• Sonuç bulunamadı

Hälsa för personer med bestående funktions- Utvecklingsavdelningen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hälsa för personer med bestående funktions- Utvecklingsavdelningen"

Copied!
121
0
0

Yükleniyor.... (view fulltext now)

Tam metin

(1)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Hälsa för personer med bestående funktions- nedsättningar

- Fysisk aktivitet/stillasittande

http://www.nll.se/sv/Utveckling-och-tillvaxt/Folkhalsa/Fokusomraden/Halsa/

Utvecklingsavdelningen

(2)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Nätverk

• Anna Westin Lundgren, Barnhabiliteringen

• Ann-Christin Stenman, Vuxenhabiliteringen och LSS

• Marit Persson, Hjälpmedelskonsulenter

• Lena Lundsten, Hjälpmedelskonsulent

• Gun-Britt Texvall, Luleå Kommun

• Lena Revholm, Parasportförbundet

• Kerstin Lindström, FoI-enheten

• Margareta Eriksson, Folkhälsoenheten

• Birgitta Nordtröm, FoI-enheten

(3)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Program

Förmiddag

09.15–09.45

Vad är fysisk aktivitet och vad är stillasittande?

Margareta Eriksson

09.45-10.15

Hjälpmedel och förflyttningar som främjar fysisk aktivitet

Lena Lundsten och Lena Palmgren

10.15–10.30

Bikupa och bensträckare

10.30–10.45

Kultur och hälsa, hur hänger det ihop?

Hanna Harila

10.45-11.15

Senaste forskningen om ståendets effekter Birgitta Nordström

11.15-12.15

Att åldras med ryggmärgsskada Ulrica Lundström

Eftermiddag

13.15–14.15

Att leva med en funktionsnedsättning Lovisa Viklund, rörelsehinder

Linnéa Grönbech Blomqvist, NPF

14.15–14.45 Bikupa och bensträckare med kaffe

14.45–15.30

Elektrodressens påverkan på delaktighet, spasticitet och ledrörlighet

Camilla Flodström

15.30–16.00

Vilka möjligheter finns till fysisk aktivitet på fritiden Lena Revholm

(4)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Margareta Eriksson

Vad är fysisk aktivitet och vad är stillasittande?

(5)

5

Stillasittande och otillräcklig fysisk aktivitet

Margareta Eriksson

Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum, Norrbottens läns landsting Leg. sjukgymnast Med Dr, Leg. sjuksköterska

Levnadsvanegrupp en LSR, Tema grupp fysisk aktivitet HFS, styrelsen YFA

(6)

Fysisk aktivitet = energiförbrukning

Definition fysisk aktivitet:

•”all kroppsrörelse som är ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning”

• innebär att all fysisk aktivitet har betydelse för hälsan

(7)

Olika typer av fysisk aktivitet

•Omedveten, automatiserad fysisk aktivitet

• Vardaglig aktivitet

• Förflyttning till och från jobb eller skola

• Fysik belastning under arbete

• Hobbyaktiviteter

• Motionsaktiviteter

• Idrottsträning

(8)

8

Rekommendationer om fysisk aktivitet för

vuxna (≥ 18 år) Yrkesföreningen för fysik aktivitet (YFA) och Svenska Läkaresällskapet okt 2011 www.yfa.se

För att främja hälsa, minska risk för kroniska sjukdomar, förebygga förtida död samt för att bevara eller förbättra fysisk kapacitet.

Fysisk aktivitet minskar risken för:

- förtida död, oavsett orsak

- hjärtkärlsjukdom, t ex högt blodtryck, kärlkramp, hjärtinfarkt , stroke - metabola sjukdomar, tex. fetma, metabola syndromet, diabetes typ 2 - cancer, t ex tjocktarms- och bröstcancer

- fall och benbrott, t ex höftfraktur

- psykisk ohälsa, te x demens , depression

(9)

9

Uppdaterade rekommendationer fysisk aktivitet för hälsa

Aerob träning:

Måttlig intensiv aktivitet minst 150 min per vecka

ex 30 min rask promenad 5 dar/v

- ger ökning av puls och andning eller Intensiv aktivitet minst 75 min per vecka ex 25 min jogging 3 dar/v

ger markant ökning av puls och andning

(10)

Rekommendationer fysisk aktivitet

• Aktiviteten bör spridas över flera av veckans dagar

• Kan utföras i pass om minst 10 min.

• Utöver lågintensiva vardagsaktiviteter som hushållsarbete, korta långsamma promenader

Hälsoeffekter uppnås vid en kaloriförbrukning 1000-1200 kcal/v eller 150-200 kcal/d (utöver lågintensiva vardagsaktiviteter)

Dos-repons!

(11)

11

Styrketräning: Motstånds- eller viktbärande

träning minst 2 ggr/v. Stora muskelgrupper, ex. 8-10 övningar, 8-12 repetitioner

Balansträning: Viktigt komplement för äldre för att minska risken för fall

Långvarigt stillasittande bör undvikas. Regelbundna

”bensträckare” rekommenderas. Gäller även de som uppfyller rekommendationerna om fysisk aktivitet.

