheten av patientens säng.
De kortare vårdtiderna har inneburit att sängplatserna i allt större utsträckning är be- handlingsplatser. Många patienter kommer i framtiden att kunna sova i hemmet och vårdas på sjukhuset under dagtid. Denna dagsjuk- vård kan förväntas öka i omfattning, vilket innebär att under dagtid kan en vårdavdelning ha betydligt fler vårdplatser än under natten.
Dagsjukvårdens placering på vårdavdelning alt.
mottagning får avvägas beroende på vårdens inriktning.
För patienter som inte behöver sovplats på
vårdavdelningen kan tillgång till patienthotell
centralt inom sjukhuset och bemannat med
sjukvårdsutbildad personal vara ett alternativ.
Mottagningar
Med allt större öppenvårdsverksamhet och medföljande ökande patientflöden blir det allt viktigare att, inte minst de största mottagning- arna, placeras lättillgängligt, gärna i bottenplan, nära entréer. Samtidigt kan närhet mellan öp- pen- och slutenvården ge stora vinster då större samverkan mellan mottagning, dagsjukvård och slutenvård kan utvecklas.
Den enskilda mottagningen bör planeras så att patientflödet underlättas. Det innebär att provtagningsrum och generella undersöknings- /behandlingsrum placeras nära mottagningens entré medan administrativa lokaler och perso- nalrum placeras längre in.
Verksamhetens innehåll och organisation kan förändras snabbt. Förändringar kan utgöras av en uppdelning i mottagningar för subspeciali- téer inom kliniken eller att nya mottagningar skapas över klinikgränserna, t.ex. för mage- tarm eller hjärta-kärl. Det är därför viktigt att utforma generella rum, så att förändringar kan genomföras utan dyra ombyggnader.
Många akutmottagningar byggs för att möta behoven från ökade patientflöden. Det kan vara anpassningar till införandet av Triage-sköter- skor, där patienterna sorteras och klassificeras efter sitt vårdbehov redan vid ankomsten, eller åtgärder för förbättrad säkerhet för personal och medpatienter e.t.c.
Behandling och diagnostik
Operationssalarna har ökat i storlek under senare år. Detta är till stor del föranlett av en ökande mängd utrustning i salarna.
Uppdelning av flöden i planerad verksamhet och akutverksamhet görs på allt fler sjukhus och i många fall inrättas särskilda dagkirurgiska enheter. Dessa kan ligga i direkt anslutning till centraloperation eller som fristående enheter inom sjukhusområdet.
Bilddiagnostik och operationsverksamhet när-
mar sig varandra och det har på flera sjukhus
i Sverige påbörjats planering för gemensamma
lokaler med stor yta för varje rum och höga vå-
ningshöjder. Ett exempel på detta är sk. hybrid-
salar med ytor på över 100 kvm.
Administration & dokumentation
Behovet av administrativa lokaler har ökat un- der de senaste åren, då kraven på medicinsk do- kumentation och datajournaler ökat. Lokalerna ska utformas för ostört, individuellt, arbete, men även för möten med olika gruppstorlekar.
Dessa lokaler måste omsorgsfullt placeras i för- hållande till patienten och verksamheten. Det är viktigt att patientflödet på mottagningarna blir så kort som möjligt, men också att gångav- stånden för vårdpersonalen blir rationella. Det har blivit allt vanligare att sjukhus planerar för ej personbundna lokaler.
Infrastruktur och teknik
Vid nybyggnad eller större ombyggnad efter- strävas rationellare och effektivare tekniska infrastrukturlösningar som t. ex:
kallelsesignal via bärbar telefon.
flexibel datakommunikation via bärbara PC och trådlöst datanät.
IT-system i patientrum för patientnära telefoni/TV/Internet och dokumentation i datajournaler etc.
digital röststyrd diktering.
smågodstransportsystem (rörpost) för prover, blod och läkemedel.
sopsug för olika fraktioner avfall och smuts- tvätt.
automatiska truckar för varuförsörjning (AGV).
Målet är flexibla och generellt utformade system som möjliggör en mycket god anpass- ningsbarhet mot förändrade krav och framtida behov.
•
•
•
•
•
•
•
För informationshantering är inriktningen är trådlösa, mobila system för datakommuni- kation för framförallt personalen men även patienter där flexibiliteten utnyttjas och anpas- sas till det individuella behovet vad gäller fysisk lokalitet, tillgång till information och olika typer av system.
