PERSONALTIDNING FÖR
REGION NORRBOTTEN 5|18
KRÖNIKÖREN TOMAS JOSEFSSON
Sveriges bästa AT TEMA – VAD ÄR DET SOM GÖR ATT AT-LÄKARNA TRIVS SÅ BRA I GÄLLIVARE?
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN BEVAKAR NYA MEDICINER ATLS – UTBILDNING FÖR AKUT OMHÄNDERTAGANDE TEXTILANSVARIGA LENAS BUDSKAP: TÖM FICKORNA!
”Om alla förstod varför vi skulle spela lååånga anfall…”
INSIKT är en personaltidning producerad vid kommunikations- avdelningen, Region Norrbotten.
Den utkommer med fem nummer per år och har en upplaga på 10 500 exemplar.
Insikt på webben:
norrbotten.se/insikt Innehållet i Insikt får gärna citeras om källan anges.
POSTADRESS: Insikt Norrbotten Kommunikationsavdelningen Region Norrbotten, 971 89 Luleå BESÖKSADRESS: Regionhuset, Robertsviksgatan 7, Luleå ANSVARIG UTGIVARE:
Anna Rosendahl, kommunika- tionsdirektör
REDAKTÖR: Ulrika Englund 0920–28 43 64, 070–325 57 50 ulrika.englund@norrbotten.se
GRAFISK FORM: Tor-Arne Moe OMSLAGSFOTO: Simon Eliasson PRESSLÄGGNING:
11 december 2018 NÄSTA NUMMER:
22 februari 2019 TRYCK: V-TAB
ADRESSÄNDRING: Region Norr- bottens anställda ändrar adress- och personuppgifter via HR-por-
talen på Insidan, vår interna webbplats. Övriga mejlar nya adresser, uppsägning av tidningen och andra prenumerationsären- den till
insikt@norrbotten.se.
... FÖR 25 ÅR SEDAN
Forskning kring astma i Norrbotten är inne på sitt sjunde år. I projektet Olin utreds varför astma, kronisk luft- rörskatarr och em- fysem ökar i länet.
Dessutom studeras sjukdomsförlopp och sambandet mel-
lan sjukdom och arbets- och boendemiljö samt den yttre mil- jön. 20 000 norrbottningar ingår i undersökningen
Ur Landstingstidningen nr 2 1993
... OCH FÖR 10 ÅR SEDAN
Var tredje svensk har sömnstör- ningar av något slag. Följden kan bli stress, nedstämdhet och sjukdomar. ”Sömnen är otroligt betydelsefull och påverkar oss ända ner på cellnivå”, säger ar- betsterapeuten Louise Forsebro, som ansvarar för sömngrupper inom primärvården i Luleå.
Ur Landstingstidningen nr 4 2008
DE HAR FLYTTAT minst 100 mil och skapat sig en ny tillvaro norr om polcirkeln. Som en (rätt så) skeptisk norrbottning var det nästan overkligt att höra deras entusiasm, men oerhört glädjande så klart. Jag talar om AT-läkarna i Gällivare.
En anledning till ortens popularitet är det höga betyget i rankingen som sam- manställs av Sveriges yngre läkares före- ning, Sylf. I år hamnade Gällivare sjukhus på första plats tillsammans med Avesta lasarett. Ifjol placerade sig båda sjukhusen på en delad andraplats. För att höra mer om vad som ligger bakom de fina place- ringarna hälsar jag och fotografen Simon på hos studierektor Ola Wulf och några av AT-läkarna. Vi får även träffa läkare som nu gör sin specialiseringstjänstgöring, ST, på sjukhuset.
Det är alltid intressant att besöka verk- samheter i Region Norrbotten, men fak- tum är att vi båda är förundrade när vi åker därifrån. I stort sett alla vi talade med lovordade sjukhuset och kollegorna, fri- luftslivet och naturen, ja även människor- na i norr fick beröm.
TEMAT HAR VI KALLAT ”Från AT till ST”.
Många av dem som trivs på sin allmän- tjänstgöring väljer nämligen att stanna för att specialisera sig. Av 30 ST-läkare i Gälli- vare kommer fyra från annat håll, alla andra har gjort sin AT på orten. AT-läkare
är faktiskt det bästa sättet att rekrytera läkare, har det visat sig. Med tanke på det inser man hur viktigt det är att varenda en av de 110 AT-läkare som just nu befinner sig i Norrbotten får känna sig sedd, behövd och uppskattad.
FLERA ANDRA ARTIKLAR i detta nummer har också koppling till utbildning, på ett eller annat sätt. Vi berättar om två fysio- terapeuter som tagit en masterexamen med inriktning mot ortopedisk manuell terapi, om en kurs i akut omhändertagan- de och om en sjuksköterska som speciali- serar sig inom infektionssjukvård. Läke- medelskommittén har i uppgift att hålla sig à jour med det som händer på medicin- området, men ska också utbilda dem som förskriver recept. Textilansvariga Lena Lundmark har ägnat sig åt en annorlunda form av undervisning för att få fram ett angeläget budskap: Töm fickorna på era personalkläder!
TILL SIST: Insikt vann inte Publishing- priset, men jag vill passa på att tacka för alla lyckönskningar och glada hejarop. Till AT-läkare och alla andra – god jul och gott nytt år!
ULRIKA ENGLUND Redaktör för Insikt
Ett sjukhus med
dragningskraft Vaccinbrist i länet
Det råder brist på vaccin mot säsongs- influensa, både i Sverige och i Europa.
Norrbottens smittskyddsläkare rekommen- derar därför sjukvården att prioritera dem som av medicinska orsaker kan drabbas extra hårt. Det innebär att enbart personer som tillhör en riskgrupp ska vaccineras, däribland alla över 65 år och de med kronisk hjärt- eller lungsjukdom, diabetes eller nedsatt leverfunktion.
Minnesstipendium till strokeforskare
Alexandra Olofsson, Luleå tekniska universitet, har tilldelats stipendium till minne av den tidigare landstingsdirektören Elisabeth Holmgren. Pri- set är på 35 000 kronor.
I sin forskning har Alexan- dra Olofsson tagit fram ny
kunskap om möjlighet till engagemang i aktiviteter och delaktighet utanför hem- met, för personer i yrkesverksam ålder med stroke. Studierna bedrivs i nära sam- verkan mellan Region Norrbotten och Luleå tekniska universitet.
Divisionschef utsedd till Framtidens ledare
Anna Alm Andersson, nytill- trädd divisionschef för Närsjukvård, har utsetts till Framtidens ledare i sjukvården. Pri- set har instiftats av Sjuk- vårdens ledarskapsaka- demi. Det går till en enga- gerad ledare som visat
prov på strategisk förmåga och visionärt tänkande samt har god förmåga till sam- arbete och kommunikation, för att nämna några av bedömningskriterierna.
Innan Anna Alm Andersson klev på upp- draget som divisonschef var hon närsjuk- vårdschef i Kalix. I grunden är hon anestesi- sjuksköterska och har arbetat inom intensiv- vården och ambulansen på Piteå sjukhus.
– Det är både roligt och hedrande att få ta emot det här priset, men det ställer också stora krav på mig att leva upp till det, säger hon.
Bäst på rådgivning
Primärvården i Norrbotten är bäst i landet på att genomföra och dokumentera rådgiv- ning vid ohälsosamma levnadsvanor, enligt en rapport från Socialstyrelsen. I länet får nio procent av besökarna i primärvården någon form av rådgivning om ohälso- samma matvanor. I åtta landsting är mot- svarande siffra lägre än två procent. Under 2018 har de nationella riktlinjerna revide- rats och enkla råd ska ingå
i bedömningssamtalet. Råd- givande samtal innebär ytterligare dialog och anpassade åtgärder.
VÄLKOMMEN SEN SIST ...
REGION NORRBOTTEN ...
NUMMER 5 • 2018
DESSUTOM:
Krönikören
...13
På gång
...14
Dagens ros
...17
Krysset
...18
Doktor Warg kåserar
...19
Ur museets samlingar
...19
6
Foto: SIMON ELIASSON
Fysioterapeuter med OMT-kompetens 4
Frida Karlsson och Viktoria Jä- ger är fysioterapeuter vid Kiruna hälsocentral. De har båda vida- reutbildat sig med inriktning mot ortopedisk manuell terapi, OMT.
