Vad tycker norrbottningarna
om hälso- och sjukvården i Norrbotten?
Vårdbarometern, år 2012
Intervjuade i Norrbotten ………..…....1
Hälso- och sjukvården möter många länsbor…………. ……….……1
Avstått att uppsöka sjukvården vid behov……….……….…. 2
Tillgång till sjukvård ……….…...3
Befolkningens syn på väntetider ……….….4
Förtroende ………..……..…5
Jämlik vård ………..…….……..…..7
Vårdcentraler och vårdval………...…8
Kontakt med och information om hälso- och sjukvård ……...….… 10
Internet ………...11
Antibiotika ………. 12
Specialisering av sjukhus………12
Levnadsvanor ……….13
Finansiering………..……...13
Sammanfattning ……….…13
2013-04-23 Kerstin Sandberg Folkhälsocentrum
Norrbottens läns landsting www.nll.se
Innehållsförteckning:
Mitt Öst Nord
Syd
Åldersfördelningen bland de intervjuade i Norrbotten, år 2012
0%
10%
20%
30%
40%
50%
18- 19
år 20-
29 år
30- 39 år
40- 49 år
50- 59 år
60- 69 år
70- 79 år
80 år eller äl dre Procent
Vad tycker norrbottningarna?
Syftet med Vårdbarometern är att vara ett instrument för att fånga med- borgarnas attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk
hälso- och sjukvård. Denna redovisning avser år 2012 för Norrbotten om inte annat anges. Intervjuerna har skett i två omgångar (vår och senhöst) med totalt 2000 norrbottningar från 18 års ålder.
Antalet intervjuade personer har fördelats över länet för att bli representativt för hälso- och sjukvårdsberedningarnas geografiska områden.
Nord: kommunerna Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala.
Öst: kommunerna Haparanda,
Kalix, Överkalix och Övertorneå.
Syd: kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Älvsbyn och Piteå.
Mitt: kommunerna Boden och Luleå.
Intervjuade i Norrbotten
Huvudparten av de intervjuade norrbottningarna är födda i Sverige. Fyra procent är födda i övriga Norden och ett fåtal från länder utanför Norden.
Drygt hälften av de intervjuade personerna är män (53 procent). Hälften av personerna är 60 år eller äldre, som också står för flest patientbesök. Den enskilt största gruppen är män och kvinnor mellan 60 – 69 år med 523 per- soner till antalet. Åldersfördelningen bland de intervjuade kan i vissa fall påverka resultatet exempelvis frågor kring internet.
Fem procent av de intervjuade tycker sig ha dåligt hälsotillstånd medan 84 procent tycker sitt hälsotillstånd är bra. Fyra av tio, både bland kvinnorna och männen, har en långvarig sjukdom, nedsatt funktion eller annat hälso- besvär. Ju äldre åldersgrupp desto fler med en långvarig sjukdom/hälso- besvär. Norrbotten finns bland de sju län som har lägst andel bland de intervjuade som uppger sig ha långvarig sjukdom/hälsobesvär och ligger i nivå med riksgenomsnittet.
Hälso- och sjukvården möter många länsbor
Liksom tidigare år hade sex av tio intervjuade norrbottningar varit på besök hos hälso- och sjukvården som patienter under det senaste halvåret. Inräknat personer som antingen varit patient eller besökt sjukvården som medföljande till anhörig/närstående blir det sju per tio invånare.
Det finns klara skillnader mellan män och kvinnorna. 56 procent av männen hade varit patient och 65 procent av kvinnorna.
Nio av tio personer som uppgett sig ha dåligt hälsotillstånd hade besökt sjukvården under de sex senaste månaderna. De intervjuade personerna i södra delen av länet hade besökt vården som patienter i större utsträckning än invånarna i Boden/Luleåområdet (66 procent respektive 56 procent).
Avstått att uppsöka sjukvården vid behov
Fjorton procent av norrbottningarna hade avstått att söka vård en eller flera gånger under de senaste sex månaderna trots att de tyckte sig vara i behov av sådan. Det är något färre än föregående år (19 procent). Riksgenomsnittet ligger vid tretton procent (bilaga).
• Kvinnor har avstått i något högre utsträckning än männen (17 mot 12 procent).
• Samma gäller att gruppen med långvarig sjukdom har avstått i något större omfattning än övriga (18 respektive 12 procent).
Föregående år hade fler i gruppen med långvarig sjukdom avstått som då var 25 procent.
