Landstingsplan 2007–2009

Landstingsplan 2007–2009

Fastställd av landstings-

fullmäktige den 15 november 2006

Förord 4 Vision 6

Verksamhetside 6

Omvärldens påverkan 7

Utvecklingen i länet 7

Hälsoutveckling och behandlingsmetoder 7 Nationell och internationell utveckling 8 Sammanfattning 8

Landstingets utveckling 10

Starkt beroende av omvärlden 10 Norrbottens väg 11

Ökat läns- och medborgarperspektiv 11 Medveten utveckling 11

Regional utveckling 12 Kultur och utbildning 12 Sammanfattning 13

Övergripande inriktning 14

Fortsatt demokratiutveckling 14 Medborgardialog 14

Inom landstinget 15

Befolkningens behov inom särskilda områden 15 Intensifierat folkhälsoarbete 15

Hälso- och sjukvård och tandvård 16 Vårdpolitisk inriktning 17

Regional utveckling 19 Kultur och utbildning 20 Service 21

Miljö 21

Stark ekonomi 21 Medarbetare 22 Kommunikation 23

Uppföljning av effekter och resultat 23

Mål 24

Attraktiv region 24 Inriktningsmål 24

Gemensamma strategier 25 Uppföljning 26

God hälsa 26 Inriktningsmål 26 Delmål 27

God vård 28 Inriktningsmål 28 Delmål 28

Engagerade medarbetare 30 Inriktningsmål 30

Delmål 30

Stark ekonomi 32 Inriktningsmål 32 Delmål 32 Uppföljning 32

De finansiella målen avstäms löpande mot månadsrapporter, delårsbokslut och årsredovisning. 32

Ekonomi 33

Samhällsekonomisk bedömning 33 Skatter, statsbidrag och utjämning 33 Skatter 33

Utjämning 33

Sammanfattning av intäktsförändringar 34 Ekonomi i balans 35

Finansiella mål 35

Förändringsarbete för en god ekonomisk hushållning 36 Landstingets ekonomi 2006 37

Principer för ramfördelning 37 Löne- och priskompensation 37 Läkemedel 38

Riks- och regionsjukvård 38 Tandvård 39

Ramar 40

Politisk verksamhet 40 Regional utveckling 41 Landstinget totalt 42 Resultatprognos 43 Investeringar 44 Budget 44 Utdebitering 44 Resultatbudget 44 Finansieringsbudget 45 Balansbudget 45

Förord

Landstingsplanen är ett levande dokument som aktivt ska finnas med i verk- samhetsplaneringen på alla nivåer i landstinget. Den ska ange färdriktningen och också ställa krav på vad som ska uppnås under planeringsperioden för norrbottningarnas och patienternas bästa.

Det är också ett politiskt dokument där vi som valda representanter i lands- tingsfullmäktige i konkreta mål omsätter vår politiska vilja och de program vi gått till val på.

Landstingsplan 2007–2009 är resultatet av en omfattande process där priori- teringar, patient- och kundnytta stått i fokus. Grunden för planeringen av hälso- och sjukvården de närmaste åren är den vårdpolitiska plattform som landstingsfullmäktige antagit. Där står att hälso- och sjukvården ska bedrivas från ett tydligare patientperspektiv. Det innebär att verksamheterna behöver öka sin förmåga att planera, organisera och genomföra verksamheten med utgångspunkt i individens behov. Det har vi tagit fasta på i Landstingsplan 2007–2009.

Svensk hälso- och sjukvård står sig mycket väl i en internationell jämförelse.

Vi har låga kostnader, vi har hög kvalitet och vi har en god tillgänglighet.

Detta är resultatet av en långsiktig medveten strategi från Sveriges regioner och landsting och från statens sida att anpassa verksamheten till nya förut- sättningar med en förändrad befolkningsstruktur och en snabb utveckling inom vetenskap och teknik med nya behandlingsmetoder, nya läkemedel och telemedicin på frammarsch. Genom långsiktiga satsningar på vårdsystem, e- hälsa och regionens gemensamma satsningar på IT-infrastruktur har vi i Norrbotten också på många sätt blivit föregångare. De förändringar som vi genomfört och genomför i Norrbotten är andra viktiga steg i en framsynt och för länet nödvändig utveckling mot en samordnad sjukvård. Fortsatta sats- ningar på samverkan på alla nivåer är viktiga för en tillgänglig, behovsstyrd och rättvis vård.

Norrbotten utgör en fjärdedel av landets yta. Vi har en stor glesbygd med en liten och tyvärr också en minskande befolkning. Det ställer särskilda krav på oss att finna smarta lösningar, att organisera verksamheten på ett effektivt sätt, att vara duktiga på att samarbeta, att ha en ändamålsenlig struktur samt sist men inte minst att se möjligheter där andra kanske bara ser svårigheter.

Ett exempel på smarta lösningar är utvecklingen inom division Opererande specialiteter där vi separerar den planerade verksamheten från den akuta. Det möjliggör att vi ökar antalet operationer och kraftfullt kortar väntetiderna.

Samtidigt som vi på ett effektivt sätt utnyttjar det faktum att vi i Norrbotten har fem sjukhus.

Andelen äldre bland befolkningen ökar i Norrbotten liksom i övriga landet.

Det betyder att vi måste fästa särskild uppmärksamhet på sjukdomstillstånd som stroke, cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och demens. Här på- går ett positivt utvecklingsarbete i länet. Det arbetet ska fortsätta och intensi- fieras under planperioden.

En annan tendens vi kan se är att den medicinska utvecklingen innebär att det som idag är spetskunskap inom rikssjukvården i morgon är regionsjuk- vård och det som i dag är regionsjukvård i morgon är länssjukvård. Ett ex-

empel på detta är att Sunderby sjukhus i dag utför PCI (ballongsprängning) som tidigare bara utfördes på universitetssjukhusen.

Vi måste fortsätta att bevaka den här utvecklingen och skapa resurser så att vi också i framtiden kan ”ta hem” vård och behandlingar som är viktiga för norrbottningarna. Resurserna skapas genom effektivt användande av de eko- nomiska medlen inom hälso- och sjukvården, folktandvården och landsting- ets övriga verksamheter. Men de skapas också genom strategiska satsningar på utveckling av tillgångar och livsmiljö i Norrbotten.

För det räcker inte att landstingets verksamheter tar hand om människorna när de insjuknat eller av andra orsaker behöver ta landstingets resurser i an- språk. Det förebyggande arbetet som syftar till en god hälsa hos norrbott- ningarna ger förutsättningar för en effektiv och bra sjukvård i framtiden. I mötet med patienter och anhöriga ska hälso- och sjukvården stödja den pro- cess som bidrar till en bättre hälsa hos individen, det vill säga ökad motion, bättre kostvanor, minskat rökande och lägre alkoholkonsumtion.

Landstinget har som det enda demokratiskt direktvalda organet på regional nivå ett stort ansvar för att utveckla länet och långsiktigt stärka konkurrens- kraften gentemot andra regioner. Det kräver ett tydligt ledarskap, byggt på samverkan med länets kommuner. Målet är att länets alla delar ska utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Det internationella engagemanget, bland annat inom EU, blir allt viktigare för Europas regioner. Landstinget ska ta en aktiv del i det arbetet. Norrbotten är ett bra län att leva i. Här finns stora till- gångar i människor och natur och en stor utvecklingspotential. Tillsammans kan vi göra ett bra län bättre.

Kent Ögren

Landstingsstyrelsens ordförande

Vision

Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt.

Verksamhetside

Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norr- bottningarna, genom allmänna politiska val.

Landstinget ska, genom att bedriva hälso- och sjukvård och folktandvård, verka för en rättvis välfärd fördelad efter behov och i allt väsentligt finansie- rad genom skatter.

Som folkvalt regionalt organ, ska landstinget medverka till Norrbottens ut- veckling och skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle. Genom en aktiv kultur- och regionalpolitik, ekonomiskt och annat stöd till kollektivtrafik och de mindre företagens utveckling ska förutsättningar skapas för en god livs- miljö.

Omvärldens påverkan

Utvecklingen i länet

Länet är inne i en fas av stark utveckling och optimism inför framtiden. Om- fattande investeringar sker i industriell och kommersiell verksamhet i Malm- fälten och Östra Norrbotten och tillväxten är stark. Framtidstron tilltar och optimismen om en fortsatt positiv utveckling är hög. På längre sikt är frågan om den positiva utvecklingen inom näringslivet och optimismen i länet kan bidra till att stabilisera befolkningsutvecklingen i länet.

