Irak’ın Đngiliz Đşgaline Uğraması ve Irak Devleti’nin Kurulması

Caroline Ljungberg

Jag var femton år och hade läst med en gosse, som gick några klasser under mig i skolan. Tyvärr bar min undervisning dålig frukt för gossen. Saken var den att jag hade fattat ett personligt hat till Karl X Gustav. Jag förklarade att han var en skojare och en fyllhund. Jag utvecklade, att han måste ha varit en bra barnslig statsman, som trodde att Sverige skulle få någon glädje av att erövra Polen, och som till på köpet misslyckades i det to- kiga företaget och bara av en ren händelse lyckades komma över Skåne, Halland och Blekinge istället. Allt detta kom visserligen sanningen ganska nära, men det röjde brist på historiskt sinne. Och det var ju strängt taget inte riktigt hederligt av mig att säga gos- sen sanningen, då jag hade betalt för att lära honom historia. (Selander 1: 3 med hänvisning till Söderberg 10)

Hur organiseras och leds skolan och hur sammanhänger ledarskapet i skolan med hur samhället förändras genom migrationsrörelser och kulturell heteroge- nisering? Denna frågeställning fokuseras i föreliggande kapitel. Varje tid bär sina sanningar och Hjalmar Söderbergs uppfattning om Karl X Gustav premie- rades inte i en skolkontext i början av föregående sekel. Den sammanföll helt enkelt inte med skolans historiska sanningsskapande, som i sin tur samman- hängde med den bild av nationen Sverige som skolan hade i uppdrag att för- medla. Skolkunskapen är inte slumpartad utan inlemmad i en kontext av socia- la, kulturella och politiska samhällsdimensioner. Paradoxalt nog kan skolan å andra sidan tyckas åtskild från ett omgivande samhälle, i vilket krig och globala händelser inte inverkar på eller ges utrymme i den dagliga undervisningen.

Skolan uppfattas ofta som trög och cementerad, men samtidigt är skolan, liksom alla andra samhällsföreteelser föränderlig. Organisation, mål och inne- håll påverkas av tendenser och rörelser i det övriga samhället. Skolan är upp- byggd av människor som påverkar och påverkas och som tillsammans sätter sin prägel på verksamheten, men handlings- och påverkansutrymme kan ibland uppfattas som ytterst begränsat. Som en del i mitt avhandlingsarbete intervjuade jag rektorer på grundskolor i Malmö och flera rektorer som jag var i kontakt med gav uttryck för att de fann att förändringar var svåra att få till stånd och att skolan präglades av starka traditioner och konservatism (Ljungberg 200).

På ett organisatoriskt plan har det i Sverige på 10-talet funnits en gene- rell trend mot att beslutsfattande decentraliserats. Detta har inneburit att an- svaret ökat för den enskilda rektorn och läraren. Detta har lett till ett ökat ut- rymme för kreativitet och fantasi i det pedagogiska arbetet, men samtidigt ökar

10

decentraliseringen känslan av osäkerhet och otrygghet vilket i sin tur kan skapa oro och rädsla. I politiska beslut som rör skolan kan dessa samhällsföränd- ringar spåras i såväl beslutet om kommunalisering av skolan som i läroplanen från 14.

Andra förändringar som präglat skola och undervisning är till exempel den tekniska och digitaliserade utvecklingen. Information och kunskap söks ofta på nätet och i många fall är elevernas datorkunskap större än lärarens vilket utma- nar den tidigare mer självklara relationen där läraren besitter kunskap och överför denna till eleven. Tankefigurer kring en expanderande marknad, på bekostnad av att det traditionella politiska beslutsutrymmet inskränks, har inneburit att fokus i någon mån flyttats från skolans roll som utjämnare av sociala klyftor, till att vara en faktor på en alltmer konkurrensintensiv spelplan. Frågor kring hur skolan ska knytas närmre företag, sponsring av läromedel, etablering av friskolor, annonsering och pr-arbete för att locka elever, och där- med resurser, är exempel på hur detta slår igenom i en skolkontext.

Krav på skolans marknadsanpassning och på olika former av kvalitetssäk- ringar för att öka konkurrensen, dels gentemot andra skolor inom ramen för en nationell kontext, men även ur en samhällsekonomisk synvinkel gentemot an- dra nationer och världsdelar sammanhänger med det omtalade fenomenet glo- balisering. Globaliseringen utmanar de traditionella modernitetsidealen vilket får återverkningar på skolan, eftersom skolan har utgjort ett viktigt nav i utfor- mandet av den moderna nationalstaten. Globaliseringen uppfattas därmed hota de traditionella nationalstaterna och migrationsrörelser får i ljuset av det- ta föreställda hot förändrade konnotationer, vilket förstärker rädslor och käns- lan av hot och upplösning.

Denna typ av stora och ibland abstrakta fenomen måste skolan och skolans aktörer förhålla sig till. Skolan har möjligheten att skapa en uppväxande gene- ration som kritiskt kan granska och problematisera sanningar som allmänt uppfattas som sanna och självklara, för att därmed utmana föreställningar som låser olika positioner och bidrar till att (irrationella) rädslor sprids i samhället. Ett möjligt förhållningssätt som utreds i föreliggande kapitel är utvecklandet av ett kritiskt mångkulturellt perspektiv på undervisning, på skolans innehåll och framförallt på skolans pedagogiska ledarskap. Detta kan vara ett möjligt verktyg för att nyansera uppfattningar och inkludera elever och lärare som faller utanför den traditionella ramen för hur elever och lärare bör se ut och agera, vilket i förlängningen skulle kunna låsa upp positioner och utmana rädslor.

10 Ett nyckelord, vid sidan om mångkulturalism, är i detta kapitel förändring. Lärarrollen och rektorsrollen förändras och idag måste skolans pedagogiska aktörer ta hänsyn till och försöka orientera sig efter en rad av olika förvänt- ningar, vilka explicit och implicit formuleras från olika kollektiv och samhälls- sfärer; elever, föräldrar, politiker, samhällsdebattörer osv. Skolan är ett ideolo- giskt och intressemässigt sammelsurium. En arena för konkurrerande idéer, visioner, samhällsförändringar, centrala och lokala politiska beslut, livsstilar, normaliteter, kulturella uttryck, sociala roller, alternativa synsätt, kamp, mot- stånd, konflikt, hegemoni, intressen….listan kan göras oändlig. Poängen är dock att mitt i detta sammelsurium, i dessa spänningar, befinner sig elever och skolpersonal dagligen.

Vad innebär detta egentligen för lärare och framförallt för rektorerna, le- darna för den dagliga verksamheten? Hur påverkar skolans organisering och organisation arbetet med att leda skolan och förändringar i de krav som ställs på ledarskapet? Hur kan ett kritiskt mångkulturellt perspektiv vara en möjlig- het för skolaktörerna att orientera sig i ett alltmer svårmanövrerat och kom- plext sammanhang?

In document Irak'taki Türkmenlerin sosyo-kültürel ve siyasi yapısının incelenmesi (Page 31-34)