Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten

Bakgrund

Ungdomarnas psykiska hälsa har lyfts fram alltmer de senaste åren, eftersom det har blivit allt mer vanligt att unga känner sig nedstämda, oroliga, eller har svårt att sova. Socialstyrelsen skriver i sin rapport, Psykisk ohälsa bland unga (2013), att ett tydligt budskap i många tidigare rapporter är att psykisk ohälsa ökar bland barn och unga, och inte bara hos de som är särskilt utsatta genom psykoso- ciala faktorer, utan även i normalgruppen. Detta ger indikatorer på att förändringar har skett i miljöer där unga vistas. Förklaringar som kan lyftas fram är ökade krav på utbildning och individualiseringen i samhället. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma den psykiska ohälsan; symptom av oro, ängslan och ångest kan ge allvarliga konsekvenser för hälsan också på längre sikt, med risk för svårare psykisk sjukdom och en oförmåga att etablera sig i vuxenlivet (Socialstyrelsen, 2013).

På initiativ från Norrbottens Folkhälsopolitiska Råd (NFR) har Landstingets Folkhälsocentrum, Kommunförbundet och Länsstyrelsen inlett ett samarbete med gemensamma kommunbesök för att inventera kommunernas behov. I nuläget ser aktörerna över rollfördelningen utifrån den identifierade behovsbilden. Tanken är att låta resultaten av detta pilotprojekt ligga till grund för att i samarbete med övriga aktörer sprida de insatser som fallit väl ut gällde prevention av psykisk ohälsa. Anpassade över- enskommelser med kommuner, kommunförbundet och länsstyrelsen kan vara ett alternativ, utifrån behov i enskilda kommuner

Kommunförbundet samt länsstyrelsen är vidtalade och intresserade av att samverka i projektet.

Nuläge Norrbotten

År 2010 infördes, genom den nya skollagen, krav på olika former av kompetens för att förebygga och främja elevhälsa. Norrbottens läns landsting har sedan 2006 genomfört årliga mätningar och avrappor- terar dem i syfte att de ska fungera som underlag för kunskap och beslutsfattande i arbetet med att införa hälsofrämjande insatser. Rapporteringarna bygger på en sammanställning av enkätsvar från barn och ungdomar i Norrbotten, och svaren visar på en utveckling som är oroande gällande framför allt flickors psykiska välmående. Den psykiska hälsan har mätts genom frågor om självupplevda symptom rörande psykisk ohälsa under de senaste tre månaderna. Andelen flickor som uppger att de mår bra har sjunkit stadigt sedan mätningens start. Rapporten från läsåret 2012/2013, Skolbarns hälsa och lev- nadsvanor i Norrbotten, befäster denna utveckling. Flickor mår psykiskt sämre för varje år, från års- kurs fyra fram till gymnasiet, och i förhållande till pojkarna är skillnaden markant. Den har aldrig varit så stor som vid den sista mätningen

Definitioner

Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor upp- lever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser väl, att de kan vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar

Psykisk ohälsa används i dag ofta som en övergripande term som täcker både psykiska besvär och psykisk sjukdom.

Kön och psykisk ohälsa

Andelen flickor som upplever känslor av nedstämdhet är tre gånger högre än andelen pojkar, både läsår 2009/2010 och 2011/2012, respektive fyra gånger högre läsår 2012/2013. Således har denna an- del stigit med 3 procent jämfört med förra läsåret, från 13 procent till 16 procent. Även nivån på irri- tation ligger mycket högre bland flickor, och den stiger med cirka 1 procent från år till år. Exempelvis ligger irritation bland flickor med 4 procent högre läsår 2012/2013 jämfört med läsår 2009/2010, 22 procent respektive 18 procent. Ett annat utvecklingsmönster ser vi i pojkarnas situation. Nivån på ned- stämdhet är låg bland dem, 4 procent. Denna ändras inte med tiden, medan graden av irritation är två gånger högre och den har stigit med 1 procent jämfört med tidigare läsår, från 8 procent till 9 procent.

För att kunna förklara den ojämna utvecklingen på psykiskt välmående gällande kön analyseras vidare samband mellan olika variabler med syftet av att både skapa en bild och förstå hur flickornas livssitu- ation har förändrats under de senaste fyra läsåren i Norrbotten, på gymnasiet årskurs 1.

