Strategisk plan 2014-2016
Årsredovisning 2014
Regler och riktlinjer 2014
Delårsrapport, april 2014
Finansplan 2014-2016
Landstingets uppdrag och vision Landstingen ansvarar för välfärd i samhället, i första hand hälso- och sjukvård samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större geografisk yta och kräver stora ekonomiska resurser. Norrbottens läns landsting ansvarar för
nhälso- och sjukvård inklusive tandvård
nkultur och regional utveckling. Utgångspunkt är den demokratiska uppgiften att företräda medborgarnas intressen.
Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Uppdraget avseende kollektivtrafik regleras i kollektivtrafiklagen. Landstingets engagemang i regionala utvecklings- och kulturfrågor regleras inte i lag utan fastställs av de förtroendevalda. Kultursamverkansmodellen styr hur statliga kulturmedel fördelas regionalt. Landstinget bedriver utbildning inom gymnasiets naturbruksprogram på uppdrag av kommunerna i länet. Vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt.
Verksamhetsidé Landstinget arbetar för norrbottningarnas – flickors, pojkars, kvinnors och mäns – välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna själva, genom allmänna politiska val. Genom aktiva, förebyggande och hälsofrämjande insatser ska landstinget verka för en jämställd och jämlik hälsa hos norrbottningarna. Hälso- och sjukvård och tandvård ska fördelas efter behov och i allt väsentligt finansieras genom skatter. Genom aktiva insatser för regional utveckling och kulturverksamhet ska landstinget bidra till Norrbottens utveckling. Insatserna ska skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle och en god livsmiljö. Värdegrund Landstingets värdegrund vilar på respekten för människovärdet
som bottnar i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt FN:s konvention om barns rättigheter och de andra kon-ventionerna som är ratificerade. Värdegrunden ska genomsyra allt arbete i landstinget. Värdegrunden utgår från en humanistisk människosyn.
Landstingets värdegrund:
nAlla människor - lika värdefulla - allas insatser är lika värda
n
Kreativitet, engagemang, delaktighet och ansvarstagande
nÖppenhet och samverkan
Landstingsstyrelsens plan 2014
Inledning . . . . 3
Omvärldsfaktorer . . . . 4
En organisation i förändring . . . . 5
Jämlikhet och jämställdhet . . . . 6
Kompetensförsörjning . . . . 6
Finansiell analys . . . . 7
Mål och måluppfyllelser . . . . 8
Medborgare . . . . 8
Verksamhet . . . . 12
Kunskap och förnyelse . . . . 16
Medarbetare . . . . 18
Ekonomi . . . . 20
Vårdkonsumtion . . . . 22
Stiftelser och bolag . . . . 23
Ekonomi . . . . 24
Mats har ordet
En organisation i förändring, vad betyder det för oss?
Jag hoppas att det betyder att vi ser på framtiden med tillförsikt, att vi blickar tillbaka och gläder oss åt de goda resultat vi uppnått: Norrbottningarna väntar kortare tid på akuten; såväl ledtider som medicinska resultat i topp för länets cancersjukvård; Sveriges bästa AT-sjukhus 2013 är Gällivare; särskilda utveck- lingsmedel från Statens Kulturråd och landets bästa mindre sjukhus i Piteå för att nämna några.
Vi står ständigt inför nya utmaningar och för att kunna uppnå goda resultat, locka till oss fler samt ha en god arbetsmiljö där vi utvecklas tillsammans behöver vi också kunna anpassa organisationen och arbetssätt. Och här har jag all anledning att vara optimist, men samtidigt påpeka att vi måste vara rea- listiska och se att det kräver mycket arbete av oss. Det är en utmaning att tänka i nya banor, men med den nya organisationen, som är ett resultat av det vi under många år jobbat för, ser jag goda förutsättningar för att bli ännu mer framgångsrika i våra arbetssätt.
Vi står inför en stor generationsväxling som betyder att vi måste bli fler nya som arbetar inom vård och omsorg. Här gäller det att attrahera rätt kom- petens och utveckla de medarbetare vi har för att kunna ge norr- bottningarna bästa möjliga vård. Men det handlar även om vårt
arbetssätt, hur vi kan utveckla det genom att använda kompetenser rätt och förflytta arbetsuppgifter där det går.
Vi arbetar hårt. Vi gör ett bra jobb och vi är på väg framåt – tillsammans.
Mats Brännström Landstingsdirektör
Inledning
Omvärldsfaktorer
Samhällsekonomin
Den internationella lågkonjunkturen är inne på sitt sjätte år. Den återhämtning som inletts har kommit olika långt i olika länder. Läget i den amerikanska ekonomin förbättras successivt och även euroområdet uppvisar tillväxt sedan ett år tillbaka. Utvecklingen i omvärlden skapar osäkerhet, men har hittills haft en begränsad spridning till de finansiella marknaderna.
Den svaga internationella konjunkturutvecklingen har bidragit till att den svenska ekonomin fortfarande befinner sig i lågkonjunktur. Det stora exportberoen- det har gjort att den svenska ekonomin drabbats hårt av vikande utländsk efterfrågan. Det har även lett till osäkerhet som fått hushåll och företag att skjuta investeringar på framtiden.
Den svenska ekonomin avslutade 2013 mycket starkt. Även 2014 har startat bra och framtidsutsikter- na är ljusa enligt Sveriges kommuner och landsting.
Sveriges BNP beräknas växa med omkring 3 procent både 2014 och 2015.
Landstingens ekonomi
Kommunerna och landstingen ska enligt kommunal- lagen ha en god ekonomisk hushållning. En exakt definition av vad god ekonomisk hushållning är finns inte. Många kommuner och landsting har som mål att resultatet ska vara två procent av summan av skatte- intäkterna och statsbidragen.
Landstingen redovisade 2013 ett samlat överskott på nästan två miljarder kronor eller 0,7 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är en försämring med nästan 7 miljarder kronor jämfört med året innan. För 2013 finns två engångsposter som påverkar resultatet. Den ena avser återbetalning av kollektivavtalade sjukförsäkringspremier för 2005 och 2006 på nästan tre miljarder kronor som påverkade resultatet positivt. Den andra engångsposten avser ändrad ränta på pensionsskulden vilket innebar en negativ resultateffekt på 8,4 miljarder kronor. Exklu- sive dessa engångsposter uppgick resultatet 2013 till nästan 3 miljarder kronor.
SKL bedömer att kostnadsvolymen utöver demo- grafiskt betingade behov kommer att öka en procent för landstingen och 0,5 procent för kommunerna. För att denna kostnadsutveckling ska gå att förena med ett resultat motsvarande en procent av skatter och statsbidrag krävs, förutom höjda statsbidrag, skatte- höjningar motsvarande 23 öre i landstingen och 6 öre i kommunerna fram till 2017.
Befolkningsutveckling
Länet ökade sin befolkning under 2013 och ökningen
fortsätter även under det första kvartalet 2014 med
118 personer. I sju av länets 14 kommuner ökade be-
folkningen. Flyttnettot för perioden är 187 personer,
dvs fler flyttar till än från länet.
En organisation i förändring
Som en följd av landstingsfullmäktiges inrikt- ningsbeslut 2012 om att införa närsjukvård har en ny divisionsstruktur trätt i kraft den 1 janu- ari 2014. Organisationen består, utöver de fyra tidigare divisionerna Folktandvård, Kultur och utbildning, Länsteknik samt Service, av två nya divisioner; Närsjukvård och Länssjukvård.
