Delårsrapport April 2012

(1)

Delårsrapport

April 2012

Foto: Anders Alm

(2)

Vision

Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt.

Verksamhetsidé

Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna själva, genom allmänna politiska val.

Genom aktiva förebyggande och hälsofrämjande insatser ska landstinget verka för en jämställd och jämlik hälsa hos norrbottningarna. Hälso- och sjukvård och tand- vård ska fördelas efter behov och i allt väsentligt finansieras genom skatter.

Genom aktiva regionala utvecklingsinsatser och kulturverksamhet ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling och skapa förutsättningar för ett hållbart sam- hälle och en god livsmiljö.

Av kommunallagen framgår bl a att finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten ska fastställas i budgeten och att de efterlevs, följs upp och utvärde- ras. I Landstingsplan 2012-2014 finns finansiella mål samt mål för verksamheten.

Dessa mål utgör utgångspunkten för denna delårsrapports struktur.

(3)

Omvärlden

Samhällsekonomin

Under hösten och vintern 2011/2012 har den ekonomiska återhämtningen i världs- ekonomin och i Sverige kommit av sig.

Oron har varit stor för de finansiella marknaderna och de skuldsatta staterna.

Situationen är nu mer stabil men bekym- ren kvarstår för hur Europas skuldsatta ekonomier ska kunna få tillväxt i sina ekonomier då besparingskraven är mycket stora. Det innebär att risken för recession i Europa kvarstår även 2013. Reger- ingens huvudscenario är dock att det blir en viss BNP ökning i Europa från och med 2013 men att återhämtningen tar mycket lång tid.

Den svaga internationella efterfrågan leder till att den svenska exporten inte ökar alls 2012 men även till låga investeringar.

Även hushållen är försiktiga. De grund- läggande förutsättningarna för svensk ekonomi i form av hushållens ekonomi, offentliga finanser, skuldsättning och konkurrenskraft är emellertid relativt goda. Efterfrågan väntas öka i och med att förtroendet hos företag och hushåll stärks när situationen på den finansiella marknaden fortsätter att stabiliseras.

Återhämtningen bedöms ta längre tid än vad som tidigare antagits.

Även Sveriges kommuner och landstings bedömningar bygger på att den nuvaran- de oron inte övergår i en ännu allvarliga- re kris och recession, även om det senare är en uppenbar risk.

Landstingens och kommunernas ekonomi

Överskottet för hela kommunsektorn blev 5 miljarder år 2011, vilket kan jämföras med överskottet på 18 miljarder 2010.

Landstingen visade ett underskott på 2,5 miljarder. Att resultaten minskade beror till stor del på engångskostnader för kom- munala pensioner samt att det tillfälliga konjunkturstödet fasats ut.

Generellt sett klarar sig kommunerna bättre än landstingen. För 2013 och fram-

åt förbättras kommunernas resultat, men utan att nå upp till god ekonomisk hus- hållning. I flera landsting kommer det med stor sannolikhet att krävas bespa- ringar och/eller skattehöjningar för att nå plusresultat.

Inför 2012 var det totalt 11 landsting som ändrade skattesatsen. I de flesta fal- len berodde det dock på skatteväxlingar mellan kommuner och landsting.

Landstingen är inne i en period där de demografiskt betingade behoven ökar kraftigt vilket gör det svårt att klara en ekonomi i balans fram till 2015 utan att se över verksamhet och finansiering.

Befolkningsutvecklingen Länets befolkning minskade under 2011 med 64 personer. Antalet invånare sista december 2011 var 248 545 personer.

Befolkningsminskningen fortsätter men har stannats upp något. Kommunerna Boden, Kiruna, Luleå och Piteå ökade sin befolkning under 2011.

Under årets första kvartal minskade antalet innevånare i länet med 123 personer. De kommuner som ökade sin befolkning var Arvidsjaur, Kiruna och Lu- leå.

Aktuella och avslutade utredningar På nationell nivå finns avslutade och pågående utredningar som på såväl kort som lång sikt kan påverka landstinget.

Följande utredningar är avslutade: Över- synen av den psykiatriska tvångs- vårdslagstiftningen, helikopterutred- ningen, den nationella översynen av missbruks- och beroendevården, tolkut- redningen, vård efter behov och på lika villkor – hälso- och sjukvård och tand- vård på lika villkor åt asylsökande och papperslösa, kommunaliserad hemsjuk- vård, avgiftsstrukturen för hälso- och sjukvård, läkemedel, äldre- och handi- kappomsorg m m och fritt val av hjälp- medel.

Landstinget ska yttra sig över en depar- tementsskrivelse om införandet av EU:s patientrörlighetsdirektiv i svensk lag-

(4)

stiftning. I skrivelsen föreslås bland annat en ny lag om ersättning för vårdkostnader i ett annat EES-land och en ny lag om landstingens och kommunerna kostnads- ansvar för viss utlandsvård.

Följande utredningar är klara eller pågår:

 I propositionen Ny ordning för nationella vaccinationsprogram föreslås att en ny reglering av nationella vaccinationsprogram förs in i smittskyddsla- gen. Programmen ska genomföras av landsting och kommuner, vilka också ska svara för kostnaden. Vidare före- slås att det införs en ny lag om register för nationella vaccinationsprogram där vårdgivarna ska registrera alla vaccinationer som ges inom ramen för programmen. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.

 Utredningen Statens roll i framtidens vård- och omsorgssystem ska vara klar i mitten av april 2012.

 Läkarutbildningsutredningen ska vara klar senast den 31 december 2012.

 Patientmaktsutredningen ska föreslå hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och kan stärkas.

Den ska vara klar den 30 juni 2013.

 Utredningen om den statliga regionala förvaltningen pågår.

Attraktiv region

Mål

Norrbottningarna ska känna stolthet och en stark samhörighet med sitt län samt vara delaktiga i den regionala utveck- lingen. Den enskilde norrbottningen och dennes engagemang har avgörande bety- delse för länets utveckling.

 Norrbotten ska vara känt som en dy- namisk region.

 Norrbottningarna ska ha en positiv självkänsla.

 Norrbotten ska vara ett gott län att leva i.

Mått Mål 2012-

2014

Nuläge Befolkningsutveck-

ling Positiv 2012: 01--03: -123 2011: -64 2010: -410 Förändring öppet

arbetslösa

Minskning Förändring mars:

2011/2012: -7 % (k), -3,2 % (m) 2010/2011: -5 % (k), -21,6 (m) Förändring sökan-

de i program med aktivitetsstöd

Minskning Förändring mars:

2011/2012: -3 % (k), -7,9 % (m) 2010/2011: 5,2 % (k), -9,1 % (m) Ungdomsarbets-

löshet öppet arbets- lösa (18-24 år)

Minskande Förändring mars:

2011/2012: -2,7 % (k), 10,6 % (m) 2010/2011: 9,7 % (k), -16 % (m) Nya företag Ökande 2011-12: 1 448 st, 1,96 procent av

riket

Attraktiva livsmiljöer

En öppen arena för alla som värnar om regionens utveckling Kraftsamling 2011-2015 som är en bred insamling av värdefulla tankar och idéer, fortgår och den andra konferensen genomfördes i februari och samlade 500 personer.

Vid den första konferensen i juni 2011 tillfrågades de drygt 300 deltagarna om vilka områden länet behöver arbeta med för att skapa befolkningstillväxt. Svaret blev fyra områden – mångfald och integ- ration, unga, jämställdhet samt självbild och stolthet, och vid den andra konferensen tillfrågades deltagarna vad som behöver göras inom dessa områden.