Stöd och råd
om läkemedel 5
Läkemedelskommittén i Norr- botten håller sjukvårdspersona- len uppdaterad om mediciner.
Det sker i form av utbildning, information och rekommenda- tioner kring läkemedel.
Hjärtsviktspatienter i deras hjärtan 12
Vårdförbundspriset, en av lan- dets största sjukvårdsutmärkel- ser, gick i år till Karin Östling och Maria Haraldson, Sunderby sjukhus. Sjuksköterskorna fick priset för sitt arbete med hjärt- sviktspatienter.
Länets kulturmiljö över hela världen 14
Norrbottens museums kultur- miljöblogg hade nära 28 000 besökare under förra året.
Enligt besöksstatistiken sker de flesta visningar i Sverige, följt av USA, Finland och Norge.
Färre nålstick
med PICC-line 20
Vi hälsar på hos den nyöppnade PICC-line-mottagningen i Piteå.
Hit kan de som behöver en cen- tral venkateter remitteras från hela länet; tidigare var patienter tvungna att bege sig till Umeå för ingreppet.
Tema: Från AT till ST
Alexandra Olofsson
Anna Alm Andersson Gällivare sjukhus gör en stor satsning
på akutläkare.
– Tanken är att vi till våren ska vara sex läkare som specialiserar oss. Det här ska bli roligt, säger Emil Silfverberg, Gällivares första ST-lä- kare i akutsjukvård.
EFTER ETT DRYGT ÅR av om- och tillbygg- nad öppnar Gällivares nya akutmottagning i februari nästa år. Förutom de nya lokaler- na blir det en ny organisation när akutmot- tagningen får egna läkare. Akutsjukvård är en av de yngsta specialiteterna i Sverige;
den har funnits som tilläggsspecialitet sedan 2006. För tre år sedan, 2015, blev den en egen basspecialitet.
Emil Silfverberg blev klar med sin all- mäntjänstgöring, AT, i Gällivare tidigare i höst och är nu först ut som ST-läkare i akutsjukvård. De andra fem gör också sin AT på orten, men har några månader kvar.
– Jag ser fram emot när alla är på plats på akuten. Men vi går redan samjour ibland, känner varandra och har börjat dis- kutera hur vi ska lägga upp arbetet, säger han och tillägger att akuten i Gällivare har Sveriges kortaste väntetider till läkare och redan i dag en bra akutvård.
– Men med akutläkare blir det ännu bättre för patienterna. Vi kommer att kunna diagnosticera och behandla många redan på akutmottagningen.
En kompetenshöjning underlättar dess- utom för sjukhusets övriga verksamheter.
– I och med att vi kan ställa diagnos och påbörja behandlingen är mycket klart när patienten kommer upp på avdelningen; det blir ett smidigare flöde. En del patienter behöver inte läggas in utan kan behandlas här och därefter skickas hem, säger han.
Nattetid finns ingen röntgenläkare på sjukhuset, utan kallas in vid behov. Tanken är att akutläkarna även ska kunna göra ultraljud.
– Det handlar inte om att ta röntgenlä- karens jobb, men vissa basala ultraljudsun- dersökningarna ska vi klara. Det innebär att vi snabbt kan sätta in åtgärder, till exempel behandla en propp i benet. På så sätt slipper patienten onödig väntan.
I och med specialiseringstjänstgöringen i Gällivare utbildas nu akutläkare vid länets samtliga fem sjukhus.
FÖR ATT BLI FÄRDIGA akutläkare kommer Emil och de andra att behöva lämna orten och göra praktik, ”randa”, på andra sjuk- hus i mellan två och två och ett halvt år.
– Ska jag bli duktig på förlossningar måste jag till en större stad där jag kan för- lösa många under en kortare tid. Samma sak vad gäller benbrott – om jag är i Stock- holm eller Göteborg får jag ta hand om många fall under två till tre månader och kan utvecklas snabbare. Jag ser det som en förmån att Region Norrbotten vill investe-
Akutläkare på
ingång i Gällivare
ra i mig för att jag ska bli en så duktig akut- läkare som möjligt.
Varför vill du specialisera dig inom just akutsjukvård?
– Det är roligt att kunna lite av varje, en akutläkare har en bred kunskap. Det är också en ny specialitet, vilket gör att vi kan vara med och påverka innehållet. Dessut- om är det förstås intressant att få vara med och forma akutvården i Gällivare.
Vad kommer akutläkarna att innebära för akutmottagningen som helhet?
– Det blir en mer stabil organisation med fasta doktorer på plats jämfört med det nuvarande upplägget med roterande AT-läkare, något som till exempel förbätt- rar vad gäller rutiner och arbetsmiljöarbe- te. Förhoppningsvis blir vi alltså inte bara duktigare medicinskt, utan kan tillsam- mans med sjuksköterskor och underskö- terskor utveckla verksamheten, lagkänslan och arbetsmiljön.
ULRIKA ENGLUND FOTNOT:
Mer om AT- och ST-läkare i Gälli- vare i temat på sidorna 6-9.
ST-läkaren Emil Silf- verberg är först på plats. Totalt ska sex läkare specialisera sig i akutsjukvård i Gällivare.
Foto:
SIMON ELIASSON
” Det är
roligt att
kunna lite
av varje, en
akutläkare
har en bred
kunskap. ”
Läkemedelskommittén är ett stöd för sjukvårdspersonalen i Norrbotten.
– Det är ett spännande arbete att hela tiden få följa läkeme- delsutvecklingen, säger ordfö- rande Linda Grahn.
LINDA GRAHN HAR VARIT med i kommittén sedan 2013 och är ord- förande sedan 2015. Precis som två andra ledamöter är hon apotekare.
I kommittén finns också fem läkare som är experter inom olika områden och en medicinskt ansvarig sjukskö- terska. De träffas fyra gånger på hös- ten och tre gånger på våren.
– Det är ett intensivt men stimule- rande arbete att hålla koll på vad som händer inom läkemedelsområdet.
Vi har delat upp arbetet så att vi har hand om olika områden. Själv följer jag till stor del vad som händer inom astma, kol och diabetes, berättar Linda Grahn.
Kommittén har en hemsida dit förskrivare kan vända sig för att se vilket läkemedel som rekommende- ras vid olika sjukdomstillstånd.
Rekommendationerna nås även direkt via Janusfönstret i VAS. Tand- vårds- och läkemedelsförmånsver- ket, TLV, förhandlar med läkeme- delsföretagen och tar varje månad fram en lista över vilka generiska läkemedel, kallade periodens vara, som har lägst pris och finns tillgäng- liga. Ett generiskt läkemedel innehåller samma verksamma ämnen som ett originalläkemedel, vars patentsskydd gått ut. Apoteken är sedan skyldiga enligt lag att ta hem och erbjuda patienterna dem.
– Det medför en prispress, vilket gör att vi i Sverige har förhållandevis låga kostnader för generiska läkeme- del i jämförelse med andra länder.
NÄR DET GÄLLER KEMISKA preparat är det godkänt för apoteken att byta ut dem mot generiska alternativ.
Läkemedelsverket har inte godkänt detta för så kallade biosimilarer. Det är biologiskt framställda läkemedel som liknar ett godkänt biologiskt läkemedel.
– För att en biosimilar ska god- kännas krävs det, precis som för kemiska läkemedel, att den är jäm- förbar med referensläkemedlet när det gäller kemiska egenskaper, biolo- gisk aktivitet, säkerhet och effekt.
Tillverkningen av biologiska läkeme- del är dock en mycket komplicerad process vilket gör det svårare att jämföra biologiska läkemedel med varandra, förklarar Linda Grahn.
Det finns också indikationer på läkemedel som innebär att de inte är utbytbara, trots att det finns gene-
Läkemedelskommittén bevakar utvecklingen
Med örnkoll på mediciner
FAKTA
Läkemedelskommittén
Läkemedelskommittén har flera sätt att nå ut med ny information:
O
Den ger ut tidskriften Behandlingsbladet fyra gånger per år.