Närsjukvårdens uppgift är att utveckla den hälso- och sjukvård som är vanligt förekommande i befolk- ningen och att fokusera på att förbättra vården för personer med sammansatta behov. Länssjukvårdens uppgift är att utveckla länssjukvården med särskilt fokus på att stärka Sunderby sjukhus som ett kompe- tenscentrum för hela länets hälso- och sjukvård. Det båda divisionerna har också uppdrag att samverka och samordna vården – allt för patientens bästa.
Landstingets nya organisation är ett led i en stän- dig pågående utvecklingsprocess och har självklart påverkat stora delar av landstingets verksamhet.
Men det är inte bara organisationsstrukturerna som utvecklats. Landstinget arbetar kontinuerligt för att säkerhetsställa att rätt saker sker på rätt sätt, för både organisation och medborgare. Förändringar som märks i många delar av verksamheten.
Ett exempel är pilotprojektet Vårdnära service vars mål är att tydliggöra arbetsfördelning, skapa bättre arbetsmiljö och öka kvalitén på serviceinsatserna.
Det innebär att annan personal än vårdpersonal töm- mer sopor, städar sängar och hjälper till med annat, så att vårdpersonalen får ägna sig åt rätt saker. Sex avdelningar, på Kalix sjukhus och Sunderby sjukhus, deltar nu i en förstudie vars resultat kommer ligga till grund för projektet som beräknas starta den 1 oktober 2014.
Pilottestet Journal på nätet är ett sätt att ge patien- ter möjlighet att läsa sin journal via Mina vårdkon- takter på 1177 Vårdguiden. Målet är att ge invånare och patienter ökad egenmakt i sin vård och i rela- tionen med vård och omsorgsaktörer. Dessutom är målet att uppnå bättre medicinska resultat samt en bättre effektivitet och ekonomi. Testet startade 2012 och pågår till och med 2014.
Ett annat utvecklingsprojekt är RemoDem som syftar till att utveckla stödet till personer med demens och deras närstående i glesbygd. Projektet är en del av arbetet med att införa de nationella demensvårdsrikt- linjerna i Norrbotten. I projektet tas en verktygslåda fram med tekniska lösningar för att underlätta stöd och kommunikation på distans mellan personalgrup- per, familj och vänner. Det ska också finnas hjälpme- del som underlättar det dagliga livet för personer med demens. Projektet avslutas i augusti 2014 och resul-
tatet sprids till alla verksamheter i glesbygden som arbetar med dessa frågor.
Ytterligare ett pågående projekt är Kulturella ren- dezvous i vården där patienter och anhöriga får möj- lighet att uppleva kultur även om de inte har chans att ta sig till ett kulturarrangemang. Via modern digital teknik erbjuds musik, konserter och annat konst- närligt material av hög kvalitet. Projektet genomförs idag på Sunderby sjukhus, Piteå älvdals sjukhus samt Kalix sjukhus.
Kraftsamling är en satsning som landstinget gör för att samla in tankar, åsikter och idéer om vad som är viktigt för länets utveckling. Kraftsamling har arrangerats sedan 2011 och i år var temat Vision och verkstad. Under varje konferens arrangeras runda- bordssamtal vars förslag förs vidare till ett särskilt tillväxtråd som har i uppgift att välja de förslag som kraftsamlingsprocessen ska fortsätta att driva. Det genomgående temat för samtliga konferenser är inte- gration, mångfald, unga samt självbild och stolthet.
Ytterligare ett pågående pilotprojekt är distans-
tolkning via video. I dagsläget testas olika tekniska
lösningar på hur tolktjänster på distans kan förses
via mobila terminaler för att erbjuda bättre, enklare
och effektivare service till brukare. Pilotprojektet
förvänas utvärderas till hösten 2014 och resultatet ska
ligga tillgrund för en eventuellt fortsatt användning av
tekniken inom landstinget.
Jämlikhet och jämställdhet
Kompetensförsörjning
Landstinget ska verka för en jämställd och jämlik häl- sa hos norrbottningarna genom aktiva förebyggande och hälsofrämjande insatser. Landstingets hälso- och sjukvård samt tandvård ska fördelas efter behov. Det innebär bland annat att mångfald och likabehand- ling ska integreras i den dagliga verksamheten. Alla medborgare har rätt till likvärdig vård och service oavsett bland annat personliga egenskaper, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet, sexualitet och könsi- dentitet. Landstingsanställda är skyldiga att motarbe- ta kränkande handlingar.
Landstingets arbetar med jämställdhetsintegre- ring som strategi och metod vilket betyder att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas i beslutsfattande, planering och genomförande av verksamheten såväl som i medarbetarperspektivet.
Jämlikhet och jämställdhet är en del av landstingets ständiga arbete och påverkar alla delar av verksam-
heten. En del i detta arbete är kampanjen ”bryt tys- tanden” som vill uppmana alla att våga markera och ställa frågor när misstankar kring våld och förtryck uppkommer. Kampanjen är framtagen under 2013 och arbetet fortskrider under 2014 med ett mål att sprida webbportalen våldmotnära.se
Under året planeras även en analys av skillnader i 5-års överlevnad mellan kvinnor och män med kolo- rektalcancer. Målet är en likvärdig vård för kvinnor och män. Även förbättrade rutiner för att stärka en jämställd vårdprocess för patienter med benskörhet genomförs. Klinikerna för obstetrik och gynekolo- gi arbetar med att förbättra informationen till icke svensktalande kvinnor via broschyrer.
Division Kultur och Utbildning arbetar kontinuer- ligt med jämställdhetsintegrering. Ett av målen är att öka andelen kvinnliga producenter och aktörer inom länsmusiken.
Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid
Norrbottens läns landsting behöver rekrytera fler och behålla den personal som finns i dag. För att arbeta så väl kortsiktigt som på lång sikt krävs det att flexibla lösningar identifieras kring hur landstinget hittar, attraherar och rekryterar personal inom alla områden, men framför allt inom vård och omsorg.
Det krävs även ett aktivt arbete med den personal som finns idag så de har ett meningsfullt arbete med goda utvecklingsmöjligheter och där de själva har chans att påverka sin arbetssituation. Dagens med- arbetare är viktiga för hur landstinget uppfattas som arbetsgivare.
Här är några exempel på hur landstinget arbetar för att lösa både dagens och morgondagens behov:
Attrahera framtidens medarbetare genom ett tydligt och enat arbetsgivarvarumärke, tidiga kontakter med ungdomar och medarbetare som marknadsför landstinget som en bra arbetsgivare.
Samordnat arbete med rekryteringsinsatser, hitta nya vägar att rekrytera, förmedla en gemensam enhetlig bild av landstinget som arbetsgivare och arbeta aktivt med kompetensväxling.
Hitta optimala bemanningsstrukturer utifrån
verksamheternas behov och tillgång på kompe-
tens. Säkerställa att spetskompetens tillvaratas
och arbetar inom specialistområdet.
Närsjukvård Länssjukvård Folktandvård Kultur och
utbildning Service -39,5
-135 -25,2
-63
0,8 4 9,9
1 5,8 0
-6,5 -19
Länsteknik -160
-140 -120 -100 -80 -60 -40 -20 0
20
Resultat och prognos per division, april 2014 (Mkr)
2014-04 Prognos Mars AprilJan Feb Maj Juli Aug
3 Mkr
Juni Sep Okt Nov Dec
-150 -100 -50 0 50 100 150 200
Resultat före finansnetto (Mkr)
Utfall 2013 Budget 2014Utfall 2014 Prognos 2014
Grafen ovan visar landstingets ackumulerade resultat före finansnetto för aktuell period 2014, helår 2013 samt budget 2014.
