OBEROENDE AV INHYRD PERSONAL
BIOMEDICINSKA ANALYTIKER SLIPPER JOBBA NATT
VÄLKOMMEN TILL LÄTTAKUTEN I PITEÅ
PERSONALTIDNING FÖR
REGION NORRBOTTEN 3|18
”Vi ska leva regionens värdegrund – allas lika värde.”
KRÖNIKÖREN TEIJA JOONA
Med hjärtat i Kalix MOA BJERNER VILL GE INVÅNARNA I ÖSTRA NORRBOTTEN DEN BÄSTA VÅRDEN
TEMA
INSIKT är en personaltidning producerad vid kommunikations- avdelningen, Region Norrbotten.
Den utkommer med fem nummer per år och har en upplaga på 11 600 exemplar.
Insikt på webben:
norrbotten.se/insikt Innehållet i Insikt får gärna citeras om källan anges.
POSTADRESS: Insikt Norrbotten Kommunikationsavdelningen Region Norrbotten, 971 89 Luleå BESÖKSADRESS: Regionhuset, Robertsviksgatan 7, Luleå ANSVARIG UTGIVARE:
Staffan Lundberg, kommunika- tionsdirektör
REDAKTÖR: Ulrika Englund 0920–28 43 64, 070–325 57 50 ulrika.englund@norrbotten.se
GRAFISK FORM: Tor-Arne Moe OMSLAGSFOTO: Erik Holmstedt PRESSLÄGGNING:
5 juni 2018 NÄSTA NUMMER:
12 oktober 2018 TRYCK: V-TAB
ADRESSÄNDRING: Region Norr- bottens anställda ändrar adress- och personuppgifter via HR-por-
talen på Insidan, vår interna webbplats. Övriga mejlar nya adresser, uppsägning av tidningen och andra prenumerationsären- den till
insikt@norrbotten.se.
... FÖR 25 ÅR SEDAN
Ett nytt sjukhus ska byggas i Sunderbyn.
Efter många års utre- dande debatterades frågan vid ett sex tim- mar långt fullmäktige- sammanträde i Över- kalix den 10 juni 1993.
Till slut, efter 50 in- lägg och 22 repliker, avgjordes frågan till Sunderbyanhängarnas fördel. På bilden står Mats Eliasson, överläkare på medicinkliniken i Luleå-Boden, på åkern där han och hans arbetskamrater om fem år ska ta emot patienter.
Ur Landstingstidningen nr 3 1993
... OCH FÖR 10 ÅR SEDAN
Vårdpersonalen har provat ut nya arbetskläder. Urvalet är begränsat men funktionellt:
kortärmad pikétröja eller blus i vitt eller blått till vita, raka byxor. Dessutom finns en blå klänning, en kort rock med kort ärm och en lång rock med lång ärm. De åtta plaggen är de- samma för anställda på sjuk- hus, hälsocentraler och tand- vårdskliniker. Undantaget är operationspersonalen, som har en särskild arbetsdräkt.
Ur Landstingstidningen nr 4 2008
NI SOM VARIT MED ett tag minns hur det
var förr när man gick till tandläkaren.
Just det, gick till tandläkaren.
Längre tillbaka var det tandläkaren som tillsammans med tandsköterskan gjorde undersökningen, fixade fram röntgenbil- der och sedan ombesörjde eventuella lag- ningar. Men så småningom övertog tand- sköterskor och tandhygienister den inle- dande undersökningen och även en del andra moment
Visst kändes det ovant till att börja med, men i dag är det knappast någon som höjer på ögonbrynen åt att inte alltid få möta en tandläkare.
I EN TID NÄR allmänläkare blivit en brist- vara är hälsocentraler i Norrbotten på väg att organiseras om på samma sätt.
Det är inte längre någon självklarhet att det är en läkare du får komma till med din värkande rygg, dina urinvägsbesvär eller dina infekterade halsmandlar. I stället kan det vara en sjuksköterska eller en fysioterapeut som tar sig an dig och dina krämpor, om än med en läkare som stöd i bakgrunden.
Tydligen är det en del patienter som misslynt protesterar, men precis som inom
tandvården är det kanske bara en vanesak.
Region Norrbotten har bestämt sig för att bli oberoende av inhyrd personal, något vi tar upp i temat. Det kommer att märkas på många håll i höst, när antalet stafettläkare minskar och det blir stopp för att hyra in både grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor.
Vi har besökt Älvsbyn och Öjebyn, vars hälsocentraler redan ställt om för att klara vården även när det fattas läkare.
TILL SIST: I detta nummer av Insikt lyfter vi fram oberoendesatsningen ur primär- vårdens perspektiv. Efter sommaren tar vi upp frågan igen, då med fokus på läns- sjukvården.
Till dess önskar jag er fina dagar, oav- sett om ni jobbar eller är lediga.
För egen del ska jag börja med att ställa undan sparken, för att slippa se den tills vintern är här igen…
ULRIKA ENGLUND Redaktör för Insikt
Vård även när
det saknas läkare
Ökat skydd för enskilda
Den 25 maj ersattes Personuppgiftslagen, PUL, av dataskyddsförordningen (GDPR).
Syftet är att stärka skyddet av personupp- gifter. Förändringen innebär hårdare krav på Region Norrbottens informations- och personuppgiftshantering; alla verksamhe- ter behöver anpassa sin behandling av personuppgifter till den nya förordningen.
För att få information om vad GDPR hand- lar om ska regionens anställda genomföra en grundkurs i dataskydd. E-lärandeutbild- ningen nås via länken utbilda.nll.se/
Stewén ny säkerhetschef
Rickard Stewén är ny säkerhetschef i Region Norrbotten. Han har tidigare varit driftchef på sjukhusen i Piteå och Kalix. Före det arbetade han som säkerhetschef på Scania i Luleå under
6,5 år. Stewén kommer bland annat att jobba med frågor som rör katastrofbered- skap, uppdatering av krisledningscentra- lerna i länet och införandet av dataskydds- förordningen.
Pris för nytänkande
Region Norrbottens representanter seg- rade i kategorin ”Bästa nytänkande” i postertävlingen under den femte nationella konferensen i palliativ vård. Margareta Olsson, sjuksköterska i palliativa rådgiv- ningsteamet, PRT, i Kalix, Rose-Mari Imoni, specialistsjuksköterska, och Solveig Holm- dahl, sjuksköterska, båda PRT i Piteå, tog emot priset. Den vinnande postern beskri- ver hur man arbetar med videokonsultation i palliativ vård i Norrbotten, bland annat med hjälp av läsplattor.
– Vi känner oss glada och hedrade.
Priset var förutom äran ett antal böcker och ett vackert fat signerat Lena Linder- holm, säger Solveig Holmdahl.
VÄLKOMMEN SEN SIST ...
REGION NORRBOTTEN ...
NUMMER 3 • 2018
DESSUTOM:
Krönikören
...13
På gång
...14
Dagens ros
...17
Krysset
...18
Doktor Warg kåserar
...19
Ur museets samlingar
...19
10
Foto: SIMON ELIASSON
Lättakuten
har öppnat 4
Ett 20-tal patienter besöker varje dag Lättakuten på Piteå hälsocentral. De behöver inte ringa innan utan registrerar sig på plats.
Gällivare-
invigning x 2 4
Den nya ambulanshelikoptern ger bättre förutsättningar för intensivvårdsuppdrag i länet.
I vår har även den nya helikop- terbasen på flygplatsen i Gälli- vare invigts.
Tema: Oberoende av hyrpersonal 5-9
Region Norrbotten ska i ett för- sta steg minska kostnaderna för inhyrda läkare med 20 procent.
Hälsocentralerna i Älvsbyn och Öjebyn har redan ställt om till mer sköterskebaserad verksam- het.
Bättre sömn
med ny rutin 12-13
Laboratoriemedicin i Kalix slip- per nattberedskapen, som inne- bar utryckningar till sjukhuset mitt i natten. I stället startar specialutbildade undersköter- skor analyser nattetid.
Barnmorskor på ett ställe 20
Hälsocentralerna Hällan, Hort- lax och Piteå har sedan januari en gemensam mödrahälsovård på Piteå sjukhus. Vi hälsar på hos de tre barnmorskorna.
Full fart på cykel
Rikard Stewén
Foto: JONAS HANSSON
Tider att boka hemifrån soffan
Dags att förenkla för norrbottningarna
Webbtidbokning ska införas i alla vårdverksamheter, inklu- sive folktandvården.
– Det kommer att underlätta för våra patienter, säger Jes- sica Espling, projektledare.
