Landstingsstyrelsens protokoll

(1)

protokoll

Sammanträdet den 29 april 2014

§ 61 – 96

Beslutande

Kent Ögren (S), ordf Agneta Granström (MP) Britt Westerlund (S), vice ordf Kenneth Backgård (NS)

Anders Öberg (S) Dan Ankarholm (NS)

Agneta Lipkin (S) Lennart Ohjanlatva (NS), ersättare

Leif Bogren (S) Mattias Karlsson (M)

Ann Christin Nilsson (S) Gunilla Wallsten (M)

Eivy Blomdahl (S) Stefan Tornberg, (C)

Monica Carlsson (V)

Ersättare och handläggare (hela eller delar av sammanträdet)

Jens Sundström (FP) Hans Rönnqvist, bitr landstingsdirektör Mats Brännström, landstingsdirektör

Sekreterare

Inga Gustafsson

Justerat den 30 april 2014 Justerat den 4 maj 2014

Kent Ögren, ordförande Stefan Tornberg, justerare

Bevis

Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets officiella anslagstavla den 5 maj 2014. Överklagandetiden utgår den 27 maj 2014.

Inga Gustafsson

(2)

Val av protokolljusterare ... 3

Slutlig föredragningslista ... 3

Närvarorätt ... 4

För kännedom ... 4

Rapporter från styrelseledamöter ... 4

Landstingsdirektörens rapport... 4

Digital Agenda för Norrbotten ... 4

Revisionsrapport Regionvård, intern kontroll ... 9

Revisionsrapport Patientsäkerhet ... 11

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013... 13

Revisionsrapport Behandling av patienter med övervikt eller fetma ... 15

Planering för en ny hälsocentral och folktandvårdsmottagning i Älvsbyn ... 16

Förslag till upphandling av Vittangi vårdcentral ... 18

Omvandling av Harads hälsocentral till filial ... 19

Projekt Att främja psykisk hälsa hos barn och unga ... 21

Riktlinjer för politisk information vid landstingets sjukvårdsinrättningar inför 2014 års val ... 23

Yttrande över Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet (SOU 2014:79) ... 24

Investeringar 2014 ... 25

Fördelning av statliga medel enligt den nya kultursamverkansmodellen ... 26

Bidrag till Hand made [by youth] ... 27

Bidrag till Festspelen i Piteå ... 29

Bidrag till Tornedalsteatern in i medelåldern ... 31

Bidrag till Dansfesten ... 32

Bidrag till Kulturnatten ... 34

LUBU Barn- och ungdomsteaterfestival ... 36

Bidrag till Singing people together ... 37

Landstingets bidrag för att genomföra Regionala utvecklingsstrategin för Hållbar framtid i Norrbotten 2020 ... 39

Medfinansiering av Top of Sweden Mentorship ... 45

Medfinansiering till projektet Samverk ... 48

Medfinansiering till Förstudie Tillväxt Jokkmokk ... 51

Medfinansiering till Norrsamverkan 2 ... 53

Medfinansiering till Sápmi Awards 2014 ... 56

Medfinansiering av Ledarutveckling ... 59

Val av ledamot till Länshandikapprådet ... 61

Ärende väckt av Jens Sundström (FP): Inrättande av dansinstitution i Norrbotten med säte i Piteå och scen i Luleå ... 61

Samarbetsavtal med Luleå kommun avseende lokal för dans ... 63

(3)

§ 61 Val av protokolljusterare

Ledamoten Stefan Tornberg (C) utses till att jämte ordföranden justera pro- tokollet.

§ 62 Slutlig föredragningslista

- - -

Yrkanden och propositionsordning

Yrkande 1

Föredragningslistan kompletteras med följande ärenden:

 Ärende väckt av Jens Sundström (FP): Inrättande av dansinstitution i Norrbotten med säte i Piteå och scen i Luleå.

 Samarbetsavtal med Luleå kommun avseende lokal för dans.

Yrkande 2

Mattias Karlsson (M), Kenneth Backgård (NS) och Stefan Tornberg (C):

 De kompletterande ärendena utgår.

Propositionsordning

Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet.

- - -

Beslut

Föredragningslistan kompletteras med följande ärenden:

 Ärende väckt av Jens Sundström (FP): Inrättande av dansinstitution i Norrbotten med säte i Piteå och scen i Luleå.

 Samarbetsavtal med Luleå kommun avseende lokal för dans.

Reservation

Av Kenneth Backgård (NS), Dan Ankarholm (NS), Lennart Ohjanlatva (NS), Mattias Karlsson (M), Stefan Tornberg (C) till förmån för yrkande 2.

(4)

§ 63 Närvarorätt

Beslutas att hela dagens sammanträde ska vara offentligt.

§ 64 För kännedom

Delegationsbeslut m m enligt bilaga.

§ 65 Rapporter från styrelseledamöter

Inga rapporter avges.

§ 66 Landstingsdirektörens rapport

Dnr 17-14

Ärendebeskrivning

Landstingsdirektörens rapport enligt bilaga.

Beslut

Rapporten läggs till handlingarna.

§ 67 Digital Agenda för Norrbotten

Dnr 400-14

Ärendebeskrivning

Bakgrund

Modern informations- och kommunikationsteknologi ändrar på ett påtagligt sätt förutsättningarna för invånare, näringsliv och offentlig sektor. Samtidigt

(5)

bland annat klimat, energi, miljö och demografi, men också till social trygg- het och delaktighet, god hälsa och utbildning. Parallellt ökar även efterfrå- gan på hållbara lösningar i samhället.

För att möta de utmaningar som finns både internationellt och nationellt vill regeringen ta till vara de möjligheter som digitaliseringen ger för att möta samhälsutmaningarna. Regeringen har följaktligen fattat beslut om en digital agenda för Sverige, ”It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige”

och föreslagit ett tydligt mål för it-politiken: – Sverige ska vara bäst i värl- den på att använda digitaliseringens möjligheter. Den svenska digitala agenda är direkt kopplad till den europeiska digitala agendan ”A Digital Agenda for Europé” som beslutats av EU-kommissionen och som i sin tur bygger på Europa 2020-strategin.

Den svenska digitala agendan pekar ut behov av insatser inom fyra strategiska utvecklingsområden med utgångspunkt i användarens perspektiv:

 Lätt och säkert att använda

 Tjänster som skapar nytta

 Det behövs infrastruktur

 It:s roll för samhällsutvecklingen

En viktig del för att nå målen med en digital agenda för Sverige är att regioner och län på regional nivå skapar egna regionala digitala agendor. Därav har regeringen uppmuntrat landets regioner och län att upprätta egna regionala agendor som beskriver deras åtaganden för att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter i sina regioner.

Norrbotten är ett län med långa avstånd och en allt större andel äldre befolk- ning men också ett län med hög tillväxtpotential. Den pågående utvecklingen mot en högre grad av e-tjänster i samhället är nödvändigt för länets utveckling. För att Norrbotten ska fortsätta växa och utvecklas är det viktigt att länet följer det it-politiska målet och utnyttjar digitaliseringens möjlig- heter i alla samhällsområden.

Länets arbete med digital agenda

Arbetet med att ta fram agendan genomfördes under 2013. Norrbottens digitala agenda är en del av Regional utvecklingsstrategi för en hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) och det är det Regionala partnerskapet med tillhö- rande beredningsgrupp som varit uppdragsgivare till Norrbottens digitala agenda. Det regionala partnerskapet utgörs av företrädare från Arbetsför- medlingen, Företagarna i Norrbotten, Kommunförbundet Norrbotten, LO, Luleå tekniska universitet, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrbotten läns landsting, Norrbottens Handelskammare, SACO, Sametinget, Trafikverket och Unionen.

Arbetet i Norrbotten med att ta fram en digital agenda för Norrbotten har koordinerats av IT Norrbotten och genomförts av en referens- tillika arbetsgrupp bestående av representanter från IT Norrbotten, Norrbottens läns landsting, Kommunförbundet Norrbotten, Lantbrukarnas Riksförbund Norr- botten, Luleå tekniska universitet, Företagarna i Norrbotten, Länsstyrelsen i Norrbottens län samt Norrbottens e-nämnd (Luleå kommun).

