protokoll
Sammanträdet den 13 december 2016
§ 225 – 265
Beslutande
Maria Stenberg (S), ordf Kenneth Backgård (NS) Glenn Berggård (V), vice ordf Dan Ankarholm (NS)
Anders Öberg (S) Johnny Åström (NS)
Agneta Lipkin (S) Doris Messner (NS)
Eivy Blomdahl (S), ersättare Mattias Karlsson (M) Johannes Sundelin (S) Lars-Åke Mukka (C) Anita Gustafsson (S) Jens Sundström (L) Agneta Granström (MP)
Övriga Veronika Sundström, landstingsdirektör
Jonas Törnquist, bitr landstingsdirektör Tarja Lepola, ekonomi- och planeringsdirektör
Sekreterare
Inga Gustafsson
Justerat den 19 december 2016 Justerat den 19 december 2016
Maria Stenberg, ordf Mattias Karlsson, justerare
Bevis
Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets officiella anslagstavla den 20 december 2016. Överklagandetiden utgår den 11 januari 2017
Inga Gustafsson
Val av protokolljusterare ... 3
Slutlig föredragningslista ... 3
Närvarorätt ... 3
För kännedom ... 3
Rapport från Internationella beredningen ... 3
Landstingsdirektörens rapport ... 4
Månadsrapport oktober 2016 ... 4
Miljöpolicy för Region Norrbotten ... 5
Vidarefördelning av landstingsfullmäktiges anslag ... 6
Rätt att under år 2017 underteckna vissa handlingar ... 6
Rekommendation om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning ... 7
Beslut om projektering och anbudsinfordran för entreprenad Sunderby sjukhus - Etapp B ... 9
Förlängning- Avtal OBS och akut omhändertagande i Arjeplog ... 11
Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning ... 13
Projektering av akutmottagningen på Gällivare sjukhus ... 14
Förändring av sjukhusbiblioteken ... 17
Fastighetsstrategi i Region Norrbotten ... 19
Strategi för inköp i Region Norrbotten 2017-2020 ... 19
Strategi för kultur och hälsa 2017-2019 ... 20
Återkoppling Landstingsdirektörens uppdrag ... 20
Ändringar i Allmänna råd avseende landstingets tandvårdsstöd ... 21
Investeringar 2016 ... 22
Reglemente Länshandikappråd ... 23
Yttrande över Driftsformer för universitetssjukhus (Ds 2016:28) ... 24
Revidering av landstingsstyrelsens delegationsordning ... 27
Samverkan med Norrbottens Idrottsförbund kring Fysisk aktivitet på recept (FaR) ... 28
Bidrag till BIG – Boden Inter Great ... 31
Bidrag till Finland 100 ... 34
Bidrag till Konsthall Tornedalen ... 35
Bidrag till Nuoraidleira - Ungdomsläger Samiska Kyrkodagar 2017 ... 38
Bidrag till Gästspel My Life/Childs Life ... 40
Medfinansiering av kallställning av LTU Green Fuels anläggning ... 42
Projekt Samverkan och dialog ... 44
Borgensåtagande för högkostnadskomponenter för fordonstyp X11... 46
Verksamhetsbidrag till Rättighetscentrum Norrbotten ... 47
Riktlinjer för handläggning av regionala företagsstöd ... 50
Förslag till ägardirektiv för BD Pop AB, Energikontor Norr AB, Filmpool Nord AB, Investeringar i Norrbotten AB samt IT Norrbotten AB ... 51
Avveckling politisk styrgrupp för Region Norrbotten ... 52
Val till styrgrupp Framtidens primärvård ... 53
Val av ledamot till tillväxtberedningen ... 53
§ 225
Val av protokolljusterare
Ledamoten Mattias Karlsson (M) utses till att jämte ordföranden justera protokollet.
§ 226
Slutlig föredragningslista
Fastställelse av slutlig föredragningslista för sammanträdet.
§ 227
Närvarorätt
Beslutas att hela dagens sammanträde ska vara offentligt.
§ 228
För kännedom
Delegationsbeslut m m enligt bilaga.
§ 229
Rapport från Internationella beredningen
Dnr 4491-16
Ärendebeskrivning
Rapport från Internationella beredningen enligt bilaga.
Beslut
Rapporten godkänns.
§ 230
Landstingsdirektörens rapport
Dnr 17-14
Ärendebeskrivning
Landstingsdirektörens rapport enligt bilaga.
Beslut
Rapporten godkänns.
§ 231
Månadsrapport oktober 2016
Dnr 5124-16
Ärendebeskrivning
Ekonomiskt resultat per oktober
Landstinget redovisar ett positivt resultat efter finansnetto för perioden med 197 mkr, vilket är 319 mkr bättre än samma period föregående år men 107 mkr sämre än periodbudgeten.
Skatteintäkterna är 702 mkr högre än motsvarande period föregående år, till stor del till följd av den höjning av skattesatsen som genomfördes 2016.
Generella statsbidrag och utjämning är 7 mkr lägre.
Verksamhetens totala nettokostnader är 321 mkr högre än samma period föregående år, vilket är en ökning med 5,4 procent. Med hänsyn tagen till den återbetalning med 44 mkr från AFA avseende försäkringspremier som erhölls 2015 är nettokostnadsökningen till 277 mkr (4,6 procent).
Personalkostnaderna inklusive kostnader för pensioner har ökat med 5,1 %.
De ökade personalkostnaderna beror dels på avtalsökningar men också på ökat antal anställda, ökad övertid och ökade kostnader för sommarförmåner.
Pensionskostnaderna har också ökat, vilket beror på fler anställda och att fler kommer över brytpunkten 7,5 basbelopp i lön vilket gör att lönedelarna där- över kostar betydligt mer.
Övriga kostnader har ökat med 6 procent. Ökningen består utöver normal prisökning av ökade bidrag finansierade av asylmedel, omstruktureringsre- serv, sjukresor, sjuktransporter, förrådsförbrukning av material samt en för- lust vid försäljning av fastigheter.
Divisionernas resultat för perioden är -321 mkr vilket är 168 mkr sämre än resultatmålet för perioden och 46 mkr sämre än föregående år.
Divisionernas ekonomiska handlingsplaner avviker negativt med 86 mkr mot plan och samtidigt ökar andra kostnader mer än planerat, t ex inhyrd perso- nal, läkemedel och riks- och regionvård.
Prognosbedömning per oktober
Prognosbedömning per oktober pekar på ett positivt resultat på 142 mkr vilket är 10 mkr bättre än prognosen per augusti. I prognosbedömningen per oktober har divisionerna försämrat sitt resultat med 21 mkr medan progno- sen för övriga verksamheter har förbättrats med 31 mkr.
Förslag till beslut
Rapporten godkänns.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 232
Miljöpolicy för Region Norrbotten
Ärendebeskrivning
Dnr 5126-16
I och med att Region Norrbotten bildas 1 januari 2017 har landstings- direktören haft uppdraget att under 2016 ta fram en miljöpolicy för Region Norrbotten.
Förslaget till ny miljöpolicy är ett framåtsyftande styrdokument som anger färdriktningen för regionens fortsatta miljöarbete i alla sammanhang. Med policyn som stöd upprättas strategier, handlingsplaner och ägardirektiv som styr det praktiska miljöarbetet.
Miljöpolicyn utgår från Region Norrbottens vision Tillsammans för Norrbot- ten - bästa livet, bästa hälsan.
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen föreslår regionfullmäktige att fatta följande beslut:
1 Miljöpolicy för Region Norrbotten antas.
- - -
Yrkanden och propositionsordning
Yrkande 1 Agneta Granström (MP):
Beslutsförslaget bifalls.
Propositionsordning
Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att det bifalls.
- - -
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 233
Vidarefördelning av
landstingsfullmäktiges anslag
Dnr 5120-16
Ärendebeskrivning
Landstingsfullmäktige har i Finansplanen 2017-2019 gett styrelsen ett ut- rymme på 7 687,2 mkr inklusive politisk verksamhet, vilket är 21 mkr högre jämfört med den strategiska planen 2017-2019.
Fördelning till divisioner och verksamheter har utarbetats och fördelningen framgår i dokumenten:
Vidarefördelning av landstingsfullmäktiges anslag.