O
Den erbjuder sig att besöka alla hälsocentraler i Norrbotten två gånger per år för att berätta om nyheter inom läkemedelsområdet, exempelvis nya rekommenda- tioner. Vid besöket analyseras även förskrivningsmönstret tillsammans med lä- karna.
O
Den anordnar tillsammans med läkemedelskommittéerna i Västerbotten, Väster- norrland och Jämtland/Härjedalen varje år i februari de norrländska läkemedels- dagarna i Umeå.
riska alternativ. Det gäller exempel- vis epilepsiläkemedel. Det kan då vara bra att som förskrivare välja ett prisvärt generiskt alternativ redan vid förskrivningstillfället.
IBLAND SKA INTE heller läkarna för- skriva den billigaste medicinen. Till exempel vid typ 2 diabetes har det kommit nya dyra läkemedel som också förebygger hjärt- och kärlsjuk- domar. Och vid epilepsi är mediciner- na över huvud taget inte utbytbara.
– Vi arbetar också för en kost- nadseffektiv och evidensbaserad för- skrivning för att tillsammans med förskrivarna optimera behandlingen för patienterna.
Till exempel upptäckte man att 16 patienter hade fått två läkemedel förskrivna vid typ 2 diabetes 2017 som inte bör kombineras eftersom de har likartad verkningsmekanism.
Något som Linda Grahn sedan skrev om i Behandlingsbladet.
JANUSMED ÄR ETT DIGITALT beslutsstöd i journalsystemet VAS i Norrbotten som läkarna kan använ- da för att exempelvis se om det finns
några interaktioner mellan olika läkemedel. Janusmed kan även varna om en patient med en försva- gad njurfunktion får ett läkemedel förskrivet som behöver anpassas efter njurfunktionen.
– Det finns också en knapp ”biver- kan” med en sökfunktion där man kan skriva in ett symptom som patienter har. Då får man träff på vilka av patientens läkemedel som kan ge den här biverkan. Det är betydligt enklare än att sitta och söka i FASS biverkningsavsnitt för patien- tens alla läkemedel, säger hon.
En positiv utveckling de senaste åren är att patienter med hepatit C numera kan få en behandling som i många fall har en botande effekt.
– Att det händer så mycket på läkemedelsområdet gör vårt arbete i kommittén mer komplext, men också väldigt intressant.
ANN-KATRIN ÖHMAN
Apotekaren Linda Grahn, ordförande i läkemedelskommittén, har i uppdrag att följa läkemedelsutvecklingen och föra ut ny information till förskrivare i Norr-
botten.
Foto: SIMON ELIASSON”Själv följer jag till stor del ad som händer inom astma,
kol och diabetes. ”
Två fysioterapeuter i Kiruna har av- lagt en masterexamen i fysioterapi, med inriktning mot ortopedisk ma- nuell terapi.
– Jag har blivit mer specifik i både undersökning och behandling av mina patienter, säger Frida Karlsson.
FYSIOTERAPEUTEN FRIDA KARLSSON och hennes kollega Viktoria Jäger har de senaste åren vidareutbildat sig vid Luleå tekniska universitet, till stora delar paral- lellt med jobbet på Kiruna hälsocentral.
Masterutbildningen bestod av en fördjup- ning dels inom huvudområdet fysioterapi, dels inom ortopedisk manuell terapi, OMT.
Metoden handlar om hur man med avan- cerade praktiska färdigheter identifierar och åtgärdar smärtproblem och funktions- störningar i rörelsesystemet. Undersök- ning och behandling sker med hjälp av speciella manuella tekniker och funktions- träning.
– Det här rör en patientkategori som vi möter många av på hälsocentralen. Jag ville få mer verktyg, ja helt enkelt bli en bättre fysioterapeut, säger Viktoria Jäger.
Frida Karlsson instämmer.
– Jag har blivit bättre på att bedöma vad besvären grundar sig i, vad de leder till och hur det påverkar hela människan. Vi kan även föra kliniska resonemang på ett dju- pare plan kring vad olika tillstånd kan bero på, säger hon.
120 POÄNGS-UTBILDNINGEN gick på halv- fart under fyra års tid. En del kurser var förlagda till Luleå, medan vissa avsnitt gick att läsa på distans.
Efter avklarad masterutbildning i fysioterapi
OMT-kompetens i Kiruna
– Utbildningen var gedigen, vi fick OMT:s alla tre steg samtidigt med en mas- terexamen. Den var till stora delar prak- tisk. Vi hade till exempel auskultationer där vi tog emot patienter i studiegrupper tillsammans med en lärare, för att ytterli- gare få utveckla vårt handlag, säger Vikto- ria Jäger.
Då det rörde sig om en specialisering på universitetsnivå gick Region Norrbotten in och stöttade ekonomiskt.
– Ungefär var sjätte vecka åkte vi till Luleå och var där två till tre dagar. Tack vare utbildningsavtalet fick vi 20 dagar per termin som betald arbetstid, plus ersätt- ning för resor och boende från Region Norrbotten. Det kändes bra att få det för- troendet från arbetsgivaren, säger Frida Karlsson.
Att jobba och samtidigt studera krävde både disciplin och uthållighet.
– Visst fick man lägga ganska många timmar i veckan av sin fritid på studierna, men det gick. Samtidigt var upplägget bra, från dag ett har vi kunnat applicera det vi lärt oss på våra patienter, säger Frida Karlsson, som blev klar i juni i år.
Viktoria Jäger, som började två år tidi- gare men även hunnit vara föräldraledig under studietiden, tog sin examen hösten 2017.
Carina Lantto, enhetschef, är glad över att ha två fysioterapeuter med specialist- kunskaper på hälsocentralen.
– För att använda oss av deras kunnan- de på ett bra sätt planerar vi att förändra deras arbetsuppgifter. Vi vill att fler ska få del av deras kompetens, säger hon.
EN MÖJLIGHET SOM diskuterats är att använda dem som en resurs gentemot fysioterapeuter och övriga på hälsocentra- len, till exempel sjuksköterskor och AT- och ST-läkare. Frida Karlsson tar gärna på sig rollen som handledare.
– Det kan till exempel handla om internutbildningar och att hjälpa till vid patientfall om någon kollega kört fast.
Viktoria Jäger arbetar redan 40 procent som processledare.
– Jag är intresserad av förbättringsarbe- ten, det är något jag brinner för. En del i det är att sprida kunskap om vad fysio- terapeuterna kan och gör. De är en viktig pusselbit för att få till ett bra flöde på häl- socentralen.
Luleå tekniska universitet har hittills kört tre omgångar av masterutbildningen.
Nästa intag blir troligen hösten 2020.
– Det är en jättebra utbildning att ha när man jobbar som fysioterapeut i pri- märvården. Den är mastig och passar nog inte alla, men kanske kan man i alla fall försöka få gå något steg inom OMT, säger Viktoria Jäger.
ULRIKA ENGLUND Foto: HANS-OLOV UTSI
Viktoria Jäger och Frida Karlsson har fördjupat sina kun- skaper och färdighe- ter som fysiotera- peuter.
”Ju mer man kan, desto mer kan man göra och desto roligare blir jobbet”, säger Frida Karlsson, till vänster. Hon och
Viktoria Jäger har läst till en mas- terexamen i fysioterapi med inrikt- ning mot OMT. Enhetschefen Carina
Lantto, mitten, är nöjd över kom- petenshöjningen på Kiruna
hälsocentral.
” Jag är intresserad
av förbätt- ringsarbe- ten, det är
något jag brinner för.”
Fler besöker 1177.se
Webbplatsen 1177.se slår besöksrekord med över tio miljo- ner besök bara un- der september månad. Norrbotten står för drygt 150 000 av de be- söken. I Norrbotten är det vanligast att
söka efter en hälsocentral. De sjuk- domar som toppade söklistan under september var springmask, urinvägs- infektion, magkatarr och mässling.
– Allt fler norrbottningar loggar in på 1177.se för att göra sina vård- ärenden på nätet, till exempel förnya recept eller läsa sin journal. Många upptäcker den vägen hur smidigt det är med alla råd om hälsa och vård som 1177 Vårdguiden på webben innehåller, säger Susanne Andersson, strateg inom Region Norrbotten.