Fasta installationer som rörpost, sopsug och
automatiska truckar utformas och planeras och
byggs upp på ett generellt sätt som möjliggör
framtida kapacitetsökningar, godstyper och
vid omflyttning av verksamheter. Som princip
bör de tekniska installationernas horisontella
dragning förläggas på källarplanet samt hori-
sontella dragning samlas i schakt eller planeras
i anslutning till trapphus/hissar eller andra
styrandeinstallationer, som också måste beaktas
vid framtida ombyggnatd och därmed föränd-
rade planlösningar.
Kiruna
Gällivare
Kalix
Sunderby
Sunderb y sjuk hus
Vården i Norrbotten
Kommun, sjh 1997
97-12-31
2007
07-12-31 Förändring Prognos
2015 Prognos förändring 1997-2015
Arjeplog, Pi 3 575 3 089 -486 2 792 -783 -22%
Arvidsjaur, Pi 7 546 6 751 -795 5 626 -1 920 -25%
Boden, Sy 29 415 27 838 -1 577 24 839 -4 576 -16%
Gällivare, Gä 21 376 18 860 -2 516 17 593 -3 783 -18%
Haparanda, Kx 10 617 10 192 -425 11 213 +596 +6%
Jokkmokk, Gä 6 412 5 406 -1 006 4 997 -1 415 -22%
Kalix, Kx 18 557 17 283 - 1 274 16 314 -2 243 -12%
Kiruna, Ki 25 269 23 122 -2 147 21 916 -3 353 -13%
Luleå, Sy 71 491 73 146 +1 655 73 466 +1 975 +3%
Pajala, Gä 7 848 6 522 -1 326 5 997 -1 851 -24%
Piteå, Pi 40 553 40 961 +408 39 038 -1 515 -4%
Älvsbyn, Pi 9 277 8 545 -732 8 287 -990 -11%
Överkalix, Kx 4 419 3 795 -624 3 413 -1 006 -23%
Övertorneå, Kx 5 962 5 092 -870 4 815 -1 147 -19%
Länet 262 317 250 602 -11 715 240 311 -22 006 -8%
Sunderby sjh 100 906 100 984 +78 98 305 -2 601 -3%
Piteå sjh 60 951 59 346 -1 605 55 743 -5 208 -9%
Kalix sjh 39 555 36 362 -3 193 35 755 -3 800 -10%
Gällivare sjh 36 639 30 788 -5 851 28 587 -8 052 -22%
Kiruna sjh 25 269 23 122 -2 147 21 916 -3 353 -13%
Befolkningsutveckling
Norrbottens läns landareal är omfattande och utgör 25% av Sverige. Befolkningens andel utgör 3%. Bosättningarna har skett vid kusten, längs älvarna och i malmfälten. Avstånden mel- lan befolkningscentra är långa med vidsträckta, obebyggda naturområden emellan.
Norrbotten har drygt 250 000 invånare (2007).
Under den senaste 10-års perioden har antalet minskat med 4,5%. Enligt tillgängliga progno- ser kommer befolkningen fortsätta att minska.
Se tabell nedan.
Inom länet är tendensen att människor flyttar från inlandet till kusten.
Andelen norrbottningar som är 65 år och äldre ökar. Mellan åren 1990 och 2007 ökade ande- len från 15,8 till 21 procent. Den utvecklingen fortsätter.
Pensionsavgångarna kommer att öka i hela landet. Idag är det fler som pensioneras från ar- betslivet än som träder in på arbetsmarknaden.
Källor: SCB befolkningsstatistik (2007), resp. Inregia. Befolkningsprognos Norrbottens län 2007-2015 (2003).
Åldersgrupp 1997 2007 Prognos för år 2015
0-24 år 30 % 27 % 26 %
25-64 år 53 % 52 % 50 %
>65 år 17 % 21 % 24 %
Befolkning 262 317 250 602 240 311
Åldersgruppernas andel i procent av folkmängden.
Källor: SCB befolkningsstatistik (2007),
Inregia. Befolkningsprognos Norrbottens län 2007-2015
(2003).
Begreppet sjukdomsbördan tar hänsyn till sjukdomens förekomst, varaktighet, grad av funktionsnedsättning, dödlighet samt åldern hos den sjuka. De sjukdomar som bidrar till den högsta sjukdomsbördan är kranskärlssjuk- domar samt depressioner och neuroser. Sedan följer rygg- och nacksjukdomar, stroke, sjuk- domar relaterade till alkoholberoende, skador, astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom samt bronk- och lungcancer. Den dominerande sjukdomsgruppen bland patienter i slutenvård är hjärt- och kärlsjukdomar. Därefter kommer skador och förgiftningar.
Äldre
Äldre i Norrbotten upplever i stor utsträckning att de har en bra hälsa. Så många som nio av tio uppger att deras hälsotillstånd var bra eller någorlunda bra. Detta trots att många av dem har långvarig sjukdom, värk eller andra besvär.
