” TVÅNGEN TOG ALL MIN TID”

REGION NORRBOTTEN NR 1 •2020

ATT LEVA

MED IBS TÄNDERNA VIKTIGA FÖR HÄLSAN

SÅ KLARAR DU POLLENSÄSONGEN

Benskörhet:

Varannan kvinna får en fraktur

” TVÅNGEN TOG ALL MIN TID”

Jonna, 28, har tvångssyndrom:

tema:

DIABETES

2 1177 vårdguiden 1 • 20

1177 Vårdguiden

är en tidning från Region Norrbotten som produceras i samarbete med Region Stockholm. Den delas ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet.

Chefredaktör & ansvarig utgivare:

Anna Sjökvist

Redaktörer: Maria Fröjdh, Anna Ritter Redaktion Norrbotten: Jonas Hansson Kontakt: 0920-28 46 57

1177vardguiden@norrbotten.se Region Norrbotten

1177 Vårdguiden

Kommunikationsavdelningen 971 89 Luleå

Medicinsk granskning: Pia Näsvall, Region Norrbotten, samt Johan Bratt och Christian Francke, Region Stockholm Upplaga: 131 000 Norrbottens län Upplaga: 1 092 000 Stockholms län Upplaga: 183 000 Uppsala län Upplaga: 158 000 Värmlands län Omslagsfoto: Petra Älvstrand Grafisk form: Graffoto, Stockholm Tryck: Quad Graphics, Polen

Tidningen 1177 Vårdguiden distribueras även i digital form via 1177.se.

Ring 1177 för sjukvårdsråd - givning och hjälp att hitta vård, dygnet runt. Från utlandet:

+46 771 1177 00.

Använd 1177.se för hjälp att hitta rätt i vården. Här finns kontakt- uppgifter till alla mottagningar samt fakta om sjukdomar, behandlingar och läkemedel.

Logga in på 1177.se för att kontakta vården. Här kan du till exempel boka, om- eller avboka tider på din hälsocentral eller mottagning, förnya ditt recept och läsa i din journal.

Ring 0920-28 40 00 till Region Norrbottens växel. Hit vänder du dig med frågor om hälso- och sjukvården samt patienträttig- heter, fakturor, sjukresor och patientavgifter.

Kontakta din vårdgivare eller Patientnämnden, 020-59 90 00, om du har synpunkter på vården.

Ring 112 vid livshotande tillstånd.

För många år sedan, när jag och min man precis hade köpt vårt första hus, kom en äldre man inraglande på vår tomt. Han sluddrade som om han var berusad men luktade inte alkohol. I stället stod en sky runt honom som påminde om aceton. Vi hann inte så långt innan den vuxne sonen kom efter för att ta hand om sin pappa. Pappan hade diabetes, förklarade sonen, och hade drabbats av ketoacidos, ett akut, livshotande tillstånd. Pappan kom under vård och vi kom undan med blotta förskräckelsen.

I dag har personer med diabetes ofta fantastiska hjälpmedel, det kan vara blodsockermätare med sensor som sitter fast i huden, eller insulinpump som ger små doser insulin dygnet runt. Hjälp­

medel som ger frihet och större möjlighet att kunna kontrollera sin diabetes.

I vårens nummer av tidningen skriver vi om diabetes, om skillnaden mellan typ 1 och typ 2, vikten av att hålla värdena stabila och om vad som går att påverka med livsstilsförändringar. Du får möta 13­åriga Alexandra som fick diabetes typ 1 som åttaåring, och Roger med diabetes typ 2, som med förändrade mat­ och motionsvanor radikalt förbättrat sina värden.

Vilken mat man väljer har stor betydelse även för den som har IBS, känslig tarm. I dag är IBS en av våra allra vanligaste diagnoser, i synnerhet bland unga. Att lära sig om IBS, vilken mat som fungerar

och vilken du bör undvika är en av strate gierna för att kontrollera magen.

Även om vintern ännu inte riktigt släppt greppet är våren ofrånkomligen på intågande. Ett omisskännligt kli i näsan och gommen talar sitt tydliga språk.

Men trots att luften börjar fyllas av pollen välkomnar jag våren med hela mitt hjärta. Välkommen, vår!

Anna Sjökvist, chefredaktör

Välkommen, vår!

1177 vårdguiden 1 • 20 3 5 Inspiratören Birgitta Green 22 Osteoporos – ett skört skelett 26 Tandhälsa för livet

28 Har du IBS? Tips för känsliga tarmar Också  i det här numret:

”Ibland känner jag ’Varför just jag?’ Det har hänt att jag har gråtit. Andra gånger

tänker jag nästan inte på det.”

17

24

6

Innehåll 1 

20

20

Slutkliat!

4 1177 vårdguiden 1 • 20

Kan det vara KOL?

Uppemot 20 000 vuxna norrbottningar bedöms ha lung­

sjukdomen KOL – men bara en av fem har fått en diagnos.

Har du besvär som kan bero på KOL är det viktigt att du vänder dig till hälsocentralen.

Vid KOL, kroniskt obstruktiv lung­

sjukdom, är de första symtomen hosta, slembildning och långdragna förkylningar. Du blir lätt andfådd och kan ha en väsande, rosslande eller pipande andning, särskilt vid ansträngning. Trötthet och sänkt ork är också vanligt.

Region Norrbotten vill att du som har en eller flera av dessa besvär ska kontakta din hälsocentral. Där görs en utredning, som visar om du har KOL.

– Det kan visserligen vara tufft att få en diagnos, men det positiva är att du utöver medicinsk behandling får kunskap och verktyg att hantera det dagliga livet med din sjukdom, säger Anne Lindberg, överläkare vid lung­ och allergimottagningen i Sunderbyn.

På uppdrag av Region Norrbotten ger Luleå tekniska universitet nu en kurs i omvårdnad vid astma, allergi och KOL. I denna omgång, som är

den andra i ordningen, deltar 27 sjuksköterskor från hälsocentraler i Norrbotten.

– Det här gör att vi kommer att kun­

na erbjuda en betydligt bättre vård till personer med de här sjukdom­

arna, säger kursansvariga Caroline Stridsman, sjuksköterska vid lung­

och allergisektionen och forskare.

På nationell nivå pågår ett arbete med att ta fram en certifiering för astma­, allergi och KOL­mottag­

ningar i Sverige.

För att bli certifierad ska det förut­

om en sjuksköterska med vidareut­

bildning finnas en ansvarig läkare.