Patienter nöjda med psykiatrin
Norrbottningar som varit i kontakt med den psykiatriska vården är gene- rellt sett nöjda. Det visar resultatet av en nationell undersökning som Sveri- ges kommuner och landsting, SKL, har gjort. I hela Sverige har drygt 33 000 personer svarat, varav cirka 800 haft kontakt med psykiatrin i Norrbotten.
När det gäller vuxenpsykiatri öp- penvård får Norrbotten bättre betyg än riket. Drygt åtta av tio skulle re- kommendera mottagningen till en annan person i samma situation. Näs- tan 90 procent upplever att de har bemötts med medkänsla och omsorg.
Vuxenpsykiatrin slutenvård får un- gefär samma resultat som resten av landet, med särskilt gott betyg inom kategorin emotionellt stöd. Något fler känner sig trygga inom den slutna vuxenpsykiatrin i Norrbotten än pa- tienter i resten av riket gör.
Avtal upphör i Arjeplog
Region Norrbottens avtal med Arje- plogs kommun om köp av obs-platser och akut omhändertagande på jourtid upphör vid årsskiftet. Regionen och kommunen har förhandlat under en tid men inte kommit fram till en lös- ning om fortsatt köp av tjänst.
– Vi önskar att vi hade kunnat fort- sätta samarbetet med kommunen men det blir tyvärr för dyrt att fort- sätta köpa tjänsten av dem, säger Anna Alm Andersson, chef för division Närsjukvård.
Anledningen till att Arjeplogs kommun kräver högre ersättning från Region Norrbotten är att kommunen inte längre kan klara bemanningen med egen personal utan behöver hyra in sjuksköterskor. Det gör att kommu- nens kostnader ökar, vilket i förläng- ningen skulle göra avtalet med Region Norrbotten dyrare.
Susanne
Andersson
Av 30 läkare som gör sin specialise- ringstjänstgöring, ST, i Gällivare har alla utom fyra gjort sin AT på orten.
Daniel Wickman, ST-läkare inom all- män internmedicin, är en av dem.
ATT TA VÄL HAND OM sina AT-läkare kan påverka den framtida läkartillgången på en ort.
– Det har svängt genom åren, men nu har vi välbemannat med ST-läka- re. Att så många vill vara kvar måste tyda på något. Om vi tar vara på våra AT-läkare på bästa sätt är chansen större att de vill specialisera sig här, säger Ola Wulf, överläkare på medicinklini- ken och studierektor.
Han är själv ett exempel på en AT-läka- re som stannade kvar och specialiserade sig.
– Jag kommer söderifrån, började min AT i Gällivare 1995 och bor här sedan dess.
Det har jag aldrig ångrat, säger han.
Daniel Wickman är född och uppväxt i Stockholm men flyttade drygt 110 mil norrut efter sin grundutbildning till läkare.
Efter 21 månaders AT, som han var klar med 2016, har han avverkat drygt två år av
den fem år långa specialiseringen inom all- män internmedicin.
– AT:n var jättebra. Man får tidigt, men med handledning så klart, prova att ta beslut själv. Det gör att man kommer in i läkarrollen och vågar ta ansvar för saker och ting.
Att han ville flytta till Gällivare hade även med hans naturintresse att göra.
–Jag hade fjällvandrat något år tidi- gare och tyckte att det var roligt, så det bidrog till mitt val. Men det
som avgjorde var när jag hörde någon säga att ska man bli expert på något så måste man bli hand- ledd av experter. I Gällivare finns alla stora specialiteter, säger han.
Även det sociala livet hade bety- delse för hur han trivdes under AT:n.
– Det var lätt att få vänner bland de andra AT-läkarna. Det kändes som att man jobbade med sina kompisar, i stället för att man umgicks med kollegor på fritiden. För mig var det självklart att stanna och göra ST i Gällivare. Jag vill nog aldrig flytta här- ifrån.
Han har ibland fått frågor om sitt val att bosätta sig i Norrbotten, långt från släkt och vänner.
Gällivare sjukhus har placerat sig högt i AT-rankingen de senaste åren. Mycket ansvar, gott stöd och ett ständigt pågående lärande är några av framgångsfaktorerna.
– Hos oss ses AT-läkarna som kollegor och får den handledning de behöver, säger Ola Wulf, överläkare och studierektor.
VARJE ÅR GÖR SYLF, Sveriges yngre läkares förening, en enkät bland landets AT-läka- re. Årets resultat är en sammanställning av svar från drygt 1 700 AT-läkare som antingen gör eller nyligen avslutat sin all- mäntjänstgöring. AT-rankingen 2018 top- pas av Gällivare sjukhus och Avesta lasa- rett. Förra året delade de två sjukhusen på andraplatsen. Även tidigare år har Gällivare haft framskjutna placeringar, bland annat med förstaplatser år 2004 och 2013 och en andraplats 2012.
Ola Wulf, specialist i internmedicin
och njurmedicin, har varit studierektor i Gällivare sedan 2002. Han gläds åt årets toppnotering.
– De senaste åren har vi legat i övre percentilen och några gånger i toppen. Gällivare har sedan länge ett gott rykte i AT-sammanhang, säger han.
Som studierektor lägger Ola Wulf ner en hel del tid för att AT-läkarna ska få ut så mycket som möj- ligt av den 21 månader långa anställningen. Samti- digt betonar han att det handlar om en laginsats – alla personalkategorier på sjukhuset har del i framgången.
– Man tar ansvar för att stötta och ta hand om dem på ett bra sätt. AT-läkaren är sedd och behövd från första början. Personalen gör verkligen sitt till för att hjälpa dem att utvecklas till duktiga doktorer.
Han är övertygad om att de höga placeringarna i Sylfs årliga ranking ökar intresset för Gällivare som AT-ort.
– Absolut, de som är läkarstudenter tittar på den här typen av undersökningar.
VARJE ÅR ANSTÄLLS nio AT-läkare i Gällivare, fem på hösten och fyra på våren. Konkurrensen är hård – i år sökte 45 personer till vårens fyra tjänster. Ola Wulf får ibland frågor om hur urvalet går till.
– Om man till exempel har vikarierat här på sommaren och det har fungerat bra så hamnar man i intressegrupp ett. Men överlag har vi förmånen
att kunna välja bland mycket bra kandidater.
För att få reda på mer om de sökande ordnar vi en dags antagning med några av de mest
intressanta. Förutom intervjuer lastar vi in alla i en bil och visar dem Gällivare. Det brukar vara uppskattat, berättar han.
Sammanlagt är 18 AT-läkare igång i Gäl- livare, plus några från Kiruna som gör momenten opererande specialiteter och psykiatri på orten. Efter fotograferingen hastar de som samlats iväg åt olika håll;
flera har patienter som de ansvarar för.
Men en enkät med några av dem hinns med (se sidan 8).
PÅ SAMMA FRÅGA, vad det är som gör Gällivare till en bra AT-ort, framhåller Ola Wulf följande:
O
AT-läkarna får ta mycket ansvar från första bör- jan, vara i främsta linjen och ta beslut, men det sker med stöd. ”Under jourtid tar de hand om alla typer av patienter, men har alltid möjlighet att konsultera en bakjour med hög kompetens. En AT-läkare ska aldrig behöva känna sig ensam”.
O
Formella utbildningstillfällen anordnas regel- bundet, men det mesta handlar om ”bed side”-undervisning. ”Den man går bredvid på ronder passar på att undervisa i vardagen. AT- läkarna ska alltid känna att de har möjlighet att ställa frågor”.
O
Om AT-läkaren inte fungerar som förväntat finns en genomtänkt plan. ”Det är sällan pro- blem, men om något uppstår har vi ett system för att kommunicera det. Vi är snabba med att stötta AT-läkaren”.
TEMA FRÅN AT TILL ST
Allmäntjänstgöring, AT, efter läkarexamen är ett krav för att få ut sin läkarlegitimation och för att få göra specialiseringstjänstgöring, ST.
Insikt har hälsat på i Gällivare, som i år toppar Sylfs AT-ranking.
Vad är det som gör att AT-läkarna trivs så bra? Och visste ni att AT är Region Norrbottens bästa sätt att rekrytera läkare till länet?