(6)

Norrbottens digitala agenda är en överenskommelse mellan ansvariga utpe- kade organisationer om samverkan och prioriteringar för att utveckla Norr- botten med hjälp av it. Agendan är en handlingsplan som omsätts i konkreta prioriterade åtgärder hos ansvariga organisationer. Agendan omfattar inledningsvis aktiviteter under åren 2013-2015 och löper i sin helhet till 2020 och kommer att följas upp årligen. Agendan redogör för åtgärder som syftar till att stimulera utveckling av e-hälsa, e-förvaltning och andra it-tjänster som skapar nytta för invånare, företag och organisationer i Norrbotten. Agendan handlar också om åtgärder för att säkerställa en tillgänglig och grundläg- gande it-infrastruktur i länet.

Norrbottens digitala agenda pekar också på den unika möjligheten att reg- ionen kan bli ett centrum för den stora datalagringskapacitet som behövs i Sverige i framtiden, och som är basen för att tillhandahålla digitala tjänster åt befolkningen i hela Sverige.

Norrbottens digitala agenda fastslogs av det Regionala partnerskapet 2014- 01-16.

Landstingets arbete med den digitala agendan för Norrbotten Den digitala agendan för Norrbotten beskriver hur myndigheter, kommuner, landstinget, universitetet, företag och organisationer tar ansvar för utveckling, genomförande och införande av e-tjänster, för utbildning och för åtgär- der som minskar det digitala utanförskapet.

Den nationella digitala agendan omfattar digitaliseringens möjligheter för många av landstingets verksamhets- och politikområden som Offentlig för- valtning, Entreprenörskap och företagsutveckling, Vård och omsorg, Skola och undervisning, Demokrati, Tillgång till kultur, Forskning och innovation, It för miljön samt It för global utveckling.

I arbetet med Norrbottens digitala agenda har landstingets roll i huvudsak framställts utifrån landstingets ansvar för hälso- och sjukvården samt tand- vård i länet, det vill säga de verksamhetsområden som ryms inom Vård och omsorg samt Forskning och innovation. För övriga ovanstående verksam- hetsområden har landstinget bidragit med en kartläggning av de aktiviteter som landstinget gör och planerar att göra inom verksamhetsområdet. Lands- tinget har också aktivt medverkat till att Norrbottens digitala agenda även innehåller perspektiven hållbarhet, demokrati, jämställdhet och mångfald.

Landstingets åtagande

På övergripande strategisk nivå utgörs landstingets åtagande i den regionala digitala agendan att landstinget:

 Aktivt deltar i förverkligande av Center för eHälsa i Samverkans (CeHis) (numera Inera AB) Handlingsplan 2013 till 2018 – Landstings, regioners och kommuners samarbete inom eHälsoområdet.

 Fortsätter ta tillvara och offensivt satsar på it-teknikens möjligheter med distansöverbryggande lösningar för att överbrygga avstånden och öka tillgängligheten till vård och omsorg dels till nytta för både invånare och personal dels i syfte att spara tid, pengar och miljö.

För de prioriterade operativa åtgärderna som nämns för agendans första tidsperiod framgår landstingets åtagande av nedanstående tabell. Tabellen

(7)

har rubricerats utifrån de strategiska utvecklingsområdena i den nationella digitala agendan.

Tabell: Prioriterade åtgärder Norrbottens läns landsting

Beskrivning av planerade insatser Genomfö-

rande-period Ansvarig Utvecklingsområde: Lätt och säkert att använda

Utveckla samarbetsformer för att minska det

digitala utanförskapet 2014-2015 Norrbottens Bildnings- förbund,

Intresseorganisationer, Bibliotek

Utvecklingsområde: Tjänster som skapar nytta Införa och marknadsföra tjänsten Mina Vård- Kontakter (MVK) som säker kommunikations- kanal

mellan invånare och vårdpersonal

2013-2015 Landstinget

Utveckla, implementera och marknadsföra invånartjänster inom landstinget:

• 1177-konceptet

• ”Mina eHälsotjänster”:

• boka tider

• rapportera egna mätningar

• ta del av provsvar

• läsa journalinformation

• se intyg och vaccinationer

• kunna följa remisser

2013-2015 Landstinget

Ta fram ersättningsformer som stimulerar an- vändningen av e-hälsotjänster

2013-2015 Landstinget Införa system för kunskapsstyrning 2013-2015 Landstinget Utvecklingsområde: Det behövs infrastruktur

Utbildning och genomförande, DNSSEC och IPv6

2013 IT Norrbotten, Kommunerna, Landstinget, LTU Utveckla kommunernas och landstingets ge-

mensamma videokonferensplattform 2013-2015 IT Norrbotten, Kommunförbundet, Landstinget Utvecklingsområde: it:s roll i samhällsutvecklingen

Etablera och bedriva testbädd inom vård och

omsorg 2013-2015 Landstinget,

Kommunerna, LTU, Företag

För andra viktiga utvecklingsfrågor och prioriterade åtgärder som återfinns inom agandans fyra strategiska områden är det angeläget att landstinget stäl- ler sig positiv eftersom dessa också är mycket viktiga för länets utveckling.

Landstingets fortsatta arbete

Digital agenda för Norrbotten är en pusselbit för dels landstingets roll som regional utvecklingsaktör och dels för landstingets kontinuerliga utveckl- ingsarbete. Den är också en viktig utgångspunkt i landstingets samverkan med länets övriga utvecklingsaktörer när det gäller digitalisering och dess betydelse för samhällsutvecklingen. Den årliga uppföljningen kommer att bidra till kontinuitet i den samverkan som är viktigt för länets utveckling.

I det kontinerliga arbetet inom verksamhetsområdet Vård och omsorg finns sedan länge en strukturerad samverkan mellan landstinget, länets kommuner

(8)

och kommunförbundet. En samverkan som sker såväl på strategisk såväl som taktisk och operativ nivå i form av länsstyrgrupp och IT-

samverkansgrupp samt möten mellan organisationernas politiker.

13 av länets 14 kommuner ingår i en gemensam e-nämnd för implementering av regeringens intentioner för de så kallade e-samhället. E-nämnden är en del av Luleå kommuns organisation. Genom e-nämnden formaliseras samverkan mellan kommunerna i syftet att skapa förutsättningar för att:

 Minska kostnader för drift som kan ske gemensamt

 Säkra kompetensförsörjning

 Effektivare utnyttja resurser genom samverkan

 Bidra till en snabbare utveckling inom e-förvaltning samt

 Implementera intentionerna i den nationella strategin för e-samhället Informationsteknologi och väl fungerande informationsförsörjning kommer att få en allt viktigare roll i samverkan mellan olika aktörer i samhället. För att stärka samverkan och informationsutbytet mellan landstinget och länets kommuner inom alla verksamhetsområden som inryms i den digitala agendan är det är det önskvärt att även landstinget får insyn och delaktighet i e- nämndens arbete.

Den digitala agendan för Norrbotten kommer också att vara en beståndsdel i landstingets arbete med att upprätta en policy för e-samhället. E-samhället handlar om verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. Ett första steg i att kunna utnyttja e- samhällets möjligheter är att skapa en värdegrund och besluta om ett för- hållningssätt till hur landstinget skall förhålla sig till e-samhället och digitaliseringens möjligheter. Detta sammanfattas i en policy för e-samhället. Po- licyn ger uttryck för landstingets önskade framtida tillstånd och är första steget i att skapa en tydligare färdriktning för det framtida arbetet med IT som verktyg för verksamhetsutveckling, ökad service och en effektivare organisation. Policyn för e-samhället kommer att vara normerande för det kommande arbetet med att ta fram en strategi för landstingets verksamhetsutveckling med hjälp av IT.