Högre stressnivå bland flickor

En analys är av sambanden mellan variablerna som mäts i ”Hälsosamtalet i skolan” utfördes:

- Skolstress

- Somatiska besvär, - Kroppsuppfattning, - Mobbning

- Boendeform

- …och psykisk ohälsa samt kön

Resultat: Nivån på alla dessa fem stressrelaterade faktorer är betydligt högre bland flickor jämfört med pojkar. Skillnaderna kan ge en del av svaret på varför psykisk ohälsa bland flickor stiger och det stora gapet i graden av nedstämdhet mellan flickor och pojkar (16 procent respektive 4 procent).

Nivån på skolstress är dubbelt så hög bland flickor (28 procent respektive 13 procent), och den har stigit med fyra procent sedan 2009, från 24 procent till 28 procent. Graden av somatiska besvär ligger också tre gånger högre bland flickor (20 procent respektive 6 procent) och den har ökat med två procent jämfört med läsår 2011/2012, från 18 procent till 20 procent.

När det gäller kroppsuppfattning är bara hälften av flickorna nöjda med sin kropp, och denna nivå har minskat med en procent sedan 2009, från 52 procent till 51 procent. Pojkarna blir samtidigt allt mer nöjda med sitt utseende (74 procent läsår 2011/2012 respektive 77 procent läsår 2012/2013) och detta är tecken på att de också mår bättre psykiskt. Nivån på mobbning, som representerar en annan form av stress för ungdomarna, är tre gånger högre bland flickorna jämfört med pojkarna (tre procent respektive en procent). Denna nivå är oförändrad sedan 2009. Boendeform genererar också starka känslor för unga som inte bor tillsammans med båda föräldrarna, och i flickornas situation är denna nivå högre (22 respektive 17 procent).

Självmord

Självmorden bland unga kvinnor har ökat i länet, och vi ligger nu klart över genomsnittet för riket.

Sifforna för de unga männen har minskat och ligger nu på riksgenomsnittet Det är ungefär 10 ggr fler självmordsförsök än självmord. Enligt hälsa på lika villkor 2010 är det dessutom tre gånger fler som har självmordstankar än de som gör självmordsförsök.

Psykisk ohälsa unga i riket

Stockholms Stadsmissions ungdomsrapportrapport Nr. 1 (2013), sammanfattar aktuell svensk, till del internationell forskning, i syfte att kartlägga omfattningen och situationen gällande psykisk ohälsa hos unga. Stadsmissionen har också genomfört en egen kompletterande enkätundersökning hos 1 000 unga i åldern 18-25 år, geografiskt spridda i landet, för att få en bild av den egenupplevda synen på psykisk ohälsa. Forskningen visar att ohälsan rörande psykiskt mående ökar i Sverige, särskilt bland tjejer i åldrarna 16-25 år (Stockholms Stadsmission, 2013: s.6). Enligt SCB (2012) upplever var tredje ung tjej känslor av oro eller ångest. Orsakerna är inte helt klara. Bland forskningen som finns har fokus lagts på att kartlägga omfattningen, men att få fram orsakssamband är inte lika enkelt. Säkert är dock att det handlar om olika förändrade livsvillkor, som innebär prestationskrav och rädsla att misslyckas.

Tuffare miljö och pryl- och utseendebaserade värderingar är andra orsaker (Stockholms Stadsmission, 2013).

Ungdomsstyrelsen (2012) visar i en forskningssamanställning att nedstämdhet, ängslan, magont och huvudvärk var dubbelt så vanliga symptom bland tjejer som bland killar 2010.

Övriga tidiga samband:

Det finns ett klart och starkt samband mellan depression hos modern under barnets först år och de- pression hos unga.

Det finns ett starkt samband mellan grad av fysisk aktivitet och psykisk hälsa. Att ha god kondition har visat sig kunna förebygga depressioner (Taube 2012). Interventioner för att öka fysisk aktivitet hos barn och ungdomar har å andra sidan visat sig bara ge en liten till måttlig effekt (Cochrane 2013, BMJ 2012) Man föreslår istället andra mått som skolprestationer, elevbelåtenhet, hälsorelaterad livskvalitet,

0 5 10 15 20 25 30

Antal per 100 000 i befolkningen

4-årsmedeltal självmord unga (15-29 år), utveckling över tid.

(Källa: Socialstyrelsen)

Män (BD) Kvinnor (BD) Män (RIKET) Kvinnor (RIKET)

egenförmåga till fysisk aktivitet, minskad alkohol och drogkonsumtion, deltagande i fritidsaktiviteter och/eller kostnadseffektivitet.