2014-04
2 321 2 272 2 235 2 258
2013-04 0
500 1000 1500 2000 2500 3000
Nettokostnader Skatter/statsbidrag
Periodens resultat
Resultatet före finansiella poster visar ett underskott på 49 mkr vilket är 72 mkr sämre än föregående år och 3 mkr bättre än budget.
Landstingets resultat efter finansnetto visar ett under- skott på 45 mkr, vilket är 177 mkr bättre än före- gående år. I resultatet för föregående år fanns dock en engångspost på 241 mkr avseende ändrad ränta på pensionsskuld inkluderad, vilket påverkade resultatet negativt.
Divisionernas resultat för perioden är -55 mkr.
Årsprognos
Årsprognosen pekar på ett överskott på 7 mkr, vilket är 25 mkr sämre än budget. Prognosen före finansiella poster visar ett minus på 87 mkr, vilket är 105 mkr sämre än budget.
Prognosen visar att verksamhetens intäkter minskar med 7,7 procent jämfört med 2013. Det beror på att två engångsposter 2012 påverkade intäkterna positivt med 100 mkr. Utan dessa poster så beräknas intäkter- na vara i det närmaste oförändrade mellan åren.
I prognosen beräknas personalkostnader öka med 4 procent och övriga kostnader med 1 procent.
Nettokostnadsökningen ligger på 4,7 procent, utan engångsintäkterna från föregående år är ökningen 3,1 procent. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning bedöms öka med 1,6 procent medan de i
budget för 2014 beräknades öka med 1,9 procent.
Landstingsdirektören har i uppdrag att teckna externa förvaltningsuppdrag med ett antal aktörer avseende den långsiktiga kapitalförvaltningen.
Förvaltningsuppdraget innebär en fullmakt att fatta löpande placeringsbeslut enligt landstingets fast ställda finanspolicy. För att förvaltarna ska få möjlighet att genomföra sitt uppdrag, samtidigt som landstingets fastställda gränser för placeringar följs, måste delar av de medel som idag finns placerade frigöras. När detta är genomfört kan sedan medlen fördelas ut till respek- tive förvaltningsuppdrag. Realisering innebär totalt sett en reavinst för landstinget och har i prognosen beaktats genom en finansiell intäkt på 80 mkr.
Divisionernas prognoser pekar på ett underskott på 212 mkr, vilket är 216 sämre än budget. Jämfört med bokslutet 2013 är det en försämring med 3 mkr. Landstingsstyrelsen antog i mars en reviderad ekonomisk handlingsplan. Målet är att divisionerna förbättrar sitt resultat 2014 med 100 mkr jämfört med föregående år och att ett nollresultat uppnås 2015. Landstingets hälsocentraler i vårdvalet ska ha en ekonomi i balans 2014. Vid denna prognos bedö- mer divisionerna att de uppnår kostnadsreduktioner motsvarande 30 mkr. Prognosen för hälsocentralerna inom vårdvalet pekar på ett underskott motsvarande 16 mkr. Den ekonomiska handlingsplanen ska kom- pletteras med ytterligare åtgärder som redovisas till styrelsens möte i september.
Nettokostnader och
skatteintäkter/statsbidrag
Nettokostnaderna har ökat med 3,8 procent och skatter/statsbidrag har ökat med 0,6 procent. Netto- kostnaderna under perioden är 49 mkr högre än skatte intäkterna. Samma period föregående år var skatterna 23 mkr högre än nettokostnaderna.
Verksamhetens intäkter
Intäkterna har ökat med 2,2 procent jämfört med samma period föregående år. I fjol fanns inte någ- ra engångsintäkter med i utfallet per april, och det
Finansiell analys
Personalkostn exkl pensioner Pensions-
kostnader Övriga
kostnader* Inhyrd
personal* Riks- och
regionsjukv* Läkemedel*
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000
2014-04 2013-04 Prognos 2013
Kostnadsutveckling per april 2014 och prognos 2014
* Summerar till övriga kostnader i resultaträkningen.
förklarar skillnaden mellan åren vad gäller aktuell period respektive prognos för helåret.
Verksamhetens kostnader
PERSONALKOSTNADER Personalkostnaderna har ökat med 4,5 procent från föregående år. Ökningen består främst av avtalsökningar, pensioner och verksamhet.
INHYRD PERSONAL Kostnaderna för inhyrd perso- nal uppgår till 59 mkr för perioden, en minskning med 0,7 mkr (1,2 %) i jämförelse med samma period föregående år. I prognosen beräknas kostnaden för inhyrda uppgår till 168 mkr, vilket är 16 mkr lägre än 2013, minskningen motsvarar 8,7 procent.
LÄKEMEDEL Kostnaderna för läkemedel är totalt 267 mkr, en minskning med 2 mkr (1 %) jämfört med 2013.
Rekvisitionsläkemedel har ökat med 8 mkr och recept- läkemedel minskat med 10 mkr. Prognosen visar på ett helårsutfall på 789 mkr, 1 mkr mer än utfallet 2013.
RIKS- OCH REGIONSJUKVÅRD Riks- och regions- jukvården uppgår till 166 mkr för perioden. Det är en kostnadsökning med 17 mkr (23 %) jämfört med samma period 2013. Prognosen visar på ett helårsut- fall på 485 mkr, en ökning med 14 mkr (3 %) jämfört med utfallet 2013.
Likviditet
Medelsaldot för landstingets likvida medel exklusive pensionsfond och bolag uppgick under april till 1 407 mkr, vilket är 107 mkr lägre än medelsaldot i december 2013.
Kapitalförvaltning
Marknadsvärdet på den totala pensionsportföljen uppgick vid april månads utgång till 2 322 mkr. Det är 59 mkr mer än vid årsskiftet. Portföljen består av aktiefonder, räntefonder, obligationer och fastränte- placeringar.
Den totala värdeförändringen för portföljen hittills i år är plus 2,4 procent, vilket är 0,3 procentenheter bättre än index. Indexjämförelsen baseras på en så kallad normalportfölj med 25 procent aktier och 75 procent räntebärande papper. Värdeförändringen på aktier är plus 8 procent hittills i år. Värdeförändring- en på räntebärande papper är 0,6 procent hittills i år.
Återlån av pensionsmedel
Landstingets totala pensionsförpliktelser uppgick per april månads utgång till 7 599 mkr. Begreppet återlån betyder skillnaden mellan totala pensionsförpliktel- ser och förvaltade pensionsmedel enligt marknads- värde, enligt definitionen från Rådet för kommunal redovisning. Pensionsmedlen är lägre än pensions- förpliktelsen, vilket innebär att landstinget använt pensionsmedlen till investeringar och till den löpande verksamheten.