Gravida rekommenderas vara fysisk aktiva

För individer med kroniska sjukdomar hänvisas till FYSS

(12)
(13)

Otillräcklig fysisk aktivitet

< 30 min /dagligen

<150 min/vecka

Otillräcklig fysisk aktivitet och stillasittande - två oberoende riskfaktorer

Otillräcklig fysisk aktivitet och stillasittande tid - två olika beteenden med delvis olika fysiologiska konsekvenser

Stillasittande

Ingen muskelrörelse

”Muskulär inaktivitet”

(14)

Definitioner stillasittande

Aktiviteter som inte ökar kroppens energiförbrukning väsentligt över förbrukningen i vila (Pate, O`Neill & Lobelo, 2008)

• ≤1.5 metabolic equivalent, MET, sittande eller liggande, men

vaken (Sedentary Behaviour research Network 2012) Vila/stillasittande = 1 kcal/kg/tim = syreupptag 3,5 ml/kg/min 1MET = den energi eller syre som kroppen använder i vila Ju hårdare arbete, ju högre

syreförbrukning, ju högre MET värde

• Accelerometer <10 (cpm) counts per minut

• <5000 steg per dag

• TV-tittande, skärmtid…..

(15)

Den ”aktiva soffpotatisen” – vanligt rörelsemönster

15

Mätt med accelerometer:

”Den aktiva soffpotatisen”

• är måttligt-intensivt fysiskt aktiv 31 min/d och uppfyller rekommendationen om fysisk aktivitet MEN

• är stillasittande 71% av tiden!

Konsekvenser?

Stillasittande oberoende riskfaktor!

Healy , Owen 2010

(16)

Negativa effekter av att sitta stilla länge - mekanismerna

• kraftigt sänkt energiförbrukning

• enzymsystem stannar av (t.ex. minskad aktivering av lipoproteinlipas, LPL)

• fettomsättning minskar – minskat upptag av triglycerider i musulaturen

• blodfetter stiger

• På sikt ökar bukfetman

• glukostransportörer fungerar sämre (t.ex. GLUT 4)

• blodsockret stiger

• inflammationsframkallande proteiner ökar

• mm…..

Längre perioder av stillasittande innebär en ökad risk, oberoende av övrig fysisk aktivitet

(17)

Studie på friska unga män

Konsekvens:

• nedsatt glukostolerans

• insulinresistens

• förhöjda blodfetter

• förlust av muskelmassa

• ökad mängd visceralt fett

Minskade antalet steg per dag från 10 000 till 1500 under 14 dagar Insulinresistens

och fettinlagring på 14 dagar!

Bente Klarlund JAMA 2008

(18)

Fetma och stillasittande

Personer med fetma satt i genomsnitt 2,5 timmar mer varje dag än normalviktiga.

Skillnaden i energiförbrukning mellan den sittande personen och en person som stod upp motsvarande tid var ca 350 kcal.

ca 5-10 kg på 1 år!

Levine 2005

(19)

Energi förbrukning kcal/tim

Begränsa stillasittande tid – ta varje tillfälle till rörelse och vardagsmotion

-Vid promenad ca 5 km/tim förbrukar vi 4 ggr mer energi jämfört med om vi ligger eller sitter stilla (20 kJ jämfört med 5 kJ) Levine 02,05

- När vi går i trappor förbrukar vi 25 ggr mer energi än om vi åker hiss Levine 07

(20)

Healy 2010

Bryt stillasittandet - bensträckare lönar sig!

NHANES (US National Health and Nutrition Examination Survey), USA, 2003/04 och 2005/06

1 minut

Mätning med accelerometer på 4757 vuxna stillasittande

personer visade att personer som avbröt stillasittandet med korta ”bensträckarpauser” hade:

- lägre midjemått (- 4 cm),

- högre HDL, - lägre triglycerider,

- lägre CRP, - mindre insulinresistenta

(21)

Statiskt stående

Statiskt stående bör inte ses som stillasittande eftersom dem aktiviteten kräver aktivitet i många muskelgrupper ex

tyngdförskjutningar och smårörelser – fidgity movments.

I en studie med barn och tonåringar med CP framkom att energiåtgången vid stående översteg 1,5 METs (= gräns för stillasittande).

Mindre stöd utifrån gav högre grad av muskelaktivitet (trend).

Verschuren 2014

Att belasta kroppen i upprätt position har viss effekt på bentäthet, spasticitet och motverkar kontrakrer.

Paleg

(22)

Bryt stillasittande – möjliggör uppresning och stående

Stillasittande är vanligare bland personer med funktionsnedsättning

Den fysiska aktivitetsnivån bland personer med

rörelsehinder är generellt lägre än i övrig befolkning Ohälsan är störst bland de som har ett rörelsehinder Negativa förändringar i kroppskonstitutionen som ökad fetma och muskelatrofi bidrar till metabola störningar

Risken att drabbas av ischemisk hjärtsjukdom har visats vara 2-3 ggr högre för personer med CP

(23)

Otillräcklig fysisk aktivitet och

stillasittande lika farligt som rökning

(24)

Fysisk inaktivitet och sjukdomsbördan

Fysisk inaktivitets del i sjukdomsbördan

Globalt Sverige

Kranskärlssjukdom 6 % 7,3 %

Typ 2 diabetes 7 % 9,1 %

Bröstcancer 10 % 11,5 %

Coloncancer 10 % 13,1 %

Mortalitet 9 % 11,8 %

Effect of physical inactivity on major non-communicable diseases worldwide: an analysis of burdon of disease an life expectancy. I-Min Lee, Lancet 2012

Fysisk inaktivitet orsakar 9 % av prematura dödsfall årligen = 5,3 miljoner!