Ungdomar, stress och psykisk ohälsa

Utredningen som gjordes år 2006, Ungdomar, stress och psykisk ohälsa, visar tydligt att stress kan leda till psykisk ohälsa samt att människor reagerar olika på stress eller förändringar. Detta beror på den kognitiva förmågan som individerna har, dvs. förmågan av att lära sig av egna erfarenheter för att kunna anpassa sig till den miljö man lever i. Den som har en god kognitiv förmåga upplever i betydligt mindre utsträckning negativa känslor, så som ångest, oro eller depression. För att kunna hjälpa ung- domarna med att förbättra denna kapacitet krävs samverkan mellan olika aktörer. Både föräldrar och skola kan stimulera ungas kognitiva förmåga och därigenom deras psykiska hälsa. Den emotionella kompetensen behöver också stärkas, eftersom denna kapacitet är avgörande för hur unga hanterar sina känslor (SOU 2006:77).

Ungefär 700 ungdomar mellan 15 och 24 år intervjuades och de fick möjlighet till att berätta om sina upplevelser när det gäller stress samt ge förslag på hur man kan förhindra eller minska den. Utredning- ens resultat visar att ju äldre man blir desto mer stress upplever man och att elever som gått ett yrkes- förberedande program var mindre stressade än de övriga. Med andra ord, upplever de som väljer ett teoretiskt program mer stress, eftersom både föräldrar och lärare ställer krav på att deras betyg skall vara höga. Majoriteten av ungdomarna ser skolstressen som det största problemet, och här poängterar de att för stor del av skolarbetet sker hemma samt att de har flera prov under samma vecka. Allt detta gör att unga har mindre tid för att träffa sina kompisar eller för att delta i olika fritidsaktiviteter. Tids- bristen leder i sin tur till isolering och depression, enligt de intervjuade. Betygssystemet, brist på kom- petenta lärare och för stora klasser genererar enligt ungdomarna mycket stress som gör att eleverna inte känner sig nog ”sedda”. De intervjuade upplever också att deras lärare är själva mycket stressade och ”det smittar av sig” (SOU 2006:77).

Trots respondenternas åsikter gällande skolstress, visar utredningen att bland de elever som lyckas med skoluppgifter som är svåra utvecklas självkänslan som mest. Således har denne som tror på sin egen förmåga att kunna klara av skolan större chans att må bra med sig själv

De intervjuade beskriver också hur media och reklam påverkar deras syn på vad det innebär att pre- stera bra i dagens samhälle. De tre S:en (snygg, smal och sexig) sätter tryck på att de skall bete sig mer som vuxna och ta hänsyn till hur de äter och tränar. Tjejerna blir mest påverkade, enligt respondenter- na, eftersom de tar mer åt sig av denna stress. De föreslår att skoluniform skulle vara en bra lösning på problemet, därför att mobbning bland unga i skolan har mycket att göra med utseende och kläder. Re- spondenterna kritiserar också miljön i skolan, som enligt dem inte är nog välkomnande, funktionell och tyst. Utöver skolstressen tillkommer den stress som upplevs hemma, på grund av bråk med syskon eller föräldrar, och kärleken som gör att unga ofta känner sig olyckliga. (SOU 2006:77).

När det gäller ökade stressrelaterade symptom bland tjejer visar utredningen att det finns olika förklaringar på denna problematik. En kan vara att tjejerna uttrycker sina känslor tydligare än killar, som i sin tur kan förklaras med hjälp av den biologiska komponenten. Tidigare studier visar, enligt utredningen, att skillnader mellan hormonnivåerna omkring puberteten gör att tjejerna känner sig mer deprimerade än killarna. Den sociala konstruktionen av kön är en annan förklaring och denna hänvisar till skillnader i socialisering och levnadsvillkor bland kön i samhället. Ju större skillnader mellan kvinnors och mäns roller, desto högre grad av stressrelaterade symptom bland flickor och kvinnor.

Utredningen poängterar också, med hjälp av tidigare studier, att allvarliga psykiska sjukdomar utvecklas mest bland pojkar (SOU 2006:77).

