Mall för återrapportering av villkorsbeslut 2020
Inledning
Regionerna och Gotlands kommun ska följa upp, utvärdera och årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet till regeringen.
För återrapportering av villkorsbeslut för 2020 ska denna mall användas om inget annat anges. Villkorsbeslut för 2020 bifogas.
Alla frågor ska besvaras. Om det inte har genomförts några insatser för den aktuella återrapporteringen ska det kommenteras. Det finns dock inte krav på att ni ska ha genomfört insatser i samtliga områden som listas i denna mall för återrapportering av villkorsbeslut 2020.
Återrapporteringen ska lämnas i wordformat till n.registrator@regeringskansliet.se samt till tillvaxtverket@tillvaxtverket.se senast den 21 februari 2021 om inget annat anges. Ange diarienummer N2019/03238/RTL. Nytt för 2020 års rapportering är att återrapporteringen även ska stansas in i den enkät som kommer att erhållas från Tillväxtverket senast den 30 oktober 2020. Enkäten ska skickas in, via enkätverktyget Webropol, till Tillväxtverket senast den 21 februari 2021.
Om ni har frågor kontakta Maria Weimer Löfvenberg på maria.weimer- lofvenberg@tillvaxtverket.se (08-681 96 89).
Resultatbeskrivning
En resultatbeskrivning efterfrågas i samtliga återrapporteringar. Resultatbeskrivningen kan beröra resultat, genomförda insatser eller genomförd verksamhet, och effekter på såväl kort som lång sikt. Det är förklaringarna till begreppen som är viktiga, det vill säga, det är viktigt att visa en resultat- och effektkedja. Syftet med resultatbeskrivningen är att ge en bild av vilka resultat som har uppnåtts baserat på det insatser som de regionalt utvecklingsansvariga har varit delaktiga i samt att skapa ett lärande inom det område som återrapporteringen gäller.
Resultat kan presenteras såväl kvantitativt som kvalitativt. Om det saknas en
uppföljning eller en utvärdering som stöd för resultatbeskrivningen, ber vi er att göra en egen uppskattning av resultaten.
Resultatbeskrivningen ska vara överskådlig och ge en rättvisande bild av verksamheten.
Samtidigt kan det behöva göras ett urval från den mängd av prestationer och effekter som kan kopplas till verksamheten/området.
Exempel på insatser
Exempel på insatser efterfrågas i flertalet återrapporteringar. Insatserna kan vara helt eller delvis finansierade med anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder men även insatser med annan finansiering kan redovisas. Insatserna som efterfrågas är sådana som har initierats eller genomförts under året. I de fall insatser är relevanta under mer än en fråga behöver de enbart redovisas en gång och vid behov hänvisas till andra punkter i redovisningen, där insatsen också är relevant.
Lagen om regionalt utvecklingsansvar
Lagen om regionalt utvecklingsansvar (2010:630) gäller för regioner och Gotlands kommun från den 1 januari 2019. Där finns bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och om länsplaner för regional transportinfrastruktur.
Lagen innebär att regioner och Gotlands kommun:
Ska utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin.
Ska besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete.
Ska följa upp, låta utvärdera och årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet till regeringen.
Får utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram.
Ska upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur.
Ska samverka med länets kommuner, länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter.
Ska samråda med berörda organisationer och näringslivet i länet.
Mall för återrapportering av villkorsbeslut 2020...1
Inledning...1
Resultatbeskrivning...1
Exempel på insatser...1
Lagen om regionalt utvecklingsansvar...2
Återrapportering 1 – Regionalt tillväxtarbete...4
1.1 Det regionala utvecklingsansvaret...4
1.2 Innovation och företagande...5
1.3 Attraktiva miljöer och tillgänglighet...6
1.4 Kompetensförsörjning...8
1.5 Internationellt samarbete...11
Återrapportering 2 – Fördelning av anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder...13
Återrapportering 3 – Samverkan med andra aktörer...15
3.1 Samverkan med länsstyrelsen...15
3.2 Samverkan med andra statliga myndigheter...15
3.3 Samverkan med kommuner...15
3.4 Samråd med organisationer...16
3.5 Samråd med näringsliv...16
Återrapportering 4 – Hållbarhet i det regionala tillväxtarbetet...17
4.1 Hållbarhetsintegrering i det regionala tillväxtarbetet...17
4.2 Jämställd regional tillväxt...17
4.3 Integration och mångfald...18
4.4 Regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet...18
Återrapportering 5 - Arbetet med att analysera, följa upp och utvärdera det regionala tillväxtarbetet...20
5.1 Genomförda analyser, uppföljningar och utvärderingar...20
Återrapportering 6 – Erbjudande att redovisa arbete som bidrar till Agenda 2030 ...21
7 Övriga medskick ni vill göra angående det regionala tillväxtarbetet 2020...22
Återrapportering 1 – Regionalt tillväxtarbete
Utifrån 5-7 §§ Lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i dess lydelse fr.o.m. den 1 januari 2019 respektive 3, 5, 8-10 §§ förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete ska regionerna ge en sammanfattande beskrivning av verksamheten under året. Redovisningen ska innehålla uppgift om:
Hur arbetet med den regionala utvecklingsstrategin och samordningen av insatser för att genomföra strategin har bedrivits.
Vilka insatser som har genomförts, vilka resultat de har medfört eller förväntas medföra samt hur de har bidragit till att nå de mål som fastställts i den regionala utvecklingsstrategin, det regionala
strukturfondsprogrammet respektive programmen för europeiskt territoriellt samarbete.
Vilken hänsyn som har tagits till de olika förutsättningarna som råder i olika delar av länet.
Redovisningen av insatser ska vara uppdelad på prioriteringarna i den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020, Innovation och företagande, Attraktiva miljöer och tillgänglighet, Kompetensförsörjning samt Internationellt samarbete (N2015/05297/RTL).
Inom prioriteringen Attraktiva miljöer och tillgänglighet ska regionerna, utöver det som anges ovan, ge en beskrivning av arbetet med att främja tillgänglighet till kommersiell service i serviceglesa områden under året.
Redovisningen ska innehålla uppgifter om hur insatserna har bidragit till att nå de mål som fastställts i den regionala utvecklingsstrategin, det regionala serviceprogrammet respektive den regionala handlingsplanen för genomförandet av Landsbygdsprogram för Sverige 2014–2020.
Inom prioriteringen Attraktiva miljöer och tillgänglighet ska regionerna, utöver det som anges ovan, också ge en särskild beskrivning av arbetet med att främja bredbandsutbyggnad under året. Redovisningen kan också innehålla uppgift om det arbete som eventuellt har bedrivits utöver det som har utförts av regionala bredbandskoordinatorer.
Redovisning av insatser inom prioriteringen Kompetensförsörjning ska vara strukturerad utifrån den inriktning och de fokusområden som anges i erbjudande 4 i Villkor m.m. för budgetåret 2018 (N2017/07699/RTS).