(25)

Fysisk inaktivitet i sjukdomsgrupper

Globalt Kranskärls- sjukdom

Typ 2 diabetes

Bröstcancer Coloncancer

Inaktivitet bland de med manifest sjukdom

35,2 % 35,2 % 38,8 % 35,2 %

Inaktivitet bland de med risk för sjukdom

42,2 % 43,2 % 40,7 % 42,9 %

Effect of physical inactivity on major non-communicable diseases worldwide: an analysis of burdon of disease an life expectancy. I-Min Lee, Lancet 2012

(26)

Stillasittande tidsålder –

rörelsemönster under dygnets timmar

Kallings L et al. Läkartidningen 2010;107:2090-5.

(27)

Andel vuxna som sitter 4 tim el mer/dag – en internationell jämförelse

• Europa 64%

• Amerika 55%

• Mellanöstern 41%

• Oceanien 40%

• Afrika 38%

• Sydostasien 24%

(28)

Otillräcklig fysisk aktivitet Sverige

I Sverige är ca 35 % otillräckligt fysiskt aktiva

Socialstyrelsen 2011

Andelen personer med stillasittande fritid är ca 14 %

Hälsa på lika villkor 2014

• 29 % av svenskarna sitter stilla 8 tim eller mer under en vanlig vardag!

• 38 % i åldern 15-29 år sitter stilla 8 tim eller mer en typisk dag

• 29 % sitter stilla i två tim minst 1 g/dag utan att resa sig

Folkhälsoinstitutet 2012

(29)

Stillasittande fritid i Sverige

Norrbottniska män sitter mest

(30)

Skärmtid på fritiden för skolelever

Ca 30% av eleverna i gymnasiet spenderar 5 tim eller mer vid TV, dator, mobil

Hälsosamtalet i skolan Norrbotten 2013

(31)

31

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6

Coronary Occlusion Early Mortality*

Drivers Conductors

Intet nytt under solen…… Jeremy Morris Lancet 1953

*0- 3 dar efter hjärtinfarkt

31 000 transportarbetare i London

• Halverad risk för hjärtinfarkt hos konduktörer vs chaufförer

• Brevbärare vs posttjänstemän

Samband mellan fysisk aktivitetsnivå på arbetet och insjuknade i kranskärlssjukdom

(32)

32

Låg fysisk prestationsförmåga ökar risken för dödsfall i hjärtkärlsjukdom

0 5 10 15 20

Women Men

Low Mod High

Blair SN et al. JAMA 1996; 276:205-10 Deaths/10,000 PY

7080 kvinnor och 25340 män, Aerobic center longitudinal study, Dallas

(33)

Låg fysisk prestationsförmåga och risk för död

Låg fysisk

prestationsförmåga (CRF)

orsak till flest dödsfall;16%, hypertoni 15%

rökning 9%

Aerobic Center Longitudinal Study

40 842 män (3333 döda) 12 943 kvinnor (491 döda)

Physical inactivity:

the biggest public health problem of the 21 st

century

Steven Blair m.fl , BMJ 2009

(34)

TV-tittande, fetma och diabetes

Antal timmar framför TV:n, oberoende av kost och motionsvanor, har visat sig vara kopplat till framtida risk för fetma och diabetes.

68 497 kvinnor följdes i 6 år. Nurse´s Health Study

Risken för fetma och diabetes ökade med 14% resp. 23% för varje 2 tim/d ökning TV-tittande, medan 1 tim rask promenad minskade risken för fetma 24% och diabetes 34%.

Råd: - TV-tittande <10tim/v och - Promenad ≥30 min/d

Nurse´s Health Study, 68 497 kvinnor följdes i 6 år. Hu 2003

European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition-Potsdam Study, 23 855 kvinnor och män följdes i genomsnitt 7,8 år, Ford 2010

Health Professional´s , Follow-up Study,37 918 män följdes i 10 år Hu 2001

TV-tittande ≥4 tim/d jämfört <1tim/d = 63% ökad risk för diabetes, men då justering för vikt blev riskminskningen 14%

(35)

TV-tid, total stillasittande tid metabolt syndrom och hjärt-kärlsjukdom

Varje 1 tim/d ökning av TV-tittande ökade risken för insjuknande och död i hjärt-kärlsjukdom, oberoende av fysisk aktivitet .

Justering för BMI och midjemått påverkade samband endast till en mindre del.