Landstingets pensionsmedelsförvaltning
Mkr 2014-04 2013-04
Pensionsförpliktelse (balansräkning, avsättning) 2 123 1 942 Pensionsförpliktelse (balansräkning,
avvecklingsreserver) -4 1
Pensionsförpliktelse (ansvarsförbindelse) 5 480 5 728 Summa förpliktelser inklusive löneskatt 7 599 7 671
Pensionsfond, bokfört värde 2 136 1 988
Pensionsfond, marknadsvärde 2 322 2 096
Återlån 5 277 5 575
Pensionsfond, orealiserad avkastning 171 102
Pensionsfond, realiserad avkastning 18 10
Realiserad och orealiserad avkastning på
Pensionsfonden, % 8,1 % 5,4 %
Investeringar
Under årets första tertial har landstinget investerat totalt 77 mkr. Investeringarna är fördelade på 39 mkr fastigheter och 38 miljoner i inventarier. Investering- ar i fastigheter i egen regi uppgår till 27 mkr och för externa hyresgäster till 12 mkr. Investeringar i fastig- heter för egen verksamhet avser främst patienthotellet samt perferangiolab i Sunderbyn. Investeringar i fastigheter för externa hyresgäster utgörs främst av om- och tillbyggnationer vid Gällivare sjukhus.
Årets investeringar i inventarier fördelar sig på 9 mkr i medicinteknisk utrustning, 11 mkr i hjälp- medel, 6 mkr i IT-utrustning och 4 mkr i övriga inventarier. 9 mkr i pågående arbeten är ännu inte klassificerade till typ av investering.
Balanskravet och god ekonomisk hushållning Landstinget ska enligt kommunallagen ha en eko- nomi i balans, intäkterna ska överstiga kostnaderna.
Underskott ska regleras senast tredje året efter det att underskottet uppkommit. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att sådan reglering inte ska göras.
Prognosen för 2014 pekar på att kommunallagens balanskrav uppfylls.
Balanskravsresultat 2013 2013 Prognos
2014
Ingående resultat - 7 - -
Resultat enligt resultaträkning 176 -117 7 Avgår realisationsvinster på
anläggningstillgångar - -9
Synnerliga skäl, sänkt diskonterings-
ränta på pensionsskuld - 1 988
Utgående justerat resultat 169 115 7
Medborgare
Perspektivet MEDBORGARE avser landstingets arbete för norrbottningarnas välfärd, ett rikt och utvecklande liv.
Landstings
fullmäktiges strategiska mål
Landstings
styrelsens delmål
Framgångs
faktorer Indikator Mått för
måluppfyllelse Måluppfyllelse
per april Trend
Nöjda
medborgare Högt förtroende för verksamheten
Dialog och tydlig informa
tion gör norrbottningen delaktig och ger kunskap om landstingets uppdrag, verksamhet och priorite
ringar .
Andel som uppger att de har tillgång
till den sjukvård de behöver Öka k
m
Andel med stort förtroende för
vårdcentraler/motsvarande Öka k
m
Andel med stort förtroende för
sjukhusen Öka k
m
Andel som uppfattar att vården ges
på lika villkor Öka k
m
Goda livs
miljöer Medvetet förhållnings sätt som bidrar till attraktiva och hälso samma livsmiljö
er, inkluderande demo krati, gröna miljöer, kollektivtra
fik, miljövänliga transporter såväl som miljöer som underlättar hälsosamma levnadsvanor . Bidra till rikt kultur och fritidsliv .
Antal regionala miljömål (16) som
uppnås (regionala miljömål) 6 stycken år 2020 Koldioxidutsläpp från landstingets
verksamheter Minskning med 20 %
2020 jämfört med 2005
Andel som har lågt socialt deltagande Minska k
m
Resenärerna bedömer sammanfatt
ningsvis nöjdhet med kollektivtrafiken som fyra eller fem på femgradig skala
80 %
Sveriges bästa självskattade hälsa
Jämlik och jämställd hälsa
Hälsofrämjande förhåll
ningssätt finns väl inarbe
tade i verksamheten . Tidigt förebyggande arbete prioriteras .
Fokus på barns och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor samt särskilt psykisk hälsa i befolk
ningen .
Självskattad hälsa (kön) Sveriges bästa 2020 k
m
Självskattad hälsa (kön, utbildnings
längd) Minskade skillnader
Psykisk hälsa (ofta ledsen, nedstämd
Gy år 1, kön) Understiga 3 % 2020 f
p
Andel 4åringar med övervikt eller
fetma (kön) Understiga 10 % 2020 f
p
Andel kariesfria 19åringar Nå genomsnittet i riket flickor 67 %, pojkar 65 %
f
p
Verksamhet riktade till barn och unga Särskilda satsningar för att stärka unga
Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts
Förbättring Oförändrat Försämring
Mål och måluppfyllelser
Goda livsmiljöer
Nöjdhet med kollektivtrafiken
Länstrafiken får högsta betyg av allmänheten/kunder- na och är bäst i landet vad gäller nöjdhet, visar kol- lektivtrafikbarometern. Det är en branschgemensam kvalitets- och attitydundersökning från serviceorga- nisationen Svensk Kollektivtrafik. Kollektivtrafikba- rometern har gjorts månadsvis sedan 2001 och för att löpande följa utvecklingen av kund- och marknadska- pitalet. I juni 2009 kompletterades Kollektivtrafikba- rometern med en resvanedel där ett statistiskt urval av svenska folket intervjuas per telefon om sina resvanor med olika färdmedel. De som intervjuas är 15-75 år, både de som använder kollektivtrafiken och de som inte gör det. Kollektivtrafikbarometern innebär att 100 länsbor intervjuas via telefon varje månad med frågor om kollektivtrafiken.
Målet är att minst 80 procent av resenärerna ska bedöma sin sammanfattningsvisa nöjdhet med kollek- tivtrafiken som fyra eller fem på en femgradig skala.
Den sammanfattande nöjdheten för Länstrafiken i Norrbotten år 2013 är 57 procent för de som reser sällan eller aldrig, motsvarande siffra är 78 procent för de som reser regelbundet. Det är en förbättring med en respektive tre procentenheter jämfört med 2012.
Jämlik och jämställd hälsa
Självskattad hälsa lägre än riket
Utöver de större folkhälsoundersökningarna i länet vart fjärde år gör Folkhälsomyndigheten varje år en mätning i mindre skala i hela riket för att kunna jäm- föra länen inbördes, men då endast via 4-årsmedeltal.
Jämförelserna med övriga länen visar att befolkningen i Norrbotten har lägst självskattad hälsa år 2010 – 2013. Utvecklingen i Norrbotten jämfört med riket
visar att vi avviker negativt från övriga landet vid de senaste två årens mätningar. Våren 2014 utförs dock en större folkhälsoundersökning i länet, och den ger en tydligare bild av hur länet har utvecklats de senaste fyra åren.
Medellivslängd
Befolkningens medellivslängd är ett mått på hur folk- hälsan utvecklas. De senaste prognoserna från SCB i mars 2014 för barn födda 2009-2013, som baseras på hur dödligheten ser ut idag, visar att framförallt män- nen i länet ligger dåligt till jämfört med övriga Sverige vad gäller medellivslängd. Norrbotten är också länet med störst skillnad mellan könen vad gäller förväntad medellivslängd. Bilden visar att skillnaderna inom länet är stora, uppåt fem år bland män, på hur länge man förväntas leva. I flera av Norrbottens kommuner hör männen till de med lägst medellivslängd i riket.
Norrbottens län har fortfarande jämförelsevis stort utrymme för förbättring vad gäller minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, framförallt bland män.
Sammanfattande måluppfyllelse för Medborgare
Nöjda medborgare
Medborgarna är inte lika nöjda med landstingets verk- samhet som landstinget satt som mål att de ska vara.
