2021-03-24
Naturskyddsföreningens länsförbund i norr
Sekretariat: Europaforum Norra Sverige | Region Norrbotten | Robertsviksgatan 7 | 971 89 Luleå | Sverige
www.europaforum.nu Svar på frågor om EFNS taxonomiposition
Vi vill börja med att tacka för ert intresse för EFNS arbete och vår position om EU:s taxonomi. EU:s taxonomi kommer att styra mycket av finansmarknadens
investeringar. Frågan är oerhört viktigt för norra Sverige och det är avgörande att taxonomins kriterier verkligen speglar vad som är hållbart i EU:s olika regioner med dess unika förutsättningar.
Med vänliga hälsningar,
Glenn Nordlund, ordförande EFNS
Jonny Lundin, sammankallande rapportör för EFNS Miljö-, energi-, klimatgrupp
Här följer en redovisning av EFNS:s uttalanden i positionen om taxonomi, SNF:s frågor och EFNS svar:
EFNS: 97% av den produktiva landarealen är täckt av skog.
Fråga: Vad räknar ni som ”den produktiva landarealen” och vad räknar ni som
”skog”, enbart produktiv skog eller all trädbevuxen mark?
Svar: Med den produktiva landarealen menar vi främst skog och jordbruksmark dvs marker där skog potentiellt kan växa. Kalfjäll, vattenyta och bebyggelse är borträknat. Med skog menar vi all skog, även den som växer på improduktiv mark. Uppgifter finns hos i SCB:s databas som beskriver markanvändning.1
EFNS: Sveriges skogsbestånd ökar stadigt.
Fråga: Hur definierar ni ett skogsbestånd? Är det areal trädbevuxen yta över viss höjd eller finns det ett stående volymmått eller åldersfördelning eller är det kopplat till vad som enligt skogsvårdslagen kan brukas?
Svar: Vi avser virkesförrådet, se svar kring ökning av detta under nästa fråga.
1 Markanvändningsdatabas, SCB
EFNS: Under 1900-talet fördubblades i det närmaste virkesförrådet och lagret av kol i svensk skog.
Fråga: Med ”under 1900-talet” avser ni då t ex decennierna 1900–1910 jämfört med 1990-2000? Har ni reflekterat över det stående virkesförrådets åldersfördelning? När ni skriver att lagret av kol under samma period i det närmaste fördubblats, vad avser ni då med skog – är det FAO ́s definition av skog dvs att hela skogsekosystemet – även under mark – är inkluderat? Har ni räknat bort virkesuttaget under perioden?
Svar: Vi avser 1923-2012, se graf i Riksskogstaxeringen2.
Den svenska skogen växer i snitt med 120 miljoner kubikmeter varje år.
När den växer tar dessa 120 miljoner kubikmeter upp drygt 140 miljoner ton koldioxid. Nettoinbindningen i den svenska skogen blir, när
avverkningen räknas bort, ca 40 miljoner ton.34
EFNS: Sverige har en skyddad skogsmark som är större än de hela skogsbestånden i 21 andra EU-länder.
Fråga: Vilken areal ”skyddad skogsmark” har ni utgått från att Sverige har och vilka är de fem länder i EU vars hela skogsbestånd är större än den areal ni räknar som skyddad i Sverige och är begreppet ”skogsmark”
och ”skogsbestånd” jämförbara, t ex i form av produktiv skog enligt respektive lands definition?
Svar: Vi utgår från statistik från Eurostat kring skyddad skog. Tyskland, Polen, Finland, Spanien, Italien och Rumänien ingår inte.5
EFNS: Europaforum uppfattar kriterierna i den delegerade akten som ett underkännande av allt normalt skogsbruk.
Fråga: Vad anser Europaforum att ett ”normalt skogsbruk” är särskilt mot bakgrund av att skogsbruksmetoder skiljer väldigt mycket mellan olika länder inom EU?
Svar: Skogsbruket som det är reglerat i Sverige idag. Svenskt skogsbruk är sedan 1993 reglerat genom en skogsvårdslag6 där miljömål och
2 Riksskogstaxeringen, graf
3 Riksskogstaxeringens data (tabell 2-14, sid 79)
4 Naturvårdsverket
5 Eurostat
6 Skogsvårdslagen
produktionsmål är jämställda. Lagen ställer krav på omfattande miljöhänsyn med målet att bruka skogen så att alla arter i skogslandskapet kan fortleva.
EFNS: För att uppnå̊ klimatneutralitet 2050 är möjligheten att bedriva ett effektivt och hållbart skogsbruk avgörande.
Fråga: Vad menar ni med ett ”effektivt och hållbart skogsbruk”? Vi läser in i det påståendet att ni anser att det svenska skogsbruket är effektivt och hållbart idag och att det är avgörande att det kan fortsätta enligt samma modell framåt, stämmer det?
Svar: Vi anser att ett effektivt och hållbart skogsbruk väger in såväl
ekonomiska som sociala och ekologiska aspekter. Skogsbruket har utvecklats mycket, inte minst sedan 1993 med den nya
Skogsvårdslagen, men givetvis finns fortfarande utrymme för förbättringar.