Inom åldersgruppen 65 år och äldre är det kärlkramp och hjärtinfarkt som bidrar mest till sjukdomsbördan.
Fyra av tio äldre uppger att de tar blodtryckssän- kande medicin. Åtta av tio säger sig ha måttliga eller svåra besvär med värk. Ofta sitter värken i skuldror, nacke, rygg och höfter. Äldre äter oftare smärtstillande medel än andra åldersgrupper. De äldre i Norrbotten trivs där de bor och de flesta uppger att de har ett socialt nätverk med vänner och förtrogna. Trots detta uppger var tredje kvin- na i åldersgruppen att de ganska ofta eller mycket ofta känner sig missmodiga eller nedstämda.
Sjukdom och hälsa
Norrbottningarna lever allt längre men något kortare än svensken i genomsnitt. Det finns skillnader i medellivslängden mellan norrbott- niska män och kvinnor, men också geografiskt inom länet. När det gäller hjärt- och kärl- sjukdomar är dödligheten i Norrbotten lägre för kvinnor men högre för män jämfört med genomsnittet för riket. Dödligheten varierar också mellan länets kommuner. I de flesta tu- mörtyper är nyinsjuknandet lägre i Norrbotten än genomsnittet för riket.
De läkemedelsgrupper som har största andelen av den totala läkemedelskostnaden i Norrbot- ten är hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdo- mar, mag-/tarmsjukdomar samt sjukdomar i nervsystemet.
Barn och ungdom
Hälsan bland svenska barn är allmänt sett bra men det finns vissa oroande tecken. Ett exem- pel är att den psykiska ohälsan, som yttrar sig i huvudvärk, magont och sömnbesvär, har ökat.
Likaså drabbas fler barn än tidigare av diabe- tes. Astma och allergier är i dag den vanligaste långvariga sjukdomen bland barn och det drab- bar vart tredje barn. Antalet barn med övervikt ökar, vilket är negativt för individens hälsa på sikt.
Vuxna
I princip omfattar gruppen vuxna personer i yrkesverksam ålder. Sjukligheten ökar generellt ju äldre åldersgruppen är. En befolkningsenkät bland norrbottningarna under år 2003 visade dock på en del undantag. Yngre kvinnor (ålder 16-24 år) hade i vissa fall lika mycket eller mer besvär än de äldre kvinnorna av huvudvärk, ont i axlar eller nacke samt sömnsvårigheter.
Samma undersökning visade att varannan man
eller kvinna har måttliga eller svåra besvär med
värk.
Kiruna
Gällivare
Kalix
Piteå
Sunderby Länssjukhus
Sjukhus Vårdcentral
Luleå Boden
Sunderby sjukhus
E4
E4 97
~20 km
~15 km
Vårdens organisation
2001 förändrades Norrbottens läns landstings driftorganisation. Under landstingsdirektören organiseras verksamheten i åtta länsövergripan- de divisioner. Divisionscheferna har som ansvar att både driva verksamheten i ett länsperspek- tiv och i ett lokalt perspektiv. Inom respektive divisioner görs gemensamma prioriteringar av verksamhetens inriktning och innehåll. Divisio- nerna arbetar över klinik- och sjukhusgränserna för kärnverksamhetens bästa. Inom hälso- och sjukvårdsområdet utgörs divisionerna av:
Opererande specialiteter Medicinska specialiteter Primärvård
Tandvård Vuxenpsykiatri Diagnostik
•
•
•
•
•
•
Grunden för sjukvården är länets 33 vårdcen- traler. Då avståndet till närmaste sjukhus är stort är vårdcentralen utrustade enligt ”gles- bygdsmodellen”, med ambulansverksamhet, medicinsk teknisk utrustning och vårdplatser för akuta åtgärder och observation. De har även tillgång till paramedicinska specialister. Varje kommun har minst en vårdcentral.
Specialistvården är fördelade på länssjukhuset
i Sunderbyn och fyra mindre sjukhus i Piteå,
Kalix, Gällivare och Kiruna. Sunderby sjukhus
fungerar som kompetenscentrum och stöttar
länsdelssjukhusen.
Sunderby Piteå Kalix Gällivare Kiruna
Öppenvårdsbesök 2007
Läkarbesök 124 488 36 720 18 480 33 714 13 397
Sjukv.behandling 116 722 41 397 15 132 25 350 19 045
Tekniska vårdplatser
Operationssalar 19 5 (6) 3 (4) 6 3
Intensivvård/IVAK 6 7 5 10 4
HIA-hjärtintensiv 6
Förlossning 7 4
Dialysplatser 13 8 8 7
Slutenvårdsplatser 2006
Vårdplatser, somatik 357 105 64 (+20) 96 45
Vårdplatser, psykiatri 24 16 -- 13 --
Patienthotell 40 rum 12 rum -- 19 rum --
Sjukhusens verksamhet
Div Opererande spec.