MÅNGA REGIONER och landsting har redan gjort det möjligt för invånarna att se sina bokade tider och själva avboka, omboka eller boka nya tider, där så är lämpligt.
Nu är det dags för ett breddinfö- rande även i Region Norrbotten.
Under förra året genomfördes ett pilotprojekt vid tre hälsocentra- ler, vars patienter fick möjlighet att själva boka tid till provtagning, fysioterapi, barn- och mödrahälso- vård och distriktssköterskemottag- ning. Inom länssjukvården har några kliniker i Sunderbyn provat på att erbjuda bokningsbara tider, bland annat till rutinultraljuds- undersökningar.
– Under hösten ska webbtidbok- ning införas på länets hälsocentra- ler. Därefter går vi vidare med andra verksamheter. Före utgång- en av 2020 ska det vara igång över- allt, säger Jessica Espling.
Patienterna loggar in via 1177.se för att komma åt tidboken i jour- nalsystemet. Det sker från den egna datorn eller mobilen, vilken tid som helst på dygnet.
– Det är främst för deras skull vi
gör det här. De kan göra sin bok- ning eller ombokning på en tid som passar dem, inte bara när vi har våra telefontider.
Hon värjer sig dock mot liknel- sen att det kommer att vara som att boka tid för bilbesiktning.
– Vården är betydligt mer kom- plex än så. Erfarenheter från andra delar av landet visar att det kan vara svårt för patienterna att veta vad de ska boka. Därför är det vik- tigt att guida dem rätt via villkors- texter.
Samtidigt som självbetjäningen ska göra det enklare för patienter- na, frigörs resurser inom vården när antalet telefonsamtal minskar.
– Det finns ett sug från vård- anställda att komma igång med det här. Många frågar efter det, säger Jessica Espling.
Det finns också de som är oroli- ga för att patienter kommer att boka tider i onödan. Att så skulle vara fallet har dock inte visat sig under pilotprojektet.
– Kanske handlar oron till en del om att vårdens medarbetare nu ska släppa kontrollen över tidbo- ken, något som kan kännas ovant i början, säger hon.
I SLUTÄNDAN ÄR DET respektive verksamhet som styr vad som kom- mer att erbjudas och i vilken omfattning.
– Det måste finnas tillräckligt med tider att boka, annars blir det här inte någon intressant tjänst.
Samtidigt går det inte att ha ett enda koncept som passar alla mottagningar och kliniker.
Vad kommer att krävas av perso- nalen?
– De behöver sätta sig in i hur webbtidbokning kan användas för att vara till nytta för deras patien- ter. Varje verksamhet ska ha ett införandeteam, som tittar på vill- korstexter, kallelser och lokala inställningar. Hela arbetsgruppen måste hitta ett nytt sätt att arbeta, så visst blir det en förändring jäm- fört med idag.
ULRIKA ENGLUND
FAKTA
Webbtidbokning
O
Målet är att alla vårdverksamheter i Region Norrbotten inom 2,5 år ska kunna erbjuda webbtidbokning.
O
Pengarna till projektet tas från den statliga så kallade patientmiljarden, som ska gå till insatser för att för- bättra tillgänglighet och samord- ning i hälso- och sjukvården.
O
Webbtidbokningen ska vara ett komplement till den vanliga bok- ningen.
EGEN BOKNING. Patienterna ska kunna boka, avboka eller omboka tider via sin dator eller mobil, kanske hemifrån soffan.
”Samtidigt frigörs tid för perso- nalen”, säger projektledaren Jessica Espling.
Foto: ERIK HOLMSTEDT
Vinnare i postertävlingen. Från vänster Solveig Holmdahl, Rose-Marie Imoni och Margareta Olsson. Foto: ANN NORDLUND
I vår har en lättakut öppnat på Piteå hälsocentral. Hit vänder sig ett 20-tal patien- ter varje dag med besvär som feber, allergiska reak- tioner och akuta skador.
– Det är en trygghet för dem att de kan komma till oss utan att ha bokat en tid i förväg, säger Ronny Grund- ström, verksamhetschef.
PITEÅ HÄLSOCENTRAL har 9 600 listade patienter.
– Vi upplevde att det fanns ett behov av en lättakut. Som en del i vår vision om ökad tillgäng- lighet och arbete med digitala verktyg var det här ett bra alter- nativ, berättar Ronny Grund- ström.
Nu hänger en orange skylt vid entrén till hälsocentralen där det står Lättakut. Vid några skärmar kan patienterna själva registrera sig. De skriver in per- sonuppgifter och anger sedan någon av de 13 olika sjukdomar och symptom som finns att välja på (se faktaruta). Patientens namn ropas upp när det är den- nes tur. En sjuksköterska tar
emot och gör en undersökning.
Med hjälp av patientens regist- rerade hälsohistoria i det digita- la verktyget Collabo Doc får hon eller han vägledning i vad patienten önskar hjälp med. Det finns dessutom alltid en läkare i närheten.
– Vi sitter vägg i vägg så det är enkelt att konsultera läkaren.
Vi sjuksköterskor gör alltid en bedömning om patienten behö- ver träffa läkare, berättar Frida Wikström, utvecklingssjukskö- terska.
Enligt Ronny Grundström har lättakuten medfört tryggare patienter. De som ringer vet att de kan komma förbi om besvä- ren inte blir bättre.
– Inte minst uppskattas det av föräldrar med små barn, säger han.
Enda kravet är att patienter- na inte har haft sjukdomarna eller symptomen i mer än 14 dagar. Och att det handlar om förhållandevis lindriga symp- tom. – Det här är ju inte ett alter- nativ för dem som behöver ringa 112, menar Ronny Grundström.
LÄTTAKUTEN HAR VARIT väl- besökt sedan den startade den 1 mars i år. Cirka 20 patienter besöker den varje dag. Efter påskhelgen kom det rekord- många, 57 patienter under två dagar.
– Många hade gjort illa sig när de körde skoter och åkte ski- dor under helgen, säger Frida Wikström.
Hälsocentralens fem läkare och åtta mottagningssköterskor turas om att arbeta på lättaku- ten. Det finns också en fysiote- rapeut att tillgå.
Hittills har personalen inte behövt neka någon patient, alla har fått hjälp utan lång väntetid.
Projektet kommer att pågå under ett år och beräknas kosta 320 000 kronor.
– Men eftersom det redan nu är en succé så hoppas vi förstås att vi kan fortsätta efter det för- sta året. När vi väl har gjort investeringen i det digitala verk- tyget så finansierar den sig ju själv med hjälp av patientavgif- terna, säger Ronny Grundström.
ANN-KATRIN ÖHMAN
Lättakuten – en trygghet
FAKTA
Lättakuten
Drop-in-akuten är öppen måndag till fredag mellan 9.00 och 11.00 och mellan 13.00 och 15.30. Besöket kostar 200 kronor vare sig man träffar en läkare, en sjuksköterska eller både ock.
Patienterna registrerar sig för något av följande besvär:
smärta Akut i nacke/
skuldra/
axel Urinvägs-
besvär
Akuta mag- besvär Akuta
hud- besvär
Akuta ögon- besvär
smärtaAkut rygg
skadaAkut Hosta,
snuva,
feber Halsont Akut
huvud- värk Akuta
öron- besvär
smärta iAkut knä/fot
Utvecklings- sjuksköterskan Frida Wikström arbetar på Lättakuten.
På Lättakuten börjar patienterna med att skriva in personuppgifter och ange sjukdom eller symptom. Ronny Grundström, verk-
samhetschef, konstaterar att satsningen har slagit väl ut. Foto: ERIK HOLMSTEDT
allergiAkut
TEMA OBEROENDE AV HYRPERSONAL
På fyra år har kostnaden för inhyrd personal i närsjukvården ökat från 161 miljoner till 242 miljoner kronor. ”Vi kan inte fortsätta så här”, säger divisionschefen Brita Winsa om beroendet av bemanningsföretag.
Insikt har besökt Älvsbyns hälsocentral, som levt med ständig läkarbrist i flera år. Även på Hällans hälsocentral i Öjebyn tar sjuksköterskor och andra yrkesgrupper hand om sådant som tidigare sköttes av läkare.
TUFFT LÄGE – MEN ÄLVSBYN DRAR NER
Älvsbyns hälsocentral har under lång tid haft problem med läkar- bemanningen.
– Det är fortfarande skakigt, även om det finns ljuspunkter. Trots svårigheterna är vi helt inställda på att minska antalet hyrläkare, säger Agneta Björk, verksam- hetschef.
