ATT LEVA MED DEMENS VAD SÄGER ETT BLODPROV?

1177 vårdguiden 2 ^• 18 1

FOTO EMMALI ANSÉUS

ATT LEVA MED DEMENS VAD SÄGER ETT BLODPROV?

Babben:

”Så tar jag kontroll över sötsuget”

Linda väntar sitt andra barn

tema:

GRAVID

Från plusset på stickan till första värken

NORRBOTTENS LÄN NR 2 •2018

Smarta

soltips

2 1177 vårdguiden 2 ^• 18

2

Ring 1177 för sjukvårdsråd- givning och hjälp att hitta vård, dygnet runt. Texttele- fon: 0771-117799. Från utlan- det: +46 771 11 77 00.

1177.se Artiklar om sjuk- domar, behandlingar och läkemedel. Hjälp att hitta rätt i vården. Kontaktupp- gifter till alla mottagningar.

E-tjänster Logga in och boka tid, förnya recept eller kontakta din vårdcentral.

 facebook.com/1177- vardguidenstockholm

 facebook.com/1177- Vardguidenbarnoch- foraldrar

Ring 1177 för sjukvårdsråd - givning och hjälp att hitta vård, dygnet runt. Från utlandet:

+46 771 1177 00.

Använd 1177.se för hjälp att hitta rätt i vården. Här finns kontakt- uppgifter till alla mottagningar samt fakta om sjukdomar, behandlingar och läkemedel.

Logga in på 1177.se för att kontakta vården. Här kan du till exempel boka, om- eller avboka tider på din hälsocentral eller mottagning, förnya ditt recept och läsa i din journal.

Ring 0920-28 40 00 till Region Norrbottens växel. Hit vänder du dig med frågor om hälso- och sjukvården samt patienträttig- heter, fakturor, sjukresor och patientavgifter.

Kontakta din vårdgivare eller Patientnämnden, 020-59 90 00, om du har synpunkter på vården.

Ring 112 vid livshotande tillstånd.

1177 VÅRDGUIDEN

är en tidning från Region Norrbotten som produceras i samarbete med Stockholms läns landsting. Den delas ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet.

CHeFredAKTÖr & AnSvArig uTgivAre:

Anna Sjökvist

redAKTÖrer: Maria Fröjdh, Anna Ritter redAKTiOn nOrrBOTTen: Ulrika Englund KOnTAKT: 0920-28 43 64

1177vardguiden@norrbotten.se Region Norrbotten

1177 Vårdguiden

Kommunikationsavdelningen 971 89 Luleå

MediCinSK grAnSKning: Mats Weström, Region Norrbotten, samt Johan Bratt och Inger Rising, Stockholms läns landsting.

upplAgA: 132 000 Norrbottens län upplAgA: 1 083 000 Stockholms län upplAgA: 179 000 Uppsala län upplAgA: 145 000 Värmlands län OMSlAgSFOTO: Petra Älvstrand grAFiSK FOrM: Graffoto, Stockholm TrYCK: Roto Smeets AB, Holland Tidningen 1177 Vårdguiden distribueras även i digital form via 1177.se.

Livets

kontraster

Jag minns mina graviditeter med stolthet. Aldrig har jag känt mig så stark och jordnära som då. Förutom att jag fick pallra upp sängen med tjocka böcker i huvudändan och mer eller min­

dre sitta och sova mot slutet hade jag nästan inga krämpor alls.

Åtminstone inte vad jag minns i dag, så här ett antal år efteråt.

Graviditeterna resulterade i tre fantastiska barn som alla är så gott som vuxna i dag.

Vi har träffat Cecilia, Viktor, Linda och Martin och för dem har livet som föräldrar precis börjat. Läs om deras resa i vårt tema om graviditeten, eller Från plusset på stickan till första värken.

Livets kontraster, från glädjen i ett nyfött barn till sorgen när livet inte blir som man tänkt sig, är tydliga i det här numret.

Möt Pelle, som fick en demensdiagnos vid 68, och tillsammans med sin hustru Ingrid gör vad han kan för att ändå ha ett så gott liv som det går.

Nu är sommaren äntligen här och det är högsäsong på våra akut­

mottagningar. Brutna hand­ och fotleder ligger i topp på skador som vi, och i synnerhet våra barn, råkar ut för när sommaren lockar till utelek. Och det är väl som det ska, för på sommaren vill vi vara aktiva. Läs om de vanligaste sommarskadorna och möt Olivia som bröt armbågen när hon hoppade studsmatta.

Solen och värmen har kommit för att stanna ett tag och vi vill passa på att njuta den korta tid vi har på oss innan året vänder

igen. Jag älskar att vara utomhus och sticker gärna näsan i vädret så snart solen tittar fram. Men jag för söker ändå vara försiktig för att inte bränna mig. Läs våra sol smarta tips så att du kan njuta mer av sommaren. För njuta – det ska i alla fall jag göra.

Anna Sjökvist Chefredaktör

Innehåll

1177 vårdguiden 2 ^• 18 3

1177 vårdguiden 1 ^• 18 3

Innehåll

8

Så växer fostret i magen – och så kan det kännas i den gravida kroppen.

Också  i det här numret:

4 Ring nya BUP-linjen

5 Inspiratören: Babben Larsson 20 Njut av sommarens smaker

26 1177 Vårdguiden på telefon – så funkar det

28 Prover & tester

22

”Jag vill ta bort skammen kring demens. Kan jag göra något för andra, så gör jag gärna det.”

17

6

4 1177 vårdguiden 2 ^• 18

AKUTEN I SUNDER- BYN HAR FLYTTAT…

Akutmottagningen i Sunderbyn har flyttat till provisoriska lokaler.