Allmän kirurgi Akutmottagning Kvinnosjukvård Käkkirurgi IVA/Anestesi Ortopedi Urologi Ögon ÖNH Div Medicin
Barnmedicin Geriatrik Hematologi Hjärtmedicin
Hud- och Könssjukdomar Internmedicin
Infektionsmedicin Lungmedicin Neurologi Njurmedicin
Rehabiliteringsmedicin Reumatologi
På Sunderby sjukhus finns i dagsläget följande medicinska huvudområden:
Div Diagnostik Laboratoriemedicin Radiologi
Mammografi
Klinisk fysiologi
Div Vuxenpsykiatri
Akut och planerad psykiatri
Vårdutveckling
I Landstingsplanen uttrycks ett antal övergri- pande mål för den hälso- och sjukvård som bedrivs. Den ska ha hög nationell och inter- nationell klass och ska ur ett medborgar- och patientperspektiv uppfylla följande krav:
Tillgänglig Säker
Evidensbaserad Kvalitativt likvärdig Patientfokuserad Jämlik
Effektiv
I all verksamhet ska ett systematiskt förbätt- ringsarbete kontinuerligt bedrivas.
Primärvård
Primärvården utgör den första linjens sjukvård och ska svara för befolkningens behov av basal hälso- och sjukvård inklusive akuta insatser.
Primärvård ska finnas i länets samtliga kommu- ner och vara tillgänglig dygnet runt.
Sjukhus
Alla sjukhus ska ha tillgång till internmedicinsk verksamhet, kirurgisk verksamhet samt geriat- rik, rehabilitering och palliativ vård. Tillgång ska också finnas till paramedicinska resurser samt diagnostik och service.
Allt större del av verksamheten ska utföras i öppen vård och distansöverbryggande teknik ska nyttjas och utvecklas.
Den akuta verksamheten ska koncentreras och effektiviseras. Verksamhet på jourtid ska mini- meras.
Kompetens- och personalförsörjning Pensionsavgångarna ökar de närmaste åren med en topp kring 2010. Undersköterskor är den grupp som kommer ha största andelen avgående med ålderspension. Konkurrens om framtida arbetskraft och kompetens kommer att intensifieras.
•
•
•
•
•
•
•
Ekonomi
Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för behovet och efterfrågan av hälso- och sjukvård.
Det är också avgörande för landstingets intäkter i form av skatt och statsbidrag. Utjämningssys- temet medför idag att bidraget minskas succes- sivt. Resultatet för 2006 försämrades. Åtgärder gjordes för att minska kostnaderna, men inom andra områden skedde kostnadsökningar som påverkade resultatet negativt. Högspecialiserad vård utanför länet köps främst från Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Dessa köp har minskat i omfattning medan läkemedelskostna- derna har ökat.
Förändringsarbete
Utvecklingsarbetets fokus finns inom primär- vården, vården för äldre och vården för psykiskt sjuka och psykiskt funktionshindrade. Att befolkningen blir allt äldre medför att verk- samhetsområden som stroke, cancer, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och demens kommer att bli mer omfattande. Antalet patienter med behov av dialys ökar. Det finns ingen intention om förändrad akutsjukvård. Under de senaste åren har bl.a. följande förändringar av hälso- och sjukvården genomförts:
Förlossningssjukvården har koncentrerats till Sunderbyn och Gällivare.
Antalet slutenvårdsplatser i länet har minskat.
Akut och planerad verksamhet skiljs åt för att den planerade verksamheten ska kunna bedrivas så effektiv som möjligt. Inom de opererande specialiteterna har detta inneburit att planerad allmän kirurgi i huvudsak utförs i Kalix och planerad ortopedi i Piteå. Akut operativ verksamhet koncentreras till Sun- derby och Gällivare.
Behandling av patienter med blodsjukdomar samt kranskärlssjukdom, PCI har tagits hem till det egna landstinget.
Vuxenpsykiatrin har fått öppnare vårdformer och slutenvårdsplatser har avvecklats inom närpsykiatrin.
•
•
•
•
•
ur ”Norrbottens läns landstings miljöpolicy”, (20071219)
Landstingets miljöpolicy är ett framåtsyftande styrdokument som anger färdriktningen för landstingets miljöarbete i alla sammanhang där landstinget på något sätt är engagerat. Alla verksamheter ska bidra till en långsiktigt håll- bar utveckling genom att:
Bedriva ett aktivt miljöarbete som känneteck- nas av ständiga förbättringar.
