DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Hälsa för personer med bestående funktions- nedsättningar
- Fysisk aktivitet/stillasittande
http://www.nll.se/sv/Utveckling-och-tillvaxt/Folkhalsa/Fokusomraden/Halsa/
Utvecklingsavdelningen
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Nätverk
• Anna Westin Lundgren, Barnhabiliteringen
• Ann-Christin Stenman, Vuxenhabiliteringen och LSS
• Marit Persson, Hjälpmedelskonsulenter
• Lena Lundsten, Hjälpmedelskonsulent
• Gun-Britt Texvall, Luleå Kommun
• Lena Revholm, Parasportförbundet
• Kerstin Lindström, FoI-enheten
• Margareta Eriksson, Folkhälsoenheten
• Birgitta Nordtröm, FoI-enheten
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Program
Förmiddag
09.15–09.45
Vad är fysisk aktivitet och vad är stillasittande?
Margareta Eriksson
09.45-10.15
Hjälpmedel och förflyttningar som främjar fysisk aktivitet
Lena Lundsten och Lena Palmgren
10.15–10.30
Bikupa och bensträckare
10.30–10.45
Kultur och hälsa, hur hänger det ihop?
Hanna Harila
10.45-11.15
Senaste forskningen om ståendets effekter Birgitta Nordström
11.15-12.15
Att åldras med ryggmärgsskada Ulrica Lundström
Eftermiddag
13.15–14.15
Att leva med en funktionsnedsättning Lovisa Viklund, rörelsehinder
Linnéa Grönbech Blomqvist, NPF
14.15–14.45 Bikupa och bensträckare med kaffe
14.45–15.30
Elektrodressens påverkan på delaktighet, spasticitet och ledrörlighet
Camilla Flodström
15.30–16.00
Vilka möjligheter finns till fysisk aktivitet på fritiden Lena Revholm
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Margareta Eriksson
Vad är fysisk aktivitet och vad är stillasittande?
5
Stillasittande och otillräcklig fysisk aktivitet
Margareta Eriksson
Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum, Norrbottens läns landsting Leg. sjukgymnast Med Dr, Leg. sjuksköterska
Levnadsvanegrupp en LSR, Tema grupp fysisk aktivitet HFS, styrelsen YFA
Fysisk aktivitet = energiförbrukning
Definition fysisk aktivitet:
•”all kroppsrörelse som är ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning”
• innebär att all fysisk aktivitet har betydelse för hälsan
Olika typer av fysisk aktivitet
•Omedveten, automatiserad fysisk aktivitet
• Vardaglig aktivitet
• Förflyttning till och från jobb eller skola
• Fysik belastning under arbete
• Hobbyaktiviteter
• Motionsaktiviteter
• Idrottsträning
8
Rekommendationer om fysisk aktivitet för
vuxna (≥ 18 år) Yrkesföreningen för fysik aktivitet (YFA) och Svenska Läkaresällskapet okt 2011 www.yfa.se
För att främja hälsa, minska risk för kroniska sjukdomar, förebygga förtida död samt för att bevara eller förbättra fysisk kapacitet.
Fysisk aktivitet minskar risken för:
- förtida död, oavsett orsak
- hjärtkärlsjukdom, t ex högt blodtryck, kärlkramp, hjärtinfarkt , stroke - metabola sjukdomar, tex. fetma, metabola syndromet, diabetes typ 2 - cancer, t ex tjocktarms- och bröstcancer
- fall och benbrott, t ex höftfraktur
- psykisk ohälsa, te x demens , depression
9
Uppdaterade rekommendationer fysisk aktivitet för hälsa
Aerob träning:
Måttlig intensiv aktivitet minst 150 min per vecka
ex 30 min rask promenad 5 dar/v
- ger ökning av puls och andning eller Intensiv aktivitet minst 75 min per vecka ex 25 min jogging 3 dar/v
ger markant ökning av puls och andning
Rekommendationer fysisk aktivitet
• Aktiviteten bör spridas över flera av veckans dagar
• Kan utföras i pass om minst 10 min.
• Utöver lågintensiva vardagsaktiviteter som hushållsarbete, korta långsamma promenader
Hälsoeffekter uppnås vid en kaloriförbrukning 1000-1200 kcal/v eller 150-200 kcal/d (utöver lågintensiva vardagsaktiviteter)
Dos-repons!
11
Styrketräning: Motstånds- eller viktbärande
träning minst 2 ggr/v. Stora muskelgrupper, ex. 8-10 övningar, 8-12 repetitioner
Balansträning: Viktigt komplement för äldre för att minska risken för fall
Långvarigt stillasittande bör undvikas. Regelbundna
”bensträckare” rekommenderas. Gäller även de som uppfyller rekommendationerna om fysisk aktivitet.