Det mesta talar för att investeringarna kan bidra till att befolkningstalet upp- rätthålls. Frågan är om länets regionala aktörer kan ta vara på utvecklingsop- timismen och kraftsamla för länets gemensamma utveckling och därmed bi- dra till att nå en situation då befolkningsunderlaget ökar.

Befolkningsutvecklingen har varit negativ under en längre tidsperiod. En viss återhämtning skedde under år 2004 men under år 2005 var det på nytt en ökad utflyttning från länet. Första kvartalet 2006 har dock inneburit en viss ökning av befolkningstalet. Några långtgående slutsatser kan emellertid inte göras av detta faktum.

De ekonomiska antagandena i landstingsplanen utgår från att en fortsatt minskning av befolkningen är mer sannolik än att en stabilisering eller ök- ning inträffar. Detta innebär en fortsatt press på landstingets ekonomi.

Den fortsatta befolkningsförändringen kommer med sannolikt också att in- nebära att underlaget urholkas ytterligare i inlandskommunerna med följd att dessa ställs inför ytterligare större utmaningar för att upprätthålla den kom- munala servicen. På sikt har en fortsatt negativ befolkningsutveckling i in- landet också betydelse för landstingets förmåga att upprätthålla verksamhe- terna i samma omfattning som för närvarande.

Hälsoutveckling och behandlingsmetoder

Människors hälsa och hälsoutveckling bestäms till stor del av förhållanden i samhället som ligger utanför landstingets direkta inflytande.

Landstinget har dock som det enda direktvalda organet på länsnivå och som betydande regional aktör ett stort ansvar för att tillsammans med bl a kom- munerna skapa bra förutsättningar så att medborgarna kan utforma sina egna liv. I den rollen har landstinget som viktig uppgift att förmedla kunskap och information till länets invånare bl a om vilka förhållningssätt och beteenden som ger goda förutsättningar att behålla eller uppnå ett gott hälsotillstånd.

Allt fler människor behåller sin hälsa längre upp i åldrarna och kan leva ett aktivt och självständigt liv tack vare förebyggande insatser och effektiva be- handlingsinsatser. Andelen äldre personer i länet har ökat väsentligt under åren 1997–2005. Denna utveckling kommer att fortsätta vilket innebär ökade behov av hälso- och sjukvård och förändrade krav på såväl landstingets som kommunernas verksamhet inom hälso- och sjukvården.

Förändringar i förekomsten av olika sjukdomstillstånd i befolkningen inne- bär inga snabba eller dramatiska omställningar på kort sikt inom olika verk- samhetsområden. Däremot sker förändringar på sikt som behöver beaktas i den långsiktiga planeringen.

Med hänsyn till att det främst är äldre personer som drabbas av långvariga och kroniska sjukdomar är det angeläget att hälso- och sjukvårdens resurser prioriteras så att dessa gruppers tillgång till vård, behandling och rehabiliter- ing tillgodoses på ett tillfredsställande sätt.

Likaså behöver tendenserna till ökad psykisk ohälsa bland barn uppmärk- sammas liksom att kvinnor och män ska ha likvärdiga förutsättningar att få sina hälso- och sjukvårdsbehov tillfredsställda på ett evidensbaserat och kostnadseffektivt sätt. Det framstår som särskilt angeläget mot bakgrund av att kvinnor upplever och uppvisar sämre hälsa än män.

Utvecklingen av nya metoder för diagnostik och behandling samt utveckling av nya läkemedel innebär nya möjligheter till lindring och bot samt möjlig- heter att förändra och effektivisera verksamheterna. Samtidigt innebär ut- vecklingen även risker för ökade kostnader och ökande konkurrens om till- gängliga resurser. De nya metoderna ställer ökade krav på förmåga till an- passning av landstingets verksamheter eftersom de i många fall innebär att verksamhet i ökad omfattning kan bedrivas i öppen vård. För patienterna innebär utvecklingen enklare, skonsammare och effektivare diagnostik och behandling. Landstinget behöver även utveckla ett förhållningssätt till de ökade inslag av integrativ medicin som befolkningen nyttjar sig av.

Nationell och internationell utveckling

Konkreta förberedelser ska vidtas med anledning av regeringens proposition om utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre. Propositionen innebär att kommunerna kommer att få huvudansvaret för hemsjukvården.

Öppna jämförelser mellan landsting och även jämförelser mellan enskilda verksamheter kommer i framtiden att bli allt vanligare. Syftet är att kunna jämföra skillnader i bl a kvalitet, effektivitet och produktivitet för att stimu- lera fortsatt förbättringsarbete. Landstinget ska aktivt medverka i utveckling- en av öppna jämförelser.

Konkurrensen om den framtida arbetskraften kommer att bli hård. Lands- tinget måste kunna hävda sig som en god arbetsgivare för att kunna rekrytera personer med rätt kompetens till verksamheten och därmed underlätta kom- petensväxlingen.

I det korta perspektivet behöver landstingets verksamheter hantera och an- passas till de förändringar i arbetstidslagen som träder i kraft den 1 januari 2007.

Den ökade integreringen med EU-området kräver att landstinget löpande aktivt bevakar och försöker påverkar utvecklingen på europeisk och interna- tionell nivå genom engagemang i olika internationella organisationer.

En möjlig utveckling är även att patienternas valmöjligheter inom hälso- och sjukvården på sikt kommer att öka till att omfatta hela EU-området. Bered- skap behöver upprätthållas för att möta denna utveckling.

Sammanfattning

Utvecklingen i länet uppvisar många positiva tecken. Det är angeläget att landstinget tillsammans med andra regionala aktörer kraftsamlar och tar till vara de möjligheter som den nuvarande situationen innebär. Denna kraftsam-

Hälso- och sjukvården är en mycket dynamisk och föränderlig verksamhet.

Det innebär både möjligheter och hot. Även här är det viktigt att ta till vara möjligheterna och samtidigt minimera konsekvenserna av, och om möjligt eliminera, de hot som är förenade med utvecklingen. Såväl hot som möjlig- heter möts bäst genom ett proaktivt och systematiskt förbättringsarbete inom samtliga verksamheter

Landstingets utveckling

Starkt beroende av omvärlden

Hur landstingets verksamheter utvecklas över tiden beror i grunden till stor del på de beslut som fattas av landstinget självt. Men landstinget lever inte ett isolerat liv avskilt från omvärlden. Det utgör en del av en större helhet som ständigt är i rörelse och förändring. Denna rörelse och dessa förändring- ar berör hela den svenska hälso- och sjukvården och även övriga verksamhe- ter som landstinget ansvarar för direkt eller indirekt.

Landstingets ekonomiska förutsättningar är starkt beroende av förhållanden som landstinget har begränsat inflytande över. Det gäller t ex befolkningsut- vecklingen i länet samt villkoren för statens ekonomiska överföringar till landstingen. Den senaste tioårsperioden har landstingets ekonomiska förut- sättningar försämrats betydligt genom den negativa befolkningsutvecklingen i länet samt genom beslutade förändringar i utjämningssystemen. Om t ex befolkningen i länet år 2006 skulle ha varit på samma nivå som år 1995 skul- le landstinget ha haft ytterligare ca 220 mkr till sitt förfogande. Om bidragen från utjämningssystemen varit oförändrade under samma period hade lands- tinget haft tillgång till ytterligare resurser.

Eftersom beroendet av beslut/förändringar i omvärlden är av stor betydelse gäller det för landstinget att vara aktivt, ta till vara de möjligheter som ny kunskap och teknologi skapar och vara med att agera verksamheterna in i framtiden.

Landstinget är aktivt delaktigt och drivande i omvandlingen inom hälso- och sjukvården som bl a innebär en tydlig utveckling mot att skilja den akuta sjukvården från den planerade och att stärka den del av hälso- och sjukvår- den som människor behöver ofta och nära tillgänglig.

Utvecklingen sker genom att verksamhetsuppgifterna för sjukhusen struktu- reras om så att den akuta verksamheten koncentrerats till vissa enheter me- dan den planerade verksamheten koncentrerats till andra enheter. Syftet är att öka såväl kvalitet som tillgänglighet och effektivitet samtidigt. Landstinget följer också den generella utvecklingen i landet genom att antalet vårdplatser vid sjukhusen minskar och verksamhet i öppen vård ökar. Allt mer av hälso- och sjukvården sker i patientens eget boende vilket bl a ställer ökade krav på samverkan inom landstingets verksamheter, men även med kommunerna i deras roll som sjukvårdshuvudmän.