** Kommentar: Återrapportering 1 avser regionens regionala tillväxtarbete utifrån det regionala utvecklingsansvaret enligt lag, dvs. inte avgränsat till insatser som är helt eller delvis finansierade med anslag 1:1 Regionala
tillväxtåtgärder. Insatserna kan alltså vara helt eller delvis finansierade med anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder, men även insatser med annan finansiering kan redovisas. Insatserna som efterfrågas är sådana som har initierats eller genomförts under året. I de fall insatser är relevanta under mer än en fråga behöver de enbart redovisas en gång och vid behov hänvisas till andra punkter i redovisningen, där insatsen också är relevant.
1.1 Det regionala utvecklingsansvaret
1.1.1 Den regionala utvecklingsstrategin
Beskriv kortfattat hur arbetet med den regionala utvecklingsstrategin och samordningen av insatser för genomförandet av strategin har bedrivits under året.
Regionfullmäktige antog i februari 2019 den regionala utvecklingsstrategin som
beskriver hur Norrbotten ska utvecklas. Visionen är att Norrbotten ska bli Sveriges mest välkomnande och nytänkande län. För att nå dit behöver alla aktörer arbeta med många saker och framför allt göra det tillsammans i hela länet. Alltid med hållbarhet,
jämställdhet, jämlikhet och mångfald i fokus. Den regionala utvecklingsstrategin lägger en grund för det gemensamma arbetet med att utveckla länet och bygger på en
genomgripande analys av Norrbottens särskilda förutsättningar för en hållbar regional
utveckling och tillväxt. Strategin tar sin utgångspunkt i ett antal utmaningar och landar i en gemensam målbild för hur Norrbotten ska vara år 2030.
Insatsområdena i den regionala utvecklingsstrategin är:
Hög livskvalitet i attraktiva livsmiljöer
Hållbara transporter och tillgänglighet
Flexibel och väl fungerande kompetensförsörjning
Smarta, hållbara innovationer och entreprenörskap
Varje insatsområde innehåller mål, indikatorer och nuläge. Inom respektive
insatsområde finns beskrivet förslag till åtgärder. Strategin innehåller 15 effektmål, 24 indikatorer och 95 föreslag till åtgärder som ska bidra till hållbar regional utveckling i länet.
Målsättningar och indikatorer
Under året har en uppföljning av målen och indikatorerna samt en kartläggning av åtgärder inom respektive insatsområde genomförts för att få övergripande bild av hållbar regional utveckling i Norrbotten. Kartläggningen av den regionala
utvecklingsstrategin visar att vi är på rätt väg gällande de flesta av målsättningarna, det finns dock några utmaningar där indikatorerna visar att vi kan ha svårt att nå
målsättningarna.
En av de största utmaningarna är att vända befolkningsutvecklingen i Norrbotten, eller i alla fall bromsa den. En livskraftig region är en av målsättningarna i den regionala utvecklingsstrategin, indikatorn för att nå målet är att vi ska vara 260 000 invånare år 2030. Kartläggningen med ny statistik från statistikmyndigheten SCB visar att
Norrbotten minskat befolkningen både 2018 (-798) och 2019 (-404). Dessutom visar en befolkningsframskrivning från SCB att Norrbotten ska minska till 238 947 invånare år 2030, dvs. en minskning med 12 348 invånare från de 251 295 länet hade 2017. Detta visar att vi behöver fortsätta arbetet, bl.a. med att öka vår attraktivitet för inflyttning.
En annan utmaning är målsättningen att Norrbotten ska ställa om transporterna för ett mer hållbart samhälle, där indikator Andelen lastat/lossat gods med lastbil ska minska och överföras till järnväg och sjöfart. Ny statistik visar att den ökar, mängden gods på lastbil har sedan 2017 ökat med omkring 41 procent (13 604 000 ton). Gods på järnväg för hela Sverige har öka med 5,1 procent (3 546 00 ton) och gods med sjöfart i
Norrbotten har ökat 1,47 procent (132 000 ton). Här kan det bland annat vara trenden med ökad e-handel som bidragit till kraftigt ökningen av gods på lastbil under perioden.
Den nationella emissionsdatabasen visar dock att växthusgasutsläppen från inrikes transporter fortsätter att minska.
Målsättningen Stärkt entreprenörskap och företagande, där indikatorn är minst 1 700 nya företag per år med en överlevnadsgrad på mer än 75 procent efter 3 år, är en utmaning. Statistik visar att antalet nystartade företag i Norrbotten minskat med 9,5 procent från 1 484 år 2016 till 1 343 år 2019. Norrbotten följer förhållandet till riket och pendlar fortsatt kring 2 procent av antalet nystartade företag i riket. För övriga målsättningar ligger vi i linje med riket eller också har ny statistik ännu inte uppdaterats.
När det gäller förslagen till åtgärder visar kartläggningen av den regionala utvecklingsstrategins 95 förslag till åtgärder, att mer än 85 procent (81 förslag till åtgärder) var påbörjade till och med halvårsskiftet 2020, inga var genomförda och 15 procent (14 förslag till åtgärder) var inte påbörjade. Pandemin har haft inverkan på utvecklingsinsatserna inom kultur, näringsliv och samhällsplanering. Från och med andra kvartalet 2020 har en stor del av arbetet fokuserats på att ställa om utifrån rådande omständigheter med inställda och framflyttade aktiviteter och med nya
arbetssätt och lösningar. Hur pandemin påverkat verksamheternas möjlighet att nå långsiktiga mål och att arbeta i linje med den regionala utvecklingsstrategins förslag till åtgärder är i dagsläget svårbedömt. Det har inte varit möjligt att hitta uppdaterad statistik för alla indikatorer, speciellt inte för år 2020 där statistik i dagsläget inte är framtagen för de flesta indikatorer.
Arbete med gemensamma utgångspunkter för Norrbottens utveckling
Processen och utvecklingsarbetet i Norrbotten ska vara inkluderande, öppet, stärka medborgarnas tillit och förtroende och framförallt – inspirera till fortsatt dialog och samhandling om Norrbottens utveckling och framtid.
