ÅRSRAPPORTER DIVISIONER | 2013

ÅRSRAPPORTER DIVISIONER | 2013

ÅRSRAPPORTER 2013

Årsrapport Division Primärvård

Stark ekonomi

Ekonomiskt resultat

Divisionens ram består av två delar, dels ett basuppdrag för primärvård finansierat via kapitering, dels en anslagsdel för tilläggsuppdrag vid sidan av basuppdraget. Tilläggsuppdragen består till största delen av ambulans, observationsplatser, ljusbehandling, bårhusverksamhet och radiologi.

Divisionen redovisar ett negativt resultat på 42,3 mkr vilket är 20,2 mkr bättre jämfört med föregående år. Resultatet är 14,9 mkr sämre jämfört med den reviderade årsprognosen per oktober. Resultatförsämringen sista måna- derna av året beror på händelser som inte har kunnat förutses. Det beror till största delen på ett ökat behov av hälso- och sjukvårdsinsatser i de kommuner där Sensia gått i konkurs. Den 24 juni gick Sensia AB i konkurs och lands- tinget fick ta över cirka 18 000 listade medborgare, det motsvarar 7 procent av marknaden. Det har också anställts fler ST-läkare samt fattats beslut om särskilda ålderspensioneringar.

Det mesta av underskottet härrör från den kapiterade sidan, 29,5 mkr, det är 22,7 mkr bättre än föregående år.

Största delen av underskottet på den kapiterade sidan beror på merkostnader för inhyrda läkare på drygt 12 mkr i glesbygden. Merkostnaden för inhyrda läkare har i förhållande till läkarbudgeten minskat med 8,4 mkr jämfört med 2012. Divisionen har hyrt in sjuksköterskor för 1,8 mkr 2013, vilket är en ökning med 1,5 mkr jämfört med föregående år. En ytterligare orsak är att det finns kvarvarande kostnader för cirka 8 mkr för delar av hemsjukvårdsverk- samheten som skatteväxlades vid årsskiftet till länets kommuner. Det har också genomförts en del ombyggnationer samt sammanslagning av två hälso- centraler till en gemensam i Gällivare. Det finns fortsatt konkurrens av de två kvarvarande privata hälsocentralerna, en i Gällivare och en i Piteå.

Vid årets början hade divisionen 85 procent av marknaden, 213 582 listade.

Vid årets slut 92 procent och 230 276 listade.

ÅRSRAPPORTER 2013

En procent av totala vårdpengen, cirka 6-7 mkr har delats ut som prestations- ersättning. De landstingsdrivna hälsocentralerna har erhållit 1,9 mkr för hand- lingsplanerna och 2,9 mkr för de rörliga prestationsersättningarna. Avdraget för täckningsgrad, andelen öppenvårdsbesök i primärvård i relation till totala antalet besök i öppenvården, mål 80 procent, blev ett avdrag med 3,4 mkr, en ökning med 1,2 mkr jämfört med föregående år.

Omställningskostnaderna i form av avgångsvederlag och särskild ålderspens- ion har under året uppgått till 6,2 mkr.

Nettounderskottet på den anslagsfinansierade verksamheten är 12,8 mkr, en försämring med 2,5 mkr jämfört med föregående år. Den största delen av un- derskottet ligger på divisionsgemensamt. Det största enskilda underskottet ligger på basenheten ST-läkare med 7,4 mkr. Sjukvårdsrådgivningen redovi- sar ett underskott med 2,6 mkr, det beror till största delen på övertid, fyll- nadstid, ob och sommaravtal. Divisionen har belastats med engångskostnader för ombyggnation av Arjeplogs hälsocentral med 2,4 mkr, Stadsviken och Haparanda 0,7 mkr, ger en budgetavvikelse på minus 2,1 mkr. Divisionen har inväntat en utredning som ska leda till en kapitering av näringspreparat, det ger ett underskott på 1,3 mkr.

Resultat innevarande eller föregående år per verksamhetsområde. Nettokost- nadsutfall är lika med avvikelse mot budget.

Nettokostnad per verksamhetsområde mkr) Utfall Utfall

2013 2012

VO 31 Arjeplogs kommun 0,0 -1,9

VO 32 Arvidsjaurs kommun -7,1 -7,2

VO 33 Jokkmokks kommun 0,1 1,6

VO 34 Älvsbyns kommun -0,2 -3,1

VO 35 Piteå kommun -7,0 -12,0

VO 36 Kiruna kommun 4,3 1,3

VO 37 Gällivare kommun -3,0 -4,0

VO 38 Pajala kommun -1,2 -0,2

VO 39 Övertorneå kommun -0,7 -0,1

VO 40 Överkalix kommun -0,6 -0,4

VO 41 Haparanda kommun -4,2 -2,1

VO 42 Kalix kommun 1,3 2,0

VO 43 Luleå kommun -3,4 -5,1

VO 44 Bodens kommun -5,5 -10,5

VO 45 Divisionsgemensamt -15,1 -20,8

Totalt divisionen -42,3 -62,5

ÅRSRAPPORTER 2013

Personalkostnader och arbetad tid

920 940 960 980 1 000 1 020 1 040 1 060 1 080 1 100 1 120

Antal årsarbetare

Division Primärvård

*Arbetade timmar under 12 månader/1760

Divisionen har under perioden minskat med 166 årsarbetare. Det motsvarar femton procent.

Divisionen har under tidsperioden januari till december 2013 minskat antalet tillsvidareanställda med 95 personer. Av minskningen gick 68 personer över till en kommunal anställning i samband med skatteväxlingen av hemsjukvår- den och hembesöken i februari i år. Observera att antal årsarbetare och antal personer är olika mått.

Uppföljning av beslutade sparåtgärder

För att anpassa verksamheten till den nya ramen och de ekonomiska villkoren som gäller i vårdvalssystemet togs en ekonomisk handlingsplan för 2013- 2014 fram som divisionen arbetar utifrån.

Mkr

Beslutade sparåtgärder

enligt divisionsplan 2013 Effekt av sparåtgärder enligt prognos för 2013

VO 31 Arjeplog 0,2 0,2

VO 32 Arvidsjaur 4,9 3,5

VO 34 Älvsbyn *) 1,1 0,4

VO 35 Piteå *) 6,8 3,0

VO 37 Gällivare 4,2 5,4

VO 43 Luleå *) 2,6 0,2

VO 44 Boden *) 3,1 2,2

VO 45 Divisionsgemensamt 0,4 0,4

Summa 23,3 15,3

*) Dessa verksamhetsområden är berörda av Sensias konkurs, av den anledningen görs ing- en revidering från föregående rapporttillfälle.

De sparområden som divisionen inriktar sig på är

 minska merkostnader för läkare

 anpassa bemanning och omkostnader till listning

 samarbete och samverkan mellan hälsocentraler

ÅRSRAPPORTER 2013

 sänka kostnaderna för öppenvårdsläkemedel

 omförhandla hyreskontrakt

 vi arbetar också med aktiviteter för att bibehålla/öka antalet listade.

Aktiviteter som Lean träningsskolor för ett gott bemötande och en förbättrad flödeseffektivitet samt ett omhändertagande enligt bästa ef- fektiva omhändertagande nivå (BEON)

Ekonomi i balans

Enligt ekonomiska handlingsplanen är de sparåtgärder som divisionen lyckats spara in 15,3 mkr av totalt 23,3 mkr. Sensias konkurs, med övertagande av cirka 18 000 medborgare, har gett ett ökat behov av hälso- och sjukvårdsin- satser på de landstingsdrivna hälsocentralerna. Från 2014 ska en ny reviderad handlingsplan tas fram för hälsocentralerna med fortsatt fokus på en ekonomi i balans.

Investeringar

Investeringar (mkr) Summa

beslutade

Årets investeringsutgifter investeringar Kalkylbe-

lopp för årets utfall

Verkligt utfall

Planerade investeringar - beslut 2013 3 000 1 744 1 678

Akuta investeringar - beslut 2013 500 393 369

Övriga investeringar - beslutade före 2013, men effek- tuerade under året

2 666 1 365 1 377

Summa 6 166 3 502 3 424

ÅRSRAPPORTER 2013

God hälsa och god vård

Fyra viktiga händelser har på olika sätt påverkat primärvården året som gått.

Den första är skatteväxlingen av hemsjukvården till kommunerna som genom- fördes vid årsskiftet 2012-2013 och där berörd personal gick över till kom- munerna den 1 februari 2013. Den andra är erbjudandet om hälsosamtal till alla 30-åringarna. Det tredje är byte av namn från hälsocentral till hälsocen- tral och i samband med det introduktionen av en egen grafisk profil för pri- märvården. Den fjärde är Sensias konkurs i slutet av juni 2013.

