Divisionernas Årsrapport
2012
Årsrapport Division Primärvård______________________________ 2 Årsrapport Division Opererande specialiteter __________________ 11 Årsrapport Division Medicinska specialiteter __________________ 29 Årsrapport Division Vuxenpsykiatri__________________________ 52 Årsrapport Division Diagnostik _____________________________ 76 Årsrapport Division Folktandvården _________________________ 87 Årsrapport Division Kultur & Utbildning ____________________ 101 Årsrapport Division Service _______________________________ 118 Årsrapport Division Länsteknik ____________________________ 135
Årsrapport Division Primärvård
Stark ekonomi
Ekonomiskt resultat
Resultatutveckling Division Primärvård
-70 -60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Mkr
Pr ognos per apr il Pr ognos per aug Pr ognosbedömning okt
Result at mål 2012 Result at 2012 Result at 2011
Resultat föregående år är korrigerad bakåt i tiden, uttagen per augusti 2011, då divisionen överförde verksamhet och pengar till andra divisioner i början på året. Samma kurva användes i årsrapport 2011.
Divisionens ram består av två delar, dels ett basuppdrag för primärvård finansierat via kapitering, dels en anslagsdel för tilläggsuppdrag vid sidan av basuppdraget. Tilläggsuppdragen består till största delen av ambulans, observationsplatser, ljusbehandling, bårhusverksamhet och radiologi.
Divisionen redovisar ett negativt resultat på 62,5 mkr vilket är 20,7 mkr sämre jämfört med föregående år.
Nettounderskott för kapiterad verksamhet är 52,2 mkr, det är 17,0 mkr mer än föregående år. Vid årets början hade divisionen 89 procent av marknaden, 223 720 kapiterade. Vid årets slut 86,4 procent och 216 484 kapiterade. Ett tapp på 7 236 kapiterade, eller 23,9 mkr helår.
Tätortsvårdcentralerna redovisar ett underskott med 28,3 mkr, en försämring från föregående år med 10,1 mkr. I november 2011 startade en ny privat vårdcentral i Gällivare som under första halvåret listade på sig cirka 300 patienter per månad, vilket ger ett tapp av intäkter på cirka
1 miljon kronor per månad. På de övriga konkurrensutsatta orterna har divisionen fortsatt att tappa listade till de övriga fyra privata vårdcentralerna som finns i Piteå, Luleå och Boden. En del av tappet beror på det nya regelverket från 2012, där beställaren har ritat om upptagningsområdena vilket bland annat innebär att nyinflyttade i områdena listas passivt även på de privata vårdcentralerna. De privata vårdcentralerna har i dagsläget totalt 1 315 passivt listade eller cirka 20 procent av deras totala antal listade, det motsvarar en helårseffekt på 4,3 mkr. Det nya avtalet med kommunerna för köp av delegerad sjukvård i ordinärt boende har genererat ett underskott på 4,4 mkr för divisionen.
En procent av totala vårdpengen, cirka 6-7 mkr har delats ut som
prestationsersättning. De landstingsdrivna vårdcentraler har erhållit 3,6 mkr för handlingsplanerna och 5,0 mkr för de rörliga prestationsersättningarna.
Omställningskostnaderna i form av avgångsvederlag och särskild ålderspension har under året uppgått till 11,0 mkr. Några av besluten om avveckling härrör från överföringen av hemsjukvård till kommunerna från 2013.
Merkostnaden för inhyrda läkare har i förhållande till läkarbudgeten ökat med 7,4 mkr jämfört med 2011.
Kostnaderna för patientsubventionerade läkemedel inklusive apodos och diabetestekniska hjälpmedel redovisar ett överskott med 23,8 mkr.
Nettounderskottet på den anslagsfinansierade verksamheten är 10,3 mkr, en försämring med 3,7 mkr jämfört med föregående år. Försämringen beror på att länsenheten MBHV har ofinansierade driftkostnader för psykologtjänster med 4,7 mkr. Divisionen har haft en särskilt dyr hemsjukvårdspatient som kostar 1,9 mkr och har dessutom belastats med engångskostnader för ombyggnation av Norrfjärdens vårdcentral med 3,4 mkr, ger en
budgetavvikelse på minus 2,5 mkr. Divisionen har inväntat en utredning som ska leda till en kapitering av näringspreparat, det ger ett underskott på 1,3 mkr. Sjukvårdsrådgivningen redovisar ett underskott med 3,3 mkr, det beror till största delen på övertid, fyllnadstid, ob och sommaravtal.
Glesbygden redovisar ett underskott med 13,4 mkr, det är i stort sett
oförändrat jämfört med föregående år. Glesbygdsersättningen höjdes till i år med 3 mkr, det skedde en omfördelning från tätort till glesbygd.
Anslagssidan har förbättrats i glesbygden, företrädesvis kvarstår underskott inom ambulansverksamheten.
Resultat innevarande eller föregående år per verksamhetsområde.
Nettokostnadsutfall är lika med avvikelse mot budget.
Nettokostnad per verksamhetsområde mkr) Utfall Utfall
2012 2011
VO 31 Arjeplogs kommun -1,9 -0,9
VO 32 Arvidsjaurs kommun -7,2 -5,2
VO 33 Jokkmokks kommun 1,6 2,6
VO 34 Älvsbyns kommun -3,1 -2,8
VO 35 Piteå kommun -12,0 -10,1
VO 36 Kiruna kommun 1,3 3,7
VO 37 Gällivare kommun -4,0 -0,2
VO 38 Pajala kommun -0,2 -0,8
VO 39 Övertorneå kommun -0,1 0,3
VO 40 Överkalix kommun -0,4 -0,1
VO 41 Haparanda kommun -2,1 -6,2
VO 42 Kalix kommun 2,0 2,0
VO 43 Luleå kommun -5,1 -4,7
VO 44 Bodens kommun -10,5 -8,9
VO 45 Divisionsgemensamt -20,8 -10,5
Totalt divisionen -62,5 -41,8
Personalkostnader och arbetad tid
Antal årsarbetare*
utveckling rullande 12 månader
950 1000 1050 1100 1150 1200
1002-1101 1003-1102 1004-1103 1005-1104 1006-1105 1007-1106 1008-1107 1009-1108 1010-1109 1011-1110 1012-1111 1101-1112 1102-1201 1103-1202 1104-1203 1105-1204 1106-1205 1107-1206 1108-1207 1109-1208 1110-1209 1111-1210 1112-1211 1201-1212
*Arbetad tid 12 månader/1760
Exklusive övertid och timvikarier Inkl timvikarier Inkl timvikarier och övertid
Övertid
Timvikarier 65
76
Antal årsarbetare har från perioden 1002-1212 minskat med 90 årsarbetare, det motsvarar knappt 8 procent.
Uppföljning av beslutade sparåtgärder
För att anpassa verksamheten till den nya ramen och de ekonomiska villkoren som gäller i vårdvalssystemet togs en ekonomisk handlingsplan fram som divisionen arbetar utifrån.