De ska användas under om- och tillbyggnationen av sjukhuset, troligtvis fram till år 2022. Jäm- fört med tidigare finns där mer utrymme, fler behandlingsrum och en planlösning som ger personalen möjlighet till en bra överblick.

… OCH ÄVEN DEN I GÄLLIVARE

Akutmottagningen på Gällivare sjukhus byggs om för förbättrad säkerhet och sekretess.

En tillbyggnad ska rymma en saner ings hall där patienter som fått giftiga ämnen på sig kan tas emot.

Verksamheten har flyttat till tillfälliga lokaler i sjukhuset, där akutvården bedrivs som vanligt.

I januari 2019 beräknas den ombyggda akutmottagningen vara klar.

: OSKAR KULLANDER

Det är ganska vanligt att den som är ung någon gång känner sig ledsen, orolig eller deppig. I första hand är det hälsocentralen, skol­

hälso vården eller ungdomsmottag­

ningen som du eller dina föräldrar ska kontakta.

Om stödet som ges där inte räcker kan BUP hjälpa till. Det är en speci­

alistverksamhet som vänder sig till barn och ungdomar upp till 18 år med medelsvåra till svåra psykiska tillstånd. Det kan till exempel hand­

la om ångest, depression och bete­

endestörningar.

Tidigare har länets fyra barn­ och ungdomspsykiatriska mottagning­

ar – Gällivare, Kalix, Piteå och Lu­

leå/Boden – tagit emot telefonsam­

tal och remisser som gäller nya ärenden. Nu ska du som är ung, dina föräldrar eller andra anhöriga i stället vända sig till den nystartade BUP­linjen. Telefonnumret är 010­452 63 64. Du som redan har en pågående kontakt med en BUP­mot­

tagning ska även fortsättningsvis höra av dig dit.

Ring nya BUP-linjen

Har du barn som har svårt att få vardagen att fungera?

Eller är du själv tonåring och mår psykiskt dåligt?

Du som söker till barn­ och ungdomspsykiatrin, BUP, för första gången ska ringa till BUP­linjen.

Johanna Johansson, psykiatrisjuk- sköterska, är en av dem som svarar när du ringer BUP-linjen.

Om dina eller ditt barns svårig he­

ter verkar vara ett ärende för BUP erbjuds du en tid för ett första bedöm­

ningssamtal. Vid lindriga besvär kommer du att hänvisas till hälso­

centralen, elevhälsan eller en annan verksamhet. I övriga fall tar en barn­

och ungdomspsykiatrisk mottagning över. Det är dem du fram över kom­

mer att ha kontakt med.

Tanken med att samla alla inled­

ande barnpsykiatriska bedömningar på ett ställe är att de ska vara kvali­

tetssäkrade och enhetliga. På så sätt blir vården mer rättvis, samtidigt som BUP­mottagningarna på de olika orterna kan lägga mer av sin tid på barn och unga som inte mår bra.

 umo.se/att-ma-daligt/

 1177.se/bup

GRATIS VACCIN MOT PNEUMOKOCKER

Region Norrbotten erbjuder gratis pneumokockvaccin för dig som är 65 år och äldre. Även personer som tillhör vissa risk- grupper får vaccinera sig utan kostnad. För de flesta handlar det om en engångsvaccination.

Vissa högriskgrupper kan dock behöva påfyllnadsdoser.

Pneumokocker kan bland annat orsaka bihåle- och öroninflamma- tion. Bakterien är även den van- ligaste orsaken till lunginflam- mation. Den kan, om den sprider sig, ge upphov till livshotande infektioner som hjärnhinnein- flammation och blodförgiftning.

Vaccinet är sedan tidigare gratis för barn och unga upp till 17 år och ingår i det allmänna vacci- nationsprogrammet.

ILL: JANETTE BORNMARKER

4 1177 vårdguiden 2 ^• 18

”Det är helt uppenbart vad jag går igång på – socker och andra snabba kolhydrater. Jag minns inte min första fylla, men där- emot har jag ett skarpt minne av min första chipspåse. Samma känsla minns jag att det var att äta rostat bröd med smör och marmelad.

Med tiden har jag lärt mig att

Inspiratören

lyssna på kroppens signaler:

Hur känns det en timme efter maten? Blev jag sugen på mer, mår jag illa, är jag stoppmätt?

Suget triggas inte bara av socker, utan också av ris, pasta, pizza och potatis.

Ofta fi nns det en diff us känsla bakom suget. Jag kan vara trött, orolig, känna mig ensam, arg eller uttråkad. Om jag då frågar mig: ’Vad känner jag, kan jag leva med den känslan?’, så kan det hejda mitt känslomässiga ätande.

För att ta kontroll över suget har jag utvecklat strategier.

Planering är mitt bästa verktyg,

” Planering hjälper mot sockersuget”

Babben Larsson:

det hjälper mot sockersuget.

På kvällen gör jag en plan för frukost, lunch och middag nästa dag så jag slipper sena, dåliga beslut.

Motion minskar också suget.

När jag är hemma sticker jag till gymmet eller går ut och går.

Jag har också personlig tränare en gång i veckan. Efter ett trä- ningspass belönar jag mig själv med bra mat istället för att ’unna mig’. Ett wienerbröd skulle förstöra allt.”

Berättat för GUNILLA ELDH Foto SUSANNE WALSTRÖM

Vårdguiden 2-18.indd 5 2018-05-16 19:46

6 1177 vårdguiden 2 ^• 18

Visst är solen härlig! Den värmer oss och gör att vi känner oss gladare och piggare.

Solljuset drar igång hjärnans signalsystem och påverkar vakenhet och humör.

Solljuset påverkar även kroppen, i huvud­

sak via D­vitaminet som bildas i huden när den exponeras för sol. På våra breddgrader behöver de flesta vara ute med bart ansikte och bara händer och underarmar i 15 – 20 minuter dagligen under sommarhalvåret.