Gravida rekommenderas vara fysisk aktiva
För individer med kroniska sjukdomar hänvisas till FYSS
Otillräcklig fysisk aktivitet
< 30 min /dagligen
<150 min/vecka
Otillräcklig fysisk aktivitet och stillasittande - två oberoende riskfaktorer
Otillräcklig fysisk aktivitet och stillasittande tid - två olika beteenden med delvis olika fysiologiska konsekvenser
Stillasittande
Ingen muskelrörelse
”Muskulär inaktivitet”
Definitioner stillasittande
• Aktiviteter som inte ökar kroppens energiförbrukning väsentligt över förbrukningen i vila (Pate, O`Neill & Lobelo, 2008)
• ≤1.5 metabolic equivalent, MET, sittande eller liggande, men
vaken (Sedentary Behaviour research Network 2012) Vila/stillasittande = 1 kcal/kg/tim = syreupptag 3,5 ml/kg/min 1MET = den energi eller syre som kroppen använder i vila Ju hårdare arbete, ju högre
syreförbrukning, ju högre MET värde
• Accelerometer <10 (cpm) counts per minut
• <5000 steg per dag
• TV-tittande, skärmtid…..
Den ”aktiva soffpotatisen” – vanligt rörelsemönster
15
Mätt med accelerometer:
”Den aktiva soffpotatisen”
• är måttligt-intensivt fysiskt aktiv 31 min/d och uppfyller rekommendationen om fysisk aktivitet MEN
• är stillasittande 71% av tiden!
Konsekvenser?
Stillasittande oberoende riskfaktor!
Healy , Owen 2010
Negativa effekter av att sitta stilla länge - mekanismerna
• kraftigt sänkt energiförbrukning
• enzymsystem stannar av (t.ex. minskad aktivering av lipoproteinlipas, LPL)
• fettomsättning minskar – minskat upptag av triglycerider i musulaturen
• blodfetter stiger
• På sikt ökar bukfetman
• glukostransportörer fungerar sämre (t.ex. GLUT 4)
• blodsockret stiger
• inflammationsframkallande proteiner ökar
• mm…..
Längre perioder av stillasittande innebär en ökad risk, oberoende av övrig fysisk aktivitet
Studie på friska unga män
Konsekvens:
• nedsatt glukostolerans
• insulinresistens
• förhöjda blodfetter
• förlust av muskelmassa
• ökad mängd visceralt fett
Minskade antalet steg per dag från 10 000 till 1500 under 14 dagar Insulinresistens
och fettinlagring på 14 dagar!
Bente Klarlund JAMA 2008
Fetma och stillasittande
Personer med fetma satt i genomsnitt 2,5 timmar mer varje dag än normalviktiga.
Skillnaden i energiförbrukning mellan den sittande personen och en person som stod upp motsvarande tid var ca 350 kcal.
ca 5-10 kg på 1 år!
Levine 2005
Energi förbrukning kcal/tim
Begränsa stillasittande tid – ta varje tillfälle till rörelse och vardagsmotion
-Vid promenad ca 5 km/tim förbrukar vi 4 ggr mer energi jämfört med om vi ligger eller sitter stilla (20 kJ jämfört med 5 kJ) Levine 02,05
- När vi går i trappor förbrukar vi 25 ggr mer energi än om vi åker hiss Levine 07
Healy 2010
Bryt stillasittandet - bensträckare lönar sig!
NHANES (US National Health and Nutrition Examination Survey), USA, 2003/04 och 2005/06
1 minut
Mätning med accelerometer på 4757 vuxna stillasittande
personer visade att personer som avbröt stillasittandet med korta ”bensträckarpauser” hade:
- lägre midjemått (- 4 cm),
- högre HDL, - lägre triglycerider,
- lägre CRP, - mindre insulinresistenta
Statiskt stående
Statiskt stående bör inte ses som stillasittande eftersom dem aktiviteten kräver aktivitet i många muskelgrupper ex
tyngdförskjutningar och smårörelser – fidgity movments.
I en studie med barn och tonåringar med CP framkom att energiåtgången vid stående översteg 1,5 METs (= gräns för stillasittande).
Mindre stöd utifrån gav högre grad av muskelaktivitet (trend).
Verschuren 2014
Att belasta kroppen i upprätt position har viss effekt på bentäthet, spasticitet och motverkar kontrakrer.