EPIC Norfolk Study, 12 608 kvinnor och män följdes i snitt 6,9 år Wijndaele 2011 Meta-analys av 10 tvärsnittsstudier , totalt 21 393 personer, Edwardson 2012

”The European Youth Heart study” Eklund 2006

Samband mellan antal stillasittande tid och förekomsten av metabolt syndrom hos både män och kvinnor

Samband mellan antal timmar framför TV:n eller datorn, skärmtid, och förekomsten av metabolt syndrom hos barn

(36)

Annons Hemköp DN 2007-01-18

TV-tittande och mortalitet

Dunstan DW et al. Circulation 2010

Varje ökning av tid framför TVn (1 tim) - 11 % ökad total mortalitet

- 18 % ökad CVD död

TV-tittande > 4 tim/dag (jmf under 2 tim/dag) - 46 % ökad total mortalitet

- 80 % ökad CVD död

”multiadjusted” tex rökning, matvanor, alkohol vikt, bukfetma, utbildning och motionsvanor

8800 friska vuxna >25 år följdes i snitt 6,6 år

(37)

.

7278 män och 9735 kvinnor, 18-90 år, följdes i 12,9 år

Stillasittande tid och mortalitet

Sitting time and mortality from all causes, cardiovascular diseases, and cancer Canada fitness survey, Katzmarzyk 2009

”Råd om fysisk aktivitet av minst måttlig intensitet bör kompletteras med råd om att undvika

stillasittande”

(38)

Sitta framför TV:n förkortar livet!

81 år

76 år

- 5 år

Varje timme framför TV:n förkortar livet med 22 minuter hos män och

kvinnor över 25 år

Veerman 2011

(39)

Stillasittande tid och mortalitet

Samband mellan total stillasittande tid och risken för total dödlighet oberoende av övrig fysisk aktivitet och BMI. Gällde friska såväl

personer med diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Personer som var stillasittande 8 -11 tim/d hade 15 % ökad risk för död jämfört med de som var stillasittande <4 tim/d

Personer som var stillasittande >11 tim/d hade 40% ökad risk för död jämfört med de som var stillasittande <4 tim/d

Data på 222 497 personer i Australien 45 år eller äldre, följdes igenom snitt 2,8 år Van Ploeg 2012

(40)

Öka Byt till Begränsa

Långvarigt Stillasittande Bilåkandet Tråkig träning!

Dåligt samvete Daglig fysisk aktivitet

- vardagsaktivitet Aerob fysisk aktvitet Styrketräning

Gåendet och stående – ta bensträckare

Rolig Fysisk aktivitet!

Hiss Trappa

Bil Cykel Buss

Fysisk aktivitet och stillasittande

Sittande Stå vid

vid skrivbord skrivbord

Stegräknare

(41)

margareta.eriksson@nll.se

Tack för uppmärksamheten!

(42)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Lena Lundsten och Lena Palmgren

Hjälpmedel och förflyttningar som främjar fysisk aktivitet

(43)

Hjälpmedel som främjar fysisk aktivitet

• Att främja hälsa

• Fysisk aktivitet vid funktionsnedsättning

• Olika målsättningar för Barn/Vuxna

En hälsobefrämjande hälso- och sjukvård ska skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor i befolkningen.

Ökad risk för ohälsa bland personer med funktionsnedsättning

(44)

Pelle 7år

CP. Diplegi

Nedsatt funktion i ben Klarar stå/gå med stöd

(45)

Gånghjälpmedel Barn

Yogi Nurmi Neo Gåstol med sittpåse Mustang strl 1

Pony Bronco Miniwalk Eva NewLine

(46)

Gånghjälpmedel Vuxna

Fellow classic Rebel Carl-Oskar Carla

Meywalk 2000 Bure Alpha Basic Carl-Oskar RA

(47)

Barn

Rabbit Toucan Buffalo

Vuxna

Spacemaker Kombistöd Easystand Evolv Lojer

Ståstöd / Ståskal / Tippbräda

(48)

Rullstol med ståfunktion

C500 VS LSE

(49)

Träningscyklar

Theratrainer/Motomed Oxycycle 3 Manuped

Utgående: Bentränare/sängcykel Utgående: Armcykel

(50)

Cyklar för barn och ungdomar

S3 mini 16”-24” Armbike 12”-20”

Side-by-side Tandem Co-pilot

(51)

Hjälpmedel för överflyttningar

Glidbräda Glidtyg Uppresningsbälte

Gångbälte Gångväst Turner Return Nova

(52)

Lena Palmgren, Lena Lundsten

hjälpmedelskonsulenter NLL

(53)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Hanna Harila

Kultur och hälsa, hur hänger det ihop?

(54)

DIVISION

Kultur och utbildning

KULTUR OCH HÄLSA

Hanna Harila

Norrbottens län landsting

(55)

DIVISION

Kultur och utbildning

Egentligen inget nytt…

(56)

DIVISION

Kultur och utbildning

Egenvärde Behov

Tillgänglighet

Kultur

(57)

DIVISION

Kultur och utbildning

Kulturen kan…

skapa välbefinnande höja livskvalitén

påskynda tillfrisknande och rehabilitering minska stress

skapa bättre rörlighet lindra oro och smärta förbättra minnet

skapa ett socialt sammanhang skapa motivation

(58)

DIVISION

Kultur och utbildning

Vad gör landstinget?