Agneta Björk vet allt om hur ett beroende av stafettläkare på- verkar en hälso- central. ”Vi har verkligen gjort en resa, men nu är läget ljusare än på länge”, säger hon.
HÄLSOCENTRALEN i Älvs- byn har byggts ut och till under årens lopp – här rör man sig i lokaler från 40-, 60-, 80- och 90-talen. Det som började som en läkar- station utvecklades så små- ningom till något som kunde liknas vid ett mindre sjuk- hus. Numera transporterar två ambulanser de sjukaste till Piteå eller Sunderbyn, men hit kommer ändå
många patienter som på en större ort hade åkt direkt till en akutmottagning.
De senaste tio åren har präglats av bristen på läkare.
Förra året hade hälsocentra- len en fast doktor på 25 pro- cent av en heltid, i stället för de fem eller sex som skulle behövas utifrån befolknings- mängden.
Foto: AGNETA SPATON NORQVIST
Toppmodern ambulans- helikopter
Den nya ambulanshelikoptern i Gällivare är specialbyggd för helikopterburen intensivsjuk- vård.
– Vi är sjukhusets förlängda arm, säger narkosläkaren Henrik Lund, som har det medi- cinska ledningsansvaret för helikoptergruppen.
REDAN PÅ upphämtningsplat- sen kan intensivvården påbörjas.
– Utifrån vår bedömning av tillståndet transporterar vi sedan patienten till det sjukhus som bäst kan tillgodose dennes be- hov, berättar Henrik Lund.
Precis som i den gamla heli- koptern finns både läkare och sjuksköterska ombord.
– Den nya helikoptern innebär för tillfället ingen stor förändring i vårt arbetssätt, men den ger oss bättre förutsättningar att utföra våra uppdrag, säger han.
Den nya helikoptern beskrivs som en plattform med stor ut- vecklingspotential, vilket gör att Region Norrbotten nu står rustad för framtiden.
ÄVEN EN NYBYGGD hangar på Lapland Airport i Gällivare har invigts i vår. På helikopterbasen arbetar nio piloter, som flyger på roterande schema, och två tekni- ker, som servar helikoptern. När de har sina arbetsveckor bor de på basen, för att finnas tillgäng- liga dygnet runt.
– Det är ökade krav, både med hänsyn till arbetsmiljö och till flygsäkerhet, som gjort att basen flyttats till flygplatsen. Nu har vi tillgång till landningshjälp. Att vi kan använda oss av instrumen- tell inflygning gör oss mindre väderkänsliga, berättar Johan Persson, basens chef.
Utrustningen och tekniken ger förutsättningar för bra vård.
Foto: GRETHE GABRIELSSON Den nya ambulanshelikoptern har invigts.
TEMA OBEROENDE AV HYRPERSONAL
– Vi har jobbat mycket med att försöka rekrytera, både i Sverige och övriga Euro- pa. Hittills har 17 läkare från utlandet pas- serat, säger Agneta Björk.
Hon beskriver hur de har tagit emot flyttlass, ordnat med bostäder, förskola och skola, följt med till banken och organiserat svenskundervisning, för att nämna något av allt de hjälpt till med.
– Förutom alla kostnader har det krävt en enorm arbetsinsats. Men det är inte lätt att få dem att stanna, oavsett om de kom- mer från Polen eller Skåne. När de sedan flyttar, en efter en… Till slut är det som om luften går ur en. Så just nu vilar vi ett tag, i alla fall från utlandsrekryteringar.
Hon konstaterar att Älvsbyn är fint på många sätt, men inte speciellt exotiskt eller med samma utbud av restauranger och kultur som städerna vid kusten.
– Till slut kan man känna en sorg. Är det ingen som vill stanna och jobba med oss?
HON BESKRIVER DE senaste åren som en berg- och dalbana. Förutom bristen på läkare har de haft att göra med doktorer som inte fungerat. I ett fall fick anställ- ningen avslutas.
– Det hade blivit en tjock bok om vi skrivit ner allt som hänt.
Stafettläkare har kommit och gått i en strid ström.
– Många har varit ambitiösa, andra har inte fungerat speciellt bra. Men vi är bero- ende av dem och försöker naturligtvis göra det bästa för att de ska trivas hos oss. Nu har en av våra duktiga stafettläkare valt att bli fast anställd. Det känns som ett kvitto på att vi har något att komma med.
De senaste åren har två tjänster, två
”linjer”, varit bemannade med inhyrda läkare. Vid toppar har ännu fler tagits in.
– Nu drar vi ner, först med 20 procent och sedan ytterligare. Det kommer att bli konsekvenser för både patienter och per- sonal, men det måste gå.
DET FINNS I DAG två fasta läkare på hälso- centralen, en på heltid och en på halvtid.
– Att ha fasta läkare igen inger hopp. Nu gäller det att se till att de har en hanterbar arbetssituation och inte överhopas med jobb.
De fasta distriktsläkarna innebär att hälsocentralen åter kan erbjuda handled- ning till läkare som är under utbildning.
– Även det bidrar till framtidstron. I dag har vi en ST-läkare på 25 procent och en på heltid på gång, säger Agneta Björk och ser glad ut.
Lars Scheutz gick i vintras från att vara stafettläkare till att bli fast anställd. Han veckopendlar till Älvsbyn från bostaden i Holmsund utanför Umeå.
– Det känns bra att få möjlighet att delta i arbetet på ett annat sätt än man gör som stafettläkare, då man mer tar sig an det man blir tillsagd att göra. Vad gäller pend- lingen finns det fördelar med att inte jobba på samma ort som man bor.
En dag i veckan arbetar han med admi- nistration och konsultation via datorn hemifrån, en lösning som bidrog till hans val att bli fast anställd på hälsocentralen.
– För arbetsgivaren handlar det om att se till både verksamheten och de anställdas behov. Flexibilitet och individanpassning är avgörande för att kunna behålla sin per- sonal, säger han.
BRISTEN PÅ LÄKARE har tvingat fram nya sätt att organisera arbetet på hälsocentra- len, där uppgifter och ansvar flyttats över till andra yrkesgrupper.
– För att kunna hjälpa våra patienter har vi gått ifrån en del av de vanor och rutiner man har haft inom sjukvården. Det har fungerat tack vare våra stabila medar- betare. De är duktiga, erfarna och har en fantastisk arbetsmoral. Det är de som har burit verksamheten när det varit som mest svajigt, säger Agneta Björk.
Den första bedömningen görs ofta av en sjuksköterska, som ibland tar hand om patienten helt och hållet själv. Ibland tar läkaren över efter ett tag eller också går patienten direkt till läkaren, beroende på vad det gäller.
En astma/KOL-sköterska gör under- sökningar, följer riktlinjerna och skriver remisser till lungröntgen. På samma sätt sköter waranmottagningens sjuksköterska allt runt patienter som äter blodförtunnan- de medicin. Två diabetessköterskor ansva- rar för diabetesmottagningen. Statistik från Nationella diabetesregistret, NDR, visar att hälsocentralen tar väl hand om kommunens diabetiker. Bland annat ligger man fint till vad gäller kolesterolvärden och blodtrycksnivåer, både sett till övriga hälsocentraler i Norrbotten och till riket i stort.
Läkarkontakt är alltså inte avgörande för en god diabetesvård.
– Det bästa resultatet åstadkommer vi med täta kontakter, säger Eva Nordlund, diabetessköterska.
PÅ HÄLSOCENTRALEN ARBETAR sju sjuk- sköterskor, förutom de åtta ambulanskö- terskorna. Anders Nygren började på hälsocentralen år 2000.
– Det är svårt att rekrytera läkare till glesbygd och det är bara att göra det bästa av situationen. Men visst har det varit tufft många gånger. Jag har inget emot att ta mycket ansvar, men tycker att det borde erbjudas mer intern fortbildning inom Region Norrbotten. I dag lär vi oss mest av varandra, säger han.
I träningssalen tar fysioterapeuten Joni Illikainen emot en av sina patienter. Den som har besvär med leder, muskler och annat som hör till rörelseapparaten får i första hand träffa honom eller någon av hans två kollegor.
– Numera ger vi även kortisoninjektio- ner och skriver underlag till remisser. Om det behövs skickar vi patienten vidare till läkare, men det mesta sköter vi själva.
Joni Illikainen pendlar från Luleå till Älvsbyn varje dag.
– Jag trivs jättebra, både med arbets- platsen och sättet att arbeta. Jag hade tur som fick jobb här.