De har sökt sig till landets
bästa AT-ort
Vägen till en läkarlegitimation
Ytterligare en nyckel till framgångarna har med trivsel och samvaro att göra. Ola Wulf lyfter fram lunchrestaurangen på sjukhuset som ett exempel på en värdefull social arena.
– Den gör det enkelt att lära känna kollegor. Vi får äta god mat och skratta tillsammans, samtidigt som det är ett tillfälle att lösa vissa jobbrelaterade saker på ett smidigt sätt. AT-läkarna förstår värdet av att gå dit i stället för att ta med sin egen matlåda.
TVÅ KVÄLLAR I VECKAN träffas AT-läkare och annan personal på sjukhuset för att springa sig svettiga på innebandyplanen.
– Innebandyn körde igång 1993 och har levt kvar sedan dess. Den är viktig, både för träningens skull och för att vi har roligt ihop, säger han.
AT-läkarna ses ofta på fritiden.
– Alla spelar inte innebandy, men det finns skid- åkning, friluftsliv och mycket annat att ägna sig åt efter jobbet. Med tiden går de med i föreningar och lär känna människor även utanför sjukhuset.
Det finns även annat som kan ha betydelse för att AT-läkarna ger Gällivare högt betyg, år efter år.
– Jag tror det spelar in att det är prestigelöst här på sjukhuset, vi jobbar i en platt organisation. Tit- lar är inte så viktiga för oss. De som arbetar här vill ha duktiga blivande kollegor. Ju fortare AT-läkarna kan lära saker, desto bättre blir de som doktorer.
Finns det något som behöver förbättras?
– Vi har regelbundet arbetsplatsträffar med AT-läkarna och om något kommer upp försöker vi agera snabbt. Vi kan aldrig slå oss till ro. Ska vi kunna erbjuda en bra AT även fortsättningsvis måste vi behålla kvaliteten på det vi gör.
ULRIKA ENGLUND
”Det finns en stöt- tande attityd. Perso- nalen hjälper till för AT-läkaren ska ut- vecklas i sin yrkes-
roll”, säger Ola Wulf, studierektor.
Daniel Wickman
Daniel Wickman gick från AT till ST i Gällivare
”Det var självklart att stanna”
Daniel Wickman är en av Gällivares alla ST-läkare som även gjort sin AT på orten.
Här i handledningssamtal med Ola Wulf, som själv en gång i tiden kom till Gällivare som AT-läkare.
Foto: SIMON ELIASSON Ida Regnér och
Fredrik Nimmersjö är två av AT-läkarna i Gällivare. Bakom
dem står, från vänster, deras AT-kollegor Henrik Togstad, Richard Holmström, Caroline Rajala, studierektor Ola Wulf,
Ilan Ben-Shabat och Hedda Marschall Sima.
– Mormor undrar fortfarande när jag tänker flytta hem. Men jag är ju hemma här! Jag säger att jag åker hem oavsett om jag åker till Stockholm eller till Gällivare.
ULRIKA ENGLUND
FAKTA
AT-ranking 2018 1 Gällivare sjukhus 1 Avesta lasarett 3 Västerviks sjukhus 4 Centrallasarettet
i Växjö 5 Hudiksvalls
sjukhus 5 Lindesbergs
lasarett 15 Kiruna sjukhus 21 Piteå sjukhus 42 Sunderby sjukhus 51 Kalix sjukhus
AT-STATISTIK FÖR GÄLLIVARE 2009 – 2018 Sylf, Sveriges yngre läkares förening, genomför varje år en AT-ranking.
Nedan visas statistik för Gällivare från de senaste tio åren.
Siffrorna avser placering och sam- manfattande betyg utifrån en sexgradig skala. Årets och tidigare ranking- rapporter finns på webben:
slf.se/sylf/at-ran- king/
2018 1:a plats (delad) 5,80 poäng 2017 2:a plats (delad) 5,67 poäng 2016 8:e plats
5,38 poäng 2015 7:e plats 5,29 poäng 2014 19:e plats
4,93 poäng 2013 1:a plats
5,57 poäng 2012 2:a plats
5,60 poäng
2011 –
(ingen placering på grund av färre än fem svaranden) 2010 39:e plats
4,40 poäng 2009 37:e plats
4,17 poäng
TEMA FRÅN AT TILL ST
För två år sedan anställde Region Norrbotten 43 nya AT-läkare per år.
Antalet platser har nu utökats till 51.
– AT-läkare är det absolut bästa sättet att rekrytera läkare till länet, säger Kenneth Robarth, chef för ut- bildningsenheten.
VARJE ÅR ANSTÄLLS 51 AT-läkare i Norrbotten, 25 på hösten och 26 på våren eller tvärtom, fördelade på länets fem sjukhus.
– Senast vi räknade hade vi 110 AT-läkare igång, men det kan variera något beroende på föräldraledigheter och annat, säger Kenneth Robarth.
Den som har sin allmäntjänst- göring, AT, i Sunderbyn eller i Gällivare kan göra hela sin place- ring på orten. AT-läkare i Piteå gör hela kirurgi- och merparten av ortopedplaceringen i Sunder- byn. AT-läkare i Kalix utbildar sig inom opererande specialite- ter och psykiatri i Sunderbyn, medan AT-placerade i Kiruna gör motsvarande moment på Gällivare sjukhus.
Socialstyrelsen har bestämt att en all- mäntjänstgöring ska vara minst 18 måna- der. I Norrbotten sträcker den sig över 21 månader.
– Det ger AT-läkaren möjlighet att under tre månader prova på något som han eller hon är extra intresserad av, säger han. Under den avslutande sex månader långa primärvårdperioden kan AT-läkaren ofta stanna på sjukhusorten, men även välja andra hälsocentraler. En del vill till exempel passa på att tjänstgöra på en gles- bygdshälsocentral, som har observations- platser och utför vård dygnet runt.
TRYCKET PÅ AT-PLATSERNA i Sverige har ökat de senaste åren och väntetiderna bli- vit längre; allmäntjänstgöring beskrivs ibland som en flaskhals som fördröjer möj- ligheten till specialiseringstjänstgöring (ST). En orsak är att antalet platser på läkarutbildningarna i Sverige har blivit
fler. En annan att fler svenskar studerar till läkare utomlands, till exempel i Danmark, Tjeckien och Ungern. I vissa länder får man en läkarlegitimation vid examen, medan man i andra, till exempel Polen, behöver göra en AT. De svenska studenter- na återvänder då gärna till Sverige.
– Vi vill ta vårt ansvar för att underlätta situationen som helhet och har därför
utökat AT-platserna. Samtidigt är det en balans, det får inte bli för tungt för verksamheten, säger
Kenneth Robarth.
Umeå universitet är ett av de lärosäten som fick möjlighet att bygga ut sin läkarutbildning.
Sedan 2011 har universitet förlagt en del av utbildningen till Sunder- byn, där sammanlagt 60 studenter läser de tre sista åren av läkarpro-
grammet.
– För vår del har den regiona- liserade läkarutbildningen inne- burit att rekryteringsbasen till AT:n stärkts. Många av läkarstu- denterna i Sunderbyn trivs och vill stanna i Norrbotten. Vi har helt enkelt fått fler sökande till våra AT-tjänster, även om sök- trycket varierar mellan olika orter.
REGION NORRBOTTEN HAR också mycket att vinna på att erbjuda fler AT-platser.
– Vi har sett att det absolut bästa sättet att rekrytera läkare är genom AT. Basen av de läkare vi har är de som börjat som AT-läkare, specialiserat sig och blivit över- läkare. Många bildar familj och rotar sig under sin AT- eller ST-tid.
En del väljer en specialitet som enbart finns på universitetssjukhus eller lämnar länet av andra anledningar. Men många blir kvar. Statistik visar att ungefär hälften av de AT-läkare som Region Norrbotten anställde för 14 år sedan fortfarande är verksamma här.
– AT-läkarna är jätteviktiga för oss. Det är egentligen bara undantagsvis som vi kan rekrytera färdiga specialister från andra delar av landet eller från utlandet, säger Kenneth Robarth.
ULRIKA ENGLUND
Kenneth Robarth,
chef för utbildnings- enheten.