• Det är betydligt fler bland dem som tycker sig ha någorlunda eller dåligt hälsotillstånd som avstått någon gång än bland dem med bra hälsotillstånd (23 respektive 12 procent).
• De allra äldsta avstår i mindre utsträckning från vård än de yngre.
Har du under de senaste 6 månaderna någon gång ansett dig vara i behov av sjukvård men avstått från att söka vård? Norrbotten, år 2012. Andel av gruppen i procent.
18-39 år 40-69 år 70 år eller äldre
Ja, flera gånger 8 12 3
Ja, en gång 12 11 4
Den enskilt vanligaste orsaken (23 procent) till att avstå att söka vård är att avvakta sjukdomsförloppet. Näst största orsakerna uppgavs vara besvärligt eller krångligt att söka sjukvård - orkade inte (13 procent) samt besvikelse på sjukvården (11 procent).
Andel av de intervjuade personerna som uppger att de har en långvarig sjukdom eller nedsatt funktion, Norrbotten och genomsnitt för Sverige, år 2012. Andel av gruppen i procent.
Åldersgrupp: 18-39 år 40-69 år 70 år eller äldre
Norrbotten 19 37 51
Riket 22 36 49
Andel som instämmer helt/delvis i påståenden att de har tillgång till den sjukvård de behöver inom olika samhällsgrupper, Norrbotten år 2012.
Skillnaderna mellan länsdelarna är inte helt statistiskt säkra men resultatet pekar mot att invånarna i södra länet och Luleå/Bodenområdet avstår i mindre utsträckning än de som bor i norra och östra delarna av länet (tabell nedan).
Tillgång till den sjukvård invånaren anser sig behöva När alla intervjuade har fått ta ställning till påståendet ”Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver” visade det sig att 59 procent av norrbottningarna anser att de till fullo har tillgång till den sjukvård de behöver. Inräknat dem som tycker att detta stämmer delvis ökar siffran till 76 procent, vilket över- ensstämmer med föregående år. En av tio norrbottningar anser inte att de har tillgång till den sjukvård de behöver.
Variansen mellan länen/regionerna vad avser helt eller delvis instämmande om tillgången ligger mellan 76 och 85 procent (bilaga). Norrbotten placerar sig i botten inräknat helt/ delvis instämmande bland alla län/regioner.
Det finns inga skillnader mellan vad dem som varit patienter tycker i frågan och dem inte varit hos sjukvården. Inte heller skiljer sig männens och kvin- nornas uppfattning ( inte tillgång båda grupperna 10 procent). En blick uti- från förenklade grupper efter utbildningslängd, ålder och hälsa visar
• att de äldre är mer positiva än yngre
• att personer med bra hälsotillstånd eller personer som inte har någon långvarig sjukdom är mer positiva än dem med mindre bra hälsa
• att utbildningslängd har ett avvikande mönster så till vida att dem med medellång utbildning (gymnasium) har färre som tycker sig ha tillgång till den sjukvård de behöver än grupper med kortare eller längre utbild- ning. I undersökningen var också gruppen med medellång utbildning den största till antalet.
Andel som avstått någon gång från att söka vård när de ansett sig behöva sådan de senaste sex månaderna, Norrbottens länsdelar och riket, år 2012. Procent
Syd Öst Nord Mitt Norrbotten Sverige
12 17 17 13 15 13
Andel av de intervjuade som instämmer helt/delvis att de har tillgång till den sjukvård de anser sig behöva, Norrbotten år 2012
Det är skillnader i uppfattningen mellan länsdelarna. Bland invånarna inom Luleå/Bodenområdet är fler nöjda med tillgängligheten till sjukvård än norra och östra delen av länet. Sex av tio invånare i norra länet mot minst åtta av tio invånare i Mitt-området är helt eller delvis nöjda med tillgången till sjukvård (diagram).
Fem procent av de intervjuade i Mitt-området anser sig inte ha tillgång till den sjukvård de anser sig behöva mot nitton procent i Nord-området.
De två vanligaste förbättringar som föreslagits bland dem som inte är helt nöjda vad avser tillgången till sjukvård är kortare väntetider och kortare res- tid (20 respektive 14 procent). Sju procent önskar att det vore lättare att få en fast läkarkontakt. Männen uppger oftare ”kortare väntetider ” som förbätt- ring än kvinnorna (24 respektive 16 procent).
I Mitt-området är det kortare väntetider som anges som förbättringsförslag medan länets norra och östra delar har kortare restid/avstånd i högre grad än väntetiderna.