Fördelning inom ramen för regional utveckling
Fördelning av bidrag inom kultur och utbildning
Förslag till beslut
1 Redovisade fördelningar av ersättningar och anslag fastställs 2 Redovisade resultatkrav fastställs
3 Den interkommunala ersättningen om 390 kr/deltagarvecka godkänns 4 Landstingsdirektören ska löpande avrapportera ekonomisk handlingsplan
för att klara resultatkraven. Vissa av de åtgärder som kan komma ifråga får inte genomföras utan beslut i styrelsen och i förekommande fall lands- tingsfullmäktige.
5 Landstingsdirektörens bemyndigas att fördela anslaget lönerevisioner till verksamheten och göra tekniska omfördelningar mellan verksamheter.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
Jäv
Anders Öberg (S) deltar inte i beslutet om vidarefördelning till Sunderby folkhögskola på grund av jäv.
§ 234
Rätt att under år 2017
underteckna vissa handlingar
Dnr 5121-16
Ärendebeskrivning
Landstingsstyrelsen har att fastställa vem eller vilka som ska ha teckningsrätt för landstinget under år 2017.
Förslag till beslut
1 Landstingsstyrelsens ordförande Maria Stenberg och landstingsdirektör Veronika Sundström var för sig, eller den de i sitt ställe för särskilda fall utser, ges fullmakt att för landstinget underteckna avtal, kontrakt, låne-, köpe-, borgens- och andra jämförbara handlingar.
2 Som villkor för fullmakten gäller att beslut i den sak respektive handling avser ska ha fattats av behörig instans inom landstinget.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 235
Rekommendation om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för
kunskapsstyrning
Dnr 2686-16
Ärendebeskrivning
Sveriges kommuner och landsting, SKL, har den 10 juni 2016 beslutat om en rekommendation till landsting och regioner kring deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. Syftet med rekommendat- ionen är att föreslå samverkansstrukturer på nationell nivå som stöd för den regionala och lokala nivån.
Landstingsstyrelsen föreslås besluta att anta SKL:s rekommendationer kring deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning och att finansiering ska ske genom omprioritering av medel inom landstingssty- relsens ram.
Bakgrund
SKL beslutade november 2015 om ett inriktningsmål gällande att verka för en mer kunskapsbaserad och jämlik vård. En prioriterad aktivitet i inrikt- ningsmålet är att ta fram en nationell strategi för kunskapsstyrning. Den 17 mars 2016 ställde sig landstingsdirektörers förening bakom förslaget efter rekommendation från hälso- och sjukvårdsdirektörsnärverket.
För att skapa en mer kunskapsbaserad, jämlik och effektiv hälso- och sjuk- vård med hög kvalité har landsting och regioner börjat samverka genom att etablera en ändamålsenlig och effektiv struktur som ger stöd för kunskaps- styrning. Kunskapsstyrning omfattar de samverkande delarna:
Kunskapsstöd
Stöd för uppföljning, öppna jämförelser och analys
Stöd till utveckling
Stöd till ledarskap
Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning innebär att landstingen gemensamt identifierat och långsiktigt säkerställer finansiering-
en för de verksamheter och funktioner de vill samverka kring och samordna med stöd av SKL. I första hand gäller samverkan de samspelande delarna kunskapsstöd och stöd till uppföljning, öppna jämförelser och analys. För- slaget i sin helhet redovisas i Bilaga ”Samverkan för en mer kunskapsbase- rad och jämlik vård”.
Rekommendationerna
Rekommendationerna med den föreslagna sammanhållna strukturen för kun- skapsstyrning innebär för samtliga landsting/regioner:
Att etablera en landstings-/regionsgemensam struktur på nationell nivå för kunskapsstyrningens delkomponenter kunskapsstöd och stöd för upp- följning.
Att inom kunskapsstödsområdet befästa den nationella programrådsstruk- turen, med tillhörande långsiktig finansiering. Garanterad finansierings- nivå på 7 miljoner kr per år tills vidare.
Att etablera en samverkansstruktur som stöd för uppföljning, öppna jäm- förelser och analys av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, med tillhörande långsiktig finansiering. Garanterad finansieringsnivå på 30 miljoner kronor per år tills vidare.
Att befästa grundfinansieringen för nationella kvalitetsregister, för att säkra avgörande plattform för uppföljningen av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Garanterad grundfinansiering på 100 miljoner per år tills vidare.
Att principen är att kostnaden fördelas per landsting/regioner utifrån be- folkningsmängd.
Ekonomiska konsekvenser
För landstinget innebär antagandet av rekommendationerna ett långsiktigt åtagande av ovanstående samt ett nytt åtagande att finansiera samverkans- strukturen för stöd för uppföljning, öppna jämförelser och analys med 762 000 kr per år. Sedan tidigare finansierar landstinget kunskapsstödsområ- det med 177 000 kr per år och nationella kvalitetsregister med 2 540 000 kr per år.
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen föreslås besluta att:
1 Anta SKL:s rekommendationer kring deltagande i och stöd för en sam- manhållen struktur för kunskapsstyrning.
2 Utökad finansiering på 762 000 kr per år, till stöd för uppföljning, öppna jämförelser och analys, genom omprioritering av medel inom landstings- styrelsens ram.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 236
Beslut om projektering och anbudsinfordran för entreprenad
Sunderby sjukhus - Etapp B
Dnr 1172-16
Ärendebeskrivning
Projektets styrgrupp för om- och tillbyggnationen i Sunderbyn har beslutat att planera för en helt ny byggnad för vuxenpsykiatrins lokaler. Detta på grund av att vuxenpsykiatrin har svårigheterna att kunna bedriva en funge- rande vårdverksamhet parallellt med en ombyggnation av befintliga lokaler.
Redan idag har vuxenpsykiatrin i många avseenden provisoriska lokaler och att ytterligare minska verksamheten, eller utlokalisera den till andra ställen är inte möjligt.
Landstingsstyrelsen föreslås fatta beslut att projektering och anbudsinfordran för entreprenaden ska genomföras samt att finansieringen av kostnader för projekteringen sker från investeringsmedel avsatta för Sunderby sjukhus.
Styrelsen föreslås även ge landstingsdirektören i uppdrag att prioritera inve- stering av utrustning i ordinarie investeringsramar samt att ge landstingsdi- rektören i uppdrag att genomföra en översyn av hur användningen av lokaler i Luleå-området ska kunna effektiviseras.
Bakgrund
Ett utvecklingsarbete gällande lokaler vid Sunderby sjukhus startade 2008.
Vissa ombyggnationer och lokalförändringar är genomförda, men åtskilliga lokalbehov kvarstår inom verksamheterna. Behoven beskrivs i Utvecklings- plan Sunderby sjukhus 2013 som godkändes av landstingsstyrelsen den 23 april 2013. Sedan 2014 har projektgruppen aktivt arbetat med etapp B, loka- ler för vuxenpsykiatrin. Intentionen är att förbättra för patienterna att kunna nå vården, erbjuda vårdplats, bibehålla patientintegritet och erbjuda en god fysisk vård- och arbetsmiljö. Landstingsstyrelsen beslutade den 3 mars 2016 om fortsatt planering samt infordran av anbud för projektering för en ny byggnad för vuxenpsykiatrin.
Förändrad inriktning
Den vuxna psykiatriska verksamheten föreslås samlas i en ny byggnad vid Sunderby sjukhus på 7 300 kvm. Den nya byggnaden kommer innehålla:
Sluten psykiatrisk vård med totalt 52 vårdplatser inklusive vårdplatser för ätstörning och beroendecentrum
Jourmottagning.
Ätstörningsenhet med dagvård och öppenvård.
Administration och stabslokaler.
Byggstart är planerad till maj 2018. Inflyttning i nya lokaler beräknas till december 2020.
Den nya byggnaden i Sunderbyn innebär att verksamheten kan avveckla följande lokaler på totalt 3900 kvm:
Nuvarande lokaler finns vid Sunderby sjukhus, hus 105 ca 2800 kvm.
Paviljongen vid Sunderby sjukhus, 700 kvm.
Lokaler vid fastigheten Pelikanen i centrala Luleå, 400 kvm.
Psykiatrins lokaler vid Sunderby sjukhus som lämnas är en framtida tillgång och en möjlighet för sjukhuset som helhet men också för övrig vårdverk- samhet i Luleå-Boden-området. Lokalerna behöver dock anpassas till den verksamhet som flyttar dit. Psykiatrin lämnar även fastigheten Pelikanen i centrala Luleå och har även sedan tidigare lämnat vissa andra ytor i samma fastighet.