Länet ligger under genomsnittet för riket vad gäller ande- len som instämmer i att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Enligt undersökningen skulle upplevelsen av tillgång öka med bland annat kortare avstånd eller restider till vård. Sex av tio har mycket eller ganska stort förtroen- de för hälso- och sjukvården i länet och likande ses i riket.
Endast varannan norrbottning (liksom varannan i riket) an- ser att vården är jämlik och ges på lika villkor för hela be- folkningen. Att vården inte uppfattas som jämlik förklarar norrbottningen med att människor inte får vård på samma villkor på grund av ålder, socioekonomisk situation och bostadsort. Det är inte sannolikt att målet är nått redan till årsskiftet, kopplat till de indikatorer som valts ut.
Resenärernas nöjdhet med kollektivtrafiken uppnår inte riktigt det uppsatta målet. Länet ligger dock högst i landet.
Sveriges bästa självskattade hälsa
Norrbotten har inte Sveriges bästa självskattade hälsa.
Preliminära siffror indikerar snarare en negativ utveck- ling sedan 2010 jämfört med utvecklingen i riket. Länets befolkning har den sämst självskattade hälsan av alla län, oavsett kön. Siffror baserade på ett större underlag kommer att finnas vid årsskiftet. Då kan tydligare besked ges om hur skattningen rört sig de senaste fyra åren.
Hälsan är inte jämlik. Det ses bland annat i skillnader mellan könen i psykisk hälsa, förekomst av ohälsosamma levnadsvanor, övervikt/ fetma och förväntad medellivs- längd. Målen avseende självskattad hälsa och jämlik och jämställd hälsa förväntas inte vara nådda till årsskiftet.
Dessa och flera av de därtill kopplade delmålen är tids- satta till år 2020. Takten mot måluppfyllelse behöver öka.
Flera initiativ har tagits i denna riktning, men sannolikt behöver betydligt mer göras för att nå målen.
Jokkmokk Älvsbyn Luleå Arjeplog Boden Piteå Övertorneå Kiruna Arvidsjaur Kalix Gällivare Överkalix Pajala Haparanda
Pojkar Flickor
70 72 74 76 78 80 82 84 86
Riket flickor
Länet flickor Riket pojkar Länet pojkar
Förväntad medellivslängd pojkar och flickor födda 2009-2013
i Norrbottens län
Förändrade levnadsvanor, livsvillkor samt medicinska insatser har minskat dödligheten i hjärt- och kärl- sjukdomar under de senaste decennierna i riket och är också det som har ökat medellivslängden (Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården 2013). Trots länets förhållandevis låga medellivslängd bland män har den förväntade medellivslängden ökat kontinu- erligt för både kvinnor och män. Ökningstakten har dock varit högre bland kvinnorna i länet under de senaste åren, som också knappat in på riket.
Övervikt och fetma bland fyraåriga flickor minskar Landstinget har som mål att andelen 4-åringar med övervikt eller fetma ska understiga 10 procent. Mät- ningarna 2013 från barnhälsovården visar att 14,5 procent av flickorna samt 13,1 procent av pojkarna har övervikt eller fetma. Pojkarnas värde betyder att de fortfarande pendlar kring samma nivå som för flera år sedan, medan flickorna sakta men säkert minskar sin andel och närmar sig pojkarnas nivå.
Avbrutna graviditeter minskar i antal
Avbrutna graviditeter bland tonåringar i Norrbotten (kvinnor upp till 19 år) är fortsatt på nedåtgående
och år 2012 var det 19 aborter per 1000 kvinnor enligt Socialstyrelsens sammanställning. Därmed nådde Norrbotten målet i landstingets handlingsplan för barn och unga om färre än 20 per 1000 kvinnor.
Norrbottens läns landstings egna uppgifter visar att minskningen fortsätter 2013. Antalet aborter har stadigt minskat sedan 2006.
Hälsosamtal 40, 50 och 60åringar är i full gång Arbetet med hälsosamtal i länet har i och med års- skiftet spridits till att gälla åldrarna 30, 40, 50 och 60-åringar, som alla får ett erbjudande om ett hälso- samtal vid sin hälsocentral. Ytterligare utbildningar har hållits under våren 2014 för blivande hälsosam- talsutförare. Vi utreder möjligheten att även erbjuda hälsosamtal vid länets ungdomsmottagningar.
Projekt för att främja psykisk hälsa bland unga Landstinget startar ett pilotprojekt i augusti 2014 för att främja psykisk hälsa bland unga i länet. Målet är att minska andelen unga (0-18 år) som drabbas av psykisk ohälsa. Boden och Haparanda blir de två pilotkommunerna i vilka man ska göra olika insatser som har stöd i kunskap och evidens. I projektet ingår utbildning (spridningsföreläsningar, metodutbildning, suicidprevention), samverkan, implementering av metoder som exempelvis EDT depressionsscreening för gravida, Föräldrastöd ABC i förskola/skola, DISA depressionsprevention i högstadiet, hälsosamtal på MVC och ungdomsmottagning etc. Projektet drivs som pilot till juli 2017 för att sedan implementeras i länets övriga kommuner. Kommunförbundet och Länsstyrelsen kommer att delta i projektet.
Övervikt pojkar Övervikt flickor Fetma
0 5 10 15 20 25
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Utveckling av övervikt och fetma bland fyraåringar i Norrbottens län år 2006-2013
Källa: Barnhälsovården, NLL
Verksamhet
Perspektivet VERKSAMHET är inriktat på effektivitet och kvalitet i arbetsmetoder och processer.
Landstings
fullmäktiges strategiska mål
Landstings
styrelsens delmål
Framgångs
faktorer Indikator Mått för
måluppfyllelse Måluppfyllelse
per april Trend
En effektiv verksamhet med god kvalité
En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet
Oskäliga skillnader i medicinska resultat beroende på geografi eller kön ska inte förekomma . Sjukvård med hög kvalité erbjuds inom rimlig tid på rätt vårdnivå . All verksamhet är tillgänglig, anpassad efter behov och väl kommunicerad .
Variabler för medicinska resultat i ÖJ jämfört
med föregående mätning Minskade
skillnader Variabler avseende kön och geografi för
medicinska resultat Minskade
skillnader Diabetes: Andel diabetiker, typ 2 (primär
vården) som når mål för blodtryck** Öka k
m
Hjärt: Dödlighet inom 28 dagar efter infarkt** Minska k
m
Stroke: Dödlighet inom 28 dagar efter stroke** Minska k
m
Cancer: Andel 5års överlevnad i kolorektal
cancer (tjocktarmscancer)** Öka k
m
Cancer: Andel 5års överlevnad i kolorektal
cancer (ändtarmscancer)** Öka k
m
Palliativ vård: Andel brytpunktssamtal** Öka k
m
Palliativ vård: Andel smärtskattning i livets
slutskede Öka k
m
Andel med minst två ohälsosamma levnadsva
nor, per kön, geografiskt område Minskade
skillnader
Antal enheter som ger tid i handen Öka Specialiserad vård, andel genomförda besök inom 60 dagar (faktisk väntetid) 80%
Specialiserad vård, andel genomförda behand
lingar inom 60 dagar (faktisk väntetid) 80%
Andel genomförda undersökningar MR
inom 60 dagar (faktisk väntetid) 80%
Användning av 1177, telefoni (lätt att komma
fram på telefon) 90% k
m
Användning av Mina vård kontakter (MVK) (Andel/antal konton i Mina vårdkontakter) Öka
En säker och kun
skapsstyrd verksamhet
Verksamheterna har identifierade och dokumenterade huvudpro
cesser
Avvikelser används strukturerat för att ytterligare förbättra verksam
heten
Patientsäkerhetsarbetet präglas av ett riskförebyggande förhållnings
sätt
Antal dokumenterade processer samt målsatta
enligt värdkompassen Öka
Andel individer med minst två ohälsosamma
levnadsvanor Understiga 25
% år 2022 Antal läkemedelsgenomgångar per tertial Högre antal än
nuläget k
m
Antal läkemedelsberättelser per tertial Högre antal än
nuläget k
m
Andel 80 år och äldre med riskfyllda läke
medelsinteraktioner per år Lägre än 2 % k
m
Andel vårdrelaterade infektioner hos inne
liggande patienter < 5 %
Andel vårdrelaterade trycksår hos inne
liggande patienter 0% k
m
Antal fallskador i samband med vård och
behandling 0
Genomförda riskanalyser Ökat antal riska
nalyser Helhetsper
spektiv med människan i centrum
God samver
kan internt och externt
Strategiska allianser och samver
kan bidrar till att utveckla kom
petens, god kvalité och effektiva verksamheter .