Utöver dessa händelser har divisionen fortsatt anpassningen till vårdvalsre- formen. Division har i december 92 procent av befolkningen i länet aktivt eller passivt listade.

Resultaten för hälsocentralernas verksamhet redovisas i beställarsektionens årsrapport för Vårdval Norrbotten.

1 Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete

Förutom det fortsatta arbetet att förstärka stödet till blivande och nyblivna föräldrar och kvalitetssäkra verksamheten inom mödra- och barnhälsovården har hälsocentralerna erbjudit hälsosamtal till alla 30 åringar. Under 2013 har 5 procent eller 524 personer av alla 30 åringar genomfört ett hälsosamtal. Vid de landstingsdrivna hälsocentralerna har det under samma period förskrivits 5936 FaR (fysisk aktivitet på recept) varav 3930 listade har en dokumenterad uppföljning av sitt FAR. 916 patienter har en journalförd åtgärd för alkohol och 3854 patienter har en journalförd åtgärd vad gäller matvanor.

725patienter har fått tobaksavvänjning/kvalificerad rådgivning.

2 Första bedömning

Samtliga hälsocentraler är anslutna till sjukvårdsrådgivningen 1177 och Mina vårdkontakter.

0:an i vårdgarantin

Telefontillgängligheten prioriteras högt i divisionen och 91 procent av alla

inkomna samtal besvarades under samma dag år 2013. Årets lägsta siffra no-

terades under juli månad och beror huvudsakligen på en fördubbling av anta-

let telefonssamtal till många hälsocentraler de första veckorna efter Sensias

konkurs.

ÅRSRAPPORTER 2013

7:an i vårdgarantin

Tillgängligheten till läkarbesök inom sju dagar har förbättrats med två pro- cent jämfört med förra året. Sammantaget fick 92 procent av patienterna med ett bedömt behov av läkarkontakt ett besök inom vårdgarantin.

Under året har arbete gjorts för att förbättra och kvalitetssäkra registrerings- rutinerna och överföring till nationella väntetidsdatabasen.

3 Stöd vid långvarig sjukdom

För de patienter som har behov av stöd och behandling under en längre tid är ett teambaserat arbetssätt och ”bästa effektiva omhändertagande nivå” två av divisionens strategier.

Läkemedel

Division Primärvård har alltsedan 2011 följt förskrivningen av beroendefram-

kallande läkemedel på läns- och hälsocentralsnivå. Antalet individer som fått

dessa läkemedel per kvartal har också redovisats i tre åldersgrupper samt

uppdelad på kön.

ÅRSRAPPORTER 2013

Som framgår är förskrivningen tämligen stationär, med huvudsaklig förskriv- ning till de äldre och till fler kvinnor än män.

Påbörjade åtgärder för att sänka antibiotikaförskrivningen till äldre personer har fortsatt under året och nya insatser tillsammans med kommunerna plane- ras inför kommande år.

4 Komplexa behov och hemsjukvård

Sedan i våras finns Meddix öppenvård i bruk som ett komplement till Meddix slutenvård som funnit ett antal år. I Meddix öppenvård ska primärvården och berörd kommun tillsammans med patienten upprätta en samordnad individuell plan, SIP, när patienten behöver insatser från fler än en huvudman. Vid års- skiftet 2012/2013 hade cirka 2000 SIP upprättats för patienter i hemsjukvård vid landstingets hälsocentraler. Allt för att underlätta över-

gången/överlämnandet av hemsjukvårdspatienter från landstinget till kommu- nerna.

Insatser inom patientsäkerhetsområdet i övrigt se särskild Patientsäkerhetsbe- rättelse för 2013.

Länsenheten Särskilt stöd/Funktionshinder

Länsenheten Särskilt stöd/ Funktionshinder omfattar verksamheterna Rådgiv- ning och annat personligt stöd enligt LSS, Länsenhetens vuxenhabilitering, Neuropsykiatriska vuxenteamet samt hjälpmedelsverksamheten.

LSS verksamheten

Antalet ansökningar om Råd och Stöd enligt LSS i länet var 186 stycken un- der 2013, av dem fick 12 personer avslag på sin ansökan.

Den 1 oktober varje år gör Länsenheten en mätning av pågående ärenden inom LSS Råd och Stöd. 1 oktober 2013 var det 574 pågående ärenden inom LSS verksamhet.

Av de 574 ärendena var 53 procent män och 47 procent kvinnor.

ÅRSRAPPORTER 2013

Behovet av hjälp är indelade i nio behovsområden som är klassificerade enligt ICF. De tre största behovsområdena registrerade under 2013 är stöd i förhål- lande till arbete/ekonomi 21 procent, hemliv 16 procent och samhällsengage- mang 14 procent.

NeuroVux (Neuropsykiatriska vuxenteamet)

Under året inkom 217 remisser. 42 procent av dem gällde kvinnor och 58 pro- cent män. Under året 2013 utreddes 66 personer av NeuroVux.

Antal patienter på väntelista för utredning var vid årsskiftet 300 personer.

Vuxenhabiliteringen

Under 2013 aktualiserades 170 ärenden, via remisser och egen vårdbegäran.

Av dessa var 42 procent kvinnor och 58 procent män. Psykologerna inom Vuxenhabiliteringen har genomfört 17 diagnosutredningar.

Hjälpmedelsverksamheten Riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten

”Riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsned- sättning” är från och med 2013 gemensamma för landstinget och kommunerna i länet. Förslag på förändringar inför 2014 har tillsammans med representan- ter för kommunerna i länet lämnats till politiken för beslut. Samverkan kring riktlinjerna är reglerat i det gemensamma policy och samverkansdokumentet.

Förslagen har presenterats för handikapp- och pensionärsorganisationerna som haft möjlighet att lämna synpunkter på förslagen.

Stöd till förskrivare

Rådgivning till förskrivare har gjorts bl.a. via telefon, video och patientbesök tillsammans med förskrivare. Samtliga patientmöten registreras i patientjour- nalsystemet. Under 2013 har 1087 vårdkontakter registrerats i VAS. För 79 procent av de registrerade vårdkontakterna är patienterna yngre än 65 år. I vårdkontakterna har ärendena remitterats in från förskrivare i kommunernas ordinära boende (48 %), särskilt boende (6 %), hälsocentral (15 %), barnha- bilitering (13 %), psykiatri (5 %), logopedi (11 %) och övriga (2 %). Hjälp- medelskonsulentverksamheten har registrerat vårdkontakter för 623 personer, 287 kvinnor och 336 män. 27 procent av personerna var under 20 år och 77 procent var under 65 år.

Under 2013 inkom 724 remisser till Hjälpmedelskonsulenterna. 54 procent av remisserna kom från landstingets förskrivare och 46 procent från kommuner- nas förskrivare. De interna remisserna kom från rehab (4 %), barn- och ung- dom (30 %), länslogopedi (30 %), vuxenpsykiatri (9 %), primärvård (26 %) och övriga (1 %). Under 2013 har 750 nya patientärenden registrerats i pati- entjournalsystemet.

Länshjälpmedelsgruppen

Länshjälpmedelsgruppen har vid de 19 mötena under året behandlat 508 pati-

entärenden. 405 remisser har inkommit till Länshjälpmedelsgruppen. 151 re-

misser har inkommit från landstinget och 254 remisser från kommunerna.

ÅRSRAPPORTER 2013

5 Livskraftig enhet

Arbetet med värdegrunden och användningen av lean-strategier(göra skillnad för patienterna) i verksamheten har fortsatt under året. Kärnprocesserna – hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, första bedömning, stöd vid långvarig sjukdom, komplexa behov/hemsjukvård – är grunden när vi plane- rar och följer upp resultaten. Tester av olika metoder för visualisering av re- sultat och processer pågår. En utbildning för intresserade chefer, ”Lean- träningsläger” har genomförts och ytterligare ett antal hälsocentraler har ge- nomfört lean-spel.

E-hälsa är ett annat av divisionens strategiska områden - för att ge invånarna större möjligheter att själva interagera med vården via Internet, öka tillgäng- lighet till konsultationer mellan vårdpersonal, säker informationshantering och uppföljning. Möten via videoteknik mellan personal har ökat och en stor del av våra interna utbildningar genomförs via video för att minska resande.

Divisionen fortsätter att dra nytta av att vara en stor aktör. Samordning och samnyttjande av resurser är numera en tydlig strategi.

Engagerade medarbetare

Divisionens medarbetare ska bidra till att verksamheternas mål uppfylls.

Detta förutsätter att medarbetarna ser utvecklingsmöjligheterna och är moti- verade och delaktiga i utvecklingen av det dagliga arbetet samt att de har en helhetssyn och förståelse för hur de bidrar till verksamhetsmålen genom sitt arbete.