Paleg
Bryt stillasittande – möjliggör uppresning och stående
Stillasittande är vanligare bland personer med funktionsnedsättning
Den fysiska aktivitetsnivån bland personer med
rörelsehinder är generellt lägre än i övrig befolkning Ohälsan är störst bland de som har ett rörelsehinder Negativa förändringar i kroppskonstitutionen som ökad fetma och muskelatrofi bidrar till metabola störningar
Risken att drabbas av ischemisk hjärtsjukdom har visats vara 2-3 ggr högre för personer med CP
Otillräcklig fysisk aktivitet och
stillasittande lika farligt som rökning
Fysisk inaktivitet och sjukdomsbördan
Fysisk inaktivitets del i sjukdomsbördan
Globalt Sverige
Kranskärlssjukdom 6 % 7,3 %
Typ 2 diabetes 7 % 9,1 %
Bröstcancer 10 % 11,5 %
Coloncancer 10 % 13,1 %
Mortalitet 9 % 11,8 %
Effect of physical inactivity on major non-communicable diseases worldwide: an analysis of burdon of disease an life expectancy. I-Min Lee, Lancet 2012
Fysisk inaktivitet orsakar 9 % av prematura dödsfall årligen = 5,3 miljoner!
Fysisk inaktivitet i sjukdomsgrupper
Globalt Kranskärls- sjukdom
Typ 2 diabetes
Bröstcancer Coloncancer
Inaktivitet bland de med manifest sjukdom
35,2 % 35,2 % 38,8 % 35,2 %
Inaktivitet bland de med risk för sjukdom
42,2 % 43,2 % 40,7 % 42,9 %
Effect of physical inactivity on major non-communicable diseases worldwide: an analysis of burdon of disease an life expectancy. I-Min Lee, Lancet 2012
Stillasittande tidsålder –
rörelsemönster under dygnets timmar
Kallings L et al. Läkartidningen 2010;107:2090-5.
Andel vuxna som sitter 4 tim el mer/dag – en internationell jämförelse
• Europa 64%
• Amerika 55%
• Mellanöstern 41%
• Oceanien 40%
• Afrika 38%
• Sydostasien 24%
Otillräcklig fysisk aktivitet Sverige
I Sverige är ca 35 % otillräckligt fysiskt aktiva
Socialstyrelsen 2011
Andelen personer med stillasittande fritid är ca 14 %
Hälsa på lika villkor 2014
• 29 % av svenskarna sitter stilla 8 tim eller mer under en vanlig vardag!
• 38 % i åldern 15-29 år sitter stilla 8 tim eller mer en typisk dag
• 29 % sitter stilla i två tim minst 1 g/dag utan att resa sig
Folkhälsoinstitutet 2012
Stillasittande fritid i Sverige
Norrbottniska män sitter mest
Skärmtid på fritiden för skolelever
Ca 30% av eleverna i gymnasiet spenderar 5 tim eller mer vid TV, dator, mobil
Hälsosamtalet i skolan Norrbotten 2013
31
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6
Coronary Occlusion Early Mortality*
Drivers Conductors
Intet nytt under solen…… Jeremy Morris Lancet 1953
*0- 3 dar efter hjärtinfarkt
31 000 transportarbetare i London
• Halverad risk för hjärtinfarkt hos konduktörer vs chaufförer
• Brevbärare vs posttjänstemän
Samband mellan fysisk aktivitetsnivå på arbetet och insjuknade i kranskärlssjukdom
32
Låg fysisk prestationsförmåga ökar risken för dödsfall i hjärtkärlsjukdom
0 5 10 15 20
Women Men
Low Mod High
Blair SN et al. JAMA 1996; 276:205-10 Deaths/10,000 PY
7080 kvinnor och 25340 män, Aerobic center longitudinal study, Dallas
Låg fysisk prestationsförmåga och risk för död
Låg fysisk
prestationsförmåga (CRF)
orsak till flest dödsfall;16%, hypertoni 15%
rökning 9%
Aerobic Center Longitudinal Study
40 842 män (3333 döda) 12 943 kvinnor (491 döda)
Physical inactivity:
the biggest public health problem of the 21 st
century
Steven Blair m.fl , BMJ 2009
TV-tittande, fetma och diabetes
Antal timmar framför TV:n, oberoende av kost och motionsvanor, har visat sig vara kopplat till framtida risk för fetma och diabetes.
68 497 kvinnor följdes i 6 år. Nurse´s Health Study
Risken för fetma och diabetes ökade med 14% resp. 23% för varje 2 tim/d ökning TV-tittande, medan 1 tim rask promenad minskade risken för fetma 24% och diabetes 34%.
Råd: - TV-tittande <10tim/v och - Promenad ≥30 min/d
Nurse´s Health Study, 68 497 kvinnor följdes i 6 år. Hu 2003
European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition-Potsdam Study, 23 855 kvinnor och män följdes i genomsnitt 7,8 år, Ford 2010
Health Professional´s , Follow-up Study,37 918 män följdes i 10 år Hu 2001
TV-tittande ≥4 tim/d jämfört <1tim/d = 63% ökad risk för diabetes, men då justering för vikt blev riskminskningen 14%
TV-tid, total stillasittande tid metabolt syndrom och hjärt-kärlsjukdom
Varje 1 tim/d ökning av TV-tittande ökade risken för insjuknande och död i hjärt-kärlsjukdom, oberoende av fysisk aktivitet .