Befolkningens syn på väntetider
Frågorna om väntetider i Vårdbarometern visar mer den allmänna uppfatt- ningen hos befolkningen och inte den faktiska väntetiden.
Vårdcentralerna
Sju av tio norrbottningar ansåg att väntetiderna till besök på vårdcentralerna är helt eller delvis rimliga. En av tio anser att de inte är rimliga. De som varit patienter inom sjukvården under senaste året var mer välvilliga till vänte- tiderna än dem som inte varit patienter (70 procent respektive 59 procent).
Boenden i norra och östra delen av länet var minst nöjda med väntetiderna för besök vid vårdcentralerna. I dessa länsdelar ansåg 59 respektive 60 pro- cent att väntetiderna var helt/delvis rimliga mot 70 procent i Luleå/Boden- området.
De faktiska väntetiderna till läkarbesök vid vårdcentralerna eller till besök och behandling vid sjukhusen kan följas via den nationella väntetidsdata- basen ”Väntetider i vården”. För Norrbottens del redovisades exempelvis under hösten 2012 att 90 procent av patienterna fick komma på läkarbesök inom sju dagar efter första kontakt med vårdcentralen. Detta innebar att 650 norrbottningar vid mättillfället fått vänta längre tid men också att 5 870 pati- enter fått komma inom omnämnda tid. Motsvarande riksgenomsnitt var 93 procent.
Sjukhus
Mer än en fjärdedel av de intervjuade i Norrbotten (447 personer) hade ingen uppfattning eller svar på huruvida väntetiderna till besök eller behandling på sjukhus var rimliga. Bland de som svarade ansåg 42 procent att väntetiderna till besök eller behandling vid sjukhus var rimliga, 29 procent visste varken eller och 28 procent ansåg inte att de var rimliga. Samtidigt visar väntetids- databasen att Norrbottens månadsvärden under år 2012 förutom två månader legat högre än 90 procents uppfyllnad av vårdgarantins målsättning om be- sök till specialiserad vård inom sjukhus (90 dagar) och varje månad avse- ende operation/behandling inom samma tid.
Förtroende
Vårdbarometern ger tre perspektiv kring förtroende nämligen till 1) hälso- och sjukvården som helhet 2) vårdcentraler och 3) sjukhusen.
Hälso- och sjukvården i länet
Norrbotten ligger bland de län/regioner där invånarna har lägre förtroende för hälso- och sjukvården än genomsnittet för riket (bilaga). 63 procent av norrbottningarna har mycket stort/ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården i länet. Variansen inom landet ligger mellan 59 och 73 procent.
En av tio norrbottningar har inget förtroende för hälso- och sjukvården medan tre av tio tycker varken eller. Nära en tredjedel av de intervjuade tyckte ”varken eller” dvs något mellan stort och litet förtroende.
Märkbara skillnader mellan grupper i befolkningen när det gäller förtroende visar sig åter vara ålder och utbildningslängd. Däremot finns ingen noterbar skillnad i förtroendet för hälso- och sjukvård mellan personer som har en långvarig sjukdom eller inte (62 respektive 64 procent har förtroende). Inte heller kan skillnader ses mellan männen och kvinnorna (62 respektive 64 procent).
Andel som anser att väntetider till besök hos vårdcentralerna är rimliga respektive inte rimliga, Norrbottens länsdelar och riket, år 2012. Procent
Syd Öst Nord Mitt Norrbotten Sverige
Rimliga 69 60 59 70 65 67
Inte helt rimliga 13 15 20 11 14 13
Minsta förtroende till hälso- och sjukvården finns bland invånarna i norra länet näst följt av östra länsdelen. Detta är i nivå med före- gående år men en förbättring har skett bland invånarna i Mitt-området (64 till 70 procent). 13 procent i Nord har mycket/ganska litet förtroende mot sex procent i Mitt.
Vårdcentraler
Norrbotten ligger bland de län/regioner som intervjuade i vårdbarometern har lägst förtroende för vårdcentralerna (63 procent mycket eller ganska stort). Riksgenomsnittet ligger strax över med 66 procent (bilaga). Bästa resultatet i landet ligger vid 74 procent. Mellan 9 och 18 procent inom de fyra länsdelarna uppger sig ha ganska eller mycket litet förtroende för vårdcentralerna (tabell nedan).
Det finns inga större skillnader mellan männen och kvinnorna avseende för- troende till vårdcentralerna förutom att alternativet ”varken eller ” är något mindre bland kvinnorna.