Ju ljusare hud, desto fortare kan vi tillgodo­

göra oss D­vitaminet.

D­vitamin skyddar mot benskörhet och det finns studier som pekar mot att det även har en positiv påverkan på en rad andra sjuk domar och hälsotillstånd, som blod­

tryck, influensa och depression.

Men solen kan också vara förrädisk. Är du för länge i solen kan du få brännskador.

Första tecknet är att huden rodnar, blir varm, svider eller ömmar. Vid en allvarlig sol­

brännskada kan det bildas blåsor och sår.

Har du fått brännskadad hud som är röd

och öm ska du undvika solen i några dagar så att huden får läka. Kylbalsam, en fuktgi­

vande lotion eller en sval, blöt handduk kan lindra obehaget. Solljus gör också att huden åldras snabbare och att rynkor och pigmentfläckar uppstår.

En del personer får eksem i solen, fram­

för allt tidigt på våren. Soleksem ger rod­

nande, kliande och knottrig hud och ibland små blåsor.

– Får du soleksem bör du vara extra för­

siktig. Det är inte farligt men det kan klia och vara obehagligt, säger hudläkaren Karin Sartorius.

Lindra med en receptfri svag hydrokorti­

sonkräm, som du kan köpa på apotek.

Rådgör med en läkare innan du använder hydrokortison på barn under två år.

Risken att få hudcancer är den främ­

sta anledningen till att vara solklok. Hud­

cancer blir allt vanligare i Sverige.

– Det absolut viktigaste för att minska ris­

ken för hudcancer är att undvika att bränna sig. För varje gång huden blir röd och bränd av solen ökar risken, säger Karin Sartorius.

VAR SOLKLOK

Vissa läkemedel, exem­

pelvis immunhämmande och viss typ av antibioti­

ka, kan göra din hud mer känslig för solens strål­

ning. Läs bipacksedeln eller fråga på ett apotek eller en läkare.

Ögonen är också käns­

liga. Starkt solljus under lång tid kan öka risken för grå starr och ögon­

sjukdomen makula­

degeneration. Skydda ögonen med mörka hel­

täckande solglasögon, särskilt när du är på sjön eller vandrar i fjällen.

Färska operationsärr bör man skydda mot solen för att de ska läka så fint som möjligt.

Vi har samlat de bästa tipsen för sommarens soldyrkare.

text ANNA RITTER illustration JANETTE BORNMARKER

Strålande tider!

1177 vårdguiden 2 ^• 18 7 Personer med ljus hy och rött eller ljust

hår är särskilt känsliga för solens strålar.

Ju mörkare hy du har, desto bättre tål du solen och desto mindre är risken för hud­

cancer. Därför är det viktigt att anpassa ditt solbeteende efter vilken hudtyp du har.

På stralsakerhetsmyndigheten.se kan du testa hur länge du kan vara i solen utan att bränna dig. Där kan du ladda ner appen Min soltid.

Var extra försiktig med solen om du är på sjön eller stranden eller i ett land där solen är starkare än i Sverige. Sand och vatten re flekterar solljuset, vilket ökar strålning­

ens effekt. Du bör också vara extra försik­

tig om flera av dina biologiska släktingar har fått hudcancer, eller om du har många födelse märken.

Mycket tid i solen ökar risken för flera typer av hudcancer, även om du inte bränner dig.

– Det finns flera sorters hudcancer, en del är relaterade till brännskador, medan andra i högre grad beror på den samlade soltiden under flera år, säger Karin Sartorius.

Se till att skydda dig vid alla utomhus­

aktiviteter eller om du har ett yrke där du vistas mycket utomhus.

– Använd kläder och hatt i första hand, komplettera med solskyddskräm där kläd­

erna inte täcker. Använd solskyddsfaktor 30 eller högre. Mitt på dagen, mellan klockan 11 och 15,

bör du undvika solen helt och söka skugga, säger Karin Sartorius.

Snåla inte med solskyddskrämen.

För att krämen ska ge det skydd som utlo­

vas krävs det att du smörjer in en stor klick som ger ett täckande lager. Bad och svett­

ningar gör att du måste smörja in ofta, även om solkrämen är vattenfast.

– Hårbotten och öron är kroppsdelar som många glömmer bort att skydda. En hatt är bästa skyddet.

Tänk på att även molniga dagar kräver solskydd eftersom strålningen ändå är stark.

Barns hud är känsligare än vuxnas, och blir lättare bränd av solen.

– Att som barn bli bränd av solen ökar risken för hudcancer senare i livet. Därför är det viktigt att skydda barns hud, säger Karin Sartorius.

Barn under ett år ska helst inte alls vara i direkt solljus. Stanna i skuggan eller inom­

hus när solen är som starkast. Det finns även viss UV­strålning i skuggan, därför är det bra att klä ditt barn i tunna, heltäckande kläder och solhatt. Använd solkräm med solskyddsfaktor 30 eller högre för barn som är äldre än sex månader. De är ofta rörligare och svårare att hålla helt i skugga. Smörj ditt barns händer och de delar av huden som inte går att skydda med kläder.

Barn över ett år behöver alltid skyddas med kläder och solhatt när de befinner sig i solen. Smörj in de delar som inte

täcks av kläder med solskydds­

kräm med faktor 30 eller högre.

MER INFORMATION

 1177.se/solskador- pa-huden

 1177.se/hudcancer

 1177.se/solrad-barn

8 1177 vårdguiden 2 ^• 18

Du tittar på stickan och ser ett plus eller något annat positivt tecken.

Det är nu det händer – du ska bli förälder, för första gången eller på nytt.

Vi har träff at Cecilia, 28, som ska få sitt första barn, och Linda, 41, som väntar ett syskon till 6-årige Pelle.