Kompetensutveckling och rekrytering

I likhet med tidigare år har divisionen fortsatt att satsa på att rekrytera fler specialister i allmänmedicin. I staben finns en särskild tjänst avsatts för upp- draget. Under 2013 har olika informationsaktiviteter och rekryteringsresor genomförts såväl inom landet som utomlands. Med en god handledning och ett bra omhändertagande av läkarassistenter, AT-läkare, ST-läkare och läkare med utländsk legitimation är ambitionen att öka antalet specialister i allmän- medicin i länet. I december 2013 har divisionen 62 ST-läkare placerade runt om i länet vilket var 3 fler i jämfört med 2012.

Divisionen har även satsat på att vidareutbilda fler sjuksköterskor till di- striktssköterskor, barnmorskor, AKS (avancerade kliniska sjuksköterskor) och ambulanssjuksköterskor under 2013. 11 sjuksköterskor har beviljats stu- dieförmåner under någon av ovan nämnda vidareutbildningar.

Frisknärvaro och sjukfrånvaro

Majoriteten av divisionens anställda eller 74 procent har ingen eller under fem dagars sjukfrånvaro under 2013 vilket är 3 procent högre jämfört med 2012.

Sjuktalet har däremot ökat från 3,95 procent 2012 till 4,65 procent av brutto- arbetstiden 2013. Det är framförallt sjukfrånvaron 90 dagar eller mer som har ökat.

Antal anställda

I december 2013 fanns det 1001 tillsvidareanställda i divisionen, en minsk-

ning med 95 personer jämfört med föregående år. Orsaken till personalminsk-

ningen är dels en anpassning av antalet anställda till aktuell listning av patien-

ÅRSRAPPORTER 2013

ter inom ramen för vårdvalet samt skatteväxlingen av hemsjukvården till

kommunerna. Noterbart är att från det att vårdvalet infördes år 2010 har di-

visionen minskat antalet tillsvidareanställda med 319 personer.

ÅRSRAPPORTER 2013

Årsrapport 2013 Division Opererande

Ekonomiskt resultat

Divisionen redovisar ett underskott för 2013 med -37,7 mkr vilket är en nega- tiv avvikelse med -19,1 mkr mot resultatmålet (-18,6 mkr). Resultatet har för- sämrats kraftigt sedan maj och förklaras av höga kostnader för riks- och reg- ionsjukvård under våren och sommaren, ökade kostnader för flygambulans pga. kraftigt ökade flygtimmar fr. o m april, lägre ersättning från kömiljard efter sommaren samt ökade kostnader för personal (vikarier, övertid, mindre semesteruttag osv). Kostnader för inhyrning av personal (intensivvårdsjukskö- terskor och läkare) har också ökat under hösten.

Avvikelsen (-19,1 mkr) mot resultatmålet sammanfattas

 personalkostnader -16 mkr

 inhyrd personal -5 mkr

 ersättning från kömiljard -9 mkr

 sjuktransporter -5 mkr

 läkemedelskostnader +7 mkr

 intäkter +6 mkr

 övriga kostnader +3 mkr.

Divisionens mål är att minska personalkostnader men istället har kostnaderna ökat och avser kostnader för vikarier, övertid samt utbildning/ konferenser.

En viss ökning av antalet anställda och antalet årsarbetare har skett under

året.

ÅRSRAPPORTER 2013

En betydande del av avvikelsen är hänförlig till intäkter från kömiljarden för tillgänglighet. I resultatmålet beräknade divisionen att erhålla 20 mkr i ersättning från kömiljarden (år 2012 fick divisionen 33,4 mkr) men divisionen har erhållit knappt 11 mkr. Anledningen är att divisionens verksamheter, under flera månader, inte har nått upp till kömiljardens mål för tillgänglighet, som mäts på ett nytt sätt fr o m 2013.

Kostnader för sjuktransporter har ökat och förklaras av en kraftig ökning av flygtimmar med flygambulans (336 timmar eller 28 procent) medan

transporter med helikopter har minskat (185 timmar eller 24 procent). Totalt medför det en kostnadsökning med 4,7 mkr. Ökningen avser transporter från NUS till länet, från sjukhus utanför regionen till länet (bl a kuvöstransporter) samt inom länet (kusten-malmfälten). En utredning av orsakerna till ökningen har påbörjats. Divisionen har dessutom tappat ca 0,5 mkr (och ytterligare 0,3 mkr befaras) i ambulansintäkter pga brister i funktion för debitering i

Ambulink. Bristerna håller på att åtgärdas.

Intäkter för patientavgifter, medicinskt färdigbehandlade patienter, transport av utomlänspatienter mm har ökat vilket har påverkat resultatet positivt. Även minskade läkemedelskostnader och diverse övriga kostnader bidrar positivt till divisionens resultat.

Kostnader för riks- och regionsjukvård har ökat med 7 procent eller 12 mkr under året. Framför allt är det kostnader för öppenvård vid NUS som har ökat och avser ökad volym strålbehandling (+17 %), fler läkarbesök (+ 12 %) och fler hotellnätter (+23 %). En del av kostnadsökningen är hänförlig till kraftig prishöjning (+12 procent) för strålbehandling vid NUS. Trots att antalet vårdtillfällen vid NUS har minskat med 10 procent är kostnaderna nästan oförändrade. Snittkostnaden per vårdtillfälle har istället ökat. Ökningen är huvudsakligen hänförlig till förändrad viktlista för DRG som är ett resultat av övergång till ny grupperare nationellt. Genomsnittlig vikt/vårdtillfälle har ökat med 11 procent för den vård som division opererande köper vid NUS.

Även fasta kostnader för abonnemang vid NUS har ökat kraftigt (46% eller 1,2 mkr) och avser specialistkonsultationer och teleradiologi.

De kraftiga kostnadsökningarna vid NUS balanseras av lägre kostnader för vård vid framför allt Karolinska sjukhuset men även av återförda kostnader från 2012 (+5,8 mkr) avseende för högt reserverade belopp för ej fakturerade vårdtillfällen.

Nettokostnad och resultat per basenhet

Nettokostnad per basenhet (mkr) Utfall Utfall Avvikelse

mot mål Avvikelse mot mål

1312 1212 1312 1212

Akutsjukvård Sunderbyn -235,7 -225,5 -4,4 -1,4

Akutsjukvård Kiruna -55,5 -54,3 -1,8 -0,3

Akutsjukvård Gällivare -89,2 -88,0 -0,5 0,2

Akutsjukvård Piteå -86,5 -87,1 2,6 -1,3

Akutsjukvård Kalix -43,1 -48,6 -1,7 -0,6

VO Akutsjukvård gemensamt -4,5 0,4 2,8 2,7

Sjuktransporter -76,1 -67,7 -5,0 8,4

Summa Akutsjukvård -590,5 -570,8 -8,0 7,7

Allm.kir/urologi länsklinik -238,4 -231,5 -3,6 -0,4

ÅRSRAPPORTER 2013

VO Allm.kir gemensamt -8,8 -8,6 1,6 3,1

Summa Allm kirurgi/Urologi -247,1 -240,0 -2,0 2,7 Kvinnosjukvården länsklinik -133,4 -125,5 -3,8 0,3

VO Kvinnosjukv gemensamt -3,3 -4,3 0,3 -1,0

Summa Kvinnosjukvård -136,7 -129,8 -3,5 -0,7

Ortopedi länsklinik -149,5 -141,8 -6,1 -1,7

VO Ortopedi gemensamt -0,7 -,7 0,0 0,0

Summa Ortopedi -150,2 -142,5 -6,0 -1,7

Ögon länsklinik -54,8 -48 -1,8 -0,2

VO Ögon gemensamt -6,2 -6,8 0,4 1,4

Summa Ögon -61,0 -54,8 -1,4 1,1

ÖNH/Käk Länsklinik -96,5 -92,4 -1,2 -1,5

VO ÖNH gemensamt 0,0 -,1 0,0 0,0

Summa Öron / Näsa / Hals -96,5 -92,5 -1,2 -1,5

Privatvård -17,2 -17,0 0,8 0,6

Divisionsstab -14,7 -13,2 -0,3 0,0

Divisionsgemensamt 1460,2 1430,9 1,8 12,5

Riks- o regionsjukvård -181,9 -177,2 0,5 9,1

Vårdgaranti -0,2 -0,2 0,1 0,0

Patientens fria vårdval -1,9 -1,1 -0,4 2,3

Projekt 0,0 0,0 0,5 0,0

Resultat -37,7 -8,2 -19,1 32,3

Antal anställda och personalkostnader

Antalet anställda har varit närmast oförändrat de senaste åren medan antalet

tillsvidareanställda har minskat, se diagram nedan. Omräknat till antal årsar-

betare (heltidsarbetare) visar också att antalet varit närmast oförändrat under

de senaste åren. Det innebär att en allt större andel av arbetet utförs av vika-

rier och tillfälligt anställda. Denna utveckling har även medfört att nyttjandet

av övertid har ökat de senaste åren med ökade kostnader som följd, se dia-

gram nedan.