Prevention

Primärprevention är ett begrepp som används för att beskriva vilka generella förebyggande insatser som görs gentemot hela befolkningen för att förhindra och förebygga att sjukdom över huvud taget uppträder. Det är på primärnivå de största vinsterna för folkhälsan görs genom att

minska måttligt förhöjda risker hos ett stort antal individer i stället för att vända sig emot ett fåtal individer med hög risk (Janlert 2000)

Preventionsparadoxen

Används för att belysa det faktum att det är mycket svårt att i en barngrupp se vilka barn som kommer att hamna i utanförskap senare i livet. Detta gäller alla former av utanförskap varav psykisk ohälsa är ett.

En liten insats till många har/ger större effekt för folkhälsan än stora insatser till få. Att det ger en större effekt att många förändrar sig lite än att några förändrar sig mycket beror på att gruppen högri- skindivider är så liten (Janlert U 2000)

Ur ett folkhälsoperspektiv är det exempelvis bättre om fler föräldrar kan bli något bättre föräldrar än att ett fåtal blir mycket bättre (Bremberg 2004).

Av 100 familjer hör uppskattningsvis:

• 90 familjer till normalgruppen och saknar synliga problem

• 7 familjer till riskgruppen där det finns barn som lever i svåra miljöer/barn som kan vara brå- kiga och störande

• 3 familjer till problemgruppen och behöver insatser från samhällets sida Forskningen säger att:

10% av barnen i normalgruppen utvecklar allvarliga normbrytande beteenden/psykisk ohälsa.

• 10 % av 90 = 9 barn

25% av barnen i riskgruppen utvecklar allvarliga normbrytande beteenden/psykisk ohälsa.

• 25% av 7 = 1.75 barn

40% av barnen i problemgruppen utvecklar allvarliga normbrytande beteenden/psykisk ohälsa.

• 40% av 3 = 1.2 barn

Det vill säga att av 12 barn som utvecklar ett utanförskap kommer 9 stycken från

”normalgruppen” vilket ytterligare stärker vår uppfattning att vi behöver öka de generella preventiva åtgärderna för att på sikt minska den psykiska ohälsan.

Föräldrastöd

Bremberg (2007) undersökte vilken effekt strukturerade föräldraprogram som riktas generellt till alla föräldrar, har på barn med utåtagerande problematik. Samtliga undersökta insatser visade påtaglig effekt på en minskning med 60 procent av utåtagerande problematik hos barnen. Effekterna avklingar med tiden men en studie där barnen följts under åtta år, kunde en fortsatt minskning på 8 procent påvisas.

Kunskapsunderlaget från år 2004 visar att intresset för föräldrastöd är störst bland de familjer som

redan har en god social status. Enligt rapporten finns det tre faktorer som har lyckats nå familjer med lägre social status.

1. Verksamheten är belägen i familjens bostadsområde och att det dessutom finns till- gång till barntillsyn.

2. Informationen har varit generell och inte riktad till ett urval familjer. En riktad in- bjudan kan göra så att familjerna känner sig utpekade.

3. Att spridningen av verksamheten varit intensiv i ett fåtal områden. Spridningen fun- gerar bättre om den koncentreras intensivt till ett begränsat geografiskt område istäl- let för att verksamheten erbjuds sparsamt i hela kommunen.

Föräldrastödsprogram finns på såväl generell som selektiv och indikerad nivå. I detta projekt menar vi med föräldrastöd som kan erbjudas alla föräldrar.

Projektbeskrivning Huvudprojekt

Projekttid: 2014-08-01 till 2017-07-31 Syfte:

Att genom att införa och utvärdera olika metoder för att främja psykisk hälsa hos barn och unga i 2 pilotkommuner få fram en bas för hur psykisk ohälsa kan förebyggas i hela länet.

Betydelse:

Att lyckas minska antalet unga som mår psykiskt dåligt innebär att

- Fler unga orkar vara i skolan, koncentrera sig och tillgodogöra sig studierna.

- Fler unga är redo att möta arbetsmarknaden såväl hälsomässigt som betygsmässigt - Minskat lidande hos de unga och deras närstående

- Tillväxten främjas

- Kostnader för allt från insatser, vård och behandling till sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa minskar

- Resurser frigörs till annat.

Mål

Att beskriva, möjliggöra, utveckla, testa utvärdera och kommunicera ett evidensbaserat sätt att arbeta primärpreventivt under barnets hela uppväxt från mammas mage till 19 års ålder

Att efter projektets slut i samarbete med länsstyrelse, kommunförbund och eventuellt övriga aktörer kunna erbjuda länets alla kommuner stöd för att kunna minska andelen unga (0-18 år) som drabbas av psykisk ohälsa.