Strategi för verksamhetsutveckling med hjälp av IT kommer att vara ett sammanhållande ramverk för hur landstinget skall arbeta med digitaliseringens möjligheter inom alla landstingets verksamhetsområden vilket också inkluderar exempelvis demokrati, politik och kultur. Den nu föreslagna strategin för vård på distans kommer att vare en av komponenterna, en annan viktig komponent är exempelvis strategi för invånartjänster. Arbetet med att upprätta grundstrukturen för den sammanhållande strategin kommer att ge- nomföras under 2014 och allt eftersom de olika komponenterna upprättas kommer de att integreras i den sammanhållande strategin. Genom detta ökas möjligheter till samordningsvinster, transparens och maximering av nyttan av gjorda investeringar för landstingets arbete med digitalisering.

(9)

Förslag till beslut

Lanstinget ställer sig bakom den digitala agendan för Norrbotten och ska särskilt bevaka de verksamhetsområden som landstinget har ett ansvar för i agendan.

Beslut

Enligt beslutsförslaget.

§ 68 Revisionsrapport

Regionvård, intern kontroll

Dnr 2228-13

Ärendebeskrivning

Revisorerna bedömer endast delvis att fastställda regler, riktlinjer och rutiner för styrning, uppföljning, kontroll och rapportering av regionvården är ändamålsenlig med en tillräcklig intern kontroll. De områden som enligt revisionen behöver förbättras är:

 Sak- och beslutsattestering som utförs av Administrativ service.

 Hantering av vissa samlingsfakturor inkl påverkan på patientsekretessen.

 Hantering av remisser o dyl i pappersform som kan äventyra patientsä- kerheten.

Förslag till beslut

Rapporten läggs till handlingarna med följande kommentarer:

Den sak- och beslutsattestering som utförs av Administrativ service gäller endast fakturor avseende akut vård understigande belopp på 50 000 kr. Det handlar alltså inte om patienter som remitterats från länet utan om norrbott- ningar som blivit akut sjuka på andra håll i landet. Landstingets betalnings- ansvar grundar sig i Riksavtalet kap 3 där det slås fast att hemlandstinget alltid är betalningsskyldigt för akut vård av dess invånare. Behovet av akut vård bedöms av den vårdande enheten. Enligt riksavtalet ska dock kontakt tas med hemlandstinget så snart som möjligt.

Beloppsgränsen 50 000 kr innebär att det endast handlar om besök eller kor- tare vårdinsatser som sak och beslutsattesteras av Administrativ service. Nå- gon grundligare kontroll/granskning av medicinska företrädare av dessa fakturor skulle inte tillföra den interna kontrollen något utan istället öka den administrativa bördan på vården. Den enda kontroll eller ifrågasättande som kan komma ifråga för dessa fakturor kan utföras av Administrativ service;

dvs att säkerställa så att det är en norrbottning som fått vården.

Landstingsstyrelsen delar därmed inte revisorernas bedömning att detta för- faringssätt utgör en brist i den interna kontrollen. Landstingsstyrelsen menar

(10)

istället att den kontroll som görs av Administrativ service är adekvat och väl grundad i Riksavtalet.

Samlingsfakturor används i princip i två olika situationer: när en remitterande klinik faktureras flera remitterade patienter eller när det ej framgår vilken som är den remitterande kliniken (främst akuta besök/vårdtillfällen).

Det har under flera års tid förts diskussioner med NUS (där flest fakturor kommer ifrån) om att minska antalet samlingsfakturor. Ur Norrbottens perspektiv är det inte önskvärt med samlingsfakturor. NUS uppger dock att det inte är möjligt att avskaffa samlingsfakturor under överskådlig tid. Däremot ser NUS positivt på att tillsätta en regiongemensam arbetsgrupp för att se över hanteringen av samlingsfakturor och utarbeta förslag för att minimera antalet.

Landstingsstyrelsen anser att målet bör vara att avveckla samlingsfakturor, åtminstone de som sänds till flera olika kliniker. Det är ett beslut som dock inte kan fattas ensidigt av Norrbottens läns landsting. I avvaktan på det, är det angeläget med en regiongemensam översyn för att minska antalet samlingsfakturor och optimera hanteringen.

Remisser och svar på remisser gentemot NUS och övriga sjukhus i Sverige sker i pappersform. Elektroniskt utbyte av remisser är ett nationellt problem som inte kan lösas av ett enskilt landsting. Det pågår ett arbete inom ramen för Cehis/Inera för att utveckla enhetliga nationella krav som kan lägga grunden för elektroniska remisser. Stockholms läns landsting inledde under hösten 2013 ett projekt för att testa tjänstekontrakt/modeller. Norrbotten följer utvecklingen och hoppas kunna införa detta så snart som möjligt. I skrivande stund finns dock ingen tidsplan för detta.

De interna rutinerna för hantering av pappersremisser bör skärpas. Det saknas idag en landstingsövergripande riktlinje för remisshantering. Det gör att remisser hanteras olika beroende på verksamhet/klinik. Det finns inte heller några krav i regionavtalet på att inremitterande läkare i Norrbotten får ett kvitto på att remisser som skickas kommer fram och tas emot. Det är ett riskmoment så länge remisser hanteras i pappersform.

Landstingsstyrelsen anser att krav på remissbekräftelser från NUS bör infö- ras i regionavtalet.

Uppdrag

Landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att utarbeta en lands- tingsövergripande riktlinje för remisshantering.

Beslut

(11)

§ 69 Revisionsrapport Patientsäkerhet

Dnr 2348-13

Ärendebeskrivning

Landstingets revisorer har uppdragit till PwC att granska hur patienssäker- hetsarbetet bedrivs inom landstinget. Granskningens revisionsfrågor var:

 Arbetar landstingsstyrelsen på ett ändamålsenligt sätt med att utveckla en god patientsäkerhet och med att implementera Patientsäkerhetslagen?

 Har landstingsstyrelsen en tillräcklig intern kontroll för att spåra vård- skador?

Den sammanfattande bedömningen är att landstingsstyrelsen på en övergri- pande nivå arbetar på ett ändamålsenligt sätt med att utveckla en god pati- entsäkerhet och att implementera Patientsäkerhetslagen. Vidare bedöms att arbetet med utveckling av patientsäkerhetsarbetet redovisas i tillräcklig ut- sträckning till landstingsstyrelsen. Frånsett landstingets remisshantering be- döms att landstingsstyrelsen på en övergripande nivå har en tillräcklig intern kontroll för att kunna spåra vårdskador.

Revisionsrapporten påvisar brister inom följande områden:

 Remisshantering: Enligt Socialstyrelsens föreskrift ”Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvård mm (SOSFS

2004:11), ska vårdgivare (landstingsstyrelsen) ge skriftliga direktiv och säkerställa att det finns rutiner för hur remisser ska utformas och hanteras. Vidare ska verksamhetschefen fastställa rutiner för utgående och inkommande remisser. Granskningen visar att direktiv för remisshantering saknas både vad gäller interna remisser och remisser till regionvård vid Norrlands universitetssjukhus. Detta bedöms påverka patientsäkerhetsen.

 Uppföljning av hur ledningssystemet har implementerats inom verksamheterna enligt föreskriften ”Ledningssystem för kvalité och säkerhet”

(SOSFS 2011:9): Övergripande styrdokument och checklistor för vård- enheternas arbete med ledningssystem finns. Däremot saknas en samlad bild av hur många enheter inom landstinget som arbetar utifrån dessa do- kument vilket tolkas som bristande intern kontroll.

 Avvikelsehantering: I den landstingsövergripande riktlinjen för avvikelsehantering beskrivs de olika stegen i avvikelsehanteringsprocessen, roller, ansvar samt hur uppföljning och utvärdering ska ske. Däremot saknas beskrivning över vad och hur en patient som drabbats av vårdskada ska informeras.