Förslagen handlar om ökad kunskap, ökad samverkan och ett tydligare regi- onalt ledarskap. Under maj månad kommer tillväxtrådet, som består av runda- bordsordföranden, att träffas och priori- tera vilka förslag från rundabordssamta- len i februari som ska drivas vidare.

Öppenhet, mångfald och nya perspektiv

Nya perspektiv på äldres kunskaper och erfarenheter

Ett led i att ta tillvara även de äldres kunskaper och erfarenheter anordnade projektet Best Agers en inspirationsdag och workshopserie i Luleå respektive Övertorneå för personer i åldern 50+

som är intresserade av entreprenörskap.

(5)

Hit kom många personer som kan tänka sig att byta bana mitt i livet.

Diskussion med medborgarna om hur äldre människors kunskap och kompetens ska kunna tas tillvara på arbetsplatser och i samhället fördes vid två föreläsningarna i Luleå.

Hållbar utveckling och inomregional balans

Ansöker om att bilda Region Norrbotten

Landstingsfullmäktige beslutade i april att ansöka hos regeringen om att bilda Region Norrbotten. Bakgrunden till an- sökan är att lokala och regionala angelä- genheter bäst hanteras av lokala respektive regionala politiker. Medborgarna ska kunna ställa någon till ansvar i politiska frågor, det vill säga frågor där intressen vägs mot varandra, mål sätts, priorite- ringar görs och resurser fördelas.

Bildande av en regionkommun med regi- onalt utvecklingsansvar är ett naturligt steg för att stärka länet i den globala konkurrensen men också konkurrensen gentemot andra regioner i Sverige.

Den regionala utvecklingen blir mer effektiv och legitimiteten stärks då det för- enas med beskattningsmöjligheter. Ge- nom att bilda en regionkommun flyttas rätten att besluta i viktiga utvecklingsfrå- gor från staten till regionerna. Medbor- garnas inflytande över vardagens frågor stärks och därmed kan demokratin för- djupas och utvecklas. Kommunernas be- slutsrätt berörs inte.

Infrastruktur

Ökad tillgänglighet med mobiltelefoni i glesbygd

IT Norrbotten AB – som ägs av landstinget och länets kommuner – har tagit initiativ till att Sverige bör införa regio- nal och nationell roaming. Det skulle in- nebära att det blir möjligt att ringa och vara uppkopplad med mobiltelefon oavsett vilken operatör användaren har, på samma sätt som det fungerar när man är utanför landets gränser. Detta är särskilt

viktigt i glesbygd där mobiltäckningen främst består av en enda operatör. Till- gänglighet med mobiltelefoni är viktigt för såväl besöksnäringen men också för säkerheten och tillgängligheten till larm- funktioner

Välmående och dynamiskt kultur- och näringsliv

Norrbotten har goda förutsättningar för innovationsdriven tillväxt Norrbotten har tillsammans med andra län och regioner arbetat fram ett regi- onalt innovationsindex vars mål är att mäta de regionala förutsättningarna för innovationsdriven tillväxt. Syftet är att få ett bättre underlag inför regionala satsningar och se effekterna av dessa.

Kultursamverkansmodellen Under perioden har arbetet med kultursamverkansmodellen och med Norrbot- tens kulturplan fortsatt. Kulturplanens arbetsgrupper har arbetat vidare med kulturplanens mål, kommunbesök i fyra av länets kommuner har genomförts liksom två möten mellan landstingets och alla kommuners kulturansvariga. Det stora konstprojektet Konstmuseet i Norr med länskonstmuseiverksamhet i Kiru- na, konstverksamhet i Havremagasinet i Boden och ett Resurscentrum för konst i Luleå har i alla delar tagit nya steg fram- åt. Musikprojektet Kraftcentrum för ny musik, ett samarbete mellan Norrbot- tensmusiken, Piteå Musikhögskola och Studio Acusticum har framgångsrikt genomfört planerade aktiviteter. Stor fokus har även ägnats uppföljningsarbe- tet för 2011 och 2012.

Beslut om utvecklingsmedel från Statens Kulturråd i april innebar 3, 8 nya miljo- ner i kulturutvecklingsstöd till Norrbot- ten. Uppföljnings- och utvärderingsarbe- tet för 2011 har, med anledning av nya förutsättningar, varit föremål för tydlig utveckling i landstingets kulturverksamhet.

Arbetet med stöd till digitalisering av Norrbottens biografer har fortgått under

(6)

Andel som röker innan graviditet, i tidig graviditet och under graviditetsvecka 32 registrerade i Norrbotten under år 2010.

Norrbotten Riket

Graviditetsvecka 32 Tidig graviditet

Tre månader före 0

5 10 15 20

Procent

Andel gravida i vecka 32 år 2010 som röker eller snusar i Norrbotten och riket (staplar). Lodräta linjen anger lägsta respektive högsta värdet bland samtliga län/regioner (%).

3,4 4,9 2,5 0,5

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Norrbotten Riket Norrbotten Riket

Röker Snusar

Procent

, ,

Andel som röker bland gravida under graviditets- ecka 32 i Norrbottens kommuner, år 2010 v

perioden, ett samarbete mellan Norrbot- tens läns landsting, Folkets Hus och Par- ker samt Filmpool Nord.

God hälsa

Mål

Norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa.

Självskattad hälsa utgår från hur indivi- den själv bedömer eller uppfattar sin häl- sa. En allmän fråga om självskattad häl- sa är hur varje individ bedömer sitt häl- sotillstånd. Det är en vanlig fråga som mått på det allmänna hälsotillståndet inom olika befolkningsgrupper. Svaren speglar individens föreställning om vil- ken hälsa hon eller han tänker sig kunna uppnå eller har i jämförelse med jämn- åriga. En person kan trots långvarig sjukdom tycka sig ha ett bra hälsotill- stånd. För att nå målet ska Norrbotten i jämförelse med övriga landet ha högsta andelen bland vuxna kvinnor och män som tycker att de har ett bra eller ganska bra hälsotillstånd.

I linje med att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa, ska landstinget bidra till att andelen barn och ungdomar, särskilt flickor, med psy- kisk ohälsa minskar i länet.

De mål som finns inom God hälsa följs upp i samband med delårsrapporten per augusti samt i årsredovisningen för 2012.

Tobaksvanor under graviditet De senaste uppgifterna visar på att Norr- botten finns bland de fem län/regioner som har lägst andel rökare under graviditeten (3,4 procent). Landstinget har som mål att högst två procent av de gravida röker. Norrbotten finns bland de delar av Sverige som har flest snusare bland gravida med 2,5 procent.

Tre kommuner uppfyller landstingets mål om rökning bland gravida medan nio kommuner ligger strax ovan.

En översiktlig jämförelse inom länet under år 2010 mellan rökvanorna innan graviditeten med förhållandena vid gra- viditetsveckan 32 talar för att mödra- hälsovården har framgång med tobaks- förebyggande arbete.

(7)

Ålder och vikt bland gravida Medelåldern för förstföderskor i Sverige har ökat stegvis de senaste trettio åren till i genomsnitt 28,4 år. I Norrbotten har medelåldern för förstföderskor ökat från 23,3 år till 27,3 år mellan åren 1975 och 2010.