Bland dem som har lågt förtroende för vårdcentralerna bland de intervjuade i Norrbotten uppges orsakerna vara efter storleksordning bristande kompe- tens hos läkare (32 procent), att man inte får den hjälp man behöver (14 pro- cent) samt olika läkare från gång till gång (13 procent). I jämförelse med männen pekar kvinnorna mer ofta sitt bristande förtroende till hur de blivit bemött.
’
Andel som har mycket stort/stort förtroende för hälso- och sjuk- vården i länet, Norrbotten, år 2012. Procent
Ålder Utbildningslängd 40 - 60 år 70 år - Kort Mellan Lång
57 72 71 59 64
Andel med mycket/ganska stort respektive mycket litet/ganska litet förtroende till hälso- och sjukvården i länet, Norrbotten år 2012. Procent
Syd Öst Nord Mitt Norr-
botten Sverige Stort 64 59 52 70 63 65
Litet 7 9 13 6 8 7
Förtroende för vårdcentralerna i länet, Norrbotten och riket, år 2012
Syd Öst Nord Mitt Norr-
botten Sverige Mycket stort/
ganska stort 64 63 51 68 63 66
Varken eller 25 24 32 23 25 23
Mycket/ganska litet 11 13 18 9 12 11
Orsaker till bristande förtroende till vårdcentralerna, Norrbotten år 2012. Andel (procent) av dem med lågt förtroende. (Totalt 230 personer)
Svarsalternativ Kvinna Man Samtliga
Man får inte den hjälp man behöver 15 11 14
För lite dialog/lyssnande 4 1 2
Man blir inte tagen på allvar 8 2 5
Olika läkare från gång till gång 10 16 13
Dålig kompetens hos läkare 31 32 32
Felaktiga behandlingar 6 9 7
Rykte 1 4 2
För långa väntetider 6 5 5
Annan anledning 15 15 15
Övriga möjliga alternativ: för otydliga besked, ofta svårt förstå vad personalen säger, olika övrig personal gång från gång, för korta besökstider
Sjukhus
Sjukhusen i länet har bättre förtroende bland norrbottningarna (och svens- karna) än vad vårdcentralerna har, 70 procent mycket/ganska stort förtroende (bilaga). Det ger en placering bland de sex länen/regionerna med minst an- del som har gott förtroende. 12 procent saknar förtroende. Inga skillnader finns mellan männens och kvinnornas uppfattning.
Variansen av stort förtroende mellan länsdelarna ligger från 60 procent (Nord) till 75 procent (Mitt) medan andelen som inte har någon uppfattning varierar mellan 18 procent (Mitt) och 27 procent (Nord). Andelen med litet förtroende varierar mellan sex procent (Syd) och 13 procent (Nord).
Alternativen till brister i förtroende till sjukhus var i stort samma som ovan vad gäller vårdcentralerna. Bristande förtroende för sjukhusen bland de in- tervjuade i Norrbotten anses sammantaget vara bristande kompetens hos läkare (20 procent), att man inte får den hjälp man behöver (17 procent) samt för långa väntetider (14 procent).
Jämlik vård
Norrbottningarna men även svenskarna i allmänhet har en viss skepsis till att vården är jämlik, särskilt kvinnorna. 58 procent av kvinnorna och 47 procent av männen i Norrbotten tror inte att vården ges på lika villkor, dvs att vård- behovet avgör. Motsvarande värden för genomsnittet i Sverige är 53 procent bland kvinnorna och 42 procent bland männen. Sammantaget ligger Norr- botten bland de två län/regioner som är mest skeptiska till att vården är jäm- lik.
Förtroende för sjukhusen i länet , Norrbotten och riket, år 2012. Procent
Syd Öst Nord Mitt Norr-
botten Sverige Mycket stort/
ganska stort 72 69 60 75 70 73
Varken eller 22 21 27 18 21 20
Mycket/ganska litet 6 9 13 7 9 7
Vad anser du vara viktigast vid val av vårdcentral, Norrbotten år 2012 Orsaker som uppges till varför inte vården är jämlik, Norrbotten år 2012
Ju längre utbildning desto mindre anser man att vården i Norrbotten är jäm- lik. 43 procent i gruppen med högskola anser att vården är jämlik medan 56 procent i gruppen med grundskola har motsvarande uppfattning. Den största enskilda grunden till att vissa personer eller grupper inte får vård på samma villkor som andra anses bland invånarna i alla fyra länsdelar vara personens socioekonomiska förutsättningar (inkl utbildningslängd). De näst största orsakerna som uppges är boendeort respektive svårigheter att tala för sig. Det geografiska avståndet anges mest i länsdelarna Öst och Nord.