EFNS: Varje år bidrar svensk skogsnäring med klimatnytta som är nästan dubbelt så stor som de utsläpp Sverige rapporterar.
Fråga: Det finns väldigt många olika sätt att beräkna detta, vilka siffror har ni utgått från både vad gäller ”klimatnytta” och svenska rapporterade utsläpp? Har ni på̊ något sätt reflekterat över situationen för biologisk mångfald i skogen då det är intimt sammanbundet med
produktionsmetoder och kolflöden?
Svar: Den totala positiva klimateffekten av svensk skogsnäring är varje år omkring 90 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Då räknas såväl kolinlagring i skog och produkter som substitutionen av fossiltunga produkter in. 7 Sverige brukar rapportera in utsläpp av i snitt 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter varje år8.
EFNS: EU borde istället stimulera den minskning av fossila utsläpp som uppstår när skogens produkter ersätter fossilbaserade.
Fråga: Hur ser ni på̊ skillnaden mellan fossila och biogena koldioxidutsläpp i förhållande till att uppnå̊ klimatneutralitet till 2050 och hur tänker ni kring att endast ca 1/5 av skogsprodukterna är långlivade och kan ses som ett kollager över tid?
7 Skogsindustriernas rapport om skogsnäringens bidrag i klimatarbetet
8 Naturvårdsverket
Svar: Användning av skogliga produkter tillför inte nytt kol till atmosfären till skillnad från fossila produkter. Mängden kol som är bunden i den svenska skogen ökar årligen genom ett aktivt skogsbruk. Om skogen inte brukades skulle tillväxten avta och bindningen minska på sikt.
Långlivade produkter har ett extra stort värde i klimatarbetet och målet bör vara att öka deras andel på marknaden.
EFNS: Bioenergi och biodrivmedel är avgörande i klimatarbetet och bör därför inte betecknas som en övergångsteknologi. Kommissionen har också̊ tagit initiativ till att öka andelen fossilfria flygbränslen och under överskådlig tid kommer det att handla om biobränslen
Fråga: Med ambitionen att nå̊ Parisavtalets 1,5-gradersmål vet vi alla att det är bråttom att trycka ned alla former av koldioxidutsläpp. När ni skriver om övergångsteknologi och överskådlig tid, vilka tidsperspektiv har ni då?
Svar: EU-kommissionen betecknar i den delegerade akten9 bioenergi som en övergångsteknologi. Ett tidsspann är inte definierat.
I EU-kommissionens inledande konsekvensanalys10 om hållbara flygbränslen konstateras att el- och vätgasdrivna flyg inte kommer att spela en avgörande roll i kommersiell flygtrafik de närmaste årtionden och att biodrivmedel har en stor potential att bidra i den gröna
omställningen av flygsektorn. Den svenska reduktionsplikten och färdvägen för fossilfria transporter bygger i hög utsträckning på användning av biobränslen11.
EFNS: Bioenergi från skoglig biomassa är en av grundstommarna i svenska energisystem och står för ungefär 40 procent av energitillförseln.
Fråga: Den siffran ni redovisar, 40%, motsvarar ca 80TWh mer än
Energimyndighetens officiella redovisning. Vilken uppgiftslämnare baserar ni er siffra på̊?
Svar: Uppgifterna kommer från Energimyndigheten, skriften Energiläget 2020,12 (figur 1 på sidan 5). Enligt den utgör den tillförda bioenergin 37
% av energitillförseln till industri, bostäder och transportsektor, vilket avrundats uppåt till ca 40%.
9 EU:s taxonomi, delegerad akt
10 EU:kommissionens inledande konsekvensanalys om hållbara flygbränslen
11 Promemoria om den svenska reduktionsplikten
12 Energimyndigheten, Energiläget 2020
EFNS: Bioenergi är vidare en resurs vid framställning av grön vätgas.
Fråga: Den allmängiltiga definitionen av grön vätgas är att den tillförda energin kommer från sol eller vind. Var finner ni stöd för att bioenergi som tillförd energi genererar Grön vätgas?
Svar: Enligt vår uppfattning finns ingen fastställd definition av vilka
verksamheter som kan gå under beteckningen “grön”. Det är mycket vanligt att använda ordet grön för att signalera att en verksamhet arbetar med förnybara material eller är kopplad till jord- och skogsbruk, till exempel i begreppet gröna näringar. Vi använde i den här texten begreppet grön vätgas för att beteckna vätgas från förnybara
energikällor, bland annat biomassa. Enligt Energimyndigheten innefattar Förnybar energi såväl vind- och vattenkraft som sol- och bioenergi13. Vätgas kan framställas ur biomassa antingen genom att konvertera biogas till vätgas, men även genom en process som förgasar biomassa direkt utan att gå via biogas. Biomassa bidrar också i viss mån till produktionen av vätgas genom den el som produceras i biodrivna kraftvärmeverk.
13 Energimyndigheten, beskrivning av förnybar energi