För gruppering av under- eller övervikt och fetma bland befolkningen används body mass index (bmi), som beräknas utifrån vikt och längd. Ett bmi mellan 25 – 29,9 bedöms som övervikt och vid eller efter 30 som fetma. Medelvärdet av bmi bland kvinnor vid inskrivning till mödra- hälsovården i Norrbotten har stigit med 1,1 enheter sedan 1995. År 2010 var me- delvärdet av bmi 25,4, vilket tangerar gränsvärdet för övervikt. Detta ligger över riksgenomsnittet 24,7 och är bland de sex län/regionerna med högsta medel- värde.

Medelvikten vid födseln bland norrbott- niska barn, 3 546 gram, ligger högre än riksgenomsnittet.

3000 3200 3400 3600 3800

199 0

1992 199

4 199

6 199

8 200

0 200

2 200

4 200

6 200

8 2010

Antal gram Riket Norrbotten

Medelfödelsevikten vid födsel, Norrbotten och riket, åren 1990 – 2010.

Fallolyckor bland äldre Landstingts mål är att hälften av invånar- na i länets kommuner ska befinna sig bland de kommuner som har minst sjuk- husvård pga av fallskador bland de älds- ta. Vid senaste redovisningen inom Öpp- na jämförelser ligger frekvensen av fallskador bland de äldre i Norrbottens kommuner fortfarande bland de högre i landet.

Placering av kommunerna i Norrbotten bland samtliga kommuner i riket vad gäller fallskador som medfört slutenvård bland 80 år eller äldre.

Mått: antal personer med fallskador per 1 000 invånare. Genomsnitt för åren 2006-2008, 2007-2009 och 2008-2010.

Riskbedömning för fall Kvalitetsregistret Senior Alert är infört inom landstingets verksamheter som har inneliggande patienter. Detta innebär att riskbedömning görs av patienter över 65 år för fall, nutrition och trycksår. Vid behov vidtas åtgärder.

Fördelning av statsbidrag för prevention av hiv och andra sexuellt

överförda infektioner, STI Norrbottens läns landsting beviljades statliga bidrag för år 2012 med 0,8 mkr.

Dessa medel har fördelats till pågående projekt som är riktade till grupperna män som har sex med män, asylsökande och anhöriginvandrare, ungdomar och unga vuxna samt hivinfekterade i länet.

Detta innebär bland annat fortsatt ut- bildning av vårdcentralernas personal inom sexuell hälsa och sexuellt överför- da infektioner. Det gör det också möjligt att fortsätta påbörjade insatser för grup- pen migranter och hivpositiva liksom nya preventiva insatser riktade mot personer med injektionsmissbruk och personer som köper och säljer sex.

Det regionala kunskapsnätverket inom hiv och STI mellan landstingen i Norr- botten, Jämtland, Västerbotten och Väs-

Placering bland samtliga kom-

muner

2006/08 2007/09 2008/10 Bland de 25 %

med flest fallskador

8 9 6

Bland de 25-75

% kommunerna i mitten

6 5 5

Bland de 25 % med minst fallskador

0 0 3

Totalt antal

kommuner 14 14 14

(8)

ternorrland, har beviljats statsbidrag om 2 mkr för år 2012. Detta möjliggör fortsatt utveckling och drift av webbsidan gratis- kondomer.nu och verksamheten Lustver- ket med information om sex och relatio- ner. Båda dessa insatser riktar sig till ungdomar. Bidraget möjliggör fortsatt utveckling av metoder för samtal om sexuell hälsa inom hälsosamtalet med asylsökande/-flyktingar samt hivskola för hivpositiva ungdomar i norra Sverige.

Nya insatser planeras riktade mot injektionsmissbruk, personer som köper och säljer sex, liksom utlandsresenärer.

Kultur och hälsa

Det ständigt pågående arbetet för att öka kunskapen om kopplingen mellan kultur och hälsa och även hur kultur och hälsa kan användas som verktyg inom vård, omsorg och rehabilitering har fortsatt under perioden. Särskilt fokus har legat på framställandet av två för framtiden värdefulla rapporter gällande utvärdering av två kultur och hälsaprojekt samt förbe- redelserna för veckoprogram med olika kulturinslag, kallat Kulturentré, på Gälli- vare och Kiruna sjukhus för patienter, anhöriga, personal och besökare.

God vård

Mål

Norrbottningen ska utifrån behov ges rätt behandling, vid rätt tidpunkt, på rätt nivå.

I förhållande till patienterna innebär god vård att verksamheterna regelmässigt ska motsvara patienternas förväntningar i mötet med hälso- och sjukvården. Detta gäller såväl det rent professionella yr- kesutövandet som andra faktorer som kan vara lättare för patienten att bedöma, t ex bemötande och information om vilka möjligheter och begränsningar som före- ligger med hänsyn till patientens hälso- tillstånd. God vård innebär även att landstinget har en effektiv organisation och verksamhetens resurser används på ett för patienterna och norrbottningarna effektivt sätt och att verksamheten grun- dar sig på evidensbaserad kunskap.

Mått Mål

2012- 2014

Nuläge

Andel högfrekventa besökare på akutmot- tagningar vid sjukhus

10 % 2012-04: 20 % 2011-12: 20 % 2010-12: 19 % Väntetid vid akutmot-

tagningar, andel besök med första läkarkontakt inom 30 minuter

90 % 2012-04: 41 % 2011: 41 % 2010: 40 % Väntetid vid akutmot-

tagningar, andel besök med total handlägg- ningstid under 180 minuter

90 % 2012-04: 68 % 2011: 70 % 2010: 70 %

Andel vårdrelaterade

trycksår 0 % 2012-03: 13,5 % 2011-10: 13,9 % 2011-03: 12,0 % Blodtryck/hjärtsvikt;

användning av kost- nadseffektiva blod- tryckssänkande läke- medel

75 % 2012-04: 70,7 % 2011: 70,2 % 2010: 69,5 %

Hjärta/kärl, diabetes, stroke; andel använd- ning av kostnadseffekti- va blodfettssänkande läkemedel

80 % 2012-04: 65,1 % 2011: 67,5 % 2010: 70,6 %

Primärvård, telefontill- gänglighet, andel samtal som besvaras samma dag

100 % 2012-03: 94 % 2011-12: 94 % 2011-03: 96 %

Patientcentrerad vård Landstingsgemensam patientenkät om

bemötande Inom hela landstinget används en gemensam patientenkät som är tänkt att spegla patienternas upplevelse av bemö- tandet i vården. Enkäten besvaras av patienter i både öppen och slutenvård enligt ett schema som beslutas inom respektive division. Alla verksamheter med patientkontakter ska genomföra minst en enkät per år. Resultatet från enkäten kommer att redovisas i årsredo- visningen.

Patientnämndsstatistik

Ärenden fördelade på huvudkategori och kön första tertialen 2012, jämfört med samma period åren 2009-2011

(9)

2009 2010 2011 2012 Bemötande/

Kommunikation 113 (82k 31m)

66 (44k 22m)

69 (39k 30m)

92 (52 k 40m) Organisation/Regler/

Resurser 73

(39k 34m)

59 (34k 25m)

40 (25k 15m)

42 (22k 20m) Vård/

Behandling 74 (45k 29m)

76 (47k 29m)

65 (35k 30m)

73 (44 k 29m)

Totalt 260

(166k 94m)

201 (125k 76m)

174 (99k 75m)

207 (118k 89m)

Totalt 207 ärenden är registrerade under första tertialen 2012, vilket är en ökning jämfört med samma period föregående år. Den största andelen (44 procent) ut- görs av ärenden under kategorin bemö- tande/kommunikation. I jämförelse med första tertialen 2011 ses också den största ärendeökningen inom kategorin bemö- tande/kommunikation, men samtliga ka- tegorier har ett ökat antal ärenden. Precis som samma period föregående år gällde anmälningarna till 57 procent kvinnor och 43 procent män.