Mkr Beslutade
sparåtgärder enligt divisionsplan
2012
Effekt av sparåtgärder enligt utfall för
2012
VO 31 Arjeplog
VO 32 Arvidsjaur 1,9 0,9
VO 33 Jokkmokk
VO 34 Älvsbyn 0,8 0,1
VO 35 Piteå 6,9 5,6
VO 36 Kiruna
VO 37 Gällivare 6,5 5,9
VO 38 Pajala VO 39 Övertorneå VO 40 Överkalix
VO 41 Haparanda 4,0 4,5
VO 42 Kalix
VO 43 Luleå 1,6 1,1
VO 44 Boden 4,0 1,8
VO 45 Divisionsgemensamt
Summa 25,7 19,9
De sparområden som divisionen inriktar sig på är minska merkostnader för läkare
anpassa bemanning och omkostnader till listning
omförhandla hyreskontrakt
vi arbetar också med aktiviteter för att bibehålla/öka antalet listade.
Aktiviteter som Lean träningsskolor för ett gott bemötande och en förbättrad flödeseffektivitet samt ett omhändertagande enligt bästa effektiva omhändertagande nivå (BEON)
Enligt ekonomiska handlingsplanen är de sparåtgärder som divisionen lyckats spara in 19,9 mkr av totalt 25,7 mkr. De sparåtgärder som inte till fullo har kunnat genomföras är lägre merkostnader för läkare, omkostnader samt läkemedelskostnader. Därtill en viss försening kring omförhandling av hyreskontrakt. Divisionen har klarat av landstingsfullmäktiges spar på två procent, har dock inte nått upp till den egna högre ambitionsnivån.
Investeringar
Investeringar (mkr) Summa
beslutade Årets investeringsutgifter investeringar Kalkylbe-
lopp för årets utfall
Verkligt utfall
Planerade investeringar - beslut 2012 3 700 1 501 1 375
Akuta investeringar - beslut 2012 500 310 318
Övriga investeringar - beslutade före 2012, men
effektuerade under året 3 301 2 375 2 380
Summa 7 501 4 186 3 428
God hälsa och god vård
Även 2012 har präglats av en fortsatt anpassning till vårdvalsreformen och det sparkrav på två procent av den kapiterade budgetramen som
primärvården haft för tredje året i rad. Division har i december 86 procent av befolkningen i länet aktivt eller passivt listade.
Resultaten för vårdcentralernas verksamhet redovisas i beställarsektionens årsrapport för Vårdval Norrbotten.
1 Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete
Förutom det fortsatta arbetet att förstärka stödet till blivande och nyblivna föräldrar och kvalitetssäkra verksamheten inom mödra- och barnhälsovården har vårdcentralerna arbetat för att förbättra de sjukdomsförebyggande åtgärderna. Samtliga vårdcentraler har tagit fram handlingsplaner för hur arbetet för goda levnadsvanor ska genomföras under 2013.
Vid de landstingsdrivna vårdcentralerna har det under 2012 förskrivits 6321 FaR (fysisk aktivitet på recept), en förbättring med drygt 5000 FaR, jämfört med 2011.
53 procent av alla 80-åringar har erbjudits ett förebyggande hembesök och hälsosamtal.
2 Första bedömning
Samtliga vårdcentraler är anslutna till sjukvårdsrådgivningen 1177 och Mina vårdkontakter.
0:an i vårdgarantin
Telefontillgängligheten prioriteras högt i divisionen och 94 procent av alla inkomna samtal besvarades under samma dag år 2012. Under året klarade 22 av 31 vårdcentraler telefontillgänglighetsmålet, vilket motsvarar 71 procent av vårdcentralerna.
7:an i vårdgarantin
Tillgängligheten till läkarbesök är något förbättrad jämfört med förra året. 18 av 31 vårdcentraler, motsvarande 58 procent uppnår en tillgänglighet på 90
Under året har arbete gjorts för att förbättra och kvalitetssäkra
registreringsrutinerna och överföring till nationella väntetidsdatabasen.
Ett närmare samarbete mellan Arjeplogs och Arvidsjaurs vårdcentraler under jour- och beredskapstid har startats under våren.
3 Stöd vid långvarig sjukdom
För de patienter som har behov av stöd och behandling under en längre tid är ett teambaserat arbetssätt och ”bästa effektiva omhändertagande nivå” två av divisionens strategier.
Fältprovet inom EU-finansierade Renewing Health har avslutas under hösten. Drygt 700 patienter med diabetes eller hjärt-kärlsjukdom har randomiserats till test av ordinerad egenvård med stöd av en tilläggstjänst i Mina vårdkontakter. Effekterna av projektet kommer att utvärderas under våren 2013 vid Luleå tekniska universitet.
Läkemedel
Åtgärder för att bland annat sänka antibiotikaförskrivningen till äldre personer har genomförts under året och nya insatser tillsammans med kommunerna planeras inför kommande år.
4 Komplexa behov och hemsjukvård
Sedan i våras finns Meddix öppenvård i bruk som ett komplement till Meddix slutenvård som funnit ett antal år. I Meddix öppenvård ska primärvården och berörd kommun tillsammans med patienten upprätta en samordnad individuell plan, SIP, när patienten behöver insatser från fler än en huvudman. Vid årsskiftet hade cirka 2000 SIP upprättats för patienter i hemsjukvård vid landstingets vårdcentraler. Allt för att underlätta
övergången/överlämnandet av hemsjukvårdspatienter från landstinget till kommunerna.
Riskbedömningar och registrering i Senior Alert görs i första hand på våra hemsjukvårdspatienter och inneliggande på vårdavdelning. 805
registreringar har gjorts av divisionen under året.
Insatser inom patientsäkerhetsområdet i övrigt se särskild Patientsäkerhetsberättelse för 2012.
Länsenheten Särskilt stöd/Funktionshinder Länsenheten Särskilt stöd/ Funktionshinder omfattar verksamheterna;
Rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS, länsenhetens vuxenhabilitering, neuropsykiatriska vuxenteamet samt hjälpmedelsverksamheten.
LSS verksamheten
Antalet ansökningar om Råd och Stöd enligt LSS i länet var 192 ansökningar under 2012, av dem fick 8 personer avslag på sin ansökan.
Den 1 oktober varje år gör länsenheten en mätning av pågående ärenden inom LSS Råd och Stöd. 1 oktober 2012 var det 574 pågående ärenden inom LSS verksamheten, på samma nivå som motsvarande mätning 2011.
Av de 574 ärendena så var 53 procent män och 47 procent kvinnor.
Behovet av hjälp är indelade i nio behovsområden som är klassificerade enligt ICF. De tre största behovsområdena är stöd i förhållande till
arbete/ekonomi 21 procent, samhällsengagemang 17 procent och hemliv 17 procent.
NeuroVux (Neuropsykiatriska vuxenteamet) Under 2012 inkom 246 remisser, en liten minskning med 26 remisser jämfört med 2011. 36 procent av dem gällde kvinnor och 64 procent män.
Under året utreddes 52 personer av NeuroVux.
Antal patienter på väntelista för utredning var vid årsskiftet 273 personer.
Vuxenhabiliteringen
Under 2012 aktualiserades 131 ärenden, via remisser och egen vårdbegäran.
Av dessa var 40 procent kvinnor och 60 procent män. Psykologerna inom Vuxenhabiliteringen har genomfört 26 diagnosutredningar under året.
Hjälpmedelsverksamheten Riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten
Förslag på revideringar av landstingets riktlinjer för
hjälpmedelsverksamheten för 2012, i enlighet med landstingets
hjälpmedelspolicy, har lämnats till landstingsledningen för beslut. Förslagen har presenterats för handikapp- och pensionärsorganisationerna som haft möjlighet att lämna synpunkter på förslagen.