Justering för BMI och midjemått påverkade samband endast till en mindre del.
EPIC Norfolk Study, 12 608 kvinnor och män följdes i snitt 6,9 år Wijndaele 2011 Meta-analys av 10 tvärsnittsstudier , totalt 21 393 personer, Edwardson 2012
”The European Youth Heart study” Eklund 2006
Samband mellan antal stillasittande tid och förekomsten av metabolt syndrom hos både män och kvinnor
Samband mellan antal timmar framför TV:n eller datorn, skärmtid, och förekomsten av metabolt syndrom hos barn
Annons Hemköp DN 2007-01-18
TV-tittande och mortalitet
Dunstan DW et al. Circulation 2010
Varje ökning av tid framför TVn (1 tim) - 11 % ökad total mortalitet
- 18 % ökad CVD död
TV-tittande > 4 tim/dag (jmf under 2 tim/dag) - 46 % ökad total mortalitet
- 80 % ökad CVD död
”multiadjusted” tex rökning, matvanor, alkohol vikt, bukfetma, utbildning och motionsvanor
8800 friska vuxna >25 år följdes i snitt 6,6 år
.
7278 män och 9735 kvinnor, 18-90 år, följdes i 12,9 år
Stillasittande tid och mortalitet
Sitting time and mortality from all causes, cardiovascular diseases, and cancer Canada fitness survey, Katzmarzyk 2009
”Råd om fysisk aktivitet av minst måttlig intensitet bör kompletteras med råd om att undvika
stillasittande”
Sitta framför TV:n förkortar livet!
81 år
76 år
- 5 år
Varje timme framför TV:n förkortar livet med 22 minuter hos män och
kvinnor över 25 år
Veerman 2011
Stillasittande tid och mortalitet
Samband mellan total stillasittande tid och risken för total dödlighet oberoende av övrig fysisk aktivitet och BMI. Gällde friska såväl
personer med diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Personer som var stillasittande 8 -11 tim/d hade 15 % ökad risk för död jämfört med de som var stillasittande <4 tim/d
Personer som var stillasittande >11 tim/d hade 40% ökad risk för död jämfört med de som var stillasittande <4 tim/d
Data på 222 497 personer i Australien 45 år eller äldre, följdes igenom snitt 2,8 år Van Ploeg 2012
Öka Byt till Begränsa
Långvarigt Stillasittande Bilåkandet Tråkig träning!
Dåligt samvete Daglig fysisk aktivitet
- vardagsaktivitet Aerob fysisk aktvitet Styrketräning
Gåendet och stående – ta bensträckare
Rolig Fysisk aktivitet!
Hiss Trappa
Bil Cykel Buss Gå
Fysisk aktivitet och stillasittande
Sittande Stå vid
vid skrivbord skrivbord
Stegräknare
margareta.eriksson@nll.se
Tack för uppmärksamheten!
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Lena Lundsten och Lena Palmgren
Hjälpmedel och förflyttningar som främjar fysisk aktivitet
Hjälpmedel som främjar fysisk aktivitet
• Att främja hälsa
• Fysisk aktivitet vid funktionsnedsättning
• Olika målsättningar för Barn/Vuxna
En hälsobefrämjande hälso- och sjukvård ska skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor i befolkningen.
Ökad risk för ohälsa bland personer med funktionsnedsättning
Pelle 7år
CP. Diplegi
Nedsatt funktion i ben Klarar stå/gå med stöd
Gånghjälpmedel Barn
Yogi Nurmi Neo Gåstol med sittpåse Mustang strl 1
Pony Bronco Miniwalk Eva NewLine
Gånghjälpmedel Vuxna
Fellow classic Rebel Carl-Oskar Carla
Meywalk 2000 Bure Alpha Basic Carl-Oskar RA
Barn
Rabbit Toucan Buffalo
Vuxna
Spacemaker Kombistöd Easystand Evolv Lojer
Ståstöd / Ståskal / Tippbräda
Rullstol med ståfunktion
C500 VS LSE
Träningscyklar
Theratrainer/Motomed Oxycycle 3 Manuped
Utgående: Bentränare/sängcykel Utgående: Armcykel
Cyklar för barn och ungdomar
S3 mini 16”-24” Armbike 12”-20”
Side-by-side Tandem Co-pilot
Hjälpmedel för överflyttningar
Glidbräda Glidtyg Uppresningsbälte
Gångbälte Gångväst Turner Return Nova
Lena Palmgren, Lena Lundsten
hjälpmedelskonsulenter NLL
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Hanna Harila
Kultur och hälsa, hur hänger det ihop?
