• Diabetesretinopati – vad är det?

ÖGON OCH DIABETES

Sofia Lindvall Heli Wasserman 20190312

• Ögats uppbyggnad

• Diabetesretinopati – vad är det?

• Screening för diabetesretinopati . Så gör vi i praktiken

• Lite om diabetesöversikt (GE41)

• Körkortsintyg

Ögats uppbyggnad

Frisk ögonbotten

Näthinneförändringar vid diabetes

(diabetesretinopati = DRP) – vad är det?

• Kärlförändringar som orsakas av diabetes

• Till en början är förändringarna helt symtomfria

• Efterhand kan gula fläcken påverkas och /eller blödningar i glaskroppen uppstå, vilket kan leda till försämrad syn

• I värsta fall totalt avlossad näthinna

• Det är därför viktigt undersöka näthinnan

regelbundet genom ögonbottenfotografering

PATOGENES

Struktur-, plasma- och cellförändringarna leder till:

• Kärlväggsförändringar

• Läckage av lipider, vätska

• Ökad trombosbenägenhet

• Ischemi - syrebrist

• Utsöndring av vasoaktiva tillväxtsubstanser

= VEGF

• 1/3 av alla med diabetes har någon form av DRP

• Ca 80% av alla med diabetes har någon form av DRP efter 15 års sjukdom

• Ca 25% av alla nydiagnosticerade typ 2-

diabetiker har DRP vid diagnos

Riskfaktorer som påverka utveckling av DRP (hastighet och intensitet)

• Hur länge patient haft diabetes

• Blodsockervärdet

• Högt blodtryck

• Rökning

• Höga blodfetter

• Hormonella omställningar (t ex graviditet känd

riskfaktor för försämring av DRP)

Riskfaktorer

• God metabol kontroll

34% riskreduktion för retinopatiprogress

• Välbehandlat blodtryck

47% färre fall av synförsämring

UKPDS-studien (Typ 2 diabetes)

(källa: Internetmedicin.se, uppdaterad 181222 Docent Stig Attvall, Överläkare Helle Kalm)

Vad kan patienten och vården göra?

• God metabol kontroll

• Välbehandlat blodtryck

• Rökstopp

• Behandling av retinopati då det är motiverat

Snabb blodsockersänkning

• Bra blodsockernivå från diabetesdebut minskar risken för svår DRP

• Vid manifest DRP kan snabb sänkning av

blodsockernivån leda till kraftig försämring av DRP – önskvärt sänka blodsockret ”lagom

snabbt” (ca på ett halvår hos en typ 2:a)

Olika grader av

diabetesretinopati

Klassificering (enl NDR)

 Ingen

 Mild (tidigare lindrig)

 Måttlig

 Allvarlig (tidigare preproliferativ)

 Proliferativ

DRP- förändringar

• Mikroaneurysm = små utbuktningar på kärl

• Blödningar

• Lipidutfällningar (sk hårda exudat)

• Ödem

• Venopati = venerna får förändrad form (”pärlbandsliknande”)

• Mikroinfarkter (sk mjuka exudat)

• IRMA (intraretinal mikroangiopati) – små derformerade kärl

• Nybildade kärl på näthinna, synnervshuvud el iris (NVE, NVD, rubeos)

• Blödningar framför näthinnan eller ut i glaskroppen

• Fibros

Mild DRP

Måttlig DRP

Allvarlig DRP

Proliferativ DRP

Ca 15% av diabetikerna

utvecklar proliferationer

Proliferationer på papillen

Proliferation som fibrosomvandlats

Obehandlad

diabetesretinopati kan leda till näthinneförändringar,

upprepade

glaskroppsblödningar och i värsta fall näthinneavlossning och blindhet

Pretinalblödning

Näthinneavlossning pga att

proliferationer dragit loss näthinnan

Behandlingskrävande DRP

• Proliferativ DRP

 Laserbehandling av ögonbotten utanför

kärlbågarna, sk scatter. Minskar syrebehovet i näthinnan, medför att de nybildade sjukliga

blodkärlen (proliferationerna) minskar/skrumpnar gradvis

 Kombineras ofta med anti-VEGF som injiceras genom ögonväggen in i glaskroppen

 Ibland blir ögonkirurgi med bortoperation av glaskroppen aktuell (görs i Umeå)