Stöd till förskrivare
Rådgivning till förskrivare har gjorts bl.a. via telefon, video och patientbesök tillsammans med förskrivare. Samtliga patientmöten registreras i
patientjournalsystemet. Under 2012 har 1265 vårdkontakter registrerats i VAS. Det är en ökning med 4,5 procent jämfört med 2011. För 83 procent av de registrerade vårdkontakterna är patienterna yngre än 65 år.
Under 2012 inkom 796 remisser till Hjälpmedelskonsulenterna. Det är en ökning med 12 procent jämfört med 2011. 49 procent av remisserna kom från länets vårdcentraler inklusive privata leverantörer. 45 procent av remisserna kom från Division medicinska specialiteter, fyra procent från Division vuxenpsykiatri och två procent från extern remittent
Länshjälpmedelsgruppen
Länshjälpmedelsgruppen har vid de 11 mötena under året behandlat 517 patientärenden. Det är en ökning med 6 procent jämfört med 2011. 436 journalanteckningar är registrerade som särskilt beslut i
Länshjälpmedelsgruppen.
5 Livskraftig enhet
Arbetet med värdegrunden och användningen av lean-strategier(göra skillnad för patienterna) i verksamheten har fortsatt under året.
Kärnprocesserna – hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, första bedömning, stöd vid långvarig sjukdom, komplexa behov/hemsjukvård – är grunden när vi planerar och följer upp resultaten. Tester av olika metoder för visualisering av resultat och processer pågår. En utbildning för intresserade chefer, ”Lean-träningsläger” har genomförts och ytterligare ett antal
vårdcentraler har genomfört lean-spel. Ytterligare aktiviteter för att både öka kunnande och användande av lean-strategier och verktyg är planerade för 2013.
E-hälsa är ett annat av divisionens strategiska områden - för att ge invånarna större möjligheter att själva interagera med vården via Internet, öka
tillgänglighet till konsultationer mellan vårdpersonal, säker
informationshantering och uppföljning. Möten via videoteknik mellan personal har ökat och en stor del av våra interna utbildningar genomförs via video för att minska resande.
Divisionen fortsätter att dra nytta av att vara en stor aktör. Samordning och samnyttjande av resurser är numera en tydlig strategi.
Engagerade medarbetare
Divisionens medarbetare ska bidra till att verksamheternas mål uppfylls.
Detta förutsätter att medarbetarna ser utvecklingsmöjligheterna och är motiverade och delaktiga i utvecklingen av det dagliga arbetet samt att de har en helhetssyn och förståelse för hur de bidrar till verksamhetsmålen genom sitt arbete.
Engagerade medarbetare 2009 2010 2011 2012 Mål
Delaktighet 72,3 73,8 74,3 75,2 85 %
Ledarskap 65 67 67,7 68,3 75 %
Medarbetarskap 82,6 81,2 81,8 82,4 90 %
Målkvalitet 53,3 54,7 55,7 53,9 65 %
Dynamiskt fokustal 66,5 67,1 67,9 68,2 70 %
Nöjda medarbetare 82,8 81,1 82 83,8 95 %
Mobbning och trakasserier 13,3 13,9 12,6 10,7 0 %
Etik, allas lika värde 80,7 78,1 78,9 82,8 85 %
Frisknärvaro 85 87 78 71 80 %
*Målen följs upp i samband med den årliga medarbetarundersökningen
För områdena delaktighet, ledarskap, medarbetarskap, dynamiskt fokustal, nöjda medarbetare och allas lika värde har det skett vissa förbättringar.
Glädjande är också att andelen som anser att det förekommer mobbning och trakasserier på arbetsplatsen har minskat. Målet för frisknärvaro har inte nåtts under 2012
Kompetensutveckling och rekrytering
I likhet med tidigare år fortsätter divisionen att satsa på att rekrytera specialister i allmänmedicin. I staben finns en särskild tjänst avsatts för uppdraget. Under 2012 har olika informationsaktiviteter och
rekryteringsresor genomförts såväl inom landet som utomlands. Med en god
handledning och ett bra omhändertagande av läkarassistenter, AT-läkare, ST-läkare och läkare med utländsk legitimation är ambitionen att öka antalet specialister i allmänmedicin i länet. I december 2012 har divisionen 55 ST- läkare placerade runt om i länet.
Divisionen har även under 2012 satsat på att utbilda fler sjuksköterskor till distriktssköterskor, barnmorskor och ambulanssjuksköterskor. 15
sjuksköterskor har beviljats studieförmåner under någon av ovan nämnda vidareutbildningar.
Frisknärvaro och sjukfrånvaro
Majoriteten av divisionens anställda eller 71 procent har ingen eller under fem dagars sjukfrånvaro under 2012.
Sjuktalet har ökat från 3,52 procent 2011 till 3,95 procent av
bruttoarbetstiden 2012. Det är framförallt sjukfrånvaron dag 1-14 och 90 dagar eller mer som har ökat.
Antal anställda
I december 2012 fanns det 1096 tillsvidareanställda i divisionen, en minskning med 62 personer jämfört med föregående år. Även LAS 2000 anställningarna har minskat. Huvudanledningarna är dels en anpassning av antalet anställda till aktuell listning, dels en anpassning till det spar på två procent av den kapiterade budgetramen som divisionen haft för tredje året 2012.
För att ha en hög beredskap för skatteväxlingen av hemsjukvården till kommunerna 2013 och eventuell övertalighet har en del tjänster vakanshållits under delar av året. Något som lett till ett ökat behov av vikarier på vissa håll i länet.
Årsrapport Division Opererande specialiteter
Ekonomiskt resultat
Resultatutveckling 2012 Division Opererande Spec
-60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Mkr
Pr ognos per apr il Pr ognos per aug Pr ognosbedömning okt
Result at mål 2012 Result at 2012 Result at 2011
Divisionen redovisar ett resultat för 2012 med -8,2 mkr vilket innebär en positiv avvikelse med 32,3 mkr mot resultatmålet enligt divisionsplan (-40,5 mkr). Den positiva avvikelsen mot plan förklaras huvudsakligen av
högre intäkter än planerat från kömiljarden (16,9 mkr). Norrbotten är ett av få landsting som under samtliga månader förutom juli-aug har klarat kömiljardens högre mål (minst 80 procent väntande inom 60 dagar) för behandlingar vilket medför att vi får högre utdelning av kömiljarden. Divisionen har dessutom under 2012 fått ytterligare utbetalning från kömiljarden 2011 för bra resultat i tillgänglighet.