DIVISION
Kultur och utbildning
KULTUR OCH HÄLSA
Hanna Harila
Norrbottens län landsting
DIVISION
Kultur och utbildning
Egentligen inget nytt…
DIVISION
Kultur och utbildning
Egenvärde Behov
Tillgänglighet
Kultur
DIVISION
Kultur och utbildning
Kulturen kan…
skapa välbefinnande höja livskvalitén
påskynda tillfrisknande och rehabilitering minska stress
skapa bättre rörlighet lindra oro och smärta förbättra minnet
skapa ett socialt sammanhang skapa motivation
DIVISION
Kultur och utbildning
Vad gör landstinget?
Kultur på sjukhusen Sjukhusclowner
Digital Live Arena (DLA) Minnesväskor
Dansmetoden Hälsokör
Vårdmiljö
Inspirationsprogram Vårdhundsutbildning Med mera…
Foto: Kjell Öberg
DIVISION
Kultur och utbildning Foto: Maria Åsén
Vill du veta mer om kultur och hälsa?
DIVISION
Kultur och utbildning
TACK!
Hanna Harila
Strateg kultur och hälsa Norrbottens län landsting hanna.harila@nll.se
072-560 90 33
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Birgitta Nordström
Senaste forskningen om ståendets effekter
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Ståhjälpmedel
Birgitta Nordström, FoI, NLL
BILD 62
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Varför väljer personen att stå?
•Förbättrad cirkulation 65%
•Ökat välbfinnande 64%
•Minskad spänning/stelhet 59%
•Förbättrad bentäthet 41%
•För att tillfredsställa andra 6%
Förbättrad tarm- och blåsfunktion
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Att stå påverkar...
Statements about standing on a Visual Analog Scale
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Treate d diffe
rently To b
e at th e sam
e leve l as o
thers Plea
sant fee ling Feelin
g hea lthier Feelin
g of "norm ality"
Incre ased q
uality o f life Decre
ased risk o
f fractu res Feelin
g of jo y/hap
piness Inde
pend ence
in a ctivities Easie
r to b reathe
Median values
user
user with help someone else
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Rörlighet/muskellängd barn
• Att stå motverkar kontrakturer i knäled.
• Att stå förbättrar rörlighet i fotleden, plantarflexion, dorsalflexion
• Att stå förbättrar rörligheten i höftleden.
• Ökad längd på hamstrings efter 6 veckors användning av ståhjälpmedel
•Rekommendation: 45-60 minuter/dag
Birgitta Nordström, FoI, NLL BILD 65
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Rörlighet/muskellängd vuxna
• Viss effekt på att bibehålla dorsalflexion i fotleden (Review, Newman och Baker, 2012)
• Motverka stramhet i vadmusklerna (Review Newman och Baker,2012)
• Ökad ROM höft, knä, fot (Baker, 2007, MS)
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Påverkan på BMD hos barn
• Ökad ståtid med 50% hos barn med CP gav ökad benmassa i ryggraden men inte i proximala tibia
• Viktbärande aktivitet i ståhjälpmedel visade på en stor icke signifikant effekt på proximala femur.
• Påverkade BMD i calcaneus
• Ståträning togs bort under 2 månader…minskad bentäthet i tibia
• Minskad frakturrisk hos barn som hade ståträning
• Aktiv delaktighet från barnet rekommenderas. Statiskt/dynamiskt
•Rekommendation: 60-90 minuter/dag, 5 dagar i veckan
-Jag gillar att stå i mitt hjälpmedel … efter ett tag… kroppen är faktiskt gjord för att stå och det känns skönt i mina ben när jag står… mina ben får träning.
-…
Birgitta Nordström, FoI, NLL BILD 67
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
BMD hos vuxna
• Lågdos av stående för vuxna har troligtvis liten effekt på skelettets hållfasthet.
Högre dos av stående kan möjligen motverka benförlust hos vuxna.
• Tidig mobilisering vid RM skada kan motverka benförlust.
• De med hög muskeltonus har mindre benförlust än de med låg muskeltonus
• Skillnad på BMD hos personer med inkomplett/komplett skada
• Vanligaste frakturområdena är distala femur och proximala tibia
• “För mig känns det intressant att se vad som händer framöver. Jag äter medicin för att motverka osteoporos och går på regelbundna kontroller för att se vad som
händer. Alltså, jag tror inte att det gör så stor skillnad, det är inte det som är anledingen till att jag står. Jag tror inte att mina ben blir superstarka av det här, men kanske det i alla fall inte försämras”
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Muskeltonus vuxna
• Viss evidens för att ståendet påverkar spasticitet positivt (Review;Newman och Baker)
• Dynamiskt stående i Segway minskar spasticitet
• Minskad reflexaktiviter
• Vanligt med upplevelser av minskad tonus till följd av att stå
•”Jag vet inte om spasticiteten blir mer eller mindre av att stå. Man blir avdomnad så blir man segare då är jag ju mindre spattig men inte ur ett positiv… det känns mer som att jag är trött i bena och det blir efter att jag stått”
•” Jag får stå ett tag innan benen slutar sprattla och så håller det väl i sig en dag.