Kartläggningen visar att regionen har kommit igång på ett bra sätt i arbetet med alla de gemensamma utgångspunkterna för Norrbottens utveckling. Utgångspunkterna är:
Jämställdhet är en nödvändighet
Social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet
Barn och unga i fokus
Mångfald och integration skapar tillväxt
Nationella minoriteter och urfolk är en unik tillgång
Goda möjligheter till utveckling i hela länet
Norrbotten ska leda utvecklingen i Arktis
Ett digitaliserat Norrbotten blir ännu starkare
Internationella samarbeten behövs
Ett bra exempel på de gemensamma utgångspunkterna är en långsiktig samverkan med Norrbottens bildningsförbund i det Regionala folkbildningsrådet, som har arbetat fram studiecirkelmaterialet Norrbotten för alla. Materialet utgår från Norrbottens regionala utvecklingsstrategi 2030 och syftar till att medborgare ska mötas och samtala utifrån trender och områden som påverkar Norrbottens utveckling: demografi, digitalisering, klimat, jämställdhet med flera. Materialet har testats i två pilotkommuner, i
studiecirklar, på allmän kurs inom folkhögskolan samt på år tre gymnasiet, och ligger nu på webben fritt att använda. Även enskilda personer kan gå in och använda
materialet/quizen som tillhör varje område. Norrbottens bildningsförbund ingår i Regionalt forum som är en regional mötesplats för kommuner, myndigheter och organisationer. Regionrådet leder forumet där de tillsammans diskuterar viktiga frågor för länets utveckling.
Insatsområde - Hög livskvalitet i attraktiva livsmiljöer
Insatsområdet är ett vittomspännande område som inkluderar natur, kultur och fritid för alla, klimat, energi och hållbar konsumtion samt folkhälsa, hälsa och vård. Det omfattar allt från individens upplevelse, trygghet, tillgänglighet och tillgång till service i hela länet. Under året har det regionala serviceprogrammet kompletterats och förlängts till och med 2021, för att utveckla och stärka service i Norrbottens gles- och
landsbygder, detta inkluderar även bredbandsutbyggnaden för att nå målet att 98 procent av hushållen och företagen ska ha möjlighet att ansluta sig till fibernät.
Norrbotten är ett stort län med en fjärdedel av Sveriges yta och vi var 250 093
norrbottningar år 2019, 2,4 procent av landets befolkning. Norrbottens unika kvaliteter med stad och land, starkt arbetsliv, natur och kultur kan locka fler att flytta till
Norrbotten. Om länets kommuner, näringsliv och regionala aktörer kraftsamlar för en ökad befolkning, kan det finnas möjligheter att nå målet, minst 260 000 norrbottningar till år 2030. En av de största utmaningarna i Norrbotten är att vända på
befolkningsutvecklingen, kartläggningen med statistik från statistikmyndigheten SCB visar att Norrbotten minskat både 2018 (-798) och 2019 (-404), dessutom visar befolkningsframskrivningen från SCB att Norrbotten ska minska med 4,5 procent till 238 900 personer år 2030.
I början på 2019 etablerades rollen som Regional digitaliseringskoordinator i regionen.
Inom ramen för koordinatorns arbete har insatser för tillgänglighet, företrädesvis på landsbygd, prioriterats. Detta genom satsningar på digitala tjänster som ska underlätta serviceutveckling i glest befolkande områden genom digitalisering. Även om
satsningarna ännu är i sin linda så har relationen med landsbygdsutvecklarna stärkts då dessa aktivt tar del i arbetet. Detta har resulterat i att framdrift och innovationskraft under året ökat och skapat goda förutsättningar för en positiv utveckling under innevarande år.
Många års strategiska satsningar på besöksnäringen såg vi resultat av under början av perioden innan pandemin slog till. Besöksnäringsföretagen har gjort innovativa investeringar och vuxit i många av de kommuner som har stora utmaningar avseende befolkning, service och tillgänglighet. Bokningsläget bland boendeanläggningar var rekordhögt i februari och ställde höga krav på kommunernas planering för nya etableringar gällande besöksnäring. Under året har istället kommunerna arbetat med att tillhandahålla företagsakuter för att underlätta för tillgång till stödåtgärder i pandemins spår.
Insatsområde - Hållbara transporter och tillgänglighet
Norrbotten är Sveriges största län och utgör 25 procent av landets yta. Genom
Norrbottens geografiska läge i det arktiska Europa och med landgräns mot både Finland och Norge, har ett gränsöverskridande samarbete utvecklats. Detta samarbete har försvårats under året då gränserna stängts. Förbindelser inom alla transportslag och riktningar är avgörande för den fortsatta utvecklingen. Hållbara effektiva transporter är avgörande för länets konkurrens- och attraktionskraft på en globaliserad marknad.
Region Norrbotten har under en lång tid samverkat med sju regioner i norra Sverige kring Botniska korridoren för att förbättra kommunikationerna i norra Sverige,
Skandinavien och övriga Europa. En del av Botniska korridoren är Norbotniabanan, där arbetet har varit fokuserat på att få med sträckan Skellefteå till Luleå i planprocessen.
En indikator som sticker ut något negativt är Andelen lastat/lossat gods med lastbil i Norrbotten, som ökar i förhållande till gods på järnväg och sjöfart. Här kan e-handel ha bidragit till att gods på lastbil ökat under perioden.
Under året har Region Norrbotten samverkat med Trafikverket för genomförande av den fastställda länstransportplanen för infrastruktur. Samverkan omfattar också förberedande arbete inför kommande planeringsperiod med insamling av underlag och metodutveckling för identifiering av brister och behov i infrastrukturen. Region
Norrbotten samverkar också med Trafikverket för genomförande av åtgärder som är prioriterade i den nationella planen för infrastruktur. Samverkan sker framförallt inom ramen för Bottniska korridoren och projektet Flygbil. Region Norrbotten samverkar även med Regionala kollektivtrafikmyndigheten och Region Norrbotten har deltagit i arbetet med etablering av tågpendling Luleå-Boden samt förberedande arbete för ny tågtrafik Luleå- Haparanda med start av trafik år 2021. Kartläggningen har visat att alla åtgärder inom insatsområdet är påbörjade.
Insatsområde - Flexibel och väl fungerande kompetensförsörjning
Norrbottens arbetsmarknad har ett stort behov av kompetenser inom en mängd olika yrken. Länets aktörer inom näringsliv, offentlig sektor, arbetsmarknad, utbildning och integration måste tillsammans skapa en gemensam målbild för att ta tillvara den tillgängliga arbetskraften och säkerställa att rätt kompetens finns tillgänglig.
Digitalisering och ökad flexibilitet i utbildningssystemet, jämställdhet och mångfald är viktigt i arbetet för en väl fungerande kompetensförsörjning i länet.
Kartläggningen visar att många åtgärder (69 procent) inom insatsområdet är påbörjade.
Kompetensförsörjningsarbetet har förstärkts under senare år med flera konkreta insatser som pågår parallellt. Näringslivet och offentlig sektor har stora behov av att rekrytera men har svårigheter med att hitta rätt kompetens. Vi behöver jobba på två
fronter samtidigt – den akuta bristen av arbetskraft här och nu men också säkerställa att det sker en omställning så vi står rustade inför framtida krav på kompetens till följd av ökad digitalisering och automatisering.