Totalt har divisionen erhållit 33,4 mkr i kömiljardintäkter år 2012.
högre intäkter för patientavgifter, försäljning av hälso- och sjukvård samt ambulanstransporter av utomlänspatienter mm (9,7 mkr) lägre kostnader än förväntat för riks- och regionsjukvård med 9 mkr,
främst avseende NUS. Antalet vårdtillfällen vid NUS är något fler än föregående år men kostnaderna, framför allt för ytterfall (extremt dyra vårdtillfällen), är betydligt lägre. Dessutom har kostnader i öppenvård minskat och hänförs huvudsakligen till onkologi och till ögonsjukvård. Även kostnaderna vid Akademiska har minskat.
lägre kostnader än förväntat för sjuktransporter (8,5 mkr) p g a minskat antal flygtimmar med flygambulans och helikopter, färre intensivvårdskrävande transporter och kuvöstransporter samt högre intäkter för transport av utomlänspatienter.
högre kostnader än planerat för personal med -9,4 mkr, främst p g a att övertiden fortsätter att öka, se kommentar under uppföljning av sparåtgärder, samt att användningen av vikarier ökar. Gäller främst verksamheterna inom akutsjukvård, allmänkirurgi/urologi,
kvinnosjukvård och ortopedi.
högre kostnader än planerat för inhyrd personal (-4,7 mkr). För att klara bemanningen under sommaren har inhyrd personal anlitats på operation och IVA i Sunderbyn, operation i Piteå samt till operation
och ambulansen i Gällivare. Inom kvinnosjukvården och
allmänkirurgi har läkare inhyrts i större omfattning. Även inhyrning av anestesiläkare till Piteå har ökat.
Lägre kostnader för receptläkemedel +3,1 mkr (främst urologi).
Divisionens resultat -8,2 mkr är betydligt bättre än prognosen per oktober (-20,5 mkr) och förbättringen är till stor del hänförlig till högre intäkter men även till lägre kostnader avseende framför allt personal.
Nettokostnad per basenhet (mkr) Utfall Utfall Avvikelse
mot mål Avvikelse mot mål
1212 1112 1212 1112
Akutsjukvård Sunderbyn -225,5 -245,7 -1,4 -1,8
Akutsjukvård Kiruna -54,3 -58,0 -0,3 1,0
Akutsjukvård Gällivare -88,0 -85,4 0,2 -3,0
Akutsjukvård Piteå -87,1 -86,3 -1,3 -3,7
Akutsjukvård Kalix -48,6 -50,5 -0,6 -1,0
VO Akutsjukvård gemensamt 0,4 -1,2 2,7 -0,7
Sjuktransporter -67,7 -74,5 8,4 -6,0
Summa Akutsjukvård -570,8 -601,6 7,7 -15,2 Allm.kir/urologi länsklinik -231,5 -193,0 -0,4 -2,3
VO Allm.kir gemensamt -8,6 -12,2 3,1 1,2
Summa Allm kirurgi/Urologi -240,0 -205,2 2,7 -1,1 Kvinnosjukvården länsklinik -125,5 -125,9 0,3 -1,3
VO Kvinnosjukv gemensamt -4,3 -2,7 -1,0 0,4
Summa Kvinnosjukvård -129,8 -128,6 -0,7 -0,9
Ortopedi länsklinik -141,8 -141,7 -1,7 -7,3
VO Ortopedi gemensamt -,7 -0,7 0,0 0,0
Summa Ortopedi -142,5 -142,4 -1,7 -7,3
Ögon länsklinik -48 -49,5 -0,2 -0,4
VO Ögon gemensamt -6,8 -8,7 1,4 -0,7
Summa Ögon -54,8 -58,2 1,1 -1,1
ÖNH/Käk Länsklinik -92,4 -86,5 -1,5 -0,1
VO ÖNH gemensamt -,1 -0,1 0,0 0,0
Summa Öron / Näsa / Hals -92,5 -86,6 -1,5 -0,1
Privatvård -17,0 -17,3 0,6 -0,6
Divisionsstab -13,2 -13,2 0,0 -0,1
Divisionsgemensamt 1430,9 1385,6 12,5 19,1
Riks- o regionsjukvård -177,2 -185,6 9,1 -10,2
Vårdgaranti -,2 -0,0 0,0 0,0
Patientens fria vårdval -1,1 -0,5 2,3 -0,0
Projekt 0,0 -0,2 0,0 -0,2
Resultat -8,2 -53,7 32,3 -17,7
Uppföljning av sparåtgärder
Enligt divisionsplanen ska sparåtgärder genomföras motsvarande 34,6 mkr under år 2012. Totalt har 37,5 mkr av sparåtgärderna effektuerats under året.
Kostnaderna för riks- och regionsjukvård har minskat 9 mkr mer än planen.
Ett av sparuppdragen har varit att minska övertiden, främst under sommaren.
Enstaka verksamheter har minskat övertiden men totalt för divisionen har övertiden i stället ökat. Flera av verksamheterna bedömer att
grundbemanningen är så låg att frånvaro, allt för ofta, måste lösas med övertid. Dessutom har verksamheterna inte, i tillräcklig omfattning, hittat alternativa sätt att lösa bemanningen under sommaren vilket medfört fortsatt höga nivåer för övertid men även inhyrning av personal.
Kostnaderna för sjukvårdsmaterial har inte heller minskat enligt plan vilket förklaras med fler operationer än planerat, fler materialdyra operationer, fördröjning av förväntade prisminskningar, dyrare material för vissa operationer p g a produktutveckling.
Mkr Beslutade
sparåtgär der enligt divisionsp lan 2010
Effekt av sparåtgärde 2010 r
Beslutade sparåtgärder
enligt divisionsplan
2011
Effekt av sparåtgärd
er 2011
Beslutade sparåtgärder
enligt divisionsplan
2012
Effekt av sparåtgärd
2012 er
VO
Akutsjukvård 7,1 3,4 6,0 3,8 13,1 11,2
VO
Allmänkirurgi/u rologi
2,8 3,0 2,0 2,1 3,6 5,9
VO
Kvinnosjukvård 2,2 2,5 2,0 0,7 1,7 0,8
VO Ortopedi 5,2 0 4,0 0 6,8 1,5
VO ögon 1,0 1,3 0,5 0 4,6 4,6
VO ÖNH/Käk 0,8 2,3 1 0,8 0,7 0,5
Sjuktransporter 1,5 2,6 2,5 0 - -
Riks- och regionsjukvård
4,0 13,0 Summa enl
divisionsplan 20,6 15,1 18,0 7,4 34,6 37,5
Investeringar
Kalkylbelopp Utfall Planerade
investeringar - beslut 2012
50910 17792 17792 33118
Övriga investeringar- beslutade före 2012, effektuerade 2012
39091 25173 25173 13918
Hjälpmedel (ev) 1780 2200 2200 -420
Summa 52690 39091 45165 45165 46616
Ej effektuerade investeringar;
beslutade t o m 2011 Summa
beslutad ram 2012
Investeringar (Tkr) Årets investeringsutgifter Ej effektuerade investeringar;
beslutade t o m 2012
Investeringarna följer planen.
Ekonomi i balans
Divisionen har inte en ekonomi i balans. Ändamålsenlig struktur eller kostnadseffektiva vårdprocesser räcker inte för att nå en ekonomi i balans.
Det krävs dessutom prioriteringar i storleksordningen 20 mkr. Under 2012 har divisionen tagit fram en handlingsplan för en ekonomi i balans under 2014. Handlingsplanen är reviderad i divisionsplanen 2013. En ekonomi i balans förutsätter att divisionen årligen erhåller medel från kömiljard eller motsvarande med ca 20 mkr.
