2015-2017
Strategi för
patientsäkerhet
Bakgrund
Med patientsäkerhet avses vårdens förmåga att förebygga, tidigt upptäcka risker och mildra konsekvenserna av inträffade vårdskador. Genom systematiskt proaktivt patientsäkerhetsarbete kan vårdskador undvikas och vårddygn frigöras.
Resurserna och kompetens kan användas till att vårda/behandla fler patienter, utveckla vården samt undvika onödigt lidande för patienter.
Vårdskada definieras som lidande, kroppsligt eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som kunnat undvikas om adekvata åtgärder vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården (SFS 2010:659).
Brister i patientsäkerhet orsakar vårdskador som innebär lidande för patienten, kostnader för samhället samt bristande förtroende hos allmänheten för hälso- och sjukvården och tandvården. Den fösta nationella vårdskadestudien som publ- icerades 2008 visade att 8,6 procent av patienterna inom sluten somatisk vård drabbades av en eller flera vårdskador. Fortfarande får närmare 10 procent av patienterna som vårdas på svenska sjukhus en skada som i efterhand bedöms som undvikbar. Däremot har antalet patienter som avlider eller får bestående men av vårdskador blivit färre. Det är vårdrelaterade infektioner, kirurgiska skador, fall, blåsöverfyllnad, trycksår och skador orsakade av läkemedel som är de mesta frekventa skadorna.
Patientsäkerhet är en viktig fråga både nationellt och internationellt. I Sverige har landsting och regioner arbetat tillsammans med Sveriges Kommuner och Lands- ting (SKL) kring regeringens patientsäkerhetssatsning mellan 2011-2014. Det arbete som påbörjats under patientsäkerhetssatsningen har i Socialstyrelsens Patientsäkerhetsarbetet i Norrbottens läns landsting ska präglas av landstingets
grundläggande värderingar. Landstingets ledningssystem för systematiskt kvali- tetsarbete utgör grunden för allt kvalitetsarbete. Vården ska vara patientfokuse- rad, tillgänglig i rimlig tid, säker, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, jämlik och effektiv. Patientsäkerhetsarbete med patienten i fokus ska kännetecknas av ett vinna/vinna perspektiv där trygga och delaktiga patienter, närstående, medarbeta- re och chefer står i fokus.
Med patientens fokus mot en säkrare vård
Trygga och delaktiga patienter
och närstående
Trygga och delaktiga chefer,
ledare och medarbetare
I landstinget betraktas patientsäkerhet som ett viktigt kvalitetsområde som ingår som en del i lednings- och styrningsarbetet. Patientsäkerhet är ett av landstingets strategiska områden och patientsäkerhetsarbetet ska bedrivas systematiskt som en integrerad del i det dagliga arbetet på alla nivåer inom landstinget.
Vision
Landstingets vision är att ingen patient ska drabbas av en undvikbar vårdskada i samband med vård eller behandling.
Syfte
Patientsäkerhetsstrategin ska ange inriktningen för landstingets arbete med pa- tientsäkerhet och syftar till att skapa en hög patientsäkerhetskultur. Strategin ska vara ett stöd och en vägledning till chefer/medarbetare i patientsäkerhetsarbetet samt beskriva vilka prioriterade områden och målsättningar patientsäkerhets- arbetet har i landstinget. Vidare syftar strategin till att underlätta för patient och närstående att delta och medverka i patientsäkerhetsarbetet.
Mål
Målet är att succesivt minska antalet vårdskador för att kunna erbjuda patienten en god, jämlik, kunskapsstyrd och säker vård.
Utmaningar
Norrbotten står i likhet med andra regioner och landsting inför många utmaningar vad gäller patientsäkerhetsarbetet;
• Snabba teknologiska och organisatoriska förändringar sker fortlöpande inom hälso- och sjukvården samt tandvården vilket innebär att nya risker måste iden- tifieras och hanteras.
• Den ökade specialiseringen medför ökade risker, speciellt i vårdövergångaran mellan olika huvudmän/klinker/verksamheter.
• Behovet av sjukvård och komplexa sjukdomsbilder ökar i relation till större andel åldrande befolkning.