ÅRSRAPPORTER 2013

Uppföljning av sparåtgärder

ÅRSRAPPORTER 2013

Under 2013 skulle divisionens verksamheter genomföra sparåtgärder motsva- rande 17,7 mkr. Under året har 11,6 mkr av sparåtgärderna effektuerats. Ett av målen har varit att minska nyttjandet av övertid, främst under sommarmå- naderna. Under sommaren har övertiden minskat men inte i tillräcklig omfatt- ning och under hösten har övertiden åter ökat, se diagram ovan under rubriken Antal anställda och personalkostnader. Stor personalomsättning på vissa en- heter, svårigheter att rekrytera sjuksköterskor och barnmorskor, behov av för- stärkning och extravak till svårt sjuka patienter, hög arbetsbelastning p g a ökat akut flöde i slutet av året mm är orsaker till ökningen av övertid.

Avvecklingen av kirurgbakjouren i Kiruna har skett senare än planerat. En översyn av lokalerna i fd centraloperation i Kiruna pågår men kommer inte att minska lokalkostnaderna under detta år. Verksamhetsområde ortopedi lyckas inte reducera personalkostnader, vilket var planerat.

Mkr Beslutade

sparåtgär- der enligt divisions- plan 2011

Effekt av sparåtgär- der per

2011

Beslutade sparåtgär- der enligt divisions- plan 2012

Effekt av sparåtgär- der per

2012

Beslutade sparåtgär- der enligt divisions- plan 2013

Effekt av sparåtgär- der per

2013

VO Akutsjukvård 6,0 3,8 13,1 11,2 9,5 9,5

VO Allmänki- rurgi/urologi

2,0 2,1 3,6 5,9 1,5 0,5

VO Kvinnosjukvård 2,0 0,7 1,7 0,8 1,2 0,9

VO Ortopedi 4,0 0 6,8 1,5 4,1 0,1

VO ögon 0,5 0 4,6 4,6 - -

VO ÖNH/Käk 1 0,8 0,7 0,5 1,4 0,6

Sjuktransporter 2,5 0 - - - -

Riks- och region- sjukvård

4,0 13,0 - -

Summa enl divis- ionsplan

18,0 7,4 34,6 37,5 17,7 11,6

Investeringar

Tabellen ovan visar att investeringarna följer planen avser helår 2013.

Ekonomi i balans

Divisionen har inte en ekonomi i balans. Ändamålsenlig struktur eller kost- nadseffektiva vårdprocesser räcker inte för att nå en ekonomi i balans. Den handlingsplan som togs fram hösten 2011 och som reviderades under hösten 2012 räcker inte för en ekonomi i balans. Ökade kostnader för riks- och reg- ionsjukvård och sjuktransporter är svåra att hantera och ledningen för division

Investeringar divsion: Opererande

Investeringar

Sum- beslutad ram 2013

Ej investeringa beslutade tom 2012

Årets investeringsut gifter kalkylbelopp

Årets investeringsut gifter

Ej investeringa beslutade tom 2013 Planerade investeringar-

Beslut 2013 32700 8633 8633 24067

Övriga investeringar - beslutade före 2013, men

effektuerade under året 47036 18373 18373 28663

Hjälpmedel 1780 2286

6

2286 0

Sum- 34480 47036 29292 29292 52730

Sammanställning investeringar

ÅRSRAPPORTER 2013

länssjukvård kommer att jobba vidare med de frågorna under år 2014. Arbetet med att minska övertider fortsätter.

Kostnadseffektiv produktion

Ett viktigt mått som används nationellt för att jämföra produktivitet inom sjukvården är kostnad per DRG-poäng. Kostnaden per DRG-poäng uttrycker hur kostnadseffektivt produktionen utförs. Ett av divisionens mål är att pro- duktionskostnaderna ska ligga i nivå med genomsnittet för läns- och länsdels- sjukhus i den nationella KPP-databasen.

En jämförelse av produktiviteten 2012 med 2011 visar att flera av divisionens verksamheter har tappat produktivitet. Sunderby sjukhus har tappat mest.

Totalt för divisionen är produktivitetsförsämringen dock marginell,

ca 2 mkr. Något färre besök/behandlingar samt vårdtillfällen vägs upp av att casemix (vårdtyngd) har ökat.

Trots minskad produktivitet har divisionens verksamheter år 2012 en genom- snittlig kostnadsnivå i slutenvård som ligger i nivå med eller är lägre än ge- nomsnittet för läns- och länsdelssjukhus i den nationella KPP-databasen, se diagram nedan. Ett fåtal verksamheter ligger fortfarande kvar på en högre kostnadsnivå vilket förklaras med att kostnaderna fördelas på låga produkt- ionsvolymer. På klinikerna käkkirurgi och ögon är det mycket låga volymer i slutenvård.

Under 2013 fortsätter produktiviteten att minska på grund av minskade pro- duktionsvolymer (färre vårdtillfällen, färre vårddagar, minskat antal operat- ionsminuter) samtidigt som kostnader för personal ökar. En ”smygande” för- sämring av produktiviteten kan medföra att divisionens produktionskostnader, vid en jämförelse med övriga sjukhus, inte längre håller samma nivå vilket medför att ytterligare åtgärder måste vidtas för att förbättra produktiviteten.

En jämförande analys av 2013 års kostnader kommer att göras under hösten.

ÅRSRAPPORTER 2013

Kostnadseffektiva vårdprocesser

Vårdprocesserna i divisionen ska uppfylla målen inom områdena: patienttill- fredsställelse, kostnader, kliniskt status, funktionellt hälsostatus. Först då är processerna effektiva. Divisionens verksamheter har påbörjat arbetet med att kartlägga sina huvudprocesser och identifiera mångdimensionella mått och mål för att leda och styra processerna. Målen i vårdprocesserna ska vara ut- manande och när målen inte nås ska konkreta förbättringsåtgärder vidtas. Ett mål är att kostnaden per DRG-poäng inom de mest betydande vårdprocesser- na ska ligga i nivå med läns- och länsdelssjukhus i den nationella KPP- databasen.

En analys av de största vårdprocesserna (DRG med högst totalkostnad) inom slutenvård visar att flertalet har en kostnadsnivå som är i nivå med eller till och med lägre än de sjukhus som finns representerade i den nationella KPP- databasen, se diagram nedan. I Gällivare är produktionskostnaderna fortfa- rande högre inom några av dessa DRG vilket förklaras av att kostnaderna fördelas på relativt låga produktionsvolymer.

Effektiva processer genom ökad poliklinisering

Under 2012 arbetade ÖNH – kliniken med att flytta tre operationstyper från

sluten vård till dagkirurgi; tonsillektomi > 17 års ålder, nässkiljeväggsoperat-

ion och bihålekirurgi. Under 2013 var målet att 90 procent av den planerade

operationsvolymen inom dessa områden skulle genomföras i dagkirurgi, det

målet nåddes inte riktigt, men polikliniseringen har under 2013 lett till att 458

vårddagar till ett värde av ungefär 1,8 mkr kunnat frigöras till andra patien-

ter.

ÅRSRAPPORTER 2013

God vård

Divisionens verksamheter ska kartlägga sina processer och definiera mångdi- mensionella mått och mål för att leda och styra processerna. Nedan ett exem- pel på hur det går till, exemplet gäller rektalcancer.

Processen rektalcancer (ändtarmscancer)

Årligen opereras 40-50 patienter med diagnosen rektalcancer (ändtarmscan- cer) i Norrbotten, samtliga i Sunderbyn.

I processarbetet har Norrbotten ställt egna höga mål (ljuslila i figuren) som alla är högre än motsvarande riksgenomsnitt. Resultaten (mörklila) når målen för de flesta indikatorerna. Det är framför allt ledtiderna (tiden mellan be- sök/undersökning/behandling) som inte är tillfredställande även om de inte är sämre än i riket i övrigt. Ett projekt för att förbättra ledtiderna har påbörjats.

Sammanfattningsvis har Norrbotten bra resultat i behandling jämfört med riket förutom att vi har något sämre 5 års överlevnad än rikssnittet för kvin- nor.