Antal anställda och personalkostnader Antal anställda div Opererande
1300 1350 1400 1450 1500 1550 1600 1650 1700 1750
9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
2008 2009 2010 2011 2012
Tillsvidareanställda Totalt antal anställda
Under 2009 minskade antalet anställda med ca 60 eller 4,5 procent vilket har inneburit reducering av personalkostnader med totalt 37 mkr (netto) under åren 2009 och 2010. Sedan 2009 har antalet anställda fortsatt att minska marginellt men andelen vikarier ökar kontinuerligt. Samtidigt ökar antalet arbetade timmar per anställd och den ökningen motsvarar ca 20 årsarbetare sedan 2010. Ökningen framgår tydligt i nedanstående diagram som visar utvecklingen av antal årsarbetare de senaste åren.
Under år 2011 ökade personalkostnaderna således med nära 10 mkr till följd av mer nyttjande av vikarier, mer övertid och mindre uttag av semester.
Under 2012 har personalkostnaderna totalt sett ökat endast marginellt men andelen kostnader för övertid och vikarier har fortsatt att öka.
Antal årsarbetare (rullande 12 månader)*
Division Opererande specialiteter
1 100 1 150 1 200 1 250 1 300 1 350
0802- 090
1
0804- 090
3
0806- 090
5
0808- 090
7
0810- 090
9
0811- 091
1
0902- 100
1
0904- 100
3
0906- 100
5
0908- 100
7
0910- 100
9
0912- 101
1
1002- 110
1
1004- 110
3
1006- 110
5
1008- 110
7
1010- 110
9
1012- 111
1
1102- 120
1
1104- 120
3
1106- 120
4
1108- 120
7
1110- 120
9
1112- 121
1
*Arbetade timmar under 12 månader/1760
Kostnadseffektiv produktion
Ökad produktivitet varje år sedan 2008
Ett viktigt mått som används nationellt för att jämföra produktivitet inom sjukvården är kostnad per DRG-poäng. Kostnaden per DRG-poäng uttrycker hur kostnadseffektivt produktionen utförs.
Sedan 2009 har sparåtgärderna för divisionens verksamheter varit kopplade till hur kostnadseffektivt produktionen utförs. Under år 2009 och 2010 har kraftfulla besparingsåtgärder genomförts som har inneburit
kostnadsreduceringar i storleksordningen 50 mkr. Tillsammans med ökade volymer av vårdtillfällen har detta medfört att produktiviteten i slutenvård har ökat med 46 mkr mellan år 2008 och 2010, se diagram nedan. I
öppenvård har produktiviteten ökat med ca 20 mkr mellan år 2008 och 2010.
Ack förändring produktivitet slutenvård div Opererande spec 2008-2010
-8,0%
-6,0%
-4,0%
-2,0%
0,0%
2,0%
4,0%
6,0%
8,0%
Kostnad slutenvård Antal vårdtillfällen
Vårdtyngd (casemix) Kostnad/DRG-poäng utöver prisökn Produktivitetsökning
46 mkr
Även under 2011 fortsätter produktiviteten att öka i de flesta av divisionens verksamheter. Totalt har produktiviteten i divisionens verksamheter ökat med 35 mkr under år 2011.
En jämförelse av verksamheternas produktionskostnader år 2011 visar att divisionens verksamheter har en genomsnittlig kostnadsnivå i slutenvård som ligger i nivå med eller t o m under genomsnittet för läns- och
länsdelssjukhus i den nationella KPP databasen, se diagram nedan. Det är endast ett fåtal verksamheter, främst i Malmfälten, som har en högre kostnadsnivå.
Kostnad per DRG-poäng i slutenvård 2011 jmf KPP databasen (exkl ytterfall)
0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40
Kir Kvi Ort Öron Kir Uro Kir Kir Kvi Käk Uro Ögon Öron Ort
Gäll Gäll Gäll Gäll Kali Kali Kiru SY SY SY SY SY SY SY+På
2011 Läns-/länsdelssjukhus i KPPdatabasen
För verksamhet som bedrivs i öppenvård har produktionskostnader jämförts med DRG vikterna i nationella viktlistan vilket motsvarar ett bedömt
”riktvärde för rimlig produktionskostnad”. Jämförelsen visar att flera av divisionens verksamheter har en högre kostnadsnivå i öppenvård.
Kostnad per besök öppenvård
0,0%
20,0%
40,0%
60,0%
80,0%
100,0%
120,0%
140,0%
Kir Kvi Ort Ögon Öron Kvi Kir Uro Kvi Kir Akut Kir Kvi Käk Ort Uro Ögon Öron Kvi Kir Ögon Öron Ort Uro
Gäll GällGällGäll Gäll Kali Kali KaliKiru Kiru SY SY SY SY SY SY SY SY Pite Pite Pite Pite Pite Pite Div Op totalt
2011 NLL div opererande Nationell viktlista
Sedan hösten 2011 har operationsverksamheten i Malmfälten koncentrerats till Gällivare sjukhus och sedan hösten 2012 har operationsverksamheten i Kalix avvecklats och överförts till Gällivare och Sunderby sjukhus. Dessa strukturförändringar beräknas ge full ekonomisk effekt under 2013. Det kommer att innebära minskade produktionskostnader per producerad DRG- poäng vid Gällivare sjukhus.
Kostnadseffektiva vårdprocesser
Först då är processerna effektiva. Divisionens verksamheter har påbörjat arbetet med att kartlägga sina huvudprocesser och identifiera
mångdimensionella mått och mål för att leda och styra processerna. Målen i vårdprocesserna ska vara utmanande och när målen inte nås ska konkreta förbättringsåtgärder vidtas. Ett mål är att kostnaden per DRG-poäng inom de mest betydande vårdprocesserna ska ligga i nivå med läns- och
länsdelssjukhus i den nationella KPP-databasen.
En analys av de största vårdprocesserna (DRG med högst totalkostnad) inom slutenvård visar att flertalet har en kostnadsnivå som är i nivå med eller till och med lägre än de sjukhus som finns representerade i den nationella KPP- databasen, se diagram nedan. I Gällivare är produktionskostnaderna
fortfarande högre inom några av dessa DRG vilket förklaras av att kostnaderna fördelas på relativt låga produktionsvolymer.
Divisionen fortsätter arbetet med riktade åtgärder för att nå kostnads- effektiva vårdprocesser, främst inom öppenvård.
Kostnad/vårdtillfälle för divisionens stora vårdprocesser inom slutenvård jämfört med nationella KPP-databasen 2011
0%
20%
40%
60%
80%
100%
120%
140%
Höft-/knä plastiker Höft-/knä plastiker Op höft / lår ej stor led Op höft / lår ej stor led Vaginal förlossning Vaginal förlossning Kejsarsnitt Kejsarsnitt Obesitas coloncancer Lapgallor Lapgallor Blindtarm
SY+På Gäll SY Gäll SY Gälli SY Gäll SY SY SY Gäll SY
NLL div opererande KPPdatabas läns-/länsdelssjukhus
God vård
Divisionens verksamheter ska kartlägga sina processer och definiera mångdimensionella mått för att leda och styra processerna. Nedan ett exempel på hur det går till, exemplet gäller bröstcancervården.
Processen Bröstcancer
Under 2012 gjordes 230 bröstingrepp på 201 patienter, varav 169 av dessa patienter hade malign diagnos. Drygt hälften av operationerna utfördes som dagkirurgiska ingrepp.
Sammanfattningsvis har Norrbotten mycket goda resultat; Länet ligger över riksgenomsnittet inom alla kvalitetsparametrar i mätningen Öppna
jämförelser och kan stoltsera med bästa 5-års överlevnad i Sverige.