ULRIKA ENGLUND
Stabil personal bär hälsocentralen
» Det kom- mer att bli konse-
kvenser för både patienter och perso- nal, men det
måste gå. «
Eva Nordlund är en av två diabetessköterskor i Älvsbyn. Tack vare de- ras arbete mår diabetes- patienterna bra, trots att de sällan får träffa en läkare.
Foto: ERIK HOLMSTEDT Lars Scheutz har gått från att vara stafett- läkare till en fast anställning på hälsocentra- len i Älvsbyn. Agneta Björk, verksamhetschef, gläds över tillskottet.
Anders Nygren, sjuksköterska, efterlyser mer intern fortbildning. ”Det behövs om vi ska klara sådant som på andra hälsocentraler sköts av läkare”, säger han.
Fysioterapeuten Joni Illikainen arbetar själv- ständigt med patienter som har problem med bland annat leder och muskler. Till vänster Mahdi Jafari, undersköterskeelev.
SAMTLIGA 21 REGIONER och landsting i Sverige har gått samman för att minska beroendet av inhyrd personal. Projektet har initierats av Sveriges kommuner och landsting, SKL, men arbetet bedrivs själv- ständigt i respektive region. Målet är att nå ett oberoende senast den 1 januari 2019.
Något totalstopp handlar det inte om – definitionen är i stället att hälso- och sjuk- vården ska ha ”en stabil och varaktig bemanning med egna medarbetare för den löpande verksamheten”.
– Det är glädjande att samtliga regioner och landsting gemensamt bestämt sig för att försöka sätta stopp för ett system som
är negativt för både patienter och våra fasta medarbetare, säger Brita Winsa.
Hon är ansvarig för division Närsjuk- vård, där 28 regiondrivna hälsocentraler ingår. I primärvården är det främst läkare som hyrs in (se faktaruta). I slutenvården är det däremot oftast stafettsjuksköterskor som anlitas.
HITTILLS HAR NÄRA HÄLFTEN av Sveriges regioner och landsting, 9 av 21, minskat sina kostnader för inhyrd personal, om man jämför det första kvartalet i år med motsvarande period 2017. Den största för- ändringen finns inom primärvården, den del av vården som har störst andel hyrper- sonal. Där har 12 landsting och regioner minskat sina kostnader.
– Vi hör tyvärr inte dit. Samtidigt ska man komma ihåg att den situation vi be- finner oss i har utvecklats under många år.
Det tar tid att vrida allt rätt igen, konstate- rar hon.
För Region Norrbottens del är ett första
steg att minska kostnaderna för inhyrda läkare med 20 procent under 2018. Från 1 oktober är det inte längre tillåtet att hyra in grundutbildade sjuksköterskor. En månad senare, 1 november, är det stopp för att hyra in specialistutbildade sjuksköter- skor, dock med möjlighet att söka dispens.
Brita Winsa är medveten om att både medarbetare och patienter kommer att känna av att hyrpersonal inte anlitas i samma utsträckning som tidigare; det blir tungt och besvärligt på många sätt.
– Men det är nödvändigt att hålla ut, för att vi ska kunna få det bättre framöver.
EN EFFEKT AV ATT VARA beroende av bemanningsföretag är förstås ökade kost- nader. En annan är att vårdkvaliteten sjun- ker. Bristen på kontinuitet påverkar både patientsäkerheten och arbetsmiljön.
– Inget ont om den inhyrda personalen, de flesta är bra och duktiga. Det kommer även framöver att vara befogat att ta in personal utifrån, till exempel
Brita Winsa, divisionschef:
”Systemet riskerar att urholkas”
Förra året hyrde Region Norrbotten in personal för nästan 300 miljoner kronor, varav 242 miljoner belastade närsjukvårdens budget. Nu görs ett rejält försök att minska beroendet av inhyrd personal.
– Bristen på kontinuitet drabbar patienterna. Samtidigt riskerar hela systemet att urholkas när vi använder skattepengar på ett slösaktigt vis, säger Brita Winsa, chef för division Närsjukvård.
Brita Winsa, divisionschef, besöker Stadsvikens hälsocentral i Luleå. Här
tillsammans med Ulrica Hellgren, undersköterska.
Foto: SIMON ELIASSON
TEMA OBEROENDE AV HYRPERSONAL
vid tillfälliga toppar och under semester- tider. Men att ta in hyrpersonal i den omfattning vi gör idag tär på den gemen- samma kassan. Det gör att vi har råd med färre anställda, vilket i slutändan drabbar både patienter och vår personal, säger Brita Winsa.
Risken för misstag ökar ju fler som är involverade i vården. En annan nackdel är att de inhyrda inte bidrar till utvecklingen av avdelningen.
– Det ingår inte i deras uppdrag. Men en verksamhet är beroende av att de anställda arbetar med förbättringar, annars stagne- rar den.
Tillfällig personal kan i själva verket generera mer arbete, som de fast anställda sedan får ta hand om. Arbetsmiljön kan också påverkas negativt när kollegor åter- kommer som inhyrd personal.
– De kan ha samma arbetsuppgifter som sina tidigare kollegor, men betydligt mer betalt. Det är demoraliserande för de som är kvar och kämpar på som förut.
HUR SKA MAN DÅ gå tillväga för att minska beroendet av hyrpersonal i Norrbotten?
Brita Winsa räknar upp några av de initia- tiv som tagits eller är på gång i primär- vården, däribland en stanna-kvar-premie för allmänläkare, nya karriärvägar för sjuk- sköterskor och en kompetensenhet för stöd till allmänläkare. Men det viktigaste
Hällans hälsocentral letar nya vägar
”Det är vi tillsammans som måste lösa det”
Hällans hälsocentral gör sig redo för en höst med färre läkare än i dag.
– Det handlar om att använda kom- petensen rätt. Vi uppgiftsväxlar inom alla yrkesgrupper, säger Sara Hed- kvist, verksamhetschef.
I DAG BEMANNAR fasta läkare 2,7 tjänster på hälsocentralen i Öjebyn. Av de sex ST-läkarna är två på plats, medan de övriga just nu gör sin sidoutbildning på annat håll. Tidigare täcktes tre läkartjänster av inhyrd personal, men efter en neddragning under våren handlar det i stället om sta- fettläkare på två tjänster. I och med regio- nens oberoendesatsning ska hälsocentra- len nu minska ytterligare på sina hyrläkare.
– Troligen blir det bara en tjänst som bemannas med inhyrda läkare i höst, säger Sara Hedkvist.
Att det är något på gång har stafettlä- karna förstått – det finns en oro i luften.
– Flera har hört av sig och frågat om hösten och vad som kommer att hända framöver. Stafettläkare som inte är färdiga specialister har hört sig för om de kan göra sin ST här. Det märks att de är mer på.
Sett till antalet patienter skulle det behövas åtta specialister på heltid på hälsocentralen. Men det är något Sara Hedkvist och enhetschefen Ulla Sundqvist inte ens drömmer om längre. I stället utgår de från den personalstyrka som finns.
– Vi måste hitta lösningar som gör att vi klarar vårt uppdrag i alla fall, säger Ulla Sundqvist.
ETT STEG HAR varit att satsa på bra hand- ledning till ST-läkarna. Det har lett till att
det tidvis varit kö för att få göra sin specia- listtjänstgöring i Öjebyn. Hälsocentralen har även infört en fast vårdkontakt för den som ofta söker vård, något som både gör patienten tryggare och minskar ”inläs- ningstiden” för personalen. Ett annat vik- tigt steg har varit att se över vem som gör vilka uppgifter.
Hälsocentralen är redan till stora delar sköterskebaserad. Förutom det självstän- diga arbetet på demens-, diabetes- och blodtrycksmottagningen, tar sjuksköter- skor emot akuta patienter på egen hand.
Läkaren finns som stöd i bakgrunden.
– Om det behövs har vi en resursläkare som kan komma och se till patienten. Skö- terskorna får även via telefonsamtal ären- den som de kan ta upp, ronda, med berörd läkare under fyra av veckans dagar, säger Ulla Sundqvist.
Flera av sjuksköterskorna har gått bred- vid en läkare för att lära sig mer, till exem- pel hur man lyssnar på lungor.
– Samtidigt är det ändå så att de patien- ter som behöver en doktorsbedömning får det, säger Ulla Sundqvist.
Varken hon eller Sara Hedkvist anser att vården blir sämre när sjuksköterskornas ansvarsområde utökas.
– Absolut inte, tvärtom. Det blir en bätt- re kontinuitet, vilket direkt påverkar patientens mående. De gör uppföljningar, ger hälso- och livsstilsråd och är enklare att komma i kontakt med. Sjuksköterskor- na ser helheten, inte bara sjukdomen, säger Sara Hedkvist.