Långsiktiga mål

o Att andelen elever i gymnasiets första år som de tre senaste månaderna ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda minskar

o Att minska andelen unga som tar sitt liv.

o Att införa en nollvision gällande självmord i Norrbotten.

o Ett väl fungerande samarbete med en klar ansvarsfördelning mellan landstinget, kommunförbundet, länsstyrelsen och eventuellt andra aktörer såväl centralt som lokalt kring främjandet av psykisk hälsa hos unga i Norrbotten.

Delmål Att

o Öka kunskapen i länet gällande psykisk hälsa hos unga samt hur psykisk ohälsa kan förebyggas

o Sprida evidensbaserade arbetssätt och metoder för att främja psykisk hälsa hos barn och unga.

o Öka deltagandet vid föräldrautbildningarna

o Öka andelen föräldrar som genomgår föräldrastödsutbildning o Införa DISA på högstadiet

o Införa hälsosamtal på ungdomsmottagning

o Öka samarbetet mellan landstinget och övriga aktörer

o Finna vägar för att alla föräldrar får kännedom och erbjudande om de primärpreventiva åtgärder vi föreslår

Vägledande Samsyn

Då projektet bygger på medverkan från flera aktörer är samsyn viktigt.

Samverkande huvudaktörer är landstinget, kommunförbundet, länsstyrelsen samt de två pilotkommunerna.

Att arbeta kring nedanstående samverkanspunkter skall vara vägledande för detta projekt och för prioritering av åtgärder. Främjande av psykisk hälsa handlar till stor del om att stärka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer hos barn generellt. Ju tidigare insatser desto bättre resultat

Alla barn och unga ska:

1) Växa tryggt i mammas mage

Ett av de starkaste sambanden vi funnit är mellan depression hos modern i barnets tidiga liv och depression hos barnet i tonåren. Därför vill vi ännu tidigare än idag hitta de deprimerade mammorna. Eftersom gravditet och tidigt föräldraskap är en tid då man är mottaglig för att förändra sitt liv vill vi både öka deltagande i- samt utveckla innehållet i föräldrautbildningen.

Prioritet skall vara tidig anknytning förälder/barn

a. På sikt införa EDT depressionsscreening under graviditet för att kunna sätt in åtgärder om en av föräldrarna är deprimerad (MBHV inväntar material för införandet och tar ansvar för detta)

b. Införa pappa/partnersamtal 2) Få en bra start på det nya livet

a. På sikt utveckla ett gemensamt evidensbaserat föräldrautbildningsprogram för hela länet (MBHV äger frågan).

b. Införa hälsosamtal vid 18 månaders ålder

c. Främja anknytning mellan barn och förälder med babymassage + anknytningsteori som ett delmoment i all föräldrautbildning

d. Öka samverkan mellan olika aktörer med familjecentraler eller likande som nav.

3) Ha kompetenta föräldrar

a. Förbättra/utveckla föräldrautbildningarna på BVC och MVC b. Öka deltagandet i föräldrautbildningarna på BVC och MVC c. Erbjuda alla föräldrar föräldrastödsutbildning i förskoleåldern d. Spridningskonferens ”Att främja psykisk hälsa hos barn och unga”

4) Nå målen i skolan

Att klara skolan, är den främsta skyddsfaktorn oavsett social bakgrund. För den fjärdedelen som har lägst betyg i årskurs nio är riskökningen för självmordsförsök sexfaldigad. Detta ålig- ger ju skolan men vi kan påtala vikten av följande:

a. Förskola och skola ger alla barn och unga förutsättningar att utveckla ett rikt ordförråd och lära sig läsa och skriva, kompenserar för olikheter i hemmiljö och identifierar ti- digt barn som behöver särskilt stöd.

b. Ge alla möjlighet att lyckas på något område

c. Stimulera barn och unga att äta, sova och motionera för att främja hälsa – särskilt mycket kunskap och stöd förmedlas om hur vi skyddar hjärnan för överbelastning och stress. Stöd från skola, elev- hälsa och ungdomsmottagning.

5) Mötas av en förstående och kunnig vuxenvärld a. Förbättrad föräldrautbildning

b. Erbjuda generella föräldrastödsutbildningar

c. Sprida kunskap om ungas psykiska hälsa till alla målgrupper i projektet d. Utbilda de som kommer i kontakt med barn/ungdomar i suicidprevention e. Öka kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

f. Kampanjer ( suicid, ungas situation, kroppsideal?)