Värdekompassen Bröstcancer
I processarbetet har Norrbotten högt ställda mål (blått i figuren), betydligt högre än rikssnittet för de olika parametrarna. Resultaten (rött) är inte långt ifrån uppsatta mål. Största skillnaden mellan mål och resultat syns inom områdena tillgänglighet och ledtider; Norrbottens resultat är nationellt sett mycket bra - bland de bästa - men verksamheten når ännu inte riktigt sina högt ställda mål.
Under 2012 har Norrbotten fler fall av infektioner efter operation än uppsatt mål, 11,5 procent jämfört med målet 5 procent. Problemet har observerats och under hösten 2012 har kliniken påbörjat en pilotstudie avseende förebyggande antibiotikabehandling vid bröstcancerkirurgi. Resultat kommer att presenteras i början av 2013.
Andelen operationer utförda i dagkirurgi, alltså operation utan att patienten behöver läggas in, ökar kraftigt. Kostnaden för en operation i dagkirurgi är ca 25 tkr medan kostnaden i slutenvård är ca 39 tkr.
Bröstcanceroperation i slutenvård, kostnadsutveckling per vårdtillfälle
25000 30000 35000 40000 45000 kr
2009 2010 2011
Kostnadsjämförelsen med riket gäller endast för operationer i slutenvård.
Kostnaden är något högre i Norrbotten än snittet i den nationella KPP- databasen; 39,0 tkr/vårdtillfälle, vilket är 6,5 procent högre än rikets snitt på 36,6 tkr/vårdtillfälle. Jämförelsen med riket är dock svår att analysera utan att samtidigt väga in andelen dagkirurgi och vald operationsteknik. Högre andel dagkirurgi ger högre kostnader för slutenvårdskirurgin, då kvar i slutenvården blir fler komplicerade fall med högre kostnad, men det ger en sänkt kostnad för processen som helhet.
Operationskostnaden utgör en stor andel av totalkostnaden. I Norrbotten görs en större andel sentinelnode (SN) operationer
(”portvaktskörteloperationer”) istället för diagnostiska ingrepp i armhålan, vilket ger en högre operationskostnad. Samtidigt minskar risken för
biverkningar såsom känselbortfall och lymfstas i armen.
Trots något högre kostnad har Norrbotten något lägre medelvårdtid, 1,3 vårddagar jämfört med rikets snitt på 1,8 vårddagar.
Verksamhetsvolymer
Akut inflöde
Inflödet av patienter till akutmottagningarna i länet fortsätter att öka, år 2012 blev ett nytt ”all time high” med totalt 64 849 besök på samtliga
mottagningar under året. Motsvarande siffra för 2011 var 61 971, en ökning med 4 procent. Gällivare avviker med minskat antal besök, medan Kiruna hade största procentuella ökningen (nästan 9 procent). Akutmottagningen i Sunderbyn har idag i snitt 11,5 fler patienter per dag jämfört med 2009.
Detta i kombination med underdimensionerade lokaler gör situationen mycket svår främst ur arbetsmiljöperspektiv.
Antal akutbesök
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000
2009 2010 2011 2012
År
Gällivare Kalix Kiruna Piteå Sunderbyn
Diagrammet visar det totala antalet akutbesök per år på länets akutmottagningar, från 2009 till 2012.
Under våren byggdes akutmottagningen i Sunderbyn om i syfte att öka patientsäkerheten. Akutmottagningen i Sunderbyn har varit föremål för granskning av både Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen.
Läkarbesök
Läkarbesöken ökade med 2,5 procent jämfört med 2011. Oplanerade besök och återbesök har ökat samtidigt som nybesöken minskat. Oplanerade besök har ökat på alla områden förutom ÖNH. Den största ökningen av planerade besök återfinns hos verksamhetsområdet ögon, där både nybesök och återbesök ökat med 6 procent under 2012. Den största minskningen av nybesök avser verksamhetsområde allmänkirurgi/urologi, men nybesöken har minskat även inom områdena kvinnosjukvård och ortopedi.
Operationer på operationsavdelningar Antal operationstillfällen vid länets operationsavdelningar har ökat marginellt jämfört med 2011, en ökning med ca 180 operationer vilket motsvarar 0,9 procent. Antalet akuta operationer har ökat med nästan 100 operationer, de verksamhetsområden där de akuta operationerna har ökat är allmänkirurgi/urologi och ortopedi.
Under sommarperioden var antalet planerade operationer fler än föregående år, den största ökningen återfanns inom ortopedin och ögon. Antalet
planerade operationer inom ortopedi ökade med nästan 200 under
sommarperioden och inom ögonsjukvården med cirka 300 st. Under hösten har antalet planerade operationer minskat, minskningen har varit störst inom verksamhetsområde allmänkirurgi/urologi, där minskade antalet planerade operationer under hösten minskat med drygt 300 st jämfört med motsvarande period 2011. Främst beror minskningen på att tidigare köer är bortopererade men också till en mindre del på att kriterierna för att opereras har skärpts.
Inom ögonsjukvården ökade det totala antalet planerade operationer under 2012 med 450 stycken, vilket är en ökning med nästan 11 procent jämfört med 2011.
Förlossningar
Antalet förlossningar var färre 2012 jämfört med 2011; 2335 st jämfört med 2432. I Sunderbyn minskade antalet förlossningar under 2012 med nästan 100 st jämfört föregående år, i Gällivare var antalet förlossningar i princip oförändrat. Sunderby sjukhus hade 1806 förlossningar och Gällivare 529 st.
Mål och mått
Div Op tertial 3 2012
0 50 100
Telefon mott inga avvisade
Väntande till besök inom 60 dgr Väntande till op inom 60 dgr
Akutmott läkarkontakt inom 30 min
Akutmott handläggn.tid inom 180 min
Följsamhet hygien/kläd regler
Avslutade ärenden Synergi
Djupa infektioner höft/knä, pl ing <1
Diagnossättning vtf inom 7 dgr
Diagnossättning läkarbes inom 7 dgr Op höftfraktur inom 24 h män
Op höftfraktur inom 24 h kvi Nyttjad tid/tilldelad Pe
Opstart utsatt tid v 42 Arbetstillfredsställelse
Frisknärvaro Sjukfrånvaro < 3 %
Ledarskap Medarbetarsamtal Målkvalitet
Resultatmål Sparåtgärder Beläggning vårdavd**
Mål Resultat
Lärande/förnyelse Resurs
Patient
Process
Akutmottagning – läkarkontakt inom 30 min och total handläggningstid Måluppfyllelsen visar inga tydliga trendbrott utan resultatet ligger på 40 procent som får första läkarkontakt inom 30 min samt 69 procent som har en total handläggningstid inom 180 min. Resultatet är i princip oförändrat sedan 2009. Målet för bägge måtten är 90 procent. Bland annat i Kalix och
Sunderbyn är åtgärder på gång för att förbättra situationen på akuten.
Följsamhet hygienregler
Samtliga vårdavdelningar i divisionen deltar i följsamhetsmätningar av hygienpolicyn. Full följsamhet till rutinerna är en av de viktigaste åtgärderna för att minska vårdrelaterade infektioner och därigenom öka
patientsäkerheten. Resultatet visar ett medelvärde på 92 procent för följsamheten till basala hygienrutiner men resultatet för följsamhet till klädregler är lägre; 80 procent. Egenkontrollprogram av vårdhygienisk standard har genomförts på alla enheter inom divisionens.