Förslag till beslut

(12)

Remisshanteringen

Landstingsstyrelsen konstaterat att de brister som påpekas i revisionsrapporten rörande remisshanteringen behöver åtgärdas. Påtalade brister berör främst internmedicin, primärvård och opererande specialiteter. De flesta av- vikelser berör remisshantering gällande laboratoriemedicin och röntgen men även inom andra verksamheter/specialiteter konstateras brister. I den nya versionen av VAS som leverans under våren 2014 finns förbättringar i re- missfunktionen som avser att minska handhavandefel. Den nya funktional- iteten i kombination med informations- och utbildningsinsatser förväntas leda till bättre följsamhet och hantering av remisser. Enligt föreskriften SOSFS 2004: 11, ska vårdgivaren ge skriftliga direktiv och säkerställa att det finns rutiner för hur remisser ska utformas och hanteras. I verksamhets- chefens ansvar ingår att ansvara för att rutiner finns för hantering av utgå- ende och inkommande remisser.

Remisser och svar på remisser gentemot NUS och övriga sjukhus i Sverige sker i pappersform. Elektroniskt utbyte av remisser är ett nationellt problem som inte kan lösas av ett enskilt landsting. Ett arbete pågår inom ramen för Cehis/Inera för att utveckla enhetliga nationella krav som kan lägga grunden för elektroniska remisser. Stockholms läns landsting inledde under hösten 2013 ett projekt för att testa tjänstekontrakt/modeller. Norrbotten följer utvecklingen och hoppas kunna införa detta så snart som möjligt.

De interna rutinerna för hantering av pappersremisser bör skärpas. Det saknas idag en landstingsövergripande riktlinje för remisshantering. Det gör att remisser hanteras olika beroende på verksamhet/klinik. Det finns inte heller några krav i regionavtalet på att inremitterande läkare i Norrbotten får ett kvitto på att remisser som skickas kommer fram och tas emot. Landstings- styrelsen konstaterar att detta riskmoment behöver hanteras och att krav på remissbekräftelse från NUS bör införas i regionavtalet.

Ledningssystem

Föreskriften (SOSFS 2011:9) anger att ledningssystemet ska anpassas till verksamhetens inriktnings och omfattning. Ledningssystemet ska systematiskt följas upp och utvecklas för att säkra god kvalitet i verksamheterna.

Vårdgivaren är ansvarig för att säkerställa uppföljning och egenkontroll av ledningssystemet. Verksamheterna har tillgång till verktyg för att kvalitets- säkra sina verksamheter. De konstaterade bristerna i implementeringen av ledningssystemet behöver åtgärdas konstaterar landstingsstyrelsen.

Avvikelsehantering

Landstinget har en landstingsövergripande riktlinje för avvikelsehanteringsprocessen som upprättades 2011 och uppdaterades 2012. I gällande riktlinje saknas en specifik beskrivning av hur en patient som drabbats av vårdskada ska informeras. Om en avvikelse bedöms som allvarlig och en vårdskada inträffar ska avvikelseansvarig omgående rapportera den negativa händelsen till verksamhetschef för beslut om omedelbar åtgärd enligt gällande riktlinje för ”avvikelsehanteringsprocessen”. Om avvikelsen bedöms som en eventuell lex Maria händelse kontaktar verksamhetschefen chefläkare med lex Ma- riaansvar för vidare åtgärd. Skyldigheten att informera patient/närstående finns beskvien i rutinen för ”Lex Maria” samt i den ”Lex Maria” broschyr som är framtagen som stöd för verksamhetschefer. Vid utredningar, t ex in-

(13)

ternutredningar eller händelseanalyser, är patient/närstående delaktiga och informerade om vad som inträffat samt att utredning pågår.

Landstinget arbetar systematiskt, och på bred front med att öka patientmed- verkan och förbättra hanteringen av synpunkter och klagomål från patienter och närstående. Om klagomål och synpunkter inkommer från patient eller närstående ska det hanteras som en avvikelse. Flera verktyg som stödjer arbetet finns tillgängliga för verksamheterna. I landstinget ledningssystem finns riktlinjen för ”klagomålhantering” baseras på Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Där beskrivs utförligt skyldigheten av att informera patient/närstående vid inträffad vårdskada.

Uppdrag

Landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören följande uppdrag:

 Utarbeta en landstingsövergripande riktlinje för remisshantering som omfattar både interna och externa remisser.

 Utföra internkontroll av följsamhet till ledningssystemet.

 Genomföra en uppdatering av riktlinjen för avvikelsehanteringsprocessen för att säkerställa att konstaterade brister omhändertas.

Beslut

§ 70 Revisionsrapport

Granskning av årsredovisning 2013

Dnr 846-14

Ärendebeskrivning

PwC har på uppdrag av landstingets revisorer granskat årsredovisningen för 2013. Granskningens uppdrag har varit att bedöma om landstingets årsredo- visning är upprättad i enlighet med lagstiftning och god redovisningssed samt om räkenskaperna är rättvisande. Vidare ingår i uppdraget att bedöma efterlevnaden av balanskravet samt om resultatet i årsredovisningen är för- enligt med de mål som fullmäktige beslutat om.

Revisorerna konstaterar att:

 Årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven i lagen om kommunal redovisning samt i övrigt är upprättad enligt god redovisningssed. Rä- kenskaperna bedöms som rättvisande och årsredovisningen bedöms i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, dess finansiering och den ekonomiska ställningen.

(14)

 Årets resultat är belastat med en bokföringsmässig kostnad på -241 miljoner kronor på grund av justeringen av den så kallade RIPS-räntan, som ligger till grund för pensionsskuldsberäkningen. I balanskravsutredningen har landstingsstyrelsen valt att inte beakta denna kostnad med hänvisning till synnerliga skäl och därmed lever landstinget upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b).

 Ett av tre finansiella måltal uppnås för 2013. Den finansiella måluppfyl- lelsen bedöms därmed inte är tillräcklig.

 Landstingets ekonomiska situation och utveckling bedöms fortsatt svag.

Divisionerna redovisar ett sammantaget underskott på 210 miljoner kro- nor mot budget. Av 97 miljoner kronor i sparplaner så lyckades divisionerna spara 9 miljoner kronor. Målet uppnås alltså inte och årets verk- ställda sparåtgärder uppgår endast till 9 procent av det beslutade att jäm- föra med föregående års 73 procent.

 Utifrån årsredovisningens återrapportering görs bedömningen att det verksamhetsmässiga resultatet endast delvis är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning.

Förslag till beslut

Styrelsen konstaterar att revisorerna bedömer landstingets årsredovisning i allt väsentligt uppfylla kraven i lagen om kommunal redovisning samt i öv- rigt upprättad enligt god redovisningssed. Revisorerna bedömer räkenskap- erna som rättvisande och årsredovisningen bedöms i allt väsentligt redogöra för utfallet av verksamheten, dess finansiering och den ekonomiska ställ- ningen. Av landstingets tre finansiella mål har ett uppnåtts och två uppnås inte helt. Landstinget lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans 2013.

Landstingsstyrelsen har konstaterat att åtgärder enligt den ekonomiska hand- linsplanen gav stor effekt på resultatet 2012 men inte 2013. Under 2013 ökade dessutom kostnader inom andra områden som inte fanns i planen vilket bidrog till divisionernas underskott. Det finns fortsatt behov av kraftfulla åtgärder för att nå en ekonomi i balans och därför har en reviderad ekonomisk handlingsplan tagits fram och fastställts vid styrelsemötet i mars. En precisering av ytterligare åtgärder ska lämnas till styrelsen inför mötet i sep- tember. I handlingsplanen anger styrelsen att landstingets hälsocentraler i vårdvalet ska ha en ekonomi i balans 2014 och divisionerna ska redovisa ett nollresultat 2015.

- - -

Yrkanden och propositionsordning

Yrkande 1 Kent Ögren (S):

 Beslutsförslaget bifalls.

(15)

Yrkande 2 Mattias Karlsson (M):

 Rapporten läggs till handlingarna utan kommentarer.

- - -

Beslut

Reservation

Av Mattias Karlsson (M) och Gunilla Wallsten (M) till förmån för yrkande 2.

§ 71 Revisionsrapport Behandling av patienter med övervikt eller fetma

Dnr 432-14

Ärendebeskrivning

PwC har på uppdrag av landstingets revisorer granskat landstingets behandling/vårdprocess när det gäller patienter med övervikt eller fetma. I Norrbot- ten är det sex av tio män som är överviktiga och varannan kvinna. 15 procent av männen och 14 procent av kvinnorna i länet har fetma.