ETT NYTT LIV

1177 vårdguiden 2 ^• 18 99

text GUNILLA ELDH foto LENNART NILSSON

Fotografen Lennart Nilsson var först i världen med att fotografera inne i livmodern. Ett barn blir till, som kom 1965, öppnade en ny värld och bidrog till att blivande föräldrar kunde dela upplevelsen av att se sitt barn växa och förbereda sig för det nya livet.

D

tivt utslag. Utebliven mens, ömmande bröst, trötthet, illamående och metallsmak i munnen är tidiga tecken. En del kan också bli känsliga för dofter eller få humörsvängningar.

Trots att embryot är osynligt för blotta ögat påverkas hela din kropp på ett om­

välvande sätt. Det beror på att hormo­

nerna, kroppens signal ämnen, jobbar för högtryck. Deras uppgift är nu att anpassa miljön i livmodern till det nya livet som ska växa och utvecklas där.

I början utvecklas embryot i ras­

ande fart, från storleken av en ärta i gravidvecka 7 till en tumme i gravid­

vecka 12. Graviditeten delas in i tre delar, så kallade trimestrar.

I slutet av första trimestern har em­

bryot fått en tunn, genomskinlig hud och svävar tyngdlöst i fostervatten.

Om du har mått illa, känt dig ovanligt trött eller lite nedstämd brukar det avta vid den här tiden. Snart är också den största risken för missfall över.

Nästan alla organ är på plats och utvecklingen av nervsystemet och hjärnan tar fart. Nu bildas omkring 200 000 nya nervceller i minuten. En del av dem kommer att utvecklas till de celler som ska bli hjärnans yttersta lager, hjärnbarken. Där finns med­

vetande, minne och de hjärnområ den som styr kroppsrörelser och sinnen;

känsel, lukt, smak, syn och hörsel.

I andra trimestern, omkring vecka 16, reagerar fostret på yttre ljud, som musik. Så småningom lär det sig

att skilja mellan välbekanta och främ­

mande röster. Att de första språklek­

tionerna sker redan på fosterstadiet vet man eftersom nyfödda barn reage­

rar igenkännande när de hör sitt mo­

dersmål till skillnad från andra språk.

Någon gång kring vecka 18 – 20 bru­

kar de flesta börja känna fosterrörelser och de ska sedan fortsätta under hela graviditeten, även om rörelseutrymmet krymper mot slutet.

Syrerikt blod och näringsämnen får fostret från moderkakan, placentan, via navelsträngen. Moderkakan är också en skyddande barriär mot bland annat bakterier och virus.

Hur fostret utvecklas beror på en kombination av arvsanlag och miljö.

Vissa miljöfaktorer kan du påverka själv, som att avstå från ämnen som är skadliga för fostret, som alkohol, vissa kemikalier, tobak och tobaksrök.

Andra ämnen är nödvändiga för att fostret ska utvecklas normalt under graviditeten. Ett exempel är B­vitami­

net folat. Om du har brist på detta ämne när du blir gravid ökar risken för att fostret ska få ryggmärgsbråck. Rekom­

mendationen är därför att ta kosttill­

skottet folsyra om du vet med dig att du kan tänkas bli gravid. Läs mer på sidan 12.

Under den tredje trimestern är fostret så pass utvecklat att det kan överleva en för tidig förlossning.

Någon gång mellan vecka 32 och 36 förbereder sig de flesta barn genom att lägga sig med huvudet nedåt. Drygt tre procent lägger sig i stället i sätes­

läge, det vill säga med stjärten nedåt.

I Norrbotten erbjuds den blivande mamman ett så kallat vändningsförsök när graviditeten är 36 fulla veckor.

Det innebär att en specialistläkare försöker vända barnet så att huvudet ligger nedåt.

Nu vilar barnet tungt i ”startläge”

och är redo att möta världen – och dig!

ETT

NYTT LIV

10 1177 vårdguiden 2 ^• 18

10

Inom mödrahälsovården kan du bli er- bjuden undersökningar som ger infor- mation om fostret. Vilka du blir erbjuden beror bland annat på din ålder och var du bor. All fosterdiagnostik är frivillig och det är alltid du som är gravid som avgör hur mycket du vill veta.

Ultraljudsundersökning. De fl esta re- gioner och landsting erbjuder ultraljud i vecka 18 – 20. Undersökningen ska visa hur länge graviditeten pågått och hur den utvecklas. Det går att se mo- derkakan och hur många foster det är.

Barnmorskan eller läkaren tittar också på fostrets hjärtslag och om det syns några missbildningar hos fostret.

KUB – kombinerat ultraljud och blod- prov. Med KUB går det att beräkna sannolikheten för att ett foster har Downs syndrom eller andra, mer ovanliga, kromosomavvikelser. KUB består av ett blodprov och en särskild ultraljuds undersökning i vecka 11 – 14.

KUB erbjuds för närvarande inte i Norrbotten.

FOSTERDIAGNOSTIK

1177 vårdguiden 2 ^• 18 11 NIPT – blodprov som visar kromoso-

mer. NIPT räknas som mycket tillförlit- ligt men om provet ger en misstanke om att fostret har en kromosomavvik- else behöver du göra moderkaksprov eller fostervattensprov för att få ett defi nitivt svar. NIPT erbjuds för närvar- ande inte i Norrbotten. Ultraljud, KUB och NIPT kan inte orsaka missfall.

Fostervattensprov. Finns en ökad sannolikhet för att fostret har en kro mo - som avvikelse kan man ta prov på fostervattnet genom en tunn nål som förs in i livmodern. Provet görs tidigast i vecka 15. Omkring 1 procent av prov- tagningarna leder till missfall.