Tillgänglig vård

Varje patient ska ha en tillgänglighet till hälso- och sjukvården som är rimlig med utgångspunkt i bedömt behov.

Den nationella vårdgarantin, som från den 1 juli 2010 regleras i lag, handlar om en god tillgänglighet för alla.

Vårdgarantin innebär att:

 0 – Primärvården ska erbjuda kontakt i telefon eller på plats samma dag.

 7 – Om läkarbesök inom primärvården behövs ska det kunna erbjudas inom högst sju dagar.

 90 – Efter beslut om remiss/vård- begäran ska ett besök inom den planerade specialiserade vården erbjudas inom högst 90 dagar.

 90 – Efter beslut om behandling ska denna kunna påbörjas inom högst 90 dagar.

Måluppfyllelse 2012 för Kömiljarden Regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har genom överens- kommelse enats om villkoren för de pre- stationsbaserade ersättningarna avseende tillgänglighetsarbetet i hälso- och sjuk- vården som ska gälla för 2012.

Förutsättningarna för att få ta del av medlen är desamma som för år 2011, det vill säga att minst 70 procent av patienterna i landstinget har väntat 60 dagar eller kortare på besök hos specialist respektive på behandling inom planerad specialiserad vård. Till de landsting och regioner som klarar minst 70 procents måluppfyllelse fördelas 800 mkr i för- hållande till landstingens storlek. Medel fördelas i två lika delar för besök respektive behandling inom den planerade specialiserade vården.

Återstående 200 mkr fördelas till de landsting och regioner som når målet att minst 80 procent av patienterna har vän- tat 60 dagar eller kortare. Avstämningar görs månadsvis hela året och medel kommer att fördelas utifrån resultaten vid varje månadsavstämning.

Primärvården – telefontillgänglighet (0:an)

Mätningen av primärvårdens telefontill- gänglighet i mars 2012 visade att vård- centralerna i länet tog emot 62 366 tele- fonsamtal, varav 94 procent besvarades.

Mätningen inkluderar även de privata vårdcentralerna. Siffran för vårens mät- ning gällande riket var 89 procent.

Telefontillgänglighet i primärvården (0:an)

82%

84%

86%

88%

90%

92%

94%

96%

98%

100%

Våren 2010 Hösten 2010

Våren 2012 Mättillfälle

Procent

Riket Norrbotten

Primärvården – läkarbesök inom 7 dagar (7:an)

Andelen patienter som får komma på läkarbesök inom sju dagar i Norrbotten har ökat något vid vårens mätning jäm-

(10)

fört med mätningen hösten 2011, från 89 procent till 89,4 procent. Landstinget ligger dock fortfarande under riksgenomsnittet på cirka 93 procent. Mätningarna inkluderar även de privata vårdcentraler- na.

Läkarbesök i primärvården inom 7 dgr (7:an)

76%

78%

80%

82%

84%

86%

88%

90%

92%

94%

96%

98%

100%

Våren 2012 Mättillfälle

Procent

Riket Norrbotten

Besök inom specialiserade vården (90)

I april fanns det totalt 5 409 väntande patienter (inkl patientvald och medicinskt orsakad väntan) till ett första besök. Av dessa hade 59 patienter själva valt att vänta längre än 90 dagar.

94,7 procent av patienterna fick sitt första besök inom vårdgarantins 90 dagar. An- delen som väntat kortare än 60 dagar var i april 82 procent vilket är något sämre jämfört med föregående månad (85,2 procent).

Besök i Norrbotten, specialiserad vård, januari- april 2012

Månad Totalt antal väntande (exkl PvV och MoV*)

Andel väntat 90 dgr och kortare (målupp- fyllelse vårdga- ranti)

Totalt antal väntande (inkl PvV, exkl MoV*)

Andel väntat 60 dgr och kortare (måluppfyl- lelse kömil- jard, minst 70 %) Jan 5 370 93,7 % 5 459 79,2 % Feb 5 417 93,5 % 5 503 83,8 % Mar 5 366 94,8 % 5 442 85,2 % Apr 5 331 94,7 % 5 390 82,0 %

*PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan

Operationer/behandling inom specialiserade vården (90) I april väntade 1 819 patienter i Norrbot- ten på en operation/behandling. Av dessa var det totalt 33 patienter som själva hade valt att vänta längre än 90 dagar.

Tillgängligheten till operation/behandling ökar. 97,7 procent av patienterna

fick sin operation/åtgärd inom vårdga- rantins 90 dagar. Andelen patienter som väntat 60 dagar eller kortare var i april 87,6 procent.

Operation/åtgärd, inklusive övriga, i Norrbot- ten januari-april 2012

Månad Totalt antal väntande (exkl PvV och MoV*)

Andel väntat 90 dgr och kortare (målupp- fyllelse vårdga- ranti)

Totalt antal väntande (inkl PvV*, exkl MoV)

Andel väntat 60 dgr och kortare (måluppfyl- lelse kömil- jard, minst 70

%)

Jan 2 284 94,1 % 2 345 63,5 % Feb 1 953 94,4 % 1 993 80,1 % Mar 1 912 98,0 % 1 948 89,1 % Apr 1 872 97,6 % 1 920 87,6 %

*PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan

Säker vård

Tillsammans för världens säkraste vård!

Så formulerar Sveriges kommuner och landsting (SKL), sin mission för patient- säkerheten i landet. (SKL:s verksamhetsbe- rättelse 2011)

Gör varje dag till en säker dag! Så for- mulerar SKL visionen i samma doku- ment. Säkrare vård sparar liv, minskar lidande och frigör resurser.

Norrbottens läns landsting delar SKL;s mission och vision.

Under de första månaderna har arbetet fokuserats på överenskommelsen mellan Staten och SKL:s om prestationsbasera- de ersättning där 525 mkr avsatts för att med patientens behov i centrum, upp- muntra, stärka och intensifiera patient- säkerhetsarbetet i landstingen.

De grundläggande kraven består av att landstinget ska ha upprättat en patient- säkerhetsberättelse, infört Säker IT i häl- so- och sjukvård (SITHS), Nationell pa- tientöversikts (NPÖ) säkerhetstjänster, samt den nationella katalogtjänsten HSA, påbörjat införandet av IT-stödet Infektionsverktyget och genomfört strukturerad journalgranskning.

Indikatorer för specifika områden är de- finierade och handlar om upprätta hand- lingsplan för att stärka patientsäkerhets-

(11)

kulturen, höja följsamheten till basala hygienrutiner/klädregler, upprätta hand- lingsplan för att minska trycksår, minska antibiotikaförskrivningen, mäta och rap- portera överbeläggningar, delta i nationell patientenkäten för primärvården 2011.

Arbetet går enligt planerna och förutsätt- ningar finns för att ta del av prestations- medlen som ska användas till systematiskt patientsäkerhetsarbete i syfte att minska undvikbara vårdskador.

Patientförsäkringen LÖF

Över tid förekommer vissa variationer. I ett längre perspektiv ansöker mellan 350 och 400 personer om ersättning och cirka 150 personer ersätts. De flesta ärenden hos patientförsäkringen-LÖF är de som inträffar inom opererande verksamheter.