Maria Dahlberg, diabetessköterska, ansvarar för drygt 600 patienter med dia- betes.
– De vänder sig direkt till mig om det är något. Tidigare kunde provsvar bli liggan- de hos en stafettläkare, så på så sätt har det blivit bättre för patienterna. Har jag någon fråga tar jag den vidare till en doktor, säger hon.
NU GÅR HÄLSOCENTRALEN vidare med att se över vad som ska göras av vilken yrkes- grupp.
– Det handlar inte bara om att sjukskö- terskor och fysioterapeuter tar över upp- gifter från läkare. Lättare såromläggningar och att sätta katetrar är två exempel på sådant som ingår i undersköterskornas utbildning, men som sjuksköterskorna gör idag. Läkarsekreterarna kan utföra admi- nistrativa uppgifter för att avlasta vårdper- sonalen, säger Sara Hedkvist.
I hälsocentralens utvecklingsgrupp sitter en representant från varje yrke, totalt sju personer.
– Det är ett viktigt forum för att få fram olika aspekter. Deltagarna tar med sig frågor till sina kollegor, diskuterar dem och tar med sig synpunkterna tillbaka.
I en tid av ständiga förändringar är medarbetarnas engagemang extra värde- fullt.
– Alla som jobbar här måste fundera över hur vi ska möta patienternas behov.
Använder vi rätt kompetens till rätt upp- gifter? Finns det något vi kan göra annor- lunda? Det är vi tillsammans som måste lösa det, det kan ingen annan göra åt oss, säger Sara Hedkvist.
ULRIKA ENGLUND
”Vi kan helt enkelt inte fortsätta så här”
» Sjuk- sköterskor- na ser helheten, inte bara sjuk- domen. «
Ulla Sundqvist, enhetschef.
Sara Hedkvist, verksamhetschef.
Foto: ERIK HOLMSTEDT
Ulla Sundqvist och Sara Hedkvist leder arbetet på Hällans
hälsocentral i Öjebyn.
Här gör sjuksköterskor flera av de uppgifter som tidigare sköttes
av läkare.
Distriktssköterskan Maria Dahlberg, till hö- ger, stöttar och följer upp 600 diabetespa- tienter. När det behövs tar hon hjälp av ST-läkaren Maria Larsson eller någon av de andra doktorerna på hälsocentralen.
FAKTA
Kostnad inhyrd personal
Den årliga kostna- den för hyrpersonal i närsjukvården har ökat stadigt sedan divisionen bildades 2014. Till största delen handlar det om ersättning till stafettläkare.
161 miljoner kr2014 2015 2016 2017
193 miljoner kr 212 miljoner kr 242 miljoner kr
FAKTA
Läkarsituationen
O
Det finns 71 fast anställda allmänläkare samt 60 ST-läkare på Region Norrbottens 28 hälsocentraler. Då varje ST-läkare mot- svarar en halvtidstjänst täcker de tillsam- mans upp 101 heltidstjänster.
O
Det totala behovet är 157 allmänläkare på heltid. Det innebär i praktiken att 56 läkar- tjänster inte är bemannade med fast perso- nal.
O
I snitt hyrs 38 allmänläkare in för att få verksamheten att fungera.
O
Under 2018 ska kostnaderna för inhyrda läkare i hela Region Norrbotten minska med 20 procent, för att framöver gå ner till några få procent.
Källa: HR, division Närsjukvård
» Det är nödvändigt att
hålla ut, för att vi ska kunna få det bättre framöver. «
arbetet sker på varje arbetsplats, framhål- ler hon.
– Lönen kan locka hit personal, men för att stanna kvar måste man trivas. Man vill känna att här har jag en rimlig arbetsbe- lastning, här tar man tillvara min kompe- tens och här får jag vara med i utvecklings- arbetet. Hur man ska få till trivsamma arbetsplatser är ingenting vi kan bestämma om från ledningens sida, säger Brita Winsa.
Stärkt teamarbete, uppgiftsväxling och översyn av patientflöden är tre sätt att handskas med personalbrist. Utveckling av nya arbetssätt, till exempel med hjälp av distansteknik, minskar beroendet av läkare på plats. Individanpassning kan vara ett sätt att få vårdens medarbetare att både få ihop sina liv och trivas på jobbet.
– Vi kan bli betydligt bättre på att låta de anställda vara med och påverka när och hur man jobbar. Att tillåta ett mer flexibelt arbetsschema, utan att för den skull glöm- ma att vi måste ha personal på plats när patienterna kommer.
Vad tror du om framtiden?
– Jag är övertygad om att vi på sikt kom- mer att klara att bli oberoende. Vi kan helt enkelt inte fortsätta så här.
ULRIKA ENGLUND
FOTNOT: Läs mer på webben: norrbotten.se/
oberoende Brita Winsa
ser ingen annan väg än att minska på den inhyrda personalen, hur besvärligt det än kommer
att vara under en övergångsperiod.
Åtgärder för att bli oberoende av hyrpersonal
Här är några av de initiativ som tagits eller är
på gång i Region Norrbotten:
STANNA- KVAR-PREMIE En stanna-kvar-premie har införts. Läkare inom allmänmedicin, som tecknar sig för att jobba inom Region Norr-
bottens primärvård i minst tre år, får en särskild premie,
utöver lön och pension.
FLER ST-LÄKARE Antalet ST-platser i primärvården har utökats från cirka
60 till 75.
KOMPETENSENHET En kompetensenhet planeras i anslutning till en av hälsocent- ralerna i Luleå. Den ska fokusera på handledning, både för ST-läkare och handledningsläkare. Den ska även
vända sig till läkare som är födda eller utbildade utanför Sverige,
som kan behöva extra stöd i sin kompetensutveckling.
FLER UTBILDNINGSTJÄNSTER Antalet utbildningstjänster har utökats för sjuksköterskor som studerar på halvfart med 100 pro- cent i lön. En särskild satsning har
gjorts på utbildningstjänster för sjuksköterskor som vill vidare- utbilda sig till avancerad klinisk
sjuksköterska, AKS.
Cykellycka
– tack vare Länsservice
ärta-Li Nyman, nio år, har kom- mit resande från Piteå på mor- gonen med sina föräldrar för att testa en trehjulig cykel.
Först har hon cyklat lite grann inomhus i korridoren och där- efter är det dags att ge sig ut på
asfalten.
– Nu kan du prova att växla. Oj, vilken fart! Det går ju jättebra, säger hjälpmedelskonsulen- ten Lena Palmgren.
Märta-Li Nyman har försökt med tvåhju- lingar tidigare, men det fungerar inte.
– Jag har ramlat många gånger, berättar hon. Det var Märta-Li som själv började prata om det hemma.
– Alla i min klass kan cykla utom jag.
Hon har själv inga andra hjälpmedel, men det finns en flicka på skolan vars storebror har en trehjulig cykel, som hon har sett.
NU CYKLAR MÄRTA-LI NYMAN leende fram i duggregnet medan de vuxna i sällskapet småspringer efter henne för att hinna med.
– Vi får nog höja sadeln lite, säger Lena Palmgren när Märta-Li har stannat till.
Föräldrarna är entusiastiska.
– Det känns jättebra. Hon har ju längtat så mycket. Hon kommer att cykla hela somma- ren, säger mamma Lina Antonsson.
– Jag brukar ta med henne på pakethålla- ren ibland, men nu kan hon cykla själv och hon kan ge sig ut på picknick med en kompis.
Det ryms många kakor i den cykelkorgen, säger pappa Fredrik Nyman.
Märta-Li är född överrörlig och har därför lite svårt med balansen och problem med grovmotoriken, berättar de.
– När hon var liten trodde de att det kunde vara något allvarligt, men det finns ingenting som visar på det. Och annars är all- ting som vanligt med henne, förklarar Fred- rik Nyman.
Efter provturen går de in och utvärderar hur det gick. Både föräldrarna och Märta-Li är helnöjda och nu väntar de bara på att få cykeln levererad hem till Piteå.
Vad ska du använda cykeln till?
– Jag ska cykla till skolan och så ska jag ha den om vi ska på en cykelutflykt med klassen, säger Märta-Li Nyman.
HJÄLPMEDELSCENTRALEN har flera hundra cyklar i omlopp. På vintern får Christer Hansson in alla de cyklar som barn och ton- åringar har vuxit ifrån.
– Jag återställer dem till originalskick så att de kan lånas ut till en ny brukare på våren, berättar han.