Effektivisera processer för att minska resurs- användningen.
Använda förnybara energikällor och natur- resurser.
Välja produkter och kemikalier som ger minsta möjliga belastning på miljön.
Så långt möjligt använda kollektiva färdme- del och nyttja modern teknik för att minska på resandet.
Utarbeta tydliga och mätbara mål för miljöarbetet som årligen följs upp i alla verksamheter.
För att nå framgång i det praktiska miljöarbetet ska gamla strukturer och invanda beteenden omprövas. Initiativ i den riktningen ska upp- muntras och stödjas. Goda exempel på det interna miljöarbetet ska uppmärksammas och spridas.
Landstingets huvuduppgifter är att främja en god hälsa, ge bra vård och skapa goda livsmiljö- er för att på så sätt bidra till tillväxt och välfärd.
Miljöarbetet ska fokuseras på hållbara insatser inom de tre huvudområdena Energi, Transpor- ter och Produkter.
•
•
•
•
•
•
Visioner för miljöarbetet
Energi
”Norrbottens läns landsting är ledande i Europa i fråga om långsiktigt hållbar energi. Landstinget nyttjar enbart förnybara energikällor och behovet av energi har minimerats.”
Landstinget ska i alla sina verksamheter och som regional aktör bidra till att miljö- och klimatpåverkande utsläpp minimeras genom hushållning i kombination med utvecklad styr- och reglerteknik.
Transporter
”Norrbottens läns landsting är ledande i Europa på att ersätta fysiska transporter med andra alter- nativ.”
Landstingets upphandling av transporter ska präglas av nytänkande med högt ställda miljö- krav. Ny teknik ska användas för att minska fysiska transporter. Låg miljöbelastning och samordning av transporter ska prioriteras.
Produkter
”Norrbottens läns landsting är ledande i Europa i fråga om miljömedveten produktanvändning.”
Landstingets arbete fokuseras framförallt mot
material, produktgrupper och tjänster med
tydlig miljö- och hälsokoppling. Landstinget
ska använda produkter som är kretsloppsanpas-
sade och bygger på principen nyttja, inte ut-
nyttja. All konsumtion ska vara miljömedveten,
energisnål och möjliggöra återanvändning.
Sunderb y sjuk hus
Sunderby sjukhus
Nuläge
Byggnadens fysiska förutsättningar
BTA: ca 110 000 m
2BRA: ca 85 000 m
2Total markyta: ca 360 000 m
2Alla ytor där dagsljus finns tillgängligt är idag tagna i bruk. Det återstår relativt stora grusade ytor som kan användas till förråd, installations- ytor etc. som inte kräver dagsljus.
Struktur
Sjukhuset karaktäriseras av det huvudsakliga kommunikationsstråket bestående av två gla- sade gator som löper genom hela byggnaden.
Gatorna möts i vinkel vid huvudentrén, där även restaurang, patienthotell och annan ser- vice är placerad.
Inne i den vinkel som gatorna bildar ligger ett block med specialistmottagningar, diagnostik och behandling. På utsidan ligger vårdavdel- ningarna. Broar förbinder behandlingsblocket med vårdavdelningarna på varje plan.
Konstruktion
Sjukhuset har 3 resp. 4 våningar över mark med ett kulvertplan, i delvis souterräng mot inner- gård, under vilket det ligger en rörkulvert för mediaförsörjning.
Byggnaden har en modulindelad stomme av betong, där ytterväggar och pelarstomme utgör de bärande delarna. Hålbjälklag med integrerad bärning ger en jämn undersida och möjlighet till vertikal håltagning överallt. Fönstren är satta i moduler.
Med ett fåtal undantag har hela sjukhuset 4,50 meters våningshöjd. Vilket ger en fri rumshöjd på 2,90 meter.
Restriktioner för nya byggnader
Det finns inga uttalade restriktioner för nya byggnader. Det som ska beaktas vid eventuella ny-/utbyggnad är det estetiska och inflygnings- vägen till helikopterplattan.
Teknisk livslängd
Alla tekniska system i Sunderbyn är installerade samtidigt. Det innebär att alla tillhörande kom- ponenter, med vissa undantag, har likvärdig livslängd, vilket medför att behov av kompo- nentbyten kommer inom samma tidsperiod på alla system. Sjukhuset börjar närma sig denna tidsperiod.
Teknikutrymmen
Befintliga teknikutrymmen upplevs som tillfredsställande, men vid framtida ut-/om- byggnad bör det planeras för nya utrymmen för ventilation, kyla m.m.