Kultur på sjukhusen Sjukhusclowner

Digital Live Arena (DLA) Minnesväskor

Dansmetoden Hälsokör

Vårdmiljö

Inspirationsprogram Vårdhundsutbildning Med mera…

Foto: Kjell Öberg

(59)

DIVISION

Kultur och utbildning Foto: Maria Åsén

Vill du veta mer om kultur och hälsa?

(60)

DIVISION

Kultur och utbildning

TACK!

Hanna Harila

Strateg kultur och hälsa Norrbottens län landsting hanna.harila@nll.se

072-560 90 33

(61)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Birgitta Nordström

Senaste forskningen om ståendets effekter

(62)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Ståhjälpmedel

Birgitta Nordström, FoI, NLL

BILD 62

(63)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Varför väljer personen att stå?

•Förbättrad cirkulation 65%

•Ökat välbfinnande 64%

•Minskad spänning/stelhet 59%

•Förbättrad bentäthet 41%

•För att tillfredsställa andra 6%

Förbättrad tarm- och blåsfunktion

(64)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Att stå påverkar...

Statements about standing on a Visual Analog Scale

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Treate d diffe

rently To b

e at th e sam

e leve l as o

thers Plea

sant fee ling Feelin

g hea lthier Feelin

g of "norm ality"

Incre ased q

uality o f life Decre

ased risk o

f fractu res Feelin

g of jo y/hap

piness Inde

pend ence

in a ctivities Easie

r to b reathe

Median values

user

user with help someone else

(65)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Rörlighet/muskellängd barn

• Att stå motverkar kontrakturer i knäled.

• Att stå förbättrar rörlighet i fotleden, plantarflexion, dorsalflexion

• Att stå förbättrar rörligheten i höftleden.

• Ökad längd på hamstrings efter 6 veckors användning av ståhjälpmedel

Rekommendation: 45-60 minuter/dag

Birgitta Nordström, FoI, NLL BILD 65

(66)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Rörlighet/muskellängd vuxna

• Viss effekt på att bibehålla dorsalflexion i fotleden (Review, Newman och Baker, 2012)

• Motverka stramhet i vadmusklerna (Review Newman och Baker,2012)

• Ökad ROM höft, knä, fot (Baker, 2007, MS)

(67)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Påverkan på BMD hos barn

• Ökad ståtid med 50% hos barn med CP gav ökad benmassa i ryggraden men inte i proximala tibia

• Viktbärande aktivitet i ståhjälpmedel visade på en stor icke signifikant effekt på proximala femur.

• Påverkade BMD i calcaneus

• Ståträning togs bort under 2 månader…minskad bentäthet i tibia

• Minskad frakturrisk hos barn som hade ståträning

• Aktiv delaktighet från barnet rekommenderas. Statiskt/dynamiskt

Rekommendation: 60-90 minuter/dag, 5 dagar i veckan

-Jag gillar att stå i mitt hjälpmedel … efter ett tag… kroppen är faktiskt gjord för att stå och det känns skönt i mina ben när jag står… mina ben får träning.

-

Birgitta Nordström, FoI, NLL BILD 67

(68)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

BMD hos vuxna

• Lågdos av stående för vuxna har troligtvis liten effekt på skelettets hållfasthet.

Högre dos av stående kan möjligen motverka benförlust hos vuxna.

• Tidig mobilisering vid RM skada kan motverka benförlust.

• De med hög muskeltonus har mindre benförlust än de med låg muskeltonus

• Skillnad på BMD hos personer med inkomplett/komplett skada

• Vanligaste frakturområdena är distala femur och proximala tibia

• “För mig känns det intressant att se vad som händer framöver. Jag äter medicin för att motverka osteoporos och går på regelbundna kontroller för att se vad som

händer. Alltså, jag tror inte att det gör så stor skillnad, det är inte det som är anledingen till att jag står. Jag tror inte att mina ben blir superstarka av det här, men kanske det i alla fall inte försämras”

(69)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Muskeltonus vuxna

• Viss evidens för att ståendet påverkar spasticitet positivt (Review;Newman och Baker)

• Dynamiskt stående i Segway minskar spasticitet

• Minskad reflexaktiviter

• Vanligt med upplevelser av minskad tonus till följd av att stå

”Jag vet inte om spasticiteten blir mer eller mindre av att stå. Man blir avdomnad så blir man segare då är jag ju mindre spattig men inte ur ett positiv… det känns mer som att jag är trött i bena och det blir efter att jag stått”

” Jag får stå ett tag innan benen slutar sprattla och så håller det väl i sig en dag.

Det är samma när jag ska gå och lägga mig, då är det svårt att få ut benen. Om jag stått innan jag lägger mig är det skillnad då är det enklare att få ut benen”.

• Kortvarig effekt ca 35 minuter

(70)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Muskeltonus barn

• Minskad spasticitet i nedre extremitet (triceps surae, tibialis anterior, soleus)

• Kortvarig effekt. Ca 35 minuter

Rekommendation: 30-45 min/dag

(71)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Höftledens stabilitet för barn med CP

Vad har positionering för betydelse för höftledens stabilitet ? Stå med max abduktion, max höft och knä extension

0-10 grader framåtlutad Grad av belastning

Migrationsprocenten påverkades positivt av att stå 90 minuter i abducerat läge Vad tolererar barnet?