6) Få hjälp att öka sin egen förmåga att klara av livets normala motgångar

a. Erbjudas att genomgå DISA programmet under högstadietiden (eller gymnasiet i förekommande fall)

b. Sprida kunskap om orsaker till den ökade psykiska ohälsan c. Införa hälsosamtal på ungdomsmottagning

Projektets avgränsningar

Projektet är primärpreventivt, vilket innebär att det handlar om generellt förebyggande insatser, tidig upptäckt? samt att sprida kunskap om främjande av psykisk hälsa samt prevention av psykisk ohälsa.

Projektet gränsar till ”Norrbus” och därför måste en dialog föras kring definition av begreppet

”upptäckt och tidiga insatser”

En klar skiljelinje till Norrbus är att detta projekt handlar om generella åtgärder riktade till alla/flertalet unga, medan Norrbus handlar om det enskilda barnet/den enskilde ungdomen.

Projektet gäller endast barn 0-18 år

Huvudprojekt

Att beskriva, möjliggöra, testa och kommunicera ett evidensbaserat paket av åtgärder för att arbeta primärpreventivt under barnets hela uppväxt från mammas mage till 19 års ålder. (hitta ett bra namn! Tävling om namn likt den vid ”livsviktigs” införande?)

Pilotprojekt i en mindre samt en större kommun i länet

o Utbildningssatsning

 Att främja psykisk hälsa hos unga

 Suicidprevention

 Föräldrastöd ABC

 Babymassage och anknytningsteori

 DISA

 Spridningskonferenser ”Att främja psykisk hälsa/Primärprevention av psykisk ohälsa”

o Samverkan

 Finna former för samverkan kring generella preventiva åtgärder som

föräldrastödsgrupper, utbildningar, konferenser, möten centralt (länsstyrelse, kommunförbund samt landsting) samt mellan de olika lokala aktörerna

 Hitta NAV för samverkan inom respektive kommun (familjecentral eller likanande)

 Finna vägar för att information når rätt målgrupp gällande exempelvis föräldrastöd och utbildningar.

o KAMPANJ

 Suicid?

 Psykisk ohälsa hos unga

 Kroppfixering/stress/vad får våra unga att må dåligt

o Mått

 Andelen elever i gymnasiets första år som de tre senaste månaderna ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda (hälsosamtalet i skolan)

 Andel unga som vid hälsosamtal på ungdomsmottagning uppger att de ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda

 Självmord 16-29 år

 Antal utbildade DISA-ledare

 Antal som genomgått DISA på högstadium respektive gymnasium

 Antal utbildade i suicidprevention

 Antal föräldrar som genomgått föräldrastödsutbildning (ABC)

 Deltagande i föräldrautbildning

 Deltagande övriga seminarium och utbildningar

Delprojekt HEL

HEL Björknäs gymnasium

Ett delprojekt som sammanlänkas med huvudprojektet via gemensam projektledning och styrgrupp Lokal projektledning på skolan:

Robert Bergman Lärare Idrott och Hälsa Curt Friman Lärare Idrott och Hälsa

Kathrun Mogito Rektor

Representant för elevhälsan

Omfattar: ca 80 elever på åk 1 Ekonomiprogrammet, Vård och omsorgsprogrammet, Restaurang och Livsmedelsprogrammet samt Estetprogrammet. Fom HT 2014 även ca 120 elever på Samhällsprogrammet

Effektmål delprojekt HEL Björknässkolan

o Att andelen elever i gymnasiets sista år som de tre senaste månaderna ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda minskar (innebär en extra omgång av hälsosamtalet i skolan) o Öka närvaron på ämnet Idrott och Hälsa från X-Y %. Alternativt högre närvaro i ämnet

Hälsa och Idrott jämfört kontrollskolor/klasser.

o Andra mått (uppdrag ta fram lämpliga mått och kontrollgrupper lämnat till statistiker utifrån Cochranerapport) Exempelvis skolresultat, självkänsla, hälsorelaterad livskvalitet o Förbättrat konditionsvärde år tre jämfört år ett

Övriga mål internt projekt HEL Att eleverna ska

 Bli sina egna (och andras) ”hälsocoacher”

 Ta ett aktivt samhällsansvar

 Vara eftertraktade på arbetsmarknaden

 Se möjligheter till entreprenörskap inom hälsoområdet.