Det finns många olika modeller av cyklar och vissa lite mer ovanliga köps bara in på beställning.
Christer Hansson visar en cykel som har två hjul fram och ett bak.
– Den är stabilare än en konventionell tre- hjuling och så är det lättare att se var man har bredden på cykeln när man ska tråckla sig igenom där det är smalt.
I utbudet finns också tandemcyklar, två- sitscyklar och cyklar som man driver fram med armarna istället för med benen.
Ibland behövs ett tillbehör för att under- lätta cyklingen, exempelvis ett handtag så att någon kan skjuta på eller pedaler med rem- mar och pedaler som inte går att vicka.
– Vi är glada att vi har möjligheten att låna ut till barn som behöver. Det är inte alla regi- oner och landsting som gör det, säger Mag- dalena Söderlund som är Märta-Lis fysio- terapeut.
Det är fysioterapeuterna vid barnhabilite- ringarna som förskriver cyklarna. Sedan får barnet komma med sina föräldrar och prova ut den. Vid samma tillfälle görs nödvändiga anpassningar.
MÅNGA BARN SOM de tar emot har svårt att gå, men kan däremot ta sig fram på cykel.
– De kanske inte kommer så många meter, men de får ändå en upplevelse i kroppen som är väldigt gynnsam för deras motoriska utveckling, säger Magdalena Söderlund.
För att få låna en cykel som hjälpmedel krävs det dock att barnet har förutsättning att klara av att cykla självständigt eller aktivt delta i cyklingen tillsammans med en annan person. Ibland visar det sig att cykel inte är rätt hjälpmedel för barnet. Då måste förskri- varen bedöma om det finns ett annat hjälp- medel som skulle kunna fungera bättre, för- klarar Lena Palmgren.
NÄSTA BARN PÅ TUR är Noel Fjellström, fyra år, från Arjeplog. Han har en CP-skada och därför svårt att röra sin högra del av kroppen.
Förra året lärde han sig att gå, men nu vill han gärna kunna cykla också.
– Hemma har vi anpassat allting så vi tän- ker inte så mycket på det. Men han blir frus- trerad när han inte kan göra samma saker som de andra barnen på förskolan, säger mamma Sandra Fjellström.
Hon lyfter upp honom på sadeln på en tre- hjulig cykel.
– Försöka pricka mig nu, säger Christer Hansson som står i ena änden av korridoren.
Det tar ett par rundor innan Noel förstår hur han ska göra. Men så lossnar det och han trampar själv framåt.
– Nu kommer jag, ropar han och cyklar förtjust rakt mot Christer.
ULRIKA VALLGÅRDA
Ett säkert vårtecken är när barn med funktionsnedsättningar från hela länet kommer till Länsservice i Boden för att prova ut cyklar.
– Att se glädjen när ungarna lyckas trampa iväg – då känner man att det är värt allt arbete man lägger ner, säger hjälpmedelsteknikern Christer Hansson.
» Jag ska cykla till skolan och
så ska jag ha den om
vi ska på en cykel- utflykt med
klassen. «
Lena Palmgren, hjälpmedels- konsulent, hjälper Märta-Li Nyman att prova ut en cykel.
Foto: SIMON ELIASSON
Noel Fjellström, fyra år, från Arjeplog, har kommit med sin mamma Sandra Fjellström till Länsservice i Boden. Han är överförtjust i cykeln som teknikern Christer Hansson ska göra i ordning för hans räkning. Sandra ser fram emot att få se sonen cykla tillsam- mans med kompisarna på förskolan.
Eva Stenman, en förebild. Foto: NURIA MELÉ ALDENBÄCK
Pris till engagerad handledare
Eva Stenman, undersköterska med inriktning mot intensivvård, har utsetts till ”Årets handledare i Norrbotten 2018”.
– Det var verkligen en överraskning! Men det känns jätteroligt att få uppskattning för det man gör i vardagen, säger hon.
VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE i Norrbotten delar varje år ut ett stipendium för att lyfta fram goda exempel inom handledning av elever, till exempel de som studerar till undersköterska. Årets pristagare Eva Stenman uppmärk- sammades med blommor och diplom vid en ceremoni i Kalix i början av maj.
Ur motiveringen: ”Stipendiaten har visat stort engage- mang i förbättringsarbetet i samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Som handledare är Eva lyhörd och lugn, vilket skapar en kreativ och stimulerande lärmiljö där eleverna vågar fråga för att lära. Eva motiverar elever till ett hälso- främjande arbetssätt för ett hållbart yrkesliv”.
Och avslutningsvis: ”Med en gedigen kunskap och ett stort hjärta skapar hon ett mycket givande inlärningstillfälle för eleverna i det arbetsplatsförlagda lärandet. En handleda- re som inte bara uppfyller kriterierna utan även engagerar sig i utveckling, förbättring och gör det där lilla extra.”
Eva Stenman, som arbetar på Kalix sjukhus, tycker att det är positivt att som yrkesverksam ha kontakt med utbildningar.
– Vi utbyter erfarenheter. Det är ett givande och tagande från båda hållen.
I ett nästa steg kommer Eva Stenman att nomineras till den nationella tävlingen för ”Årets handledare 2018”.
Vinnaren koras vid Vård- och omsorgscollege jubileums- konferens i Stockholm i december.
Sprututbyte och stöd
En mottagning för sprututbyte har öppnat i Piteå. Den vänder sig till individer som är 18 år eller äldre och injicerar droger.
På lågtröskelmottagningen, som ligger i sjukhusadminstratio- nens byggnad, kan de lämna in använda sprutor och kanyler och få nya i utbyte.
Satsningen är ett försök att förebygga och begränsa sprid-
ning av blodburna infektioner. Ett annat syfte är att skapa en
kontaktyta och på så sätt kunna stötta med insatser som på
sikt kan leda till ett liv utan droger. Mottagningen ska bland
annat erbjuda provtagning, vaccination, rådgivning och stöd-
jande samtal.
J ag är chef i en diversehandel där vi levererar både produkter och tjänster till våra kunder. Våra närma- re 800 medarbetare har många olika kompetenser och alla behövs. I rekrytering och introduktion av nya chefer och medarbetare berättar jag alltid om våra värderingar i division Service och i Region Norrbotten.
Vårt uppdrag är att skapa en enklare vardag. Vi söker inga syndabockar utan fyndabockar och det är viktigt att arbeta med förbättringar så att vi kan göra vår leverans bättre. Det är bättre att prova än inget göra. Inom våra verksamheter är det sällan en patientrisk om vi gör fel – det skapar ett bra klimat för förändringsarbete.
Det blir lätt fokus på stora projekt och uppdrag när vi arbetar med förbättringsarbete, men de små stegen i var- dagen är viktiga. Vi har många vardagshjältar som gör det möjligt för hälso- och sjukvården att fungera.
JAG GILLAR INTE HIERARKIER, det är ett gammaldags tänk som har gjort sitt. Dags att skrota! Vi ska leva regionens värdegrund – allas lika värde.
För jag kan inte tänka att jag är förmer än någon annan, eller tvärtom. Vi är bara människor och de flesta av oss vill göra rätt för sig. Att vi har olika uppdrag och olika påver- kansmöjligheter är en annan sak.
Jag tycker det är viktigt att våra chefer har förutsätt- ningar att göra ett bra jobb. Varje dag är ett oskrivet blad och det händer saker som måste klaras av omedelbart. Att ansvara för ekonomi, verksamhet och personal är tunga bitar som inte alltid är lätta att pussla ihop. Att värna om våra enhetschefer tycker jag är en av viktigaste frågor vi har i Region Norrbotten. Jag vill att de ska stanna kvar och trivas.
Om jag fått med mig något hemifrån är det att vara ärlig.
Ärlig mot andra och ärlig mot mig själv, vilket inte alltid är det lättaste. Det är ett av kriterierna när jag rekryterar, för- utom att man ska alstra värme, leva våra värderingar, gärna ha lite mod i sig och så klart ha kundens fokus.
VI HAR ETT KVALITETSLEDNINGSSYSTEM i divisionen, som är certifierat enligt ISO 9001. Den stora framgångs- faktorn har varit ett fantastiskt engagemang från medar- betarna. Det är oerhört viktigt att visa vägen, vart vi är på väg, och att ledningen är engagerad, men utan delaktighet från hela gänget skulle det inte fungera.
Jag vill avsluta med tre frågor:
Hur ska vi säkerställa en kontinuerlig utveckling för våra chefer i chefskap och ledarskap?