Förekomst av trycksår

Målet är att ingen patient ska drabbas av trycksår i samband med vård och behandling.

Antal och andel patienter med trycksår (antal patienter inom parentes)

Tidpunkt

Kvinnor Män Totalt Mar 2010 45 (292)

15,4 % 36 (241)

14,9 % 81 (533) 15,2 % Okt 2010 50 (313)

16,0 % 32 (258)

12,4 % 82 (571) 14,4 % Mar 2011 34 (304)

11,2 % 34 (265)

12,8 % 68 (569) 12,0 % Okt 2011 37 (293)

12,6 % 38 (248)

15,3 % 75 (541) 13,9 % Mar 2012 36 (281)

12,8 % 40 (282)

14,2 % 76 (563) 13,5 %

Källa; Punktprevalensmätning, SKL databas Från första mätningen år 2010 har antalet trycksår minskat marginellt vilket föran- leder ytterligare insatser i arbetet med hög följsamhet till evidensbaserade åt- gärder.

Fall och fallskador

Fallskada, tillbud/fall, risk/fall 2010, 2011, 2012

0 50 100 150 200 250

Tertial 1 Tertial 2Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2Tertial 3

2010 2011 2012

Antal Fallskada

Tillbud/fall Risk/fall

De första fyra månaderna skadades 18 patienter vid fall i samband med vård och behandling. Under samma tid regi- strerades 91 tillbud och 4 risk för fall.

Antal inkomna och ersatta ärenden hos Patientförsäkring- en, 2003-2011 Norrbottens läns landsting

Att 18 patienter skadas vid fall är allvar- ligt och föranleder ytterligare insatser i arbetet med hög följsamhet till evidensbaserade åtgärder.

Säker läkemedelshantering I den nationella satsningen för ökad pa- tientsäkerhet ingår att förebygga läke- medelsfel i vårdens övergångar. I en in- ternkontroll visar det sig att läkemedels- avstämningen inte ännu är en självklar- het.

Apotekare som kompetensstöd för läka- re och sjuksköterskor är infört. I detta arbete har patientsäkerhetsrisker kunnat identifieras.

De flesta läkemedelsavvikelserna finns inom delprocesserna ordination, admini- strering och dokumentation. 2010 rap- porterades 357 avvikelser, 2011 registre- rades 384 avvikelser och en prognos för 2012 är att ingen större ökning kommer att ske. Att så få avvikelser inom läke- medelsområdet är omhändertagna enligt avvikelsehanteringsprocessen torde bero på en underrapportering.

Säker läkemedelshantering minskar risken för akuta inläggningar orsakade av läkemedel och risk för vårdskador. Där- för kommer patientsäkerhetsarbetet att fokusera på att förbättra läkemedelshan- teringen för inneliggande patienter samt att öka förståelsen för att läkemedelsav- stämning ska vara en obligatorisk aktivi- tet.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

Antal Antal inkomna ärenden

Antal ersatta ärenden

År År Å2 År År År År År År

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

(12)

Kunskapsbaserad vård

Grunden för kunskapsbaserad vård finns i principerna för systematiskt, lärandestyrt förbättringsarbete där fakta- och evidensbaserade uppgifter tas till vara.

Vården ska bygga på vetenskap och do- kumenterad beprövad erfarenhet. Den ska utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt.

Inom landstinget pågår ett arbete för att skapa strukturer och ta fram rutiner för systematisk kunskapsspridning och im- plementering av nationella riktlinjer, vårdprogram samt andra övergripande styrdokument och riktlinjer för vården.

Inom landstinget har ett flertal vårdpro- gram och handlingsöverenskommelser (HÖK) fastställts vilka används som underlag till förbättringsarbete. Exempel på detta är den utveckling och förbättring av diabetesvården, hjärtsjukvården och tandvården som pågår och där de nationella riktlinjerna ligger som grund. Andra områden där förbättringsarbeten påbör- jats utifrån nationella riktlinjer är de- mensvård, strokevård, rörelseorganens sjukdomar samt sjukdomsförebyggande metoder. Förbättringsarbeten inom vår- den i Norrbotten har uppmärksammats inte bara i länet utan nationellt och inter- nationellt.

Kvalitativt likvärdig och jämlik vård Landstinget ska erbjuda likvärdig vård till flickor och pojkar, kvinnor och män.

Oavsett var i länet patienten bor, vilket könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller kön patienten har, ska vården tillhandhållas och fördelas på jämställda och jämlika villkor.

Resultat från Öppna jämförelser ska an- vändas i förbättringsarbete för att erbjuda patienterna en likvärdig vård. En analys av öppna jämförelser från 2011 pågår där resultat ska redovisas i en analysrapport som ska vara grund för förbättringsarbe- te.

Verksamheterna inom hälso- och sjuk- vården är med i relevanta kvalitetsregister. Data från dessa register är en värde- full kunskapskälla vid olika förbätt- ringsarbeten inom vården. Deltagande i kvalitetsregister gör det möjligt för varje enhet att när som helst ta ut egna

kvalitetsdata och jämföra dessa med data från både länet och övriga landet. Arbete med att öka registreringsfrekvensen i första hand i nationella kvalitetsregister fortgår och intensifieras vid nytillkomna register. I syfte att sprida kunskap och uppnådda resultat i förbättringsarbete genomförs regelbundet utbildningsdagar för att engagera ledare och medarbetare i förbättringsarbetet.

Från och med 2012 finns även landstingets jämställdhetsarbete med i det nationella redovisningssystemet MakE- Quality som gör det möjligt både för beslutsfattar, ledare och personal, men även medborgare/patienter att se hur landstinget arbetar med jämställdhet i jämförelse med andra landsting. Första omgången deltagande och resultat visar att jämställdhetsintegreringsarbetet är påbörjat och har tagit några steg framåt, men har en bra bit kvar till ett hållbart och säkrat jämställdhetsarbete.

Bättre liv för sjuka äldre heter landstingets och kommunernas gemensamma satsning för att förbättra för de äldre.

Målet är att tillgodose den äldres behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården och omsorgen. Den äldre ska erbjudas behovsanpassade insatser, ska ges möjlighet att leva själv- ständigt under trygga förhållanden och bli bemött med respekt för sitt självbe- stämmande och sin integritet.

Landstinget arbetar även med en omfat- tande kompetensinsats så att all personal inom hälso- och sjukvård kan höja sin sakkunskap kopplat till jämställd vård, vilket i sin tur skapar möjlighet för en ökad kvalitativt likvärdig, jämställd och jämlik vård.

(13)

Inom ramen för jämställdhet finns också fjärde delmålet, mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Arbetet med mäns våld mot kvinnor och barn, och våld i nära relation, har pågått under en tid, och intensi- fierats under 2011. Under 2012 tas ett vårdprogram fram i arbetet med våld i nära relation.

Effektiv vård

Tillgängliga resurser ska nyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamhet och ekonomi.

Effektiva vårdprocesser kännetecknas av god medicinsk kvalitet, god produktivitet och kostnadseffektivitet, utvecklad samverkan, hög tillgänglighet och hög pati- enttillfredsställelse.