Under perioden har det skett en utökad och utvecklad samverkan mellan kommunernas vuxenutbildningar. Under 2019 genomfördes två projektutlysningar med inriktning på kompetensförsörjningsområdet, delvis finansierat av egna regionala medel. Resultatet har varit väldigt givande både för enskilda aktörer och för länets kompetensförsörjning som helhet. Inom ramen för det Regionala folkbildningsrådet har en överenskommelse arbetats fram, där Region Norrbotten och Norrbottens bildningsförbund pekar ut Kompetensförsörjning och arbetsmarknad som ett av sju områden man ska samverka kring. Regionen tar årligen fram en handlingsplan för kompetensförsörjningsområdet utifrån den regionala utvecklingsstrategin, med aktiviteter och nyckeltal, som för år 2020 är uppnådda eller är på god väg att uppnås. Kompetensförsörjningsinsatser riktade till länets drabbade företag har tillgängliggjorts under året.
Insatsområde - Smarta, hållbara innovationer och entreprenörskap
Norrbottens och Sveriges utveckling och välfärd har i flera hundra år finansierats tack vare vår naturbaserade ekonomi i länet. Det gör oss samtidigt sårbara, då
konjunkturförändringar och teknikskiften i omvärlden snabbt kan få stora effekter. Vi måste bli bättre på att använda vår världsledande kompetens och våra unika
förutsättningar. Detta ska vi göra genom att utveckla nya näringar utifrån de styrkor och konkurrensfördelar vi redan har. Samtidigt som vi vågar ta risker och pröva något vi inte försökt tidigare. Smart specialisering är att förstärka regionens konkurrenskraft genom att identifiera och prioritera områden med potentiell tillväxt. Vi ska också fortsätta att utveckla kreativa, innovativa miljöer inom alla näringar, stötta etablerade och nya kluster som gör oss internationellt konkurrenskraftiga även i framtiden. Insatsområdet Smarta, hållbara innovationer och entreprenörskap, baseras på Norrbottens
innovationsstrategi som antogs den 28 maj 2019. Kartläggningen visar att drygt hälften av åtgärderna (68 procent) inom insatsområdet är påbörjade. Några exempel på projekt är att främja miljöer för innovation för entreprenörer som fokuserar på
tjänsteinnovationer inom främst kulturella och kreativa näringar, samt övrig
tjänstesektor. Ett annat att stärka förutsättningar för fler SMF i ekosystemet kring de stora bas- och processindustrierna, då dessa kan medverka till innovation och nya produkter som är attraktiva på en internationell marknad. Ett annat är test och demo inom högvolym kompositer. Det finns ett starkt tryck från fordonsbranschen att minska miljöpåverkan vid transporter. Regionens kompositindustri har visat på potentialen och kommer att etablera en nationell test- och demonstrationsmiljö för
högvolymstillverkning av kompositer och sammansatta lättviktskonstruktioner. Ett trippelhelix partnerskap med Luleå tekniska universitet med flera parter ska i satsningen producera flygbränsle av skogsråvara. Detta bygger på en lösning som forskare LTU har utvecklat, som innebär att dagens fossila bränsle för svenskt
inrikesflyg kan bytas ut mot bioflygbränsle tillverkat av skogsrester. Projektets mål är att skapa ett sammanhållet helhetskoncept för produktion av bioflygbränsle, med utgångspunkt i de unika regionala förutsättningarna som finns i Norra Sverige.
1.1.2 Utmaningar
Beskriv kortfattat vilka utmaningar som har varit särskilt aktuella under året vad gäller ert regionala utvecklingsansvar. Hur har dessa utmaningar hanterats? Beskriv såväl utmaningar med det regionala utvecklingsarbetet som mer generella samhällsutmaningar.
Många av de utmaningar som hanterats under året har koppling till den pandemi som pågår och som påverkat både regionens arbete, de utvecklingsaktörer vi samarbetar med men framförallt föreningar och företag inom besöksnäring, handel och transporter.
Pandemin har drivit fram omprioriteringar av vårt utvecklingsarbete till att fokusera på de hårt drabbade företagen och föreningarna. Företagsakuter har startat upp i alla kommuner och en regelbunden dialog har förts med dem. Dialoger med kommunernas näringslivskontor har genomförts kring behov av insatser och kartläggningar har uppdragits åt Handelskammaren för att få en tydlig bild av företagens behov.
Besöksnäringen har drabbats hårdast och gränshandeln har haft stora utmaningar i samband med Finlands och Norges restriktioner och gränsstängningar. Många är de företag som gjort stora investeringar just innan pandemin slog till. Framför allt har handel och besöksnäring drabbats hårt. Det har därför under året ställts höga krav på att anpassa verksamheten och stödsystemet för det nya läget. Nya stöd till företagen har tagits fram för att möjliggöra omställning av företagens verksamheter i form av
konsultstöd och investeringsstöd. Projektägarna har fått möjlighet att förlänga sina projekt och styra om sina insatser att bättre passa in det nya läget. Att erbjuda drabbade företag kompetensutvecklingsinsatser har också krävt ändrade rutiner och ett
projektägarskap som är en stor utmaning när Region Norrbotten befinner sig i en omställning med besparingar på personal. Vidare har den stora branden på Polarbröd inneburit ett arbete med förstärkta insatser på plats för att det lokala näringslivet ska kunna komma vidare när en stor arbetsgivare är begränsad i sina uppdrag.
Uteblivna resor och arenor att träffa nya människor både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt minskar möjligheten att skapa nya kontakter. Detta påverkar det
regionala utvecklingsarbetet negativt. Arbetsförmedlingens minskade lokala och regionala närvaro försvårar vårt uppdrag. Detsamma gäller den behovsinventering och det analysarbete de inte längre kan bistå oss med.
Region Norrbottens stora besparingar och omorganisation har varit en stor utmaning då många vakanser inte kunnat tillsättas på grund av anställningsstopp. Det har funnits svårigheter med att vara proaktiv och svårigheter med att samordna och koordinera på grund av minskade resurser.
NYPS2020 har varit en utmaning under året. För företagsstöden kan det innebära risk med att alla legala aspekter inte kan uppfyllas. Vi ser behoven i näringslivet och vill möta utmaningarna pandemin ger men har inte administrativa verktyg som kan hantera det. Systemet behöver var flexibelt och att kunna möte de regionala förutsättningarna.
Det finns brist på ett samlat nationellt stöd. Att Landsbygdsprogrammet plötsligt drog undan finansiering av investeringar och projekt påverkade både företag och
verksamheter negativt men där vi från Region Norrbottens sida gjorde insatser för att försöka kompensera bortfall av finansiering.
Under året har arbetet med att ta fram nya EU-program startat. Det har varit många oklarheter kring budget och förordningar som försvårat framskrivningen av ERUF- programmet. En osäkerhet råder kring hur Just transition fund (JTF) ska hanteras i förhållande till ERUF-programmet vilket har försvårat prioriteringar och skrivningar inför inlämnade av ERUF-programmet till Näringsdepartementet. Trots detta har ett programförslag lämnats in som bearbetas vidare under 2021 utifrån den återkoppling som sker från Näringsdepartementet och EU-kommissionen. Region Norrbotten har även startat upp arbetet med att ta fram ett nytt Interreg program kallat Interreg Aurora tillsammans med Region Västerbotten, Region Västernorrland, Sametinget och
koordinatorerna i Finland och Norge. Det är en stor utmaning att skriva programmet i samverkan när vi inte kan träffas fysiskt och bygga upp den tillit som behövs i den nya större geografin.