Moderkaksprov. Ett alternativ till fos- tervattensprov är moderkaksprov som

kan göras redan i vecka 11. Det erbjuds gravida som har vissa kända ärftliga sjukdomar eller där det fi nns en ökad sannolikhet för att fostret har en kromo- somavvikelse. Omkring 1 procent av provtagningarna leder till missfall.

MER INFORMATION

N

– Jag plussade redan efter ett par må- nader. Då var mensen två veckor försenad men jag ville inte testa för tidigt och riskera att bli besviken, säger Cecilia.

Hennes minnesbild av ögonblicket är skarp.

– Det var mitt i natten och jag gick upp för jag hade svårt att sova. Jag skakade i hela kroppen när jag väntade på vad displayen skulle visa – det blev tre plus. Då väckte jag Viktor, han var helt yrvaken och såg chockad och glad ut.

Trots att graviditetstestet gav så tydligt utslag väntade Cecilia till vecka åtta eller nio innan hon ringde barnmorskemottagningen.

– Jag var ganska nervös för att få missfall. Jag läste en del i olika forum på nätet, men när jag träff ade barnmorskan rådde hon mig att bara kolla säkra käl- lor, som 1177.se. Det fi nns ju så mycket felaktig infor- mation därute som bara skapar onödig oro.

Nu är Cecilia i vecka 22, hon har fått svårt att knäppa jeansen och de tidiga kän- ningarna har gått över.

– Jag var lite, lite illamående i början men inte så att jag kräktes eller inte kunde jobba.

Och så var jag kvällstrött, ibland fi ck jag sova en stund efter jobbet.

I vecka 18 gjordes den vanliga ultraljuds- Cecilia och Viktor väntar sitt första barn:

”Tänk att det är en

liten människa därinne”

text GUNILLA ELDH foto LINN MALMÉN

undersökningen där barnmorskan ser att fostret växer som det ska. För Cecilia och Viktor betydde bilden att det blev verkligare att de snart ska bli för- äldrar.

– Vi hade så svårt att förställa oss att det skulle vara något därinne, men det var en jättefi n bild med skar- pa konturer. En liten människa, det var väldigt mysigt.

I vecka 18 kan man med stor säkerhet avgöra vilket kön fostret har. Cecilia och Viktor hade bestämt att de ville veta.

– Vi var så nyfi kna, vi kunde inte hålla oss. Barn- morskan sa att utifrån det hon kunde se var det en fl icka. Jag hade det lite på känn, säger Cecilia.

Redan vid första besöket på mödrahälsovårds- mottagningen berättade barnmorskan att det fi nns psykologhjälp för den som har förlossningsrädsla och att det i så fall är bra att ta tag i det tidigt.

– Men jag är inte så rädd, även om man kanske kan få en lite negativ bild när man läser på nätet.

Det är oftast de som inte mår så bra som vill berätta om sina skräckupplevelser av förlossningen.

Nästa besökstid på mödrahälsovårdsmot- tagningen är reserverad för mamman.

– Då är det bara barnmorskan och jag och vi ska prata om hur jag mår i själen, säger Cecilia.

Om allt går som det ska är det omkring fyra månader kvar till förlossningen – och dagen då de blir föräldrar.

(Facit: Det blev en Ebba.)

 1177.se/fosterdiagnostik

12 1177 vårdguiden 2 ^• 18

FOLSYRA OCH FOLAT

Du som planerar att bli gravid rekommenderas att ta 400 mikrogram folsyra- tillskott om dagen för att minska risken för rygg- märgs bråck hos fostret.

Folat och folsyra är olika former av samma B-vitamin.

Det behövs för celldel- ningen och är därför extra viktigt inför och under gra- vi diteten.

Folat fi nns naturligt i maten, till exempel i mörkgröna bladgrönsaker, olika slags kål, bönor, linser, frukt och bär. Folsyra är konstgjort och lättare för kroppen att ta upp.

Fortsätt med folsyratill- skottet fram till och med graviditetsvecka 12. Där- efter är det viktigt att äta mat som är rik på folat.

Pollen- allergi?

Har du pollenallergi och är gravid eller ammar kan du behöva anpassa dina läke- medel eller din behandling.

Läs mer på 1177.se/gravid- och-pollenallergi

DRAR DET IHOP SIG?

Det är vanligt att få samman- dragningar. Ofta känns de från mitten av graviditeten.

Vid sammandragningar blir magen hård, men det brukar inte göra ont. De försvinner ofta när du vilar eller slapp nar av. Det kan vara svårt att skil- ja på sammandragningar och förvärkar inför förloss ningen.

Om sammandrag ningarna förändras och gör mer ont kan det i stället vara förvärkar.

TEMA GRAVID

På 1177.se fi nns ett helt tema om graviditeten. Där fi nns bland annat en gravi dit ets- kalender och fakta om gra vi ditets besvär, foster- dia gno stik och bra mat under graviditeten.

Du kan också prenume- rera på gravidveckobrevet, där du kan läsa om vad som händer i magen vecka för vecka.

ANTIDEPRESSIVA LÄKEMEDEL

Om du behandlas med antidepressiva läkemedel och planerar att bli gravid ska du inte sluta ta medicinen utan att först prata med din läkare. Om du har fått anti- depressiv läkemedelsbehandling under graviditeten kan du få fortsätta med den även när du ammar.

Kontakta mödrahälso vår- den så snart du vet att du är gravid, helst före gravid- itetsvecka 9. Du erbjuds då ett tidigt hälsosamtal på en mödrahälsovårdsmot- tagning. Besöket fokuse- rar på dina levnadsvanor, för att ge bästa möjliga start till både dig och det väntade barnet.

18–20

Du erbjuds en ultraljudsundersök- ning där man kan se om det är ett eller två foster, om fostret utvecklas som det ska samt beräkna förloss- ningsdatum. Du väljer själv vilken ultraljudsmottagning du bokar tid på.