En översyn behöver göras för att se om det finns vårdverksamhet i Luleå som har verksamhetsmässiga samordningsfördelar med en flytt till Sunder- byn. Vidare bör det även utredas hur fastigheten Pelikanen, som landstinget äger och där det frigörs ytor, ska användas på bästa sätt. Detta för att an- vända de egna lokalerna optimalt och minska kostnaderna för externt hyrda lokaler.
Förslaget innebär att etapp B byggs samtidigt som etapp D/E. En plan som tydliggör hur verksamheterna ska bedrivas under byggtiden kommer att tas fram.
Ekonomiska konsekvenser
Kostnad för byggnation av etapp B bedöms till 280 mkr i 2016 års kost- nadsnivå.
Bedömd kostnad för projektering är 20 mkr. Beloppet är inräknat i ovan angivna investeringskostnad.
Utrustning måste under byggnadsåren, 2018 till 2020, prioriteras och finansieras inom landstingets årliga investeringsram.
Närsjukvårdsledningen Luleå-Boden bedömer att de ökade verksamhets- kostnaderna klaras genom omfördelning inom befintlig budgetram.
Verksamheten kan inte finansiera den utökade hyreskostnaden som upp- står när verksamheten lämnar gamla lokaler på 3 900 kvm och flyttar in i nya lokaler på 7 300 kvm. I landstingsstyrelsens protokoll från 160303 beslutades att landstingsdirektören får uppdraget att utreda finansiering av ökade driftkostnader för planerade om- och tillbyggnader vid Sun- derby sjukhus.
Riskanalys
Den ekonomiska risk som finns i projektet är framförallt hänförlig till kon- kurrenssituationen på entreprenadmarknaden i Norrbotten under byggtiden 2018 till 2020. Det är omvärldsfaktorer som påverkar konkurranssituationen och generellt kan man säga att flera stora samtidiga projekt i regionen ökar kostnadsnivån. Färre projekt har troligen en motsvarande dämpande effekt.
Stora projekt är stadsflytten i Kiruna och omflyttningen i Gällivare- Malmberget. Därutöver beräknas industri och kommuner investera i minst normal omfattning.
Under åren 2018-2020 kommer två stora byggprojekt att pågå parallellt inom sjukhusområdet. Projekt som kommer att ta i anspråk stora ytor. Riskerna är framförallt hänförliga till trafiksituationen inom området. Åtgärder kommer
att vidtas för att särskilja den tunga byggtrafiken från sjukhusets normala personal- och patienttrafik.
Vidare kommer det att finnas risker att obehöriga försöker ta sig in på bygg- området. Den risken kommer att åtgärdas med stängsel och att infarten till byggområdet läggs så långt från själva sjukhusbyggnaden som möjligt.
Det är viktigt att alla entreprenörer som anlitas följer nationella lagar, före- skrifter samt arbets- och anställningsvillkor som gäller. Kravet på elektro- niska personalliggare på byggarbetsplatser kommer att underlätta uppfölj- ningen och kontrollen. Här sker ett samarbete med skatteverket för att säker- ställa efterlevnaden. Vid upphandling ställs krav på kontroll i nio punkter av att det inte finns några anmärkningar av etisk, finansiell eller rättslig art.
Anbudsgivare som inte uppfyller samtliga krav, eller där någon underentre- prenör inte gör det, kommer inte att tas upp till anbudsprövning.
Förslag till beslut
1 Projektering och anbudsinfordran för entreprenaden ska genomföras.
2 Finansieringen av kostnader för projekteringen sker från investeringsme- del avsatta för Sunderby sjukhus.
3 Landstingsdirektören får i uppdrag att prioritera investering av utrustning i ordinarie investeringsramar.
4 Landstingsdirektören får i uppdrag att utreda finansiering av ökade drift- kostnader för planerade om- och tillbyggnader vid Sunderby sjukhus.
5 Landstingsdirektören får i uppdrag att genomföra en översyn av hur an- vändningen av lokaler i Luleå-området ska kunna effektiviseras.
6 Återrapportering ska ske löpande via landstingsdirektörens rapport.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 237
Förlängning- Avtal OBS och akut omhändertagande i Arjeplog
Dnr 5127-16
Ärendebeskrivning
Landstinget och Arjeplogs kommun har ett avtal gällande köp av vårdplatser, så kallade OBS-platser och ett avtal gällande köp av tjänst under beredskaps- tid. Avtalen löper ut 31 december 2016.
Landstingsstyrelsen föreslås besluta om förlängning av avtalet om köp av OBS-platser samt avtalet gällande akut omhändertagande med Arjeplogs kommun med ett år till 31 december 2017.
Bakgrund
Landstinget och Arjeplogs kommun tecknade 2012 ett femårigt avtal gäl- lande köp av tre OBS-platser för palliativa patienter och patienter med tillfäl- lig svikt och behov av vård. Vården av patienter kan tillgodoses på orten
och därmed slippa transport till närliggande sjukhus. Avtalsperioden teckna- des för 2012-01-01 till och med 2016-12-31.
Landstinget och Arjeplogs kommun tecknade år 2014 ett avtal gällande samverkan om och köp av tjänst, upp till och med sjuksköterskenivå, under beredskapstiden för Arjeplogs hälsocentral. Landstinget har patientansvaret och kommunens ansvar omfattar kompetens och persona. Avtalet innebär i korthet att sjuksköterskan under beredskapstid ska ta emot patienter, göra kontroll, och utföra åtgärder enligt behandlingsriktlinjer samt medfölja vid sjuk/ambulanstransport när extra behov av vårdare uppstår. Läkaren i bered- skap ansvarar för akuta bedömningar i de enskilda ärenden som initieras av kommunens sjuksköterska. Kommunen ansvarar för bemanning upp till sjuksköterskenivå under kvällar, nätter och helger samt under tiden då läkare inte finns i beredskap. Avtalsperioden är tecknad för 2015-01-01 till och med 2016-12-31.
Arjeplogs kommun sade upp båda avtalen våren 2016 för att kunna omför- handla dessa. För att landstinget och kommunen ska kunna fortsätta samar- betet och i väntan på kommunens beslut kring framtida boenden för äldre föreslås ett kortsiktigt avtal. Arjeplogs kommun har fattat beslut om förläng- ning på ett år.
Ekonomiska uppgifter
Landstinget köper OBS-platserna i redan befintliga kommunala boenden i Arjeplogs kommun. Kostnaden för detta avtal är 2 384 052 kr per år plus indexuppräkning enligt tidigare avtal. De tre platserna betalas av landstinget oavsett om de nyttjas eller inte.
För samverkanstjänsten ersätter landstinget Arjeplogs kommun med 2 156 988 kr per år plus indexuppräkning enligt tidigare avtal.
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen föreslås besluta att:
1 Förlänga avtal - Köp av OBS-platser med Arjeplog kommun med ett år från och med 2017-01-01 till och med 2017-12-31
2 Förlänga avtal - Samverkansavtal gällande akut omhändertagande med ett år från och med 2017-01-01till och med 2017-12-31.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 238
Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning
Dnr 5128-16
Ärendebeskrivning
Enligt den gällande hjälpmedelspolicyn, som är antagen av landstinget och länets kommuner, ska en årlig översyn av de gemensamma riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning ske. I samband med översyn av riktlinjerna har samverkan med handikapp- och pensionärsorganisationerna skett. De organisationer som varit representerade i samverkan är; Neuroförbundet, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehin- der (DHR), Synskadades riksförbund (SRF), Pensionärernas riksorganisation (PRO), Seniorerna (SPF) och Sveriges pensionärers riksförbund (SPRF).
Landstingsstyrelsen föreslås anta förslag till förändring som föreslås samt fastställa riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel för personer med funkt- ionsnedsättning för 2017.
Förslag till förändring
Översynen av riktlinjerna inför 2017 innehåller två förändringsförslag;
1 Respiratorer- avgränsning av egenansvar gällande CPAP/Bilevel och endast som hjälpmedel mot snarkning.
2 Peruker- tillägg i förskrivningsrätt med läkare inom psykiatri.
Motivering till punkt 1 är att förtydliga hälso-och sjukvårdens ansvar samt avgränsning till det egna ansvaret. Patienten får vid nyförskrivning ett kom- plett hjälpmedel inklusive tillbehör. Förnyande av tillbehör kan göras tidig- ast efter ett år. Det kan innebära att vissa patienter får ett ökat egenansvar, eftersom livslängden för exempelvis en mask kan variera.