Utvecklingen sker i ett samspel med den utveckling som sker såväl inom som utanför Sverige. Förutsättningarna för landstinget och landstingets verk- samheter påverkas både synligt och osynligt av de kontinuerliga förändring- ar som sker i såväl attityder och värderingar i samhället som av utvecklingen av kompetens och teknik för att utföra de verksamheter som landstinget an- svarar för. Inte minst är förutsättningarna för hälso- och sjukvården dyna- misk tack vare de omfattande insatser som sker inom forskning- och utveck- ling avseende såväl medicinska behandlingsmetoder som framtagande av nya läkemedel.

Norrbottens väg

Sedan år 1999 har ett arbete bedrivits för att nå långsiktig balans mellan ekonomi och verksamhet. Arbetet inleddes med en översyn av hälso- och sjukvården i länet vars uppdrag var att arbeta fram förslag till långsiktiga och hållbara lösningar för framtidens sjukvård. I stort sett parallellt med det arbe- tet inleddes översyner av i nära nog all annan landstingsverksamhet inklude- rande tandvård och serviceverksamheter. Samtidigt gjordes även en översyn av både den politiska organisationen och driftsorganisationen.

Ökat läns- och medborgarperspektiv

Beslut fattades att från 2001 införa en ny politisk organisation och från den 1 juni samma år även en ny driftsorganisation. Syftet med dessa förändringar var att åstadkomma en effektivare styrning av verksamheterna i ett länsper- spektiv.

Inom den politiska organisationen har inriktningen varit att etablera en för- ändrad roll för de förtroendevalda. De ska i allt högre grad arbeta med ett tydligt befolknings- och behovsperspektiv och förmedla medborgarnas be- hov till landstingsfullmäktige. Genom fullmäktigeberedningarnas arbete har denna tyngdpunktsförskjutning fått ett tydligt genomslag och fullmäktiges roll är att utifrån en analys av olika behov formulera krav på vad landstingets olika verksamheter ska uppnå. Successivt ökas landstingsfullmäktiges kun- skap kring olika medborgarnas behov av hälso- och sjukvård och andra tjänster. När god kunskap om befolkningens behov finns kan väl grundade prioriteringar mellan olika grupper göras.

Medveten utveckling

Sedan den nya organisationen infördes har arbetet fortsatt med att åstad- komma balans mellan ekonomi och verksamhet. Inom serviceområdet har omfattande kostnadsreduceringar genomförts bl a genom inre förändringar men även genom att pröva alternativa driftformer. Kostnadsreduceringar har även genomförts inom områdena kultur, utbildning och folktandvård.

Primärvården är numera en gemensam organisation i länet, vilket ger goda förutsättningar för en samordnad utveckling av verksamheten. En ny modell för resursfördelning har införts som i grunden bygger på att basuppdraget för primärvården beskrivits och att vårdcentralerna får resurser med hänsyn ta- gen till befolkningsunderlaget och ålderssammansättningen i upptagnings- området. Vissa vårdcentraler i glesbygd har dessutom tilläggsuppdrag i form av bl a observationsplatser, röntgenverksamhet och ambulanssjukvård.

Beslut har också successivt fattats som inneburit förändringar i sjukvårdens organisation och struktur, t ex genom att förlossningsverksamheten koncen- trerats till förlossningsenheter vid sjukhusen i Sunderbyn och Gällivare med omedelbar tillgång till barnklinik. Verksamheten inom vuxenpsykiatrin har förändrats genom utveckling av öppnare vårdformer som innebär att sluten- vårdsplatser har avvecklats.

Inom de opererande specialiteterna har länskliniker införts inom flera verk- samheter. Inom områdena allmänkirurgi/urologi samt ortopedi har betydande verksamhetsförändringar genomförts. Förändringarna innebär att akut och planerad verksamhet så långt som möjligt skiljs åt för att den planerade verk- samheten ska kunna bedrivas så effektivt som möjligt. Ytterligare motiv för

förändringarna har varit att höja kvaliteten i verksamheterna samt att bidra till att underlätta kompetensförsörjningen.

Vid Kalix sjukhus har ett centrum för planerad verksamhet inom allmänki- rurgi/urologi bildats och ett motsvarande centrum för planerad ortopedi har bildats vid Piteå älvdals sjukhus. Dessa förändringar har bidragit till att anta- let planerade operationer inom dessa områden ökat väsentligt.

Inom de internmedicinska specialiteterna har antalet vårdplatser minskat successivt. Denna utveckling har även berört den opererande verksamheten.

Inom det internmedicinska området har vidare insatser genomförts för att förbättra diagnostik och behandling av bl a patienter med stroke, patienter med reumatiska sjukdomar och patienter i palliativ vård. Vidare har hemtag- ning från universitetssjukhuset i Umeå av behandling av patienter med blod- sjukdomar samt kranskärlssjukdom, PCI, genomförts. Behandlingsöverens- kommelser används mer systematiskt bl a inom områdena KOL/astma och reumatologi.

Övriga exempel på förändringar i syfte att förbättra verksamheterna är infö- rande av digitaliserad radiologi, vilket förbättrar kvalitet och säkerhet för patienterna samtidigt som samverkansmöjligheterna inom länet ökar.

Huvudinriktningen för de genomförda verksamhetsförändringarna inom häl- so- och sjukvården och folktandvården har varit att utveckla verksamheterna så att de lever upp till att vara tillgängliga, säkra, evidensbaserade, kvalitativt likvärdiga och effektiva. Fokuseringen på dessa områden har successivt ökat.

Parallellt med angivna förändringar har arbete pågått för att förverkliga in- tentionerna i den av riksdagen beslutade nationella handlingsplanen för ut- veckling av hälso- och sjukvården som haft fokus på att stärka primärvår- den, vården för äldre och vården för psykiskt sjuka och psykiskt funktions- hindrade. Under 2005 avsattes betydande insatser för att förbereda införan- det av den vidgade vårdgarantin. Dessa insatser ledde till att tillgängligheten ökade påtagligt inom en rad verksamheter. Inom vuxenpsykiatrin intensifie- rades utvecklingsarbetet under år 2005 i samverkan med kommunerna ge- nom att ett antal projektarbeten inleddes med stöd av de s k Milton- pengarna. Dessa aktiviteter fortsätter även under år 2006 och 2007.

Regional utveckling

Inom området regional utveckling har landstinget varit aktivt pådrivande för att stärka länets arbete med de regionala utvecklingsfrågorna. Landstinget har ställt sig bakom inriktningen att verka för att ett direktvalt regionfull- mäktige ska kunna bildas. I avvaktan på att förutsättningar föreligger för det- ta har landstinget verkat för att bilda ett regionalt samverkansorgan med lä- nets kommuner för hantering av de regionala utvecklingsfrågorna. Ambitio- nerna i denna riktning kvarstår.

Kultur och utbildning

Inom kultur- och utbildningsområdet har utvecklingen präglats av en ökad insikt och förståelse för att kultur- och utbildningsfrågor har stor betydelse för att öka regionens och länets attraktionskraft. Särskilt tydligt är detta inom besöksnäringen och under de senaste åren har kulturens betydelse för folk- hälsa och hälsoutvecklingen kommit allt mer i fokus. Länskulturinstitutio-

nerna har utvecklat arbetssätt som passar särskilt väl i ytmässigt stora och glest bebyggda län, vilket på olika sätt uppmärksammats på nationell nivå.

Sammanfattning

Det har således inletts ett målinriktat och planerat arbete för att nå såväl eko- nomiska mål som verksamhetsmål liksom en generell positiv utveckling inom länet. Detta arbete behöver stärkas och bli mer kraftfullt. Det är ange- läget att inriktningen för de kommande åren harmonierar med den utveckling som skett och utifrån de krav som landstinget ställs inför av förändringar i omvärlden.

Övergripande inriktning

I avsnittet anges landstingets övergripande inriktning inom de områden som är centrala i landstingets verksamheter. Den angivna inriktningen utgör i sin tur underlag för de övergripande mål som anges i kommande kapitel i lands- tingsplanen.

Fortsatt demokratiutveckling

Norrbottningarnas engagemang och demokratiska inflytande är av avgörande betydelse för den politiska organisationen. Förtroendevalda ska i möten med medborgarna ta till vara deras idéer, kunskaper och erfarenheter för att styra landstingets verksamheter.

Medborgardialog

För att demokratin ska leva och utvecklas krävs att medborgarna också mel- lan valen känner sig delaktiga i samhället och de beslut som fattas. Demo- kratin måste ständigt erövras och förnyas i takt med att samhället förändras.

De förtroendevaldas legitimitet mäts till stor del i hur verksamheterna upp- fyller medborgarnas behov. Det ställer i sin tur stora krav på att tjänsteman- naorganisationen är lyhörd för det demokratiska systemet.

Landstinget ska aktivt arbeta för att dialogen med medborgarna kontinuerligt utvecklas och förbättras. Medborgarperspektivet ska vara utgångspunkten för arbetet bland landstingets förtroendevalda och det är viktigt att dialogen är systematisk och kontinuerlig.