AT-läkare –
länets framtid Norrbotten välkomnar fler AT-läkare
Sunderbyn
15 Piteå 10 Kiruna 9 Gällivare 9 Kalix 8
AT-platser
Så här fördelar sig de 51 AT-platserna i Norrbotten vid länets sjukhus:
”AT-läkarna är jättevik- tiga för oss.”
IDA REGNÉR, 25 år, från Stockholm – Jag har bara gjort tre dagar av min AT, men känner mig
verkligen välkom- men. Jag har fått ett trevligt bemötande av personal och kolle- gor, ja av alla här på sjukhuset. Det är högt i tak, fritt fram att ställa frågor.
Folk tar sig tid att förklara.
Varför valde du Gällivare?
– En bidragande orsak var att sjukhuset hade hamnat högt i ran- kingen. Jag vill ha en bra AT eftersom det är en del i min utbildning, som kommer att påverka mig i min karriär. Sedan var jag även på en kurs där det deltog AT-läkare från regionen. De pratade gott om AT:n i Gällivare, bland annat om sammanhållningen.
ILAN BEN-SHABAT, 25 år, från Göteborg – Man får vara doktor från dag ett, med väldigt bra stöd. Här lär man sig jobbet genom att jobba, inte genom att titta på. Det passar kanske inte alla, men jag tycker att det är kanon.
Varför valde du Gällivare?
– Jag och min sambo ville komma till ett litet sjukhus där AT-läkarna bor på orten; vi ville åt
sammanhållningen i AT-gänget. Vi gick igenom några platser, men det här tror jag var det enda sjukhuset där alla specialiteter fanns, som var litet och dit ingen pendlade. Jag är klar i oktober nästa höst. Om jag får stanna kvar efter AT:n gör jag gärna min ST här.
HEDDA MARSCHALL SIMA, 25, från Kristianstad – Detta är min tredje dag på AT:n, men jag har varit här och vikarierat före dess. Man får ta mycket ansvar direkt och blir doktor snabbt, ifall man vill det. Men också för att man snabbt blir en i gänget. Man blir ett välkänt ansikte på sjukhuset och blir tilltalad med namn av kollegor och perso- nal.
Varför valde du Gällivare?
– Jag ville komma till ett mindre ställe, där man kan få utvecklas på ett annat sätt än på ett universitetssjukhus. Gällivare verkar my- sigt, tycker jag. Det är härligt med snön också, jag vill lära mig åka skidor ordentligt. På AT-mässor fick jag ett bra intryck av Norrbotten och Gällivare, det spelade också in.
HENRIK TOGSTAD, 32 år, från Umeå
– Jag har gjort AT i drygt ett år nu och uppskat- tar det kollegiala stödet, att det är kort mellan alla specialiteter. Man har koll på alla och alla vet vem man är.
Varför valde du Gällivare?
– Jag har varit här under utbildningen och fast- nade för staden, sjukhuset och människorna. Även
naturen spelar in, att man har tillgång till både fjällen och skogen.
Jag kan tänka mig att även göra min ST här.
FREDRIK NIMMERSJÖ, 26 år, från Örnsköldsvik – Just kombinationen av aktiviteter och naturen.
De som söker sig hit har ganska lika intressen, man gillar att åka skidor, att vandra. Det är lätt att bli en grupp som kan umgås och ha roligt även utanför arbetet; då trivs man på jobbet också. På sjukhuset är det är nära mellan klinikerna, nära från bakjour till primärjour. Man känner igen varandra och det är
inga långa avstånd. Om jag jobbar på kirurgen och behöver fråga medicinläkaren något så kan jag bara gå och knacka på dörren.
Varför valde du Gällivare?
– Jag började för två månader sedan, men min sambo har varit här som AT drygt ett år. Det var mycket för naturens skull, samtidigt som jag på min sambo förstått att det är ett trevligt sjukhus. Det var ett lätt beslut för mig.
FAKTA
AT
ODen svenska läkarutbildningen på elva terminer är inte legitima- tionsgrundande.
För att få sin legi- timation krävs en fullgjord allmän- tjänstgöring, AT, om minst 18 må- nader.
O
I Region Norrbot- ten sträcker sig AT:n över 21 må- nader.
O
AT:n är målstyrd och ska ha ett innehåll som mot- svarar de krav som fastställts i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1999:5) om allmäntjänst- göring för läkare.
O
Av den framgår att den nyutexami- nerade läkaren under sin AT ska
”ges förutsätt- ningar att tillämpa och utveckla sina kunskaper och er- farenheter från grundutbild- ningen.” (4 §)
OAT ska bestå av
”utbildning samt läkararbete under professionellt an- svar för att ge kli- nisk träning och introduktion i ar- betslivet. AT skall ge tillfälle till både yrkesmässig och personlig ut- veckling.” (4 §)
OEtt förslag på en
ny, sexårig läkar- utbildning har ta- gits fram, som riksdagen har att besluta om. Det finns även ett för- slag om bastjänst- göring (BT), en introduktion till läkares specialist- tjänstgöring som förväntas ersätta AT:n i dess nuva- rande form. Beslut kring detta väntas i slutet av 2018.
Källor: Socialstyrelsen, Sylf, Region Norrbottens utbildningsenhet
Vad är det som gör
Gällivare till en bra
AT-ort?
En patient med adherenser, sammanväxningar i buken, opereras. Fredrik Nimmersjö gör just nu sin kirurgplacering och till- bringar mycket tid i operationssalen.
Han kommer från Örnsköldsvik och har studerat i Uppsala, innan han
i höst började som AT-läkare i Gällivare. Till vänster kirurg-
överläkare David Edler.
Foto: SIMON ELIASSON
ATLS är ett utbildningskoncept för akut om- händertagande. I höst har ST- och AT-läkare genomgått utbildningen på Gällivare sjukhus.
dvanced trauma life support, ATLS, skapades i USA i slutet av 1970-talet och har sedan dess spridits över världen. Läkare utbildas i
en princip som omfattar en snabb och struk- turerad patientundersökning, livsviktig
behandling, stabilisering, individuell patientprioritering och transport.
I Sverige har ATLS erbjudits i drygt 20 år, först på Huddinge universi- tetssjukhus och sedan 2012 på ytter- ligare några orter. Efter några års övertalning lyckades instruktörerna förmås att komma till Gällivare och genomföra en utbildning.
– Mig veterligen är det första gången de åker ut så här i landet. Till skillnad mot för
FAKTA
ATLS
O
Utbildningskonceptet ATLS, Advanced trauma life support, finns i drygt 60 länder.
O
Ett strukturerat akut omhändertagande har en koppling till minskad sjuklighet och ökad över- levnad vid svåra skador och olyckor.
O
Deltagare som klarar examinationen erhåller ett diplom. Kursbeviset är internationellt.
Källa: atls.se
Höjd traumakompetens på akuten
när vi skickar enskilda individer till olika kursorter gör det här att de som jobbar på sjukhuset kan sitta ner och diskutera tillsam- mans, vilket ger en skjuts åt effekten. Vi slip- per samtidigt deltagarnas utgifter för resor och boende, säger överläkaren Ola Wulf.
I GÄLLIVARE ANORDADES under samma vecka två grundkurser, som vardera omfatta- de två dagar. Det teoretiska avsnittet innehöll föreläsningar om bland annat luftvägs-, buk-, skall- och ryggmärgsskador, chockreaktioner och transportförfarande. I kursen ingick även träning och ett praktiskt prov med sta- tister som agerade på ett verklighetstroget sätt. Utbildningen inleddes och avslutades med en skriftlig examination. Av de totalt 16 deltagarna var de flesta ST-läkare från Gälli- vare och Kalix.
– Syftet är att vi ska bli bättre på trau- matänket. Sköterskorna har gått en liknande utbildning, så nu ska vi börja teamträna ihop oss. Sammantaget handlar det om en reell
kompetenshöjning på akuten, säger Ola Wulf.
Hans förhoppning är att instruktörerna ska återvända till Gällivare sjukhus till våren.
– De är intresserade av att komma tillbaka till oss. Vi vill anordna en endagars ATLS- kurs för seniora läkare, som vill friska upp sina kunskaper på området.
ULRIKA ENGLUND
Under samma vecka genomfördes två ATLS-kurser i Gällivare. På bilden har deltagarna i en av grupperna samlats.