Motiveringen till punkt 2 är att det finns behov av att kunna förskriva peruk för tillfälligt eller permanent behov för ett fåtal patienter inom psykiatrin.
Förändringsförslagen berör enbart landstingets verksamheter.
Handikapp- och pensionärsorganisationerna har haft synpunkt på ändrings- förslaget gällande respiratorer och angränsningen av egenansvaret. Organi- sationerna reserverar sig mot förslaget att förbrukningsmaterial t.ex. mask kan förnyas tidigast efter ett år. De anser att tiden på minst ett år för utskri- ven förbrukningsmaterial är för lång.
De nya riktlinjerna innehåller även förtydliganden i kriterier för kompress- ionsstrumpor, hjälpmedel för stimulering av sinnen, hjälpmedel för tryck- sårsprevention, tränings-och ergometercyklar, ståstöd, tippbrädor, form- gjutna sitsar, höftledsortroser, övre och nedre extremitetsproteser, rollatorer, gåstolar, eldrivna rullstolar, sulkyvagnar samt förtydligande i de generella riktlinjerna för förskrivare. Förtydliganden är viktiga för att förskrivaren ska kunna göra en individuell behovsbedömning i samverkan med patienten.
Tydliga riktlinjer är också viktigt så att ändamålsenliga produkter upphand- las.
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen föreslår besluta att:
1 Anta föreslagna förändringar samt fastställa riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning för 2017.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 239
Projektering av akutmottagningen på Gällivare sjukhus
Dnr 7-16
Ärendebeskrivning
Behovet av en ombyggnation av akutmottagningen på Gällivare sjukhus har under många år varit stort. En behovsanalys för ombyggnation av akutmot- tagningen i Gällivare har därför genomförts. En ombyggnation skulle inne- bära att komma tillrätta med brister i nuvarande lokalers utformning och skapa förutsättningar för ett välfungerande akut omhändertagande.
Landstingsstyrelsen föreslås fatta beslut om projektering för infordrande av anbud för ombyggnationen av akutmottagningen på Gällivare sjukhus.
Bakgrund
Gällivare sjukhus är ett av länets två akutsjukhus vars upptagningsområde är de fyra nordligaste kommunerna. Vid akutmottagningen ansvarar samjouren för alla patientgrupper. Patienter som kommer till akutmottagningen priorite- ras via triagering (bedömning av en patients medicinska allvarlighetsgrad).
Mottagningen behandlar även allvarliga trauma och tillstånd som uppkom- mit plötsligt där behandling på grund av svår smärta, risk för död eller annat som inte kan fördröjas. Sjukhuset är även bas för länets ambulanshelikopter- verksamhet.
Sedan akutmottagningens lokaler togs i drift år 1995 har fem utredningar av skiftande omfattning genomförts för att belysa och komma tillrätta med de problem som finns på Gällivare sjukhus akutmottagning. Den revision som genomfördes 2010-2011 av brand- och skalskydd pekade på stora brister i bland annat skalskydd och patientsäkerhet. Revisorerna ansåg även att om- byggnation och nya lokallösningar var av akut karaktär. Vissa av de problem som tidigare identifierats har åtgärdats genom rutinförändringar och samord- nade processer medan andra kvarstående problemområden endast kan av- hjälpas genom lokalförändringar med nutida tekniska lösningar. Inga lokal- förändringar har skett sedan revisionsrapporten. År 2012 genomfördes en behovsanalys för ombyggnation. Kostnaden för bygginvesteringen beräkna- des då till 9 mkr.
Brister med nuvarande lokaler
Nuvarande lokaler togs i drift i samband med att konceptet IVAK infördes i Gällivare. Målsättningen var att det endast skulle komma patienter med am- bulans till akutmottagningen och lokalerna anpassades utifrån detta. Idag konstateras att patienterna kommer till akutmottagningen även på annat sätt än med ambulans. Lokalerna behöver anpassas till dagens och framtidens patientflöden.
Konstaterade brister i akutmottagningens nuvarande lokaler:
Lokalerna är inte anpassade för dagens patientflöden eftersom de plane- rades för patienter som enbart skulle komma in med ambulans.
Väntrummet (ett antal sittplatser i en korridor) finns lokaliserad långt ifrån reception/kassa vilket medför ökad patientrisk då visuell kontakt med väntande patienter saknas. Placeringen av väntrummet omöjliggör åtgärder för att skapa ett funktionellt och säkert inpasseringssystem till lokalerna.
Idag har samtliga patienter tillgång till akutmottagningens och intensiv- vårdens utrymmen vilket medför patientsäkerhetsrisker. Att obehöriga vistas i lokalerna ökar risken för hot/våld, stöld, skadegörelse m.m.
Det finns två olika entréer till akutmottagningen beroende av vilken tid på dygnet patienten anländer. Detta skapar stor förvirring bland besökarna.
Dagens reception är provisoriskt placerad intill mottagningsrummet vilket är olämpligt med tanke på patientens integritet och sekretess.
Triagerummet är felplacerat/utformat och måste flyttas i nära anslutning till väntrummet.
Flera av undersökningsrummen saknar tvättställ och rinnande vatten vil- ket måste avhjälpas ur ett vårdhygieniskt perspektiv.
Förråden för förbrukningsmaterial är utspridda över hela enheten. Dessa bör lokaliseras på samma ställe för en effektiv förrådshantering.
Funktionella läkarexpeditioner saknas för dem som har dygnetrunttjänst- göring på akutmottagningen. Det saknas även expeditioner för avskilt administrativt arbete.
Anhörigrum och visningsrum är olämpligt placerade och bör flyttas och förnyas.
Det saknas ett funktionellt miljörum för avfalls-/källsortering.
Saneringshall saknas för kontaminerade patienter vilket kan medföra risk för spridning av smitta eller kemikalier.
Förslag till förändring
Förslaget innebär en ombyggnation av akutmottagningens befintliga lokaler.
Enligt genomförd behovsanalys föreslås följande förändringar:
Inrätta akutvårdsplatser för patienter som behöver en kortare tids obser- vation. Detta förväntas leda till att vård ges på rätt vårdnivå, omotiverade inskrivningar på avdelning undviks och antalet utskrivningsklara patien- ter som upptar vårdplats förväntas minska.
Inrättande av patientnära analyser, PNA. Delar av laboratorieverksamhet- en (akutlab) flyttas ner till akutmottagningen. Möjliggör samordning av
personal mellan kvarstående laboratorieverksamhet och akutmottagning vilket förväntas korta ledtider vid akuta prover.
Anpassa lokaler för förändrade arbetssätt via vård på distans.
Samjouren på sjukhuset får ett utökat ansvar att även innefatta hälsocen- tralerna i Jokkmokk och Pajala.
Nytt triangerum placeras i nära anslutning till väntrummet.
Akutmottagningen får ett funktionellt och säkert inpasseringssystem.
Lokalförändringar bör genomföras med nutida tekniska/beprövade lösningar som även är flexibla att möta morgondagens vårdprocesser. Hänsyn till ef- fektiv logistik för läkemedels- och varuförsörjning samt avfallshantering ska beaktas vid ombyggnationen. Vid ombyggnation ska bedömning av bygg- nadstekniska krav (kontroll utifrån funktionskrav) ske samt kontroller av befintliga försörjningssystem i fastigheten. Utformningen av den fysiska vårdmiljön i form av materialval, färgsättning och belysning är en av förut- sättningarna för att skapa en attraktiv arbetsplats för medarbetare. Patienter- na ska mötas av en tilltalande vårdmiljö som både kan stimulera dennes sin- nen och skapa lugn och harmoni.
Ekonomiska konsekvenser
Fastigheter har avsatt medel för ombyggnationen i sin investeringsbudget för år 2017 med utgångspunkt utifrån en bedömd investeringskostnad av ca 10 mkr. Den bedömda kostnaden för projektering är 1-2 mkr. Investeringen kommer att finansieras via en ökad årshyra för verksamheten. Verksamheten betalar ombyggnationen via hyreshöjning på förslagsvis 10 år. Eventuell tillbyggd yta för exempelvis kemsanering medför en ökad driftskostnad. Den slutgiltiga hyresökningen kommer att fastställas när anbud för byggentrepre- naden inkommit och upphandling är utförd.