Du som patient ska utifrån dina be­

hov få tillgång till kompetenser i fle­

ra olika yrkesgrupper.

– Tack vare de två utbildningsom­

gångarna borde vi kunna certifiera flera hälsocentraler i Norrbotten ganska direkt, troligen under 2020, säger Caroline Stridsman.

 1177.se/kol

VÄLJ REGION PÅ WEBBEN

Kom ihåg att välja vilken region du bor i när du söker informa- tion på 1177.se. För att du ska få all information om vård, vårdutbud och mottagningar är det viktigt att göra detta val.

Du gör det enkelt högst upp på sidan bredvid loggan 1177 Vårdguiden.

CENTRALKASSA PÅ SJUKHUS

Mobil incheckning och betal- ning som du själv hanterar med smartmobil finns vid alla sjuk- hus och regiondrivna hälsocen- traler i Norrbotten.

Med en central kassa kan perso nal som idag bemannar kassor på olika mottagningar ägna mer tid till vård. Istället tar servicepersonal hand om kassahanteringen.

Centralkassa finns redan vid Kiruna sjukhus och under detta år ska även övriga sjukhus börja med skifte till centralt pla cerad kassa.

 1177.se/mobil-incheckning

FORTSATT SATSNING PÅ SAMISK HÄLSA

Region Norrbottens arbete med att skapa en vård som bidrar till en god och jämlik hälsa för samer fortsätter.

En samisk hälsostrategi som sträcker sig fram till 2030 har nu antagits. Strategin är fram- tagen av Kunskapsnätverket för samisk hälsa, som tidigare varit ett projekt men från och med i år är en del av de fyra medverkande regionernas ordinarie verksamhet.

Ett lungfunktionstest visar hur dina lungor fungerar.

4 1177 vårdguiden 1 • 20

1177 vårdguiden 3 ^• 17 MB

”Min dotter Matilda har Retts syndrom, en störning i hjärnans utveckling. Hon kan inte prata, har svårt med motoriken och behö- ver mycket hjälp. När hon var liten fick vi träna och träna för att lära henne rulla runt, belasta armar- na, krypa, stå… Det var en ständig utmaning. Jag ville ge Matilda rörelse glädje och ta hjälp av musik, som

hon tycker mycket om.

Hon började i en vanlig gympagrupp, men där gick allt för fort. Då bad jag och en väninna vår gymnastik- förening om att få en hall- tid för barn med särskilda behov. Fyra små gymnaster kom till vårt första pass.

Vi satte på musik och lät dem hoppa, hänga i ringar och prova redskap efter egna förutsättningar.

Vilken glädje det blev!

Det var början på kon- ceptet Alla kan gympa, för alla som inte känner sig hemma i andra gymnastik- grupper. I dag finns det i ett 30-tal föreningar i lan- det. Deltagarna får lära känna kroppen, utmana sig själva och ha kul i en säker miljö. Det är en sådan lycka att se någon klara något för allra första gång-

en. Som ledare får man så otroligt mycket tillbaka.

Gympan har gett Matilda, i dag 19 år, ett helt nytt liv, vänner och ett socialt sammanhang. Gymnastik- hallen är det bästa ställe hon vet!”

berättat för MARIA FRÖJDH foto LI FERNSTEDT

Birgitta Green, 58:

” Jag ville ge Matilda rörelseglädje”

6 1177 vårdguiden 1 • 20

6

Nu närmar sig en jobbig tid för många med allergi. Så här förbereder du dig inför pollensäsongen.

text ANNA RITTER foto JONAS HALLQVIST

Det våras för

pollen

1177 vårdguiden 1 • 20 7

POLLEN­

ALLERGISK?

Tänk på det här un- der pollensäsongen:

• Undvik att motio- nera utomhus.

• Häng inte tvätt på tork eller vädring utomhus.

• Vädra på natten eller tidig morgon.

Installera pollen- filter i vädrings- fönstren.

• Duscha och skölj håret före läggdags.

Byt örngott ofta.

• Skölj näsan med koksaltlösning.

• Byt kläder när du har varit utomhus.

• Ta inte in växter med pollen.

Vi går mot ljusare och varmare tider – men också mot den tid på året som kan vara en plåga för alla som har pollenallergi. Vanliga tecken på pollenallergi är kliande, rinnande och röda ögon, klar snuva, upprepade nysningar, nästäppa, kliande hals och gom, nässelutslag och astma­

tiska besvär med hosta och tung andning. Många blir också väldigt trötta.

Allergi beror på att immunförsvaret överreagerar på ämnen i vår omgivning som egentligen är ofarliga. Var­

för vissa blir allergiska är inte klarlagt, även om risken ökar om någon förälder har allergi.

Ungefär en femtedel av alla tonåringar och vuxna har pollenbesvär. Pollenallergi hos barn har också blivit vanligare.

Korsallergi är vanligt vid pollenallergi. Det beror på att vissa ämnen i mat liknar de ämnen du är allergisk mot. Tecken på kors­

allergi är att det kliar i munnen och du får en svullnad på läppar, i mun och svalg. Ögon och näsa kan också klia och rinna. Det är ovanligt att korsallergi ger allvarliga allerg iska reak­

tioner. Undvik att äta sådant du får besvär av.

När pollenbesvären börjar beror dels på var i landet du befinner dig, dels på vilken eller vilka sorts pollen du är allergisk mot.

Hassel kan ge allergiska besvär från februari, al från mitten av mars. Björkpollen kan finnas i luften från april. I juni börjar gräspollen­

säsongen och därefter gråbo, en vanlig ört­

växt. Gråbo kan ge besvär in i september månad. Även om björk­ och gräspollenallergi är vanligast har många besvär under hela pollensäsongen.

– Ta del av pollenrapporterna och följ väder­

leken. Varmt och vackert väder ger ofta ökade

pollenhalter. Pollenspridningen kan öka under blåsiga dagar. Efter regnväder kan halterna i luften vara lägre.

Vid åskväder kan björkpollenhalter öka, förklarar Victoria Strand, överläkare på astma­ och allergimottagningen vid Sankt Görans sjukhus i Stockholm.

Börja medicinera i god tid om du vet att du har pol len­

allergi. Följ pollenprognoserna och börja helst använda näskortison och antihistamintabletter regelbundet någon vecka innan säsongen börjar för att få full effekt, eller så snart du får minsta besvär.

Näskortison och antihistamintabletter som man inte blir trött av finns i dag receptfritt, liksom ögondroppar.