En aktuell samhällsplaneringsfråga är hållbar elförsörjning. Under året togs en regional elnätsanalys fram som ett inspel från Norrbotten som kompletterar andra
elnätsanalyser som tagits fram av länsstyrelser i södra Sverige. Rapporten har fått stort genomslag nationellt och bidrar till att kommunicera den snabba utveckling som sker i
vårt län med elektrifiering av industrin, fossilfri ståltillverkning och den kraftigt ökande elförbrukningen som följer med det. Nu pågår arbete med steg 2 av den regionala elnätsanalysen i samarbete med länets kommuner. Förväntat resultat är en överblick av hur planberedskapen och förutsättningen för elförsörjning ser ut på kommunal nivå.
Detta blir ett planeringsunderlag till strukturbild för Norrbotten men även för
kommunernas strategiska näringslivsarbete. Vi har även kontakt med samordnare för den nationella elektrifieringsstrategin och deltar i planeringen av fördjupad regional dialog om nationell elektrifieringsstrategi tillsammans med Länsstyrelsens klimat- och energisamordnare.
De utdragna tillståndsprocesserna för gruvbrytning och avsaknaden av investeringar i infrastruktur i samband med näringslivets stora investeringar försvårar länets
utveckling. Utöver utmaningarna med pandemin så fortsätter
markanvändningsfrågorna vara problem för att kunna utveckla företag och få nya etableringar till stånd. Det handlar främst om skogs- och gruvnäringen, men också om en växande besöksnäring och den pågående vindkraftsutbyggnaden som många kommuner ser som en ny basnäring. I flera av Norrbottens kommuner är en stor del av marken skyddad via olika riksintressen som gör det svårt att arbeta med företagande, tillväxt och utveckling. Det får även konsekvenser för den nödvändiga upprustningen av elnätet som behövs för att kunna transportera de stora mängder el som är under produktion och som behövs för den stora elektrifieringen som Sverige står inför.
1.1.3 Inomregionala skillnader - hänsyn till olika förutsättningar
Beskriv kortfattat om, och i så fall hur, hänsyn har tagits till de olika förutsättningar som råder i olika delar av länet (till exempel landsbygder, mindre städer och större städer) när det gäller regionens prioriteringar och insatser under året.
Vid beredning av ansökningar för projektstöd och/eller företagsstöd tas alltid
inomregionala hänsyn som är en del av bedömningsgrunden där behovet av stöd kan se olika ut beroende på var i länet verksamheten bedrivs. Region Norrbotten har under året prioriterat företagsstöd inom stödområde B med 21 miljoner kronor till 65 företag i de två större kommunerna i länet (Luleå och Piteå). Vidare har regionen prioriterat 143 företagsstöd till de mindre kommunerna inom stödområde A till ett belopp på 56 miljoner kronor. En större andel av de prioriterade medlen har alltså gått till företag i kommuner som har längre till marknader och större utmaningar vad gäller service och tillgång till kompetent personal.
Under året har projekt finansierats som kommer alla kommuner i länet till del. De flesta projektägarna utgår ifrån de större kommunerna eftersom universitet och många företagsfrämjande aktörer har sitt säte där men i bedömningen tas hänsyn till kommuners olika situation exempelvis företagsstruktur, demografi och socioekonomiska förutsättningar.
En del i arbetet med att hantera inomregionala skillnader är att erbjuda stöd till kommersiell service. Vi har beviljat hemsändningsbidrag till nio kommuner och servicebidrag har utgått till sex dagligvarubutiker och tre drivmedelsstationer. Särskilt driftstöd har utgått till 27 dagligvarubutiker. En ökning av utbetalda stöd har skett under året jämfört med 2019. I samband med att finansiering av kommersiell service inom Landsbygdsprogrammet drogs in så prioriterade Region Norrbotten
investeringsbidrag för att täcka upp för de butiker och tankstationer som hade behov av investeringar för att kunna bedriva och utveckla sitt serviceerbjudande.
Antalet fysiska servicepunkter i Norrbotten är få och i nästan alla glesbygdskommuner saknas det servicepunkter som erbjuder digitala servicelösningar. Projektet DigiBy som tidigare medfinansierats av Region Norrbotten har under året genomfört pilottester av
nya digitala lösningar för att öka tillämpningen av digitaliseringens möjligheter för serviceutveckling i Norrbottniska byar. Projektet utvecklar tillsammans med
kommunernas landsbygdsutvecklare nya metoder för att använda befintlig teknik och tjänster som sedan anpassas efter förhållandena i byarna.
Det finns en stor och outnyttjad potential kring att arbeta för att ledig transportkapacitet bättre kan tas tillvara för att skapa förbättrad service och tillgänglighet. Det av Region Norrbotten tidigare finansierade projektet Predictive Movement leds av Luleå tekniska universitet med syfte att ta fram en konkurrens- neutral digital plattform för samordnade paket-, brev- och persontransporter i glesa miljöer. Målet är att invånare och företag i pilotkommunerna ska uppleva förbättrade paketleveranser och persontransporter.
1.2 Innovation och företagande
1.2.1 Innovation
Beskriv kortfattat hur arbetet med innovation har genomförts under året. Beskriv även eventuella utmaningar i genomförandet.
Kluster
Det strategiska innovationsarbetet har under året varit att genomföra Norrbottens smartspecialiseringsstrategi. Fokus har varit klusterarbetet som Region Norrbotten har startat upp i samverkan med utvecklingsaktörer i Norrbotten. Orsaken till att regionen har tagit detta initiativ är att Norrbotten är en glesbefolkad landsbygdsregion som har en annorlunda struktur än storstadsregionerna med sin koncentration på människor och företag. Eftersom Norrbotten består av 25 procent av Sveriges yta är det större geografiska hinder än andra områden i Sverige. Avstånden gör att det är svårare att upprätta och bibehålla livskraftig samverkan, men det är inte omöjligt. Kluster som utvecklar förmåga och/eller infrastruktur som mentalt minskar avstånden har större förutsättningar att uppnå kritisk massa och därigenom ökad förmåga att överleva.
Regionen vill med detta arbete öka förutsättningarna för lyckade och långsiktiga kluster inom länets prioriterade utvecklingsområden. Kring ett kluster finns det en mängd olika aktörer som tillsammans kallas innovationsstödsystemet. Detta system med dess aktörer är en av nycklarna till regionens utvecklingskraft. Kunskapsutbyte och gemensamma processer för problemformulering mellan företag, universitet och offentlig sektor bidrar till effektivare nyttiggörande av olika resultat. Dock är det är svårt att få till ett fungerande innovationsstödsystem, det finns hinder för samspel som leder till informationsbrister mellan i aktörerna i systemet.