Verksamheten finansierar förväntad hyreshöjning genom:
En förändrad beredskap för primärvård i glesbygd. Pajala och Jokkmokks hälsocentraler kommer att köpa läkarkompetens av samjouren på Gälli- vare sjukhus. Förändrad beredskap innebär en reducering av totala kost- naden för jour och beredskap.
Genom funktionella och arbetsmiljömässigt anpassande lokaler förbättras möjligheten att behålla erfaren personal och underlätta framtida rekryte- ring. På så sätt kan ökande kostnader för övertid och inhyrdpersonal mi- nimeras. För närvarande råder en akut sjuksköterskebrist där bemanning löses med övertid och inhyrd personal.
Färre inskrivningar på vårdavdelning tack vare inrättande av akutvårds- platser på akutmottagningen.
Förbättrad logistik vid patientbehandling och materialhantering ger mins- kad tidsåtgång per insats/besök vilket medför ökad patientsäkerhet och kortare väntetider.
Inrättande av patientnära analyser på akutmottagningen medför kortade ledtider i provtagningsprocessen samt minskad jourutryckning för labora- toriepersonal.
Förslag till beslut
1 Projektering och anbudsinfordran för ombyggnation av akutmottagningen på Gällivare sjukhus ska genomföras.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 240
Förändring av sjukhusbiblioteken
Dnr 5129-16
Ärendebeskrivning
Division Service ansvarar idag för att tillhandahålla sjukhusbibliotek på fyra av länets fem sjukhus. Sjukhusbiblioteken har en medicinsk del som vänder sig till vårdstuderande samt sjukvårdsanställda och en publik skönlitterär del som vänder sig till patienter och anhöriga. Under åren har antalet besökare till biblioteken minskat.
Många sjukhusbibliotek i Sverige har lagts ner på grund av den vikande trenden av utlåning. Idag är den inneliggande patienten alltför sjuk för att kunna besöka biblioteken och i den mån de orkar läsa har de med sig egna böcker och läsplattor.
Dagens biblioteksverksamhet inom sjukvården i Norrbotten är föråldrad och det finns möjlighet till effektivisering. Statistik visar att få använder det sjukhusbiblioteken erbjuder idag inom den skönlitterära delen.
Den medicinska facklitteraturen är prioriterad i andra landsting, men utbudet för patienter, anhöriga och personal ser olika ut. På de större sjukhusen till- handahålls litteratur och tidskrifter till patienter och anhöriga i högre ut- sträckning än på mindre sjukhus.
För att tillgodose studenters och vårdverksamheternas behov inom den me- dicinska delen behövs bibliotekarier med specialistkunskap. Landstinget samverkar idag med Luleå Tekniska Universitet och de system som är knutna till dem, bland annat EIRA. De stödjer även med utbildningar och kunskap med sök för artiklar.
Förslag till förändringar
En utredning har genomförts av division Service för att se hur den vikande trenden och kommande pensionsavgångar kan hanteras. Utredningen är gjord i samverkan med bland annat Länsbiblioteket och Luleå tekniska uni- versitet.
Utredningen föreslår följande förändringar:
Ersätt de bemannade sjukhusbiblioteken med kundernas behov - obe- mannade oaser för kontemplation, kulturutbud, tidskrifter och hälsofräm- jande inslag.
Ett nätverk bildas i samverkan mellan Folkhälsa, Innovation, Service och Länsbibliotek och Kulturavdelningen för gemensam utveckling av oaser på sjukhusen med hälsofrämjande sjukhusmiljö med kulturinslag, sittoa- ser med tidningar och tidskrifter.
Universitetsbiblioteket blir liksom nu, ett nav för hela länets behov av den medicinska delen. Bibliotekarierna finns tillgängliga på universitetet
via elektroniska webbformulär och telefon. De utbildar och gör sökupp- drag på distans samt besöker verksamheterna i länet vid behov.
Barnavdelningarna vid Sunderby och Gällivare sjukhus prioriteras för litteraturinköp på flera språk.
För att tillgodose mångfalden görs en pilot med läsplattor på en avdelning för att se över behov hos patienten. Det kan leda till en eventuell imple- mentering i länets sjukhus.
Översyn av information från patientorganisationerna i huvudentréerna.
Utförsäljning av bibliotekens böcker och tidskrifter på sjukhusen.
Ansvaret för den medicinska delen flyttas till FoI vid Utvecklingsavdel- ningen.
Verksamheten är störst på Sunderby sjukhus med 1,5 tjänster och här sker en samverkan med universitetsbiblioteket. Vid verksamheten i Piteå finns en person anställd på ca 25 procent. I Gällivare och Kiruna en vardera på 50 procent. Kalix sjukhus har inget bibliotek. Förändringen att gå från beman- nade till obemannade ytor skulle innebär en besparing på ca 1 miljon kro- nor/år.
Yttrande och förslag till beslut
Det finns ett behov av att utveckla sjukhusbiblioteken så de tillfredsställer nya behov och intressen. Hänsyn ska tas till effektiva och resursoptimerade lösningar för landstinget som motsvarar kundernas förväntningar.
Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut.
1 Den bemannade publika skönlitterära bibilioteksdelen vid sjukhusbiblio- teken i Gällivare, Kiruna och Piteå sjukhus ersätts med obemannad verk- samhet från 1 januari 2017 eller så snart verksamheten tillåter det.
2 Den bemannade publika skönlitterära biblioteksdelen vid Sunderby sjuk- hus ersätts med en obemannad verksamhet senast 2017-12-31.
3 Samverkan med Universitetsbiblioteket kring den medicinska delen forts- ätter.
4 Ansvaret för den medicinska delen flyttas till Forsknings- och Innovat- ionsenheten vid Utvecklingsavdelningen från division Service.
5 Landstingsdirektören får i uppdrag att ta fram förslag på hur obemannade ytor för bland annat tidskrifter, information kan utformas samt hur even- tuella litteratur-/mediainköp ska prioriteras.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 241
Fastighetsstrategi i Region Norrbotten
Ärendebeskrivning
Dnr 5130-16
Under 2016 har på uppdrag av landstingsdirektören en fastighetsstrategi arbetats fram.
Syftet med strategin är att tydligöra riktningen för arbetet med regionens fastigheter de kommande åren och bidra till en ekonomi i balans.
Förslag till beslut
Fastighetsstrategi för Region Norrbotten antas.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 242
Strategi för inköp i
Region Norrbotten 2017-2020
Ärendebeskrivning
Dnr 5131-16
Region Norrbotten gör årligen inköp för cirka 3,5 miljarder kronor. Det finns en god potential till påverkan på inköpskostnaderna. Inköp är därför ett stra- tegiskt viktigt område. Under 2016 har en inköpsstrategi arbetats fram.
Strategin är ett framåtsyftande dokument som anger färdriktning för region- ens inköp och det inköpsarbete som ska bedrivas i syfte att skapa värde för verksamheterna, bidra till en ekonomi i balans och en hållbar utveckling.
Förslag till Strategi för inköp i Region Norrbotten enligt bilaga.
Förslag till beslut
Strategi för inköp i Region Norrbotten 2017-2020 antas.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 243
Strategi för kultur och hälsa 2017-2019
Dnr 3654-16
Ärendebeskrivning
Kultur ska användas för att stärka Norrbottningarna hälsa, enligt Norrbottens Kulturplan. Kultur och hälsa bygger på samarbeten och förutsätter samver- kan mellan kultursektorn och aktörer inom exempelvis vård, omsorg och folkhälsa. Det fordrar ett gemensamt ansvar för att skapa förutsättningar för och att utveckla området. Strategin för kultur och hälsa ska stötta utveckl- ingen av området kultur och hälsa inom Norrbottens läns landsting och skapa förutsättningar för samverkan internt och externt. Ambitionen är att kultur blir ett självklart komplement i arbete som berör vård, omsorg och rehabili- tering samt vid hälsofrämjande och förebyggande insatser inom landstinget.
Strategin pekar ut en riktning och långsiktiga effektmål samt prioriterade strategier för att nå målen. Strategin har tagits fram i ett samarbete mellan landsingets division för Kultur och utbildning, Länssjukvård, Närsjukvård och Landstingsdirektörens stab.