Fråga på ditt apotek.

– Allergitabletter och nässprej med kortison fungerar bäst om de används tillsammans och hjälper på olika sätt mot allergin. Kortisonnässprejen hjälper även lite mot kliande och rinnande ögon, säger Victoria Strand.

Det är också viktigt att du medicinerar regelbundet, varje dag under pollensäsongen. Kom också ihåg att använda astmamedicin om du har en sådan.

Om du har kombinerat kortisonnässprej och allergi­

tabletter och tar dem varje dag och fortfarande har stora besvär bör du kontakta läkare.

– Ibland kan det bli aktuellt med en kortisonkur med tabletter som ofta hjälper direkt, säger Victoria Strand.

Ibland kan du få hosta, andnöd eller pipande andning under pollensäsongen. Det kan bero på att allergin orsa­

kar astmabesvär. Vanligast är att du får astmasymtom de dagar när det är mycket pollen i luften, eller om du tränar utomhus. Kontakta en läkare om du får astmabesvär på grund av pollen.

Allergivaccination, så kallad allergen­

specifik immunterapi, kan ges vid svår pollen­

allergi med astmatiska besvär och/eller när ingen annan behandling är effektiv.

Vaccineringen sker genom att du får injek­

tioner med allergenet, vilket gör att du blir tolerant mot det ämne du är allergisk mot.

Injektionerna ges regelbundet var sjätte vecka under flera år och startar några måna­

der före pollensäsongen. I dagsläget kan man få allergivaccination mot två allergener, björk och gräs.

– Mot gräspollenallergi finns behandlingen också i tablettform och nu kommer också en tablett för dig med björkallergi. Tabletten ska tas dagligen i tre år.

Behandlingen botar inte allergin helt men den kan minska besvären väldigt mycket och även minska risken att utveckla astma.

– De flesta med svår allergi, cirka 90 pro­

cent, upplever stor förbättring av behand­

lingen. Allergin blir lindrigare, därför har de med stora besvär bäst effekt av allergi­

vaccination.

– I dag är det kö till behand­

lingen med injektioner, efter­

som de bara ges av allergi­

specialister. Vaccination i tablettform kan nå många fler och det finns planer på att ut­

bilda läkare på hälsocentra­

len så att fler kan få vaccinta­

bletten, säger Victoria Strand.

MER INFORMATION

 1177.se/pollenallergi

  1177.se/allergen-immun- terapi

 pollenrapporten.se

+ Sök vård

Kontakta en hälsocentral om:

Receptfria läkemedel inte hjälper.

Ett litet barn har pollenbesvär.

Du har astmasymtom med andningsbesvär eller hosta.

Du får besvär från luftrören med hosta när du tränar.

Du har allergibesvär under hela året.

8 1177 vårdguiden 1 • 20 1177 vårdguiden 1 • 20 9

8 1177 vårdguiden 1 • 20

DIABETES – flera sjukdomar med olika orsaker

Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar med stora olikheter.

Men en sak är gemensam: blodsocker­

halten är för hög. Möt Alexandra, 13,

som har diabetes typ 1, och Roger, 64,

som förändrade sitt liv efter att ha fått

diagnosen diabetes typ 2.

8 1177 vårdguiden 1 • 20 1177 vårdguiden 1 • 20 99

DIABETES – flera sjukdomar med olika orsaker

iabetes har varit känt i flera tusen år och kal­

lats både ”honungsurin”

och ”sockersjuka”. I dag vet vi att det handlar om flera sjukdomar som skiljer sig åt på avgörande sätt. Men det finns också likheter.

Vid alla former av dia betes är blod­

sockervärdet för högt.

– Diabetes delas främst in i dia­

betes typ 1, diabetes typ 2 och gra­

viditetsdiabetes. Inom diagnoserna typ 1 och typ 2 finns en stor variation.

Man kan säga att en del personer har delar av båda sjukdomarna, säger Ingrid Dahlman, överläkare på diabetesmottagningen vid Ersta sjukhus i Stockholm.

MODY, en form av typ 2­diabetes som debuterar hos unga, och LADA, en form av typ 1­diabetes som medel ålders och äldre personer kan få, är varian ter som brukar nämnas.

Diabetes är en av våra stora folk­

sjukdomar. Ungefär 5 procent av Sveriges befolkning beräknas ha en diabetessjukdom. Vanligast är dia­

betes typ 2, som utgör cirka 85–90 procent, och därefter diabetes typ 1.

Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att kroppens immunförsvar angriper cellerna som producerar insulin i bukspott­

körteln. Insulin är ett hormon som behövs för att våra celler ska ta upp socker, den energi som transporteras i blodet. Blodsocker kallas även blod­

glukos. Utan insulin svälter cellerna och sockret blir kvar i blodet, med risk för både akuta och långsiktiga komplikationer. Den som har dia­

betes typ 1 måste ta insulin resten av livet för att överleva.

– Av dem som har diabetes typ 1 har de flesta fått det redan som barn eller tonåring, men sjukdomen kan debutera i alla åldrar, säger Ingrid Dahlman.

Diabetes typ 1 utvecklas ofta snabbt och har ingenting med levnadsvanor att göra. Du får inte sjukdomen av att äta för mycket socker.

Diabetes typ 2 kommer ofta i vuxen ålder. Då har cellerna blivit mindre känsliga för insulin, vilket kallas insulinresistens. Bukspott­

körtelns produktion av insulin har inte upphört, men räcker inte till.

– Diabetes typ 2 har i huvudsak med levnadsvanor att göra. Har du varit normalviktig genom livet och rört på dig regelbundet har du låg risk att utveckla sjukdomen, säger Ingrid Dahlman.

Diabetes typ 2 utvecklas långsamt, oftast under flera år.

Graviditetsdiabetes är en över­

gående form av diabetes typ 2 som gravida kvinnor kan få. Förhöjda blodsockervärden under graviditeten ger oftast inga symtom, utan brukar upptäckas vid kontrollerna på barn­

morskemottagningen. Graviditets­

diabetes går oftast över efter för­

lossningen. Har du haft graviditets­

diabetes har du ökad risk att utveckla diabetes typ 2 senare i livet och ska följas upp.

Hur avgörs om en person med höga blodsockervärden har dia­

betes typ 1 eller typ 2?

– Ibland är det svårt, det är den samlade bilden som avgör. Har per­

sonen blivit akut sjuk, är ung, nor­

mal viktig och kissar stora mängder pekar det mesta på diabetes typ 1.