Samverkansgrupperingar J/N
Oplanerade återinskrivningar i slutenvård inom
30 dagar 10 % minskning
jämfört med
föregående år
Individcentre
rad hälso och sjukvård och kundoriente
rad service
Alla individer får ett gott bemötan
de och ges information efter behov . Patienter/närstående/kunder ska rutinmässigt involveras för att utveckla verksamheten . Patienter känner sig delaktiga i sin vård och behandling .
Nya arbetssätt som skapar mer
värde tas tillvara .
Variablerna nedan avseende kön och geografi:
Bemötande: Andel patienter (individer) som
upplever ett gott bemötande* Minskade
skillnader
Delaktighet: Andel patienter (individer) som
upplever delaktighet* Minskade
skillnader
Information: Andel patienter (individer) som
upplever att de fått tillräcklig information* Minskade
skillnader
* Avser kön samt primärvård
** Öppna jämförelser – period till och med 2012 Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts
Förbättring Oförändrat Försämring
En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet
Användning av 1177 och Mina vårdkontakter
Det finns behov av ökad tillgänglighet till vården samt förbättrade förutsättningar att aktivt medverka i sin vård. Landstinget verkar därför bland annat för att öka användandet av 1177.se och Mina vårdkontakter.
Landstinget deltar också i arbetet med att utveckla nya invånartjänster/e-tjänster t ex Journal på nätet.
Tillgänglighet
PRIMÄRVÅRDEN – TELEFONTILLGÄNGLIGHET (0:AN)
Under perioden januari–april har telefontillgänglig- heten i primärvården varierat något. Andelen besva- rade telefonsamtal ökade under februari–mars, men har under april minskat till 89,5 procent.
PRIMÄRVÅRDEN – LÄKARBESÖK INOM 7 DAGAR (7:AN)
Under perioden januari–april har andelen patienter som får sitt läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar mer eller mindre konstant legat på 91 procent.
GENOMFÖRDA BESÖK INOM SPECIALISERADE VÅR- DEN (60). Perioden januari–april visar att andelen pa- tienter som genomför sitt första besök i den speciali- serade vården inom 60 dagar ökar. Av de genomförda besöken under april hade 79,5 procent av patienterna väntat 60 dagar eller kortare.
OPERATIONER/BEHANDLING INOM SPECIALISERADE VÅRDEN (60). När det gäller operation/behandling visar perioden januari–april att andelen patienter som får sin operation/behandling genomförd inom 60 dagar ökar. Av de genomförda operationerna/behand- lingarna under april hade 75,2 procent av patienterna väntat 60 dagar eller kortare.
Mars April
Januari Februari
0 20000 40000 60000 80000
Telefontillgänglighet i primärvården Norrbotten, januari-april 2014
Totalt antal samtal
Andel besvarade samtal
Mars April
Januari Februari
0 4000 8000 12000 16000
Läkarbesök i primärvården Norrbotten, januari-april 2014
Läkarbesök (exkl PvV*)
Andel läkarbesök inom 7 dgr
* PvV = Patientvald väntan
Mars April
Januari Februari
0 1500 3000 4500 6000
Besök i Norrbotten, specialiserad vård, januari-april 2014
Totalt antal genomförda (inkl PvV, exkl MoV*)
Andel genomförda, 60 dgr och kortare
* PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan
Sammanfattande måluppfyllelse för Verksamhet
En effektiv verksamhet med god kvalité De indikatorer som valts för att se om vården är jämlik och kvalitativt likvärdig har förbättrats. Däremot nås ännu inte målen för alla indikatorer. Resultaten inom de olika indikatorerna skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Skill- naderna kan inte tolkas som systematiska utan varierar beroende på sjukdomsområde.
Bedömningen är att de flesta indikatorer kommer att förbättras till slutet av året. Det pågår större utvecklings- arbeten inom flera delar, bl a hjärta/kärl, diabetes och den palliativa vården. Inom Regionalt cancercentrum (RCC) sker en särskild satsning som bedöms kunna förbättra resultaten inom cancervården ytterligare. Sammanfatt- ningsvis är både kvalitet och effektivitet tämligen bra men behöver förbättras ytterligare för att fullt ut möta alla medborgares behov.
Helhetsperspektiv med människan i centrum Indikatorerna som speglar hur säker och kunskapsstyrd verksamheten är pekar på bättre resultat även om målen inte nås. Till årets slut bedöms det ske fortsatta förbätt- ringar inom patientsäkerhet, förutom när det gäller vissa indikatorer på läkemedelssidan. Dock bedöms inte de högt ställda målen nås till årets slut. Samma förhållande gäller i de flesta landsting i landet.
Indikatorer för god samverkan och individcentrerad vård pekar på förbättringar. Osäkerheten är dock stor ef- tersom resultaten endast speglar delar av verksamheten.
Därför är det också svårt att göra en prognos för framtida utveckling.
Den sammanfattande bedömningen är att det behövs förbättringar inom flera delområden för att helhetsperspek- tivet ska bli så positivt som våra höga målsättningar anger.
Mars April
Januari Februari
0 500 1000 1500 2000
Operation/behandling (inkl. övriga), specialiserad vård i Norrbotten, januari-april 2014
Totalt antal genomförda (inkl PvV, exkl MoV*)
Andel genomförda, 60 dgr och kortare
* PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan
Säker och kunskapsstyrd verksamhet
Säker vård
TRYCKSÅR. Trycksår är en av de vanligaste orsakerna till vårdskada. Det orsakar stort lidande för patienten och stora kostnader för behandling och måste före- byggas med alla medel. I mars utfördes den sjätte na- tionella punk prevalens mätningen (PPM) av trycksår.
Resultatet ska ligga till grund för förbättringsarbete.
Målet är att ingen patient ska drabbas av trycksår under sin vårdtid och att sår som finns ska behandlas.
Målet är även att alla hud- och riskbedömningar ska dokumenteras i patientjournal.
Vårens mätning omfattade alla patienter, 18 år och äldre, inskrivna på en vårdavdelning alternativt primär- vårdens OBS-avdelningar. I mätningen deltog 536 pa- tienter. Antalet identifierade riskpatienter för trycksår var fler i år jämfört med mätningen i mars 2013. Resul- tat visar också att fler kvinnor än män har trycksår.