Revisionsfrågan för granskningen har varit om landstingets behandling av vuxna patienter med övervikt och fetma är ändamålsenlig.

Granskningen visar att den behandling av vuxna patienter med övervikt eller fetma som landstingsstyrelsen ansvarar för inte är ändamålsenlig till alla delar.

Landstingsrevisorernas bedömning är följande:

 Det saknas en, för primärvården, allmänkirurgin och vuxenpsykiatrin, gemensam överenskommen vårdprocess, där bl a roller och ansvar för olika delar i vårdprocessen finns beskriven och tillämpad.

 Ett område gäller patienter som genomgått fetmakirurgi och som efter det att allmänkirurgin avslutat sin uppföljning behöver fortsatt kontroll och behandling från primärvården.

 Revisionen uppmanar landstingsstyrelsen att verka för en mer samman- hållen vårdprocess för patienter med övervikt eller fetma.

(16)

Förslag till beslut

Revisionsrapporten läggs till handlingarna med följande kommentarer:

I såväl landstingsfullmäktiges strategiska plan för 2014-2016 som i landstingsstyrelsens plan för i år och aktuella divisionsplaner i närsjukvård och länssjukvård fastställs det att den hälsofrämjande och förebyggande vården ska stärkas. Målet är att invånarna i länet ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020.

I beställningen i Vårdval Norrbotten finns krav och rörlig ersättning vars syfte är att stimulera hälsocentralerna att systematiskt arbeta med förbätt- ringar i det sjukdomsförebyggande arbetet. Handlingsplaner och erbjudande om hälsosamtal för alla 30, 40, 50 och 60 åringar, fysisk aktivitet på recept, FaR, och kvalificerad rådgivning vad gäller kost är exempel på innehållet i beställningen.

Sedan 2013 finns en gemensam handläggningsöverenskommelse (HÖK) mellan primärvården och allmänkirurgin inför fetmaoperation, där kriterier för vilka patienter som ska remitteras och erbjudas fetmakirurgi finns an- givna.

Uppdrag

Mot bakgrund av vad som framkommit i revisionsrapporten gör landstingsstyrelsen bedömningen att vissa förtydliganden behövs och lämnar därför följande uppdrag till landstingsdirektören:

 Initiera en översyn och komplettering av den handläggningsöverens- kommelsen (HÖK) som finns sedan 2013, inklusive vuxenpsykiatrins roll och ansvar.

 Göra en uppföljning av vårdprocessen för patienter som genomgått eller planeras genomgå en fetmaoperation och rapportera till landstingsstyrelsen i landstingsdirektörens rapport under våren 2015.

Beslut

§ 72 Planering för en ny hälsocentral och folktandvårdsmottagning i Älvsbyn

Dnr 1325-14

Ärendebeskrivning

Bakgrund

Företrädare för Älvsbyns kommun har ställt frågan till landstinget om det finns ett intresse av att bygga en ny hälsocentral inklusive ambulansverk- samhet och en folktandvårdsmottagning i centrala Älvsbyn.

(17)

Hälsocentralen är idag inrymd i lokaler som sedan 1992 ägs av Älvsbyns kommun. Fastigheten har byggts ut i olika etapper från år 1955 till år 2000, då ett ambulansgarage byggdes. Hälsocentralen disponerar idag drygt 2 400 kvadratmeter.

Under årens lopp har primärvårdens uppdrag förändrats där den senaste stora förändringen, skatteväxlingar av hemsjukvården till kommunerna vid årsskiftet 2012/2013, inneburit att behovet av lokalytor har minskat betyd- ligt. Nuvarande lokaler har sina begränsningar och bedrivs i dag på två plan i tre olika flyglar vilket försvårar patientflödet och överblicken över verksamheten.

Folktandvårdens mottagning är inrymd i en annan av kommunens fastigheter och omfattar knappt 400 kvadratmeter. Att folktandvårdens mottagning och hälsocentralen är lokaliserade på två olika ställen idag, innebär att det inte är möjligt att samordna viss verksamhet, som exempelvis gemensam reception, personalrum och omklädningsrum.

En preliminär uppskattning av behovet av lokalyta i gemensamma lokaler är gjord och visar att hälsocentralen och folktandvårdens mottagning tillsam- mans behöver mellan 1 600-1 800 kvadratmeter. Nära nog en halvering av lokalytorna jämfört med idag.

Mot bakgrund av nu gällande förhållanden bedöms att planering för en ny hälsocentral inklusive ambulansen och en ny folktandvårdsmottagning i ge- mensmamma lokaler bör inledas.

Planeringsarbetet bedöms omfatta följande faser:

 Kunskapsinhämtning och överväganden om framtida behovsbild samt grunder för verksamhetsplanering.

 Överväganden och beslut om verksamhetens framtida inriktning och omfattning.

 Projektering och planering för eventuell byggnation.

Var och en av faserna behöver planeras och förberedas noga för att åstad- komma bästa möjliga resultat.

Förslag till beslut

Mot bakgrund av det redovisade föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut:

1 Planering för en ny hälsocentral och folktandvårdsmottagning ska inledas omgående med inriktning att förslag till beslut ska presenteras för landstingsstyrelsen.

2 Landstingsdirektören ges i uppdrag att närmare precisera uppdraget och bilda den organisation som krävs för uppdragets genomförande.

Beslut

(18)

§ 73 Förslag till upphandling av Vittangi vårdcentral

Dnr 1326-14

Ärendebeskrivning

Avtalet med Praktikertjänst AB är upphandlat enligt lagen om upphandling (2007:1091). Avtalet gäller från och med 2002 och senaste förlängningen gjordes från 2013-05-01 tom. 2015-04-30. Därmed har samtliga möjligheter till förlängning av avtalet nyttjats. Beställaravdelningen genomförde i sep- tember en avtalsuppföljning för att se hur väl vårdleverantören följer de krav som ställs i avtalet. Uppföljningen av avtalet är också tänkt som ett underlag för att ta ställning till om, samt hur, verksamheten skall drivas från och med 1 maj 2015. Mot bakgrund av detta fick landstingsdirektören i uppdrag av landstingsstyrelsen (LS 2013-12-11 § 245) att föreslå landstingsstyrelsen fortsatt hantering avseende Vittangi vårdcentral från 1 maj 2015.

Landstinget har varit i kontakt med konkurrensverket för att säkerställa att det är möjligt att LOU-upphandlad verksamhet ingår i ett valfrihetssystem och har fått ett förtydligande att så är möjligt. Det framgår av förarbetena till LOV (prop. 2008/09:29 s. 88-90) samt i HSL (2008/09:74 s.29).

Det kan även finnas fall där den LOU-upphandlade verksamheten ges bättre ekonomiska villkor än en LOV-leverantör. Anledningen till detta är att sä- kerställa de förpliktelser som åligger kommuner och landsting enligt annan lagstiftning. Inom ramen för ett valfrihetssystem kan t.ex. ett landsting be- höva LOU-upphandla en vårdcentral inom ett visst geografiskt område där inget privat företag ansökt om att få etablera verksamhet. Det kan uppstå situationer då ingen leverantör vill tillhandahålla vård inom ett visst geografiskt område med den ekonomiska ersättning som anges i förfrågningsun- derlaget i valfrihetssystemet enligt LOV. För att attrahera privata vårdgivare att etablera verksamhet på en viss plats kan det då krävas att landstingen gör en vanlig LOU-upphandling, dvs. den leverantör som lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga budet vinner. Invånarna ges därefter möjlighet att välja bland de vårdcentraler som tecknat kontrakt med landstinget enligt LOV, LOU eller den egna regin.

Förslag till beslut

Mot den bakgrunden föreslås att landstingsstyrelsen beslutar:

1 att ge landstingsdirektören i uppdrag att upphandla drift av Vittangi vårdcentral

2 att i samband med upphandling se över uppdraget samt de ekonomiska förutsättningarna för driften av Vittangi vårdcentral

(19)

- - -

Yrkanden och propositionsordning

Yrkande 1

Kent Ögren (S), Stefan Tornberg (C), Kenneth Backgård (NS) och Mattias Karlsson (M):

Yrkande 2 Monica Carlsson (V):

 Beslutsförslaget avslås.