För att veta hur samspelet fungerar mellan olika aktörer i klustret och se var bristerna finns eller de så kallade innovationsgapen, har Region Norrbotten påbörjat en
kartläggning av länets kluster. Syftet med kartläggningen är att se samspelet mellan aktörer inom klustren och att identifiera hur detta samspel påverkar företagens möjligheter att utvecklas. Första området vi valt att göra en studie på är
besöksnäringen, som blivit hårt drabbad av pandemin. Mellan månaderna mars till augusti år 2020 tappade besöksnäringen 863 124 gästnätter, vilket jämfört med 2019 närmare en halvering (48 procent).
Klusterarbetet ska bidra till att klusteraktörer får en ökad kunskap om hur de ska arbeta med sitt kluster och hur de kan få klustret att fungera bättre inom
innovationsstödsystemet. För regionens del kommer den utökade kunskapen om hur klustren fungerar i länet att resultera i ett förändrat arbetssätt kring hur regionen arbetar med kluster i det regionala tillväxtarbetet.
Big Science-anläggningar
Region Norrbotten och Region Skåne undersöker möjligheten att ta nästa kliv i utvecklingen och samordningen mellan Big Science-anläggningar i Sverige. Runt om i världen finns det ett antal storskaliga forskningsanläggningar. Forskningsanläggningar gör banbrytande upptäckter om såväl materialens minsta beståndsdelar som om rymden. Dessa storskaliga forskningsanläggningar kallas med ett gemensamt namn för Big Science. Exempel på forskningsanläggningar är ESS och MAX IV i Sverige, ESCAT i Norrbotten eller i Cern i Schweiz. Totalt finns tolv stora forskningsanläggningar i världen. Svenska företag är underrepresenterade som leverantörer till
forskningsanläggningar (Big Science-anläggningar). Samtidigt investerar Sverige betydande summor i forskningsanläggningar både i Sverige och utomlands.
Anläggningarnas behov sträcker sig från den mest avancerade spetsteknologin, till mer generella produkter och tjänster. Bredden skapar en mycket stor marknad för såväl små som medelstora och riktigt stora leverantörer. Att leverera avancerad utrustning till en forskningsanläggning kan kräva betydande insatser, men höjer den egna kompetensen och innovationsnivån. Leveranserna fungerar också som referensobjekt inför
kommande affärer i framtiden. De handlar inte om att regionen ska driva forskning utan att det handlar om att tillvarata potentialen som finns i Big Science-anläggningarna i Sverige. Det kan göras genom att ta hand om resultaten som kommer från Big Science- anläggningarna så att de skapar en regional och nationell tillväxt och stärka
ekosystemet kring Big Science anläggningarna så att de kan bidra till att accelerera teknikutveckling, bistå med kompetensutveckling och möjliggöra internationalisering.
European Digital Innovation Hub (EDIH)
Norrbotten har två av femton stycken European Digital Innovation Hub (EDIH) som Sverige har skickat in till EU. Syftet med satsningen på EDIH är att stimulera en digital transformation inom alla branscher och inom offentlig sektor i EU. Huvudfokus ligger på ökad digitalisering i företag, framförallt de små och medelstora, samt på de delar av offentlig sektor som har behov av ökad digitalisering. Det innebär att på lång sikt skapa förutsättningar för strategisk samverkan så att vi kan få en hållbar tillväxt och en attraktiv region som bidrar till att lösa samhällsutmaningarna. För att på bästa sätt nyttja de europeiska resurserna har vi valt att driva arbetet för att skapa en digital innovationshubb. Det ska vara en resurs för företag och offentlig sektor att på bästa sätt ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Viktigt är att nå ut regionalt och att lyfta vår spetskompetens till övriga företag och aktörer i Europa.
Nätverk och forum
Norrbottens Smart specialiseringsstrategi har blivit uppmärksammad internationellt som exempelvis i samband med Arctic Frontiers 2020 möte i Tromsö. Där fick Norrbotten presentera sin strategi tillsammans med andra regioner och deltog i efterföljande dialog kring nästa steg i smart specialiseringsstrategins arbete i glesa miljöer.
Vid Arctic Frontiers ledde Norrbotten seminariet Space to Earth - New space – new business opportunities. Det handlade om att Sverige har en unik position som rymdkluster för den globala utvecklingen: geografisk position, kompetens, test- och industriverksamhet, forskning och forskningsinfrastruktur i världsklass. Länet
presenterade konkreta exempel på hur rymdverksamhet skapar förutsättningar för en helt ny basindustri som genererar kunskap och innovation till befintliga industrier och offentliga verksamheter. Ett 70-tal besökare var med på eventet.
Region Norrbotten deltog under året i möte med den amerikanska ambassaden kring hur vi kan utveckla ett affärssamarbete mellan Norrbotten och USA. Samtalet
genomfördes tillsammans med länsstyrelsen i Norrbotten, Norrbottens
handelskammare och Entrepreneurship, innovation and small business (ESBRI) i samarbete med den amerikanska ambassaden.
Regionen deltar i nätverket Regional nationell dialog med fokus på forsknings och innovationsfrågor (RND FoI). Nätverket har ett 40-tal deltagare från regional nivå, nationella myndigheter och departement och samlas regelbundet för att diskuterar aktuella FoI-frågor. Ett av mötena genomfördes i Luleå i samband med Smart specialiserings (S3)-konferensen i Luleå, se nedan. Nätverket är viktigt för kunskapsutbyte med övriga län och stärker arbetet med forsknings- och innovationsfrågor i länet och ger regionen möjlighet att lyfta fram specifika förutsättningar för Norrbottens utveckling inom området.
Region Norrbotten deltog på nätverksträffen om Smart specialisering som
Tillväxtverket genomförde med Sveriges regioner och där redogjorde vi för erfarenheter från arbetet med smart specialisering. Ett 70- tal personer deltog.
Region Norrbotten har avslutat sitt engagemang i Arktiska investeringsplattformen (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtlands län) som kan bli ett
garantiinstrument för små och medelstora för främjande av investeringslån. Lånen ska återbetalas på 15 år eller längre. Utmaningen med att inrätta investeringsplattformen är att Europeiska investeringsbanken (EIB) kräver att den regionala finansieringen ska överföras i sin helhet i samband med att avtalet skrivs under. Det pågår en översyn av finansieringsmöjligheter men ännu finns det ingen lämplig lösning. Regionen valde att inte gå vidare med arbetet pga. att regionen såg att behovet av lånekapital bland Norrbottniska företag var låg och att Region Norrbottens åtagande skulle bli för stort i förhållande till behoven.