Förslag till beslut
1 Strategi för kultur och hälsa 2017-2019 antas.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 244
Återkoppling Landstingsdirektörens uppdrag
Dnr 3851-16
Ärendebeskrivning
Med anledning av resultatet i delårsrapporen gav landstingsstyrelsen den 2 juni 2016 i uppdrag till landstingsdirektören att jobba vidare med åtgärder inom vissa områden för att uppnå det budgeterade resultatet. Uppdragen kommer att rapporteras löpande vid varje landstingsstyrelse. Endast åtgärder och resultat som är nya sedan senaste styrelse redovisas i bilagan.
Följande uppdrag ska redovisas:
Minska användning av inhyrd personal och övertid
Minska sjukskrivningar
Öka produktivitet bland annat genom strukturerad produktions- och ka- pacitetsplanering, kompetensväxling, översyn tidsanvändning i vården med mera.
Översyn av vårdtiderna främst i Kalix och Kiruna
Minska beläggningen på vårdplatserna avseende utskrivningsklara patien- ter
Distansvård
Läkemedel
Rapport
Aktuella åtgärder och pågående arbete samt resultat rapporteras i bifogad bilaga.
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen noterar informationen och lägger denna till handlingar- na.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 245
Ändringar i Allmänna råd avseende landstingets tandvårdsstöd
Dnr 5132-16
Ärendebeskrivning
Landstinget har enligt tandvårdslagen (SFS 1985:125) ansvar för avgiftsfri uppsökande verksamhet bland dem som omfattas av lagen om stöd och ser- vice till vissa funktionshindrade samt bland dem som har varaktigt behov av omfattande vård och omsorgsinsatser. Landstinget ska även svara för nöd- vändig tandvård (N-tandvård) till dessa grupper. Sedan 2013 har landstinget även ansvar för viss tandvård för personer med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (F-tandvård).
Landstinget ersätter Folktandvården och privata tandläkare i länet för all N och F-tandvård.
Enligt tillämpningsanvisningarna ”Landstingets tandvårdsstöd - allmänna råd” avseende tandvård till patienter folkbokförda i Norrbotten, ska N- och F- tandvård förhandsbedömas av bedömnings-tandläkare när bastandvård beräknas uppgå till mer än 10 000 kr för behandlingsperioden ett år. Denna beloppsgräns har varit oförändrad sedan 2009, men under denna tid har tandvårdstaxan höjts årligen. Detta innebär att omfattningen av den tandvård som kan göras utan förhandsbedömning har minskat.
Norrbotten har tillsammans med övriga norrlandsting ett gemensamt regel- verk för särskild tandvård. I Västerbottens läns landsting är beloppsgränsen för bedömning av N-och F-tandvård 15 000 kronor. Landstinget Västernorr- land har beloppsgränsen 15 000 kronor för förhandbedömning av N-tandvård och 12 500 kronor för förhandbedömning av F-tandvård. I Region Jämtland är beloppsgränsen för förhandbedömning av N- och F-tandvård 10 000 kro- nor.
Från och med den 1 januari 2017 införs ett nytt IT-stöd i landstinget för handläggning av bland annat nödvändig tandvård. Det nya IT-stödet ger bättre möjlighet till kontroller av även icke förhandsbedömd vård varför bedömningsgränsen kan höjas.
Förslag till beslut
1 Landstingsstyrelsen föreslås besluta att gränsen för förhandsbedömning av ärenden rörande nödvändig tandvård och tandvård vid vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar höjs från 10 000 kronor till 15 000 kronor från 2017.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 246
Investeringar 2016
Dnr 7-16
Ärendebeskrivning
I Landstingsstyrelsens plan 2016 har fullmäktige angett den totala nivån för investeringar i inventarier och fastigheter, inklusive investeringar för externa hyresgäster, till 575 034 tkr samt bemyndigat landstingsstyrelsen att besluta om investeringar upp till denna nivå.
Styrelsen har tidigare beslutat och fördelat fastighetsinvesteringar för 60 040 tkr för år 2016. Vid beslut om nedanstående förslag har styrelsen beslutat om fastighetsinvesteringar för 62 040 tkr.
Följande fastighetsinvesteringar föreslås:
Energieffektivisering Gällivare sjukhus
I C-huset på Gällivare sjukhus finns lokaler för dagkirurgi, lab, dialys, öron, näsa och hals, rehab, kvinnoklinik, förlossning och medicinmottagning. Ven- tilationssystemet i C-huset försörjs med stora tryckkammare som installera- des när sjukhuset byggdes under tidigt 70-tal. Anläggningen är svårunderhål- len och mycket känslig. Haverier kan stoppa ventilationen helt i stora delar av huset, i värsta fall under lång tid. Reservdelar saknas till viss del.
Den energiutredning som gjorts visar att tryckkamrarna kan ersättas med flera effektiva mindre aggregat som möjliggör bättre reglering av luftflöden och lägre energianvändning. Med flera mindre aggregat minskar även kon- sekvenserna vid haverier.
Vid energieffektivisering av ventilationen beräknas energianvändningen minska med 1800 MWh/ år. Kostnaden för projektering och ombyggnation av ventilationen bedöms till ca 20 Mkr. Finansieringen sker med energief- fektiviseringsmedel 2016/17 samt omfördelning inom beslutad investerings- ram 2017. Minskade driftkostnader medför att investeringen kan genomföras utan hyreshöjning för verksamheterna. Under den tekniska livslängden be- räknas ombyggnationen minska energikostnaderna med ca 31 Mkr. Om-
byggnationen ger en minskad livscykelkostnad på ca 6 Mkr beräknat med en teknisk livslängd på 25 år och en kalkylränta på 2 procent.
Förslaget till beslut innefattar inriktningen att genomföra projektering för en generalentreprenad och anbudsinfordran.
Bedömd kostnad för projekteringen är ca 2 Mkr.
Ram i budget för investeringar i fastigheter för 2016
Exkl.Sunderbyn
66 460 tkr
Objekt Varav
Fastigh
invest Verksamhetsinventarier
och utrustning Drift Stats-
bidrag Konst- närlig gestalt stalt- ning Belastar
investe- ringsram
Disponeras i byggent- reprenaden
Disponeras av verk- samheten Energieffektiviseringar Gällivare
sjukhus 2 000 tkr 2 000 tkr
Delsumma 2 000 tkr 2 000 tkr Kvar av ram efter beslut 64 460 tkr
Förslag till beslut
Angivet projekt får igångsättas.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 247
Reglemente Länshandikappråd
Dnr 5133-16
Ärendebeskrivning
Ärendet avser mindre förändringar i reglementet för Länshandikapprådet. De förändringar som föreslås är:
1 Länshandikapprådet byter namn till Tillgänglighetsråd Region Norrbot- ten. Förändringen stöds av rådet och genomförs för att bli mer tidsenligt då begreppet handikapp är inaktuellt och tillgänglighetsfrågorna är fo- kusområden för patient- och brukarorganisationerna.
2 Benämningen handikapporganisationer byts genomgående ut till patient- och brukarorganisationer.
3 Norrbottens Kommuner används i stället för Kommunförbundet Norrbot- ten.
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen föreslås besluta att:
1 Förändringarna i reglementet för Länshandikapprådet antas.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 248
Yttrande över Driftsformer för universitetssjukhus (Ds 2016:28)
Dnr 3413-2016
Ärendebeskrivning
Norrbottens läns landsting har beretts möjlighet att yttra sig över departe- mentspromemorian Driftsformer för universitetssjukhus (DS 2016:28).
Utredningen har som ambition att stärka förutsättningarna för en god och jämlik vård genom att säkerställa att universitetssjukhusen hålls samman och skyddas från uppsplittring och fragmentering.
I regeringsförklaringen 2014 aviserade regeringen att lagstiftningen ska änd- ras så att möjligheterna att sälja eller privatisera universitetssjukhus förhind- ras.
Författningsändringen föreslås träda i kraft 1 juni 2017.
Remissförslag
Remissförslaget innebär att landstingen inte ska tillåtas överlämna uppgiften att bedriva hälso- och sjukvård vid ett universitetssjukhus, eller vid en hälso- och sjukvårdsenhet som vid något tillfälle efter den 1 juli 2007 organisato- riskt har tillhört ett universitetssjukhus, till någon annan aktör. Regeringen ges bemyndigande att meddela föreskrifter om vilka sjukhus som anses som universitetssjukhus.
Skälen för förslaget och bedömning:
En växande och åldrande befolkning, en ökad efterfrågan på vård samt en intensiv kunskapsutveckling innebär stora utmaningar för den svenska hälso- och sjukvården.