Samt att ge varje elev möjlighet att

 Utveckla och bibehålla sin hälsa

 Bli en positivare, mer självsäker och friskare individ

 Orka vara i skolan, koncentrera sig och tillgodogöra sig studierna

 Vara redo att möta arbetsmarknaden såväl hälsomässigt som betygsmässigt

Metoder:

- Dubblera antalet lektioner i ämnet idrott och hälsa

- Satsa hårt på ”hälsodelen” av ämnet (stresshantering, yoga, utbilda personal etc) - Individualisera undervisningen för att i möjligaste mån få alla att vara med

- Kreativt utforma ämnet I&H med ett smörgåsbord av alternativa sätt för fysisk aktvitet - Frukostprojekt med näringslära i samarbete med närliggande eco-restaurang

- DISA

- Samarbeta med övriga ämnen och externa aktörer.

Ekonomi

Augusti-Dec Årligen Jan-Juni

2014 2015-16 2017

Projektledare 100% 250 000 600 000 300 000

Konsulter/expertstöd 50 000 50 000 50 000

Utbildningsinsatser Spädbarnmassage 25 000 50 000 30 000 Utbildningsinsatser DISA 25 000 100 000 50 000 Utbildning suicidprevention inkl. ev kampanj 50 000 150 000 50 000 Utbildning ”Främjande av psykisk hälsa hos unga”? 25 000 100 000 50 000 Föreläsning/Konferens ”Prevention av psykisk ohälsa” 50 000 100 000 50 000

Utbildning föräldrastöd ABC 25 000 50 000 25 000

Uppföljning och utvärdering 20 000 50 000 50 000 Övriga kostnader (resor, möten) 30 000 50 000 20 000

HEL (inväntar kostnadsförslag) 100 000 150 000 100 000

Informationsmaterial, övrigt material 50000 50000 25 000

Totalt per år 700000 1500000 800 000

Totalt projekttiden ( 3 år) 4 500 000

Projektorganisation

Politisk referensgrupp Norrbottens folkhälsopolitiska råd (NFR)

Styrgrupp

Annika Nordstrand Chef Folkhälsocentrum

Bodil Larsson Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Agneta Granström Landstingsråd

Karin Nordberg Länssamordnare Psykiatri Närsjukvård Annika Selberg-Lundberg Verksamhetschef Närsjukvård, BHV MBHV Peter Bergman Närsjukvårdschef

Inger Kyösti Utvecklingsledare barn och unga Kommunförbundet Maria Lavander Utvecklingsstrateg barn och utbildning Kommunförbundet Mats Burman Länsstyrelens ANDT-samordnare

Eva-Linnea Eriksson Folkhälsosamordnare kommunförbundet

Projektledare Sammankallande. Sökes externt 100% (alternativt en för utbildningssidan och en för projektledningssidan) Projektledaren rapporterar skriftligt och muntlig till styrgruppen minst kvartalsvis Styrgruppen sammanträder minst 4 ggr per år.

Projektgrupp

Projektledare Landstingets Folkhälsocentrum, sammankallande Bodil Larsson Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum

Eva Krispinsson Kurator Kalix Kommun, utbildare DISA

Åsa Nordberg Rektor förskolan Piteå, Utbildare Suicidprevention Kathrun Mogito Rektor Björknäs gymnasium

Representant för familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet i valda kommuner Elevhälsochefer från valda kommuner

Folkhälsosamordnare från valda kommuner

Representant från Ungdomsmottagningarna valda kommuner Verksamhetsutvecklare Närsjukvårdsområde valda kommuner Representanter skola valda kommuner

Övriga aktörer vid behov (försäkringskassa, arbetsförmedling etc) Lokalt projektstöd

- Lokala folkhälsorådet är projektansvariga på kommunsidan.

- Folkhälsosamordnaren (eller motsvarande) fungerar som lokal samordnare på kommunsidan - Verksamhetsutvecklaren lokalt på landstinget fungerar som lokal samordnare på

landstingssidan

Lokala projektgrupper

Bildas och utformas anpassat efter behov och i samordning mellan regional och lokal nivå.

Skriftlig rapportering från lokal nivå sker minst kvartalsvis till projektledaren.

Rollfördelning mellan aktörerna under projekttiden

Landstinget tar kostnader för projektledare, projektansvar och i huvudsak kostnader för samtliga utbildningar under projekttiden.