- - -

Beslut

§ 74 Omvandling av

Harads hälsocentral till filial

Dnr 1327-14

Ärendebeskrivning

Utifrån invånarnas behov kan hälsocentralen bedriva en del av sin verksamhet vid filialer. Med filial menas en underavdelning till hälsocentralens huvudmottagning och som bedrivs i annan lokal än där huvudmottagningen finnes. En filial ska alltid vara knuten till en huvudmottagning. Verksam- hetschefen på huvudmottagningen ska vara verksamhetschef också för filialen. Om filialen inte erbjuder samma vårdutbud som huvudmottagningen ska hälsocentralen se till att patienter i behov av vård som saknas på filialen erbjuds vård på huvudmottagningen. I det fall filialen inte har öppet i samma omfattning som huvudmottagningen ska hälsocentralen se till att patienter i behov av vård erbjuds vård på huvudmottagningen under ordinarie öppetti- der. Hälsocentralen ansvarar för att det tydligt framgår för invånarna att filialen är en underavdelning till huvudmottagningen. Filialer är inte valbara inom vårdvalet och patienter kan inte lista sig vid dessa. Filialer finns där- med inte med i landstingets förteckning över valbara vårdenheter. Vård vid en filial rapporteras på samma sätt som vård på huvudmottagningen. I landstingets uppföljning redovisas inte filialen som en egen enhet, utan ingår i huvudmottagningen. Samtliga övriga avtalskrav och avtalsvillkor i Beställ- ning Primärvård gäller för de delar av vården som avses drivas i en filial.

(20)

När en hälsocentral omvandlas till filial skall listade patienter erbjudas möj- ligheten att aktivt lista sig på någon av de befintliga hälsocentralerna i länet.

Patienter som ej aktivt listar sig blir passivt listade vid närmaste hälsocen- tral. Det innebär att patienter listade vid den hälsocentral som omvandlas till filial kommer att bli passivt listade vid närmaste hälsocentral, i det fall de inte aktivt väljer att lista sig vid en hälsocentral. I samband med omvandling till filial skall det geografiska upptagningsområdet i aktuell kommun göras om, vilket kommer att påverka listningen för nyinflyttade. I det här fallet innebär det att det geografiska upptagningsområdet som tillhört Harads häl- socentral i och med omvandlingen blir en del av Björknäs hälsocentrals geografiska upptagningsområde, med hänvisning till den s.k. närhetsprincipen.

Idag har Harads hälsocentral ca 1 100 listade personer och antalet listade personer har minskat under de senaste åren. Mottagningen bedriver idag be- gränsad mottagningsverksamhet och i det fall patienten är i behov av annan behandling/åtgärd så hänvisas patienten vidare till Björknäs hälsocentral. I Beställning Primärvård 2014 har tydliggjorts vilka skillnader som finns mellan huvudmottagning och s.k. filialer, vilket också förklarar varför denna omvandling till filial är aktuell i nuläget. I praktiken har Harads hälsocentral fungerat som en filialverksamhet under flera års tid. Den förändring som omvandlingen till filial innebär är filialen i Harads inte kommer att vara val- bar inom Vårdval Norrbotten, utan listningen sker hos Björknäs Hälsocen- tral.

Förslag till beslut

Mot den bakgrunden föreslås att landstingsstyrelsen besluta:

 att uppdra till landstingsdirektören att verkställa beslut om att omvandling till filial sker från 1 maj 2014 i enlighet med Beställning Primärvård 2014.

- - -

Yrkanden och propositionsordning

Yrkande 2 Kenneth Backgård (NS):

 Beslutsförslaget avslås.

Yrkande 3 Stefan Tornberg (C):

 ge landstingsdirektören i uppdrag att upphandla drift av Harads hälsocen- tral.

 i samband med upphandling se över uppdraget samt de ekonomiska för- utsättningarna för driften av Harads hälsocentral.

(21)

- - -

Beslut

Reservation 1

Av Kenneth Backgård (NS), Dan Ankarholm (NS) och Lennart Ohjanlatva (NS) till förmån för yrkande 2.

Reservation 2 Av Stefan Tornberg (C) till förmån för yrkande 3.

§ 75 Projekt Att främja

psykisk hälsa hos barn och unga

Dnr 1328-14

Ärendebeskrivning

Den psykiska ohälsan ökar hos unga, både på läns- och nationell nivå. Sär- skilt stor är försämringen hos unga kvinnor. Flickor mår psykiskt sämre för varje år, från årskurs fyra och fram till gymnasiet,

I Rapporten från läsåret 2012/2013, Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten, slås fast att:

Andelen flickor som upplever känslor av nedstämdhet är tre gånger högre än andelen pojkar, både vid läsåret 2009/2010 och 2011/2012, respektive fyra gånger högre läsåret 2012/2013. Således har denna andel stigit med 3 procent jämfört med förra läsåret, från 13 procent till 16 procent. Självmorden bland unga kvinnor har ökat i länet, och Norrbotten ligger nu klart över ge- nomsnittet för riket. Sifforna för de unga männen har minskat och ligger nu på riksgenomsnittet

För att bryta den negativa utvecklingen krävs att insatser för personer med psykisk ohälsa kompletteras med generellt förebyggande insatser genom att:.

 Beskriva, möjliggöra, utveckla, testa, utvärdera och kommunicera ett evidensbaserat sätt att arbeta evidensbaserat primärpreventivt under bar- nets hela uppväxt från graviditet till 19 års ålder.

 Under 2014-08-01 till 2017-07-31 driva ovanstående som pilotprojekt i en mindre samt en större kommun i länet.

 Under samma tid stötta projektet ”HEL” på Björknäs gymnasium i Boden där man tar med ännu fler levnadsvaneinterventioner.

(22)

 Efter projektets slut i samarbete med länsstyrelse, kommunförbund och eventuellt övriga aktörer kunna erbjuda länets alla kommuner stöd för att kunna minska andelen unga (0-18 år) som drabbas av psykisk ohälsa.

I projektet ingår utbildning (spridningsföreläsningar, metodutbildning, sui- cidprevention), samverkan, implementering av metoder som exempelvis de- pressionsscreening för gravida, Föräldrastöd ABC i förskola/skola, DISA depressionsprevention i högstadiet, hälsosamtal på MVC och ungdomsmot- tagning etc.

Långsiktiga mål

 Att andelen elever i gymnasiets första år som de tre senaste månaderna ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda minskar

 Att minska andelen unga som tar sitt liv.

 Att införa en nollvision gällande självmord i länet.

 Ett väl fungerande samarbete med en klar ansvarsfördelning mellan landstinget, kommunförbundet, länsstyrelsen och eventuellt andra aktörer såväl centralt som lokalt kring främjandet av psykisk hälsa hos unga i Norrbotten.

 Minskad psykisk ohälsa hos befolkningen i Norrbotten

Kommunförbundet samt länsstyrelsen är vidtalade och intresserade av att samverka i projektet

Budget

1 500 000 kronor årligen i tre år. Totalt 4 500 000 kronor. Skall täcka en heltidsanställd projektledare, konsultkostnader, utbildning och implementering av evidensbaserade metoder (föräldrastöd)

Förslag till beslut

Mot bakgrund av ovanstående förslås landstingsstyrelsen fatta nedanstående beslut:

 Projektet ”Att främja psykisk hälsa hos barn och unga” tilldelas 4 500 000 kr för perioden 2014-08-01 till 2017-07-31.

 För finansiering för 2014 anvisas 625 000 kronor från landstingsstyrelsens anslag för oförutsett.

 Finansiering för 2015-2017 hanteras i arbetet med landstingsstyrelsens plan.

- - -

Yrkande och propositionsordning

Yrkande Agneta Granström (MP):

(23)

Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att det vinner majoritet.