KPP (kostnad per patient) är en metod för beräkning av sjukvårdskostnaden för varje enskild patient och vårdkontakt. DRG innebär förenklat en viktning av olika åtgärder/sjukdomstillstånd för att kunna göra jämförelser mellan olika verksamheter. Tillsammans utgör KPP/DRG ett in- strument för överskådlig verksamhetsbe- skrivning som alltmer används inom sjukvården för att, på ett överskådligt sätt, visa vad man ”producerar” och till vilken kostnad men även visa resursför- brukningen för enskilda patienter, olika patientgrupper, diagnosgrupper etc.

Målet i Landstingsplan 2012 är att kostnaden per DRG-poäng i landstinget inte ska överstiga kostnaden i den nationella KPP-databasen för läns- och länsdels- sjukhus i riket. Kostnaden per DRG po- äng för 2011 per sjukhus kommer att presenteras i delårsrapporten per augusti.

Snittkostnaden per DRG-poäng för läns- och länsdelssjukhus i den nationella KPP-databasen kommer att presenteras i årsredovisningen för 2012.

Två av uppföljningsparametrarna för effektiv vård är användning av kostnadsef- fektiva blodtryckssänkande medel respektive blodfettssänkande läkemedel.

Utfallet visar på att det behövs ytterligare insatser till förbättringar för att de fast-

ställda målen ska uppnås. Patentutgång- ar samt ny kunskap eller dokumentation för läkemedel kan delvis förändra ut- gångspunkten samt målvärde.

Verksamhetsstatistik per april

2012 2011 Läkarbesök

Primärvård NLL 105 208 104 914 LOV-enheter 13 750 8 796 Primärvård privat ¹⁾ 5 038 ³⁾ – ²⁾ Spec somatisk vård

NLL 74 922 74 810

Spec somatisk vård

privat 9 271 -

Vuxenpsykiatri 3 057 2 720 Övriga besök

Primärvård NLL 196 368 193 405 LOV-enheter 21 614 11 085 Privata sjukgymnaster 44 581 60 650 Spec somatisk vård 55 325 56 298 Vuxenpsykiatri 18 111 16 923 Vårdtillfällen

Primärvård (obsplatser) 722 737 Spec somatisk vård 13 637 13 512

Vuxenpsykiatri 856 793

Operationstillfällen

Öppen vård 84 216 81 631

Sluten vård 12 432 14 091 I genomsnitt dispo-

nibla platser

Primärvård 36 35

Spec somatisk vård 617 605

Vuxenpsykiatri 117 119

1) Med ”privata läkare” i primärvården menas inte LOV- enheter, utan vårdgivare enligt nationella taxan.

2) Någon uppdelning på primärvård och specialiserad vård gjordes inte för de privata läkarna under 2011.

Totalt antal besök var 25 186 under det aktuella tertia- let, att jämföra med 14 309 under tertial 1 2012.

3) Antalet besök hos privata läkare har räknats till och med mars.

Vårdval Norrbotten

Bakgrund

Lag om valfrihetssystem inom vården (LOV, 2008:962), trädde i kraft januari 2009. Lagen ger privata vårdgivare rät- ten att etablera verksamhet inom pri-

(14)

märvården. Norrbottens läns landsting införde valfrihetssystem inom primärvår- den, Vårdval Norrbotten, januari 2010.

Systemet utgår från invånarnas val av vårdcentral.

Konkurrensneutralt system Alla aktörer i vårdvalet, oavsett driftsform, har samma uppdrag. De ska levere- ra en kvalitativt god primärvård utifrån landstingets beställning. Landstinget stäl- ler samma krav på offentligt och privat drivna vårdcentraler. De ska erbjuda en trygg och säker vård och uppfylla samma krav på kvalitet, kompetens och tillgäng- lighet.

Nya privata vårdgivare Landstinget har hittills granskat och god- känt totalt fem privata vårdgivare inom ramen för LOV och Vårdval Norrbotten.

Följande vårdcentraler har öppnat:

 Vårdcentralen Hermelinen i Luleå, juni 2010 (Hermelinen Hälsovård AB)

 Cederkliniken i Piteå, augusti 2010 (Praktikertjänst AB)

 Vårdcentralen Björnen i Piteå, augusti 2010 (Hermelinen Hälsovård AB)

 Vårdcentralen Åkerbäret i Boden, februari 2011 (Hermelinen Hälsovård AB)

 Adviva Hälsocentral AB i Gällivare, oktober 2011

Landstinget har ytterligare en vårdcentral i privat drift, upphandlad enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Det är Vit- tangi vårdcentral som drivs av Praktiker- tjänst AB.

Det finns totalt 38 vårdcentraler i Norr- botten.

Vårdval och befolkningen Sedan vårdvalet infördes har befolkningen möjlighet att göra ett vårdval, det vill säga att aktivt lista sig på valfri vårdcen- tral. De som inte gör ett aktivt val har till och med 2011 listats passivt på en lands- tingsdriven vårdcentral. Från och med 2012 sker den passiva listningen till när-

maste vårdcentral oavsett driftsform ut- ifrån en geografisk indelning.

Resultat av listning Den sista april 2012 är läget avseende aktivt och passivt listade följande:

 Aktivt val, 86 941 personer (35 procent)

 Passivt val, 161 357 personer (65 procent)

Andelen av befolkningen som nyttjat sin möjlighet att göra ett aktivt vårdval ökar, från 32 procent till 35 procent under för- sta tertialen 2012.

Sammanlagt är 31 581 personer listade på någon av de privata aktörerna inklu- derande Vittangi vårdcentral. Det motsvarar 12,7 procent av befolkningen i Norrbotten. Andelen av befolkningen som får sin primärvård via en privat le- verantör har ökat från 11,5 till 12,7 procent under första tertialen 2012.

Engagerade medarbetare

Mål

Landstingets medarbetare ska bidra till att uppfylla verksamhetens mål.

Chefen har ett övergripande ansvar för verksamheten och dess resultat. Resulta- tet uppnås genom medarbetarnas sam- lade insatser. Chefen har ett särskilt ansvar för att skapa förutsättningar för likabehandling, bra hälso- och arbets- miljö och väl fungerande samverkan på arbetsplatsen

Landstingets medarbetare ska vara mo- tiverade och delaktiga i utvecklingen av det dagliga arbetet samt se möjligheter- na till ständiga förbättringar. De ska ha en helhetssyn och förståelse för hur de genom sitt arbete bidrar till att verk- samhetsmålen uppnås. Varje medarbe- tare ska ges förutsättningar för att kän- na sig sedd och individens kompetens och erfarenhet ska tas till vara. Lands- tinget ska erbjuda alla medarbetare ut-

(15)

vecklingsmöjligheter som bidrar till ökat engagemang och arbetsglädje inom nu- varande arbetsuppgifter, men som också stimulerar viljan att ta ansvar för nya områden.

Utvecklingen av verksamheten ska ske i god samverkan. Utvecklings- och sam- verkansavtalets intentioner ska genomsy- ra alla verksamheter. Jämställda villkor ska råda mellan kvinnor och män. Inga könsrelaterade löneskillnader ska före- komma inom landstingets verksamheter.