Bättre styrning och ledning av operationsresurser.
Divisionen har inlett ett arbete för att förbättra styrningen och ledningen av de gemensamma operationsresurserna, så att de utnyttjas så effektivt som möjligt. Gemensamma principer och arbetssätt har slagits fast för inblandade enheter. Genom att nyttja lokaler, utrustning och personal jämnare över tid så ökar tillgängligheten för patienterna samtidigt som arbetsmiljön blir bättre. Personal har varit delaktig i att ta fram ett gemensamt förhållningssätt och en inspirerande ledstjärna för arbetet. En ny funktion som
operationskoordinator i länet har införts på försök under begränsad tid.
Under hösten har en webbplats som riktar sig till patienter som ska opereras tagits fram, detta för att förenkla för verksamheterna och se till att
patienterna lätt kan hitta den information de behöver inför sin operation.
Produktionsplanering
Under året har verksamheterna arbetat mer med att planera sin produktion ännu bättre för att få ett jämnare flöde av patienter. Rapporter som gör det möjligt att kontinuerligt följa och styra verksamhetens produktion jämfört
med uppsatta mål har tagits fram. Rapporterna uppdateras varje vecka för att göra det möjligt för verksamheten att snabbt reagera och åtgärda avvikelser.
Resultat av detta är en jämnare produktion och en ökad tillgänglighet.
Operationsstart på utsatt tid
För att kunna använda dagen på ett effektivt sätt vid en operationsavdelning är det viktigt att komma igång i tid. Divisionens mål är att 80 procent av operationerna i Sunderbyn och Gällivare och 90 procent av operationerna i Piteå ska komma igång till kl 8.30. Resultatet från mätningen i oktober visar att operationsstart på utsatt tid var 59 procent för hela divisionen fördelat enligt följande:
Piteå – 61 procent (89 procent inom 15 min) Sunderbyn – 61 procent (77 procent inom 15 min) Gällivare – 50 procent (72 procent inom 15 min)
Operation höftfraktur
Divisionen mäter i vilken utsträckning män och kvinnor opereras för höftfraktur inom 24 timmar. Detta är ett relevant mått för kvalitet eftersom fördröjningar leder till ökad dödlighet och andra komplikationer. Målet är att 90 procent av operationerna ska ske inom 24 timmar, nationella jämförelser visar att divisionen ligger väl till med god tillgänglighet. Denna mätning visar en något bättre tillgänglighet än tidigare mätningar 2012. 80 procent av kvinnorna och 79 procent av männen har opererats inom 24 timmar, flertalet av dem som opereras är kvinnor.
Tillgänglighet
Diagrammet visar veckovis resultat för tillgänglighet till besök och behandling från början av år 2011 t o m den 14 januari 2013. Divisionen uppfyller Kömiljardens kriterier om minst 70 procent väntande inom 60 dagar. Tillfälliga satsningar genomfördes för att klara tillgängligheten även under sommaren, bland annat extrainsatta operationer inom ortopedin.
Satsningarna gav resultat, divisionen klarade tillgängligheten under
sommaren. Divisionen har dessutom klarat kömiljardens högre krav på minst 80 procent under nästan hela året (förutom i juni och juli) vilket genererat en högre ersättning från staten till landstinget.
Andel väntande < 60 dgr division Opererande
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2011 Ja n
Feb Ma
r Apr
Ma j
Jun Jul
Aug Sep
Okt Nov
Dec 2012 Ja
n Feb
Ma r
Apr Ma
j Jun
Jul Aug
Sep Okt
Nov Dec
2013 Ja n 14-jan
Besök Behandling
Engagerade medarbetare
Arbetstillfredsställelse
I årets medarbetarundersökning har divisionen ett dynamiskt fokustal på 65,9 vilket är en marginell ökning jämfört med 2011. Målet är en hög
arbetstillfredsställelse och att det dynamiska fokustalet ska ligga på minst 70.
Arbetstidslagen (ATL)
Svårigheter att klara bemanningen inom ramen för arbetstidslagens krav gäller i huvudsak läkare.
Frisknärvaro/Sjukfrånvaro
Divisionen strävar efter att ha en sjukfrånvaro som är mindre än 3 procent av total bruttoarbetstid. Vi når inte målsättningen då den totala sjukfrånvaron till och med december månad är 3,96 procent. Den korta sjukfrånvaron är 2,01 och den långa 1,95 procent. Trenden är negativ och en försämring jämfört med 2011 då den totala sjukfrånvaron var 3,77 procent.
2012 har 70 procent av medarbetarna färre än fem dagars sjukfrånvaro vilket är samma nivå som 2011. Vi har inte nått uppsatt mål på minst 75 procent frisknärvaro.
Som ett led i att minska sjukfrånvaron har en divisionsgemensam
friskvårdsaktivitet genomförts i två omgångar (vår och höst) och samtliga VO ska ha en åtgärdsplan för att nå en god arbetsmiljö.
Ledarskap
Målet är att divisionens medarbetare upplever att ledarskapet är väl fungerande och att samtliga medarbetare har ett väl fungerande medarbetarsamtal.
Medarbetarundersökningen visar för området ledarskap ett resultat på 64.
Trenden är positiv och nyckeltalet har ökat de senaste åren. Vad gäller medarbetarsamtal så anser 84,3 procent att de har väl fungerande
medarbetarsamtal. Detta är en markant förbättring och trenden har vänt till det positiva. De senaste tre åren har trenden varit negativ 77,6 (2009), 71,7 (2010), 64,8 (2011).
Medarbetarundersökningen visar ett värde på 54,5 inom målkvalitet, trenden är svagt positiv men vi når inte målet på 60.
Under året har flera områden aktivt arbetat med aktiviteter inom området ledarskap och medarbetarskap. Som exempel har samtliga chefer inom VO ÖNH arbetat med ledningsfrågor och en ledningsfilosofi och HR-strategi är framtagen för verksamhetsområdet.
Kompetensförsörjning
Varje verksamhetsområde har en kompetensförsörjningsplan med aktiviteter för att åstadkomma en långsiktig personalförsörjning som är anpassad till verksamhetens behov.
Läkarförsörjningen och rekrytering av specialistutbildade sjuksköterskor är divisionens främsta utmaning.
Under hösten 2012 har en onkolog från Tjeckien anställts vid kirurgkliniken.
Detta är ett led i satsningen på att stärka cancervården i Norrbotten.
Språkundervisning har skräddarsytts och gett mycket goda resultat.
Divisionen har under många år satsat på att ge studieförmåner till sjuksköterskor som går en vidareutbildning. Ett projekt har inletts under
2012, inom ramen för ledarutvecklingsprogrammet ”Morgondagens chefer” i syfte att belysa vilket resultat satsningar har gett samt ge förslag till
alternativa sätt/modeller att stimulera så att specialistutbildade
sjuksköterskor arbetar inom sitt specialistområde. Projektet förväntas bidra till en förbättrad process för att säkra kompetensförsörjningen inom specialistsjuksköterskeområdet
Även korttidsbemanning (1-14 dagar) av undersköterskor är en utmaning då vi konkurrerar med kommunerna som har stora behov av att återrekrytera vid pensionsavgångar.