- - -

Beslut

§ 76 Riktlinjer för politisk information vid landstingets sjukvårdsinrättningar inför

2014 års val

Dnr 1329-14

Ärendebeskrivning

Efter överläggningar med de politiska partierna i länet fastställdes inför 1998 års val riktlinjer för politisk information vid landstingets sjukvårdsin- rättningar. Reglerna justerades inför 2002 års val och har också under valen 2006 och 2010 fungerat tillfredställande. De har uppdaterats utifrån ny organisation och föreslås därför gälla även inför 2014 års val.

Förslag till beslut

Följande riktlinjer fastställs för årets val till riksdag, landsting och kommun:

Patienter som är intagna på landstingets sjukvårdsinrättningar ska fritt kunna ta del av politisk information och service. De politiska partierna ska därför ges tillfälle att bedriva politisk upplysningsverksamhet vid dessa inrättning- ar.

Verksamheten ska ske i former som är godtagbara ur vårdsynpunkt. Hänsyn ska tas till patienter som besöker sjukhusen för öppen vård samt till persona- lens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter.

Allmän upplysningsverksamhet

Med allmän upplysningsverksamhet avses verksamhet vid s k valbyråer, information via sjukhusradio, debatter och affischering samt utdelning av flygblad, valsedlar och annat informationsmaterial.

För att bedriva allmän upplysningsverksamhet fordras tillstånd från respektive närsjukvårdschef. Skriftlig ansökan om tillstånd ska inlämnas senast två veckor i förväg. I ansökan ska formerna för den tänkta aktiviteten anges i korthet, liksom önskemål om tidpunkt samt behov av lokal och eventuell utrustning

Närsjukvårdschef ska ge besked om tillstånd samt informera om vilka regler som gäller för affischering, flygblad o s v senast en vecka innan aktiviteten.

(24)

Partierna ska behandlas likvärdigt ifråga om informationstidens längd, till- delning av lokal och utrustning, nyttjande av internradio etc.

Partierna ansvarar själva för att ta med eller hyra eventuell extra utrustning som behövs i valarbetet. Om partiernas arbete medför extra kostnader för sjukvårdsinrättningen kommer dessa att faktureras berört parti.

Individuell upplysningsverksamhet

Med individuell upplysningsverksamhet avses dels information riktad till enskilda patienter, dels valteknisk service vid röstning.

Särskilt tillstånd för sådan verksamhet behövs inte, men får endast ske på patients begäran och under ordinarie besökstid inom ramen för de allmänna regler som gäller för besök.

Personal kan medverka i den valtekniska servicen om patient så önskar.

Beslut

§ 77 Yttrande över Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad

verksamhet (SOU 2014:79)

Dnr 601-14

Ärendebeskrivning

Utredningens uppdrag är att se över hur meddelarskyddet för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet kan stärkas mot bakgrund av att allt fler offentligt finansierade verksamheter drivs i privat regi, vilket också har med- fört ett ökat behov av stärkt skydd för privatanställda i dessa verksamheter att tryggt kunna rapportera om förhållanden som det i samhället finns anledning att särskilt uppmärksamma.

Utredaren har haft som utgångspunkt att meddelarskyddet för privatan- ställda i offentligt finansierad verksamhet så långt som det är möjligt ska vara detsamma som för offentligt anställda. Samtidigt är det inom vård, skola och omsorg som behovet av stärkt meddelarskydd har visat sig tydlig- ast.

Utredningens förslag i korthet:

 En ny lag införs för att reglera meddelarskyddet i förhållande till privata arbetsgivare inom vissa verksamhetsområden. Enskilda verksamheter inom dessa verksamhetsområden som helt saknar offentlig finansiering omfattas inte av lagen.

 Lagen utformas med det grundlagsreglerade meddelarskyddet som före- bild och ger i princip samma skydd som gällande reglering för kommu-

(25)

nala företag. Det är dock inte fråga om att utvidga tillämpningsområdet för offentlighetsprincipen.

 De verksamhetsområden som utredningen anser lämpliga att reglera i nuläget är vård, skola och omsorg.

 Alla som är verksamma inom kärnverksamheten, oavsett anställnings- form, ska omfattas av lagen. Även inhyrd personal omfattas således och sådan personal är fri att lämna ut uppgifter om den verksamhet de är ut- hyrda till om verksamheten ligger inom lagens tillämpningsområde.

 Personer i företagsledande ställning undantas från lagens tillämpnings- område.

 I princip kan all typ av information lämnas ut med stöd av lagen.

Lagstadgade tystnadsplikter påverkas dock inte utan dessa bryter rätten att meddela uppgifter för offentliggörande.

Förslag till beslut

Följande yttrande avges:

Landstinget stödjer förslaget i sin helhet.

Beslut

§ 78 Investeringar 2014

Dnr 16-14

Ärendebeskrivning

I Landstingsstyrelsens plan 2014 har fullmäktige angett den totala nivån för investeringar i inventarier och fastigheter, inklusive investeringar för externa hyresgäster, till 600 000 tkr samt bemyndigat landstingsstyrelsen att besluta om investeringar upp till denna nivå. I beloppet ingår ackumulerade investe- ringsbeslut från tidigare år med 157 000 tkr samt 2014 års beslutade ram på 443 000 tkr.

Styrelsen har tidigare beslutat och fördelat investeringar för 169 850 tkr för år 2014. Vid beslut om nedanstående förslag har styrelsen beslutat om inve- steringar för175 850 tkr, varav Sunderby sjukhus avser 17 550 tkr.

Följande fastighetsinvesteringar föreslås:

Utökning Reservkraft Sunderby Sjukhus

På grund av redan genomförda byggnationer och med anledning av planerade tillbyggnad av Sunderby sjukhus fordras en utökning befintlig reserv- kraftsanläggning med ett reservkraftsaggregat samt styrsystem. Eftersom denna investering ingår i den gemensamma utvecklingsplanen för Sunderby

(26)

Sjukhus kommer investering finansieras via hyreshöjning enligt beslutad hyresfördelningsprincip för gemensamma investeringar för sjukhuset.

Objekt Totalt Varav

Fastigh invest

Verksamhetsinventarier och utrustning

Drift Stats- bidrag Belastar

investe- ringsram

Disponeras i byggent- reprenaden

Disponeras av verksamheten Utökning av befintlig reservkrafts-

anläggning med tillhörande styrsystem

6 000 tkr 6 000 tkr

SA 6 000 tkr 6 000 tkr

Förslag till beslut

Att föreslagen investering får genomföras.

Beslut

§ 79 Fördelning av statliga medel enligt den nya kultursamverkansmodellen

Dnr 1330-14

Ärendebeskrivning

Statens Kulturråds styrelse har beslutat om medel för 2014 till de regioner/landsting som är del av kultursamverkansmodellen. Norrbottens läns landsting tilldelades 41 354 tkr att fördelas på de sju aktuella områdena. An- slaget är uppräknat med 2,0 % från 2013 års nivå. Utöver uppräkningen har 1 000 tkr extra tilldelats landstinget att användas till kulturfrämjande verksamhet.

Det förslag som utformats tar hänsyn till att inga nya statliga medel tillförts modellen förutom den begränsade uppräkningen och de extra medel med 1 000 tkr som tillförts Norrbottens läns landsting.

Det särskilda arrangörsstödet till norrlandslänen som fördelats av Kulturrå- det ingår från och med 2012 i kultursamverkansmodellen. Stöd till samverkan inom ramen för NMD fördelas via Region Västerbotten.

(27)

Följande förslag har utarbetats utifrån prioriteringar i Norrbottens Kultur- plan 2014 – 2016 och ovanstående förutsättningar.

Förslag till beslut

Fördelningsförslaget bifalls.

Beslut

§ 80 Bidrag till Hand made [by youth]

Dnr 254-14

Ärendebeskrivning

Ungdomsföreningen Edekung är verksam i Harads i Bodens kommun och föreningens syfte är att skapa en meningsfull fritid och stimulerande aktiviteter för Edeforsbygdens ungdomar. Utvecklingen i Harads beskrivs som positiv, med nyinflyttning, företagaranda, ett nytt industriområde som ska etableras och inte minst turismen och Tree Hotel som väckt stor nationell och internationell uppmärksamhet. För att uppmuntra ungdomarna och få dem delaktiga i utvecklingen i bygden vill ungdomsföreningen föra in kultur i ungdomarnas fritid, något som det annars inte finns något stort utbud av.