Bakre raden från vänster: ST-läkarna Nils Vikström, Kalix, Björn Andersson, Kalix, Petter Mossberg, Gällivare, och Ondrej Pech, Kalix. Mittenraden: Disa Blomstrand, ST-läkare, Tom Johansson, AT-läkare, Alexandra Svensson, ST-läkare, Johanna Tholerud, ST-läkare, och Grethe Gabrielsson, projektledare, samtliga i Gällivare. Främre raden:
ATLS-instruktörerna Thorarinn Gudmundsson, Peter Hager och Karin Stenberg samt Sofi Sarin, nationell ATLS-koordinator, Martin Sundelöf, nationell ATLS-kursledare, och Ola Wulf, överläkare Gällivare sjukhus.
Foto: DANIEL OLAUSSON
ATLS-instruktören Karin Stenberg presente-
rar en traumapatient för Johanna Tholerud och
Disa Blomstrand.
Johanna Tholerud och Disa Blom- strand undersöker patienten...
Röntgenbilder verifierar inre skador.
... som behöver intuberas, ett sätt att skapa en säker luftväg.
En krage sätts på plats i syfte att stabilisera nacken.
Instruktören Peter Hager går ige- nom åtgärder vid trauma med ST-läkaren Ondrej Pech...
... som här undersöker skador på en patient som han fått presente- rad för sig.
Sjuksköterskan Viktoria Kristoffersson nappade på möjligheten att speciali- sera sig inom infektionssjukvård.
– Det är en utbildning som inte har funnits tidigare, så jag blev jätteglad när den startade, säger hon.
TIDIGARE HAR DET funnits möjlighet för sjuksköterskor att specialisera sig inom områden som intensivvård, operation, psy- kiatri och för att arbeta som distriktssköter- ska. För Viktoria Kristoffersson, som har arbetat vid infektionsklinikens vårdavdel- ning på Sunderby sjukhus sedan hon tog examen 2003, har de utbildningarna aldrig lockat.
– Jag trivs väldigt bra och har inte velat byta till något annat.
Men när en kollega tipsade henne om att det från januari 2016 även går att specialise- ra sig inom infektionssjukvård så blev hon intresserad. Nu har hon studerat i snart två år vid Röda Korsets högskola i Flemings- berg utanför Stockholm och tar sin examen i januari.
– Jag läser 60 högskolepoäng på halvfart, så det tar två år.
Med jämna mellanrum åker hon ner till Flemingsberg där hon också har möjlighet att övernatta. Region Norrbotten står för resorna, uppehället och en del av hennes studietid.
– Men bara 20 procent av min tjänst är avsatt till studier så det är ganska hektiskt. I höst har jag tagit ytterligare tjänstledigt för att hinna med.
UTBILDNINGEN GER Viktoria Kristoffersson specialistkunskaper i infektionssjukdomar och de komplexa vårdbehov som patienter- na har.
– Vi får fördjupad kunskap om bland annat globala sjukdomar och om förebyggande vacciner. Att vi i dag lever i ett mer globaliserat samhälle medför utmaningar för sjukvården vad gäller
smittspridning. Mycket handlar givetvis om vårdhygien och det ger ju mig en extra inspiration när jag kommer tillbaka till job- bet att sprida kunskap vidare till mina kolle- gor. Ett annat viktigt ämne på utbildningen är antibiotikaresistens. Multiresistenta bakte- rier ökar i stor utsträckning över hela värl- den. Viktoria Kristoffersson tycker att det är ovärderligt att få mer teoretiska kunskaper om sjukdomar och symptom.
– Jag känner mig mycket mer kunnig i mötet med läkarna, patienterna och deras anhöriga nu och jag kan tänka flera steg framåt. Jag är mer förberedd i mitt arbete.
DE ÄR TOLV sjuksköterskor från hela Sveri- ge som går kursen.
– Vi har ett jättestort utbyte av varandra.
Vi kan växla idéer och erfarenheter. Dessut- om gör vi fältstudier tillsammans och ser hur man arbetar på olika ställen. Men förut- sättningarna ser ju helt annorlunda ut här i Norrbotten med våra långa avstånd jämfört med södra Sverige, där det kan finnas flera sjukhus inom en radie av tio mil.
Vid Karolinska sjukhuset i Huddinge finns det till exempel flera olika typer av infektionsavdelningar. En för missbruks- vård, en för lungtuberkulos och två allmän- na avdelningar.
Viktoria Kristoffersson tror att specia- listutbildningen kan locka fler sjuksköter- skor att stanna kvar inom infektionsvården.
Just nu är tio av 20 platser öppna på infek- tionsavdelningen i Sunderbyn.
– Det handlar inte alltid om överbelagda avdelningar och om fysisk platsbrist när vården inte kan ta emot patienter, utan till stor del om brist på personal. Därför är det
viktigt att få fler sjuksköterskor att trivas och vilja stanna kvar. Då
betyder möjligheten att utveck- las och förkovra sig inom
yrket mycket, menar hon.
ANN-KATRIN ÖHMAN
Ny specialistutbildning i infektionssjukvård
Värdefull kunskap i en global tid
Foto: ERIK HOLMSTEDT
Viktoria Kristoffersson utbildar sig till specialist- sjuksköterska med inrikt- ning mot infektions-
sjukvård.
patienter och anhöriga kan ringa och få råd och stöd. Dessutom erbjuds en hjärtsviktsskola för både patienter och anhöriga vid två tillfäl- len, där de olika specialisterna med- verkar.
Maria Haraldson konstaterar att de fått positiv respons från patien- terna, som upplever sig vara mer synliggjorda i dag. Antalet patienter som remitteras till hjärtsviktsmot- tagningen ökar i stadig takt och allt fler patienter får också den nya hjärt- sviktsmedicinen Entresto, som visat sig ge goda resultat.
– Verksamheten utvecklas konti- nuerligt. Vår stora dröm är att det också startas mottagningar i primär- vården, ledda av hjärtsviktssjukskö-
terskor.
JONAS HANSSONM ina barn är inte längre barn. Vid det här laget har de sina egna barn. Det är en fan- tastisk förmån att få se sina barn växa upp till självständiga individer med egna karriä- rer och familjer.
Jag är inte särskilt nostalgisk och ser hellre i framrutan än i backspegeln, men det är ändå en sak som slagit mig.
Vad mycket lärdom det fanns i mina uppväxande ungdo- mars idrottande. Jag fattade inte detta fullt ut när vi var
”mitt i” men i dag kan jag se vilken källa till kunskap som rymdes och ryms i ungdomsidrotten.
Min dotter och hennes jämnåriga kompisar började spela basket i den åldern när allas mjukisdjur var upprada- de vid ”ringside” och man kunde tillfälligt glömma pågå- ende match eller träning om ens egen nallebjörn hade fal- lit omkull. Vilket var helt ok då fokus låg på att hitta gläd- jen i kamratskapet och kärleken till sporten. Men åren gick och kunskaps- och ambitionsnivån kom snart att överträffa föräldratränarnas.
När en matchdag närmade sig efter en förlust kom också frågan: Hur ska vi göra för att vinna den här gången?
Vill man ha ett annat resultat finns det bara en sak att göra. Ändra på sättet att spela. Samma spelupplägg = samma resultat. Sprang vi för lite? Eller för mycket? Stres- sade vi fram våra avslut eller borde vi ta det lugnare?
Använde vi verkligen hela laget? När vi tillsammans kom- mit överens om hur vi skulle bete oss för att vinna över
”Björxarna” så var det två saker att ha koll på.
FÖRSTOD ALLA I LAGET varför vi skulle agera på ett nytt sätt? Hade vi missat den detaljen så skulle det inte ta mer än några minuter av matchen innan alla fallit tillbaka till gamla beteenden. ”Vi följde inte vår gameplan” hade det stått på sportsidorna om någon hade fått för sig att skriva om 13–14-åringarnas matcher.
Hur var det med kompisskapet för tillfället? Ingen som gick och surade över olösta konflikter eller andra menings- skiljaktigheter? Lätt hänt att det följer med in på planen och påverkar våra fina intentioner.
Men om lagkänslan, tilliten, fanns där. Om alla förstod varför vi skulle dra ner tempot och spela lååånga anfall.