Ge exempel på insatser som har genomförts under året. Insatserna kan vara helt eller delvis finansierade med anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder men även insatser med egna medel/annan finansiering kan redovisas. Ange 5 - 10 insatser och fyll i tabellen nedan.
Namn på insats och kort beskrivning
(ange eventuellt ärende id i NYPS)
Insatsens bidrag till fastställda mål
Beskriv insatsens bidrag till mål som fastställts i den regionala
utvecklingsstrategin, det regionala strukturfondsprogrammet respektive de territoriella
samarbetsprogrammen
Resultat i form av prestationer
Beskriv resultat av insatsen eller förväntade resultat.
Resultat i form av effekter på kort och lång sikt
Beskriv resultat av insatsen eller förväntade resultat.
Sustainable Solid-state Lithium-ion Batteries (Sol- Bat)
(id 20202872)
Luleå Tekniska Universitet Projektet syftar till att ta fram hållbara fastfas litium- jonbatterier som anses ha en stark potential i framtiden.
Projektet bidrar till RUS effektmål om hög livskvalitet i attraktiva
livsmiljöer- En begränsad miljöpåverkan samt innovation och företagande.
Bidrar till Interreg Nords insatsområde Forskning och innovation och målet Aktörer inom innovationssystemet har stärkt sin förmåga att agera på den europeiska forskningsarenan inom regionens fokusområden.
Här kombineras norra Finland och norra Sveriges kompetenser för att, för första gången, utveckla hållbara fastfas litium-jon batterier som består av nya elektrolyter, elektroder och beläggning av dem.
Tillverkningen av de
nya batterierna kommer att baseras på avfall och restprodukter och andra allmänt
lättillgängliga förnyelsebara råvaror (biomassa, aska och leror).
Genom att forska fram nästa generations batterier tillsammans med det lokala näringslivet (biomassa, avfall och energi) sker ett stort kunskapslyft och tekniköverföring som ger möjlighet att utveckla dessa företag och branscher ytterligare.
På lång sikt finns potential att norra Sverige får en stärkt värdekedja inom hållbar batteritillverkning.
Projektet i kombination med Northvolts etablering och andra initiativ ger möjligheter för fler etableringar inom batteriteknik.
Cloudberry Datacenters (id 20203732)
Luleå Tekniska Universitet Syftet med projektet är att i samverkan mellan akademi och näringsliv vidareutveckla kompetensen inom datacenterområdet för att via forskning, utveckling, innovation och verifiering via tester och experiment i en fullskalig prov- och forskningsmiljö möjliggöra implementering av innovativa och resurseffektiva lösningar.
Projektet bidrar till RUS effektmål om stärkt entreprenörskap företagande och en högre förnyelsegrad dvs. att SMF ökar andelen som investeras i forskning och utveckling.
I projektet finns 12 olika delpaket som tittar på olika problemställningar när det gäller energieffektivitet och datacenter. I dessa delpaket samverkar forskare från olika discipliner och näringsliv.
Forskningen sker utifrån ett företagsperspektiv och ger tillgång till viktig infrastruktur som leder till lösningar/förbättringar, kompetensutveckling och affärsmöjligheter för företagen.
Effekter på kort sikt är att företag får hjälp med datacenterrelaterade problem. Det kan leda till nya forskningsprojekt, produkter, tjänster och företag.
Effekter på lång sikt är att projektet förväntas bidra till att minimera energianvändningen i datacenter genom utveckling av ny teknik, processer, metoder och strategier för ökad effektivitet.
DigiProcess - Supporting digi- talization of process industry ecosystems
(id 20202454)
Luleå Tekniska Universitet Projektets övergripande mål är att stödja digitaliseringen och utveckling av digitala tjänster och ekosystem för SMF som producerar tjänster till processindustrin.
Detta görs genom att identifiera behov och möjligheter inom industrin och deras SMF-leverantörer och utveckla dem ytterligare till en tillämpbar nivå med stöd av projektpartner.
Projektet bidrar till RUS effektmål om stärkt entreprenörskap företagande och en högre förnyelsegrad.
Utvecklingsstrategin pekar särskilt ut digitaliseringen som en viktig strategisk aktivitet.
Bidrar till Interrreg Nords insatsområde Entreprenörskap och målet Ökad andel SMF med gränsöverskridande Affärsmodeller.
Deltagande företag får konsulterande stöd med att identifiera
affärsmöjligheter och
utvecklingspotential relaterat till digitalisering. Som ett resultat förväntas de utvecklade affärsmodellerna i ekosystemen förbättra kostnadseffektiviteten vid köp från det större bolaget på grund av att tjänsterna från
underleverantörsnätverket kan erbjudas i mer rimliga grupperingar.
Effekter på kort sikt förväntas bli fler gemensamma gränsöverskridande arenor för inköp och leverans. Där företag får möjlighet att träffas och samarbeta för att driva fram innovation, nya produkter och affärsmodeller med högre digitaliseringsnivå.
Effekter på lång sikt förväntas bli en högre digitaliseringsgrad som gör att företagen kan konkurrera i en alltmer globaliserad och digitaliserad processindustri.
Hands on (id 20203214)
RISE Research Institutes of Sweden AB
Fortsättningsprojekt till DesignIT där arbetet med att stötta SMF i innovation och digitalisering med ett design- och användarfokus kommer fortgå.
Projektet överensstämmer med det prioriterade insatsområdet Smarta, hållbara innovationer och entreprenörskap enligt RUS och bidrar till effektmålen om högre förnyelsegrad och högre andel av SMF som investerar i forskning och utveckling.
Bidrar till ERUF:s insatsområde Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation
Projektet skapar konkreta samarbetsformer där företagen praktiskt får utforska design, ny teknik och innovationsmetod baserat på företagens egna behov och produkter/tjänster.
Det kan tex handla om stöd i arbete med att göra prototyper och användartest.
Effekter på kort sikt är att deltagande företag fått större kunskap om och erfarenhet av att arbeta med interaktionsdesign och användarupplevelser i praktisk och verklig kontext.
På lång sikt förväntas effekterna bli fler samarbeten och projekt där forskare, offentlig sektor samt företag från olika branscher möts och där skärningspunkter kan uppstå. Detta bidrar till
innovation och förnyelse i regionen.
Intersective Innovation 2.0 (id 20204755)
Piteå Science Park AB Projektet syftar till att stödja öppen innovation hos små och medelstora företag, samt att ta vidare och
kommersialisera utvecklingsidéer som framkommer hos de deltagande företagen.
Satsningen är en fortsättning på pågående projekt Intersective Innovation.
Projektet överensstämmer med det prioriterade insatsområdet Smarta, hållbara innovationer och
entreprenörskap enligt den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Projektet bidrar till effektmålet i RUS att antal öppna innovationsplatser ska öka.
Projektet överensstämmer med det regionala strukturfondsprogrammet mål Investering för
sysselsättning och tillväxt i Övre Norrland, Investeringsprioritering Att främja entreprenörskap, särskilt genom att underlätta det ekonomiska utnyttjandet av nya idéer och främja skapandet av nya företag, inklusive genom företagskuvöser.