Då finns ofta antikroppar i blodet mot de celler som bildar insulin.

Är personen äldre, har bukfetma och svaga symtom pekar mer på att det är diabetes typ 2, säger Ingrid Dahlman.

MER INFORMATION

 1177.se/diabetes-barn-vuxna

text MARIA FRÖJDHfoto SUSANNE KRONHOLM

Med en insulinpump som fästs på huden kan Alexandra styra sina insulindoser med hjälp av en fjärrkontroll.

10 1177 vårdguiden 1 • 20

D

betes typ 1. Alexandra Gennvi, 13, är ett av dem.

– Mina tankar om sjukdomen går upp och ner, precis som mitt blodsocker.

Ibland känner jag ”Varför just jag?” Det har hänt att jag har gråtit. Andra gånger tänker jag nästan inte på den, berättar hon.

Men glömma sin sjukdom kan hon förstås inte.

Sedan den där höstdagen för fem år sedan är den alltid med henne.

Hon hade varit törstigare än vanligt och druckit mycket, även på nätterna.

– Jag gick ofta på toaletten och var nog surare och tröttare också, säger Alexandra.

– Hon mådde även illa och hade problem med magen, fyller hennes mamma, Matilda Gennvi Gustafsson, i.

Alexandra, 13, har diabetes typ 1:

” Ibland är det kaos

med blodsockret”

1177 vårdguiden 1 • 20 11

Blodprovet som togs på vårdcentralen visade ett högt blodsockervärde.

– Läkaren sa att jag hade diabetes. Jag hade ald­

rig hört ordet förut och trodde att jag skulle dö.

Alla var allvarliga och pappa hade tårar i ögonen, minns hon.

Efter att ha hämtat kläder och tandborstar hem­

ma fortsatte de till akutmottagningen.

– Jag såg min skola glida förbi utanför bilrutan och tänkte att jag aldrig skulle komma tillbaka, att jag inte hade sagt hejdå till mina kompisar.

Alexandra och hennes föräldrar fick snart komma till en barnavdelning.

– Alla var jättesnälla. Jag fick veta vad diabetes är och att jag ändå kan leva ett bra liv. Då blev jag lugnare.

Livet i familjen, som även består av storasyster Ebba, förändrades snabbt. Det mesta kretsade kring Alexandra och hennes sjukdom; om att ta insulin, räkna kolhydrater och kontrollera blod­

sockervärdet. Matilda och Alexandras pappa Göran turades om att sova på sjukhuset.

– Det var en intensiv tid och svårt känslomässigt att hon fått en kronisk sjukdom med risk för svåra komplikationer, säger Matilda.

En oväntad detalj var Alexandras känslor inför att ta sprutor.

– Jag älskade det! Det var så spännande. Läkaren gav mig en enda insulinspruta, efter det tog jag dem själv.

Alexandra trivdes så bra att det var svårt att åka hem tio dagar senare.

– Det var så tryggt på sjukhuset och jag hade ald­

rig varit hemma med min diabetes.

Vardagen tog vid, lite trevande i början. Matilda och Göran var ofta i skolan för att stötta Alexandra eller ha möte med personalen. Att följa med en kompis hem krävde förberedelser.

– Många frågade om jag fått diabetes för att jag ätit för mycket socker. Då höll jag en redovisning om min sjukdom inför klassen.

Alexandra fick stöd av en extra resursperson i skolan de första åren. Familjen har även haft tät kontakt med diabetesteamet på sjukhuset.

– Det har varit fantastiskt! Dietisten har hjälpt oss förstå hur vi ska planera mat före träningar och via kuratorn fick Alexandra gå i gruppterapi när hon efter en insulinkänning hade mycket tankar på döden. Det är bara några exempel.

I dag går Alexandra i sjuan i en musikalklass och satsar på dans på fritiden. Hon tar ett stort ansvar för sin behandling.

– Det brukar funka bra, men ibland är det kaos med blodsockret. När jag är låg orkar jag inte

dansa, utan får titta på.

När jag är hög har jag svårt att tänka och kom­

ma ihåg saker, så då är det svårt att plugga. Men jag låter inte min diabetes hindra mig.

Alexandra har i dag en kontinuerlig blodsocker­

mätare, som registrerar blodsockervärdet och kan följas via en app dygnet runt. Hon har även en insulinpump.

– Hjälpmedlen är en trygghet för oss vuxna och ger Alexandra en större frihet. I dag sover jag lugnt, för jag vet att appen larmar om värdet är högt eller lågt. Men för en del kan nog larmen och

de ständiga uppdateringarna vara stressande, säger Matilda.

Just frihet är något Alexandra vill ha mer av, nu och i framtiden.

– Förra året var vi på en surfresa och jag har börjat resa med kompisars familjer. Ibland funderar jag på hur det ska bli att bo ensam och gå ut med vänner, men det ordnar sig säkert. Jag har bra kompisar som vill hjälpa mig när jag mår dåligt. Jag måste våga mer, känna mer frihet med min diabetes.

”Många

frågade om jag fått diabetes för att jag ätit för mycket socker. Då höll jag en redovis- ning om min sjukdom inför klassen.”

Alexandra har en kontinuerlig blodsockermätare som kan följas dygnet runt via en app.

12 1177 vårdguiden 1 • 20

Vanliga symtom vid diabetes typ 1 är att kissa ofta och mycket, vara mycket törstig, känna sig trött och kraftlös, må illa och ha ont i magen. Du kan också lukta aceton ur munnen, se suddigt och snabbt gå ner i vikt.

Även svampinfektioner i underliv eller mun förekommer.

– Symtomen är likartade vid all diabetes, men vid typ 1 är de ofta tydligare och kommer snabbare. Barn kan ha ett hastigt insjuknande, ibland

bara några dagar, säger Ingrid Dahlman.

Sök vård direkt om du tror att du eller ditt barn kan ha fått di­

abetes typ 1.

För att utreda om du har dia­

betes tas ett blodprov som visar det aktuella blodsockervärdet.

– Det är ett enkelt stick i fing­

ret. Är blodsockervärdet förhöjt tas ytterligare prover.

Ofta tas urinprov och ”långtidssocker”, HbA1c, som vi­

sar blodsockervärdet de senaste två till tre månaderna. Ett särskilt blodprov kan visa om det finns antikroppar mot cellerna som bildar insulin, vilket tyder på diabetes typ 1.