Vården har en nära koppling till forskning, utbildning och utveckling, vilket innebär att de stödjer och ger förutsättningar för en god vård. Ut- vecklingen av dessa enheter måste styras av vad som på lång sikt främjar det allmännas bästa, dvs. patienterna, samtliga landsting och riket som helhet och inte vad som i ett kortare perspektiv framstår som mest fördel- aktigt för ett enskilt landsting eller annan vårdgivare. Eftersom universi- tetssjukhusen innehar en central och ledande roll för hälso- och sjukvård är det angeläget att dessa sjukhus inte fragmenteras utan hålls samman inom landstingen.
De offentligfinansiella effekterna av att överlåta offentligt finansierad hälso- och sjukvård till privata vårdgivare är svårbedömda. Uppföljningar och jämförelser är svåra att göra eftersom både villkor och uppdrag ofta skiljer sig åt. Förslaget innebär att universitetssjukhusen hålls samman inom det offentliga och det kan innebära kvalitets- och effektivitetsvinster i flera avseenden jämfört med den splittring och fragmentisering som skulle kunna bli resultatet om sjukhusens verksamheter läggs ut på många olika utförare
Att universitetssjukhusen hålls samman ger förutsättningar för nödvän- diga investeringar i utrustning, infrastruktur och kompetens som i sin tur leder till en effektivare sjukvård, med en långsiktigt högre kvalitet, bättre patientsäkerhet och större nytta för patienterna.
Universitetssjukhusens verksamhet är central för att målet om en god vård på lika villkor för hela befolkningen ska kunna uppnås. Eftersom dessa verksamheter har en ledande roll i den svenska hälso- och sjukvår- dens utveckling finns det behov av att säkerställa att de bibehålls och hålls samman inom landstingen.
Förslag till beslut
Följande yttrande avges:
Landstinget upplever att förslagen i utredningen är otydligt beskrivna och behöver konkretiseras. Vad menar utredningen exempelvis med ”någon annan” i förslagstexten: ”Landstingen ska inte till någon annan få överlämna uppgiften att bedriva hälso- och sjukvård vid ett universitetssjukhus eller vid en hälso- och sjukvårdsenhet som vid något tillfälle efter den 1 juli 2007 organisatoriskt har tillhört ett universitetssjukhus”? Om ”någon annan” ut- görs av ”privat vårdgivare” så ställer sig landstinget positiv till att fortsatt bevara ansvaret för att bedriva universitetssjukvård i offentlig regi. Om för- slaget innebär hinder att överlämna uppgifter till annan offentlig utförare så ställer sig landstinget negativt till detta. Landstinget vill påpeka vikten av att den pågående processen med att nivåstrukturera hälso- och sjukvården behö- ver fortsätta. Det som är att betrakta som högspecialiserad vård idag kan vara möjligt att utföra rutinmässigt på ett länssjukhus i framtiden.
Landstinget bedömer att en privatisering av delar eller hela uppdraget som i dag innehas av Norrlands universitetssjukhus skulle kunna äventyra region- ens möjlighet att bibehålla en god kvalitet av högspecialiserad sjukvård. En privatisering skulle äventyra det täta och framgångsrika samarbetet som landstinget har till Norrlands universitetssjukhus avseende vård, forskning och utbildning. Landstinget vill även betona universitetssjukhusens viktiga roll i hälso- och sjukvårdens kunskapsstyrning, bl a genom deltagande i ar- betet med systematiska kunskapssammanställningar, nationella och internat- ionella riktlinjer, rekommendationer och vårdprogram.
Landstinget anser det orimligt att lagstiftningen ska vara retroaktiv och av- styrker det förslaget.
Landstinget ställer sig positiv till förslaget att en förordning bör fastställa vilka sjukhus som ska betraktas som universitetssjukhus.
- - -
Yrkanden och propositionsordning
Yrkande 1 Maria Stenberg (S):
Beslutsförslaget bifalls.
Yrkande 2
Kenneth Backgård (NS), Mattias Karlsson (M) och Jens Sundström (L):
Beslutsförslaget avslås.
Yrkande 3 Kenneth Backgård (NS):
Följande yttrande avges:
Vi anser att landstingen skall ha möjlighet att helt eller delvis få över- lämna uppgiften att bedriva hälso- och sjukvård vid ett universitetssjuk- hus. Både till välrenommerad privat – och offentlig aktör, inte minst sta- ten. Vi ser helst ett statligt övertagande av högspecialiserad vård vid uni- versitetssjukhus. Vi anser inte att lagstiftningen skall vara retroaktiv.
Vi efterlyser även ett förtydligande avseende vilka enheter som kan defi- nieras som universitetssjukhus.
Yrkande 4 Mattias Karlsson (M) och Jens Sundström (L):
Följande yttrande avges:
Det är uppenbart så att regeringen hastat fram ett förslag som av ideolo- giska skäl hindrar landsting och regioner att följa med i den medicinska utvecklingen. I sin iver att stoppa all vård som inte drivs av det offentliga, föreslås ett förbud för vårdverksamheter att flyttas ut från universitets- sjukhus.
Moderaterna och Liberalerna i Norrbottens läns landsting delar de allvar- liga invändningar som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har rö- rande förslaget: “Det skulle få betydande negativa konsekvenser för landsting och regioner om de inte skulle kunna organisera och styra över innehållet i den hälso- och sjukvård som finns på universitetssjukhuset”.
Även utifrån principen om lokalt självstyre får förslaget kritik från SKL.
Förslaget föreslås dessutom få retroaktiv verkan sedan 2007. Förutom att retroaktivt verkande lagstiftning i sig är principiellt tveksamt, visar det också hur bakvänt och bakåtsträvande regeringen resonerar i sjukvårds- frågor.
Som om ingen medicinteknisk utveckling hade skett på ett decennium, som om all forskning och utbildning av nya generationer läkare och sjuk- sköterskor vore bortkastad, vill regeringen låsa svensk sjukvård till året 2007. Den verksamhet som bedrevs vid våra universitetssjukhus just då, ska för evigt finnas kvar. Inget ska bort – men då kan heller inget nytt få plats.
Vår bedömning är att Sverige ligger i framkant gällande medicinsk forsk- ning, medicinteknik och arbetssätt inom vården – ofta genom framsteg som gjorts vid universitetssjukhus. Men om utvecklingen ska kunna
komma patienterna och befolkningen till godo så måste den spridas. Me- toder som utvecklas och förfinas på våra universitetssjukhus måste rimli- gen vara avsedda att spridas till bredare lager. Och när metoderna väl är etablerade och vedertagna finns inte längre samma motiv till att bedriva just den vården vid de mest specialiserade sjukhusen. Då är det istället dags att ta nya steg och utveckla vården vidare.
Vad som är högspecialiserad vård, specialiserad vård och även universi- tetssjukvård är inte statiskt utan ändras i takt med den medicinska och den teknologiska utvecklingen. Ingrepp som förr kunde medföra flera dygns sjukhusvistelse görs numera allt oftare i öppenvården.
Om Sverige skall vara ett kunskapssamhälle där vi satsar på medicinsk forskning och life science, måste det finnas utrymme i sjukvården för att både utveckla och sprida nya rön. Då kan man inte låsa fast verksamhets- innehållet på universitetssjukhusen.
Moderaterna och Liberalerna avstyrker i sin helhet departementsprome- morian.
Propositionsordning
Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet.
- - -
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
Reservation 1
Av Kenneth Backgård (NS), Dan Ankarholm (NS), Johnny Åström (NS) och Doris Messner (NS) till förmån för yrkande 2 och 3.
Reservation 2
Av Mattias Karlsson (M) och Jens Sundström (L) till förmån för yrkande 2 och 4.
§ 249
Revidering av landstingsstyrelsens delegationsordning
Dnr 5134-16
Ärendebeskrivning
I och med att landstinget från och med 1 januari 2017 övertar det regionala utvecklingsansvaret från Länsstyrelsen i Norrbottens län och ett regionut- vecklingsutskott bildas så behöver styrelsens delegationsordning revideras.
Detta för att inte tynga styrelsen och dess regionutvecklingsutskott med mer rutinartade ansökningsärenden.
Det avsnitt som är aktuellt för revidering är 2.1 Ekonomiskt stöd/bidrag där idag delegerade beloppsgränser höjs för beslut om bidrag till riktade kultur-
insatser samt beslut om bidrag till riktade regionala utvecklingsprojekt. De- legeringen för nämnda bidragsansökningar utökas även med en delegering till regionutvecklingsutskottet.