Projektet bidrar till aktivt lärande kring olika delar av
innovationsprocessen och att utveckla idéer tillsammans med företag från andra branscher.
Aktiviteterna främjar möten i skärningspunkter mellan branscher.
På kort sikt förväntas effekterna bli att de deltagande företagen använder sig av öppen innovation som metod för att lösa utmaningar i företagen.
På lång sikt väntas insatserna bidra till ökad tillväxt och sysselsättning hos små- och medelstora företag i regionen, att fler produkter och tjänster utvecklas och
implementeras, samt att innovationskraften i regionen tilltar.
1.2.2. Företagande och entreprenörskap
Beskriv kortfattat hur arbetet med företagande och entreprenörskap har genomförts under året. Beskriv även eventuella utmaningar i genomförandet.
Pandemin
Utmaningarna inom företagande och entreprenörskap ser olika ut beroende på var i länet företaget utgår ifrån. De perifera företagen får större utmaningar med t.ex.
infrastruktur, kompetens, supportsystem och avstånd till marknad och leverantörer. I och med pandemin har vissa av dessa förutsättningar förändrats något. Vissa digitala företag i periferin har fått ett uppsving medan ett företag med bättre
lokaliseringsförutsättningar har drabbats hårt. Till exempel är inspelningen av
Robinson i Haparanda skärgård (som Region Norrbotten stöttat) en följd av pandemin som gett positiva effekter på en del av näringslivet i Haparanda. En annan är det språng som tagits i digitaliseringen. Att jobba på distans och att nya normen blivit att delta på möten utan att resa underlättar för många företagare.
Men generellt gäller att pandemin under 2020 har slagit hårt mot merparten av näringslivet i Norrbotten som inte utgör basindustrin. Enligt Svenskt näringslivs undersökning som kom ut i december 2020 anger 56 procent av de svarande företagen inom handel och transport att de har en lägre försäljningsvolym än för sex månader sedan. Inom tjänstesektorn har det skett en minskning med närmare 44 procent. 44 procent har svarat att de upplever finansierings- eller likviditetsproblem där hela 65 procent av dessa anger att de inte klarar sig mer än sex månader utan kapitaltillskott om den pågående pandemin fortsätter och inga nya/kraftigare stödåtgärder
sjösätts. Dessutom har investeringar liksom personalstyrka minskat under året.
Arbetslösheten har gått upp i hela länet under pandemin men det är stora skillnader mellan kommunerna. Arbetsförmedlingens siffror från december 2020 visar att andelen inskrivna arbetslösa av den registerbaserade arbetskraften är i genomsnitt 6,9 procent för länet och för riket 8,8 procent. Andelen är högst i Haparanda med 11,5 procent och lägst i Gällivare (hög specialisering mot basnäringar) med 4,4 procent. Jämfört med motsvarande period föregående år har arbetslösheten ökat med 0,6 procent i Norrbotten och för riket 1,4 procent. Av kommunerna i länet är det bara Älvsbyns kommun, med en ökning på 1,7 procent, som har en större ökning än riksgenomsnittet.
Här är troligen branden i Polarbröd en bidragande orsak till den relativt stora ökningen.
Kommuner som Pajala, Arjeplog och Övertorneå har lägre arbetslöshet december 2020 än motsvarande period föregående år.
Det kan konstateras att besöksnäringen är den bransch som har drabbats hårdast i Norrbotten. Under månaderna mars-augusti har branschen haft ett tapp på 863 124 gästnätter, vilket jämfört med förra året är närmare en halvering (48 procent). 136 företag inom hotell och restaurang i länet har, under samma tidsperiod, ansökt om konkurs. For att stödja besöksnäringen finansierade Region Norrbotten ett
kompetenshöjande projekt som Swedish Lapland Visitors Board höll i. Det var ett affärsutvecklingsprogram speciellt utvecklat för sm och medelstora företag inom å̊
besöksnäringen. Under åtta veckor fick 100 företag delta i ett utvecklingsprogram som omfattade teman som digitalisering, hållbarhet, affärsutveckling, marknadskännedom samt värdskap och service. Innehållet hade utformats utifrån en nulägesanalys kring behov och utmaningar som företagen själva identifierat, egen omvärldsbevakning och kunskap kring trender i branschen.
Region Norrbotten har även beviljat förlängningsprojekt till strukturfondsprojektet Business Capacity Development in Swedish Lapland och Interreg Nordprojektet Visit Arctic Europe II+. Båda projektförlängningarnas primära syfte är att underlätta
besöksnäringens omställning och fortsatta utveckling för att säkra en långsiktigt hållbar tillväxt i regionen. Region Norrbotten har även genomfört en särskild stödsatsning med arbetsstipendier riktade till företag inom kulturella och kreativa näringar som har påverkats av pandemin. Projekt har även beviljats för att kunna ställa om Jokkmokks marknad till ett digitalt event februari 2021.
Stängningen av landsgränserna på norsk och finsk sida har haft stora negativa konsekvenser för gränshandeln vilket har påverkat företagen i framför allt länets fem gränskommuner.
Under året har Region Norrbotten haft nära och intensiv kontakt med kommunernas företagsakuter, den nationella företagsakuten och länets stödsystem för att kunna erbjuda relevanta stödåtgärder. Kommunernas företagsakuter har varit snabba på att fånga in behov och erbjuda stöd och hjälp. Många företag har även tagit hjälp av sin lokala redovisningsbyrå för att råd. Rådgivningen har till största del handlat om frågor som att minska kostnader, hitta finansieringslösningar, hur ta del av de olika
stödpaketen och möjligheter att ändra affärsidén och hitta alternativa intäktskällor.
Under året har dessutom pågående utvecklingsprojekt som genomförs mot företag inventerats och i de fall det varit möjligt ställts om för att stödja drabbade företag. I vissa projekt har företag fallit bort på grund av att de måste hantera akut kris och inte har förmåga att arbeta med utvecklingsprocesser. Fysiska aktiviteter har fått ställas in eller ställas om till digitala aktiviteter. Vi har även beviljat många projektförlängningar som en följd av pandemin.
Övrigt
Utöver pandemin fortsätter markanvändningsfrågorna vara problem för att kunna utveckla företag och få nya etableringar till stånd. Det handlar främst om skogs- och gruvnäringen, men också om en växande besöksnäring och den pågående
vindkraftsutbyggnaden som många kommuner ser som en ny basnäring. I flera av Norrbottens kommuner är en stor del av marken skyddad via olika riksintressen som gör det mycket svårt att arbeta med företagande, tillväxt och utveckling. Det får även konsekvenser för den nödvändiga upprustningen av elnätet som behövs för att kunna transportera de stora mängder el som är under produktion och som behövs för den stora elektrifieringen som Sverige står inför.