Syfte med medborgardialogen är att:

• Öka tilliten till hälso- och sjukvården och dess demokratiska styrning.

• Öka medborgarnas möjligheter till delaktighet.

• Få kunskap, ge kunskap och säkerställa en behovsstyrd vård.

• Få återkoppling från medborgarna.

• Ge återkoppling till medborgarna.

Fullmäktiges beredningar är en länk mellan medborgarna och fullmäktige och ett komplement till partiernas arbete. I beredningarnas uppdrag ingår att lyssna och föra dialog med medborgarna och att sammantaget med den övri- ga kunskap de har om medborgarna, föra fram den behovsbild som fram- kommit till fullmäktige. Arbetet inom fullmäktiges beredningar skapar förut- sättningar för att öka medborgarnas engagemang och demokratiska inflytan- de. Arbetssättet ger kunniga förtroendevalda som har god kontakt med med- borgarna.

Arbetsformerna ska ständigt utvecklas för att få fler involverade i utbytet.

Förutom den dialog som fullmäktiges beredningar för har även styrelsen ut- vecklat den demokratiska processen och träffar nu regelbundet företrädare för kommuner, företag och organisationer i länet.

Även ny teknik kan användas i större utsträckning för att nå nya målgrupper och etablera nya arbetssätt i dialogen med medborgarna.

Inom landstinget

Genom att skapa vitalare sammanträden ska fullmäktige bli det forum dit debatt, övergripande beslut och politiskt intresse fokuseras. Fullmäktiges demokratiutskott är en del av denna process med uppdrag att driva lands- tingets inre demokratiutveckling för att skapa förutsättningar för ökat enga- gemang och tillgänglighet i landstingspolitiken. Arbetet fokuseras på lands- tingets politiska arbetsformer och beslutsprocess. Utskottet ansvarar även för de utbildningar som genomförs för förtroendevalda.

Befolkningens behov inom särskilda områden

Hälso- och sjukvårdsberedningarna har en viktig roll i landstingets organisa- tion för att fånga upp medborgarnas behov och förväntningar på hälso- och sjukvården i länet. Beredningarnas arbete de senaste två åren på temat Fram- tidens hälso- och sjukvård pekar på att framför allt följande områden behö- ver uppmärksammas och förbättras:

• Aktivt folkhälsoarbete.

• Insatser mot psykisk ohälsa.

• Förbättrad information till medborgare och patienter.

Landstingets förmåga att beakta och ta till vara de möjligheter som ligger i ett mångkulturellt samhälle ska förbättras.

Intensifierat folkhälsoarbete

En god hälsa hos norrbottningarna lägger grunden för en positiv utveckling i länet och ger bättre förutsättningar för en effektiv och bra sjukvård i framti- den.

Riksdagen har pekat ut elva målområden för inriktningen av folkhälsoarbe- tet. Landstingets folkhälsoarbete ska följa dessa och baseras på ett helhets- perspektiv, d v s de livsvillkor, miljöer och levnadsvanor som påverkar häl- san. Som länsorgan och sjukvårdshuvudman är landstinget en av de viktigas- te aktörerna i arbetet för en bättre folkhälsa. Landstinget ska därför aktivt samverka och samarbeta med andra för att främja en positiv och jämlik häl- soutveckling hos befolkningen i länet. I samverkan med kommunerna har en folkhälsopolitisk strategi arbetats fram. Den kommer under år 2006 att för- ankras och fastställas för att därefter ligga till grund för ett fortlöpande mål- inriktat arbete i länet.

Hälso- och sjukvården har i uppdrag att lindra och bota sjukdomar samt att förebygga ohälsa. Dagens sjukvård är starkt inriktad på den första delen – att hjälpa dem som redan blivit sjuka. För att i framtiden kunna ge den bästa sjukvården till alla på lika villkor måste vården arbeta mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.

Hälso- och sjukvården ska vid sina möten med patienter eller anhöriga i stör- re utsträckning mer systematiskt integrera relevanta hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande aspekter i hela vårdkedjan. Det innebär att verksam- heten i det vardagliga mötet med patienter eller anhöriga, oavsett stadium av sjukdom, stödjer den process som ger individen möjlighet till en bättre hälsa och livskvalitet. Insatser inom detta område behöver också riktas till lands- tingets medarbetare för att öka deras insikt och kunskap inom området och

därmed öka deras förmåga att på ett trovärdigt sätt arbeta med frågorna i re- lation med patienterna.

Insatserna ska i första hand riktas till de viktigaste faktorerna som påverkar hälsan positivt, d v s stimulera till ökad motion och goda kostvanor samt att minska rökandet och undvika missbruk av alkohol, narkotika och andra dro- ger. Insatser är även viktiga för att säkerställa en trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa.

Även den sekundära preventionen är viktig; d v s att hjälpa de som drabbats av sjukdom att leva ett så bra liv som möjligt, att kanske kunna undvika me- dicinering, men också att förebygga ytterligare insjuknanden och/eller kom- plikationer.

Detta ska ske som en naturlig del i vård och behandling inom hälso- och sjukvården och tandvården. Även landstingets engagemang i kulturfrågor och bidrag till föreningar, organisationer, institutioner och enskilda inom kultur, idrott och folkbildning är viktiga delar i folkhälsoarbetet. Dessutom behöver kultur- och vårdsektorerna utveckla ett samarbete mellan sig, men även över gränserna till andra aktörer, som resulterar i gemensamma projekt och aktiviteter som främjar folkhälsa och välbefinnande hos norrbottningar- na.

Hälso- och sjukvård och tandvård

Landstingets uppgift är att bidra till en god hälsa och att erbjuda en hälso- och sjukvård samt tandvård som tar sin grund i befolkningens hälsoläge och vårdbehov och som har tillgängliga resurser som sin begränsning. Patienter- nas behov ska tillgodoses med beaktande av riksdagens beslut om priorite- ringar. Hälso- och sjukvården ska vara offentligt finansierad och offentligt styrd.

Landstingets ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet tar sin utgångs- punkt i landstingsplanens inriktning för hälso- och sjukvården. Den ska kän- netecknas av att vara tillgänglig, säker, evidensbaserad, kvalitativt likvärdig effektiv och jämställd. Ledningssystemet utvecklas ytterligare i landstingets regelverk och tillämpningsanvisningar.

Den hälso- och sjukvård som landstinget bedriver ska ha hög nationell och internationell klass och ska ur ett medborgar- och patientperspektiv uppfylla följande krav:

Tillgänglig

Verksamheterna ska ha en god tillgänglighet. I ett första steg ska utfästelser- na i vårdgarantin uppfyllas. På sikt är inriktningen att höja ambitionen ytter- ligare.

Säker

Systemsyn ska få ökad betydelse och insatser med en tydlig proaktiv inrikt- ning ska prioriteras, d v s åtgärder som leder till att identifiera och i möjli- gaste mån eliminera risker innan de lett till en skada för en patient. Avvikel- ser och incidenter som avviker från det normala ska analyseras för att få ett bra underlag för lärande i det förebyggande arbetet.

Evidensbaserad

Arbetet ska stärkas med implementeringen av evidensbaserad vård, d v s vård som medvetet och systematiskt använder bästa tillgängliga faktaunder- lag. Detta gäller även komplementära metoder som är evidensbaserade.

Kvalitativt likvärdig

Landstinget ska delta i pågående nationellt utvecklingsarbete kring kvalitets- register. Vårdverksamheterna ska delta aktivt i de register som finns och som är relevanta för uppföljning av verksamhetens resultat. Redovisade resultat ska användas i ett systematiskt förbättringsarbete.

Effektiv

Landstinget ska ha en effektiv vård som gör att medborgare känner sig tryg- ga i att resurserna används på effektivast möjliga sätt.

Jämställd vård

Män och kvinnor ska ha likvärdiga förutsättningar att få sina hälso- och sjukvårdsbehov tillfredsställda på ett evidensbaserat och kostnadseffektivt sätt. Verksamheterna ska ta till sig och använda evidensbaserad kunskap om skillnader i förutsättningar för kvinnor och män och vad detta innebär för vilka metoder som är verksamma och framgångsrika för behandling av kvin- nor respektive män.

Systematiskt förbättringsarbete

Verksamheterna inom hälso- och sjukvården och tandvården ska som ut- vecklingsstrategi tillämpa ett uthålligt kunskapsbaserat, systematiskt förbätt- ringsarbete för att, ur ett patientperspektiv, förbättra resultaten och använda resurserna effektivt. Ökad användning av öppna jämförelser inom och mel- lan verksamheter ska nyttjas systematiskt i förbättringsarbetet.