”Kustgatan” mot entrehallen
Möjlighet till förändring
Definitioner som används i detta dokument:
En generell byggnad är där lokalerna är möjligt att använda till olika verksamheter utan omfat- tande ombyggnationer.
En flexibel byggnad kan anpassas till föränd- rade verksamheter genom att väggar, instal- lationer m.m. är lätat att ändra och flytta utan större ingrepp i byggnadens stomme och infrastruktur.
Tillbyggnadsmöjlighet är där byggnad är lätt att bygga ut eller bygga till med bibehållen infrastruktur med avseende på försörjning.
Detta ställer också krav på genomtänkta kom- munikationer, d v s logistik.
Förutsättningar vid sjukhusets planering Ambitionen för Sunderby sjukhus var att skapa generella lokaler som också är flexibla med goda tillbyggnadsmöjligheter. Detta har man gjort genom:
Generella rum, som utan ombyggnad kan användas till olika funktioner. I sjukhuset finns inga fasta gränser mellan mottagningar och av- delningar. Det medför att verksamhetsförskjut- ningar lätt kan hanteras utan ombyggnader.
Flexibelt stomsystem, som är modulanpassat, med ytterväggar och pelarstomme i betong och lätta modulindelade mellanväggar. Bjälklag med horisontella balkar integrerade i bjälklaget medger framtida håltagningar överallt. Hela sjukhuset har en generell våningshöjd från golv till golv på 4,50 m. Fönster är placerade i moduler.
Tillbyggnadsmöjlighet, genom att antingen addera nya byggnadskroppar till den befintliga strukturen eller plats för nya fristående bygg- nader. Psykiatribyggnaden, byggnad 105, är förberedd för att kunna byggas på. I plan två, källaren, finns ytor som inte är inredda och som kan byggas om för verksamheter som inte
Analys
Den generella strukturen som var målsätt- ningen när sjukhuset byggdes har utnyttjas när avdelningsgränser har flyttats. Rum har i många fall också fått annan användning. Men många rum har inte en generell utformning och är svåra att använda till andra verksamheter utan ombyggnader. Exempel på detta är trepa- tientrummen på vårdavdelningarna och de små skrivplatserna på mottagningarna. Positivt är placeringen av vertikala kommunikationer som trappor och hissar vilka möjliggör verksamhets- förskjutningar.
Flexibiliteten i byggnaderna är god, dels med avseende på byggnadens konstruktion, men även de tekniska systemen. Den kompakta planformen gör att det är svårt att utöka en verksamhetsyta, då detta medför att angränsade verksamhet då måste minskas eller flytta, med risk att bryta goda samband och bra logistik.
Det saknas en generell kommunikationsstruk- tur som all verksamhet är placerad efter.
Ytor i plan två har tagits i anspråk för patient- verksamhet. Det är inte önskvärt att patienter förflyttar sig i detta plan där all varutransport sker. Våningsplanet, som utgjort en lokalreserv, har stora ytor som saknar tillgång till dagsljus vilket begränsar användbarheten.
Tillbyggnad i respektive byggnadskropps yt-
terändor går att genomföra i flera lägen. Detta
innebär att de verksamheter som ligger längst
ut kan få lokaltillskott. Vid sjukhuset planering
togs inte hänsyn till ett framtida behov av en
större och samlad tillbyggnad, tillgänglig från
huvudkommunikationsstråken. Under nuva-
rande planarbete har det konstaterats att detta
krävs för att lösa öppenvårdens behov. Dessa
tillbyggnader finns redovisade. I planen har
även redovisats framtida tillbyggnadsmöjlighe-
ter bortanför planperioden.
Sunderby sjukhus planerades medvetet mycket ytsnålt och för en viss slutenvårds- och öp- penvårdsverksamhet. Efter 9 års drift kan man konstatera att det finns ett behov att förändra lokalerna för att kunna bedriva en effektiv vård.
Lokalbrist råder inom många verksamheter där nya eller förändrade behandlingsmetoder inneburit en ökad öppenvårdsverksamhet och ett ökat patientflöde från övriga delar av länet.
Sammanfattningsvis kan följande konstateras:
De flesta mottagningar har mycket trångt, bl.a. akutmottagningen.
Ny teknik och ökande patientflöden påverkar diagnostik och behandling.
Inom flera områden, t.ex. rehab/reuma, hjärt- medicin och njurmedicin är verksamheten splittrad i sjukhuset.
Vårdavdelningarna utnyttjas inte fullt ut för slutenvård.
Utrymmen för läkarutbildning saknas.
Personalmatsal saknas.