Det är samma när jag ska gå och lägga mig, då är det svårt att få ut benen. Om jag stått innan jag lägger mig är det skillnad då är det enklare att få ut benen”.
• Kortvarig effekt ca 35 minuter
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Muskeltonus barn
• Minskad spasticitet i nedre extremitet (triceps surae, tibialis anterior, soleus)
• Kortvarig effekt. Ca 35 minuter
•Rekommendation: 30-45 min/dag
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Höftledens stabilitet för barn med CP
Vad har positionering för betydelse för höftledens stabilitet ? Stå med max abduktion, max höft och knä extension
0-10 grader framåtlutad Grad av belastning
Migrationsprocenten påverkades positivt av att stå 90 minuter i abducerat läge Vad tolererar barnet?
24-timmars positionering och dess påverkan på höftleden Tolerans
”Han blir mycket gladare om han kommer upp i stående.
Han vill stå och då tycker jag att det är bra att han får en rak kropp”
Rekommendation: 60 minuter/dag med 60 graders abduktion i höftleden för barn med CP
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Kardiovaskulärt och respiratoriskt
Sänkt blodtryck, hjärtminutvolym och slagvolym (RM-skada)
Egenrapporterade värden
• Minska svullnad i fötter och ben
• Höjd vakenhet
• Förbättrad cirkulation
• Större lungvolym
• Påverkar andningen negativt
”Beroende på hur ivrig man är att prata så blir man andfådd. Det är jobbigare att prata i ståläge än när man sitter”
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Mage tarm
Självrapporterat kommer det ofta fram att personerna uppger att magen fungerar bättre när man står
Regelbunden tömning av tarmen
Single case studie som visade på positiva effekter
”Det var tufft när jag var liten för när jag kom upp i mitt ståskal reagerade magen, tarmarna började jobba. Jag bajsade på mig, därför ville jag inte använda mitt skal länge…det var samma varje gång”
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Blåsa
• Belastning av de långa rörbenen minskade hypercalciuria
• Lättare att tömma blåsan i stående
• Färre antal UVI
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Muskelstyrka
• Svårt att bedöma. Ofta finns det med andra blandformer med samtidig stimulering med FES eller vibrationsträning
• Ökad styrka i höft och knäextensorer samt i abduktorer
• Upplevd styrkeökning vid självrapportering
”Att stå är ett sätt att träna musklerna i benen och att förbättra blodcirkulationen.
Ståendet är en vinst för kroppen och om jag jobbar på bra kommer jag att bli stark och kunna gå en dag.”
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Huden
• Långa tider i sittande ökar risken för sår. Stå kan avlasta trycket i baken.
• <60% av fysioterapeuterna i en studie av Taylor (2009) menade att det var mycket viktigt med att komma upp och stå för att minska risken för sår.
• Färre trycksår
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Aktivitet och delaktighet
Gångförmågan förbättrades hos barn med CP (nivå II och III) av att ståträna. Träning 3 g/ve under 3 veckor.
Ökad/minskad delaktighet i en del aktiviteter
Strokepatienter fick antingen ståträna eller ha “vanlig FT”.
Förflyttning, autonomi, motorisk funktion utvärderades.
”Förut kunde jag inte lämna honom; om han ville se på TV medan han stod i sitt hjälpmedel var jag tvungen att sitta där jag också…om jag skulle börja laga mat…ja då var jag tvungen att ta bort honom från stödet och ta med honom till köket. Nu kan jag till och med gå på toaletten eller gå till köket och börja med maten. Om han vill mig
någonting kan han rulla ut till mig helt själv. Han kan stå och leka med lego eller leka med lera medan han står vid fönstret. Han kan stå och titta ut eller kanske göra sina läxor.”
Rekommendation barn:60 minuter/dag 5 dagar i veckan i kombination med vibration
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Social funktion, livskvalitet
• Välbefinnandet ökade
• Glädje
• Att använda ståhjälpmedel har generellt en positiv psykosocial inverkan
”Det är självklart att det är psykologiskt viktigt att vara på samma nivå som andra.
Det är en fördel att ha ögonkontakt på samma nivå som den du pratar med, att inte vara tvungen att titta upp på någon”
”Det är ingen skillnad, jag är den jag är oavsett om jag sitter, går eller står upp. Det är vanligt att folk reagerar när jag står upp och säger ”är du så här lång?” Men jag tror inte att de ser på mig på ett annat sätt. Jag är fortfarande jag oavsett
kroppsposition”
Birgitta Nordström, FoI, NLL BILD 78
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Stå i hjälpmedel=sedentary living?
• Vad händer när man står i ståhjälpmedel? 19 deltagare mellan 4 -20 år.