Vårdpolitisk inriktning

Hälso- och sjukvården ska utgå från medborgarnas behov och verksamheten ska bedrivas från ett tydligare patientperspektiv. Det innebär att verksamhe- terna behöver öka sin förmåga att planera, organisera och genomföra verk- samheten med utgångspunkt i individens uttalade men även outtalade behov.

Hälso- och sjukvården i länet har speciella förutsättningar. En liten och minskande befolkning bor i ett län som utgör en fjärdedel av Sverige. Be- folkningen blir allt äldre och inom länet finns en tydlig tendens att särskilt inlandskommunerna står inför en situation med en allt äldre befolkning som har behov av ökade insatser från hälso- och sjukvården. Det är landstingets uppgift att under dessa förutsättningar säkerställa en god hälso- och sjukvård för hela länets befolkning.

Med hänsyn tagen till de speciella förutsättningarna är omfattningen och till- gängligheten till den akuta sjukvården i länet unik. Det finns akutmottag- ningar vid samtliga sjukhus och jourcentraler vid vårdcentralerna i glesbygd som är tillgängliga för patienterna dygnet och året runt för akuta sjukdoms- fall. Inget annat landsting har en motsvarande tillgänglighet till akutsjuk- vård. Därutöver finns för den akuta sjukvården en omfattande vägambulans- verksamhet tillgänglig i hela länet kompletterad med en ambulanshelikopter tillgänglig dygnet och året runt. Kompetensnivån inom ambulansverksamhe-

ten är hög med goda möjligheter att påbörja vårdinsatser under transporten till vårdinrättning.

Utmaningen är att säkerställa en väl fungerande akutsjukvård i hela länet och samtidigt bedriva den planerade verksamheten så effektivt som möjligt.

Samtidigt ska högt prioriterade vårdbehov hos äldre och multisjuka patienter tillgodoses, t ex hos patienter med cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, diabetes eller demens.

Det är nödvändigt att använda alla tillgängliga resurser flexibelt och opti- malt. Möjligheterna att ställa de samlade vårdresurserna i länet till patienter- nas förfogande ska utnyttjas maximalt och samverkan i ett länsperspektiv ska stärkas.

Primärvården ska vara tillgänglig i alla kommuner och sjukhusen ska komplettera primärvården när dess resurser inte är tillräckliga för att tillgo- dose patienternas behov. Primärvården och främst de internmedicinska och geriatriska verksamheterna (inklusive rehabilitering) vid sjukhusen ska i samverkan med den kommunala hälso- och sjukvården säkerställa huvudde- len av befolkningens behov av hälso- och sjukvård.

Det verksamhetsmässiga innehållet inom sjukhusen ska vara föremål för kontinuerlig diskussion för att säkerställa att verksamheterna kan bedrivas med hög kvalitet, att kompetensförsörjningen kan säkerställas och att eko- nomin kan klaras.

Landstingsfullmäktige fastställde i mars 2005 en vårdpolitisk inriktning som ligger fast. I det följande anges kompletteringar till den inriktningen.

Primärvård ska finnas i länets samtliga kommuner

Primärvården utgör den första linjens sjukvård och ska svara för befolkning- ens behov av basal hälso- och sjukvård inklusive akuta insatser. Primärvår- den ska vara tillgänglig dygnet runt i hela länet och kunna svara för ett tryggt och säkert akut omhändertagande dygnet och året runt. Vissa vårdcentraler i glesbygd har även tillgång till observationsplatser. Samverkan med såväl den specialiserade vården som den kommunala hälso- och sjukvården ska för- bättras.

Verksamhet vid sjukhus

Länets fem sjukhus ska erbjuda ett tryggt och säkert akut omhändertagande dygnet och året runt. Alla sjukhusen ska också ha tillgång till internmedi- cinsk verksamhet, kirurgisk verksamhet samt geriatrik, rehabilitering och palliativ vård. Tillgång ska finnas till paramedicinska resurser (sjukgymnas- ter, arbetsterapeuter m fl) samt resurser för diagnostik och service. Utöver dessa områden är verksamheten vid sjukhusen profilerad inom olika områ- den för att erbjuda länets patienter hög tillgänglighet och hög kvalitet för mer specialiserade vårdbehov.

De möjligheter som den medicinska och tekniska utvecklingen möjliggör ska tas till vara. Det innebär bl a att verksamheten i allt högre grad ska utföras i öppen vård och att distansöverbryggande teknik ska nyttjas och utvecklas.

Den akuta verksamheten ska koncentreras och effektiviseras. Verksamhet på jourtid ska minimeras för att ge utrymme för ökad planerad verksamhet på dagtid. Den planerade hälso- och sjukvården ska bedrivas effektivare i syfte

2007 innebär ökade krav på att använda flexibla lösningar för att bedriva verksamheten.

Samverkan ska förbättras mellan skilda verksamheter inom den specialisera- de vården och mellan den specialiserade verksamheten på sjukhusen samt primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Samverkan ska ske med ett uttalat patientfokus.

Särskilda områden

För närvarande förbereds på nationell nivå beslut inom ett antal områden som konkret kommer att beröra landstinget. Särskild uppmärksamhet ska därför ägnas:

• Konsekvenser av planerade förändringar av huvudmannaskap för vård och omsorg om äldre. Konkret innebär det förberedelser för ett ändrat huvudmannaskap för hemsjukvården. Förberedelserna ska ske i samver- kan med kommunerna.

• Konsekvenserna av aviserade förbättringar av tandvårdsförsäkringen.

• Förberedelser, tillsammans med övriga landsting inom Norrlandstingens regionförbund, för agerande när en rikssjukvårdsnämnd för den högspe- cialiserade vården införs. Konkret innebär det att verka för att universi- tetssjukhuset i Umeå ska ha en roll som enhet för rikssjukvård inom nå- got medicinskt område.

• Aktivt agera för och påverka införandet av en nationell strategi för IT- området inom hälso- och sjukvården med utgångspunkt i den samordna- de IT-utveckling som bedrivits inom landstinget.

• Fortsatt bevakning av Ansvarskommitténs arbete och slutbetänkande som ska avges senast den 28 februari 2007.

Internt inom landstinget ska utvecklings- och förbättringsarbetet fortsätta inom områdena palliativ vård, demensvård, vuxen- och barnpsykiatri sam- verkan med kommunerna, forskning och utveckling och stöd till anhöriga.

Habiliteringsverksamheten för både barn och vuxna ska fortsätta att utveck- las.

Folktandvården ska finnas tillgänglig i länets samtliga kommuner Befolkningens behov är grunden för landstingets planering av tandvården.

Folktandvården ska förebygga, tidigt upptäcka och åtgärda sjukdomar och andra besvär i munhålan. I samverkan med hälso- och sjukvården ska patien- ter som löper ökad risk att drabbas av försämrad munhälsa av sociala, medi- cinska eller livsstilsskäl särskilt uppmärksammas.

Folktandvårdens verksamhet ska, som en del av hälso- och sjukvården, sä- kerställa ett vårdutbud som ger befolkningen tillgång till tillgänglig, säker, kvalitativt likvärdig, evidensbaserad och effektiv tandvård utifrån vårdbehov samtidigt som goda förutsättningar skapas att trygga en långsiktig personal- försörjning och en god ekonomisk hushållning.

Regional utveckling

Landstinget är det enda folkvalda organet på regional nivå. Detta politiska ledarskap medför ett särskilt ansvar för att skapa delaktighet i arbetet med

länets utveckling. Delaktighet är en förutsättning för att kunna samla regio- nen kring viktiga prioriteringar. Ett tydligt ledarskap, byggt på samverkan med länets kommuner, är en förutsättning för att kunna hävda regionens in- tressen i konkurrens med andra regioner.

Det regionala utvecklingsarbetet syftar till att skapa en attraktiv region med ett välmående och dynamiskt näringsliv som kan skapa hållbar tillväxt, ut- veckling och välfärd i alla delar av länet. Den hållbara utvecklingen består av en social, en ekonomisk och en ekologisk del i samverkan. Av särskild vikt är unga människors villkor, ökad jämställdhet, mångfald och integra- tion.

Varje del av Norrbotten har sin unika prägel och måste utvecklas utifrån sina egna villkor. Tillväxt skapas i samspel mellan lokala förutsättningar och människors förmåga till samverkan och förnyelse. Social tillit, lärande, ent- reprenörskap och ledarskap är var för sig eller i samverkan de mest betydel- sefulla faktorerna för att skapa tillväxt och utveckling på lokal och regional nivå.