I vecka 20 er bjuds du ett besök till barnmorska, med samtal om bland annat hur kroppen påverkas av gra- viditeten och om hur du kan planera ditt arbete eller din ledighet.

Efter hälsosamtalet är det dags för inskrivning. Besö- ket innehåller bland annat vårdplanering och provtag- ning. Du får även informa- tion om fosterdiagnostik.

Under hela gravidite ten har du möjlighet att få extra be sök hos barnmorskan, om du har behov av det.

Graviditetsvecka

Tidslinjen gäller för dig som väntar ditt första barn. Har du fött barn tidigare kan tider och antal besök variera något.

Läs mer under tema Gravid på 1177.se

8 – 12

Bra mat för gravida

När du är gravid är det viktigt att du får i dig tillräck- ligt med energi och näringsämnen som folsyra, vitamin B12, D-vitamin och järn.

Bra mat är färgstarka grönsaker och bär, kyckling, fi sk från stora hav, yoghurt, fullkornsprodukter och livsmedel som innehåller bra fettsyror, till exempel avokado och nötter.

Fisk från insjöar och Östersjön innehåller höga halter av miljö- gifter. En aktuell lista över vilka sorter du bör undvika fi nns på livsmedelsverket.se.

Vissa livsmedel bör du undvika helt. Rått kött kan innehålla para- siten toxoplasma och vissa mjuka ostar kan innehålla listeria, en bakterie som är farlig för foster. Läs mer om mat för gravida:

1177.se/mat-och-gravid

27,5 år

… är medelåldern för förstföderskor i Norrbottens län. För landet i helhet är den 28,6.

1177 vårdguiden 2 ^• 18 13

FOTO: GETTYIMAGES

29–42 25–28

Välkommen till mödrahälsovårds mo t - tag ningen, mhv. Här får du hjälp och stöd under hela graviditeten och upp till 16 veckor efter förlossningen.

Under hela graviditeten har du som väntar barn möjlighet att träff a en barnmorska, ensam eller med din partner. Vid besöken på mödrahälsovårdsmot- tagningen görs rutinkontroller av vikt, blodtryck, blodsocker och andra blodvärden. Barnmorskan mäter också magen och lyssnar på fosterljud.

– En stor del av besöken handlar också om hur den blivande mam- mans livsstil påverkar hur både hon och fostret mår, säger Samira Vakili, barnmorska.

För de fl esta innebär graviditeten inga andra besvär än lite illamående och trötthet som ofta är övergående.

– Idag har många högt bmi när de blir gravida. Det innebär inte bara risker för den blivande mamman utan också för barnet, säger Samira Vakili.

Det råd som gravida får numera är att röra på sig och äta hälsosam mat

för att inte gå upp för mycket i vikt under graviditeten.

Ett förhöjt blodsockervärde kan vara tecken på graviditetsdiabetes. Om det är väldigt högt kan du blir trött och törstig, kissa oftare och mer, men oftast ger graviditetsdiabetes inga symtom. 

Specialistmödravården utreder och behandlar sjukdomar hos den blivande mamman och följer fosterutvecklingen om det uppstått komplikationer under tidigare graviditeter eller förlossningar.

– Men även om man är inskriven på specialist- mödravård fortsätter man att gå på sina vanliga besök på mödrahälsovårdsmottagningen, säger Samira Vakili.

Höga blodsockervärden under graviditeten ökar också risken för havandeskapsförgiftning, pre - e klampsi. Det innebär att man får högt blodtryck i

kombination med protein i urinen.

– Kvinnor som har haft problem med diabetes eller högt blodtryck under tidigare graviditeter följer vi extra noga.

Graviditeten innebär en ”stress test”

av sköldkörtelns funktion hos mamman.

Graviditetshypo tyreos innebär att sköld körteln utsöndrar för lite av ett hormon som är nödvändigt för att fost- rets hjärna och nervsystem ska utveck- las normalt.

Det fi nns ett samband mellan gravidi- tetshypotyreos och övervikt. I Norrbotten screenas alla gravida, oavsett bmi, för sköldkörtel sjukdomar.

På mödrahälsovårdsmottagningen får du och din partner också möjlighet till föräldrastöd i grupp, som bland annat kan handla om förlossning, smärt- lindring och amning.

 bebisinorr.se

Stöd hela vägen

Barnmorskan följer din graviditet genom att bland annat mäta blod tryck och magens stor lek och lyssna på fost rets hjärtljud.

I vecka 28 erbjuds du som blivande mamma att komma ensam på ett besök till barn- morska.

Fortsatta graviditetskontroller var- annan vecka fram till förlossning.

Barnmorskan undersöker hur barnet ligger i magen. Alla blivande föräldrar erbjuds föräldrastöd i mindre eller större grupp eller individuellt. Barnmorskan infor- merar om vad som händer i slutet av graviditeten, om förlossning- ens alla skeden samt om den första tiden med barnet.

Personen på bilden är inte samma som i texten. FOTO: SUNE FRIDELL

14 1177 vårdguiden 2 ^• 18

bebisen. Linda Reinholdsson, 41, Luleå, väntar sitt andra barn, Martin Norman ska bli pappa för första gången och Pelle, 6, ska bli storebror.

Linda och Martin väntar ett syskon till Pelle:

”Nu vill vi

lära känna henne utanför magen”

text GUNILLA ELDH foto PETRA ÄLVSTRAND

1177 vårdguiden 2 ^• 18 1515

Vanliga besvär

Graviditeten kan vara omvälvande. Föränd­

ringarna i kroppen och hormonbalansen gör att du kan få olika graviditetsbesvär. De flesta varar bara under en begränsad tid.