Hur ska vi göra för att på bästa sätt ta tillvara kompe- tensen bland våra medarbetare, vars kunskap och förmå- gor bidrar till stolthet och välbefinnande?
Hur ska vi tillsammans skapa mest livskvalitet för våra patienter?
Vi har många vardagshjältar
Teija Joona är inne på sitt sjunde år som divisionschef i Ser- vice. I sommar kommer hon att läsa, resa och åka runt med husbilen i Norrbotten och norra Finland – det är så hon bäst kopplar av från vardagen.
KRÖNIKÖREN TEIJA JOONA
– Det här blir kul, sa vi.
Och det blev det.
– Numera är alla nöjda. Och läkarna frågar förvånat: ”Nä, men kan ni göra de här proven också?”. ”Ja, det kan vi”, säger Margaretha Vikman.
DET GICK SNABBT NÄR projektet väl star- tade på hösten efter den tuffa sommaren 2016. En torsdag i november beslöt läns- sjukvården och närsjukvården att en pro- jektgrupp skulle tillsättas för att hitta en lösning. På fredagen bildades gruppen. På måndag hade den sitt första möte och träf- fades sedan regelbundet en gång i veckan.
– Det var nästan som i det militära. ”Vi har ett problem, lös det”. Det fanns inga alternativ, säger hon.
Det gällde inte enbart ”Ska vi ha labb- analyser?”. Det gällde i förlängningen ”Ska vi ha ett sjukhus?”.
Den 1 februari 2017 upphörde nattbe- redskapen för de biomedicinska analyti- kerna. Den 1 december upphörde även kvällsberedskapen på helger.
En som är nöjd över att få sova lugnt mellan arbetsskiften är biomedicinska ana- lytikern Gunilla Nilsson Innala, 65 år:
– Jag skulle nog inte arbetat vidare om beredskapen varit kvar. Det fungerar bra ånadsrapporten för
juli 2016 för laboratori- ets personal är full av nät- ter med röda fläckar i schemat. Varje rödmarke- ring betyder att någon av
de biomedicinska analyti- kerna blivit uppringd och väckt mitt i natten för att sätta sig i bilen, åka in
till sjukhuset och göra analyser. För att sedan åka hem och sova en stund och så upp igen och jobba.
– När man berättar hur schemat såg ut så måste ju folk ha undrat hur vi kunnat gå med på att ha det så här, säger enhetsche- fen Ellinor Henriksson.
Först arbeta 13–22. Åka hem och ha beredskap hela natten. Kanske få sova, men ofta bli väckt för att åka in till labbet.
Sedan upp och jobba på schema igen nästa dag 7–16.
Men kan det ens vara lagligt med ett så- dant schema?
– Absolut. Man måste ha sin dygnsvila, men man behöver inte ha den mellan arbetspassen, säger Ellinor Henriksson.
Men nu, när den traditionella beredska- pen är borta för gott, undrar de själva hur de orkade.
Vad var det som hände under juli 2016?
– Det var sommaren som hände, säger undersköterskan Margaretha Vikman, som var en av dem som blev lösningen på pro- blemet.
Sommaren med vikarier, sommaren med turister på besök, sommaren med fler akutfall.
» Jag skulle nog inte arbetat vidare om beredskapen varit kvar. « Juli 2016 blev en riktigt skräckmånad för
personalen på laboratoriemedicin på Kalix sjukhus.
Och början på en lösning som ingen vågat testa förut.
Detta kombinerat med det faktum att labbpersonalen, precis som alla vi andra, blir ett år äldre varje år. Att väckas mitt i natten är mer störande när man är 64 än när man är 27, om man säger så.
DE TANKAR SOM GROTT under många år började spira på allvar den där skräcksom- maren 2016. Det gick inte att fortsätta med fakirschemat. I alla fall inte om man ville behålla alla erfarna biomedicinska analyti- ker som passerat 60.
– De undersköterskor som arbetar på labbet startar analys utan problem, så vi tänkte att undersköterskorna som jobbar natt på IVAK också borde kunna starta analys efter genomgången utbildning, säger Ellinor Henriksson.
Hon är noga med att understryka att det absolut inte handlar om att ”det går att slänga in vem som helst som bara slänger in ett provrör i en maskin”.
– Vi lämnar inte över våra arbetsuppgif- ter som biomedicinska analytiker. Vi släp- per inte på yrket, utan vi gör det vi är bäst på.
VARJE MASKIN PÅ LABBET ställs in exakt i rätt läge av de biomedicinska analytikerna innan de går hem för dagen. Allt är säker-
hetskollat och kvalitetssäkrat. Tydliga instruktioner finns vid varje maskin.
Enbart specialutbildade undersköter- skor med nattjänstgöring på akuten får köra proverna och de lämnar minutiösa rapporter. Krånglar något är kemlabb i Sunderbyn deras telefonlivlina i jobbet.
– De är väldigt trevliga, dem har jag ringt ofta, säger Ulrika Andersson Jansson, undersköterska som numera är labbvete- ran.
Innan den här kompetensväxlingen startade fanns det farhågor att många pro- ver och även patienter skulle gå i skyttel- trafik till Sunderby sjukhus. Så har det inte blivit. På de här två åren har endast ett fåtal patienter tvingats skickas till Sunder- byn, bland annat för lumbalpunktion (ryggvätskeprov).
– Det fanns en del som var övertygade om att det här projektet skulle köra i diket, men vi var övertygade om att det skulle gå bra, inflikar Margaretha Vikman.
De två, Ulrika och Margaretha, var en- tusiastiska och bland de första att utbildas.
med den nya ordningen, allt är så väl genomtänkt.
NU FLYTER ALLT PÅ och sjukhusen i Piteå och Kiruna funderar på att följa exemplet.
Sällan har ett projekt fått ett sådant win-win-resultat.
Win. Patienterna får snabbare analys- svar.
Win. Ingen läkare avstår från viktiga analyser nattetid.
Win. På akuten har man på nattskiftet fått en undersköterska till (tre tjänster) som har ansvar för labbjobb. Den under- sköterskan ingår i arbetslaget och deltar i ordinarie arbete på akutmottagningen.
Win. Kontakten mellan labb och akuten som förut var bra, har blivit ännu bättre.
Win. De erfarna biomedicinska analyti- kerna jobbar kvar längre när de nu slipper mördarschemat.
Win. De undersköterskor som special- utbildats har fått ytterligare kompetens att lägga till i sina CV och är ännu mer anställ- ningsbara.
Win. Inte enbart akuten utan alla sjuk- husets avdelningar har tillgång till labb- analyser nattetid.
MAGGAN HÄGGLUND Ellinor Henriksson
är nöjd med den lyckade kompetens- växlingen.
Labbet provar
nytt sätt att jobba
Margaretha Vikman, under- sköterska, och Ellinor Henriksson, enhetschef, ingick i den grupp som arbetade fram den den nya laboratorie- lösningen.
Ulrika Andersson Jansson är en av de undersköterskor på IVAK som utbildats till att sköta laboratorieanalyser på natt- skiften.
Foto: ERIK HOLMSTEDT
FULLMÄKTIGE
Regionfullmäktige sammanträder tisda- gen den 19 juni, med start kl 10.00, och onsdagen den 20 juni, med start kl 9.00. Plats: Sessionssalen, Regionhuset, Luleå. Mötet är öppet för allmänheten och direktsänds via www.norrbotten.se
MILJÖPRISET 2018Nomineringar till Norrbottens interna miljöpris 2018 skickas till regionnorrbot-
ten@norrbotten.se senast den 24 augusti(blankett finns på Insidan). Årets miljöpris delas ut vid regionfullmäktige den 9 okto- ber. Prissumman är på 25 000 kronor.
PATIENTSÄKERT
En regionövergripande fördjupad utbild- ning i patientsäkerhet genomförs under 2018/2019, med en första träff den 12 september 2018. Plats: Konferenscen- trum, Sunderby sjukhus, med möjlighet att delta via video. Målgrupp: Medarbe- tare inom Region Norrbotten. Mer infor- mation och anmälan: Kurs- och utbild- ningskalendern, Insidan. I mån av plats kan man även anmäla sig till enstaka pass.
HELDAG OM SMITTSKYDD
Den 28 september kl 10.00–16.00 anord- nas en utbildning i smittskyddsjuridik.
Plats: Sessionssalen, Regionhuset, Luleå.
På plats finns landstingsjuristen Peter Gröön, Stockholm, som är en av landets största auktoriteter inom smittskydds- juridik. Välkommen till en dag med före- läsning och möjlighet att ta upp egna frå- gor. Mer information: Kurs- och utbild- ningskalendern, Insidan.
