• Sonuç bulunamadı

Jämställd vård – barn och ungdomar med ADHD

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Jämställd vård – barn och ungdomar med ADHD"

Copied!
1
0
0

Yükleniyor.... (view fulltext now)

Tam metin

(1)

Landstingets revisorer informerar, april 2010

Jämställd vård – barn och ungdomar med ADHD

- Det är inte tillfredsställande att flickor får sin diagnos senare än pojkar

Adhd är till största delen ett medfött funktionshinder med uppmärksamhetsstörning och överaktivitet. Problemen kan variera mellan människor, både till sin karaktär och svårighetsgrad. Vad som är gemensamt för barn är att de har svårt att koncentrera sig och vara uppmärk- samma mer än korta stunder. Vissa barn är överaktiva och impulsstyrda medan andra är passiva och oföretagsamma.

Mellan tre och sju procent av samtliga barn beräknas ha någon form av adhd.

LANDSTINGETS REVISORER har gett Komrev inom PwC i uppdrag att ur ett jämställdhetsperspektiv granska hur landstinget hanterar barn och ungdomar med adhd.

Granskningen har avgränsats till barn- och ungdoms- psykiatrin (BUP) och barnhabiliteringen i Piteå, Luleå och Kalix.

Underlaget för granskningens bedömningar är viss avidentifierad statistik från journaler samt intervjuer med företrädare för de granskade enheterna.

VIA JOURNALGENOMGÅNGAR utförda inom de studerade vårdenheterna har granskningen fått en bild över patientsituationen för åren 2008 och 2009. 436 barn och ungdomar har fått diagnos för uppmärksam- hetsstörningar under de två åren. 77 procent av dessa var pojkar och 23 procent flickor. Det är alltså 3,5 gånger fler pojkar än flickor. Skillnaden antyder att flickor med adhd-problematik inte upptäcks i lika stor omfattning på

”basnivån”, framför allt i skolan. Därför blir de inte heller kända av BUP eller barnhabiliteringen och riskerar av den orsaken att inte få den vård och stödinsatser som de behöver.

Med utgångspunkt från patientstatistiken och befolk- ningsantalet för barn och ungdomar t o m 18 år visar det sig också att 0,6 procent av flickorna i befolkningen och 1,8 procent av pojkarna är diagnossatta med adhd och därför aktuella för BUP eller barnhabilitering. Det är även i detta avseende fler pojkar än flickor som har diagnosen adhd.

I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att det sannolikt finns barn och ungdomar som får stöd och hjälp i skolan men inte är kända av BUP eller barnhabilitering.

EN VIKTIG FÖRUTSÄTTNING för jämställd vård för dessa barn och ungdomar är att en utredning sker och en diagnos sätts. Detta öppnar möjligheten till vård och behandling, bl a med läkemedel. Diagnosen ger också

föräldrar en förklaring till barnets eller den unges beteende och problem. Från journaluppgifterna har granskningen beräknat vid vilken ålder flickor respektive pojkar har fått sin diagnos. Resultatet är att flickor får sin diagnos långt senare än pojkar.

ERFARENHETEN ÄR ATT föräldrar ser problemet lika tidigt oavsett om det är en flicka eller pojke, medan skolan upptäcker pojkar tidigare. Pojkarna är vanligtvis mer överaktiva och utagerande och är mer påtagligt störande. Av detta kan man förstå att skolans roll är mycket viktig då tidig upptäckt innebär bättre förutsättningar för en tidig diagnos och tidiga vård- och stödinsatser.

GRANSKNINGEN BEDÖMER att vården av barn och ungdomar med adhd inte är jämställd mellan flickor och pojkar.

- Det går inte att bortse ifrån att senare upptäckt av flickornas problem i skolan påverkar när diagnosen sätts och därefter när adekvata vård- och stödåtgärder kan sättas in.

Revisorernas kommentarer

Revisorerna bedömer att landstingets del i vården av barn och ungdomar med adhd-problem i flera avseenden är jämställd. Men det är inte tillfreds- ställande att flickor får sin diagnos senare än pojkar.

Därför behöver BUPs samverkan med skolan kring barn och ungdomar med adhd-problem ökas med inriktning mot att flickor med uppmärksamhetsproblem ska kunna upptäckas så tidigt som möjligt. Detta, för att BUP och barnhabiliteringen så snart som möjligt ska kunna inleda arbetet med utredning, diagnos och behandlingsåtgärder.

Revisorernas skrivelse till landstingsstyrelsen, 2010-04-29 Komrevs rapport ” Jämställd vård – barn och ungdomar med ADHD”, april 2010

För information, kontakta: Landstingsrevisionens ordförande, Lars Hedberg, 0929-124 09

Komrev, Jan-Erik Wuolo, 0920-284 164

Referanslar

Benzer Belgeler

Granskningen redovisar även, ur ett jämställdhetsperspektiv, tillgången till barnpsykiatriker, barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) deltagande i kvalitetsregister samt

Vidare framhålls i merparten intervjuer att det inte finns någon övergripande uppföljning om hur samverkan mellan kommunerna och Regionen fungerar inom ramen för Norrbuss.

• Det finns ett behov av samordnad och jämlik information från hälso- och sjukvården när det till exempel gäller information från mödra- och barnavårdscentralerna...

Sjukvårdspartiet är inte tillfrågad remissinstans men vill på detta sätt fästa finansdepartementets uppmärksamhet på att det är en mycket liten majoritet i Norrbottens

Att inte sköta sin tandhälsa kan leda till omfattande kostnader för att återställa sina tänder och det leder även till följdsjukdomar som ökar kostnaderna för Regionens

– Under 5 % med förebyggande behandling i samband med förlossning – alla nyfödda barn till mödrar hepatit-B ges vaccin direkt efter.. förlossningen, fortsätter sedan med de

En vid smittspårning uppgiven kontakt som inte kommer för provtagning ska anmälas med full identitet (eller med så fullständiga uppgifter som möjligt) på särskild blankett

Det innebär en hel del problem för barn och ungdomar som behöver kontakt, för att inte tala om föräldrarna som måste ta ledigt från arbetet för att hjälpa och följa sina barn