Vårdcentraler och vårdval
Kvinnorna i Norrbotten anser det mer viktigt att kunna byta vårdcentral än männen. Nästan var tredje man tycker det är helt oviktigt.
Hur viktigt är det för dig att kunna byta vårdcentral? Norrbotten 2012 . Procent
Viktigt Varken eller Oviktigt Totalt
Kvinnor 70 14 16 100 %
Män 56 17 27 100 %
Viktigt vid val av vårdcentral
På en fråga till samtliga om vad som är viktigast vid val av vårdcentral har kvinnorna och männen i Norrbotten inte helt samma åsikter. Männen priori- terar närhet till bostaden medan kvinnorna också anser att bemötandet är vik- tigt (diagram nedan). Kvinnorna föredrar att träffa samma läkare varje gång i höge utsträckning än männen.
Orsaker till varför personer bytt vårdcentral i Norrbotten under åren 2011 och 2012. Procent av svaranden.
Andra faktorer som bedöms någorlunda viktiga är efter storleksordning kontinuitet (träffa samma läkare/sjuksköterska varje gång), god medicinsk vård och väntetider. Närhet till arbetsplatsen är ingen allmän grund för byte av vårdcentral.
Byte av vårdcentral
De uppfattningar om vad som kan vara grunder vid val av vårdcentral stäm- mer någorlunda med bilden om enskilda orsaker till varför personer faktiskt bytt vårdcentral under åren 2011 och 2012. Avståndet till bostaden är orsak till byte i ett av tre fall. Missnöje med gamla vårdcentralen var en mer ut- bredd orsak bland kvinnorna (31 procent) än bland männen (23 procent).
Byte av vårdcentral är fortfarande inte praktiskt möjligt inom flera kom- muner i länet.
De som har en långvarig sjukdom/långvarigt hälsoproblem har inte bytt vårdcentral i högre grad än övriga (11 mot 10 procent för åren 2011 och 2012). Bland dem som har bytt vårdcentral är de flesta i åldersgruppen mellan 60 och 69 år och minsta gruppen är de äldsta ( 80 år eller äldre).
Sex av tio norrbottningarna anser det vara viktigt att kunna välja vårdcentral när man själv önskar medan två av tio ser det som oviktigt. I jämförelse med år 2011 har andelen som tycker det är viktigt att kunna byta vårdcentral ökat (56 procent till 63 procent). Östra delen av länet är minst angelägen om att kunna byta vårdcentral.
- 29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-60 år 70-79 år 80 år - 14 % 10 % 15 % 15 % 22 % 17 % 7 %
Andel som anser det viktigt eller oviktigt att kunna byta vårdcentral när den intervjuade själv önskar, år 2012. Procent
Syd Öst Nord Mitt Norr-
botten Mycket ganska viktigt 64 50 60 67 63 Ganska/helt oviktigt 21 31 23 19 22
Åldersfördelningen bland dem som bytt vårdcentral bland intervjuade personer under åren 2011 och 2012 i Norrbotten. Totalt 413 personer bland de intervjuade. Procent
Val av läkare
Sju av tio intervjuade nporrbottningar tycker att det är viktigt för dem att kunna välja läkare vid vårdcentralen. I denna fråga finns inga skillnader i uppfattning mellan länsdelarna. Kvinnorna anser det mer viktigt än männen (78 respektive 65 procent anser det viktigt).
Vårdval Norrbotten
Under de tre år frågan om den intervjuade känner till Vårdval Norrbotten har andelen som känner till vårdvalet minskat under år 2012 till 42 procent.
Föregående år hade minst hälften sagt sig känna till vårdvalet. Det är betyd- ligt mindre känt bland männen än bland kvinnorna (35 procent i jämförelse med 51 procent). Kunskapen om vårdvalet är mest känt i kustkommunerna.
Nio av tio som känner till vårdvalet tycker att de har fått tillräcklig eller del- vis tillräcklig information om möjligheten att kunna välja vårdcentral. En av tio anser sig inte ha tillräcklig information. Informationen har de intervjuade främst tagit del av via brevutskick till hushållen, annonser eller nyhetsartik- lar i media.
Kontakt med och information om hälso- och sjukvården För upplysning om öppettider eller liknande
45 procent av norrbottningarna använder sökmotorn på internet för att söka uppgifter om öppettider och kontaktuppgifter till hälso- och sjukvården. 19 procent kontaktar vårdenheten via telefon och 17 procent använder sig av telefonkatalog (ej landstingets) för samma information.