Förnyelsearbetet stärks när olika perspektiv möts – kvinnors och mäns erfa- renheter, unga människors och äldres, glesbygd och storstad, nya svenskar och minoritetsgrupper. I landstingets arbete med regional utveckling är olika erfarenheter och perspektiv en tillgång som ska tas till vara. Det ställer krav på nya lösningar, nya arbetsformer och samarbete i nya konstellationer.

Ett engagerat och uthålligt förbättringsarbete är grunden för såväl landsting- ets som regionens utveckling. Omvärldsbevakning, gemensam reflektion, dialog med berörda aktörer och en vilja till förändring och förbättring ska ligga till grund för detta.

Det internationella perspektivet är lika viktigt och naturligt som det lokala, regionala och nationella och en förutsättning för att Norrbotten ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig region. Utbytet med andra länder har även stor betydelse för kompetens- och verksamhetsutvecklingen inom landsting- ets samtliga verksamheter.

Det svenska EU-medlemskapet ökar regionernas betydelse och förutsätter folkvalda regionala politikers medverkan. Landstinget ska ha en aktiv roll i regionens internationaliseringsprocess.

Kultur och utbildning

Ett aktivt och brett kulturutbud, både att delta i och att ta del av, är viktigt för norrbottningarnas välfärd och välbefinnande. Ett rikt kulturliv, en aktiv fritid och en levande kulturmiljö medverkar till en regions attraktivitet vid före- tagsetableringar, det skapar arbetstillfällen och påverkar när människor väl- jer bosättningsort. Inom turismen tillhandahåller kulturområdet upplevelser och besöksmål. Kultur är även en hälsobefrämjande och rehabiliterande fak- tor. Kultur i dess många former är en betydelsefull del av den regionala ut- vecklingen och en därmed också en faktor för tillväxten.

Landstingets arbete med kultur och fritid innebär både drift av kulturinstitu- tioner som en del av landets och länets kulturinfrastruktur, stöd till förening- ar, folkbildning och organisationer samt till avgränsade projekt. Sammanta- get bidrar detta till att göra Norrbotten attraktivare och ge både länsinvånare

och besökare möjligheter till en rikare fritid, arbetstillfällen inom kultursek- torn och en bättre hälsa.

Landstinget driver på kommunernas uppdrag naturbruksprogrammet i länet vid två naturbruksskolor. De ger grundutbildning för arbete inom länets bas- näringar skogs- och jordbruk med tillhörande områden och utgör därmed också en faktor för tillväxt och sysselsättning i Norrbotten.

Service

Serviceverksamheterna är ett stöd till landstingets kärnverksamheter. Servi- ceverksamheterna utförs dels i landstingets egen regi, dels genom entrepre- nadverksamhet som bl a bidrar till en utveckling av det lokala näringslivet.

Arbetet med att effektivisera serviceverksamheterna samt samordna admi- nistrativ verksamhet ska fortsätta. Samarbete med länets kommuner ska sö- kas inom områden som kan bidra till en ökad effektivitet.

Fortsatta insatser ska göras för att landstingets lokaler ska vara handi- kappanpassade senast år 2010. Likaså ska insatser göras för att bidra till att skapa en infrastruktur för ökat nyttjande av distansöverbryggande teknik som ger stöd för att utveckla IT-stödet till verksamheterna.

Miljö

En god livsmiljö är en viktig välfärds- och attraktionsfaktor för Norrbotten och en förutsättning för god hälsa. Därför är miljöarbetet en viktig del i landstingets hälsofrämjande arbete. I sitt miljöarbete ska landstinget följa de regionala miljömålen som följer intentionerna om en hållbar utveckling, d v s där grundtanken är att trygga förhållandena för nästa generation.

Landstinget ska som regional aktör i linje med nationella och regionala mil- jömål verka för:

• Ett hållbart och bärkraftigt samhälle.

• Utveckling av alternativa energiformer i länet.

• Bevarande av den biologiska mångfalden.

Landstingets verksamheter förbrukar resurser och orsakar miljöpåverkan.

Därför ska alla verksamheter och alla medarbetare bidra till en långsiktig hållbar utveckling genom att :

• Bedriva ett aktivt miljöarbete som kännetecknas av ständiga förbättringar.

• Använda förnybara energikällor och naturresurser i första hand och välja produkter och kemikalier som ger minsta möjliga miljöbelastning.

• Minska resursanvändningen genom att effektivisera processerna.

Stark ekonomi

En grundläggande utgångspunkt för landstingets verksamhet är att den ska kännetecknas av god hushållning. Det innebär att verksamheten vare sig ekonomiskt eller verksamhetsmässigt kan vara mer omfattande än de intäkter landstinget får genom skatteintäkter, statsbidrag och övriga intäkter. Begrep-

pet god hushållning har både ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt per- spektiv.

Det finansiella perspektivet har sin grund i landstingets finansiella ställning och dess utveckling och reglerar därmed de ekonomiska ramar för den verk- samhet som bedrivs. Verksamhetsperspektivet speglar landstingets förmåga att bedriva sin verksamhet på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt.

Finansiellt är utgångspunkten att uppnå och behålla en styrka i ekonomin så att den kännetecknas av långsiktighet och uthållighet. Varje generation bör bära kostnaderna för den service som den beslutar om och själv konsumerar.

Resultatet ska därför vara tillräckligt stort för att nuvarande servicekapacitet ska kunna garanteras även för nästkommande generation (brukare/skatte- betalare) utan att dessa skall behöva betala högre skatt för samma service.

Medarbetare

Landstingets viktigaste resurs är medarbetarna. Det är deras vilja och förmå- ga till lärande och förnyelse som har den största betydelsen för verksamhe- tens utveckling och förbättrade resultat. Landstinget ska därför ge bra förut- sättningar för medarbetarna att vara delaktiga i verksamhetens utveckling.

För att upprätthålla och utveckla medarbetarnas engagemang finns ett antal områden som är särskilt betydelsefulla:

• Kompetensförsörjning, kunskapsöverföring och kunskapsväxling är stra- tegiskt viktig mot bakgrund av de pensionsavgångar som kommer. För att landstinget ska klara den utmaning det innebär när äldre och erfarna medarbetare ska föra över sin erfarenhet och kunskap till de yngre och nya medarbetarna, så ska metoder identifieras för att underlätta kun- skapsväxlingen. Det är även angeläget att ta till vara den nya kunskap och kompetens som nya medarbetare tillför landstingets verksamheter.

• Frisknärvaron (d v s andelen anställda som inte är sjuka under en tolv- månadersperiod) ska öka och landstingets verksamheter ska ha en god arbetsmiljö.

• Ledarskapet är en nyckelfaktor både då det gäller att engagera medarbe- tarna och att öka frisknärvaron. Landstinget ska därför fortsätta de sats- ningar som inletts med utbildning av chefer.

• Medarbetarna ska uppmuntras till insatser inom FOU-området och forskningsmeriterade medarbetares kompetens ska tas till vara systema- tiskt. Medarbetarna ska också uppmuntras att öka sina kunskaper och kompetens i att bedriva ett lärandestyrt, systematiskt förbättringsarbete.

• Alla medarbetare ska ha rätt att arbeta heltid, men också ha möjligheten att arbeta deltid. Detta innebär samtidigt att kraven ökar på medarbetar- nas förmåga att verka flexibelt mellan olika verksamheter.

• Arbetstidslagens anpassning till gällande EU-direktiv kräver att nya ar- betsformer och arbetsmetoder utvecklas, för att hälso- och sjukvården ska kunna fungera på ett bra sätt och ge fortsatt god arbetsmiljö för medarbetarna.

Kommunikation

Bra kommunikation är ett viktigt redskap för att norrbottningarna ska kunna förstå och följa landstingets arbete. Den är också viktig för verksamheternas inre arbete och för enskilda medarbetares utveckling och delaktighet. Kom- munikation är också ett medel för att styra och leda verksamheten och grun- den för en tydlig profilering av verksamheten.

Inriktningen 2007–2009 är att:

• Fortsätta att utveckla den externa informationen i landstingets kanaler till medborgare och patienter.

• Öka chefernas förståelse för kommunikationens roll för att nå verksam- hetens mål.

Uppföljning av effekter och resultat

Alla verksamheter inom landstinget ska följas upp med avseende på effekter och resultat. I den mån relevanta metoder och mått saknas för denna uppfölj- ning ska sådana utvecklas.

För att veta att hälso- och sjukvårds- samt tandvårdsverksamheterna går i riktning mot de övergripande kraven på verksamheterna krävs ett uthålligt arbete med att successivt förbättra uppföljningen av effekter och resultat.

Nyttjande av kvalitetsregister är en del av detta men även landstingets inter- na uppföljningssystem ska nyttjas och utvecklas ytterligare.