FORSKNING I FOKUS
Den 2 oktober är det dags för Forskar- dagen 2018. Tid: 9.00–16.00. Plats: Kon- ferenscentrum, Sunderby sjukhus. Konfe- rensen riktar sig till medarbetare i Region Norrbotten som vill förmedla och/eller ta del av forskningsresultat. Som besökare behöver du inte anmäla dig i förväg. För dig som fått forskningsanslag från Visare Norr eller Region Norrbotten är konferen- sen ett tillfälle att återföra resultaten av din forskning. Mer information: Kurs- och utbildningskalendern, Insidan.
OM BEMÖTANDE
Kränkningar i vården – hur kan vi lära oss att hantera det på ett etiskt hållbart sätt?
Varje år upplever patienter att de blivit allvarligt kränkta i sina kontakter med vården. Det kan handla om att inte bli trodd, bli nedlåtande bemött och känna sig otrygg. Hur ska personalen egentligen agera? Barbro Wijma, senior professor vid Linköpings universitet, delar med sig av sin kunskap efter att ha forskat inom området under 20 års tid.
Tid: 18 oktober kl 13.00–
16.00. Plats: Sessions- salen, Regionhuset, Luleå, med möjlighet till video- uppkoppling. Mer informa- tion: Kurs- och utbildnings- kalendern, Insidan.
Papperskonst på museet
Kojis värld är en utställning med verk skapade genom origami, som visas i kaféet på
Norrbottens museum, Luleå. Origami, som betyder pappersvikning på japanska, är en träning i matematik, formgivning och uppfinningsrikedom. Det fungerar även bra som meditation. Koji Takehana är född i Japan men har bott i Norrbotten sedan 1989. Han är sushikock, men ett av hans största intressen är origami. Koji Takehana kommer även att hålla workshops i origami. Utställningen pågår hela sommaren.
Ny podd om kulturarv i norr
Norrbottens museum har startat Kulturarvspodden, en podcast om arkeologi, historia och kulturarv. Första avsnittet handlar om hungerdemonstrationerna på Seskarö år 1917. I det andra förflyttar sig podden 10 600 år tillbaka i tiden, till den allra äldsta stenåldern. Podden besöker Aareavaara, en by cirka 3,5 mil norr om Pajala där arkeologerna Olof Östlund och Frida Palmbo hittade den hittills äldsta bosättningen i Norrbotten och norra Sverige. Kulturarvspodden finns på iTunes. Avsnitten går även att nå via Kulturmiljöbloggen på norrbottensmuseum.se.
PÅ GÅNG
och i samarbete med
”... en oemotståndligt söt och rar tolkning, en riktig familjeföreställning med sagoskimmer. Miljön gör givetvis sitt till. (...) Fantasifullt och livsbejakande.
Kort sagt, intagande underhållning.” (NORRBOTTENS-KURIREN, 2017)
”Högkvalitativ sommarunderhållning med en oslagbar inramning. Lika bedå- rande som skogsälvorna från Luleå Rytmik och balett. Så svävande som de rörde sig över mossa och bark, med samma lätthet svepte hela teatern fram i alla sina beståndsdelar. Som recensent lyfter jag på medhavd hatt.” (NSD, 2017)
SOMMARTEATER PÅ HÄGNAN I GAMMELSTAD
NYPREMIÄR 14/6
Sommarteatersuccén från 2017 – en riktig teater- och musikfest!William Shakespeares romantiska komedi
EN MIDSOMMAR- NATTSDRÖM
14-30 juni
BILJETTER
www.norrbottensteatern.se, tel 0771-45 46 00, Norrbottensteatern och Kulturens hus
NORRBOTTEN BIG BAND OCH EBBOT LUNDBERG
Piteå, Studio Acusticum 20 juni kl 20.00
NORRBOTTEN BIG BAND OCH JONAS
KULLHAMMAR
Piteå, Studio Acusticum 18 juni kl 21.00
NORRBOTTEN NEO OCH DAVID VÄYRYNEN
Piteå, Studio Acusticum 19 juni kl 22.00
NORRBOTTEN NEO – BALTIKUM 100 ÅR
Piteå Stadskyrka 16 juni kl 21.00 Musik,
glädje och ett enormt
sväng!
Musik av bl a estländske
Arvo Pärt.
Möt pop- ulära poeten David Väyrynen
i musik som poesi!
”Tillsammans uträttar de
storverk”
NSD
Hör oss på Festspelen i Piteå!
Ladda ner en talbok från Legimus
Känner du någon med syn- eller läs- neds
nedsättning? Tipsa om Legimus! I deras app finns hundratals gratis talböcker att lyssna på.
Fråga på biblioteket för mer information.
AKTUELLA UTSTÄLLNINGAR OCH PROGRAM
Flera aktiviteter: www.norrbottensmuseum.se samt Facebook och Instagram.
www.norrbottensmuseum.se
Storgatan 2, Luleå. 0920-24 35 02. ÖPPET: Tis–fre 10–16, lör-sön 11–16. FRI ENTRÉ.
15/6–2/9
INTERRUPTIONS
En fotografisk utställning med porträtt av kvinnor i Sápmi – om deras berättelser, dröm- mar och arv. Av konstnärsduon Cooper & Gorfer.11/5–8/9
SYSKON(KÄR)LEK 25/5–2/9
HISTORISK
CYKELUTSTÄLLNING
En cykelsamling som sträcker sig över en tidsrymd på 100 år.
16/6, på Hägnan FOLKDRÄKTS- MARKNAD KÖP-BYT-SÄLJ Läs mer på:
www.norrbottensmuseum.se
FÖDELSE
– EN KULTURHISTORISK UTSTÄLLNING OM NORRBOTTEN En myllrande mångfald av norrbottniska berättelser.
Finns även på: www.ushnorrbotten.se För barn 7–9 år.
Utställningen är baserad på Lotta Lennartsdotters film ”Ormtyglar”.
Här finns även en workshop, där man kan skapa en storyboard och skriva sin egen filmsaga.
Dans, balans & gemenskap
Under våren har norrbottningar med Parkinsons sjukdom träf- fats för att dansa tillsammans till levande musik.
I LÄNET BOR UNGEFÄR 400 perso- ner med Parkinson, en kronisk neu- rologisk sjukdom som känneteck- nas av rörelseproblem, stelhet och skakningar. Dansen som gruppen ägnat sig åt är speciellt framtagen för personer med sjukdomen, för att de ska hitta ett eget uttryck i rörelsen, träna koordination och minska stelheten i musklerna.
Tack vare att en ackompanjatör spelar live kan musiken följa grup- pens rytm och anpassas efter delta- garnas förmåga och dagsform.
Dansare är experter på rörelse- strategier och genom dansen tränas balans, koordination, rörelse och styrka. Det har visat sig vara värde- fullt för personer med Parkinson, bland annat för att minska fallris- ken. Men minst lika viktigt är det
konstnärliga uttrycket, det sociala sammanhanget och gemenskapen.
– Du får vara en del i en grupp på en trygg plats, där du inte behö- ver förklara dig utan bara kan slappna av och vara dig själv, säger Hanna Harila, som är strateg vid kulturenheten på Region Norrbot- ten.
LOLA ERIKSSON FICK Parkinsons sjukdom för tio år sedan. Under våren har hon dansat en gång i
veckan med Parkinsongruppen och märkt en skillnad:
– Jag har fått bättre balans, säger hon.
Lola Eriksson fortsätter gärna om det blir någon mer kurs. Till- sammans sin sambo Jan Isaksson har hon tidigare varit med i flera föreningar och utövat många olika dansstilar.
– Vi har alltid dansat, så det här kändes naturligt att börja med, säger Jan Isaksson.
Gruppen träffades första gången i februari och hade avslutning i maj.
Nu ska projektet Dans för Parkin- son i Norrbotten utvärderas.
– Deltagarna ingår i en kvalitativ forskningsstudie via Region Jönkö- pings län, men vi ska också utvär- dera arbetsmodellen med dans som ett komplement i arbetet med att höja välbefinnandet och livskvali- tén för personer med Parkinsons sjukdom, säger Hanna Harila.
EMMA BERGSTRÖM WUOLO Danspedagogen Helén Nilsson får
deltagarna att ta ut rörelserna och njuta av dansen.
Lola Eriksson har deltagit i vårens dans- grupp för norr- bottningar med Parkinsons sjukdom.
Foto: SIMON ELIASSON
Barbro Wijma