Du kan leva ett bra och aktivt liv med diabetes typ 1, men för vissa tar det tid att vänja sig och acceptera sjuk­

domen. Alla med diabetes typ 1 får stöd av ett diabetes­

team på sjukhuset med läkare, diabetessjuksköterska och ofta psykolog, dietist, kurator, fysioterapeut och fotterapeut.

Diabetes typ 1 behandlas med insulin resten av livet.

Insulinet sprutas in i underhudsfettet, ofta på magen el­

ler i låret, med spruta, insulinpenna eller via insulin­

pump. Insulinpump är en apparat som ger små doser dygnet runt. Med pump behöver du inte sticka dig var­

je gång du behöver insulin.

Att kontrollerablodsockervärdet är viktigt. Vär­

det ökar när du äter och sjunker snabbare vid fysisk ak­

tivitet. Efter hand lär du dig hur det påverkas av olika sorters mat och aktiviteter samt att anpassa dosen insu­

lin. Ibland är det svårt att få stabila värden, till exempel när du har en infektion.

Blodsockervärdet mäts med blodsockermätare och mätstickor. I dag finns även kontinuerliga blodsocker­

mätare där en sensor sitter fast i underhudsfettet. De läses av i en monitor eller mobiltelefon. Vissa larmar vid bestämda värden.

Det är viktigt att blodsockervärdena ligger i närheten av vad personer utan diabetes har. För vuxna ligger mål­

värdet på cirka 4–6 mmol/l före frukost och 6–8 mmol/l två timmar efter måltid, men de kan variera från person till person.

– Målet är att undvika akuta symtom vid för höga eller för låga blodsockervärden och att förebygga komp­

likationer i blodkärlen som bland annat kan leda till nedsatt syn, njursvikt, hjärt infarkt och stroke, säger Ingrid Dahlman.

Är blodsockervärdet mycket högt kan du få ketoacidos, ett akut, livshotande tillstånd. Först kan du vara törstig och behöva kissa ofta. Går blodsockret inte ner inom några timmar kan du bli illamående, få kräk ningar, huvudvärk eller magont. Du kan också lukta aceton ur munnen, bli omtöcknad eller medvetslös samt få svårt att andas. Har du eller en närstående högt blodsocker­

värde och symtom på ketoacidos, kontakta en akutmot­

tagning.

Sjunker blodsockervärdet kraftigt och blir mycket lågt kan du få insulinkänning, som är ett allvarligt till­

stånd. Då kan du svettas, bli hungrig, darrig och orolig.

Du kan också bli okoncentrerad, lättirriterad och få hjärtklappning. Får du inte i dig socker i någon form kan du förlora medvetandet.

Vid lättare symtom, mät blodsockervärdet. Är det lågt kan du äta eller dricka något sött, som några tabletter druvsocker eller ett glas mjölk. När känningen är över kan du äta något, till exempel en smörgås. Vid svårare symtom, ät något sött direkt.

Det finns sprutor med hormonet glukagon som höjer blodsockervärdet som du kan ha hemma. Kan du inte få i dig socker eller är medvetslös kan du få en injektion med sockerlösning, till exempel av ambulanspersonal. Ring genast 112 om du eller en närstående har en insulinkän­

ning och inte kan få upp blodsockervärdet eller om en person med diabetes blir medvetslös.

Diabetes typ 1 är delvis en ärftlig sjukdom.

– Det finns sannolikt även miljöfaktorer, men vilka är inte fastställt.

Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom. Kommer den att kunna botas i framtiden?

– Det finns studier där man försöker fördröja insjuk­

nandet, så det finns möjligheter i framtiden. I närtid är den nya tekniken viktigare. Där har det hänt enormt mycket. Många hjälpmedel ger en stor frihet, säger Ing­

rid Dahlman.

DIABETES

TYP 1

+ Sök vård

Kontakta genast en hälso central eller jour- öppen mottagning om du tror att du kan ha fått diabetes typ 1. Är det stängt, sök vård på en akutmottagning.

12 1177 vårdguiden 1 • 20 1177 vårdguiden 1 • 20 1313

HÅLL KOLL PÅ ÖGONEN …

Du som har diabetes bör få ögonen undersökta regelbundet med så kallad ögonbottenfotogra- fering. Ligger blodsockervärdet för högt under lång tid kan det skada de små blodkärlen i ögats näthinna och på sikt leda till att synen försäm- ras. Med ögonbottenfotografering kan föränd- ringar upptäckas tidigt och behandlas. Ögon- mottagningen eller diabetesmottagningen skickar en kallelse.

… OCH TÄNDERNA

Ett förhöjt blodsockervärde under lång tid kan leda till tandlossning eller hål i tänderna. Sköt om dina tänder och berätta för din tandläkare eller tandhygienist att du har diabetes. Du kan ha rätt till särskilt tandvårdsbidrag, STB.

 1177.se/sarskilt-tandvardsbidrag

ALKOHOL & RÖKNING

Var måttlig med alkohol. Det går bra att dricka lite vin och öl till maten, men undvik att dricka alkohol på fastande mage eller i alltför stora mängder.

Rökning ökar risken för komplikationer som hjärt infarkt, kärlkramp i benen, svårläkta sår, njurskador och stroke. Därför rekommenderas rökstopp. På 1177.se finns tips på hur du kan göra och vart du kan vända dig för hjälp och stöd.

 1177.se/sluta-roka Det som är hälsosam mat för dig med diabetes

är också bra för andra. Ät varierat, närings- rikt och i lagom stora portioner. Bero- ende på dina tidigare matvanor kan du behöva förändra dem, till exem- pel sprida ut måltiderna eller minska kalorimängden.

• Begränsa mängden godis, kakor och annat med mycket socker.

Detta gäller särskilt söta drycker.

• Ät lagom mycket kolhydrater. En balanserad måltid innehåller kol- hydrater, fett och protein. Tall- riksmodellen är ett bra sätt att få balans.

• Ät på regelbundna tider för att hålla blodsockret på en jämn nivå.

• Välj gärna livsmedel märkta med Nyckelhålet.

• Grönsaker, baljväxter, rapsolja och

olivolja, fisk, nötter och frön ger ett bra skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar.

 1177.se/matrad

 1177.se/mat-vid-diabetes-typ-2

Var snäll mot fötterna!

Bra mat – för alla

Eftersom diabetes kan försämra blodcirkulationen och känseln i fötterna är det bra att undersöka dem varje dag och sköta om dem lite extra. Har du svårt att se, lägg en spegel på golvet.