• För landstinget är framtida kompetensförsörjning en stor utmaning som bland annat präglas av den stora generationsväxlingen. Stora pensionsavgångar inne- bär kompetensförlust och rekryteringsbehov.
• Sedan patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) trädde i kraft 2011 ställdes ökade krav på hälso- och sjukvården och tandvården att omhänderta och utreda an- mälningar från patienter/närstående,tillsynsmyndighet och patientnämnder.
• Utvecklingen av nya metoder och verktyg inom patientsäkerhetsområdet, ställer ökade krav på kompetens, kunskap och utbildning inom patientsäkerhetsområ- det på alla nivåer.
Patientfokuserat Kunskapsbaserat
Organiserat för patientsäkerhet
Framgångsfaktorer
Patientsäkerhetsarbetet ska vara
För ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete krävs insatser på alla nivåer i organi- sationen.
• Individnivå: Patienter och närståendes kunskap tas tillvara.
• Mikronivån: Hälso- och sjukvårdspersonal i vårdnära verksamhet har kunska- per, känner ansvar och arbetar aktivt för ökad patientsäkerhet.
• Mesonivå: Verksamhetsledningen ansvarar för att skapa förutsättningar för systematiskt patientsäkerhetsarbete och följa upp verksamhetens resultat.
• Makronivå: Den högsta ledningen ska leda och styra vården mot ökad patient- säkerhet. Resultat efterfrågas och följs upp på ett strukturerat sätt.
Strategiska områden
PATIENTSÄKERHET
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Patientsäkerhetskulturen
Patient- och närståendemedvrkan Vårdrelaterade infektioner (VRI)
Vårdpreventivt arbetssätt Antibiotikaförskrivning
Överbeläggningar Kunskap och kompetens
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Landstingets ledningssystem ska anpassas och användas i verksamheten för att systematiskt utveckla och säkra verksamhetens kvalité samt för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Ledningssys-
trycksår, fall/fallskada, undernäring samt ohälsa i munnen. I det vårdpreventiva ar- betssättet ingår även säker läkemedelsbehandling och säker läkemedelshantering.
För läkemedel finns landstingets läkemedelsstrategi med tillhörande handlingsplan.
Arbetet ska fokusera på att identifiera risker, analysera och följa upp avvikelser samt att arbeta med förebyggande åtgärder utifrån evidensbaserad kunskap.
Antibiotikaförskrivning
Rätt nivå på antibiotikaförskrivningen är en viktig del i patientsäkerhetsarbe- tet eftersom det bidrar till att fördröja resistensutvecklingen och minska antalet svårbehandlande infektioner. Förutom väl fungerande hygienrutiner är rationell antibiotikaanvändning en av de viktigaste komponenterna i arbetet med att mot- verka antibiotikaresistens. Inriktningen är att följa resistensutvecklingen, verka för följsamhet till behandlingsrekommendationer samt uppföljning och återkoppling av förskrivning på förskrivarnivå.
Överbeläggningar
Överbeläggningar och utlokaliserade patienter innebär en ökad patientsäkerhets- risk och en ökad risk för att patienter drabbas av vårdskada. Inriktningen ska vara att ingen patient ska riskera att vårdas på en vårdplats som enligt definitionen är en överbeläggning eller en utlokaliserad vårdplats.
Kunskap och kompetens
Chefer och ledare på alla nivåer måste ha kunskap om patientsäkerhet för att en- gagera och motivera medarbetarna. Landstinget ska arbeta med att behålla och förbättra kompetensen inom patientsäkerhetsområdet bland medarbetarna och utveckla utrednings- och metodkunskapen inom området. Kunskapen ska vara baserad på evidens samt beprövad erfarenhet och omsättas i verksamheten.
Patientsäkerhetskulturen
Det strategiska arbetet ska inriktas på att höja patientsäkerhetskulten i organisa- tionen. Grunden för hög patientsäkerhet är ett väl fungerade systematiskt arbete och goda kunskaper i patientsäkerhetsfrågor på alla nivåer. Arbetet ska fokusera på att öka benägenheten att rapportera, händelser, högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete, kunskap i patientsäkerhet samt åtgärder för att minska arbetsbelastningen och en anpassad bemanning. Mätning av patientsäkerhets- kultur ingår som en del av egenkontroll och uppföljning av verksamheten som vårdgivaren är skyldiga att genomföra enligt Patientsäkerhetslagen.