24-timmars positionering och dess påverkan på höftleden Tolerans

”Han blir mycket gladare om han kommer upp i stående.

Han vill stå och då tycker jag att det är bra att han får en rak kropp”

Rekommendation: 60 minuter/dag med 60 graders abduktion i höftleden för barn med CP

(72)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Kardiovaskulärt och respiratoriskt

Sänkt blodtryck, hjärtminutvolym och slagvolym (RM-skada)

Egenrapporterade värden

• Minska svullnad i fötter och ben

• Höjd vakenhet

• Förbättrad cirkulation

• Större lungvolym

• Påverkar andningen negativt

”Beroende på hur ivrig man är att prata så blir man andfådd. Det är jobbigare att prata i ståläge än när man sitter”

(73)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Mage tarm

Självrapporterat kommer det ofta fram att personerna uppger att magen fungerar bättre när man står

Regelbunden tömning av tarmen

Single case studie som visade på positiva effekter

”Det var tufft när jag var liten för när jag kom upp i mitt ståskal reagerade magen, tarmarna började jobba. Jag bajsade på mig, därför ville jag inte använda mitt skal länge…det var samma varje gång”

(74)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Blåsa

• Belastning av de långa rörbenen minskade hypercalciuria

• Lättare att tömma blåsan i stående

• Färre antal UVI

(75)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Muskelstyrka

• Svårt att bedöma. Ofta finns det med andra blandformer med samtidig stimulering med FES eller vibrationsträning

• Ökad styrka i höft och knäextensorer samt i abduktorer

• Upplevd styrkeökning vid självrapportering

”Att stå är ett sätt att träna musklerna i benen och att förbättra blodcirkulationen.

Ståendet är en vinst för kroppen och om jag jobbar på bra kommer jag att bli stark och kunna gå en dag.”

(76)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Huden

• Långa tider i sittande ökar risken för sår. Stå kan avlasta trycket i baken.

• <60% av fysioterapeuterna i en studie av Taylor (2009) menade att det var mycket viktigt med att komma upp och stå för att minska risken för sår.

• Färre trycksår

(77)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Aktivitet och delaktighet

Gångförmågan förbättrades hos barn med CP (nivå II och III) av att ståträna. Träning 3 g/ve under 3 veckor.

Ökad/minskad delaktighet i en del aktiviteter

Strokepatienter fick antingen ståträna eller ha “vanlig FT”.

Förflyttning, autonomi, motorisk funktion utvärderades.

”Förut kunde jag inte lämna honom; om han ville se på TV medan han stod i sitt hjälpmedel var jag tvungen att sitta där jag också…om jag skulle börja laga mat…ja då var jag tvungen att ta bort honom från stödet och ta med honom till köket. Nu kan jag till och med gå på toaletten eller gå till köket och börja med maten. Om han vill mig

någonting kan han rulla ut till mig helt själv. Han kan stå och leka med lego eller leka med lera medan han står vid fönstret. Han kan stå och titta ut eller kanske göra sina läxor.”

Rekommendation barn:60 minuter/dag 5 dagar i veckan i kombination med vibration

(78)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Social funktion, livskvalitet

• Välbefinnandet ökade

• Glädje

• Att använda ståhjälpmedel har generellt en positiv psykosocial inverkan

”Det är självklart att det är psykologiskt viktigt att vara på samma nivå som andra.

Det är en fördel att ha ögonkontakt på samma nivå som den du pratar med, att inte vara tvungen att titta upp på någon”

”Det är ingen skillnad, jag är den jag är oavsett om jag sitter, går eller står upp. Det är vanligt att folk reagerar när jag står upp och säger ”är du så här lång?” Men jag tror inte att de ser på mig på ett annat sätt. Jag är fortfarande jag oavsett

kroppsposition”

Birgitta Nordström, FoI, NLL BILD 78

(79)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Stå i hjälpmedel=sedentary living?

• Vad händer när man står i ståhjälpmedel? 19 deltagare mellan 4 -20 år.

• Energiåtgång å muskelaktivitet mättes i liggande, sittande på stol med ryggstöd, pall, stående med eller utan stöd.

• 5 minuter i liggande och 2 minuter i sittande och stående. 2 timmar efter måltid.

• Alla deltagare kom över 1,5 mets när de stod oavsett klassificering.1.53-1.88 METS.

• För dem med GMFCS III var energiåtgången högre i alla positioner jämfört med liggande. Högre energiåtgång ju högre GMFCS klass. I sittande låg man under 1,5 mets oavsett om man satt med eller utan stöd.

(80)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Hendrie, W. A., Watson, M. J., & McArthur, M. A. (2015). A pilot mixed methods investigation of the use of Oswestry standing frames in the homes of nine people with severe multiple sclerosis. Disability and rehabilitation, 37(13), 1178-1185.