Länsstyrelsen fortsätter med genomförandet av utbildningssatsningen ABC

Länsstyrelse samt kommunförbund åtar sig att ingå i styr/projektgrupper på regional nivå, delta i lokala workshops och andra lokala åtaganden, ge lokalt praktiskt stöd samt tar sina egna kostnader i samband med detta.

Kommunerna och andra lokala samarbetsparter frigör tid för personal att delta i projektet, dess utbildningar och delprojekt.

Det åligger även varje enskild aktör att under projekttiden lyfta och förbereda frågan kring hur verksamheten skall kunna implementera resultaten efter avslutat pilotprojekt.

Tidsplan 2014

Januari – Mars Grov projektplan arbetas fram och läggs fram för Kent Ö och Agneta G Möten med MBHV, NSV Verksamhetsutvecklare, Björknässkolan, Kommunförbundet, Folkhälsosamordnare, UM, Elevhälsochefer, Familjecentral/er.

Mars 19 Sista dag inlämning för beredning April 29 Beslut i landstingsstyrelsen

April - Juni Rekrytering projektledare och formering styr- och arbetsgrupp Fastställa vilken/vilka kommuner som ska ingå i pilotprojektet.

Diskussion NFR

Diskussion med folkhälsoråd

Diskussion med länsstyrelse och kommunförbund Prioriteringar

Augusti-Dec Projektledare på plats och arbetet kan börja

Möten styrgrupp och arbetsgrupp. Kartläggning och planeringsarbete..

Arbetet påbörjas i en mindre och en större kommun

Lokala Workshops med projektledare och aktörer från valda kommuner.

Överenskommelse om insatser utifrån behovsbild och samverkansmöjligheter

HEL + Disa Björknäs gymnasium kör igång

September - December Utbildningar DISA Boden + övriga insatser Boden, Konferens (I-M Wieselgren, Fredrik Livheim, Sven Bremberg?)

2015-2017

Exempel på utbildningsinsatser/andra åtgärder per målgrupp*

Målgrupp Främja psykisk Förebygga Föräldrastöd DISA Övrigt

hälsa

Spridningskonferens alternativt mindre behovsanpassade utbildningar

Suicid

MVC Ja Nej Nej Nej Depressionsscreening

graviditet Samverkan Babymassage och anknytningsteori

BVC Ja Nej Nej Nej Samverkan

Babymassage och anknytningsteori

Elevhälsa Ja Ja Ja Ja Samverkan

Förskola Personal

Föräldrar

Nej Ja Nej Samverkan

Låg/mellanstadie- personal

Personal Föräldrar

Nej Ja Samverkan

Högstadium/gymnasium Personal Föräldrar

Första hjälpen psykisk hälsa

Boden

Björknässkolan +

Personal testkommuner

Samverkan

Personal PV/NSV Personal Föräldrar

Utbildning Beskows eller Första hjälpen

Nej Nej Samverkan

Tidiga tecken Suicid Personal Familjecentraler

och likande

Personal Föräldrar

Utbildning Beskows eller första hjälpen

Ja Nej Samverkan

Personal

Ungdomsmottagningar

Personal Föräldrar

Utbildning

”Första hjälpen psykisk hälsa?” eller Beskows modell

Nej Erbjuda Samverkan

”Allmänheten” Öppna föreläsningar?

Kampanj? Media?

Kampanj suicid?

Alla föräldrar skall erbjudas ABC

Nej Veta var man ska

vända sig för föräldrasstöd och utbildningar

*I de fall man lokalt har upparbetat arbete runt viss metod bör vi i första hand stötta det arbetet.

Utbildningsinsatser kommer första året att genomföras av centralt placerad utbildare, sedan kommer vi succesivt att gå över till att utbilda utbildare och att planera hur kompetensen skall bevaras efter projektets slut.

2017 Januari till Juni – Fortsatt arbete enligt ovan. Planera för hur var och en av aktörerna efter projektets slut skall förvalta projektresultatet. Planera för spridning av lyckade metoder och arbetssätt.

Planera för eventuellt fortsatt samarbete med initiativtagarna till projekt ”HEL”. I samarbete med kommunförbund och länsstyrelse planera för hur det gemensamma arbetet skall fortsätta efter projekttiden. Det skall vara en klar ansvars- och kostnadsfördelning mellan de olika aktörerna innan projektet avslutas och innan aktörerna tillsammans vid kommunbesök kan erbjuda de

primärpreventiva åtgärder som fallit väl ut under pilotprojektet till länets samtliga kommuner.