5 års överlevnad för alla patienter i Norrbotten som diagnosticeras med änd-

tarmscancer under åren 2005-2011 ligger näst bäst i landet vid jämförelse av

mäns överlevnad (NLL 71,0% och riket 62,5%) men sämst i landet för kvin-

nor (NLL 55,4% och riket 64,6%). Orsaken till den stora skillnaden mellan

män och kvinnor är inte känd. Preliminära analyser visar att överlevnaden blir

sämre för kvinnor i Norrbotten med början 3 år efter operationen. Teoretiskt

kan den bero på att kvinnor söker senare och har ett mer avancerat stadium

vid diagnos, får annan sämre behandling, har en överrepresentation av andra

komplicerande sjukdomar men den kan också vara ett statistiskt fenomen,

breda konfidensintervall, då antalet insjuknade per år är relativt litet. Fortsatta

analyser pågår för att om möjligt ge en förklaring. Med överlevnadstid menas

ÅRSRAPPORTER 2013

tiden mellan diagnos och död och tiden blir längre vid tidig upptäckt och för- längd överlevnad som kan bero på bättre vård.

Vid operation av ändtarmscancer följs frekvensen omoperation inom 30 dagar och i Norrbotten är omoperationsfrekvensen 9,7 procent jämfört med 10,4 procent i riket. Andelen sårinfektioner har varit relativt konstant över åren och i nivå med rikssnitt.

Kostnaden för en ändtarmcanceroperation i Norrbotten är cirka 107 tkr per

vårdtillfälle, vilket är betydligt lägre (28 procent) än snittet i riket som är 148

tkr. Den lägre kostnaden förklaras delvis av att medelvårdtiden är ca 2 vård-

dagar kortare i Norrbotten jämfört med snittet i riket. Kostnaden för kvinnor

är något högre än för män, 108 tkr att jämföra med 104 tkr, och förklaras

med något längre genomsnittlig vårdtid för kvinnor.

ÅRSRAPPORTER 2013

Akut inflöde

Inflödet av patienter till akutmottagningarna i länet har fortsatt att öka, de

senaste fem åren har besöken till länets akutmottagningar ökat med 18 pro-

cent. Under 2013 hade mottagningarna 65 908 besök totalt, vilket är en ök-

ning med knappt två procent jämfört med 2012. Inom länet finns skillnader,

en ökning av antalet patienter har skett vid akutmottagningarna i Sunderbyn

och Gällivare. Den största ökningen både procentuellt och antalsmässigt finns

i Sunderbyn, inflödet där har ökat med 1400 besök eller nästan 5 procent. I

Gällivare är ökningen knappt 300 personer vilket motsvarar en ökning med 3

procent. I Piteå, Kiruna och Kalix har inflödet minskat under 2013. Den

största minskningen är vid akutmottagningen i Kalix, där har inflödet minskat

med drygt fem procent eller 360 besök.

ÅRSRAPPORTER 2013

I Kiruna finns sedan september en ny jourstruktur med legitimerad läkare i första linjen på akutmottagningen. Ett nytt arbetssätt med daglig styrning, uppföljning och återkoppling i det dagliga arbetet har också införts.

Under året har divisionen drivit ett projekt för bemanna akutmottagningen i Sunderbyn med en specialist i allmänmedicin. På grund av rekryteringspro- blem har projektet inte fallit ut helt som planerat, men statistik visar att resul- taten förbättrats då specialisten i allmänmedicin varit på plats. (Såväl tid till första läkarkontakt som den totalt handläggningstiden på akutmottagningen har förbättrats.) Projektet har lämnats över till division Närsjukvård, för- hoppningen är att på sikt hitta en lösning med bemanning med akutläkare i Sunderbyn.

Akutmottagningarna på länets sjukhus har bland de kortaste väntetiderna i landet. Det visade Socialstyrelsens senaste kartläggning av väntetiderna på Sveriges 70 akutmottagningar vid sjukhus. Socialstyrelsen använde sig av två mått i kartläggningen: tiden fram till att patienten blir undersökt av läkare samt den totala tid en patient vistas på akutmottagningen. Norrbottens fem akutmottagningar placerar sig väl i båda kategorierna.

Läkarbesök

Läkarbesöken ökade med 2240 st eller 1,7 procent jämfört med 2012. Opla- nerade besök, nybesök och återbesök har alla ökat, med det finns skillnader mellan de olika verksamhetsområdena. De oplanerade besöken har ökat med 2,9 procent, större delen av ökningen är inom akutsjukvården, där projektet med specialistläkare inom allmänmedicin pågått. Inom allmänkirurgi/urologi har de oplanerade besöken minskat. Nybesöken har ökat med 1,9 procent, en ökning finns inom alla verksamhetsområden förutom allmänkirurgi/urologi.

Återbesöken har ökat med 0,9 procent jämfört med motsvarande period 2012, den största ökningen finns inom allmänkirurgi/urologi och ÖNH.

Operationer på operationsavdelningar

Totalt sett är antalet operationstillfällen vid länets operationsavdelningar näs- tan 4 procent färre än 2012. Både akuta och planerade operationer är färre, men det finns variationer mellan de olika orterna och de olika verksamhetsom- rådena. I Piteå har antal operationer minskat med nästan 9 procent, i Sunder- byn har antal operationer ökat lite (knappt en procent) och i Gällivare är anta- let operationer oförändrat jämfört med 2012. Störst minskning av operations- tillfällen finns inom verksamhetsområdena allmänkirurgi/urologi och ÖNH.

Inom verksamhetsområde ortopedi har de planerade operationerna minskat samtidigt som de akuta operationerna är i nivå med 2012.

Förlossningar

Antalet förlossningar i länet nådde en toppnotering under 2013; 2470 förloss-

ningar, vilket är 135 fler än ifjol och det högsta antalet förlossningar i länet

sedan 1996. Sunderby sjukhus hade 1884 förlossningar, 78 fler än 2012 och

Gällivare 586 förlossningar, 58 fler än föregående år.

ÅRSRAPPORTER 2013

Mål och mått

Patientdelaktighet

Under 2013 har ingen nationell patientenkät genomförts, av den anledningen finns inget aktuellt resultat att redovisa för 2013.

Divisionen har under året arbetat vidare med resultaten från den nationella patientenkäten 2012 som visade att förbättringar behövs inom området ”pati- enters delaktighet”. Under 2013 har därför ”Teach Back”, en enkel kommuni- kationsmetod introducerats för att se till att patienten verkligen uppfattar muntlig information rätt. Ett så kallat ”cue card” (kort till stöd för minnet) har tagits fram för att påminna om hur man kommunicerar för att undvika miss- förstånd och öka delaktigheten.

Telefontillgänglighet

Målet är att divisionen ska ha en hög telefontillgängligheten, men just nu är telefontillgängligheten 79 procent, vilket innebär att många som ringer inte kommer fram. Problemet är störst på ögonmottagningen, där nästan vartannat samtal inte besvaras. Många samtal dit handlar om att patienterna undrar när de ska få komma på besök/behandling, ögonsjukvården arbetar för att komma tillrätta med långa väntetider till besök/behandling och därigenom minska an- talet inkommande samtal.

Tillgänglighet

Från och med januari 2013 infördes ett nytt sätt att mäta tillgängligheten,

”faktiska väntetider till besök och behandling 60 dagar eller kortare” mäts och

dessutom finns ett grundkrav när det gäller ”andel väntande 60 dagar eller

kortare”. Divisionen har haft problem att klara de nya målen, divisionen har

klarat tillgängligheten till besök åtta månader, varav tre av dem det högre må-

let 80 procent. När det gäller behandlingar har divisionen klarat målet sju må-

nader, det högre målet nåddes två av dessa månader. Inom divisionen finns det

ÅRSRAPPORTER 2013

stora variationer, under året har ögonsjukvården och ortopedin haft svårast att nå tillgänglighetsmålen.

Diagrammet visar tillgängligheten under 2013.

Operation höftfraktur

Divisionen mäter i vilken utsträckning män och kvinnor opereras för höftfrak- tur inom 24 timmar. Detta är ett relevant mått för kvalitet eftersom fördröj- ningar leder till ökad dödlighet och andra komplikationer. Målet är att 90 pro- cent av operationerna ska ske inom 24 timmar. Divisionen når inte målet denna tertial, 66 procent av patienterna opereras inom 24 timmar (samma värde för kvinnor och män). En anledning till att resultatet är sämre denna gång är den ishalka som varit denna vinter.

Operationsstart på utsatt tid

För att kunna använda dagen på ett effektivt sätt vid en operationsavdelning är det viktigt att komma igång i tid. Divisionens mål är att 90 procent av op- erationerna i Piteå och 80 procent av operationerna i Sunderbyn och Gällivare ska komma igång till kl 8.30. Resultatet från mätningen i oktober visar att operationsstart på utsatt tid var 64 procent för hela divisionen fördelat enligt följande:

 Piteå – 82 procent (88 procent inom 15 min)

 Sunderbyn – 39 procent (66 procent inom 15 min)

 Gällivare – 71 procent (81 procent inom 15 min) Nyttjad/tilldelad operationstid

Nyttjandegraden vid operationsenheten i Piteå är 88 procent, en förbättring

jämfört med föregående tertial. Antalet planerade operationer vid ortopeden i

Piteå har ökat med 17 procent jämfört med tredje tertialen 2012, men totalt

sett under året har antalet ortopediska operationer i Piteå minskat med 5 pro-

cent.