• Energiåtgång å muskelaktivitet mättes i liggande, sittande på stol med ryggstöd, pall, stående med eller utan stöd.
• 5 minuter i liggande och 2 minuter i sittande och stående. 2 timmar efter måltid.
• Alla deltagare kom över 1,5 mets när de stod oavsett klassificering.1.53-1.88 METS.
• För dem med GMFCS III var energiåtgången högre i alla positioner jämfört med liggande. Högre energiåtgång ju högre GMFCS klass. I sittande låg man under 1,5 mets oavsett om man satt med eller utan stöd.
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Hendrie, W. A., Watson, M. J., & McArthur, M. A. (2015). A pilot mixed methods investigation of the use of Oswestry standing frames in the homes of nine people with severe multiple sclerosis. Disability and rehabilitation, 37(13), 1178-1185.
• Motorisk förmåga i nedre extremitet (AMCA) 8/8 förbättrades signifikant
• Nöjdhet med utförandet av en självvald aktivitet (COPM) 7/8 förbättrades signifikant
• Muskeltonus, spasm frekvens (PSFS) 2/7 förbättrades signifikant, 1 försämrades
• Smärta (VAS) Ingen skillnad
• Mage tarm (dagbok) Ingen skillnad
• Ståendet ger en förändring i kropp och själ
• Relationer och roller, sense of being
• Optimism inför framtiden med ståendet som en ”feel good faktor”
Birgitta Nordström, FoI, NLL BILD 80
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Sammanfattning
• Viss evidens finns för att ståendet har positiv effekt på kroppsfunktioner och kroppsstrukturer gällande
• Bentäthet i ryggrad och ben
• Minskad spasticitet temporärt
• Muskellängd
• MEN
• Klinisk relevans?
• Det finns få studier med hög kvalitet så fler BRA studier behövs
• Frågan är också hur vi ska bedöma de kvalitativa studierna med personernas egna upplevelser.
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Ulrica Lundström
Att åldras med ryggmärgsskada
Delaktighet i vardagslivet hos personer som åldras med en traumatisk ryggmärgsskada
Ulrica Lundström, Filosofie doktor i arbetsterapi/Forskare
Definitioner ryggmärgsskada
Traumatisk
Icke traumatisk
C4 Tetraplegi
C6 Tetraplegi
T6 Paraplegi
L1 Paraplegi
Komplett
Inkomplett
Epidemiologi
Könsfördelning
• 80 – 85% av alla ryggmärgsskadade är män
Ålder
• Medelåldern är drygt 30 år
• Ökande andel äldre personer
Incidens & Prevalens
• I Sverige drabbas ca 120 personer/år
• I Nordamerika drabbas ca 400 personer/år
• Ca 5 000 personer i Sverige
• Ungefär 250 000 personer i USA
Bilder: ApoCalypse illustration & produktion/Lars Geson Andersson
Historik
3000 – 2500
460 – 370 1762
1914 – 1918 1944
Åldras med en ryggmärgsskada
• Livslängden ökar men skillnader finns
• Sekundära medicinska komplikationer
• Accelererat och förtidigt åldrande
• Ökad hjälp med vissa aktiviteter
Vardagslivet utifrån ett rehabiliteringsperspektiv
Delaktighet Aktiviteter
Förmågan att agera
Övergripande syfte
Att utveckla kunskap om delaktighet i vardagslivet hos personer som åldras med en traumatisk
ryggmärgsskada.
Mixad metod design
Studie I
To explore and describe the leisure repertoire of persons with traumatic spinal cord injury and how the repertoire is related to interest, performance, and well-being.
Tvärsnittsstudie, enkäter baserad på NPS – intressechecklista
Deltagare Ålder Ryggmärgsskada Tid sedan skada 97 19 – 69
(43.5)
Tetraplegi Paraplegi
2 – 31
(7.3)
Studie I – Resultat
• Ålder
• Kön
• Tid efter skadan
Intresserade Utövar Välbefinnande Förändrat utövande
Sociala aktiviteter Sociala aktiviteter Sociala aktiviteter Friluftsliv Kulturella aktiviteter Kulturella aktiviteter Kulturella aktiviteter Motionsidrott
Studie II
To gain an understanding of participation in everyday occupations through life stories of persons aging with a traumatic spinal cord injury.
Narrativa intervjuer
Deltagare Ålder Ryggmärgsskada Tid sedan skada 8 48 – 74
(57.6)
Tetraplegi 13 – 41
(27.1)
Studie II – Resultat
• Förmågan att agera och att delta ibland annat fysiska aktiviteter förändras över tid
– Sekundära medicinska komplikationer – Bristande stöd från samhället
• Risk för att inte kunna delta i aktiviteter (occupational injustice)
• Orolig inför framtiden och möjligheten att fortsätta delta i aktiviteter.
Erfarenheter från deltagare
Studie III
To describe and offer an explanation for how one man viewed meaning in his everyday life while aging with a traumatic spinal cord injury.