Mål

I detta avsnitt redovisas inriktningsmål, delmål, strategier och uppföljnings- områden som gäller för landstingets verksamheter. Målen utgår från lands- tingets vision, verksamhetsidé och den politiska inriktningen.

Alla landstingets verksamheter ska vid planering och genomförande av de konkreta aktiviteterna beakta följande horisontella mål:

• Jämställdhet mellan kvinnor och män.

• Minoriteters intressen ska tas till vara.

• Hållbar utveckling.

Attraktiv region

Inriktningsmål

Norrbotten ska vara ett attraktivt län, såväl för norrbottningarna själva som för näringsliv och besökare.

Norrbottningarna ska känna stolthet och engagemang för sitt län och kunna vara delaktiga i den regionala utvecklingen.

Landstinget ska som det enda folkvalda organet på regional nivå bidra till detta genom att delta i den regionala utvecklingen och ta ett ansvar för kul- turområdet. För dessa olika områden innebär det följande:

Kultur

Norrbotten ska ha ett dynamiskt och berikande kulturliv, väl fördelat över hela länet och med ett brett utbud för att ge goda förutsättningar för indivi- dens välfärd och välbefinnande.

Inom turismen ska kulturen tillhandahålla upplevelser och besöksmål.

Kultur ska vara en hälsofrämjande och rehabiliterande faktor.

Näringsliv, kommunikationer och internationellt engagemang Det norrbottniska näringslivet ska vara välmående och dynamiskt med god förmåga till förnyelse.

Länet ska ha en väl fungerande infrastruktur där sjöfart, flyg, vägar och järn- vägar tillsammans bildar ett samverkande transportsystem för såväl personer som gods. Länet ska även ha tillgång till effektiva system för energiförsörj- ning, telefoni och IT-infrastruktur.

Internationellt engagemang ska skapa förutsättningar för en attraktiv och konkurrenskraftig region. Det internationella perspektivet ska vara lika vik- tigt och naturligt som det lokala, regionala och nationella med hänsyn till de ökade möjligheterna för information, kunskap, kapital och personer att röra sig över nationsgränserna.

Delmål

• Den inomregionala balansen ska stärkas och hänsyn tas till länets olika förutsättningar.

• Norrbotten ska ha ett välmående och dynamiskt näringsliv och ett kultur- liv som också är berikande samt väl fördelat över hela länet och med ett brett utbud.

• Det ska finnas goda möjligheter till en aktiv och stimulerande fritid.

• Länet ska ha väl fungerande kommunikationer.

• Länet ska kännetecknas av öppenhet och tolerans.

Gemensamma strategier

Inriktningsmålen och delmålen kan enbart nås i en bred och god samverkan med andra aktörer i länet. Öppenhet, mångfald, långsiktig hållbarhet och barns och ungdomars perspektiv är nyckelord i det arbetet liksom jämställd- het mellan kvinnor och män. Landstingets del är att:

• Utöva ett regionalt politiskt ledarskap som är tydligt och bygger på sam- verkan med länets kommuner samt att tydliggöra det politiska ledarska- pet för att hävda regionens intressen i konkurrens med andra regioner.

• Skapa möjligheter till ökat inflytande och samordning på regional och lokal nivå genom ökad politisk samverkan.

• Ha en bra omvärldsbevakning och samverkan såväl regionalt som natio- nellt och internationellt.

• Delta i arbetet med det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) och där- igenom ta en aktiv del i länets utveckling.

• Verka för en regional utveckling som bygger på att olika erfarenheter och perspektiv tas till vara samt på ett kontinuerligt lärande, gemensam reflektion, dialog med berörda aktörer och en vilja till förändring och förbättring.

• Bidra till en god kulturinfrastruktur i länet med länskulturinstitutionerna och olika stödformer som bas.

• Möta jord- och skogsnäringarnas rekryteringsbehov genom att tillhanda- hålla god utbildning inom gymnasieskolans naturbruksprogram.

• Genom stöd till föreningsliv, folkbildning och organisationer ge möjlig- het till ett livslångt lärande och ett brett utbud av fritidsaktiviteter.

•

Utveckla den strategiska styrningen av landstingets bolag och stiftelser samt utveckla och stärka nätverk, kluster och innovationssystem i sam- verkan med övriga aktörer.

• Genom informations- och utbildningsaktiviteter arbeta för ökad tolerans, mångfald och öppenhet samt synliggöra landstingets engagemang i det regionala utvecklingsarbetet.

Uppföljning

• Redovisning av halvårsvis statistik, enkäter och analyser av kulturinsti- tutionernas arbete i länet och av landstingets stöd till projekt och organi- sationer.

• Årliga kvalitetsutvärderingar av naturbruksskolorna.

• Kartlägga och redovisa antalet arbetstillfällen inom kultursektorn i länet.

• Årlig utvärdering av folkbildningen i dialog utifrån överenskomna krite- rier.

• Ta fram analyserade befolkningsdata och befolkningsprognoser.

• Mäta och följa upp insatser för regional utveckling och tillväxt.

• Uppföljning och analys av resultatet i bolag, organisationer och projekt som arbetar med regionala utvecklingsmedel eller kulturstöd från lands- tinget.

• Genom samrådsmöten med samverkansparter på nationell, regional och kommunal nivå kontinuerligt utvärdera och utveckla verksamheter och aktiviteter.

God hälsa

Inriktningsmål

Norrbottningen ska må bra och leva ett långt liv. Individen ska ha kunskap om vad som påverkar hälsan och ta ett aktivt ansvar för att behålla eller för- bättra sin hälsa.

Landstingets folkhälsoarbete ska inriktas på att uppfylla de elva nationella folkhälsomålen och baseras på ett helhetsperspektiv, d v s de livsvillkor, lev- nadsvanor och miljöer som påverkar hälsan. Som länsorgan och sjukvårds- huvudman har landstinget ett stort ansvar att aktivt samverka och samarbeta med andra för att främja en positiv och jämlik hälsoutveckling hos befolk- ningen i länet. Dessutom ska samtliga landstingsverksamheter systematiskt integrera relevanta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aspekter i sin verksamhet. Uppföljning ska ske med hjälp av ett urval indikatorer med möj- lighet till jämförelser nationellt och över tid.

Strategier

• Samverka med kommuner och andra myndigheter och aktörer i länet.

• Verka för att befolkningen har kunskap om vad som ger god hälsa.

• Sammanställa och sprida statistik och underlag som beskriver hälsans utveckling i länet.

Uppföljning

• Mätning av självuppskattad hälsa.

• Redovisning av faktiska hälsodata om befolkningen.

Delmål

Bra livsvillkor

Norrbottningen ska vara delaktig och ha inflytande i samhället samt ha en god ekonomisk och social trygghet. Landstingets verksamheter ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.

Strategier

• Aktiv medverkan i de lokala hälsorådens arbete.

• Landstinget ska i egen verksamhet, genom ett hälsofrämjande synsätt, aktivt bidra till god hälsa.

Uppföljning

• Redovisning av mätningar av medborgarnas upplevelser av inflytande och delaktighet.

• Redovisning av nyckeltal avseende socioekonomiska faktorer (ekonomi, arbete, utbildning).

• Redovisning av ohälsotal, medellivslängd, förekomst av sjukdom, förlo- rade levnadsår, läkemedelsstatistik, självmord, psykisk ohälsa.

• Uppföljning av egen verksamhet enligt indikatorerna för hälsofrämjande sjukvård.

• Uppföljning av parternas medverkan i lokala hälsoråd.

Goda levnadsvanor

Norrbottningens levnadsvanor ska vara goda med avseende på matvanor, fysisk aktivitet, tobak och alkohol, sexualitet och reproduktiv hälsa. Livs- medlen ska vara säkra och skyddet gott mot smittspridning. Samhället ska vara fritt från narkotika och dopning.

Strategier

• Delta aktivt i de lokala hälsoråden samt i massmedia och debatt.

• Aktiv information och utbildning till berörda målgrupper.

• Nyttja data från befolkningsenkäter i förbättringsarbetet.

• Verka för en jämlik hälsa mellan kvinnor och män.

• Uppmuntra goda vanor hos den egna personalen.

Uppföljning

• Mätning av omfattningen av utåtriktade aktiviteter.

• Redovisning av viktutveckling och fysisk aktivitet.

• Mätning av förekomst av droganvändning.

• Uppföljning av smittspridning.

• Redovisning av aktiviteter riktade till patienter.

Hälsosamma miljöer

Norrbottningen ska omges av sunda och säkra miljöer och produkter. Hälsan i arbetslivet ska öka.