ÅRSRAPPORTER 2013

Engagerade medarbetare

Arbetstillfredsställelse

Divisionen har vid tre tillfällen under året genomfört en ”trivselbarometer” i syfte att få en snabb och enkel återkoppling kring hur divisionens medarbetare har det på jobbet och kunna följa och vidta åtgärder löpande under verksam- hetsåret. Enkäten omfattar frågor kring om medarbetarna tycker att de har ett meningsfullt arbete, om möjlighet till utveckling och lära nytt finns, om ar- betsklimatet på arbetsplatsen möjliggör utveckling och om man får feedback på utfört arbete.

Enkätresultatet sammanställs på divisions- och VO-nivå. Det sammanvägda nyckeltalet på divisionsnivå i december är 7,4 (6,9 april och 7,1 augusti). Di- visionens mål är att nå 8,0 på en 10-gradig skala och trenden pekar åt rätt håll.

Trivselbarometern är tänkt som ett komplement till den landstingsgemen- samma årliga medarbetarundersökningen som inte har genomförts 2013.

Frisknärvaro/Sjukfrånvaro

Divisionen strävar efter att ha en sjukfrånvaro som är mindre än 3 procent av total bruttoarbetstid. Divisionen når inte målsättningen då den totala sjukfrån- varon till och med december är 4 procent. Den korta sjukfrånvaron är 2,05 och den långa 1,95 procent. Trenden är svagt negativ jämfört med 2012 (3,96%) och en mer tydlig försämring jämfört med 2011 då den totala sjuk- frånvaron var 3,77 procent.

Divisionens kvinnor har en betydligt högre sjukfrånvaro, både när det gäller den korta och den långa frånvaron. Total sjukfrånvaro för kvinnor är 3,25 procent, att jämföra med männen, 2,26 procent. Största skillnaden finns inom den korta sjukfrånvaron.

2013 har 68 procent av medarbetarna färre än fem dagars sjukfrånvaro vilket är en liten försämring jämfört med 2012. Divisionen har inte nått uppsatt mål på minst 75 procent frisknärvaro.

Ledarskap

Målet är att divisionens medarbetare upplever att ledarskapet är väl funge- rande och att samtliga medarbetare har ett väl fungerande medarbetarsamtal.

40 av divisionens chefer har deltagit i en utbildningsinsats kring rollen som lönesättande chef.

I trivselbarometern ställs en fråga kring medarbetarsamtal och 67 procent av de svarande har haft ett medarbetarsamtal de senaste 12 månaderna. Det finns anledning att göra fördjupad analys och arbete för att förbättra detta.

En kontinuerlig kompetensutveckling för chefer är nödvändig och många av

divisionens chefer har gått ledarskapsutbildning i landstingets regi. Chefer

uttrycker ett behov av att kontinuerligt få utbildning i framförallt lagar och

avtal, arbetsmiljö och ledarskap.

ÅRSRAPPORTER 2013

Kompetensförsörjning

Varje verksamhetsområde har en kompetensförsörjningsplan med aktiviteter för att åstadkomma en långsiktig personalförsörjning som är anpassad till verksamhetens behov.

Rekrytering av sjuksköterskor är divisionens främsta utmaning. Bristen på specialistutbildade sjuksköterskor är ett problem som funnits ett antal år och under året har även bristen på grundutbildade sjuksköterskor medfört stora problem i verksamheterna. Viss problematik finns inom läkarförsörjningen särskilt i Malmfälten. Divisionen har anlitat bemanningsbolag inom flera verksamhetsområden för att upprätthålla förväntad verksamhet.

Divisionen har under många år satsat på att ge studieförmåner till sjukskö- terskor som går en vidareutbildning. Under året har en särskild satsning gjorts inom detta område. Inför höstterminens antagningar har 23 personer beviljats studieförmån, inriktning mot IVA och Operation har varit särskilt prioriterat.

Inom IVA i Gällivare har ett traineeprogram på sex månader införts och grundutbildade sjuksköterskor har anställts för att väcka intresse till specia- listutbildning.

Även korttidsbemanning (1-14 dagar) av undersköterskor är en utmaning då

landstinget konkurrerar med kommunerna som har stora behov av att återre-

krytera vid pensionsavgångar. Divisionen har varit aktiv i att jobba för upp-

starten av ett landstingsövergripande projekt kring korttidsbemanning.

ÅRSRAPPORTER 2013

ATL-tid

ATL-tid Antal timmar Antal personer

Läkare > 300 timmar 3674 12

Övrig personal > 200 timmar 8564 35

Ordinarie personal har arbetat en hel del övertid vilket till stor del beror på stort antal vakanta sjuksköterskebefattningar och bemanningssvårigheter un- der sommarperioden.

En ny arbetstidsmodell har under hösten införts på akutmottagningen i Sun- derbyn. Modellen ska löpande utvärderas och i slutet av året syns som förvän- tat ett minskat behov av både vikarier och övertidsuttag vilket är positivt.

Våld i nära relationer

Divisionens mål var att minst hälften av alla medarbetare under 2013 skulle genomföra webbutbildning ”Våld i nära relation”. För medarbetare vid akut- mottagning och ambulans var målet att alla (100%) skulle utbildas under året.

Det resultat som finns visar att divisionen inte når målet, men det resultat som inrapporterats är inte heltäckande, det finns de som har genomfört utbildning- en och inte rapporterat in det. Förhoppningen är att divisionens medarbetare i och med att området aktualiserats blivit bättre på att uppmärksamma våld i nära relation.

Jämställd vård

Divisionens mål var att alla medarbetare under 2013 skulle genomföra webb- utbildningen ”Jämställd vård”. Det resultat som finns visar att divisionen inte når målet, men även inom detta område är det så att det resultat som inrap- porterats är inte heltäckande. Det finns enheter som har genomfört utbildning- en och inte rapporterat in det.

Patientsäkerhet

ÅRSRAPPORTER 2013

Divisionen hade 301 patientnämndsärenden under 2013, en ökning jämfört med tidigare år. Många klagomål riktar sig mot verksamhetsansvariga och läkare. De flesta klagomålen avser vård och behandling.

Följsamhet hygienregler

Full följsamhet till hygienregler är en av de viktigaste åtgärderna för att minska vårdrelaterade infektioner och därigenom öka patientsäkerheten. Di- visionens resultat för 2013 är 87 procents följsamhet till klädregler och 77 procents följsamhet till hygienregler. Resultatet påverkas av att många enheter inte rapporterat in sina följsamhetsmätningar.

Synergi

Under 2013 har 167 vårdskador rapporterats i divisionen, det är i en ökning jämfört med 2012 (109 vårdskador). Antal avvikelser i Synergi ökade med 3,9 procent jämfört med 2012. Målet är att 80 procent av alla avvikelser ska handläggas inom 60 dagar, men under 2013 minskade andelen avvikelser som handlagts inom 60 dagar till 30 procent (42 procent 2012).

Divisionen har genomfört en internkontroll av avvikelsehanteringen. Målet är att verksamheten ska kunna använda inrapporterade avvikelser på ett syste- matiskt sätt för att förbättra verksamheten. Granskningen visade att alla verk- samhetsområden har rutiner för avvikelsehantering, och avvikelser återkopp- las till personalen. Det är förhållandevis enkelt att skriva en avvikelse, men klassificering och uttag av statistik behöver förenklas och förbättras. Division länssjukvård kommer under 2014 att arbeta med avvikelsehanteringsprocess- en.

Punktprevalensmätning Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Diagrammet visar de punktprevalensmätningar avseende vårdrelaterade in- fektioner som utförts från hösten 2008 till hösten 2013. Resultatet av höstens mätning var mycket bra. Divisionen fick resultatet 4 procent vårdrelaterade infektioner, och klarade därmed det uppsatta målvärdet på max 5 procent.

Snittet i riket var 7,8 procent.

ÅRSRAPPORTER 2013

Punktprevalensmätning trycksår

I höstens punktprevalensmätning och ingick 135 patienter från divisionen (18 år och äldre). Trycksår identifierades hos 20 patienter. Andelen patienter med trycksår (16 procent) har ökat jämfört med tidigare mätningar och var högre än snittet i riket (14 procent vid läns/länsdelssjukhus). De flesta trycksåren som identifierats är av grad 1 och 2 och de ställen som är mest utsatta är ryggslut och hälar. En möjlig anledning till ökningen av trycksår kan vara att personalen blivit bättre på att identifiera trycksår av grad 1 och 2. Resultatet visar också att det finns förbättringspotential när det gäller att sätta in åtgär- der, en fjärdedel av patienterna med trycksår har ingen åtgärd insatt.