•
•
•
•
•
•
Patientflöde - Läkarbesök
0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000
2002 2003 2004 2005 2006 2007
Luleå-Boden Utomläns Övriga NLL
Patientflöde - Sjukvårdande behandling
0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000
2002 2003 2004 2005 2006 2007
Luleå-Boden Övriga NLL
Vårdtillfällen - Slutenvården
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000
2002 2003 2004 2005 2006 2007
Luleå-Boden Övriga
Verksamheternas situation
Sjukhusområdet
by 107 by 107 by 106
b y 113 b y 114 by 102
by 101
by 106 by 106
by 103 by 104 by 105
by 108 by 109
by 111 by 110 by 121
by 115
by112
0 10 50 100 200 m
N
1 2 3 4 5 6
Huvudentré Östra entrén
Norra entrén, bårtransporter Akutmottagning
Helikopterplatta Akutmott, barn
Akutmott, vuxenpsykiatri Järnvägshållplats Busshållplats Godsmottagning Kök
Bårhus
Telefonväxel mm.
7 8 9
Boden, 20 km
Luleå, 15 km 1
5 2
3
4 6 7
8
9 10 10
11 12 11
12
13
13
Öppenvårdsmottagningar
Sjukhusets kompakta plan ger korta avstånd mellan olika enheter, men även dåligt med ex- pansionsutrymme för enskilda verksamheter.
Mottagningar
De flesta specialistmottagningarna är placerade vid innergatorna i entréplan. Bland undantagen finns ögonmottagningen, som trots stora pa- tientflöden ligger på plan 6, och Rehabmedicin på kulvertplan.
Ökande antal sköterske- och teammottagningar ger behov av mer utrymme för patientmöten och patientadministration/dokumentation. I viss utsträckning kan detta behov lösas genom att utnyttja befintliga lokaler vid tider då det inte pågår läkarmottagning.
Dyrare utrustning bör få ”eget rum” för att ge möjlighet till hög utnyttjandegrad. Framförallt bör kombinationen av expedition och under- sökningsrum undvikas för att hantera ökande patientflöden ex.v. på ögonmott.
Öppenvårdsmottagning Läkar-
besök Sjukv.
behandling Akutsjv (enb. smärtbeh.) 690 1 207
Arbetsterapi - 2 717
BUP 70 292
Barnsjukvård 9 423 6 052
Dietistmott - 2 331
Garnis 41 2 772
Geriatrik & Rehab 881 152
Hudkliniken 4 958 1 558
Hörselvården - 9 949
Infektionssektionen 2 120 689
Internmedicin 17 597 15 306
Kirurgkliniken 15 495 2 440
Kuratorsmott - 1 654
Kvinnosjv 10 114 4 038
Käk- och munsjd. 2 972 1 052
Logopedmott 18 2 066
LSS 6 628
Lung- och allergisekt 3 039 1 563
Ortopedkliniken 14 687 5 112
PBU 551 5 738
Radiologi/klin.fys 919 -
Rehabmedicin 882 3 746
Reumatologi 4 333 1 332
Sjukgymnastiken - 7 918
Urologkliniken 4 326 521
Vuxenpsykiatrin 5 078 28 124
Ögonkliniken 18 747 7 718
ÖNH-kliniken 7 541 47
TOTALT 124 488 116 722
Expeditioner / arbetsplatser
Dokumentationskraven har ökat och samtliga kliniker har behov av fler arbetsplatser för ad- ministration, dokumentation och telefonsam- tal, men i viss utsträckning även för samtal med patienter och anhöriga.
God tillgång till lokaler för såväl avskiljt arbete som formella och informella möten är även ett tungt argument vid rekrytering.
Patientbesök i öppenvården 2007
Behandling och diagnostik
Akutsjukvården och de diagnostiska enheterna utgör en gemensam medicinsk service för sjuk- huset och ligger väl placerade med goda sam- band till såväl öppenvårdsmottagningarna som vårdavdelningarna.
Verksamheterna karaktäriseras av snabb teknisk utveckling och nya diagnostik/behandlingsmöj- ligheter. Detta i sin tur ger ökade patientflöden med ökade krav på utrymme för patienter och utrustning.
Akutmottagning / ambulans
Ökande patientflöden och ev. införande av
”triage” innebär behov av större och omdispo- nerade lokalytor för förbättrad funktion och säkerhet. Bland annat saknas intagningsrum för patienter med smittsamma infektioner.
I ambulanshallen leder brist på utrymme till att patienter i vissa fall får lastas ut utanför hallen.
Ambulanshallens saneringsrum uppfyller inte kraven.
Operationsavdelning / sterilcentral
Samverkan med hjärtsjukvården blir allt större och i detta samband en allt större integration mellan operation och röntgen. En ”hybridsal”, en ca 100 kvm stor operationssal med röntgen krävs. För en ökad effektivitet måste patientflö- dena för akut-, elektiv- resp. dagkirurgi separeras.