• Synhotande diabetesmakulaödem

Scatterbehandlat öga (laser)

Laserbehandlat öga

Diabetesmakulaödem

• Ett tillstånd som påverkar gula fläcken

• Där finns det skarpa detaljseendet som vi använder vid t ex läsning, skrivning och för att känna igen ansikten

• Symtom på diabetesmakulaödem

 Försämrad syn, särskilt lässynen försämras

• Behandling

 Anti-VEGF behandling (Avastin) eller injektioner med steriod (Ozurdex).

Dessa läkemedel sprutas in i ögat. Kombineras ibland med

laserbehandling innanför kärlbågarna (fokal laser eller sk ”grid”). Mer sällan enbart laser numer.

• Riskfaktorer

 Höga blodsockernivåer, rökning, högt bt samt övervikt

Screening i praktiken

Ögonbottenkamera

DRP - screening

• Alla diabetiker screenas för diabetesretinopati

• Endast ögonbottenfotografering (svartvita foton)

• De flesta droppar själva pupillvidgande droppar hemma

• Syn eller ögontryck kontrolleras inte

regelmässigt

• Barn screenas från 10 års ålder

• Gravida diabetiker ska remitteras tidigt;

screening börjar redan i första trimestern

• Patienter som utvecklar diabetes under graviditet behöver inte screenas

DRP - screening

• Fotobedömning av ögonsjuksköterska eller läkare

• Ögonsjuksköterskorna bedömer självständigt upp till måttliga förändringar

• Patienter utan retinopati fotograferas vart annat år (Typ1), var tredje år (Typ2 ). Kostbehandlade diabetiker vart femte år. Viktigt att skicka remiss när läkemedelsbehandling

insätts!

• Diabetiker med diabetesförändringar på ögonbotten kallas oftare

• I Norrbotten sätter Ögonmottagningen upp patienten på väntelista. (Görs olika i landet)

• Vuxna diabetiker som uteblir kallas ej ånyo men får brev med info att höra av sig om de önskar ny tid. Ny remiss krävs ej. Barn som uteblir kallas ånyo.

Fotobedömning

forts Fotobedömning

• Screening pågår så länge det är meningsfullt

• Patienter där tex grå starr skymmer för

fotografering eller de som inte kan medverka till fotografering undersöks hos läkare

• Patienter som inte kan medverka vid

undersökning eller vid eventuell behandling (tex svår demens) kan avslutas, då skickas

journalkopia till behandlade läkare

• För övrigt skickas inte regelmässigt journalkopia

Diabetesöversikt – GE41

Läkarintyg diabetes – synfunktion

Utdrag från Transportstyrelsens blankett

Körkortsintyg

Diabetes- eller allmänläkaren skriver intyg när

 Patienten har

 Ingen

 Mild (lindrig)

 Måttlig

 Allvarlig retinopati (preproliferativ)

 Varken sjukhistorien eller ögonbottenfoto inger misstanke om synfältsdefekter

 För uppgifter om synskärpa kan patienten hänvisas till optiker

 Notera – krav på donders synfältstestning har utgått!

Körkortsintyg

Ögonläkaren skriver intyg gällande synfunktioner när

 Patienten har proliferativ retinopati

 Genomgången laserbehandling av retinopati

 Signifikant makulaödem

 Annan ögonsjukdom eller där

ögonbottenfoto inger misstanke om sådan

ögonsjukdom

Liten ordlista ögon

• retina = näthinnan

• macula = gula fläcken

• amotio = näthinneavlossning

• DRP = diabetesretinopati

• DME = diabetesmakulaödem

• IOP = intraocular pressure = ögontryck

• FK-behandling = fotokoagulationsbeh =laserbeh av näthinnan

• OCT = optical coherence tomography = teknik för bildtagning med mycket hög förstoring av

ögonvävnader, t ex av gula fläcken

F ^RÅGOR ?