Patient- och närståendemedverkan
Patient- och närståendemedverkan i patientsäkerhetsarbetet för landstinget utgår från tre perspektiv. Dessa är, att hälso- och sjukvården utvecklar vården tillsam- mans med patient och närstående, att patienten är en part i beslutsprocessen och vården bidrar till egenvård. Synpunkter och klagomål ska omhändertas i organisationen och utgöra underlag för förbättringar
Vårdrelaterade infektioner
Vårdrelaterade infektioner (VRI) utgör den vanligast förekommande vårdskadan.
Den orsakar främst ett lidande för patienten men också kostnader för hälso- och sjukvården. VRI ses som oacceptabla och ska upptäckas, riskbedömmas och för- förebyggas. Landstinget ska aktivt arbeta med att implementera evidensbaserade åtgärdpaket relaterade till VRI samt följa upp utvecklingen av VRI. Resultaten ska utgöra underlag för sytematiska förbättringsarbeten.
Vårdpreventivt arbetessätt
Vårdpreventivt arbetssätt främjar hälsa och förhindrar vårdskador. Syfte med att arbeta vårdpreventivt är att upptäcka patienter med risk för vårdskada exempelvis
Det strategiska patientsäkerhetsarbetet ska inriktas på att;
• Hitta, identifiera, analysera och åtgärda systemfel samt identifiera omfattningen och typ av förekommande vårdskador. Härvid ska även genusperspektiv beaktas.
• Identifiera risker för vårdskador, ta lärdom av händelser och arbeta förebyggan- de för att förhindra att skador inträffar.
• Aktivt medverka för att involvera patienter och närstående i det systematiska patientsäkerhetsarbetet.
• Medverka i nationellt arbete för att minska antalet vårdskador. Som komplement till föreliggande strategi utformas en tvåårig handlingsplan som ska brytas ned i verksamheten
Uppföljning och analys
Ledningssystemet för systematiskt kvalitetsabete ska användas och anpassas för att fortlöpande planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra patientsäkerheten. Patientsäkerhetsarbetet ska ingå som en integrerad del i det dagliga arbetet och följas upp på landstingets alla ledningsnivåer. Strategiska områden följs upp i landstinget patientsäkerhetsberättelse och rapporteras till landstingsstyrelsen. Patientsäkerhetsrådet ansvarar för att på övergripande nivå följa upp de strategiska områdena inom patientsäkerhetsområdet samt ge under- lag för beslut. Chefläkarkollegiet tillsammans med Patientsäkerhetsrådet ansvarar för uppföljningen av vårdskador enligt lex Maria och enskilda klagomål. Chefläkar- kollegiet och Patientsäkerhetsrådet bidrar också till att stötta utvecklingen inom
Den som är ansvarig för en verksamhet/division ansvarar för att uppföljning, rapportering och egenkontroll sker i befintligt ledningsstruktur Uppföljningen ska fokusera på att identifiera brister eller risker i organisationen/verksamheten samt utgöra underlag för förbättringsarbete. Alla medarbetare i landstinget ska vara väl informerade om sitt ansvar, känna till landstingets patientsäkerhetsstrategi och medverka till god patientsäkerhet. Individuella medarbetarplaner för kvalitet och patientsäkerhetsarbetet fastställs och följs upp i dialog mellan medarbetare och närmaste chef i anslutning till medarbetarsamtal.
Lagar och föreskrifter
Hög patientsäkerhet är ett grundläggande krav enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och patientsäkerhetsarbetet styrs och regleras av fastställda lagar och föreskrifter inom hälso- och sjukvården samt tandvården.
• Patientssäkerhetslagen (SFS 2010:659).
• Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) samt tandvårdslagen (1985:125)
• Föreskriften om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9).
• Föreskriften om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria SOSFS 2005:28).
• Lagen om medicintekniska produkter (SFS 1993:583).
• Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvård (SOSFS 2005:28).
• Läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter (LVFS 203:11).
• Patientlagen (2014:821)
Läs mer om patientsäkerhet
på www.nll.se