Smörj in med mjukgörande kräm för att undvika torrsprickor. Ha rymliga skor och kolla att du inte har förhård nader eller skavsår.

Uppstår det sår, var uppmärksam på om de läker långsamt eller blir infekterade. Kontakta i så fall din diabetessjuksköterska.

Du som har diabetes kan be om en remiss till fotsjukvården hos din läkare, distrikssköterska eller diabetessjuksköterska.

 1177.se/stockholm/fotsjukvard

Rör på dig! Fysisk aktivitet är bra för alla.

Den som motionerar regelbundet får ofta ett jämnare blodsockervärde. För den som behandlas med insulin kan det ta tid att lära sig

hur träningen påverkar blodsocker värdet och behovet av insulin.

14 1177 vårdguiden 1 • 20

Behandlingen har varit tuff, men i dag mår Jimmie Airikainen mycket bättre.

Diabetes typ 2 kommer vanligen i vuxen ålder.

Blodsockervärdet ökar ofta under flera år och sym­

tomen kommer långsamt.

– Många får inga symtom alls och har sjukdomen utan att veta om det, säger över­

läkaren Ingrid Dahlström.

För att utreda om du har diabetes tas ett blod­

prov som visar blodsocker­

värdet. Du kan även få ta ett urinprov för att se om du har socker i urinen och

”långtidssocker”, HbA1c, som visar blodsockervär­

det de senaste två till tre månaderna.

Proverna visar om du har diabetes, men inte vilken typ. Om du är över 40 år, har bukfetma och dia betes i släkten, är sannolikheten för att det är dia betes typ 2 stor.

Den som har diabetes typ 2 har rätt till regelbun­

det stöd, ofta av en diabetessjuksköterska på hälso­

centralen.

Risken att utveckla diabetes typ 2 är ofta ärft­

lig och påverkas till stor del av levnadsvanor.

– Ärftlighet kan vara en förutsättning, men tro­

ligen behövs vissa levnadsvanor för att sjukdomen ska utvecklas, säger Ingrid Dahlman.

Alltför mycket och onyttig mat i kombination med låg fysisk akti vitet ökar risken för över vikt, som i sin tur ökar risk en för diabetes typ 2.

Motion, rökstopp, bra matvanor och viktnedgång för den som har övervikt kan bidra till att sänka

blodsockervärdet.

Det är vanligt att ock­

så få läkemedel i tab­

lettform som sänker blodsockret.

En del kan även be­

höva insulin. Insulinet sprutas in i underhuds­

fettet med spruta eller insulin penna. Blodsoc­

kervärdet kan du kont­

förebygga komplikationer i blodkärlen som bland annat kan leda till nedsatt syn, hjärtinfarkt och

stroke.

Behandlas du med in­

sulin eller tabletter som ökar frisättningen av insu­

lin kan blodsockervärdet ibland bli för lågt, så kallad insulinkänning. Då kan du svettas, bli hungrig, darrig och orolig. Du kan också bli okoncentrerad, lättirri­

terad och få hjärtklapp­

ning. Om blodsockret sjunker ytterligare kan du bli medvetslös. Vid lättare symtom, mät blodsock­

ervärdet. Är det lågt kan du äta eller dricka något sött, som några tabletter druvsocker eller ett glas mjölk. När känningen är över kan du äta något, till exempel en smörgås. Vid svårare symtom, ät något sött direkt. Ring genast 112 om du eller en närstå­

ende har en insulinkänning och inte kan få upp blodsockervärdet eller om en person med diabetes blir medvetslös.

Informera din läkare eller diabetessjuksköterska om du har insulinkänning. Genom ändrad medici­

nering bör insulinkänningar kunna undvikas.

Du kan leva ett bra liv med diabetes typ 2 och det finns stor chans att påverka hur sjukdomen utveck­

las.

– Bra levnadsvanor lönar sig alltid, säger Ingrid Dahlman.

+ Sök vård

Kontakta en hälso- central om du tror att du kan ha diabetes typ 2.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

DIABETES

TYP 2

självtest:

HAR DU RISK ATT FÅ DIABETES TYP 2?

Gör ett enkelt självtest för att se om du riskerar att få diabetes typ 2.

Testet tar cirka två minuter.

 diabetesrisktest.nu

1177 vårdguiden 1 • 20 15

R

– Jag rörde mig väldigt lite och tänkte inte på vad jag stoppade i mig. Det var restaurangmat på lunchen, kvällsmat i korvkiosken och pubkvällar med öl och snacks, berättar han.

Under en bilresa kommenterade en vän att Ro­

ger var törstig och behövde stanna ofta för att kis­

sa. ”Du måste ha diabetes”, sa han. Och mycket riktigt. När Roger fick ta ett blodprov för att mäta blodsockervärdet var det skyhögt.

– Jag åkte till akuten och kom direkt till en vård­

avdelning där jag fick börja med insulin. Läkarna konstaterade diabetes, av allt att döma typ 2. Jag visste inget om sjukdomen och förstod ärligt talat inte vad den innebar.

Roger fick även läkemedel i tablettform för att sänka blodsockervärdet, och blodtryckssänkande läkemedel eftersom blodtrycket var mycket högt.

Under dagarna på sjukhuset började han må lite bättre.

– Men det var jobbigt och en stor omställning att behöva hålla koll på blodsockervärdet och ta insulin.

Roger kom hem och började i diabetesskola.

– Tyvärr funkade det inte för mig. Det kändes mest som att jag fick veta hur dåligt jag hade levt.

Jag visste att jag borde gå ner i vikt, men behövde kunskap, stöd och inspiration för att klara det.

Roger, som då var 50, fortsatte att leva ungefär som tidigare. Den största skillnaden var att han tog insulin fyra gånger om dagen.

– Jag testade olika dieter men gick alltid upp igen. Efter några år pekade vågen på 130 kilo.

Roger funderade över vad han skulle göra för att må bättre.

– Blodtrycket var fortfarande högt och jag blev lätt andfådd. Jag var bekymrad för min hälsa och ville se mina barnbarn bli vuxna.

2012 tipsade en vän om ett kost­ och motions­

program för personer med diabetes typ 2, som

leddes av en diabetes­

läkare på en vårdcentral.

– Jag blev intresserad och bytte vårdcentral direkt. Det har jag inte ångrat.

Deltagarna fick gå på en lågkaloridiet med Medelhavskost under fyra veckor.