Narrativa intervjuer mellan 2010 – 2014
Deltagare Ålder Ryggmärgsskada Tid sedan skada
1 52 Tetraplegi 35
Studie III – Resultat
Jag utbildade mig och valde ett arbete
som vem som helst
Nu tvingas jag välja bort vissa aktiviteter
för att kunna fortsätta jobba
Vet inte hur brant nerförsbacken är
och hur fort det kommer att gå när min hälsa försämras
Jag lever efter devisen att lite är
bättre än inget
Jag får prioritera bland de aktiviteter som jag
upplever som meningsfulla
Studie IV
To explore and describe participation in activities and frequency of secondary health complications among persons aging with a traumatic spinal cord injury.
Tvärsnittsstudie, telefonenkät baserad på PARTS/M-v3
Deltagare Ålder Ryggmärgsskada Tid sedan skada Totalt 121 50 – 87
(62.2)
Tetraplegi Paraplegi
20 – 55
(35.5)
Hälsofråga 102 (62.7) (35.9)
Enkät 73 (63.7) (36.3)
Studie IV – Resultat
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Tid sedan skada 36-55 år (n=40)
Tid sedan skada 20-35 år (n=33)
Smärta Fatigue Trycksår Spasticitet Muskelsvaghet Blåsa/tarm
Spara energi
Studie IV – Resultat
• Kvinnor rapporterade bättre allmän hälsa än männen.
• Stöd från personliga assistans och fler hjälpmedel.
• Information och regelbundna uppföljningar med multi- professionellt team.
Sekundär analys – Kawa modellen
Tid
Episod 1
Episod 2
Episod 3
Modell: Michael Iwama
Orolig inför framtiden Problem att arbeta
Orolig för hälsan
Behov av vila Förmågan att agera
Önskan att delta som tidigare
Förlora roller Att delta eller inte
Kroppssyn Uppföljningar
Hjälpmedel Sekundära medicinska komplikationer
Personlig assistans Familj
Arbetskollegor Anpassad bil Ryggmärgsskadan
Episod 3
Implikationer för praxis och rehabilitering
Tack för er uppmärksamhet!
Hälsa för personer med bestående funktions-nedsättningar
- Fysisk aktivitet/stillasittande
http://www.nll.se/sv/Utveckling-och-
tillvaxt/Folkhalsa/Fokusomraden/Halsa/
Utvecklingsavdelningen
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Lovisa Viklund
Att leva med rörelsehinder
”Integrering känns väldigt aktuellt när det gäller min delaktighet i skolidrotten. Jag har 20 elever i min klass och så en integrerad, det är så jag upplever att
idrottsläraren har tänkt. Idrotten har alltid varit ett problem för mig eller rättare sagt för mina lärare”
FYSISK AKTIVITET FÖR MIG
MIN FYSISKA AKTIVITET
ÖVER TID
EGEN MOTIVATION
SKOLIDROTTEN
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Linnéa Grönbech Blomqvist
Att leva med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
”Inom idrotten är tillåtet att tävla om att vara bäst medan det i andra skolämnen skulle vara oetiskt. Det är ok att bli vald sist i alla idrottsaktiviteter och få höra att man är dålig på att springa, hoppa och kasta.
Skulle man kunna göra så i ett teoretiskt ämne?”
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Camilla Flodström
Elektrodressens påverkan på delaktighet, spasticitet och ledrörlighet
Elektrodressens, påverkan på delaktighet, spasticitet och
ledrörlighet hos barn med
cerebral pares
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Lena Revholm
Parasportförbundet, Vinnare av Landstingets Idrottsledarstipendium 2015
Vilka möjligheter finns till fysisk aktivitet på fritiden?
Aktiv fritid - Parasport
Idrott för personer med en funktionsnedsättning
Lena Revholm idrottskonsulent Parasport Norrbotten
http://www.parasport.se/norrbotten
VÅRA
FÖRENINGARNorrbottens Handikappidrottsförbund har 12
föreningar runt om i länet där olika idrotter utövas.
Bodens HIF
Bushido Luleå Budoklubb
Kiruna HIF
Luleå HIF
Luleå Pingisförening
Luleå Simsällskap
Malmbergets AIF
Pajala IF
Piteå HIF
Porjus IK
Pålänge GIF
Älvsbyn HMK
Har ni frågor?
Vill ni veta mer?
Hör av er till:
Lena Revholm idrottskonsulent Parasport Norrbotten
http://www.parasport.se/norrbotten
lena.revholm@norrbotten.rf.se Mobil: 070-29 23 049
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Hälsa för personer med bestående funktions- nedsättningar
- Fysisk aktivitet/stillasittande
http://www.nll.se/sv/Utveckling-och-tillvaxt/Folkhalsa/Fokusomraden/Halsa/