1177/sjukvårdsrådgivning via telefon
Norrbottens läns landsting anslöt sig under våren 2011 till det nationella telefonnumret 1177 för sjukvårdsrådgivning. År 2012 uppger fyra av tio norrbottningar att de har vetskap om att det går att ringa detta telefonnum- mer för att få råd och hjälp vid sjukdom. Betydligt fler av kvinnorna än bland männen känner till numret 1177 (53 procent respektive 32 procent).
Två av tio intervjuade i länet uppger sig ha ringt 1177 under senaste sex månaderna vid intervjutillfället.
1177/sjukvårdsrådgivning via webb
Två av tio norrbottningar känner till webbplatsen 1177.se, som ger råd och hjälp om sjukvård.
Andel av intervjuade norrbottningar som känner till Vårdval Norrbotten, år 2012. Procent
Syd Öst Nord Mitt Norrbotten 48 39 30 47 42
Vart vänder invånarna sig när man blir sjuk och vill få hjälp av sjukvården Sex av tio norrbottningar kontaktar vårdcentralen via telefon när de blir sjuka och behöver hjälp av sjukvården och två av tio besöker vårdcentralen.
Det gäller både män och kvinnor. Detta mönster avviker inte från andra landsting/regioner. Få i Norrbotten har uppgett att de ringt 1177 (2 procent).
Det högsta värde bland länen/regionerna för kontakt med 1177 när inter- vjuad blivit sjuk och önskar sjukvårdens hjälp ligger vid åtta procent.
Internet
Jämförelse av vårdgivare
Få norrbottningar men också få svenskar i allmänhet använder internet för att jämföra vårdgivare (3 procent). Det högsta värdet i detta fall bland alla län/regioner var 8 procent.
Journal via internet
Norrbotten hör till de län som befolkningen är mest skeptisk till att kunna ta del av sin journal via internet. Kvinnorna är mer positiva än männen. Under de tre år som frågan ställts till de intervjuade har inte norrbottningarna fått en märkbart mer positiv uppfattning. Uppfattningen är starkt beroende av ålder;
de yngre ser betydligt mer värde än de allra äldsta. Mest positiva är invånar- na i Mitt-området.
Behandlingsformer /hjälpmedel via internet
Vårdbarometern följer befolkningens syn på olika behandlingsformer eller hjälpmedel i vården. Två frågor berör användandet av internet inom behandling eller som stöd för att göra förändringar i levnadsvanorna.
Generellt omarbetades flera attitydfrågor i 2012:års intervjuer till att bli mer personliga i stället för att få ett allmänt tyckande. Detta berörde också frågorna kring internet.
En av fyra länsbor säger sig kunna ha intresse av att använda sig av något självhjälpsprogram via internet för att förändra sina levnadsvanor.
Andel av de intervjuades uppfattning om värdet av att kunna läsa sin journal via internet, Norrbotten år 2012. Procent
Män Kvinnor Totalt
Stort 39 46 43
Varken eller 17 14 15
Litet 43 40 42
Totalt har 12 procent (259 personer) ej svarat på frågan och har förmodligen inte tillgång till internet. Dessa personer är ej inräknade ovan.
Andel av de intervjuades uppfattning on värdet av att kunna läsa sin journal via internet, Norrbotten år 2012 per åldersgrupp. Procent av de som svarat på frågan (1750 personer).
<40 år 40-69 år 70 år - Stort/ganska stort 60 43 29 Mycket/ganska litet 20 40 61
Lika många dvs en av fyra skulle ha ett stort intresse av att använda sig av ett behandlingsprogram via internet för exempelvis sömnlöshet, inkontinens eller spelberoende.
Yngre länsbor uttalar ett större intresse för av att använda sig av internet som ett hjälpmedel i behandling eller annat stöd än äldre. Om personer som inte svarat på frågan inkluderas har sex av tio länsbor inget intresse av att an- vända sig av hjälpprogram via internet. Bland dem som svarat på frågan är hälften inte intresserad.
Antibiotika
Ett av påstående som de intervjuade får ta ställning till lyder: ”Motstånds- kraften hos bakterier ökar i takt med ökande antibiotikaanvändning. Är du själv beredd att avstå från antibiotika när så är möjligt, även om du riskerar några sjukdagar extra?”
80 procent svarar ja, lika för män som kvinnor. Detta gäller även olika åldrar med undantag av att de äldre som fyllt 70 år är en aning mer försiktig med 70 procent. Det finns inga skillnader i uppfattningen mellan länsdelarna.