Strategier

• Samverka med kommuner och andra myndigheter i skapandet av goda miljöer och eliminera risker.

• Verka för att det bedrivs ett systematiskt förebyggande arbete inom landstinget och kommunerna.

• Verka för att förebygga olycksfall och fallolyckor.

• Verka för en god arbetsmiljö.

Uppföljning

• Uppföljning av inträffade olycksfall och skador.

• Uppföljning av förekomst av utsläpp, buller och gifter.

• Uppföljning av arbetsrelaterade sjukskrivningar och andel medarbetare utan sjukskrivningar (frisknärvaro).

God vård

Inriktningsmål

Norrbottningen ska utifrån behov ges rätt behandling, vid rätt tidpunkt, på rätt nivå.

I förhållande till patienterna innebär god vård att verksamheterna regelmäs- sigt ska motsvara patienternas förväntningar i mötet med hälso- och sjukvår- den. Detta gäller såväl det rent professionella yrkesutövandet som andra fak- torer som kan vara lättare för patienten att bedöma, t ex bemötande och in- formation om vilka möjligheter och begränsningar som föreligger med hän- syn till patienten hälsotillstånd. God vård innebär även att landstinget har en effektiv organisation och verksamhetens resurser används på ett för patien- terna och norrbottningarna effektivt sätt och att all verksamhet grundar sig på evidensbaserad kunskap.

Delmål

Patientfokuserad vård

Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens behov, förvänt- ningar och värderingar och dessa ska vägas in i de kliniska besluten.

Strategier

• Ge individuellt anpassad information om hälsotillståndet och om de me- toder för undersökning, vård och behandling som finns.

Uppföljning

• Norrbotten ska vid en jämförelse av ett antal parametrar vara bland de fem bästa som deltar i Vårdbarometern.

• Mäta effekterna av landstingsgemensamma patientenkäter.

• Mätning av patienters upplevelse av bemötande.

Tillgänglig vård

Varje patient ska ha en tillgänglighet till hälso- och sjukvården som är rimlig med utgångspunkt i bedömt behov.

Strategier

• Systematiskt och uthålligt förbättra tillgängligheten.

• Uppfylla vårdgarantin inom samtliga verksamheter.

Uppföljning

• Kontinuerlig uppföljning och redovisning av tillgängligheten.

Evidensbaserad vård

Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt.

Strategi

• Faktabaserade metoder används i vården.

• Verksamheten omprövar kontinuerligt befintliga metoder och tar till sig nya vetenskapligt säkerställda metoder.

• Införa rutiner så att nya metoder introduceras samt att inaktuella metoder avvecklas.

Uppföljning

• Uppföljning av vårdresultat utifrån kända effekter av evidensbaserad vård

Kvalitativt likvärdig vård

• Erbjuda kvalitativt likvärdig vård oavsett var i länet patienten bor samt tillhandahålla och fördela vården på jämställda villkor.

Strategi

• Använda information från bl a kvalitetsregister i arbetet med att kontinu- erlig förbättra verksamhetens resultat.

Uppföljning

• Öppna jämförelse av resultat mellan verksamheter.

• Redovisning av deltagande i och nyttjande av information i relevanta nationella kvalitetsregister.

Säker vård

Vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete.

Strategi

• Erbjuda säker vård oavsett var i länet patienten bor.

• Öka medarbetarnas kunskap om patientsäkerhet och metoder att förbätt- ra patientsäkerheten.

Uppföljning

• Redovisning och återföring av antalet avvikelserapporter, Lex Maria- anmälningar och händelseanalyser.

• Redovisning av användning av uppgifter från patientnämnden samt Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) i det förebyggande arbetet.

Effektiv vård

Tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamhet och ekonomi.

Strategi

• Förbättra samverkan internt inom landstinget och externt med kommu- nerna och andra vårdgrannar.

• Erbjuda effektiv vård oavsett var i länet patienten bor.

• Genomföra verksamheten med en ändamålsenlig struktur.

Uppföljning

• Jämföra kostnaden per patient inom länet och i övriga riket.

• Jämföra patientresultat kopplade till insatta resurser.

Engagerade medarbetare

Inriktningsmål

Landstingets medarbetare ska bidra till att verksamheternas mål uppfylls.

Detta förutsätter att medarbetarna ser utvecklingsmöjligheterna och är moti- verade och delaktiga i utvecklingen av det dagliga arbetet samt att de har en helhetssyn och förståelse för hur de bidrar till verksamhetsmålen genom sitt arbete. Varje medarbetare ska ges förutsättningar för att känna sig sedd och att individens kompetens och erfarenhet ska tas till vara. Landstinget ska också erbjuda alla medarbetare utvecklingsmöjligheter som bidrar till ökat engagemang och arbetsglädje inom nuvarande arbetsuppgifter, men som också stimulerar viljan att ta ansvar för nya områden.

Utvecklings- och samverkansavtalets intentioner ska genomsyra alla verk- samheter. Jämställda villkor ska råda mellan kvinnor och män vad gäller för- utsättningarna att delta i arbetslivet.

Delmål

Hög arbetstillfredsställelse

Medarbetarna är motiverade och delaktiga i utvecklingen av det dagliga ar- betet och har en helhetssyn och förståelse för hur de bidrar till verksamhets- målen genom sitt arbete.

Strategi

• Kontinuerlig dialog mellan chef och medarbetare om verksamhetens syf- te, mål och behov.

Uppföljning

• Kartläggning av medarbetarnas behov av utveckling för att kunna bidra på ett meningsfullt sätt.

• Regelbundna mätningar av arbetstillfredsställelsen.

• Uppföljning av utvecklingen av andelen hel- och deltidsbefattningar i verksamheterna.

Hög frisknärvaro

Arbetsplatsen ska präglas av hög frisknärvaro. Det innebär att mer än 50 procent av medarbetarna inte ska ha någon frånvaro p g a sjukdom under den senaste tolvmånadersperioden.

Strategi

• Förebyggande arbete för att främja hälsa.

• Effektivt rehabiliteringsarbete för snabb återgång i arbete.

• Länsövergripande strategi för arbetsplatsträffar för att delmålet ska dis- kuteras regelbundet.

Uppföljning

• Frisknärvaro redovisas regelbundet. Lyfta fram goda exempel och lära av varandra.

• Kontinuerlig information och utbildning för chefer inom arbetsmiljöom- rådet.

Gott ledarskap

Landstingets chefer ska ha förmåga att engagera, utveckla och ta till vara medarbetarnas kompetens.

Strategi

• Rekrytera, kompetensutveckla, behålla och avveckla chefer.

Uppföljning

• Regelbundna mätningar av hur ledarskapet uppfattas.

Kompetens- och personalförsörjning

Landstinget ska erbjuda attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö, intres- santa och utvecklande arbetsuppgifter och goda lönevillkor.

Strategi

• Marknadsföring av landstinget, internt och externt.

• Metoder för kunskapsöverföring ska identifieras.

• Kompetensutveckling kopplad till verksamhetens behov och individens intresse ska erbjudas strukturerat.

• Arbetsvärdering ska genomföras systematiskt för att säkerställa att osak- liga löneskillnader inte förekommer.

Uppföljning

• Marknadsföring av landstinget som arbetsgivare ska följas upp.

• Genomförda kompetens- och utbildningsinsatser ska redovisas.

• Lönekartläggningar ska genomföras och redovisas.

• Jämställdhetsredovisning ska lämnas årligen.

Stark ekonomi

Inriktningsmål

Landstinget ska ha en god hushållning både ur ett finansiellt och verksam- hetsmässigt perspektiv för att behålla en stark ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och uthållighet.

Strategi

• Verksamheten ska drivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt med fort- satt verksamhetsutveckling kombinerad med vardagsrationaliseringar och effektivisering.

• Verksamhetsprocesserna ska ha fokus på hög kvalitet och effektivitet.

• Verksamheterna ska utföras i en ändamålsenlig struktur.

Delmål

Positivt resultat

Landstinget ska ha ett positivt resultat på minst 2 procent av verksamhetens nettokostnad. Resultatet bör uppnås senast år 2009.

Nettokostnadsandel av skatteintäkter

Verksamhetens nettokostnader i relation till skatteintäkter, statsbidrag och utjämning ska vara högst 98 procent.

Likviditet

Landstinget ska ha en likviditetsreserv på lägst 10 procent av nettokostna- derna. Detta motsvarar år 2005 ca 520 mkr och 36 dagar i betalningsbered- skap. När likviditeten överstiger målet ska överskottet avsättas till pensions- fonden.

Investeringar Alla investeringar ska egenfinansieras.

Uppföljning

De finansiella målen avstäms löpande mot månadsrapporter, delårsbokslut och årsredovisning.