BLODTRYCK. Har du redan lågt blodtryck kan du få besvär i början av graviditeten, då blodtrycket brukar sjunka. Undvik att stå länge och att resa dig upp snabbt eftersom du kan bli yr eller svimma. Senare brukar blodtrycket stiga igen. Går det upp för mycket i slutet av graviditeten kan det vara tecken på havandeskapsförgiftning.

BÄCKENSMÄRTA(FOGLOSSNING). När brosket som håller ihop bäckenbenen luckras upp för att ge plats åt barnet blir du överrörlig i bäckenlederna och kan få ont där. Försök röra på dig, variera ställning och hålla ryggen rak. Fråga din barnmorska om skonsamma övningar. Smärtorna brukar gå över ganska snart efter förlossningen.

HALSBRÄNNA OCH FÖRSTOPPNING. Att avstå från stark mat, kaffe och sen kvällsmat kan hjälpa mot halsbränna. Det finns även receptfria läkemedel. Att motionera, äta fullkornsbröd och fiberrika grönsaker är bra mot förstoppning, liksom hela linfrön eller katrinplommon.

ILLAMÅENDE OCH KRÄKNINGAR. Att må illa och kräkas är allra vanligast i början av graviditeten, men kan förekomma även senare. Ett tips är att äta något litet innan du går upp ur sängen på morgonen och att äta många men små måltider. En del blir hjälpta av läkemedel.

SVULLNA BEN OCH FÖTTER. Svullnaden i ben och fötter går ner om du använder stödstrumpor. Ett kvällsbad kan också hjälpa.

SÖMNSVÅRIGHETER. Kanske har fostret en vakenperiod när du själv vill sova. Du kan också drömma mycket, behöva stiga upp för att kissa eller ha svårt att hitta en bra sovställning.

TRÖTTHET. Många känner sig mycket trötta, främst i början och slutet av graviditeten. Försök få tid till vila och återhämtning, om du kan.

URINVÄGSINFEKTION OCH FLYTNINGAR. Får du urinvägsinfek­

tion under graviditeten är det extra viktigt att få behandling.

Annars kan den bli värre och ge sammandragningar eller värkar. Rikligare flytningar är vanligt, men är de illaluktande kan det vara tecken på en infektion som behöver behandlas.

ÅDERBRÅCK OCH HEMORROJDER. Även musklerna i blodkärlen slappnar av och då vidgas venerna, de kärl som för blodet till­

baka till hjärtat. Det kan leda till åderbråck eller hemorrojder som ofta minskar eller försvinner efter förlossningen.

Blödning – vanligt och ofta ofarligt

En blödning kan vara tecken på missfall, men beror ofta på något annat. Hur bråttom det är att söka vård beror på hur mycket blod det kommer, hur länge du har varit gravid och hur du mår i övrigt. Du kan alltid ringa och få sjuk vårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

MER INFORMATION

1177.se/graviditetsbesvar

1177.se/blod-under-graviditeten Linda och Martin väntar

ett syskon till Pelle:

”Nu vill vi

lära känna henne utanför magen”

text GUNILLA ELDH foto PETRA ÄLVSTRAND

M

– Vi längtar efter att få träffa vår dotter och lära känna henne utanför magen. Pelle är så lycklig över att bli storebror, och jag och Martin är lyckliga över att få en familjemedlem till, säger hon.

När Linda, som bor i Luleå, ser tillbaka tycker hon att graviditeten som helhet gått bra, trots att hon mått dåligt och haft en del komplikationer.

– Jag mådde illa och kräktes varje morgon från vecka 8 men det gav med sig någon gång i vecka 18 – 20. Frukost på sängen var det enda som hjälpte.

Under den första graviditeten fick Linda smärt- samma åderbråck ovanför knäna men de gick till- baka. Den här gången har hon fått åderbråck även på vaderna.

– Jag lägger upp benen högt så ofta jag kan och har omväxlande stödknästrumpor och stöd- strumpbyxor.

Efter en liten blödning i vecka 8 gjordes ett ultraljud som visade ett myom, en ofarlig muskel- knuta, inne i livmodern.

– Det störde inte fostret, hjärtat tickade som det skulle. Sedan dess har jag gått på regelbundna kontroller vid specialistmödravården.

Vid första kontrollen var myomet litet som en mandarin. Myom växer ofta av hormonet östrogen, som är förhöjt under graviditeten.

– Vid den senaste kontrollen i vecka 32 var det större än en grapefrukt. Det ser ändå ut som att jag kan föda vaginalt, men vi får se.

När Pelle skulle födas försökte man få igång förlossningsarbetet. Förlossningen drog ut på tiden och slutade med akut kejsarsnitt. Linda fick inga komplikationer av kejsarsnittet, men hon var väl- digt medtagen efter det utdragna värk arbetet.

Den här gången hoppas hon slippa igångsättning.

– Specialistmödravården har varit fantastisk.

Personalen har full koll på mig och jobbar för att det ska bli så bra som möjligt. Jag har också haft stort stöd av mödrahälsovårdsmottagningen.

Linda har ingen förloss- ningsrädsla men tycker ändå att det känns bra att hon ska få en förlossningsplan.

– Nu hoppas vi bara att de sista veckorna och förloss- ningen ska gå bra, säger hon.

(Facit: Det blev en Elsa.)

16 1177 vårdguiden 2 ^• 18

I PITEÅ

Lättakuten på Piteå hälsocentral vänder sig till dig som har lindrig­

are åkommor, till exempel rygg­

besvär, ont i öronen eller urinvägs­

infektion. Du behöver inte boka tid utan anmäler dig på plats.

Tanken med lättakuten är att frigöra tid och resurser som i stället kan läggas på de sjukaste patienterna, som tas om hand på den vanliga hälsocentralen.

ÖKAD DELAKTIGHET

När drygt 2 100 personer besva­

r ade frågor om upplevelsen av sina besök på hälsocentraler i Norrbotten var majoriteten posi­

tiva. Framför allt upplever de en högre grad av delaktighet och involvering än tidigare. Även upplevelsen av kontinuitet och koordinering har förbättrats något.