Om alla förstod värdet i att byta ofta och låta alla spela.
Om det viktiga inte var vem som gjorde poängen utan att de gjordes. Då kunde vi vinna över både Björx och Vråkare och alla lag i världen. Kändes det som.
Jag ser exakt samma problematik när vi på jobbet måste ta oss an nya utmaningar och uppnå nya resultat med samma eller färre medarbetare. Det krävs ett bra gäng som förstår viktiga principer. Som förstår att tillämpa dessa i förändrade arbetssätt för att uppnå nya och bättre resultat.
Avslutningsvis två ord som rymmer nycklarna till utveckling av både idrottslag och organisationer: mod och tillit.
Ungdomsidrott att lära sig av
Tomas Josefsson är divisionschef för Folktandvården. Han längtar just nu till vinterns snö och skidåkning och till den ljuvliga utförsbacke som vårvintern utgör.
KRÖNIKÖREN TOMAS JOSEFSSON
Två sjuksköterskor från hjärt- sviktsmottagningen i Sunderbyn har utsetts till vinnare av Vård- förbundspriset 2018.
– Det här är stort för oss, säger Karin Östling, som till- sammans med Maria Haraldson fick ta emot blommor, diplom och en prischeck på 275 000 kronor från Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.
ÖVERLÄMNANDET SKEDDE vid en prisceremoni på Vårdgalan, en glad och uppsluppen tillställning. Priset får de för sitt arbete med hjärtsvikts- patienter (se motiveringen).
Mottagningen startade redan 2010, men det var först sedan det blev ett projekt 2016 som dagens mottagning började formeras.
– Bland annat har omfördelning av arbetsuppgifter inneburit att vi fått utökad mottagningstid, så att vi kan träffa fler patienter. Vi har också fått större lokaler och personal som kan ägna sig dedikerat åt denna verk- samhet delar av sin arbetstid, säger Karin Östling.
De två pristagarna konstaterar att det handlar om ett teamarbete, där alla är lika viktiga. Även dietist, fysi- oterapeut, arbetsterapeut, kurator och utvecklingssjuksköterskor är yrkesgrupper som behövs för att få allt att fungera.
TIDIGARE VAR DET för få patienter i Norrbotten som blev diagnosticera- de och fick rätt behandling. Många patienter tror att de bara fått dålig kondition eller har en långdragen förkylning, medan de i själva verket har hjärtsvikt.
– Även i dag finns en underdiag- nosticering, inte bara här utan över hela landet. Därför är det viktigt att också sprida kunskap till primär- vården och patienter, vilket vi bland annat gör genom en expertgrupp, berättar Karin Östling.
De flesta som diagnosticeras är fyllda 75-80 år, men det finns även yngre patienter. För att få komma till hjärtsviktsmottagningen behöver läkaren på hälsocentralen först skicka dem vidare till en kardiolog, som i sin tur avgör om de ska få en remiss till hjärtsviktsmot- tagningen.
Ett steg mot ökad per- soncentrerad vård har varit den utökade team- samverkan, där det exem- pelvis blivit mycket lätt- are för sjuksköterskorna att rådfråga läkare.
– Tidigare kunde vi kanske få några ord i kor-
Under högtidliga former delades årets Vårdförbundspris ut till Karin Östling och Maria Haraldson på Vårdgalan i november.
Foto: JONAS HANSSON
Bättre liv vid hjärtsvikt
Många är tacksamma för den hjälp de får vid hjärtsviktsmottagningen i Sunder- byn. Sjuksköterskorna Maria Haraldson och Karin Östling visar upp en tavla som
en patient målat och skänkt.
Foto: JONAS HANSSONridoren med en läkare.
I dag har vi en egen hjärt- sviktsläkare och en struk- turerad hjärtsviktsrond varje vecka, där patienter- nas förmågor och bristan- de förmågor i lugn och ro kan diskuteras. En annan del i det personcentrera- de arbetet är att varje patient har en personbun-
den sjuksköterska, vilket ger en bätt- re kunskap om patienterna, säger Karin Östling.
Det finns också en större öppen- het för vad patienterna vill.
– Målet är att ge dem ett bättre omhändertagande och därigenom öka deras livskvalitet, säger Maria Haraldson.
Hjärtsviktsmottagningen har tele- fonmottagning varje dag, dit både
Juryns motivering
”I dag lider cirka 250 000 svenskar av folksjukdomen hjärt- svikt. Det är ett livslångt sjuk- domstillstånd, men där patienten i stor utsträckning kan påverka sitt mående genom medicinering och ändring av levnadsvanor.
På den sjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningen vid Sun- derby sjukhus har Karin Östlings och Maria Haraldsons personcen- trerade arbetssätt lett till förbätt- ringar för patienter, anhöriga och personal. Patienten får i samråd med ett multiprofessionellt vård- team en gedigen utbildning i att leva med hjärtsvikt, för att kunna vara delaktig i den egna vården.
Arbetet utgår från patientens egen berättelse och förmågor, med fokus på kunskap, egenvård i hemmet och anhörigas delaktig- het. Det har gett tydliga resultat med ökad effektivitet, fler patien- ter som får adekvat behandling och är delaktiga i sin vård, men också i form av positiva enkätsvar från patienter och närstående.”
” Målet är att ge ett bättre
omhänder- tagande och
därigenom öka deras livkvalitet.”
Vårdförbundspriset 2018 till engagerade sjuksköterskor
I juni 1968 tog 58 unga kvinnor och en man sin sjuksköterskeexamen vid Svenska Röda korsets sjuksköterske- skola i Boden. I somras mötte 32 av dem upp i Luleå för att fira 50-års- jubileet tillsammans.
– DET VAR TREVLIGT att så många kom och speciellt imponerande var det att flera av de som bor i södra Sverige kunde delta. Av oss som gick ut samtidigt är vi ett 30-tal som arbetat i Norrbotten under större delen av vår yrkesverksamma tid, säger Kerstin Öhr- ling, som själv är bosatt i Gammelstad.
Dagen inleddes med fika och många muntra återseenden, men även med en tyst minut för att hedra minnet av de kurskamra- ter som avlidit. Under eftermiddagen besök-
te gruppen Luleå tekniska universitet, LTU.
Där presenterade biträdande professor Bir- gitta Lindberg dagens sjuksköterskeutbild- ning. Prefekt Gunilla Isaksson berättade om Institutionen för hälsovetenskap och profes- sor Åsa Engström beskrev den omvårdnads- forskning som pågår. Sedan följde en guidad visning av universitetets lokaler, innan dagen avslutades med en middag på restaurang Solsidan i Regionhuset.
– Temat för kvällen var minnen från den egna utbildningen. Många berättade fantas- tiska historier, uppträdde och framkallade många skratt. Vi som deltog vid jubileet kunde konstatera att den utbildning vi gått gett mycket värdefull kunskap och glädje, men även en fantastisk gemenskap, säger Kerstin Öhrling.
Barnmorskor och BVC-sjuksköterskor vid hälsocentraler i Norrbotten har ut- bildats i Vägledande samspel.
PSYKOLOGERNA INOM Länsenheten föräld- ra- och barnhälsan har i september blivit fär- diga utbildare och handledare i det hälso- främjande och förebyggande föräldrastöds- programmet Vägledande samspel. Detta som en del av SAM-projektet, som står för Sam- verka, Agera, Motivera.
Under året har 14 barnmorskor och BVC-sjuksköterskor genom psykologerna gått en åtta dagars utbildning och blivit dip-
lomerade Vägledare. De kan nu hålla i föräl- dragrupper med syfte att stärka föräldrars lyhördhet.
Vägledande samspel är det svenska nam- net på ICDP (International Child Develop- ment Programme). Det är det mest använda föräldrastödsprogrammet inom barnhälso- vården i Sverige och används även inom skola, förskola, äldreomsorg och socialtjänst.
Programmet har en gedigen teoretisk grund där anknytning och kvalité i det tidiga sam- spelet lyfts, något som spelar en viktig roll för barnets kognitiva och emotionella utveckling och psykiska hälsa.
Jubileumsträff – 50 år efter examen
För 50 år sedan var de klara med sin sjuksköterske- utbildning i Boden och spreds över landet. Nu har de träffats igen.
Foto: PRIVAT