Patienter med risk för trycksår ska identifieras och förebyggande åtgärder sättas in i ett tidigt skede. Årets mätning visar att flest trycksår bildas på ryggslut och hälar. Förebyggande åtgärder är hälavlastning, lägesändringar samt förebyggande och behandlande madrass. I årets resultat är Norrbotten det landsting som visade lägst resultat i de förebyggande åtgärderna vad gäller förebyggande och avlastande madrasser till patienter med risk för trycksår.
VÅRDRELATERADE INFEKTIONER. Andelen vårdre- laterade infektioner (VRI) mäts vid två tillfällen per år sedan 2008 och ingår i den nationella patient- säkerhetsöverenskommelsen. Senaste punktpreva- lensmätning genomfördes i mars 2014. I mätningen ingick somatisk och vuxenpsykiatrisk slutenvård samt primärvårdens obs-platser. Mätningen omfattade 428 patienter i Norrbotten.
Resultatet visade att andelen vårdrelaterade infek- tioner har ökat, främst på länssjukhuset och ligger nu högre än riket totalt. Fler män än kvinnor drabbas av VRI. Infektioner i urinblåsa, hud och mjukdelar samt lunginflationer är vanligast. Varje VRI beräknas för- länga vårdtiden med i genomsnitt fyra extra vårddygn.
Tydliga målsättningar i landstings- divisions- och verksamhetsplanerna med uppföljning, medveten- heten om förekomst av vårdrelaterade infektioner, beteendeförändringar och uthållighet i patientsäker-
hetsarbetet bidrar till resultat. Arbetet måste fortsätta med oförminskad kraft för att förbättra resultaten ännu mer och använda de evidensbaserade åtgärds- paket som finns.
FÖLJSAMHET TILL HYGIENREGLER. VRI kan orsakas av att infektioner överförs till patienter via persona- lens händer och kläder. För att minska denna risk mäts följsamheten till basala hygienrutiner och kläd- regler varje månad i landstinget samt vid de årliga nationell punktprevalens mätningarna (PPM).
Vårdens PPM basala hygienrutiner och klädreg- ler genomfördes i mars och resultatet visar på hög följsamhet. För mätningen som visar följsamhet av klädregler per yrkesgrupp ses att läkarna är den yrkesgrupp som ökat mest i följsamhetet över tid. De har ökat från 77 procent 2010, till 98 procent 2014 och ligger nu på samma nivå som sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden. En orsak kan vara att landstinget sett över arbetsdräkten och exkluderat de arbetskläder som inte följer landstingets klädregler.
För följsamhet gällande hygienrutiner ses ett försämrat resultat jämfört med förra årets mätning- ar. Det är framförallt desinfektion av händerna före patientnära arbete som ligger lågt. Den totala följ- samheten i mätningens samtliga sju steg visar även den på ett något sämre resultat jämfört med tidigare mätningar.
FALL OCH FALLSKADOR. Under de första fyra må- naderna 2014 skadades 33 patienter i samband med
VT-08 HT-08 VT-09 HT-09 VT-10 HT-10 VT-11 HT-11 VT-12 HT-12 VT-13 HT-13 VT-14 0
2 4 6 8 10 12
14 NLL
Riket
PunktPrevalensMätning Vårdrelaterade infektioner PPM-VRI 2008-2014 Somatisk slutenvård, OBSplatser och vuxenspsykiatri, %
Källa: SKL:s databas punktprevalensmätning trycksår, april 2014
PPM-BHK HT12. PPM-BHK VT13. PPM-BHK HT13. PPM-BHK VT 14.
PPM-BHK HT11. PPM-BHK VT12.
PPM-BHK HT10.
Klädregler
Hygienregler
Korrekt alla steg
PPM-BHK VT11.
0 20 40 60 80 100
Korrekta basala hygienrutiner och klädregler NLL
Källa: SKLs databas för punktprevalensmätningar/BHK 2014 v12, 2011 v40, 2011 v10, 2012 v40, 2012 v10, 2013 v40, 2013 v10, 2014
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
NLL Riket
Källa: SKL:s databas punktprevalensmätning trycksår, april 2014
PPM-mätningar trycksår NLL och riket, %
fall under vård och behandling och 90 tillbud för fall inträffade. Uppföljningen visar inget trendbrott.
Ytterligare insatser och följsamhet till evidensbase- rade åtgärder behövs. Särskilt viktigt är att patienter med risk för fall identifieras tidigt så att förebyggande åtgärder sätts in. Chefen har ett stort ansvar att följa upp och arbeta med förbättringar samt visa resultat i arbetsgrupperna på enheterna.
Individcentrerad hälso och sjukvård och kundorienterad service
Nationell patientenkät
Nationell patientenkät (NPE) genomförs samtidigt av alla landsting och regioner och koordineras av Sveri- ges kommuner och landsting.
Resultaten från NPE redovisas i Patientupplevd kvalitet (PUK). PUK-värdet redovisas i intervallet 0-100, där 100 är det mest positiva.
Vid senaste mätningen, hösten 2013, mättes primär- vården för tredje året.
När det gäller betyget för läkarbesök är Norrbot- tens resultat sämre än riksgenomsnittet. Betyget för patientupplevd kvalitet har också sjunkit något från föregående år när det gäller indikatorerna informa- tion, tillgänglighet, upplevd nytta, helhetsintryck.
Samtidigt har förtroendet för läkarna i primärvården ökat i länet.
Sköterskebesöken inom primärvården får genom- gående högre betyg än läkarbesöken. För sköterske- besöken har dessutom den patientupplevda kvaliteten ökat när det gäller indikatorerna delaktighet, in- formation, tillgänglighet, förtroende och helhetsin- tryck. Resultatet ligger dock även här något under riksgenom snittet, förutom för den upplevda tillgäng- ligheten som i Norrbotten får ett högre betyg.
Under våren 2014 genomförs mätning av somatisk öppenvård och slutenvård samt psykiatri öppenvård och slutenvård.
T1
2010 2011 2012 2013 2014
T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1
Fallskada Tillbud/fall Risk/fall
0 50 100 150 200 250
Fallskada, tillbud/fall, risk/fall 2010-2014
Källa: Databasen Synergi, maj 2014
En dag i Norrbotten
6,7 barn föds
7,7 personer avlider
1 578 läkarbesök
2 447 besök på någon av hälsocentralerna
850 tandläkarbesök
100 operationer
12 000 passagerare åker med länstrafiken
544 besök på Norrbottensteatern, länsmuseet eller en konsert med länsmusiken
Kunskap och förnyelse
Perspektivet KUNSKAP OCH FÖRNYELSE är inriktat på hur landstinget som regional aktör och inom den egna organisationen arbetar med utveckling, innovation och långsiktig förnyelse.
Sammanfattande måluppfyllelse för Kunskap och förnyelse
Konkurrenskraftig region
Andelen norrbottningar som avslutar gymnasiet inom fyra år har varit relativt oförändrad under de senaste åren.
Andelen kvinnor följer riket medan andelen män är lägre än riket. Detta skapar sannolikt olika förutsättningar för framtida möjligheter till arbete. Det får konsekvenser både för den egna hälsan och för länets kompetensförsörjning och hållbara utveckling.
Den totala andelen personer med eftergymnasial utbildning ökar, men närmar sig inte riksnivån. Skillnaden mellan könen har ökat successivt de senaste tio åren.
Fler kvinnor än män i Norrbotten väljer eftergymnasial utbildning.