Prisad medarbetare
Anna Dapefrid, ST-läkare på Öron-Näsa-Halskliniken vann pris för "Bästa projektplan för det vetenskapliga arbetet under ST". Arbetet handlar om förekomst av Fusobakterier hos patienter opererade för kronisk tonsillit.
Övrigt
Patientnämndsärenden (PaN)
Divisionen hade 210 patientnämndsärenden under 2012, en ökning jämfört med 2011 (194 ärenden), men en minskning jämfört med ”toppåret” 2009 då 239 ärenden anmäldes. År 2009 tog arbetet med ett bättre bemötande fart, vilket ser ut att ha gett resultat. Klagomål mot verksamhetsansvariga och läkare har dock stigit och avser val av behandlingsalternativ samt biverkning / komplikation.
Patientnämndsärenden 2006-2012 Division opererande
0 50 100 150 200 250 300
Totalt 166 134 196 239 197 194 210
Bemöt, kommunikation 37 24 55 85 59 73 58
org, regler, resurser 62 44 37 57 51 33 45
Vård&beh 67 66 104 97 87 88 107
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Synergi
Under 2012 har 109 vårdskador rapporterats i divisionen, det är i stort sett oförändrat jämfört med 2011 (113 vårdskador). Majoriteten av ärendena handläggs inom 14 dagar. Från årets början har totalt 8 procent haft en handläggningstid över 120 dagar. Fler och fler ärenden klassificeras korrekt, men fortfarande är alltför många ärenden klassificerade som
förbättringsförslag.
PPM VRI 2008-2012 Div op
4,9 7,1
2,4 4,6
7,4 9,4
6,4 4,9
4,1
0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 10,0
VRI%
Procent
Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Våren 2010 Hösten 2010 Våren 2011 Hösten 2011 Våren 2012 Hösten 2012
Mål
Diagrammet visar de punktprevalensmätningar avseende vårdrelaterade infektioner som utförts från hösten 2008 till hösten 2012. Resultatet av höstens mätning var mycket bra. Divisionen fick resultatet 4,1 procent, och klarade därmed det uppsatta målvärdet på max 5 procent vårdrelaterade infektioner. Divisionen hade hälften så stor andel vårdrelaterade infektioner som snittet i riket, 9,4 procent.
Trycksår
Andelen patienter med trycksår har sjunkit med ungefär tre procentenheter sedan första punktprevalensmätningen i trycksår, från 15,6 procent i oktober 2010 till 12,5 procent oktober 2012. Under samma period har andelen patienter med trycksår som fått åtgärder insatta ökat. Målet är att alla som har trycksår ska ha fått minst en åtgärd insatt. Divisionens vårdavdelningar registrerar även i kvalitetsregistret Senior Alert och resultatet används i förbättringsarbete.
Handlingsplan för att stärka patientsäkerhetskulturen Under våren 2011 genomfördes mätning av patientsäkerhetskulturen i landstinget. Syftet var att kartlägga styrkor och svagheter i
patientsäkerhetskulturen, nivån av patientsäkerhetstänkande hos medarbetare och ledare, samt att tydliggöra förbättringsområden. Svarsfrekvensen var låg, 34 procent för divisionen och resultatet på landstingsnivå var ungefär
detsamma. Mot bakgrund av detta och för att öka kunskapen om patientsäkerhet har en handlingsplan tagits fram under 2012 och en patientsäkerhetsutbildning som ger grundläggande kunskaper i patientsäkerhet har utarbetats.
Nationell patientenkät
Divisionen deltog i den nationella patientenkäten 2012 och resultatet visar att divisionen ligger i nivå eller högre än övriga riket. Resultatet visar dock att förbättringar krävs inom området ”patienters delaktighet”. Förtroende, bemötande samt att man kan rekommendera enheterna till andra patienter
var i nivå eller högre än övriga landstinget och riket.
Ambulanssjukvård
Antalet ambulansuppdrag har fortsatt att öka sedan 2011 och uppgår totalt till drygt 32 000. I jämförelse med 2009 är det en ökning med 25 procent.
Antalsmässigt så har primäruppdragen ökat mest genom åren medan sekundäruppdragen ökat procentuellt mest. Även antalet så kallade övriga uppdrag har ökat. Inom denna grupp registreras uppdrag som inte avser en
specifik patient, exempelvis passning på annan ort eller brandlarm. Dessa larm innebär att ambulansen ändå är disponibel för larm med högre prioritet.
Körsträckan för länets 41 ambulanser uppgick 2012 till ca 230 000 mil.
Det mediala trycket på SOS Alarm de senaste åren och införandet av 1177 kan vara orsaker till att antalet uppdrag ökar. Det innebär att risken för väntetider ökar vilket är en mycket ogynnsam utveckling. Förändringen är inte unik för Norrbotten, samma mönster gäller i hela Sverige. Vid
uppföljning av tillängligheten har andelen prio 1-larm med insatstid inom 30 minuter minskat från 92 procent 2011 till 91 procent 2012.
Dokumentationen i ambulansjournalerna blir allt bättre, över 90 procent av journalerna bedömdes som godkända vid uppföljning. Ambulanspersonalen följer behandlingsriktlinjerna helt eller delvis i 95 procent av de granskade fallen.
Ambulanshelikopter
Antalet larm till ambulanshelikoptern har minskat något under 2012, totalt antal larm under 2012 var 560 st. Av dessa genomfördes 415 st, vilket ger en faktisk tillgänglighet på 78 procent, vilket är i paritet med andra
helikopterbaser i Sverige och Norge. En ny larmrutin har upprättats för prio 1 – ärendena, vilket förkortat anspänningstiderna. Förändring av riktlinjerna kring akuta hjärtan har medfört ett större antal transporter primärt till PCI- lab, både från patientens hem och från vårdcentraler. I Kiruna har en helikopterlandningsplats byggts i anslutning till sjukhuset. Den första landningen har genomförts men ännu återstår en del arbete innan
landningsplatsen är helt färdigställd. Helikopterplattan kommer att bli den andra godkända landningsplatsen i länet, den första är landningsplatsen vid Sunderby sjukhus.
Kvalitetsregister och Öppna Jämförelser
Divisionens verksamheter deltar i ungefär 35 olika kvalitetsregister. Målet med deltagandet är att säkerställa en god kvalitet på vården och många kvalitetsregister innehåller även olika typer av parametrar såsom patientupplevelse, patientresultat.
Divisionens resultat i Öppna jämförelser är jämförelsevis goda. Ett
sammanvägt index som tagits fram visar att landstinget hamnar på trettonde plats inom de områden som mäter medicinsk kvalitet. De områden som berör divisionen har däremot generellt bättre resultat än flertalet i riket.
I övrigt kan nämnas att Norrbotten ligger i topp när det gäller andel patienter som uppger att de är nöjda 1 år efter höftprotesoperation. Resultaten är även goda när det gäller responstid för ambulans, det vill säga tiden det tar från det att larmcentralen besvarat ett larm till dess att ambulansen är på plats.
Ny rutin vid stroke
Ambulansen i Luleå-Boden har tillsammans med strokeenheten och personal från akutmottagningen arbetat fram en rutin för att förkorta tiden från insjuknade i stroke till diagnos och behandling. Patienten som uppfyller kriterier för stroke transporteras direkt till röntgenavdelningen för fortsatt diagnostik om inga andra komplicerande faktorer finns.