En ökat internt och externt uppdrag för ste- rilcentralen kombinerat med skärpta krav på hantering och utrustning medför krav på större lokaler.
Radiologi / nukleärmedicin
Jfr. ”Operation”. Avdelningen står inför behovet att uppdatera och komplettera de mer avan- cerade laboratorierna. Under 2009 blir även mammografin digitaliserad.
Laboratoriemedicin
Enheterna ligger samlade på plan 4 i norra delen av behandlingsblocket. I och med att nya metoder görs tillgängliga kommer analysmäng- derna att öka och därmed behovet av större lokaler.
Dialysavdelning
Dialysavdelningen har 13 platser för hemodia- lys och ett ökande antal patienter i peritonaldi- alys (PD). PD-verksamheten är splittrad mellan njurmedicinska mottagningen, placerad vid dialysavdelningen, och vårdavdelning 61.
2006 2007
Op. tillfällen - slutenv. 10 015 11 170
Op. tillfällen - öppenv. 30 796 47 003
Avd 49
Sjukhuset är byggt för ca 440 vårdplatser (inkl.
psykiatrin). Av dessa används i dagsläget ca 380 vpl. De vårdrum som inte längre används för patienter nyttjas som expeditioner, personalrum m.m. (se tabell på sid. 37). Enligt verksamheter- na bör antalet vårdplatser räcka för framtida be- hov. Detta under förutsättning att de vårdrum som idag har annan användning kan återföras till slutenvården.
Vårdavdelningar
Avdelningarna ligger kopplade till varandra, tre på varje plan vilket möjliggör att lösa upp gränserna mellan dem och gör det möjligt att utnyttja ytorna på andra vis än i nuläget.
I vårdflyglarna utgör varje vårdplats inkl.
biutrymmen ca 43 kvm.
Vårdavdelningarna är välplanerade med korta avstånd och 1/2/3-bäddsrum med hygienrum.
Varje våning har ett gemensamt personalrum.
Avsaknaden av närbelägna personalutrymmen ger problem vid låg bemanning och har lett till att andra utrymmen utnyttjas som pausrum.
Behovet av dokumentationsplatser har ökat kraftigt sedan sjukhuset byggdes, då allt fler personalkategorier för löpande anteckningar över sina patientkontakter.
Avdelningarna består av en del som gränsar mot innergatan och en del i en flygel. Entrén, med kök och dagrum, ligger i vinkeln med anslutning till hisshallarna. I flyglarna ligger två vårdenheter bestående av ett 3-bäddsrum, ett 2-bäddsrum och 2-3 st 1-bäddsrum. Mellan enheterna ligger expedition, samtalsrum och skölj. I vinkel ligger ytterligare en enhet med 3+2+3 vårdplatser med gemensamma stödfunk- tioner (förråd, expeditioner, behandlingsrum mm.) mot innergatan. Alla vårdrum har utsikt över sjukhusparken. Avd. 49, som tillkommit senare, bryter mot den generella strukturen genom med sin placering i behandlingsblocket.
Vårdavdelningsflyglar
Vårdrum
7 platser
8 platser 7 platser
Vårdavdelning, plan 5
.
Avd./gruppexp.
Und./beh./exp.
Skölj/kök/förråd Vårdrum Dagrum Teknik
1 pat 2 pat 3 pat 4 pat Summa vpl
Plan 3 34 8 10 3* 92
Plan 4 70 17 15 - 149
Plan 5 29 24 11 - 110
Plan 6 26 8 10 - 72
Summa vpl 159 114 138 12 423
Andel av vpl 38% 27% 37% 3%
* vårdrum på AVA
Vårdrumsfördelning
Definition: Tillgängliga vårdrum med tillhörande hygienutrymme,
exkl. By 105, vuxenpsykatri.
Provisoriskt personalrum i 3-pat rum Personalrum
Beläggning slutenvårdsplatser 2007
Avdelning Öppna
vpl.
Vård- dagar
Belägg- ning
41A - geriatrik 11 2 723 81 % (67-95 %)
41P - PAVA 6 1 642 88 % (67-108 %)
42N - neuroreh. 10 3 182 83 % (64-100 %)
42R - reuma 10 2 205 65 % (37-110 %)
43 - stroke 22 6 467 76 % (54-90 %)
Totalt Vo Rehab 59 16 219
44A - barnmed.
18 5 085 75 % (67-94 %)
44B - barnmed.
n/a 936 42 % (15-70 %)
45 - barnpsyk.
6 1 098 50 % (16-80 %)
65 - neo