Projektet Hand made [by youth] syftar till att skapa en mötesplats där kun- skap och erfarenheter inom konst, kultur, hantverk och återvinning kan utby- tas. Förhoppningen är att projektet ska sammanföra människor i olika åldrar och med olika bakgrunder. I Harads finns även många asylsökande och tan- ken är att projektet ska ha en positiv inverkan på integrationen. Projektet ska utveckla ungdomarna både fysiskt och psykiskt, och skall fokusera på föl- jande:

Bidragsfördelning av koffertmedel 2014 (kr)

Institution/Verksamhet Förslag fördelning statliga medel Professionell teater-, dans- och

musikverksamhet

30 783 857

Regional museiverksamhet 4 039 835

Konst- och kulturfrämjande verk-

samhet 2 327 461

Regional arkivverksamhet 375 591

Filmkulturell verksamhet med sär-

skild inriktning mot barn o unga 1 196 214

Hemslöjdsfrämjande verksamhet 617 086

Regional biblioteksverksamhet 1 911 334

Arrangörsstöd NMD 102 662

Summa 41 354 000

2013 års medel: 39 562 000

(28)

 Konst - målning och musik

 Kultur – mat och bakverk, lärande om andra kulturer

 Hantverk – smycken, slöjd i olika former

 Återanvändning – restaurering av second hand

 Integration – utbyte av kulturella erfarenheter och kunskaper

Förutom detta ska även två studiecirklar hållas samt tre större kvällsaktivite- ter.

Projektet är tvåårigt och inledningsvis kommer projektet att vara helt bi- dragsfinansierat, men planen är att verksamheten ska bli självgående inom två år och då bli en permanent verksamhet.

Finansiering

Den totala budgeten ligger på 1 050 000 kr, varav 450 000 kr söks från Norrbottens läns landsting. 450 000 kr har sökts från Bodens kommun och 50 000 kr från Länsstyrelsen Norrbotten. Resterande 100 000 kr har före- ningen sökt från olika fonder.

Förväntat resultat av projektet

Projektet förväntas ge följande effekter för traktens ungdomar. Bland annat:

 Utvecklingen av föreningens grundsyfte, dvs att stimulera ungdomar mellan 13 och 30 år att engagera sig i sin fritid och medverka till menings- fulla aktiviteter för barn och unga

 Fler lärandetillfällen och möjligheter till individuell utveckling

 Bidra till näringslivet i bygden

 Ökad integration och mångfald

 Främja god hälsa genom kulturella och kreativa uttryck

Yttrande och förslag till beslut

Projektet Hand made [by youth] har goda ambitioner och innehåller aktivi- teter som delvis ligger i linje med vad NLL:s kulturbidrag är tänkt att stödja.

Projektet saknar dock regional förankring och riktar sig endast till ungdomarna i Edeforsbygden. Den summa som söks hos NLL är oproportionerligt hög och kommer inte övriga länet till del. Projektet är i allt väsentligt en lokal angelägenhet för Bodens kommun.

Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut:

1 Norrbottens läns landsting avslår finansiering till projektet.

Beslut

(29)

§ 81 Bidrag till Festspelen i Piteå

Dnr 256-14

Ärendebeskrivning

Stiftelsen Festspelen i Piteå ansöker om sammanlagt 600 tkr till årets upp- laga av Festspelen i Piteå, som äger rum i juni 2014.

Bakgrund

Festspelen är en klassisk musikfestival som har arrangerats i över tre decen- nier och under åren har publiken fått möta jazz, folkmusik, klassisk musik och nyskapande musik av hög kvalitet. Festivalen har en uttalad ambition om att hålla ”låga trösklar” och erbjuda musikupplevelser till människor oavsett ålder, social bakgrund och etnisk tillhörighet. Arrangörerna har ett särskilt fokus på att hitta rätt spelplatser för att skapa unik miljö för musik- upplevelserna.

Festspelen riktar sig till hela länet både i urval av artister och publik, målet är att knyta ihop kust och inland. Som exempel på detta anges i ansökan att många från Malmfälten semestrar i Piteå med omnejd under sommaren och att man med festivalen därför når många som annars inte har tillgång till ett liknande utbud.

Musikhögskolan i Piteå och Framnäs folkhögskola får under festivalveckan tillfälle att möta många unga musiker och presentera sitt utbud av utbild- ningar, vilket anses gynnsamt för deras rekryteringsprocesser.

Festivalen ska marknadsföras via spelens egen hemsida, traditionella medier och sociala medier.

Som en del av Festspelen arrangeras också en veckolång turné för unga mu- siker hämtade ur den Sommarakademie som arrangeras i samarbete mellan Framnäs folkhögskola och Musikhögskolan i Piteå. C:a 120 unga musikstu- denter i åldrarna 13- 30 år deltar i undervisningen som genomförs av fram- stående pedagoger. Utvalda elever, högkvalificerade musiker turnerar i minst fem av Norrbottens kommuner. En del av den sökta summan för Fest- spelens genomförande går även till att finansiera själva Somarakademien (ej turnén). Division Kultur och utbildning har, liksom de senaste tre åren bevil- jat medel till turnén.

Finansiering

Till förra upplagan av Festspelen beviljades 400 tkr. I år söker stiftelsen 600 tkr från NLL. Piteå kommun går in med 911 tkr och ytterligare 100 tkr har sökts hos Sparbanken Nord. 50 tkr vardera har sökts från Länsförsäkringar och Pite Energi. Till det kommer stiftelsens egen finansiering på 460 tkr och beräknade biljettintäkter på 200 tkr, vilket ger en beräknad budget på totalt 2 371 000 kr.

(30)

Förväntat resultat av projektet

Festspelen i Piteå är en stor musikhändelse i Norrbottens län. Arrangörerna har god vana av att arrangera festivalen och en fungerande organisation, vilket borgar för kvalitet i utförandet. Ambitionen är att ytterligare stärka publiktillströmingen till klassisk musik och sätta Norrbotten på kartan som kulturell metropol för konstmusiken. Dessutom fungerar festivalen som en mötesplats. där regionala institutioner och musiker på ett naturligt sätt kan träffa nationella och internationella aktörer och förebilder, vilket är gynnsamt för nya projekt och samarbeten. Att locka unga är en annan målsättning som är viktig för återväxten av både utövare och publik i länet.

Yttrande och förslag till beslut

Mot ovanstående bakgrund föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut:

1 Medel anvisas ur Division Kultur och Utbildnings anslag för kulturbidrag med samma summa som förra året, 400 000 kr.

2 Erhållna bidrag ska redovisas i samband med att bidraget rekvireras.

3 Projektet utvärderas efter projektets slutförande

4 Eventuella förändringar i den del av projektet, som bidraget avser, ska ske i samråd med division Kultur och utbildning

5 Projektets syfte ska bibehållas

6 Vid all annonsering och annan marknadsföring ska anges att projektet erhållit stöd från Norrbottens läns landsting. Landstingets logotype ska användas. Logotyp hittas på www.nll.se/kultur

7 Slutrapport med ekonomisk redovisning ska lämnas senast tre månader från projekttidens utgång. Om inte slutrapport inkommer eller det vid uppföljning mot lämnad rapport visar sig att projektet inte följt angiven beskrivning kan återbetalning av stödet eller del därav bli aktuell.

8 Om projektet inte är avslutat inom tre månader från angiven sluttid eller påbörjat inom tre månader från angiven starttid, måste beslutet om bidrag omprövas

9 Projektet ska genomföras enligt de eventuella villkor som är förenade med beslutet

10 Projektet ska genomsyras av att projektet genomsyras av jämställdhet, tillgänglighet samt ett genus- och mångfaldsperspektiv

11 Bidrag som beslutats under visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade före den 31 maj nästkommande år betalas ej ut.

- - -