Patientsäkerhetskulturmätning

Under hösten 2013 genomfördes en mätning av patientsäkerhetskulturen i landstinget. Syftet var att kartlägga styrkor och svagheter i patientsäkerhets- kulturen, nivån av patientsäkerhetstänkande hos medarbetare och ledare, samt att tydliggöra förbättringsområden. Svarsfrekvensen var låg, 51 procent, men bättre än vid förra mätningen 2011 (34 procent).

Resultatet redovisas i olika dimensioner och ger en bild av säkerhetskulturen i stort. Dimensioner med ett index på 70 eller högre uppfattas som väl funge- rande av medarbetarna. Utfall mellan 51 och 69 anger att förbättringar kan vara aktuella men att de sannolikt har lägre prioritet än utfall på nivå 50 eller lägre. Utfall på nivå 50 eller lägre anses av medarbetarna fungera otillfreds- ställande och ska leda till åtgärder.

Lägsta indexvärde (35) ges åt dimensionerna ”Benägenheten att rapportera händelser” och ”Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete”. Övriga områden som ligger under index 50 är ”Självskattad patientsäkerhetsnivå”

(45), ”Lärande organisation” (45), ”Återföring och Kommunikation kring av-

vikelser” (43) samt ”Arbetsbelastning och personaltäthet”(45). Ett positivt

resultat är att ”Samarbete inom vårdenheten” verkar fungera väl (indexvärde

78).

ÅRSRAPPORTER 2013

Övrigt

Kvalitetsregister och Öppna Jämförelser

Divisionens verksamheter deltar i ungefär 35 kvalitetsregister. Målet med del- tagandet är att säkerställa en god kvalitet på vården och många kvalitetsregis- ter innehåller även parametrar som patientupplevelse och patientresultat.

Divisionens resultat i Öppna jämförelser är jämförelsevis goda. Ett samman- vägt index som tagits fram visar att landstinget ligger på fjärde plats i riket när det gäller indikatorer inom cancersjukvården, bröstcancer är ett av områ- dena där goda resultat finns.

Förlossningsvården i Norrbotten står sig bra i riket. Norrbotten ligger på andra plats i riket såväl när det gäller måtten ”Bristningar vid förlossningar bland förstföderskor” som ”Kejsarsnitt bland förstföderskor”. Även när det gäller ”låg Apgar-poäng hos nyfödda” ligger Norrbotten bra till.

Norrbotten ligger även i år i topp när det gäller andel patienter som uppger att de är nöjda 1 år efter höftprotesoperation.

Resultaten är också bra när det gäller responstid för ambulans, det vill säga tiden det tar från det att larmcentralen besvarat ett larm till dess att ambulan- sen är på plats.

Vägambulans

Antalet ambulansuppdrag uppgick till 32 859 st vilket är en ökning med drygt en procent jämfört med 2012. Därmed har den kraftiga ökning av uppdrag som pågått sedan 2009 åtminstone tillfälligt avstannat. Primäruppdragen ut- gör 68 procent medan sekundäruppdragen 22 procent. Resterande 10 procent är övriga uppdrag och omfattar bl.a. assistans- och passningsuppdrag. Vid dessa larm är ambulansen ändå är disponibel för larm med högre prioritet.

Körsträckan för länets 41 ambulanser uppgick 2013 till ca 225 300 mil vilket är en minskning med 2 procent från 2012.

Tillgängligheten vid prio 1-larm följs upp och för 2013 var insatstiden i medel 13 minuter i länet. Spridning mellan de olika ambulansstationerna är stor, mellan 10-35 minuter. 90 procent av alla prio 1-larm har en insatstid inom 30 minuter.

Dokumentationen i ambulansjournalerna blir allt bättre, 97 procent av journa- lerna bedömdes som godkända vid uppföljning. Ambulanspersonalen följer behandlingsriktlinjerna helt eller delvis i 98 procent av de granskade fallen.

Ambulanshelikopter

Antalet larm till ambulanshelikoptern var 492 och av dessa utfördes 350 vil- ket är en minskning jämfört med 2012 och lägre än de senaste åren. Av de larm som inte utfördes var orsaken väderrelaterad vid drygt hälften av till- fällena och den transportmedicinska bedömningen var anledningen till att 40 procent av de inställda larmen inte genomfördes med helikopter.

Under året har helikopterlandningsplatsen vid Kiruna sjukhus färdigställts och

slutbesiktats.

ÅRSRAPPORTER 2013

Ambulansflygplan stationerat i Luleå

Norrbottens läns landsting disponerar tillsammans med de övriga tre lands- tingen i norra Sverige två ambulansflygplan som tidigare varit stationerade i Umeå. Från och med april 2013 och under en försökstid på två år finns ett av planen stationerat i Luleå i stället. Ett plan i Luleå underlättar transportlo- gistiken vid både akuta och planerade transporter. Den viktigaste fördelen är att insatstiden från larm till ankomst förkortas. Lösningen ger en alternativ flygtransportmöjlighet och ökad tillgänglighet under veckans alla dagar i och med att regionen disponerar två plan dagtid även på helgen, vilket vi inte gjort tidigare. Planet ska kunna rycka ut dagtid alla dagar i veckan och vara be- mannat med sjuksköterska. Om planet måste bemannas med läkare, används planet i Umeå som vanligt.

ALERT-utbildning

Akutsjukvården har utbildat 700 anställda vid Sunderby sjukhus i en så kallad ALERT-utbildning. Det innebär att personalen använder ett metodstöd för att tidigt upptäcka svårt sjuka patienter och påkalla läkares uppmärksamhet.

Regionaliserad läkarutbildning (RLU)

Under året har många läkarstudenter genomfört sina placeringar vid olika kli- niker inom divisionen. Kursutvärderingarna har generellt sett varit mycket positiva. Kvinnoklinikens uroterapeut fick pris för ”Bästa handledare” på Sunderby sjukhus.

Provisio

Divisionen har beslutat sig för att byta operationsplaneringssystem. Bytet kommer att äga rum i slutet av 2014, men arbete har påbörjats för att förbe- reda integration med VAS och förbereda verksamheterna för den implemente- ring som kommer att ske. Det är ett omfattande arbete som kommer att ge- nomföras under 2014.

Sterilcentraler

Med anledning av stängningen av centraloperation i Kiruna och Kalix har sterilcentralerna på båda orterna avvecklats.

Narkostandvård

Sedan mars 2013 hr narkostandvården i länet koncentrerats till två orter, Pi- teå och Gällivare. I och med den förändringen flyttades barnnarkoser (fram- förallt ”öronbarn”) till Sunderbyn. Det återstår att flytta MR-undersökningar i narkos, de undersökningarna kommer att flytta till Sunderbyn 2014.

Operation Piteå

Under september/oktober genomfördes ett arbete för att utreda förutsättning- arna för en förändring av organisationstillhörighet för operationsenhet- en/DKE/Sterilcentral/UVA i Piteå till länsklinik ortopedi. Resultatet av arbe- tet ledde fram till ett beslut att förändra organisationstillhörigheten från och med den första januari 2014.

Uppföljning strukturförändring i Kalix

Divisionen har gjort en uppföljning av avvecklingen av centraloperation i Ka-

lix. Sammanfattningsvis har förändringen utfallit som planerat. De verksam-

hetsförändringar som blivit följden har varit fullt hanterbara.

ÅRSRAPPORTER 2013

Organisationsförändring

Under hösten har en del förberedelsearbete genomförts i divisionen för att rigga för den organisationsförändring som trädde i kraft 2014-01-01.

Förbättringspris

Kirurg-, urolog- och endoskopimottagningen i Kiruna fick i juni 2013 lands- tingets pris för bästa förbättringsarbete i vården. Priset avser arbetet med samordnad och integrerad mottagning, och delar av motiveringen lyder så här:

”Genom det patientcentrerade och uthålliga förbättringsarbetet har tillgäng- ligheten, patientsäkerheten och kvaliteten på mottagningsarbetet ökat. Samti- digt har det nya arbetssättet och ny teknik medfört tids- och kostnadsvinster, inte minst för patienterna som besparas många resor.”

Prisade medarbetare

Helena Carré, ST-läkare i gynekologi och obstetrik vid Sunderby sjukhus, har fått ta emot Lennmalms pris av Svenska läkaresällskapet. Helena Carré får priset för sin forskning som handlar om hur man ska identifiera patienter som riskerar att smittas av klamydia, där hon bland annat kunnat visa att tidigare vedertagna riskfaktorer för sexuellt överförbara infektioner inte längre kan tas för givna.