• Motorisk förmåga i nedre extremitet (AMCA) 8/8 förbättrades signifikant

• Nöjdhet med utförandet av en självvald aktivitet (COPM) 7/8 förbättrades signifikant

• Muskeltonus, spasm frekvens (PSFS) 2/7 förbättrades signifikant, 1 försämrades

• Smärta (VAS) Ingen skillnad

• Mage tarm (dagbok) Ingen skillnad

• Ståendet ger en förändring i kropp och själ

• Relationer och roller, sense of being

• Optimism inför framtiden med ståendet som en ”feel good faktor”

Birgitta Nordström, FoI, NLL BILD 80

(81)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Sammanfattning

• Viss evidens finns för att ståendet har positiv effekt på kroppsfunktioner och kroppsstrukturer gällande

• Bentäthet i ryggrad och ben

• Minskad spasticitet temporärt

• Muskellängd

• MEN

• Klinisk relevans?

• Det finns få studier med hög kvalitet så fler BRA studier behövs

• Frågan är också hur vi ska bedöma de kvalitativa studierna med personernas egna upplevelser.

(82)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Ulrica Lundström

Att åldras med ryggmärgsskada

(83)

Delaktighet i vardagslivet hos personer som åldras med en traumatisk ryggmärgsskada

Ulrica Lundström, Filosofie doktor i arbetsterapi/Forskare

(84)

Definitioner ryggmärgsskada

 Traumatisk

 Icke traumatisk

C4 Tetraplegi

C6 Tetraplegi

T6 Paraplegi

L1 Paraplegi

 Komplett

 Inkomplett

(85)

Epidemiologi

Könsfördelning

• 80 – 85% av alla ryggmärgsskadade är män

Ålder

• Medelåldern är drygt 30 år

• Ökande andel äldre personer

Incidens & Prevalens

• I Sverige drabbas ca 120 personer/år

• I Nordamerika drabbas ca 400 personer/år

• Ca 5 000 personer i Sverige

• Ungefär 250 000 personer i USA

Bilder: ApoCalypse illustration & produktion/Lars Geson Andersson

(86)
(87)

Historik

3000 – 2500

460 – 370 1762

1914 – 1918 1944

(88)

Åldras med en ryggmärgsskada

• Livslängden ökar men skillnader finns

• Sekundära medicinska komplikationer

• Accelererat och förtidigt åldrande

• Ökad hjälp med vissa aktiviteter

(89)

Vardagslivet utifrån ett rehabiliteringsperspektiv

Delaktighet Aktiviteter

Förmågan att agera

(90)

Övergripande syfte

Att utveckla kunskap om delaktighet i vardagslivet hos personer som åldras med en traumatisk

ryggmärgsskada.

Mixad metod design

(91)

Studie I

To explore and describe the leisure repertoire of persons with traumatic spinal cord injury and how the repertoire is related to interest, performance, and well-being.

Tvärsnittsstudie, enkäter baserad på NPS – intressechecklista

Deltagare Ålder Ryggmärgsskada Tid sedan skada 97 19 – 69

(43.5)

Tetraplegi Paraplegi

2 – 31

(7.3)

(92)

Studie I – Resultat

• Ålder

• Kön

• Tid efter skadan

Intresserade Utövar Välbefinnande Förändrat utövande

Sociala aktiviteter Sociala aktiviteter Sociala aktiviteter Friluftsliv Kulturella aktiviteter Kulturella aktiviteter Kulturella aktiviteter Motionsidrott

(93)

Studie II

To gain an understanding of participation in everyday occupations through life stories of persons aging with a traumatic spinal cord injury.

Narrativa intervjuer

Deltagare Ålder Ryggmärgsskada Tid sedan skada 8 48 – 74

(57.6)

Tetraplegi 13 – 41

(27.1)

(94)

Studie II – Resultat

• Förmågan att agera och att delta ibland annat fysiska aktiviteter förändras över tid

– Sekundära medicinska komplikationer – Bristande stöd från samhället

• Risk för att inte kunna delta i aktiviteter (occupational injustice)

• Orolig inför framtiden och möjligheten att fortsätta delta i aktiviteter.

(95)

Erfarenheter från deltagare

(96)

Studie III

To describe and offer an explanation for how one man viewed meaning in his everyday life while aging with a traumatic spinal cord injury.

Narrativa intervjuer mellan 2010 – 2014

Deltagare Ålder Ryggmärgsskada Tid sedan skada

1 52 Tetraplegi 35

(97)

Studie III – Resultat

Jag utbildade mig och valde ett arbete

som vem som helst

Nu tvingas jag välja bort vissa aktiviteter

för att kunna fortsätta jobba

Vet inte hur brant nerförsbacken är

och hur fort det kommer att gå när min hälsa försämras

Jag lever efter devisen att lite är

bättre än inget

Jag får prioritera bland de aktiviteter som jag

upplever som meningsfulla

(98)

Studie IV

To explore and describe participation in activities and frequency of secondary health complications among persons aging with a traumatic spinal cord injury.

Tvärsnittsstudie, telefonenkät baserad på PARTS/M-v3

Deltagare Ålder Ryggmärgsskada Tid sedan skada Totalt 121 50 – 87

(62.2)

Tetraplegi Paraplegi

20 – 55

(35.5)

Hälsofråga 102 (62.7) (35.9)

Enkät 73 (63.7) (36.3)

(99)

Studie IV – Resultat

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Tid sedan skada 36-55 år (n=40)

Tid sedan skada 20-35 år (n=33)

Smärta Fatigue Trycksår Spasticitet Muskelsvaghet Blåsa/tarm

Spara energi

(100)

Studie IV – Resultat

• Kvinnor rapporterade bättre allmän hälsa än männen.