Specialisering av sjukhus
Påstående: ”På en del håll i sjukvården försöker man specialisera olika sjuk- hus. Tanken är att om vissa operationer bara görs på några enstaka sjukhus blir kvaliteten bättre. Tycker du att en sådan utveckling är bra, även om det innebär längre resor för dig? ”
Minst sex av tio länsbor svarar ja på denna fråga (66 procent) men detta varierar inom länet mellan 57 och 72 procent. Östra och norra länsdelarna är minst benägna att hålla med. Mittområdet avviker från de andra länsdelarna med en mer positiv uppfattningen till en sådan utveckling.
Hur bedömer du värdet av att delta i behandlingsprogram för exempelvis sömnlöshet, inkonti- nens eller spelberoende eller annan form av stöd via Internet, Norrbotten Andel i procent, 2012 av svarande på frågan(1750 personer av 2000 intervjuade).
Behandlingsprogram för t ex sömnen, spelberoende,
inkontinens Självhjälpsprogram för råd och hjälp att sluta röka, minska i vikt
Män Kvinnor Män Kvinnor
Mkt stort/ganska stort 25 27 24 27
Varken eller 22 20 23 23
Ganska/mkt litet 53 53 53 49
Om du skulle drabbas av t.ex. inkontinens, sömnlöshet eller spelberoende, vilket in- tresse skulle du ha för att delta i ett behandlingsprogram via Internet, Norrbotten år 2012. Antal svaranden 1708 personer.
-49 år 50 -69 år 70 år -
Mkt stort/ganska stort 32 27 19
Varken eller 28 21 14
Ganska/mkt litet 41 53 67
Andel som anser att utvecklingen mot specialisering av sjukhusen är bra.
Andel i procent, 2012
Syd Nord Öst Mitt Norrbotten Sverige 69 59 57 72 66 79
Levnadsvanor
Liksom vid tidigare undersökningar tycker övervägande delen av norrbott- ningarna att det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal diskuterar deras levnadsvanor (klart eller delvis instämmande 70 procent). Det finns inga skillnader mellan mäns och kvinnors uppfattning i frågan.
Fler (81 procent) tycker att de ska få hälso- och sjukvårdens stöd för att för- ändra sina levnadsvanor i stället för att få utskrivet läkemedel, om det ger lika bra effekt som medicin. Inte heller i denna fråga skiljer sig männens och kvinnornas uppfattning. Både bland kvinnorna och männen tycker nio av tio att sjukvården kan kräva rökstopp inför operationer för att minska kompli- kationer.
Finansiering
13 procent av de intervjuade i Norrbotten uppger att de har själv eller via sin arbetsgivare tecknat en kompletterande försäkring för hälso- och sjukvård.
Hälften har tecknat den privat och övriga har fått den via arbetsgivaren.
Frågan som ställs om vad svaranden skulle föredra om sjukvårdens resurser inte räcker till har stort bortfall, 17 procent (motsvarar 346 av 2000 per- soner).
Av dem som svarat tycker sex av tio intervjuade i Norrbotten att de föredrar att inkomstskatten höjs (59 procent). De övriga alternativen att välja mellan var 1) att patientavgifterna höjs (11 procent) 2) mer av privata sjukförsäk- ringar (5 procent) 3) att sjukvården upphör med vissa mindre motiverade behandlingar (14 procent) samt 4) annat alternativ. Det finns inga noterbara skillnader mellan männens och kvinnornas uppfattning.
Sammanfattning
I flertal fall har männen och kvinnorna i Norrbotten likartade uppfattningar om hälso- och sjukvården i länet. Exempel på detta är hur de anser sig ha tillgång till sjukvård, förtroende för länets hälso- och sjukvård samt vård- centralerna och sjukhusen i länet. Det skiljer inte heller i uppfattningar om hur sjukvården berör levnadsvanor med patienterna, om rökstopp inför operation och försiktighet att använda antibiotika. De skillnader som noterats mellan könen gäller att
⎯ kvinnorna har besökt vården som patienter mer än männen och i något högre grad än männen avstått att söka vård vid tillfällen man ansett sig vara i behov av sådan
⎯ kvinnorna är mer skeptiska än männen till att vården ges på lika vill- kor dvs att vårdbehovet avgör
⎯ kvinnorna är något mer positiva än männen till att använda internet för sjukvårdstjänster
⎯ kvinnorna tycker i högre utsträckning än männen att det är viktigt att kunna välja vårdcentral och läkare vid vårdcentral.