Mått Mål 2012- 2014

Nuläge Arbetstillfreds-

ställelse 70³⁾ positiv utveckling för samtliga divisioner

2012: 70 (k), 68 (m) 2011: 70 (k), 68 (m) 2010: 70 (k), 67 (m) Frisknärvaro ¹⁾ 75 % 2012-04: 68 (k), 79 (m)

2011-04: 69 (k), 81 (m) 2010-04: 69 (k), 81 (m) Sjukfrånvaro ²⁾ 3 % 2012-04: 5,4 (k), 3,1 (m)

2011-04: 5,0 (k), 2,9 (m) 2010-04: 4,6 (k), 2,6 (m) Ledarskap 70³⁾positiv

utveckling för samtliga divisioner

2012: 70 (k), 68 (m) 2011: 69 (k), 68 (m) 2010: 69 (k), 67 (m) Kompetens 75³⁾ positiv

2012: 76 (k), 75 (m) 2011: 74 (k), 73 (m) 2010: 74 (k), 72 (m) Målkvalitet 70³⁾positiv

2012: 60 (k), 56 (m) 2011: 60 (k), 57 (m) 2010: 59 (k), 56 (m)

1) Andel medarbetare som har högst fem dagars sjuk- frånvaro under senaste tolvmånadersperioden.

2) Andel sjukfrånvaro i procent av bruttoarbetstiden.

3) Sammanlagt värde från medarbetarundersökningen.

Maxvärde är 100.

Medarbetare i landstinget Antalet anställda är 7 077 per den sista april, en minskning med 26 jämfört med samma period föregående år. Andelen kvinnor utgör 80 procent, och andelen heltidsarbetande är 83 procent, båda oförändrade sedan samma period föregå- ende år. Medelsysselsättningsgraden är fortsatt oförändrat 95 procent. Medelål- dern är 47 år.

Antal anställda per april

2012 2011

Administration 714 717

Läkarsekreterare 324 330

Kultur, turism och fritidsarbete

76 75 Rehabilitering och

förebyggande arbete

463 475 Skol- och barnom-

sorgsarbete

69 77 Socialt och kurativt

arbete

108 109

Tandvårdsarbete 497 515

Teknikarbete 414 415

Vård och omsorgsar- bete m m

1 516 1 523

Läkare 688 687

Sjuksköterskor 2 208 2 180

Totalt 7 077 7 103

Medarbetarundersökning Landstinget har för femte året i rad ge- nomfört den landstingsgemensamma medarbetarundersökningen. Resultatet visar på en liten förbättring av arbetstill- fredsställelse både för kvinnor och män samt visar på positiv utveckling inom flera av förbättringsområdena.

Under april månad har resultatet presen- terats för ledningarna både på över- gripande nivå och på divisionsnivå. För- bättringsarbetet fortsätter kontinuerligt och utvärderas löpande. Fokus kommer att vara förbättringsområdena delaktighet och målkvalitet för landstinget som helhet.

Kompetensförsörjning

Landstingets medarbetare upplever kom- petensen och lärandet i arbetet som gott.

Målvärdet 75 är uppnått för såväl kvin- nor som män. Kvinnorna uppger värde 76 och männen har gått från värdet 73 år 2011 till 75 år 2012. Medarbetarna upplever att deras kunskaper används på ett tillfredsställande sätt samt att de utvecklas i sitt arbete. Vidare upplever medarbetarna att deras kompetens behövs och motsvarar verksamhetens behov. Detta kan ses som en styrka för det fortsatta utvecklings- och förändringsarbetet inom verksamheten.

(16)

Landstingets handledarmodell har införts i ytterligare verksamheter och på fler or- ter med ökat antal huvudhandledare och adjungerade kliniska adjunkter. Nu finns tio adjungerade kliniska adjunkter inom omvårdnad, sjukgymnastik och arbetste- rapi. Samtliga VFU-placeringar inom de medellånga vårdutbildningarna hanteras nu i det IT-stöd som införts.

För att stärka kompetensförsörjningsarbe- tet har ett kompetensförsörjningsråd bil- dats inom Norrlands regionförbund.

Ledarskap

Landstingets mål för ledarskap är på väg att uppnås. Männens uppfattning om le- darskapet har under två år legat på värdet 68 och kvinnornas uppfattning om ledar- skapet är som tidigare år 70. Området ledarskap innebär uppfattningen om hur chefen upplevs kommunicera, agera, tyd- liggöra mål, ge möjlighet till kompetens- utveckling samt förändra organisation och arbetssätt.

Under våren 2012 har två årslånga ledar- skapsprogram om vardera 20 medarbetare avslutats. Vidare bedriver Landstinget kontinuerliga ledarskapsutbildningar enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Ledar- skapsutbildningarna omfattar 15 dagar och våren 2012 har 25 ST-läkare avslutat sitt utvecklingsprogram.

Arbetstillfredsställelse Landstingets mål 70, för upplevd arbets- tillfredsställelse har nåtts för kvinnor.

Männens upplevelse är som tidigare år 68. Arbetstillfredsställelsen speglar upp- levelsen av medarbetarnas egenskattade hälsa (medarbetarkraft, arbetsrelaterad utmattning, arbetstakt) samt hur proces- serna (effektivitet, delaktighet, socialt klimat, lärande i arbetet, återkoppling, ledarskap, medarbetarskap, målkvalitet) på arbetsplatsen fungerar.

Verksamheterna har under året arbetat med olika utvecklingsarbeten för att för- bättra delaktiget och målkvalitet. Fokus i arbetet är att bryta ner övergripande mål i landstings-, divisions- och verksamhets- planer till individuella mål. De individu-

ella målen ska kopplas till verksamhetens behov och krav. Det är vikigt att medarbetarna förstår målen och upplever att de är realistiska och möjliga att påverka och utvärdera. Några verksamheter har startat friskvårdsutmaningar bland personalen som på sikt ska ge en förbättrad hälsa, dessutom fortsätter flera verksamheter med det viktiga värde- grundsarbetet som är en av insatserna för att förbättra delaktigheten och ar- betsmiljön.

Närvaro och frånvaro Sjukfrånvaron har ökat något jämfört med motsvarande period förra året inom alla åldersgrupper samt både för kvinnor (ökning om 0,4 procentenheter) och män (ökning om 0,3 procentenheter). Lands- tingets sjukfrånvaro är 4,9 procent för årets första fyra månader jämfört med 4,6 för motsvarande period i fjol. Det är främst den korta sjukfrånvaron, 1-14 dagar, som ökar något inom alla ålders- grupper såväl som för kvinnor och män.

Orsakerna till den ökande sjukfrånvaron under de första fyra månaderna år 2012 uppges vara fler långvariga och ihållan- de infektioner samt en period med ett flertal utbrott av den så kallade ”vinter- kräksjukan”. Verksamheten arbetar aktivt med rehabilitering och följer utvecklingen av all frånvaro. I detta arbete är chefer och medarbetare viktiga aktörer för en effektiv process.

Den arbetade tiden är som tidigare år ca 80 procent och frånvaron inklusive sjuk- frånvaro är ca 20 procent av bruttoarbetstiden.

Frisknärvaron, det vill säga medarbetare som har högst fem dagars sjukfrånvaro under en 12 månaders period, har minskat jämfört med tidigare jämförbar period. Detta gäller såväl kvinnor som män.

Det vill säga fler medarbetare har varit sjuka mer än 5 dagar under denna mät- period jämfört med föregående jämför- bara period.