I samma avsnitt, 2.1 Ekonomiskt stöd/bidrag, tillförs ny delegering till reg- ionstyrelsens ordförande och regiondirektören för beslut om företagsstöd, inklusive kommersiell service.
Delegationsordningen har därutöver reviderats språkligt utifrån att lands- tinget övergår till att benämnas region från och med 1 januari 2017.
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen föreslås besluta
1 Förändringarna i landstingsstyrelsens delegationsordning antas.
2 Beslutet gäller från och med 1 januari 2017.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 250
Samverkan med Norrbottens
Idrottsförbund kring Fysisk aktivitet på recept (FaR)
Dnr 4507-16
Ärendebeskrivning
Förskrivning av Fysisk aktivitet på recept (FaR) startade i Norrbotten hösten 2006 i samverkan med Norrbottens Idrottsförbund (NIF). Fysisk aktivitet som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården är idag vedertagen både som sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Arbetet med FaR bygger på ett strukturerat samarbete mellan sjukvården och friskvårdsaktörer med lokal anknytning. Norrbottens läns landsting har sedan start 2006 och t.o.m.
2015 via sjukskrivningsmiljarden finansierat en deltidstjänst för en koordina- tor på NIF med uppdrag att för landstingets räkning:
Fungera som kontaktperson mellan hälso-och sjukvårdens FaR-ansvariga (centralt och lokalt) och friskvårdsaktörerna.
Utbilda idrottsledare till FaR-ledare vilket innebär en kvalitetssäkring av aktiviteten.
Rekrytera föreningar/aktörer som vill vara samarbetspartners.
Sammanställa Aktivitetskataloger för alla kommuner. Aktivitetkataloger- na innehåller förteckning över lämpliga aktiviteter i friskvården för sjuk- vårdspersonalen att hänvisa till. Katalogerna uppdateras varje termin och finns tillgängliga på landstingets hemsida för FaR och fysisk aktivitet.
Landstingets finansiering av FaR 2016 uppgick till 250 tkr, vilket motsvarar en 50 procents tjänst. Finansieringen fördelades mellan regionala utveckl- ingsmedel (200 tkr) och Folkhälsocentrum (50 tkr). NIF ansöker om förnyat verksamhetsbidrag för FaR 2017.
Fysisk aktivitet på recept
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger rekommendationer om hur hälso- och sjukvården kan förebygga sjukdomar genom att stödja patienter till hälsosamma levnadsvanor. I riktlinjerna re- kommenderas rådgivande samtal kompletterat med skriftlig ordination på fysisk aktivitet på motsvarande sätt som ett läkemedel. FaR innebär att legi- timerad sjukvårdspersonal tar anamnes och i samråd med patienten förskri- ver individuellt anpassad fysisk aktivitet utifrån individens hälsotillstånd och behov, samt följer upp ordinationen.
Receptet ska vara individuellt anpassat
när det gäller typ av aktivitet, aktivitetens intensitet och frekvens samt be- handlingsperiodens längd. FaR kan användas både i primärpreventivt syfte för att förebygga sjukdom och i sekundärpreventivt syfte för att behandla sjukdom, förhindra komplikationer eller återinsjuknade.
FaR ordineras till patienter som bedöms klara av att utföra aktiviteterna utan- för sjukvårdens regi. Individen utför den ordinerade aktiviteten på egen hand eller i grupp hos någon aktivitetsarrangör, t ex idrotts- eller patientförening eller hos annan friskvårdsaktör. Detta förutsätter att samverkan mellan sjuk- vården och idrotts- och friskvården fungerar genom ett uppbyggt strukturerat nätverk. Personen som fått receptet står själv för kostnaden hos friskvårdsak- tören. Vissa aktörer subventionerar priset för de som har fått ett FaR.
FaR är en är personcentrerad metod som stöttar och tar tillvara patientens egna resurser men också en resurssnål metod som sker i samverkan med andra aktörer. Genom att systematiskt använda FaR i vård och behandling inom hälso- och sjukvården kan därigenom kostnaderna för sjukvården på sikt minskas både genom minskade läkemedelskostnader och minskade kostnader för sjukvårdande behandlingar.
Förskrivning FaR i Norrbotten
I Norrbotten förskrivs cirka 5000 FaR per år. De flesta recept skrivs inom primärvården, (2015, 4892 st i primärvården och 263 st inom övrig närsjuk- vård). Andelen kvinnor som får ordinationen är något högre (57 procent) än andelen män. Smärttillstånd och funktionsnedsättning i rörelseapparaten är sammantaget vanligaste orsak och diabetes är den vanligaste diagnosen.
Promenader är den mest förekommande ordinerade aktiviteten men ca 2400 personer hänvisades till olika aktiviteter i friskvårdens aktivitetskatalog.
Norrbottens Idrottsförbunds roll 2017
Arbetet med FaR kommer i grunden att se ut som tidigare år. Uppdatering av aktivitetskataloger sker två ggr/år och även löpande vid behov. Aktivitetska- taloger innehåller aktörer och deras aktiviteter, tidpunkt, pris och en beskriv- ning av vad aktiviteten innebär. Här finns även kontaktuppgifter till alla aktörer så att FaR-mottagaren eller förskrivaren själv kan ta kontakt vid frå- gor. Katalogen underlättar för förskrivarna då allt är samlat på ett ställe och finns lättåtkomligt på webben. Det sparar tid och bidrar till en effektivare sluss ut i friskvården för FaR-mottagaren. Förskrivarna har bekräftat hur nödvändigt detta är för deras arbete. NIF erbjuder utbildningar för FaR- ledare, minst två utbildningar under året på olika platser i länet.
Kontakt med nya aktörer som är intresserade av att bli FaR-mottagare, hittas genom aktiv rekrytering och besök runt om i länet. Det behövs fler aktörer och ett större utbud av aktiviteter ute i kommunerna så att fler receptmotta- gare kan hitta något som passar för att börja eller fortsätta röra på sig.
NIF deltar även vid hälso- och sjukvårdens egna FaR-utbildningar för att beskriva friskvårdens del av FaR-arbetet och hur friskvården kan möta upp behovet av aktiviteter, samt vid nätverksträffar i flera av länets kommuner, där FaR-förskrivare och mottagare får träffas. Här får förskrivare bl.a. en större kunskap i vad FaR-mottagaren erbjuder vilket skapar trygghet för båda parter i samarbetet.
NIF önskar erbjuda alla ledare inspirationsträffar ute i länet där de får ny inspiration, kompetensutveckling inom ämnet, möjlighet att dela erfarenheter och lära av varandra. Med tanke på vårt stora län behöver dessa träffar hållas på flera platser i länet men genomförandet beroende av vilka resurser som finns till förfogande. I samband med dessa utbildningar kan media kontaktas för reportage kring vikten av samarbetet kring ett hälsosammare liv för patienten som fått ett FaR-recept.
Budget 2017
Resurser Kostnad per år (tkr)
Idrottskoordinator 50 % 260
Utbildning FaR-mottagare 15
Uppsökande verksamhet 15
Övrigt (mobil, dator, lokal, förbrmtrl mm) 5
Summa 295
Från landstinget söks ett verksamhetsbidrag på 280 tkr. NIF finansierar verk- samheten med 15tkr.
Yttrande och förslag till beslut
Samarbetet med Norrbottens Idrottsförbund är en av hörnstenarna i arbetet med FaR och en förutsättning för att arbetet ska fungera tillfredställande.
Arbetet som idrottskoordinatorn gör är inte möjligt att göra inom landstinget.
Där nya samverkanspartners behöver rekryteras kontinuerligt, anordnande av ledarutbildning genomföras och att sammanställa aktivitetskataloger.
Arbetet med FaR bör utvärderas innan en långsiktig finansiering av FaR utreds.
Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut:
1 Norrbottens Idrottsförbund får ett verksamhetsbidrag 2017 för FaR med 250 000 tkr. Medlen anvisas i fördelningen av ramen för regional ut- veckling.
2 Landstingsdirektören får i uppdrag att utvärdera satsningen och därefter föreslå en långsiktig finansiering av FaR.
- - -
Yrkanden och propositionsordning
Yrkande 1 Maria Stenberg (S):
Beslutsförslaget bifalls.
Yrkande 2 Jens Sundström (L):
Beslutsförslaget avslås.