Det visar sammanställningen av svaren i Nationell patient­

enkät, som genomfördes under hösten 2017. Resultatet visar samtidigt en svag försämring av helhets intrycket. En del av för­

klaringen kan vara att tillgänglig­

heten blivit något sämre.

 patientenkat.se

RECEPT

I SEMESTERTIDER

Har du de läkemedel du behöver inför sommaren? Bästa sättet att förnya dina recept är genom att logga in på 1177 Vårdguidens e­tjänster. Där skickar du en be­

gäran till den mottagning där du fått receptet. Du kan inte förnya recept på telefonnummer 1177.

Behöver du hjälp att logga in i e­tjänsterna? Se en film om hur du gör:

1177.se/e­tjanster

Att fånga upp patienters förslag på innovationer är en rörelse på frammarsch, både i Sverige och in- ternationellt.

– Det är inte ovanligt att vården utvecklas tack vare patienter och närstående som börjar experimen- tera och fundera över nya lösningar.

Det har till exempel sagts att hälf- ten av de behandlingsmetoder vi har för personer med cystisk fibros är patientinnovationer, säger Kerstin Lindström, innovationsut- vecklare i Region Norrbotten.

En innovation handlar i det här sammanhanget inte enbart om en produkt eller tjänst.

– Det kan också vara ett nytt sätt att organisera vården eller hur man kommunicerar mellan vården och patienter, säger hon.

På webbplatsen ideplats.se finns mer information. Du som registre- rar ditt förslag där tilldelas en hand- läggare, vars uppgift är att under- lätta färden mot ett förverkligande.

Din idé behövs

Patienter med bröstcancer eller prostatacancer får ha på sig kyl- handskar och kyltofflor vid behand- ling med cytostatika. I och med att kapillärerna, blodkärlen, drar ihop sig av kylan minskar flödet av cy- tostatika i fingertoppar och tår, som på så sätt skonas.

Lisbeth Sehlberg Augustsen, som behandlats för bröstcancer, upplev- de obehag och fick värk av kylan som trängde in i handlederna. Vid nästa behandling tog hon på sig handledsvärmare.

– Den enkla åtgärden gjorde stor skillnad, jag slapp den ihållande värken. Därför har jag föreslagit att fler ska få prova att använda dem, säger hon.

Bröstcancerföreningens medlem- mar i Boden har stickat rosa och grå handledsvärmare i ull. Hittills har ett 30-tal par delats ut till patienter vid cytostatikamottagningen i Sun- derbyn, som fungerar som testmiljö.

 ideplats.se

”Det känns jättebra om min idé om handleds­

värmare kan göra nytta för andra”, säger Lisbeth Sehlberg Augustsen, Boden.

FOTO: ANDERS ALM

Har du en idé som kan förbättra hälso- och sjukvården?

Då kan du få hjälp med att utveckla den.

FOTO: DENNY LORENTZEN

16 1177 vårdguiden 2 ^• 18

* Sommarskador

Sommartider, aj aj

Juni, juli och augusti – då är vi som mest aktiva utomhus.

Det är också högsäsong för klassiska sommarskador på armar, händer, ben och fötter.

Olivia, 10 år, bröt arm bågen när hon hoppade studsmatta. 10 år, bröt arm bågen när hon hoppade studsmatta. 10 år

text MARIA FRÖJDH foto LINN MALMÉN

17

Vårdguiden 2-18.indd 17 2018-05-16 20:15

18 1177 vårdguiden 2 ^• 18

D

marlovet. Olivia Nyberg, 10 år, hopp­

ade studsmatta tillsammans med några kompisar.

– Två av oss skulle göra en volt sam­

tidigt, men när han stannade till, blev min studs fel.

Jag tappade balansen och landade på armen när jag tog emot mig, säger hon.

Olivia kände direkt att något var fel.

– Det värkte i armen. Jag började inte gråta, men det var jobbigt.

– Jag har för mig att du var ganska ledsen, fyller Jonas Nyberg, Olivias pappa, i.

När Jonas fick telefonsamtalet om att Olivia hade skadat sig, kastade han sig i bilen.

– När jag kom fram hade hon jätteont. Det syntes att armbågen var bruten. Under svullnaden hade benet gått av och flyttat sig, säger han.

Jonas körde Olivia till sjukhuset, där en läkare under sökte armen.

– Vi fick vänta på röntgen, berättar Olivia. Jag blev rädd när de sa att jag skulle opereras. Jag låg i en säng

med en massa operationsmänniskor omkring mig.

Sedan somnade jag.

Frakturen visade sig vara komplicerad, med flera brutna ben. När bendelarna lagts till rätta stabilise­

rades frakturen med tre metallstift.

Efter en natt på sjukhuset fick Olivia åka hem med armen i gips. De första dagarna hade hon ganska ont, och fick hålla armen i högläge så att den inte skulle svullna.

– Jag fick ha kvar gipset hela som mar lovet. Jag kunde inte bada, det var jättetråkigt.

Efter sex veckor togs gips och metallstift bort och Olivia kunde börja använda armen igen.

– Men det tog ganska lång tid innan hon kunde sträcka ut den ordentligt, säger Jonas.

I dag är armbågen läkt och Olivia har inga men av olyckan. Kvar är ett 7 – 8 centimeter långt ärr.

Trots olyckan har hon inte blivit avskräckt från att hoppa studsmatta.

– Men jag är lite rädd för att göra volter, säger hon.

FÖR SÄKRARE HOPPNING:

• Ha skyddssnät på studsmattan så att ingen ramlar av.

• Hoppa en i taget.

• Gör helst inga volter.

”  Jag gjorde en volt och landade på armen.”