Samtidigt tränade de på gym och hade tät läkar­

kontakt. De fick också stöd av diabetessjuksköterska, psykolog och dietist.

– Jag var motiverad och mentalt förberedd.

Mina blodsockervärden sjönk ganska snabbt och sedan dess har jag inte behövt ta insulin.

Även efteråt har Roger fortsatt att träna och äta nyttigt. Han går på gym fem, sex gånger i veckan, väger maten och tar med sig lunchlådor till jobbet.

Sammanlagt har han gått ner 30 kilo.

– Det är val jag måste göra, annars åker jag dit igen. Visst kan jag unna mig att gå ut och äta och ta en öl ibland, men jag gör det planerat. Vinsten är att jag mår så mycket bättre i dag. Jag har lust att arbeta, lust att leva. Allt är annorlunda.

text MARIA FRÖJDH foto SUSANNE KRONHOLM

”Jag testade olika dieter men gick alltid upp igen. Efter några år pekade vågen på 130 kilo.”

Roger, 64, fick diabetes typ 2 – och förändrade sina vanor:

”Vinsten är att jag mår så

mycket bättre”

16 1177 vårdguiden 1 • 20

Så fungerar vårdgarantin

Vårdgarantin är en garanti för hur länge du som längst ska behöva vänta på att få kontakt med vården. Den anger också hur länge du ska behöva vänta på att få den vård du behöver.

Vårdgarantin innebär att du ska kunna få kontakt med vården och få den vård du behöver inom en rimlig tid. Garantin styr inte om du ska få vård eller vilken vård du ska få.

När du kontaktar vården görs en bedömning av vilket behov av vård du har och hur du kan få hjälp.

Utifrån den bedömningen kan du till exempel bli erbjuden ett besök eller bli hänvisad till en annan sorts vårdmottagning. Du kan också få råd om vad du kan göra själv för att må bättre.

Det här har du rätt till enligt den nationella vårdgarantin:

Samma dag som du söker vård inom primärården ska du få kontakt med till exempel en hälsocentral.

Kontakten kan ske till exempel ge­

nom ett telefonsamtal, ett besök el­

ler ett videosamtal.

Inom tre dagar ska du få en medi­

cinsk bedömning av läkare eller an­

nan legitimerad vårdpersonal i pri­

märvården. Förutom läkare kan det till exempel vara en sjuksköterska, psykoterapeut eller fysioterapeut.

Inom 90 dagar ska du få tid för ett första besök inom den specialiserade vården om du har fått en remiss eller själv har sökt vård på en öppen specialistvårdsmottagning. Samma tidsgräns gäller när läkaren tillsam­

mans med dig har beslutat om vilken behandling du ska få, till exempel en operation. Behandlingen ska vara påbörjad inom 90 dagar.

Undrar du något om vårdgaran­

tin? Fråga på mottagningen där du väntar på att få vård.

I Norrbotten kan du som patient erbjudas vård på annan hälsocen­

tral eller annat sjukhus än det som ligger närmast dig. Norrbottens sjukhus har specialiserat sig på oli­

ka behandlingar för att ge bra till­

gänglighet och hög kvalitet.

Väntar du på behandling eller operation? Det här är vad som gäller för vård- garantin.

KLAMYDIATEST GRATIS VIA NÄTET

För att kunna få behandling och förhindra smittspridning så tidigt som möjligt är det viktigt att du testar dig om du miss- tänker att du har blivit smittad av klamydia, även om du inte får symtom.

Alla personer från 16 års ålder som är folkbokförda i Norrbot- ten kan beställa ett gratis klamy- diatest för hemmabruk.

Ditt prov testas både för kla- mydia och den ovanligare sjuk- domen gonorré.

 1177.se/klamydia

 klamydia.se

PSYKIATRIN OCH BARNSJUKVÅRDEN MED I JOURNALEN

Fler än 90 000 norrbottningar har hittills loggat in i Journalen på 1177.se för att läsa i sin pa- tientjournal. Din patientjournal ska bland annat innehålla in- formation om eventuella diag- noser och vilka undersökningar och behandlingar som du har fått eller som planeras för dig.

Nytt för i år är att även barn- sjukvården och psykiatrin visar journalanteckningar i Journalen.

Du kan välja att försegla din åtkomst till Journalen så att det inte går att se journalinforma- tion om du loggar in. På det sättet kan till exempel den som är i en utsatt situation inte mot sin vilja tvingas att visa sina journaluppgifter för andra.

 1177.se/din-journal

16 1177 vårdguiden 1 • 20

1177 vårdguiden 3 ^• 17 MB

” Hela min

vardag styrdes av tvång”

* Tvångssyndrom, OCD

Jonna Göransson var 15 år när hon fick

diagnosen tvångssyndrom, OCD. ”När det var som värst tog tvångstankarna och tvångshandlingarna all min tid. Jag kunde tvätta händerna i tre, fyra timmar i sträck och slutade gå till skolan.”

text MARIA FRÖJDH foto PETRA ÄLVSTRAND

Chatta med ungdomsmottagningen

18 1177 vårdguiden 1 • 20

tvångstankar kring smuts och smitta borta.

– Jag kan få andra tvångstankar, men nu vet jag hur jag ska göra.

Det gäller att inte lyssna, inte agera.

onna Göransson, som bor i Piteå, var sju, åtta år när de första tvångstankarna kom.

– Jag var väldigt blyg och spänd som barn. Plötsligt blev jag rädd för att kvävas av mat. En period åt jag bara mosad pota­

tis och kex, berättar hon.

Jonna kom till barn­ och ungdomspsykiatrin, bup, och så småningom avtog maträdslan. Några år senare, i samband med att hennes mamma fick en stroke, kom tvångstankarna tillbaka i annor­

lunda form.

– När vi fick ta av oss skorna på en lektion i sko­

lan tyckte jag att golvet var smutsigt. Jag blev rädd för att bli smittad av något så att mamma eller jag skulle bli sjuka.

När Jonna kom hem bytte hon strumpor, och snart alla kläder. Att duscha och tvätta händerna tog allt längre tid.

– Jag bad mamma och min syster att också byta om. De såg vilken ångest jag hade, så de drogs med i tvånget.

Jonnas kompisar visste att hon mådde dåligt, men hon hade svårt att förklara hur.

– Det skulle vara pinsamt att berätta att om jag tog i någons penna skulle jag tänka på det hela dagen.