• Stöd från personliga assistans och fler hjälpmedel.

• Information och regelbundna uppföljningar med multi- professionellt team.

(101)

Sekundär analys – Kawa modellen

Tid

Episod 1

Episod 2

Episod 3

Modell: Michael Iwama

(102)

Orolig inför framtiden Problem att arbeta

Orolig för hälsan

Behov av vila Förmågan att agera

Önskan att delta som tidigare

Förlora roller Att delta eller inte

Kroppssyn Uppföljningar

Hjälpmedel Sekundära medicinska komplikationer

Personlig assistans Familj

Arbetskollegor Anpassad bil Ryggmärgsskadan

Episod 3

(103)

Implikationer för praxis och rehabilitering

(104)

Tack för er uppmärksamhet!

(105)

Hälsa för personer med bestående funktions-nedsättningar

- Fysisk aktivitet/stillasittande

http://www.nll.se/sv/Utveckling-och-

tillvaxt/Folkhalsa/Fokusomraden/Halsa/

Utvecklingsavdelningen

(106)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Lovisa Viklund

Att leva med rörelsehinder

”Integrering känns väldigt aktuellt när det gäller min delaktighet i skolidrotten. Jag har 20 elever i min klass och så en integrerad, det är så jag upplever att

idrottsläraren har tänkt. Idrotten har alltid varit ett problem för mig eller rättare sagt för mina lärare”

(107)
(108)

FYSISK AKTIVITET FÖR MIG

(109)
(110)

MIN FYSISKA AKTIVITET

ÖVER TID

(111)

EGEN MOTIVATION

(112)

SKOLIDROTTEN

(113)
(114)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Linnéa Grönbech Blomqvist

Att leva med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

”Inom idrotten är tillåtet att tävla om att vara bäst medan det i andra skolämnen skulle vara oetiskt. Det är ok att bli vald sist i alla idrottsaktiviteter och få höra att man är dålig på att springa, hoppa och kasta.

Skulle man kunna göra så i ett teoretiskt ämne?”

(115)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Camilla Flodström

Elektrodressens påverkan på delaktighet, spasticitet och ledrörlighet

(116)

Elektrodressens, påverkan på delaktighet, spasticitet och

ledrörlighet hos barn med

cerebral pares

(117)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Lena Revholm

Parasportförbundet, Vinnare av Landstingets Idrottsledarstipendium 2015

Vilka möjligheter finns till fysisk aktivitet på fritiden?

(118)

Aktiv fritid - Parasport

Idrott för personer med en funktionsnedsättning

Lena Revholm idrottskonsulent Parasport Norrbotten

http://www.parasport.se/norrbotten

(119)

VÅRA

FÖRENINGAR

Norrbottens Handikappidrottsförbund har 12

föreningar runt om i länet där olika idrotter utövas.

Bodens HIF

Bushido Luleå Budoklubb

Kiruna HIF

Luleå HIF

Luleå Pingisförening

Luleå Simsällskap

Malmbergets AIF

Pajala IF

Piteå HIF

Porjus IK

Pålänge GIF

Älvsbyn HMK

(120)

Har ni frågor?

Vill ni veta mer?

Hör av er till:

Lena Revholm idrottskonsulent Parasport Norrbotten

http://www.parasport.se/norrbotten

lena.revholm@norrbotten.rf.se Mobil: 070-29 23 049

(121)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Hälsa för personer med bestående funktions- nedsättningar

- Fysisk aktivitet/stillasittande

http://www.nll.se/sv/Utveckling-och-tillvaxt/Folkhalsa/Fokusomraden/Halsa/

Utvecklingsavdelningen

Referanslar

Benzer Belgeler

• Det finns ett behov av samordnad och jämlik information från hälso- och sjukvården när det till exempel gäller information från mödra- och barnavårdscentralerna...

1) Håll om möjligt urinen i blåsan två timmar innan du lämnar prov. 2) Kissa cirka 10 ml av den första urinen i muggen (ungefär till strecket). Häll sedan över urinen i

Eldriven rullstol kan förskrivas vid stor* eller total* nedsatt d450 för- måga att gå* och behov finns av d465 att förflytta sig med hjälp av utrustning* för d460 att röra

Om kallelse till samordnad individuell planering inte skickas från den fasta vårdkontakten i öppenvården till berörda enheter senast tre dagar efter det att underrättelse har

• deltagit i möten i Brysselnätverket kring skogsrelaterade frågor med svenska, finska och andra aktörer för påverkan och förberedelse för översyner inom

”jag håller inte med, jag vill vara trygg i mitt beslut, jag vill förstå vad som ligger bakom mitt beslut och ha sakkunniga argument som jag kan förmedla

(RS 181205 § 252) om att utreda förutsättningarna för inrättande av en sa- misk resursenhet i länet med uppdrag att samordna resurser och stödja verk- samheterna inom samisk

Politisk samverkansberedning för vård, skola och omsorg föreslås byta namn till politisk samverkansberedning för hälsa, vård, omsorg och skola eftersom samverkansberedningen får