(17)

Sjukfrånvaro per kön och åldersinter- vall period januari till april

2012 2011 Total sjukfrånvaro 4,9 4,6 Sjukfrånvaro + 60 dgr* 31,3 47,8 Sjukfrånvaro män 3,1 2,9 Sjukfrånvaro kvinnor 5,4 5,0 Sjukfrånvaro - 29 år 3,5 3,3 Sjukfrånvaro 30-49 år 4,5 4,1 Sjukfrånvaro + 50 år 5,5 5,3

*Lång sjukfrånvaro (+60dgr) uttryckt i % av den totala sjukfrånvaron

Andel friska medarbetare senaste 12 månaderna

Andel medarbetare utan registrerad sjukfrånvaro = upp t o m sjukdag 5 (i procent)

Period Totalt Kvin-

nor Män Maj 2010- april 2011 71,3 68,8 81,3 Maj 2011 - april 2012 70,1 67,9 79,3

Stark ekonomi

Mål

Landstingets ska ha en god hushållning både ur ett finansiellt och verksamhets- mässigt perspektiv för att behålla en stark ekonomi som kännetecknas av lång- siktighet och uthållighet.

Delårsresultat

Resultatet före finansiella poster för perioden januari-april visar ett överskott på 11 mkr, vilket är 8 mkr bättre än samma period föregående år. Resultatet efter finansnetto är ett överskott på 6 mkr, vilket är 3 mkr bättre än 2011.

Verksamhetens nettokostnad har ökat med 2,5 procent perioden januari-april jämfört med samma period föregående år. Skatter, statsbidrag och utjämning har

ökat med 2,9 procent jämfört med före- gående år, vilket är 1,3 procent är högre än budgeterat.

Årsprognos

Årsprognosen pekar på ett överskott på 1 mkr, vilket är 13 mkr sämre än budget.

Prognosen före finansiella poster visar ett plus på 23 mkr, vilket är 36 mkr säm- re än budget.

Prognosen visar att verksamhetens in- täkter ökar med 2,7 procent och netto- kostnaden med 2,2 procent jämfört med 2011. Övriga kostnader beräknas öka med 2,3 procent och personalkostnader med 2,8 procent.

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning bedöms öka med 2,4 procent medan de i budget för 2012 beräknades öka med 1,6 procent.

Divisionernas prognoser pekar på ett underskott på 164 mkr, vilket är 167 sämre än budget. Jämfört med bokslutet 2011 är det en förbättring med 63 mkr.

Nedanstående graf visar landstingets ackumulerade resultat före finansnetto för 2011 och 2012, prognos 2012 samt budget 2012.

Det prognostiserade negativa resultatet för divisionerna beror bland annat på att antalet listade invånare hos de lands- tingsdrivna vårdcentralerna fortsätter minska i kombination med att ersätt- ningen i vårdvalet sänkts med 2 procent 2011. Sänkningen av ersättningen motsvarar cirka 19 mkr. Utöver detta har inte kostnaderna i verksamheten fullt ut anpassats till minskningen av intäkter.

Minskat elevantal vid naturbruksskolor- na påverkar också det prognostiserade resultatet negativt. I övrigt förklaras den Finansiella mål

och mått 2010 2011 Prognos 2012

Resultat före finansiella poster, minst 2 procent av netto- kostnaden, 130 mkr

186 11 mkr 23 mkr

Verksamhetens nettokostnadsandel av skatt och statsbidrag, 98 %

97 % 99,8% 99,7 %

Likviditet, 10 procent av nettokostnaderna, 631 mkr

1 380

mkr 1 325

mkr 1 324 mkr

Resultat före finansnetto

-100 -50 0 50 100 150

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Mkr

Helårsprognos per april Budget 2012 Utfall 2011 Utfall 2012

(18)

negativa prognosen för divisionerna av att kostnaderna inte fullt ut har anpassats till angivna ramar.

I landstingsplanen för året anger fullmäk- tige att divisionerna ska ha en ekonomi i balans år 2014 och målet för 2012 är mi- nus 120 mkr. Prognosen pekar nu på ett underskott för divisionerna motsvarande 164 mkr. Inom landstinget pågår ett arbete med att ta fram en ekonomisk hand- lingsplan i syfte att klara ett nollresultat år 2014. Divisionerna hade inför 2012 ett sparkrav på 144 mkr varav 101 mkr be- döms genomföras under året.

Landstinget har från Sveriges kommuner och landsting fått en indikation om att AFA Försäkrings styrelse avser att innan sommaren fatta beslut om återbetalning av premier gällande avtalsförsäkringar för år 2008 och eventuellt även för år 2007. Då något beslut kring detta ännu ej finns så har återbetalningen inte beaktats i prognosen.

I prognosen har en försiktig bedömning gjorts avseende utdelning från aktie- samt räntefonder.

Personalkostnader och arbetad tid Personalkostnaderna exklusive pensions- kostnader har ökat med 33 mkr i jämfö- relse med motsvarande period föregående år. Av detta är 16 mkr avtalsenliga löne- ökningar. Övertidskostnaden uppgår till 60 mkr, en ökning med 6 mkr. Kostnaden för timvikarier uppgår till 32 mkr och har ökat med 5,5 mkr. Kostnaderna för sjuk- löner har ökat med 2 mkr.

Personalkostnaderna avviker positivt mot budget med 14 mkr. Detta motsvarar skillnaden i arbetsgivaravgifter mellan budget och det verkliga utfallet. I budgeten har beräkningen gjorts med 43,05 procent och i utfallet är arbetsgivaravgif- ten 42,33. Denna skillnad på 0,72 procentenheter motsvarar ca 14 mkr och blir en intäkt för divisionerna. Den procentu- ella skillnaden beror på att premien för de avtalsmässiga försäkringarna sänktes efter det att budgeten för 2012 var fast- ställd.

Antalet anställda var vid utgången av april 7 077 personer, varav 622 är viss- tidsanställda. Under perioden januari- april har landstinget i genomsnitt haft 7 037 anställda, en minskning med 81 personer jämfört med samma period fö- regående år. I diagrammet nedan visas antalet anställda två år tillbaka i tiden.

Sedan april 2010 har antalet minskat med 93 personer.

Antal anställda NLL totalt

6950 7000 7050 7100 7150 7200 7250 7300 7350 7400 7450 7500 7550 7600 7650 7700

201004 201005

201006 201

007 201008

201009 201010

201011 201012

201101 201

102 201103

201104 201105

201106 201107

201108 201109

201110 201111

201112 201201

201 202

201 203

201204 7 077

7 170 ^-93

Ökningen av antalet timanställda och övertidsarbete för perioden motsvarar 64 heltidsanställda. Minskat antal anställda i kombination med ökade kostnader för timvikarier och övertid innebär samman- taget ingen minskning av personalkostnaderna.

I nedanstående graf visas hur den arbetade tiden har förändrats de senaste två åren när jämförelsen görs med rullande 12 månader, d v s att varje mätpunkt visar summan av de senaste 12 måna- derna. Antalet årsarbetare har ökat med 73 personer mellan mätperioderna 0906- 1005 och 1105-1204. Ökningen består av ökat antal övertidstimmar samt ökat antal timmar för timvikarier.

Antal årsarbetare*

utveckling rullande 12 månader

6 050 6 018

5850 5900 5950 6000 6050 6100 6150 6200 6250 6300

0906-1005 0907-1006 0908-1007 0909-1008 0910-1009 0911-1010 0912-1011 1001-1012 1002-1101 1003-1102 1004-1103 1005-1104 1006-1105 1007-1106 1008-1107 1009-1108 1010-1109 1011-1110 1012-1111 1101-1112 1102-1201 1103-1202 1104-1203 1105-1204

*Arbetad tid 12 månader/1760

6 091

Övriga kostnader

Övriga kostnader uppgår för perioden till 1 134 mkr. En ökning med 34 mkr,