Tvångstankarna blev fler. ”Tänk om jag skadar någon.” ”Tänk om jag gör något dumt så att något händer mamma.” ”Tänk om något dåligt händer mig.”

– Äckelkänslorna var värst. Jag tänkte att jag var äcklig om jag inte var ren.

För att dämpa oron och förhindra katastroferna i hennes tankar kände hon sig tvungen att utföra vissa handlingar.

– Jag kunde tvätta mig tre, fyra timmar i sträck utan att känna mig ren. Jag räknade steg, tände och släckte lampor och gick i särskilda mönster på mattor.

Jag rabblade olika räkne­

ramsor. Om jag repeterade något måste det vara tre, fem eller sju gånger. När det var som värst tog tvångstankarna och tvångshand­

lingarna all min tid och jag slutade gå i skolan.

När Jonna var 15 fick hon diagnosen tvångs­

syndrom. Hon gick i samtal hos en psykolog och fick antidepressiva läkemedel.

– I perioder mådde jag lite bättre, men tvånget var kvar. Livet var extremt tungt.

I början av gymnasiet gick Jonna mer i skolan, men ritualerna hindrade henne från att göra läx­

orna.

– I tvåan och trean gick jag bara dit någon ensta­

ka gång. Det var svårt att ta sig hemifrån.

Vändningen kom när hon fick en plats på OCD­Centret i Uppsala.

– Det första jag fick göra under KBT­behandlingen var att ta i ett dörrhandtag och inte tvätta händerna på en timme. Det var oerhört jobbigt, men jag fick

”Jag räknade steg, tände och släckte lampor och gick i sär- skilda mönster på mattor.”

J

1177 vårdguiden 1 • 20 19

Ungefär två personer av hundra har tvångssyndrom, OCD. Att leva med tvångssyndrom kan vara mycket svårt, men med rätt behandling blir de flesta bättre.

Många har någon gång haft jobbiga tankar eller känt ett inre tvång att göra vissa saker. Det kan vara att dubbelkolla om ytterdörren är låst eller att und­

vika brunnar i gatan. Detta är vanligt och sällan något som tyder på tvångssyndrom, eller OCD, obsessive­compulsive disorder.

Tvångstankarna som förekommer vid tvångssyndrom är ofta påträngan­

de och återkommande. De kan väcka starka känslor som rädsla, obehag, äckel och skuld.

– Tvångstankar kretsar ofta kring smuts och smitta. De kan också handla om rädslan för att skada någon. ”Tänk om jag körde på någon utan att märka det.” Ibland kretsar tankarna kring symmetri och exakthet. Tabutankar med aggressivt eller sexuellt innehåll förekommer också, säger Christian Rück, psykiater, lektor i psykiatri och forsk­

ningsgruppsledare vid Karolinska Institutet.

Du som har tvångstankar kan känna att du behöver göra vissa tvångshandlingar för att mins­

ka ångesten när tankarna kommer. Det kan också vara ett sätt att försöka förhindra att det du tänker på ska hända i verkligheten.

Exempel på tvångshandlingar är att tvätta sig upp­

repade gånger eller att om och om igen kontrollera om spisen är avstängd. Du kan också upprepa vissa ord eller siffror i tankarna eller sortera saker på ett visst sätt. Tvångshandlingarna kan med tiden bli mycket tidskrävande och vara ett hinder i skola, ar­

betsliv och relationer.

– Många dröjer länge innan de söker hjälp. En an­

ledning kan vara att de skäms eller känner sig udda och ensamma om sina tankar. Därför är det viktigt att få veta att tvångssyndrom finns och går att be­

handla.

Vad tvångssyndrom beror på är inte klarlagt, men forskning tyder på att det både är arv och miljö.

– Min forskningsgrupp håller på med en genetisk studie som förhoppningsvis ska leda till större kunskap om orsakerna till tvångs syndrom, säger Christian

Rück.

Det är vanligt att få de första symtomen som barn eller ton­

åring. Många har även and ra sjukdomar eller svårigheter, som depression, tics och olika ångestsjukdomar.

Har du tvångstankar, mår dåligt och har svårt att klara vardagen är det viktigt att söka hjälp. Det gäller också om du har ett barn som du misstänker kan ha tvångs­

syndrom.

Tvångssyndrom behandlas med psyko­

terapi, antidepressiva läkemedel eller en kombination av båda. Kognitiv beteende­

terapi, KBT, är en form av psykoterapi som har visat sig fungera bra vid tvångssyn­

drom. Du kan också få KBT via internet. En metod inom KBT är så kallad exponering med responsprevention. Då närmar du dig gradvis det som skapar obehag och utlöser tvångshandlingarna, samtidigt som du undviker att utföra tvångshandlingen.

– Det finns bra behandling att få och de flesta blir mycket bättre, säger Christian Rück.

”Det finns bra behandling att få”

+ Sök vård

Kontakta en hälsocen- tral eller psykiatrisk mottagning om du har tvångstankar, mår dåligt och har svårt att klara vardagen. Du kan också anmäla dig till KBT via internet.

Har du ett barn som du misstänker har tvångs- syndrom, börja med att kontakta en hälsocen- tral. Du som är ung kan också kontakta en ung- domsmottagning eller elevhälsan. Specialist- vård för unga ges på barn- och ungdoms- psykiatrin, bup. För en första kontakt, ring Bup-linjen på telefon- nummer 010-452 63 64.

Kontakta genast en psykiatrisk akutmottag- ning eller en akutmot- tagning om situationen känns outhärdlig och du känner att du inte orkar mer.

Om du är närstående, hjälp den som har tankar eller planer på att ta sitt liv att kontakta vården.

stöd av min terapeut. Efter hand fick jag ta på golv, rota i soptunnor och ta på toaletter. Ångesten kom, men jag stod ut. Och det jag varit rädd för hände inte, trots att jag hoppade över ritualerna.

Jonna stannade i fem månader. I dag är hon 23 år och mår bättre än hon vågat hoppas. Hon bor i egen lägenhet, läser in gymnasiet och umgås med sina vänner.

– Jag känner en stor livslust. Tankarna kring

smuts och smitta är borta. Jag kan få andra tvångstankar, men nu vet jag hur jag ska göra.

Det handlar om att inte lyssna, inte agera. Alla tvång späds på så länge som man ”tvångar”.

MER INFORMATION

 1177.se/ocd--tvangssyndrom

 1177.se/ocd--tvangssyndrom-hos-barn-och-tonaringar

 1177.se/kbt-pa-natet