Fredrik Andersson, ambulanssjuksköterska i Jokkmokk, har fått pris för årets

livräddande insats vid årets FLISA-kongress i Uppsala. Han får priset för en

insats som inträffade i Boden för en tid sedan, då Fredrik Andersson jobbade

där. Det handlade om livräddning av ett barn som hamnat under en buss. Till-

ståndet för barnet var mycket kritiskt, men den vård som gavs såväl i ambu-

lans som på sjukhus gjorde att barnet klarade sig och mår bra idag.

ÅRSRAPPORTER 2013

Årsrapport Division Medicinska specialiteter

Stark ekonomi

Ekonomiskt resultat

Enligt uppdrag har divisionen att senast 2012-2014 reducera sina kostnader med 116 mkr. Under 2012 reducerades kostnaderna med 52 mkr och under- skottet uppgick till 65 mkr. Ytterligare åtgärder under 2013 skulle minska kostnaderna med ytterligare 25 mkr. Det innebär att divisionen vid årets slut som etappmål 2013 ska redovisa ett resultat på minus 40 mkr. Det ekonomis- ka resultatet för 2013 är minus 111 mkr och avviker med 71 mkr från resul- tatmålet.

Jämfört med föregående år har resultatet försämrats med 46 mkr. Läkeme- delskostnader har minskat kraftigt men köp av riks-/regionsjukvård samt kostnader för egen och inhyrd personal har ökat.

Den prognos som gjordes per oktober visade på ett underskott på -88,3 mkr.

Under årets två sista månader ökade kostnaderna kraftigt. Det gäller främst

köp av riks-/regionvård inom barnsjukvården. Ett fåtal dyra vårdtillfällen för

hjärt-/ och njurtransplantationer vid Sahlgrenska och Karolinska och ett ökat

antal vårdtillfällen inom neonatalvården (vårdnivå 3) vid NUS var inte kända

vid prognosbedömningen. En trolig orsak till de höga läkemedelskostnaderna i

vården kan vara att förråden fyllts inför årets jul- och nyårshelger med fler

sammanhängande röda dagar. Dyra preparat som Cerezyme får stort genom-

slag på kostnaderna. Även sjukvårdsmaterial och labkostnader har blivit

högre än beräknat. Divisionen styr inte över sk ”baksträngsbehandling” men

vi betalar materialet. Kostnaden för dessa har fördubblats under årets två

sista månader.

ÅRSRAPPORTER 2013

Divisionens resultat kan sammanfattas till följande poster;

Personalkostnader, egen personal (-38,4)

Divisionen arbetar aktivt för att klara läkarförsörjningen på både kort och lång sikt. En satsning har därför gjorts på utlandsrekrytering. Lönekostnader under introduktion och språkutbildning är en ”puckelkostnad” som upphör under 2014.

Antalet arbetade timmar på vårdavdelningarna samt kostnaderna för timvika- rier och övertid har varit höga. En av orsakerna är sköterskebristen som för- svårar personalplaneringen. Av arbetsmiljöskäl och hot om vitesföreläggande från Arbetsmiljöverket har vissa enheter delats vilket medför ökade kostnader för bemanning.

Inhyrd personal (-39,6)

Underskottet för inhyrd personal uppgår till 39,6 mkr vilket är 4,0 mkr sämre än motsvarande period föregående år. Den största delen av underskottet är kostnader för att klara behovet av jourbemanningen samt läkarbristen främst inom kardiologi och lungmedicin. Inhyrd personal har inte växlats ut mot ny- rekryterad personal i den takt som var planerat. Divisionens kostnader för inhyrd personal kommer att minska under 2014.

Läkemedel (recept 2,6, slutenvård -24,1)

Underskottet för läkemedel uppgår till totalt -21,5 mkr vilket är 20,3 mkr bättre än föregående år. Kostnader för receptläkemedel balanserar och resul- tatförbättringen är 17,5 mkr jämfört med föregående år. Den huvudsakliga orsaken till minskade kostnader är färre dygnsdoser av blödarpreparat. Un- derskottet för läkemedel i slutenvård uppgår till 24,1 mkr. Ett ökat antal cy- tostatikabehandlingar, introduktion av nytt läkemedel för Skellefteåsjukan (FAP) samt ökad läkemedelsbehandling för neurologiska diagnoser har inne- burit ökade kostnader. Av underskottet är 6,4 mkr kostnader för cytostatika som ordineras utanför divisionens ansvarsområde och som därmed inte är möjliga att påverka.

Riks/region (-12,6)

Divisionens långsiktiga arbete med syfte att vårda patienter på rätt vårdnivå genom hemtagning inom hematologi och kardiologi har gett effekt. Insatser att minska köerna vid Klinfys i Sunderbyn har inneburit att fler patienter identifi- erats för klaffbyte. Detta har inneburit en tillfällig ”puckelkostnad” för tho- raxoperationer vid NUS under året som tillsammans med barnsjukvårdens höga kostnader i slutet av året har vänt ett tidigare överskott till underskott.

Övriga intäkter/kostnader (1,2)

Divisionen redovisar ett överskott för patientintäkter /vårdavgifter andra hu-

vudmän (16,8) medan kostnader för lab ytterligare har ökat under året (-

18,1). Övriga poster (2,5).

ÅRSRAPPORTER 2013

Utfall och resultat per basenhet och VO, 2013/2012

Nettokostnad per basenhet / verksamhets- område (mkr)

Utfall 2013

Utfall 2012

Avvikelse mot budget

2013

Avvikelse mot budget

2012

1100 VO Internmedicin gemensamt -1,7 -1,5 -0,4 -0,2

1101 Internmedicin, S-byn -426,9 -275,3 -64,8 -51,0

1102 Medicin-/rehab, Kiruna -85,3 -100,1 -15,8 -14,7

1103 Medicin-/rehab, G-vare -117,3 -136,5 -6,5 1,9

1104 Medicin-/rehab, Piteå -184,9 -235,5 -6,4 -8,5

1105 Medicin-/rehab, Kalix -121,2 -152,9 -9,7 -9,3

1106 Specialistläkemedel, Int med -159,2 -160,8 14,7 6,5 1107 Riks- o regionsjukvård, Int med -178,1 -171,5 9,6 22,0

1111 Ej genomförda åtgärder -0,4 -2,4 7,3 -0,7

Summa Internmedicin -1275,0 -1236,3 -72 -54,1

1200 VO Rehab/reuma gemensamt -1,1 -0,8 -0,6 -0,3

1201 Rehab-/reuma, S-byn -165,9 -134,4 -6,9 0,3

1202 Länslogopedi -22,6 -22,4 -0,6 -1,1

1203 Öppenvårdsrehabilitering -3,8 -3,8 0,7 0,6

1204 Specialistläkemedel, R/R -71,3 -70,3 -37,3 -37,5

1205 Riks- o regionsjukvård, R/R -10,0 -11,4 -4,9 -6,6

1211 Ej genomf spar rehab/reuma 0 0,0 -0,8 -0,8

Summa Rehab/reuma -274,8 -243,1 -50,4 -45,5

1300 VO Barnsjukvård gemensamt 0 0,4 0 0,4

1301 Barnmed-/hab, S-byn -105,8 -100,9 -2,9 -4,7

1302 Barnpsykiatri, S-byn -34,9 -33,8 0,3 0,4

1304 Lapplands barnklin, Malmfälten -43,8 -42,8 0,1 -0,1

1305 Barnpsykiatri, G-vare -7,7 -7,4 0,8 0,9

1306 Barnmed-/hab, Piteå -22,8 -22,0 0,5 0,9

1308 Barnsjukvård, Kalix -13,6 -13,2 0,4 0,6

1309 Specialistläkemedel, Barn -18,1 -15,5 -1,3 0,6

1310 Riks- o regionsjukvård, Barn -78,1 -55,9 -17,3 6,0

1311 Ej genomförda åtgärder 0 0,0 -1,0 0,0

Summa Barnsjukvård -324,7 -291,2 -20,3 5,0

1401 Divisionsstab -14,3 -13,5 -0,5 0,4

1402 Spec läkemedel -36,5 -45,8 27,3 15,6

1403 Divisionsgemensamt -14,9 -11,1 8,0 16,7

1404 Privata vårdgivare -13,7 -14,0 -1,9 -2,4

1405 Arbetsmiljöanpassning/SO -2,1 -2,4 0,8 0,5

1408 Resursenhet -2,3 -1,4 -1,8 -1,0

1409 Projekt 0 0,0 0 0,0

Summa divisionsgemensamt -83,9 -88,0 31,7 29,9

1400 Landstingsbidrag 1847,4 1793,9 -0,1 0,0

Resultat -110,9 -64,7 -110,9 -64,7