När det gäller hur norrbottningarna upplever sig ha tillgång till sjukvård eller förtroende för sjukvården i länet har ålder och utbildningslängd betydelse.
Yngre är mer skeptiska än äldre och grupper med längre utbildning oftast mer skeptiska än gruppen med kortare utbilning. Ålder har också stor betydelse när det gäller användandet av internet som hjälpmedel.
Det finns skillnader inom länet i hur invånarna ser på hälso- och sjukvården i Norrbotten. Dessa skillnader är främst synliga i hur befolkningen i de olika länsdelarna tycker sig ha tillgång till sjukvård, uppfattning om vänte- tider och fötroende för hälso- och sjukvården i länet. Det är betydligt fler bland invånarna i norra och östra delen av Norrbotten än boende i andra delar av länet som inte känner sig trygg med tillgången till sjukvård eller som inte har förtroende för hälso- och sjukvården.
BILAGA
Jag instämmer helt med att jag har tillgång till den sjukvård jag behöver.
Andel som någon gång avstått från att söka vård trots behov under sex senaste månaderna.
Komprimerad redovisning av Vårdbarometern 2012
Resultat från intervjuer under 2012 presenteras nedan via plotter och i fåtal fall med stapeldiagram.
Cirklarna redovisar resultat för varje landsting/region. Norrbottens värde markeras genom helmörk (grön) cirkeln.
Genomsnittet för riket med en orangefärgad fyrkant.
Norrbotten
Riket
Jag instämmer helt eller delvis med om att jag har tillgång till den sjukvård jag behöver.
Jag instämmer helt eller delvis med om att jag har tillgång till den sjukvård jag behöver. Jag instämmer helt eller delvis med om att jag har tillgång till den sjukvård
jag behöver.
BILAGA
Jag har stort/ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården i länet/regionen
Jag tar helt eller delvis avstånd från påståendet att jag har tillgång till den sjukvård jag be- höver.
Andel som har stort/ganska stort förtroende för vårdcentralerna i länet.
Jag har stort/ganska stort förtroende för sjukhusen i länet/regionen, år 2012
BILAGA
De fem mest angivna grunderna eller orsakerna som uppgivits till att inte alla får vård på lika vill- kor. Norrbotten 2012
0 5 10 15 20 25 30 35
Annat alternativ Personer som har svårt att
tala för sig Ålder Var man bor Socioekonomi/ekonomiska
förutsättningar
N=921
Procent ,
Andel som tecknat privat kompletterande försäkring för hälso- och sjukvårdstjänster.
Andel som via arbetsgivaren fått kompletterande försäkring för hälso- och sjukvårdstjänster.
Andel som anser att vården ges på lika villkor dvs. att behovet av vård avgör, inte något annat?
BILAGA
Andel som anser att specialisering av sjukhus är en bra utveckling
Andel av intervjuade personer inom olika länsdelar som är positiv till specialisering av sjukhus, Norrbotten år 2012
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Sverige Norrbotten NLL Mitt NLL Syd NLL Nord NLL Öst
Andel som anser (instämmer helt eller delvis) att väntetiderna till vårdcentralerna är rim- liga
Det är viktigt för mig att få välja läkare på vårdcentral. Instämmer helt eller delvis i detta påstå- ende.
BILAGA
Andel som anser det skulle vara av stort/ganska stort värde att kunna läsa sin journal via internet.
Om du skulle drabbas av t.ex. inkontinens, sömnlöshet eller spelberoende, vilket intresse skulle du ha för att delta i ett behandlingsprogram via Internet? Andel som svarat mycket stort/ganska stort intresse av detta.
Om du skulle drabbas av t.ex. inkontinens, sömnlöshet eller spelberoende, vilket intresse skulle du ha för att delta i ett behandlingsprogram via Internet? Andel som svarat mycket litet/ganska litet intresse av detta.
Andel av dem som vill förändra sina levnadsvanor som skulle ha mycket stort/stort intresse av att använda självhjälpsprogram via Internet.
BILAGA
Andel som anser att väntetiderna till besök och behandling vid sjukhusen är rimliga.
Inför vissa operationer är det viktigt med rökuppehåll för att minska risken för komplikat- ioner. Andel som anser att sjukvården då kan kräva rökstopp.
Andel som instämmer helt/delvis i att det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal pratar levnadsvanor med mig.
Andel som är beredd att avstå antibiotika när det är möjligt även om personen riskerar några sjuk- dagar extra.