Allt fler Norrbottningar känner till tjänsten 1177 men ligger fortfarande efter de andra länen i riket.
Långsiktig förnyelse
Forskningskompetens, vetenskaplig produktion och på- gående studier är exempel på indikatorer på hur delmålet om ett öppet och stödjande förhållningssätt till utveckling
och förnyelse uppfylls. Antalet forskarutbildade medar- betare har ökat, liksom antalet doktorander vilket förut- säger en fortsatt ökning av andelen forskarutbildade inom landstinget. Bland dem som har en doktorsexamen eller är på väg att doktorera är det ungefär lika många kvinnor och män. Den vetenskapliga produktionen som resulterat i publicerade artiklar har ökat. En fortsatt ökning av denna typ av kunskapsförnyelse och kunskapsspridning förvän- tas som ett resultat av den allt mer utvecklade akademis- ka miljön med ökad forskningskompetens. Någon ökning av antalet pågående studier har inte påvisats men det pågår såväl regionala som lokala aktiviteter för att skapa en infrastruktur som underlättar för klinisk och läkemedel- sinitierad forskning.
Delmålet för strategisk styrning av förnyelseinitiativ har ännu inte uppfyllts. En strategi för förbättringsarbete och innovation, samt en strategi för verksamhetsutveckling med IT håller på att utarbetas. Där kommer införande och bedömning av förnyelsealternativ att ingå.
Landstings
fullmäktiges strategiska mål
Landstings
styrelsens delmål
Framgångs
faktorer Indikator Mått för
måluppfyllelse Måluppfyllelse
per april Trend
Konkurrens
kraftig region Strategisk hållbar utveckling
Regionens förutsättningar, behov och utmaningar är kända och styr utvecklingsarbetet .
Det regionala strategi
arbetet bidrar till att mål på natio
nell och europeisk nivå uppfylls .
Andel som avslutar gymnasium
inom 4 år Ökande och minst
som riket k
m
Eftergymnasial utbildning 3 år eller
längre Ökande och minst
som riket k
m
Regionen är synlig och aktiv
Strategisk kommunikation . Systematiserd omvärldsbevak
ning och påverkan nationellt och internationellt utifrån regionens och verksamheternas prioriteringar . Med kulturens hjälp stärka, synlig
göra och utveckla det som finns i Norrbotten .
Goda läsvärden och omdömen i mätningar av insatser/kanaler som nya tidningen Utsikt, fler som läser och gillar på Facebook mm:
Andel som känner till 1177 telefoni 90 % k
m
Andel som känner till 1177 web 90 % k
m
Långsiktig
förnyelse Ett öppet för
hållningssätt till utveckling och förändring
System för lång siktig förnyelse och uppföljning av verksamheten men också för lärande och ständiga förbättringar .
Innovationer – produkter, tjänster, arbetssätt och processer – uppmuntras och införs . Kreativa miljöer och mötesplatser för interaktioner med flera aktörer .
Forskarutbildade, antal Öka k
m
Forskningspublikationer, antal Öka
Pågående forskningsstudier
(läkemedelsstudier), antal Öka
Tydlig styrning av förnyelsei
nitiativ
Kunskap och ledning för att åstad
komma förändringar hos individer, team, organisationen och samhälle – förändringsledning . Välfunge
rande struktur för bedömning och införande av ny kunskap och nya metoder .
Struktur för bedömning och
införande Ja
Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts
Förbättring Oförändrat Försämring
Strategisk hållbar utveckling
Andel med slutbetyg från gymnasium inom 4 år Föräldrars utbildningsnivå samt om man har ut- ländsk eller svensk bakgrund påverkar om elever fullföljer gymnasiet inom fyra år, till fördel för elever med högre utbildade föräldrar och svensk bakgrund.
Norrbottens genomsnitt för 2013, 79 procent av flick- orna samt 70 procent av pojkarna, ligger i nivå med riket för flickorna men något lägre för pojkarna (riket:
flickor 79, pojkar 74).
Utbildningsnivån i länet
12 procent av männen samt 21 procent av kvinnorna i länet har minst 3-årig eftergymnasial utbildning.
Landstingets mål är att denna procentsats ska vara ökande, och minst som riket. De senaste tolv åren har utbildningsnivån ökat bland både män och kvinnor i länet, men liksom i riket så är ökningen större bland kvinnorna som drar ifrån männen när det gäller utbildningsnivån.
Regionen är synlig och aktiv
Norrbottens läns landsting har haft en officiell face- booksida i ett par år nu och vi ser ett ökat intresse för sidan och den information vi publicerar där. På sidan publiceras nyheter och hälsotips i cirka tre inlägg per vecka. Kommunikationsavdelningen administrerar sidan, och den är ett komplement till mer traditio- nella kanaler som webbplatsen nll.se, annonsering i dagspress, hushållstidningen Utsikt med flera. Antalet personer som gillar och därmed följer sidan har ökat i samband med aktiviteter som O-ringen och Nolia ungdoms- och rekryteringsmässa. Antalet ökar också när fler delar våra inlägg.
Den 22 juli 2013 var det 238 personer som gillade och därmed följde landstingets Facebooksida. I maj 2014 har vi 740 personer som gillar sidan.
I en egen jämförelse med andra landsting på Face- book så ligger vi bra till sett till antal personer som följer oss.
Öppet förhållningssätt till utveckling och förändring
Norrbottens läns landstings engagemang i forskning, utveckling och innovation syftar till att ge invånar-
na en hälso- och sjukvård i ständig förbättring och skapa förutsättningar för stabil tillväxt. Landstingets ambitioner för forskning finns fastslagna i FoU- stra- tegin 2012. Stor vikt läggs vid patientnära forskning, de stora folkhälsosjukdomarna och uppbyggnad av forskningskompetens. Arbete med att ta fram strate- gier för förbättringsarbete och innovation, utbildning och verksamhetsutveckling med IT har startat under våren och beräknas vara klart hösten 2014.
Landstinget har nära och konstruktivt samarbete med regionens universitet, Luleå tekniska universitet och Umeå universitet. Den regionaliserade läkarut- bildningen från Umeå universitet startade 2010 och är nu fullt utbyggd med 60 studenter och tio lektorer vid Sunderby sjukhus. Inom den gemensamma forskar- skolan för medellånga vårdutbildningar har tre av fyra landstingsdoktorander disputerat. Utvecklingen avspeglar sig i markant ökning av antalet vetenskap- liga publikationer, forskningsstudier och medarbetare med akademisk kompetens.
Antalet läkemedelsstudier inom landstinget är svårt att överblicka, men som i övriga Sverige är trenden nedåtgående. För att skapa bättre förutsättningar, underlätta genomförandet och göra det möjligt för patienter i Norrbotten att delta i studier, satsar lands- tinget på en regional plattform för kliniska studier i samverkan med de fyra norrlandstingen ”Forum Norr” (tidigare benämnd KBN, klinisk behandlings- forskning i norr).
Tydlig styrning av förnyelseinitiativ
Landstinget bygger upp strukturer för kunskaps- styrning vid utveckling av verksamheter och införande av nya metoder. Målet är ökad kunskap och förbätt- rade förutsättningar för evidensbaserat beslutsfattan- de som i förlängningen leder till förbättrad kvalitet, säkrare vård och effektivare resursanvändning.
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0
5 10 15 20 25
Norrbotten män
- - -
Riket män Norrbotten kvinnor- - -
Riket kvinnorKälla: SCB (Utbildningsregistret)
